a)

avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen utgör inte en domstol i den mening som avses i artikel 47 i stadgan, artikel 6 i Europakonventionen och artikel 45.1 i den polska konstitutionen (beslut i målen C-585/18, C-624/18 och C-625/18, EU:C:2019:982);

b)

ledamöterna på avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen har särskilt starka band till den lagstiftande och verkställande makten (beslut av den 8 april 2020, kommissionen/Polen, C-791/19 R, EU:C:2020:277);

c)

Republiken Polen ålades att tillfälligt inte tillämpa vissa bestämmelser i lagen av den 8 december 2017 om Högsta domstolen avseende avdelningen för disciplinära mål och att inte hänskjuta de mål som är anhängiga vid den avdelningen till en sammansättning som inte uppfyller kraven på oavhängighet (beslut av den 8 april 2020, kommissionen/Polen (C-791/19 R, EU:C:2020:277)?

a)

för straffrättsliga förfaranden mot eller frihetsberövande (häktning) av en domare vid nationell domstol, i regel på åklagarens begäran, krävs tillstånd från behörig disciplinär domstol,

b)

en disciplinär domstol, som beviljat straffrättsliga förfaranden mot eller frihetsberövande (häktning) av en domare vid en nationell domstol, får (och är i vissa fall skyldig) att avstänga domaren från sin tjänst,

c)

genom att avstänga en domare vid nationell domstol från sin tjänst är den disciplinära domstolen även skyldig att, inom de gränser som anges i dessa bestämmelser, sänka domarens lön under den tid som avstängningen varar?

a)

inrättandet av avdelningen för disciplinära mål överensstämde i tiden med en ändring av reglerna för utnämning av ledamöter till det organ (Krajowa Rada Sądownictwa (KRS) (Nationella domstolsrådet), som deltar i utnämningsförfarandet för domare och på vars förslag samtliga ledamöter på avdelningen för disciplinära mål utnämndes;

b)

den nationella lagstiftaren har uteslutit möjligheten att överföra domare vid den nationella domstolen i sista instans (Högsta domstolen) (inom vars struktur avdelningen för disciplinära mål inrättats) till avdelningen för disciplinära mål, vilket innebär att endast nya ledamöter som utsetts på förslag av Nationella domstolsrådet, i ny sammansättning, kan tjänstgöra på avdelningen för disciplinära mål;

c)

avdelningen för disciplinära mål åtnjuter en särskilt hög grad av självständighet inom Högsta domstolen;

d)

Högsta domstolen bekräftade i avgöranden som meddelats för att följa domen av den 19 november 2019, A.K. m.fl. (Oavhängigheten hos avdelningen för disciplinära mål vid Högsta domstolen) (C-585/18, C-624/18 och C-625/18, EU:C:2019:982) att Nationella domstolsrådet i sin nya sammansättning inte är ett organ som är oavhängigt i förhållande till den lagstiftande och verkställande makten och att avdelningen för disciplinära mål inte utgör en domstol i den mening som avses i artikel 47 i stadgan, artikel 6 i Europakonventionen och artikel 45.1 i Republiken Polens konstitution;

e)

begäran om tillstånd att inleda straffrättsliga förfaranden mot eller att beslut om frihetsberövande (häktning) av en domare vid en nationell domstol som i regel framställs av en åklagare, vars överordnade är ett organ inom den verkställande makten (Minister Sprawiedliwości (justitieministern)), som kan ge åklagarna bindande instruktioner avseende innehållet i rättegångshandlingar, samtidigt som ledamöterna på avdelningen för disciplinära mål och Nationella domstolsrådet i dess nya sammansättning – vilket Högsta domstolen har konstaterat i de avgöranden som nämns ovan i punkt 2 d – har ett särskilt nära band till den lagstiftande makten, vilket innebär att avdelningen för disciplinära mål inte kan anses utgöra en tredje part i förhållande till dessa förfaranden;

f)

Republiken Polen ålades att tillfälligt inte tillämpa vissa bestämmelser i lagen av den 8 december 2017 om Högsta domstolen avseende avdelningen för disciplinära mål och att inte hänskjuta mål som är anhängiga vid den avdelningen till en sammansättning som inte uppfyller kraven på oavhängighet (beslut av den 8 april 2020, kommissionen/Polen (C-791/19 R, EU:C:2020:277)?

a)

att varje statlig myndighet (inbegripet den hänskjutande domstolen vars sammansättning inkluderar den domare som omfattas av tillståndet samt de organ som är behöriga att utse och ändra nationella domstolars sammansättning) är skyldig att inte beakta detta tillstånd och tillåta att den domare som omfattas av tillståndet deltar i den dömande sammansättningen i denna domstol;

b)

att den domstol vars sammansättning inkluderar den domare som omfattas av nämnda tillstånd är en domstol som har inrättats enligt lag eller en oavhängig och opartisk domstol, och kan således, i egenskap av ”domstol”, avgöra frågor om tillämpning eller tolkning av unionsrätten?