—

Sökandena gör gällande att ECB inte kunde anta ett fullständigt motiverat beslut med anledning av pågående nationella överklagandeförfaranden.

—

Sökandena gör gällande att ECB har gjort en felaktig bedömning när den förlitade sig på att direktiven från Malta Financial Services Authority (Maltas tillsynsmyndighet för finansiella tjänster) var slutliga och definitiva, trots att dessa fortsatt kan godkännas, ogiltigförklaras eller ändras av Financial Services Tribunal (domstolen för finansiella tjänster). I vart fall har ECB gjort en uppenbart felaktig bedömning när den fann att återkallandet av enheten under tillsyns licens var att föredra framför en tvångsförsäljning och att sannolikheten var låg att försäljningsalternativet skulle kunna förverkligas.

—

Sökandena gör gällande att ECB inte var behörig att anta det angripna beslutet, eftersom behörigheten att återkalla enheten under tillsyns tillstånd som kreditinstitut ligger på Malta Financial Services Authority (Maltas tillsynsmyndighet för finansiella tjänster) och inte på ECB. ECB antog beslutet utan behörighet (ultra vires) och åsidosatte sökandenas rätt att överklaga enligt nationell lagstiftning, liksom deras rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol enligt unionsrätten.

—

Sökandena gör gällande att ECB, även om den hade den angripna behörigheten, har missbrukat sina befogenheter på sådant sätt att enheten under tillsyn och de andra sökandena blev fråntagna deras rätt att överklaga enligt nationell lagstiftning.

—

Sökandena gör gällande att i förevarande mål skulle proportionalitetsprincipen ha hindrat återkallandet av tillståndet för enheten under tillsyn. Mot bakgrund av omständigheterna skulle försäljningen av banken ha orsakat mindre skada för enheten under tillsyn och skulle inte ha varit till skada för enheten under tillsyns insättare, anställda och aktieägare.