Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62021CN0329

    Mål C-329/21: Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 26 maj 2021 – DIGI Communications NV/Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság Hivatala

    EUT C 357, 6.9.2021, p. 6–7 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    6.9.2021   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 357/6


    Begäran om förhandsavgörande framställd av Fővárosi Törvényszék (Ungern) den 26 maj 2021 – DIGI Communications NV/Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság Hivatala

    (Mål C-329/21)

    (2021/C 357/08)

    Rättegångsspråk: ungerska

    Hänskjutande domstol

    Fővárosi Törvényszék

    Parter i det nationella målet

    Klagande: DIGI Communications NV

    Motpart: Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság Hivatala

    Intervenient: Magyar Telekom Nyrt.

    Frågor som hänskjutits för förhandsavgörande

    1)

    1.1

    Kan ett företag som är registrerat och verksamt i en annan medlemsstat och som inte självt tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster på den marknad som avses i ett beslut från den nationella regleringsmyndigheten, i den mening som avses i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (1) (ramdirektiv), anses konkurrera med de företag som beslutet riktar sig till, när ett annat företag som står under det förstnämnda företagets direkta kontroll är verksamt på den relevanta marknaden i egenskap av tillhandahållare av tjänster och på denna marknad konkurrerar med de företag som beslutet riktar sig till?

    1.2

    Är det, för att besvara fråga 1.1, nödvändigt att undersöka huruvida det moderbolag som vill överklaga beslutet utgör en ekonomisk enhet tillsammans med det företag som det kontrollerar och som konkurrerar på den relevanta marknaden?

    2)

    2.1

    Ska ett anbudsförfarande som genomförs av en nationell regleringsmyndighet i den mening som avses i artikel 4.1 i ramdirektivet och artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2) (auktorisationsdirektiv), och som rör rättigheter som avser nyttjande av frekvenser till stöd för utbyggnad av 5G-nätet och är knutna till tilläggstjänster för trådlöst bredband, anses utgöra ett förfarande som syftar till att skydda konkurrensen? Är det även en riktig tolkning att den nationella regleringsmyndighetens beslut där resultatet av anbudsförfarandet anges har till syfte att skydda konkurrensen i den meningen?

    2.2

    För det fall EU-domstolen besvarar fråga 2.1 jakande, påverkas då beslutets syfte att skydda konkurrensen av att den nationella regleringsmyndigheten genom ett slutligt separat beslut vägrade att registrera anbudet från det företag som överklagat till domstol, med följden att detta företag inte kunde delta i anbudsförfarandet och att det beslut genom vilket resultatet av förfarandet fastställdes sålunda inte riktades till det företaget?

    3)

    3.1

    Ska artikel 4.1 i ramdirektivet, mot bakgrund av artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, tolkas så, att den endast ger ett företag rätt att överklaga ett beslut av en nationell regleringsmyndighet om

    a)

    företagets ställning på marknaden direkt och faktiskt påverkas av beslutet, eller

    b)

    det visas att företagets ställning på marknaden med stor sannolikhet kommer att påverkas av beslutet, eller

    c)

    företagets ställning på marknaden, direkt eller indirekt, kan komma att påverkas av beslutet?

    3.2

    Är den påverkan som avses i fråga 3.1 i sig styrkt genom det faktum att företaget lämnade in ett anbud i anbudsförfarandet, närmare bestämt det faktum att det önskade delta i upphandlingen men inte tilläts att göra det på grund av att det inte uppfyllde kraven, eller har domstolen rätt att kräva att företaget även inger bevisning till styrkande av denna påverkan?

    4)

    Ska artikel 4.1 i ramdirektivet, jämförd med artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, mot bakgrund av svaren på frågorna 1–3, tolkas så, att det är fråga om ett företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster och som berörs av den nationella regleringsmyndighetens beslut där resultatet av anbudsförfarandet (som rör rättigheter som avser nyttjande av frekvenser till stöd för utbyggnad av 5G-nätet och är knutna till tilläggstjänster för trådlöst bredband) anges, och som således har rätt att överklaga, om

    företaget inte bedriver ekonomisk verksamhet för tillhandahållande av tjänster på den relevanta marknaden, men ett annat företag, som står under det förstnämnda företagets direkta kontroll, tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster på samma marknad, och

    företagets anbud, genom ett slutligt beslut av den nationella regleringsmyndigheten, hade nekats registrering i anbudsförfarandet före antagandet av det överklagade beslutet, där resultatet av anbudsförfarandet angavs, vilket hindrade företaget från att därefter delta i anbudsförfarandet?


    (1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 2002, s. 33).

    (2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv) (EGT L 108, 2002, s. 21).


    Top