—

Republiken Grekland åberopar förändringen av den faktiska och rättsliga grunden för förfarandet mellan beslutet att inleda förfarandet och beslutet om att ett stöd hade beviljats.

—

Republiken Grekland åberopar avsaknaden av ekonomisk fördel och avsaknaden av selektivitet vad gäller åtgärderna i fråga och särskilt den omständigheten att svaranden inte korrekt definierade referenssystemet för åtgärderna i fråga, inte bedömde den i betydande mån avvikande rättsliga och faktiska situationen för företagen, vilka är verksamma i offentliga infrastrukturprojekt, mot bakgrund av de särskilda kännetecknen hos koncessionsavtalen rörande detta. Svaranden bortsåg även från de grundläggande och vägledande principerna i det allmänna skattesystemet, som det är uppenbart att åtgärderna i fråga ska följa.

—

Republiken Grekland har gjort gällande att motiveringen är felaktig, otillräcklig och motsägelsefull när det gäller: a) beviljandet av stöd genom statliga medel, b) förekomsten av en selektiv fördel, c) jämförelsen med liknande skatterelaterade bestämmelser avseende koncessionsavtal för infrastrukturprojekt som har godkänts av kommissionen, och d) snedvridningen av konkurrensen och följderna för handeln mellan medlemsstaterna.

—

Republiken Grekland gör gällande att kommissionen har gjort en felaktig bedömning vad gäller förekomsten av ett statligt stöd som är förenligt med den inre marknaden och vad gäller frågan huruvida stödet var nödvändigt och proportionerligt och främjande uppnåendet av ett mål av allmänintresse.

—

Republiken Grekland gör gällande att kommissionen använde ett felaktigt tillvägagångssätt vid bedömning av stödets storlek samt åsidosatte principen om likabehandling.