1)

Ska artikel 13.2 jämförd med artikel 11.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (1) tolkas så, att den kan åberopas av en person som, i utbyte mot tjänster som tillhandahållits direkt till den skadelidande i en trafikolycka i samband med den skada som uppkommit, har förvärvat en fordran på ersättning, men som inte bedriver verksamhet som består i att driva in fordringar på ersättning från försäkringsgivare och som vid domstolen på den ort där denne har sitt säte har väckt talan mot det försäkringsbolag som tillhandahåller ansvarsförsäkring för den skadevållande vilket har sitt säte i en annan medlemsstat?

2)

Ska artikel 7.2 och artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, tolkas så, att den kan åberopas av en person, som på grundval av ett avtal har förvärvat en fordran av den som lidit skada i en trafikolycka, för att vid en domstol i den medlemsstat där olyckan inträffat väcka talan om civilrättsligt ansvar mot den skadevållandes försäkringsgivare, vilken har sitt säte i en annan medlemsstat än den där olyckan inträffat?