1

Artikel 43 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) har följande lydelse:

”Varje tjänstemans kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten ska redovisas i en årlig rapport enligt tillsättningsmyndighetens bestämmelser vid varje institution i enlighet med artikel 110. Av rapporten ska framgå om tjänstemannens prestation varit tillfredsställande eller inte. Varje institutions tillsättningsmyndighet ska fastställa bestämmelser om rätten att överklaga inom ramen för bedömningsförfarande, och denna rätt ska utövas innan tjänstemannen framför klagomål i enlighet med artikel 90.2.

…

Tjänstemannen skall underrättas om innehållet i rapporten. Han skall ha rätt att lämna de synpunkter på denna som han anser vara av betydelse.”

2

För att genomföra artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, i dess lydelse sedan den 1 januari 2014, tillämpar Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) sedan den 1 oktober 2014 kommissionens beslut C (2013) 8985 av den 16 december 2013 om allmänna genomförandebestämmelser för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna och tillämpningsföreskrifter för artikel 44 första stycket i tjänsteföreskrifterna (nedan kallade genomförandebestämmelserna).

3

I artikel 3 i genomförandebestämmelserna, med rubriken ”De olika aktörernas roller och rangordning”, föreskrivs följande:

”1.   Bedömaren ska vara den som är närmast överordnad tjänsteinnehavaren, i regel den som var hans eller hennes tjänstgörande enhetschef den 1 december under referensperioden.

…

2.   Överprövande bedömare ska vara den som är närmast överordnad bedömaren då den överordnade först ingriper i bedömningsförfarandet enligt artikel 6.

… Om det är generaldirektören som är bedömare, är det generaldirektören för generaldirektoratet med ansvar för personalfrågor som ska vara överprövande bedömare. …

En tjänsteinnehavare som har lämnat sådan information som avses i artikel 22a.1 och 22a.2 i tjänsteföreskrifterna får, i samband med sitt motiverade bestridande av rapporten enligt artikel 7.1, begära att generaldirektören för generaldirektoratet med ansvar för personalfrågor eller generalsekreteraren ska fungera som överprövande bedömare.

3.   Generaldirektören får i undantagsfall, som motiveras av en vilja att agera i tjänsteinnehavarens intresse, eller om organisationsplanen för en avdelning eller ett generaldirektorat har ändrats, göra undantag från vad som anges ovan i punkterna 1 och 2 för att ta hänsyn till de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet eller till ändringen.

…”

4

Förfarandet för överprövning regleras i artikel 7 i genomförandebestämmelserna, där följande anges:

”1.   Tjänsteinnehavarens motiverade bestridande av rapporten … ska automatiskt hänskjutas till den överprövande bedömaren. …

2.   På begäran av tjänsteinnehavaren i det motiverade bestridandet av rapporten ska den överprövande bedömaren föra en dialog med tjänsteinnehavaren inom tio arbetsdagar efter det motiverade bestridandet av rapporten. I denna dialog får tjänsteinnehavaren låta sig biträdas av en annan tjänsteinnehavare än bedömaren. Den överprövande bedömaren får begära biträde av en annan tjänsteinnehavare än bedömaren i denna dialog.

3.   Den överprövande bedömaren ska senast 20 arbetsdagar efter dagen för det motiverade bestridandet av rapporten och efter den dialog som föreskrivs i punkt 2 fastställa eller ändra rapporten och ange skälen för sitt beslut.

…

Den överprövande bedömarens beslut får inte grunda sig på omständigheter som tjänsteinnehavaren inte redan har haft möjlighet att yttra sig över under bedömnings- eller överprövningsförfarandet, såvida den överprövande bedömaren inte har berett honom eller henne möjlighet att yttra sig.

4.   Rapporten blir slutgiltig när den överprövande bedömaren har fattat sitt beslut. …”

5

Särskilda fall regleras i bilaga I till genomförandebestämmelserna. I punkt 2 i denna bilaga anges att om en tjänsteinnehavare under referensperioden, men inte mindre än fyra månader efter den period som omfattas av den föregående rapporten eller av det föregående bidrag som förts in i rapporten, ska förflyttas eller omplaceras till en annan tjänst vid kommissionen eller utstationeras i enlighet med artikel 37 a i tjänsteföreskrifterna, ska tjänsteinnehavarens närmaste överordnade avfatta ett bidrag om hans eller hennes arbetsinsats, vilket ska föras in i den berörda rapporten.

6

Till följd av antagandet av genomförandebestämmelserna, antog EUIPO tjänsteinstruktioner för betygsättning av tjänstemän och övriga anställda vid EUIPO i ett dokument med rubriken ”Work Instruction: Appraisals at EUIPO” (nedan kallade EUIPO:s tjänsteinstruktioner). Vad gäller artikel 3 i genomförandebestämmelserna anges i EUIPO:s tjänsteinstruktioner att överprövande bedömare ska vara en kommitté bestående av den biträdande verkställande direktören, direktören för den avdelning som ansvarar för personalfrågor och direktören för den avdelning som ansvarar för rättsliga frågor om det är den verkställande direktören som är bedömare.

7

Sökanden Ralph Pethke är jurist och inledde sin tjänstgöring vid EUIPO år 2000 som tillfälligt anställd. År 2002 utnämndes han till fast anställd tjänsteman i tjänstekategori AD (handläggare).

8

År 2006 godkändes sökanden i ett urvalsförfarande som enhetschef för förvaltningsfrågor. Han tilldelades därefter en tjänst som enhetschef på en varumärkesavdelning.

9

I maj 2011 tilldelades sökanden, som under tiden hade flyttats upp till lönegrad AD 11, en tjänst som biträdande direktör vid avdelningen för internationellt samarbete och rättsliga frågor. I oktober 2012 tilldelades han en tjänst som direktör för personal- och finansfrågor.

10

I oktober 2014 tilldelades sökanden en tjänst som direktör för avdelningen ”Operations”. Hans närmaste överordnade var EUIPO:s verkställande direktör.

11

I sökandens betygsrapport för år 2014 slogs det fast att sökandens allmänna kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten motsvarade den nivå som krävdes för tjänsten. I betygsrapporten för år 2015 angavs att sökandens allmänna kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten låg på en högre nivå än vad som krävdes för tjänsten. Trots detta ansåg sökanden att han inte hade fått tillräcklig uppskattning för de framgångar han rönt i samband med omorganisationen av EUIPO under 2014 och 2015 och vägrade att underteckna dessa rapporter, dock utan att lämna in något klagomål.

12

EUIPO:s verkställande direktör beslutade den 17 oktober 2016 att omplacerade sökanden, som då var direktör för avdelningen ”Operations”, till avdelningen ”Observatory”, där han fick titeln senior expert med bibehållen tjänstegrupp och bibehållen lönegrad 12, löneklass 2. Beslutet överklagades till tribunalen, som ogillade överklagandet i dom av den 5 mars 2019, Pethke/EUIPO (T‑169/17, ej publicerad, överklagad, EU:T:2019:135).

13

Direktören för EUIPO:s avdelning ”Observatory” (nedan kallad betygsättaren), som hade blivit sökandens närmaste överordnade den 17 oktober 2016, genomförde det årliga betygssamtalet för 2016 med sökanden den 8 mars 2017.

14

Den 9 mars 2017 undertecknade betygsättaren sökandens betygsrapport för år 2016 (nedan kallad 2016 års betygsrapport). Det framgår av denna rapport att betygsättaren för perioden 1 januari–16 oktober 2016 även hade samrått med EUIPO:s verkställande direktör, som varit sökandens närmaste överordnade under denna period (nedan kallad den tidigare närmaste överordnade). Den sistnämnde lämnade ett skriftligt bidrag som fördes in i 2016 års betygsrapport, i enlighet med punkt 2 i bilaga I till genomförandebestämmelserna.

15

I 2016 års betygsrapport slås fast att ”[sökandens] allmänna kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten motsvarar den nivå som krävs för tjänsten”.

16

Under rubriken ”Kompetens” har betygsättaren motiverat sin bedömning av sökanden genom att helt och hållet hänvisa till det bidrag som skrivits av hans tidigare närmaste överordnade. Under rubriken ”Betygsättarens omdöme” angavs först att sökanden endast hade varit placerad vid avdelningen ”Observatory” sedan mitten av oktober 2016. Därefter hänvisade betygsättaren till den bedömning av sökanden för de nio första månaderna av 2016 som hade utförts av hans närmaste överordnade under denna period, det vill säga EUIPO:s verkställande direktör. I denna bedömning angavs följande:

”[Sökanden] har vid [avdelningen ’Operations’] presterat sämre med avseende på resultat och minskad produktivitet särskilt på området för invändningar samt på grund av bristande öppenhet om prestationsförmåga och på grund av partiell och ofullständig kommunikation av resultaten till den [verkställande direktören]. Sökanden fick även kritik för sitt uppträdande, eftersom han inte delat med sig av viktig information på ett lämpligt sätt.

Som direktör för [avdelningen ’Operations’], har [sökanden] inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att hantera situationen, vilket har försatt EUIPO i ett svårt läge med en anhopning av försenade ärenden och lett till att [hans tidigare närmaste överordnade] förlorat förtroendet för sökanden som direktör. Även om [sökanden] hade den förmåga och den kompetens som krävs för en ledande ställning, har han under 2016 inte visat sig kapabel att vidta rätt åtgärder för att hantera en exceptionell situation.

Vid betygssamtalet (då personalkommitténs ordförande var närvarande), bestred [sökanden] flera omständigheter, resultat och produktionssiffror som angavs i den verkställande direktörens bedömning. Den enda uppgift om otillfredsställande resultat som han instämde i [avsåg] handläggningstiden för beslut om invändningar.”

17

Under samma rubrik, ”Betygsättarens omdöme”, besvarade betygsättaren slutligen sökandens kritik angående hans ställning vid avdelningen ”Observatory”. Han angav i detta avseende att avdelningen hade välkomnat sökandens placering vid avdelningen, med hänsyn till hans stora erfarenhet och kompetens på immaterialrättsområdet. Han noterade också att sökanden snabbt hade tilldelats viktiga uppgifter, med hans samtycke, och att han hade presterat väl.

18

Den 16 mars 2017 markerade sökanden sitt missnöje med 2016 års betygsrapport och begärde ett samtal med den överprövande betygsättaren, det vill säga EUIPO:s verkställande direktör, som var hans tidigare närmaste överordnade. Detta samtal ägde rum den 27 mars 2017.

19

I ett e-postmeddelande samma dag anmodades sökanden av EUIPO:s verkställande direktör, i egenskap av överprövande bedömare, att skriftligen och senast den 30 mars 2017 förklara varför han var missnöjd med 2016 års betygsrapport, så att hans synpunkter skulle kunna beaktas vid slutförandet av rapporten.

20

Den 30 mars 2017 lämnade sökanden ytterligare kommentarer till 2016 års betygsrapport i ett e-postmeddelande till den överprövande betygsättaren. Sökanden framhöll särskilt att reglerna för betygsförfarandet hade åsidosatts. Å ena sidan ansåg han att EUIPO:s verkställande direktör, i egenskap av överprövande bedömare, inte hade rätt att vägra att slutföra den muntliga tvistlösningsprocess som kommissionen och EUIPO:s styrelse inrättat inom ramen för ett internt bestridande av betygsrapporten. Å andra sidan påpekade han att betygsättaren inte hade gjort en personlig bedömning för en betydande del av den period som omfattades av 2016 års betygsrapport.

21

Sökandens kommentarer avsåg även rubriken ”Kompetens” i rapporten, som han menade innehöll omotiverade punkter. Sökanden påpekade i detta avseende att de brister som angetts i fråga om ”prioritering och organisation”, ”följsamhet” och ”samarbetsförmåga” inte hade preciserats med några konkreta exempel. Vad gäller ”kvalitet och resultat” angav sökanden att kvaliteten hade varit tillfredsställande eller mycket tillfredsställande under det tredje kvartalet år 2016. Beträffande resultaten angav sökanden att problemen med de försenade besluten om invändningar och ogiltighet berodde på att 15 procent av den erfarna personalen hade förflyttats till andra avdelningar inom EUIPO under 2014 och 2015, trots hans och hans kollegors upprepade varningar om följderna av denna personalminskning.

22

Sökanden begärde således för det första att alla hänvisningar till bidraget från hans tidigare närmaste överordnade skulle tas bort i 2016 års betygsrapport, för det andra att bidraget i sig skulle tas bort och att det skulle förklaras i rapporten att bidraget tagits bort mot bakgrund av resultatet av överprövningen och, för det tredje, att betygsättaren skulle anmodas att göra en egen opartisk bedömning.

23

I ett e-postmeddelande av den 30 mars 2017 underrättade den överprövande betygsättaren sökanden om att det överprövande betygsamtalet var avslutat och att det skulle beaktas tillsammans med de ytterligare kommentarer som sökanden hade lämnat i sitt e-postmeddelande av den 30 mars 2017. Beträffande sökandens begäran att alla hänvisningar i 2016 års betygsrapport till hans tidigare närmaste överordnades bedömning för perioden 1 januari–16 oktober 2016 skulle tas bort, förklarade den sistnämnde att den föregående bedömarens bidrag avseende en anställds prestationsförmåga enligt punkt 2 i bilaga I till genomförandebestämmelserna och EUIPO:s tjänsteinstruktioner, utgjorde en del av rapporten och att den nuvarande betygsättaren skulle beakta detta bidrag i sin egen bedömning.

24

Den 10 april 2017 beslutade EUIPO:s verkställande direktör, i egenskap av överprövande betygsättare, att fastställa den betygsrapport för 2016 som upprättats av betygsättaren. Han fann att det inte fanns några skäl som motiverade en ändring av den helhetsbedömning som gjorts av betygsättaren, enligt vilken ”[sökandens] allmänna kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten motsvara[de] den nivå som krävdes för tjänsten”.

25

EUIPO:s verkställande direktör, i egenskap av överprövande betygsättare, angav först att bedömningen av sökanden mycket väl kunde grundas på den personalundersökning som hade gjorts i januari 2016, i och med att resultatet av denna undersökning var tillgängligt i februari 2016, att sökanden vid denna tidpunkt var direktör för avdelningen ”Operations” och att de resultat som avsåg målet att utveckla personalens engagemang var relevanta. Därefter angav han att även om personal hade flyttats från avdelningen hade tjugo nya medarbetare anställts vid avdelningen mellan januari och september 2016. Han konstaterade också i fråga om produktivitet att samma avdelning hade haft förseningar med beslut om invändningar. Slutligen kritiserade han sökandens uppgifter om den aktuella avdelningens prestationer och resultat.

26

Den 19 juni 2017 lämnade sökanden enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna in ett klagomål mot 2016 års betygsrapport och den överprövande betygsättarens beslut av den 10 april 2017 till EUIPO:s styrelse i egenskap av tillsättningsmyndighet. Klagomålet grundades på ett resonemang dels om åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, dels om en uppenbart oriktig bedömning som lett till en missuppfattning av de faktiska omständigheterna. När det gäller åsidosättandet av väsentliga formföreskrifter åberopade sökanden två åsidosättanden av reglerna för betygsförfarandet som han hade anfört redan i sina ytterligare kommentarer till 2016 års betygsrapport, dels om att betygsättaren uttryckligen hade vägrat att ta ställning till den bedömning som utförts av hans tidigare närmaste överordnade för perioden 1 januari–16 oktober 2016, och dels om att den överprövande betygsättaren hade avbrutit samtalet i förtid i samband med sin överprövning. Sökanden klandrade också EUIPO för att det inte hade gjorts någon oberoende kontroll av hans bedömning för år 2016 på grund av att den överprövande betygsättaren för det året var hans tidigare närmaste överordnade som i strid med vad som föreskrivs i EUIPO:s tjänsteanvisningar hade lämnat ett avgörande bidrag till 2016 års betygsrapport. Han ansåg även att den överprövande betygsättaren utan att ange några skäl hade avvisat en stor del av den kritik som han hade framfört mot 2016 års betygsrapport.

27

Genom beslut av den 18 oktober 2017 fann EUIPO:s styrelse att sökandens klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna var ogrundat (nedan kallat beslutet att avvisa klagomålet). EUIPO:s styrelse ansåg, i fråga om sökandens anmärkning om avsaknaden av en oberoende kontroll av 2016 års betygsrapport, att EUIPO:s tjänsteinstruktioner, som klaganden åberopat, inte var relevanta, eftersom de avsåg det fallet att en tidigare närmaste överordnade agerade som betygsättare och att det inte förhöll sig på det viset i det nu aktuella fallet. EUIPO:s styrelse angav även att det inte föreskrevs i de tillämpliga bestämmelserna att den överprövande betygsättaren skulle göra en oberoende kontroll, eftersom vederbörande är betygsättarens närmaste överordnade och därmed indirekt överordnad sökanden. Styrelsen angav vidare att sökanden framför allt hade bestritt helhetsbedömningen på sidan 3 i 2016 års betygsrapport, enligt vilken sökandens allmänna kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten motsvarade den nivå som krävdes för tjänsten. Styrelsen erinrade i detta avseende om att det var betygsättaren, inte den tidigare närmaste överordnade, som självständigt och oberoende hade avfattat denna helhetsbedömning.

28

Sökanden har väckt den nu aktuella talan genom en ansökan som inkom till tribunalens kansli den 11 december 2017.

29

EUIPO inkom med svaromål den 27 februari 2018.

30

Genom beslut av den 8 mars 2018 anmodade ordföranden för den fjärde avdelningen sökanden att inkomma med en replik och att framför allt kommentera EUIPO:s påstående, i punkt 121 i svarsinlagan, att grunden avseende en uppenbart oriktig bedömning till viss del inte kunde tas upp till sakprövning. Sökanden inkom med replik den 16 april 2018 och uttalade sig även i frågan om talan var välgrundad. EUIPO ingav sin duplik den 28 maj 2018.

31

På förslag av referenten beslutade tribunalen (fjärde avdelningen) att ställa frågor till parterna som en åtgärd för processledning. Parterna svarade inom den föreskrivna fristen och anmodades därefter av tribunalen att inkomma med eventuella synpunkter på dessa svar. Parterna yttrade sig inom den utsatta fristen. Till följd av sökandens yttrande av den 1 april 2019 vidtog tribunalen ännu en åtgärd för processledning genom att ställa ytterligare en fråga till honom. Mot bakgrund av sökandens svar av den 2 maj 2019 anmodade tribunalen EUIPO att yttra sig över sökandens svar dels i yttrandet av den 1 april 2019, dels i yttrandet av den 2 maj 2019.

32

På förslag av referenten beslutade tribunalen (fjärde avdelningen) att avgöra målet på handlingarna.

33

Sökanden har yrkat att tribunalen ska

34

EUIPO har yrkat att tribunalen ska

35

Sökanden har anfört sex grunder till stöd för sin talan. Den första avser betygsättarens vägran att personligen granska uppgifterna om hans arbetsinsats under perioden 1 januari–16 oktober 2016, den andra grunden att den överprövande betygsättaren inte var behörig och den tredje att den överprövande betygsättaren inte var oberoende. Genom den fjärde grunden har sökanden anfört att den överprövande betygsättaren godtyckligt avbröt dialogen under överprövningen, genom den femte att beslutet att fastställa 2016 års betygsrapport och beslutet att avvisa klagomålet inte var motiverat och genom den sjätte grunden har sökanden gjort gällande en uppenbart oriktig bedömning i den del 2016 års betygsrapport grundades på ofullständiga och godtyckligt valda uppgifter om arbetsinsatsen. I repliken har sökanden också, som svar på punkt 12 i svarsinlagan, gjort gällande en rättsstridighet i den del bidraget till den årliga bedömningen för perioden 1 januari–16 oktober 2016 upprättades av en företrädare för EUIPO:s verkställande direktör, och inte av den verkställande direktören själv. I yttrandet av den 1 april 2019, avseende EUIPO:s svar på åtgärderna för processledning, har sökanden även klagat över myndighetens tillämpning, i hans avseende, retroaktivt och rättsstridigt, av version 6.7 av den 19 december 2016 av EUIPO:s tjänsteinstruktioner om genomförande av artikel 43 och artikel 44 första stycket i tjänsteföreskrifterna.

36

På en fråga som tribunalen ställt som en åtgärd för processledning, har sökanden i synnerhet preciserat räckvidden av den tredje grunden och påståendet att den överprövande betygsättaren inte var oberoende. Sökanden har bekräftat att grunden ska förstås så, att den avser den överprövande betygsättarens bristande opartiskhet. Den tredje grunden ska alltså ses som ett bestridande av den överprövande betygsättarens opartiskhet och ska prövas först.

37

Sökanden har i huvudsak gjort gällande att hans tidigare närmaste överordnade inte kunde vara en opartisk överprövande betygsättare i hans betygsförfarande för år 2016, eftersom denne tidigare överordnade redan hade lämnat ett avgörande bidrag till hans betygsrapport för samma år. Han anser att detta förfarandesätt strider mot artikel 3 i genomförandebestämmelserna och EUIPO:s tjänsteinstruktioner och har förhindrat en oberoende kontroll av den del som hans tidigare närmaste överordnade bidragit med och således en bättre bedömning och ett lämpligare slutomdöme. Sökanden menar att det framgår av EUIPO:s tjänsteinstruktioner att en överklagandekommitté ska fatta beslut om klagomål som rör bedömningar som gjorts av den verkställande direktören.

38

EUIPO har bestritt sökandens resonemang. EUIPO anser att EUIPO:s tjänsteinstruktioner, som åberopats av sökanden, inte är relevanta, eftersom de avser sådana fall där den verkställande direktören agerar betygsättare. Så förhåller det sig inte i det nu aktuella fallet. EUIPO har även angett att de tillämpliga bestämmelserna inte föreskriver att den överprövande betygsättaren ska göra en oberoende översyn, eftersom vederbörande är betygsättarens närmaste överordnade och således indirekt överordnad sökanden.

39

Enligt fast rättspraxis på området för betygsättning av tjänstemän har bedömande tjänstemän ett stort utrymme för skönsmässig bedömning i sina bedömningar av det arbete som utförs av de personer som de ska betygssätta, och det ankommer inte på unionsdomstolen att ingripa i denna bedömning och kontrollera om den är välgrundad, såvida det inte rör sig om ett uppenbart fel eller överskridande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 oktober 1992, Maurissen/revisionsrätten, T‑23/91, EU:T:1992:106, punkt 40, och dom av den 4 maj 2005, Schmit/kommissionen, T‑144/03, EU:T:2005:158, punkt 70 och där angiven rättspraxis). Domstolsprövningen av innehållet i betygsrapporter är nämligen begränsad till en kontroll av att förfarandet har gått rätt till, att de faktiska omständigheterna är korrekta samt att det inte föreligger något uppenbart fel i bedömningen eller maktmissbruk (se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 oktober 1994, Marcato/kommissionen, T‑18/93, EU:T:1994:255, punkt 45).

40

Vad gäller kontrollen av att förfarandet har gått rätt till har domstolen och tribunalen allmänt slagit fast att när en unionsinstitution har ett utrymme för skönsmässig bedömning är iakttagandet av de processrättsliga skyddsregler som följer av unionsrätten av än mer grundläggande betydelse (se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 november 1991, Technische Universität München, C‑269/90, EU:C:1991:438, punkt 14, dom av den 6 november 2008, Nederländerna/kommissionen, C‑405/07 P, EU:C:2008:613, punkterna 56 och 57, och dom av den 9 november 1995, France-Aviation/kommissionen, T‑346/94, EU:T:1995:187, punkterna 32–34). Dessa skyddsregler innebär bland annat att den behöriga institutionen är skyldig att omsorgsfullt och opartiskt pröva alla omständigheter som är relevanta i det aktuella fallet (dom av den 21 november 1991, Technische Universität München, C‑269/90, EU:C:1991:438, punkt 14, och dom av den 30 september 2003, Atlantic Container Line m.fl./kommissionen, T‑191/98, T‑212/98–T‑214/98, EU:T:2003:245, punkt 404).

41

Tribunalen finner att det särskilt stora utrymme för skönsmässig bedömning som bedömarna förfogar över vid betygsättning av en tjänsteman ska uppvägas av ett särskilt noggrant iakttagande av bestämmelserna avseende anordnandet av denna betygsättning och om genomförandet av det föreskrivna förfarandet angående detta (se, för ett liknande resonemang och analogt, dom av den 24 september 2002, Girardot/kommissionen, T‑92/01, EU:T:2002:220, punkt 24, och dom av den 5 april 2005, Christensen/kommissionen, T‑336/02, EU:T:2005:115, punkt 38).

42

Tribunalen erinrar om att tjänstemännens skyldighet att förhålla sig opartiska slås fast i artikel 11 första stycket i tjänsteföreskrifterna, enligt vilken en tjänsteman ska fullgöra sina uppgifter på ett objektivt och opartiskt sätt.

43

Tribunalen påpekar också att unionens institutioner, organ och byråer är skyldiga att iaktta de grundläggande rättigheter som garanteras genom unionsrätten, däribland rätten till god förvaltning i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juli 2013, Ziegler/kommissionen, C‑439/11 P, EU:C:2013:513, punkt 154).

44

I artikel 41.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges särskilt att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer.

45

I detta avseende ska det påpekas att kravet på opartiskhet, vilket gäller för institutioner, organ och byråer när de utövar sina uppgifter, syftar till att säkerställa likabehandling som är ett av unionens fundament. Detta krav syftar bland annat till att förhindra eventuella situationer med intressekonflikter mellan tjänstemän och ombud som agerar på uppdrag av institutionerna, organen och byråerna. Mot bakgrund av den grundläggande betydelse som garantin för oberoende och integritet har för såväl institutionernas interna arbete som den bild som allmänheten har av unionens institutioner, organ och byråer, omfattar kravet på opartiskhet varje omständighet som den tjänsteman eller anställde som har att pröva en fråga rimligtvis måste inse, för en utomstående part, kan förefalla påverka dennes oberoende i denna fråga (se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 oktober 2007, Komninou m.fl./kommissionen, C‑167/06 P, ej publicerad, EU:C:2007:633, punkt 57).

46

Det ankommer också på dessa institutioner, organ och byråer att följa kravet på opartiskhet i dess två delar, nämligen dels subjektiv opartiskhet, som innebär att ingen företrädare för den berörda institutionen får ta ställning för en part eller hysa en förutfattad mening, dels objektiv opartiskhet, enligt vilken institutionen ska erbjuda tillräckliga garantier för att utesluta alla tvivel vad gäller en eventuell förutfattad mening (se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 december 2017, Spanien/rådet, C‑521/15, EU:C:2017:982, punkt 91 och där angiven rättspraxis).

47

Tribunalen ska mot bakgrund av samtliga ovanstående överväganden pröva huruvida talan kan bifallas på grunden avseende bristande opartiskhet hos den överprövande betygsättaren.

48

I det nu aktuella fallet tog direktören för avdelningen ”Observatory”, som blev sökandens närmaste överordnade den 17 oktober 2016, för det första hjälp av sökandens tidigare närmaste överordnade för perioden 1 januari–16 oktober 2016. Perioden utgör tre fjärdedelar av den aktuella bedömningsperioden (se ovan punkt 14). För det andra fördes den tidigare överordnades bidrag in i sin helhet i 2016 års betygsrapport (se ovan punkt 14). För det tredje var det sökandens närmaste överordnade från och med den 17 oktober 2016 som undertecknade 2016 års betygsrapport i egenskap av betygsättare (se ovan punkterna 13 och 14).

49

I anmärkningarna mot 2016 års betygsrapport kritiserade sökanden också rubriken ”Kompetens” i 2016 års betygsrapport (se ovan punkt 21), som helt och hållet vilar på bidraget från hans tidigare närmaste överordnade för perioden 1 januari–16 oktober 2016, vilket även återges under rubriken ”Betygsättarens omdöme”, som till största delen utgörs av detta bidrag (se ovan punkt 16).

50

Vid överprövningen av betygsättningen var det slutligen sökandens tidigare närmaste överordnade som i egenskap av överprövande betygsättare omprövade 2016 års betygsrapport och som, efter att ha granskat sökandens kritik som beskrivs ovan i punkt 49 angående bidraget från hans tidigare närmaste överordnade, slog fast att det inte fanns några skäl som motiverade en ändring av den ”helhetsbedömning” som gjorts av betygsättaren (se ovan punkt 24).

51

Domstolen har i detta avseende slagit fast att ett internt förfarande för bestridande av en betygsrapport endast kan bidra till en objektiv bedömning och förhindra ett domstolsförfarande om det garanterar en anställd som bestrider sin betygsrapport att en verklig omprövning kommer att göras (dom av den 3 april 2019, CJ/ECDC, C‑139/18 P, ej publicerad, EU:C:2019:281, punkt 44).

52

I det nu aktuella fallet förhåller det sig inte så. Den överprövande betygsättaren, som är sökandens tidigare närmaste överordnade och som författat ett bidrag som förts in i 2016 års betygsrapport, fick till uppgift att göra en ny granskning av helhetsbedömningen av sökanden utifrån den sistnämndes synpunkter, vilka enbart bestod av kritik mot hans eget bidrag som utgjorde huvuddelen av betygsättarens bedömning.

53

Därmed är det interna överprövningsförfarandet, såsom det genomfördes under de särskilda omständigheterna i det nu aktuella fallet, inte av den arten att det ger tillräckliga garantier för att utesluta allt rimligt tvivel på den överprövande betygsättarens opartiskhet.

54

Under de förutsättningarna saknar det betydelse att det, såsom EUIPO har anfört, inte var den tidigare närmaste överordnade som hade föreslagit helhetsbedömningen av sökanden och att det inte var han som, bland alternativen på sidan 3 i 2016 års betygsrapport, hade kryssat i ”[sökandens] allmänna kompetens, prestationsförmåga och uppträdande i tjänsten motsvara[de] den nivå som krävs för tjänsten”. Dessa omständigheter påverkar nämligen inte det faktum att den överprövande betygsättaren, när han granskade helhetsbedömningen av sökanden, var tvungen att ta ställning till kritik som sökanden riktat enbart mot delar som fanns i hans eget bidrag till 2016 års betygsrapport, som han lämnat i egenskap av tidigare närmaste överordnade och som betygsättaren hade hänvisat till.

55

EUIPO:s övriga argument vederlägger inte heller slutsatsen ovan i punkt 53.

56

EUIPO har först och främst angett att den överprövande betygsättaren utför sitt uppdrag som den person som känner den medarbetare som ska bedömas och i den egenskapen ska se över betygsättarens bedömning, vilken med nödvändighet innehåller subjektiva delar.

57

Enligt rättspraxis kan bedömarna visserligen inte anses vara partiska och sakna objektivitet enbart av det skälet att de, i egenskap av överordnade, är ansvariga för det arbete som utförs av de tjänstemän som är underordnade dem och följaktligen är delaktiga i det arbete som tjänstemännen utför, särskilt som denna delaktighet innebär att de på ett ändamålsenligt sätt kan bedöma de uppgifter som utförs av de underordnade tjänstemännen (dom av den 13 juli 2006, Andrieu/kommissionen, T‑285/04, EU:T:2006:215, punkt 68).

58

Det framgår emellertid inte av handlingarna i målet att sökanden har ifrågasatt den tidigare överordnades själva medverkan i överprövningen av betygsättningen. Sökanden har kritiserat hans inblandning i överprövningsförfarandet av ett specifikt skäl, nämligen att han först, i egenskap av närmast överordnad under tre fjärdedelar av den berörda perioden, bidrog på ett avgörande sätt till 2016 års betygsrapport och att han sedan fattade beslut om rapporten i egenskap av överprövande betygsättare, med beaktande av sökandens synpunkter som handlade om de delar som fanns i hans eget bidrag.

59

När det vidare gäller EUIPO:s argument att helhetsbedömningen av sökanden inte var negativ, eftersom den motsvarade vad som förväntades av alla anställda, rör det sig i varje fall om subjektiva bedömningar som formulerats av EUIPO och inte av sökanden själv. Tribunalen konstaterar i detta avseende för det första att helhetsbedömningen av sökanden för år 2016 inte var den bästa av de alternativ som finns i bedömningsformuläret. För det andra var helhetsbedömningen av sökanden för 2016 sämre än 2015 års bedömning (se ovan punkt 11). För det tredje vägrade sökanden att underteckna betygsrapporterna för 2014 och 2015, trots att helhetsbedömningen av honom var identisk eller till och med bättre än den som valdes i 2016 års betygsrapport (se ovan punkt 11).

60

Tribunalen konstaterar dessutom, även om sökandens helhetsbedömning för 2016 inte betraktades som negativ i något avseende, att sökanden har bestritt sin tidigare närmaste överordnades behörighet och opartiskhet, i egenskap av överprövande betygsättare, när det gäller att kontrollera såväl helhetsbedömningen i 2016 års betygsrapport som de bedömningar som den innehåller.

61

Bedömningarna i 2016 års betygsrapport kan inte anses vara helt utan negativa inslag. Dessa bedömningar grundar sig nämligen nästan helt och hållet på den bedömning som sökandens tidigare närmaste överordnade gjorde för de nio första månaderna år 2016, som innehöll följande kritik mot sökanden. Sökanden klandrades för det första för sin arbetsinsats vid avdelningen ”Operations” med avseende på resultat och minskad produktivitet på området för invändningar samt för brist på öppenhet i fråga om prestationsförmåga och för partiell eller ofullständig kommunikation av resultat till den verkställande direktören. För det andra klandrades sökanden för att han inte vidtagit nödvändiga åtgärder för att hantera situationen, vilket ledde till att EUIPO hamnade i ett svårt läge med en anhopning av försenade ärenden och till att sökandens tidigare närmaste överordnade förlorade förtroendet för honom som direktör. För det tredje angavs att sökanden, även om han hade de färdigheter och den kompetens som krävdes för en ledande ställning, under 2016 inte hade visat sig kapabel att vidta rätt åtgärder för att hantera en exceptionell situation.

62

EUIPO har också angett att EUIPO:s tjänsteinstruktioner, där det anges att en överprövningskommitté ska pröva klagomål som rör betygssättningar som gjorts av den verkställande direktören, inte är relevanta i det nu aktuella fallet.

63

Det är riktigt, såsom EUIPO har understrukit, att dess verkställande direktör inte var sökandens betygsättare för år 2016 och att det således inte var nödvändigt att använda sig av en överprövningskommitté för att granska 2016 års betygsrapport, i enlighet med artikel 3 i genomförandebestämmelserna. Såsom EUIPO också har angett innehåller EUIPO:s tjänsteinstruktioner inget uttryckligt undantag som reglerar den situationen att en anställd, som varit tjänsteinnehavarens närmaste överordnade under den berörda perioden, på grund av förflyttning eller befordran blivit överprövande betygsättare.

64

Icke desto mindre, som sökanden mycket riktigt har gjort gällande, följer det av artikel 3.3 i genomförandebestämmelserna att generaldirektören, det vill säga den verkställande direktören när det gäller EUIPO, har rätt att avvika från det förfarande som i princip har inrättats för att hänsyn ska tas till det enskilda fallet, allt i tjänsteinnehavarens intresse. Skyldigheten att förehålla sig opartisk är en grundläggande garanti som måste iakttas, om inte sökandens rätt till en verklig omprövning av sin betygsrapport ska tömmas på sitt innehåll och förlora sin ändamålsenliga verkan, i enlighet med den rättspraxis som det erinras om ovan i punkt 51. Skyldigheten att säkerställa opartiskhet i det interna överprövningsförfarandet motiverade således i det nu aktuella fallet ett undantag från bestämmelserna för förfarandet för överprövande betygssättning i EUIPO:s tjänsteinstruktioner.

65

Av det ovan anförda följer att talan ska bifallas på den grunden att den överprövande betygsättaren inte var opartisk. Denna slutsats är i sig tillräcklig för att ogiltigförklara 2016 års betygsrapport, eftersom den är behäftad med en rättsstridighet och i avsaknad av denna rättsstridighet skulle ha kunnat ha ett annat innehåll. Under dessa omständigheter saknas anledning att ta ställning till de övriga argument och grunder som sökanden har anfört till stöd för sin talan.

66

Tribunalen konstaterar, vad gäller sökandens yrkande att beslutet om avslag på klagomålet ska ogiltigförklaras i den mån det är nödvändigt, att det var först när detta beslut antogs som det i det nu aktuella fallet gjordes en utförlig granskning av sökandens resonemang om iakttagande av de processrättsliga skyddsregler som omgärdar det interna överprövningsförfarandet avseende 2016 års betygsrapport, vilket resonemang har förts i synnerhet i den tredje grunden. Av detta följer att beslutet om avslag på klagomålet också ska ogiltigförklaras i det nu aktuella fallet.

67

Enligt artikel 134.1 i tribunalens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

68

Sökanden har i detta fall yrkat att EUIPO ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom EUIPO har tappat målet ska sökandens yrkande bifallas.

Av dessa skäl meddelar

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen)

följande:

Tillämpliga bestämmelser

Bakgrund

Förfarandet och parternas yrkanden

Rättslig bedömning

Inledande anmärkningar om domstolsprövningens omfattning

Inledande anmärkningar om tjänstemännens skyldighet att förhålla sig opartiska

Huruvida talan kan bifallas på grunden avseende bristande opartiskhet hos den överprövande betygsättaren

Rättegångskostnader