—

Brasserie Bouquet SA, genom F. Molinié, avocat,

—

Frankrikes regering, genom J.-S. Pilczer och D. Colas, båda i egenskap av ombud,

—

Greklands regering, genom K. Nasopoulou, i egenskap av ombud,

—

Europeiska kommissionen, genom F. Dintilhac och M. Wasmeier, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 4.2 i rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, s. 21; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 100).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Directeur général des douanes et droits indirects (generaldirektören för tullar och indirekta skatter) och Directeur régional des douanes et droits indirects d’Auvergne (regiondirektören för tullar och indirekta skatter i Auvergne), å ena sidan, och bolaget Brasserie Bouquet SA (nedan kallat Brasserie Bouquet), å andra sidan. Målet rör tillämpningen av en nedsatt punktskattesats på öl som bolaget tillverkade under åren 2007–2010.

3

Tredje, sjunde och sjuttonde skälen i direktiv 92/83 har följande lydelse:

”För att den inre marknaden skall fungera väl är det viktigt att bestämma gemensamma definitioner för alla produkter i fråga.

Beträffande öl framställt i små, oberoende bryggerier och etylalkohol framställd i små destillerier behövs gemensamma lösningar som tillåter medlemsstater att tillämpa nedsatta skattesatser på dessa produkter.

...

I de fall då medlemsstater tillåts tillämpa nedsatta skattesatser, bör de nedsatta skattesatserna inte vålla snedvridning av konkurrensen inom den inre marknaden.”

4

I artikel 4 i direktiv 92/83 stadgas följande:

”1.   Medlemsstaterna får tillämpa nedsatta skattesatser, vilka får differentieras efter årsproduktionen vid bryggerierna i fråga, på öl bryggt av oberoende, små bryggerier med följande begränsningar:

2.   Vid tolkningen av bestämmelserna om de nedsatta skattesatserna skall med oberoende, litet bryggeri avses ett bryggeri som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier, som använder lokaler som är fysiskt skilda från andra bryggeriers och som inte brygger på licens. Om två eller flera små bryggerier samarbetar och deras sammanlagda årsproduktion inte överstiger 200000 hl, får de behandlas som ett enda oberoende, litet bryggeri.

3.   Medlemsstaterna skall se till att de nedsatta skattesatser som de får införa tillämpas lika på öl som levereras till deras territorium från oberoende, små bryggerier i andra medlemsstater. De skall särskilt se till att ingen enskild leverans från någon annan medlemsstat belastas med högre skattesats än dess exakta inhemska motsvarighet.”

5

Artikel 178-0 bis A i bilaga III till den allmänna skattelagen (code général des impôts), som införlivar artikel 4 i direktiv 92/83, har följande lydelse:

”För tillämpningen av de nedsatta skattesatser för den särskilda skatt som nämns i artikel 520 A.I a femte–åttonde styckena i den allmänna skattelagen menas med ett oberoende, litet bryggeri ett bryggeri som är etablerat i en medlemsstat i Europeiska gemenskapen och som uppfyller samtliga nedan angivna krav.

Om två eller flera små bryggerier samarbetar och deras sammanlagda årsproduktion inte överstiger 200000 hl, får de behandlas som ett enda oberoende, litet bryggeri.”

6

Brasserie Bouquet driver en restaurang i vilken det säljer öl som det själv har tillverkat.

7

Tillverkningen sker i enlighet med en överenskommelse av den 10 december 1998, med rubriken ”Avtal om anslutning till 'Cercle des 3 brasseurs’”, som ingicks med ICO 3B SARL (nedan kallat anslutningsavtalet). I enlighet med anslutningsavtalet gav ICO 3B SARL Brasserie Bouquet tillstånd att använda dess varumärken och dess skylt LES 3 BRASSEURS och förband sig att dela med sig av sitt kunnande till Brasserie Bouquet och att bland annat tillhandahålla jäststammar.

8

I gengäld åtog sig Brasserie Bouquet att iaktta de skyldigheter som följer av ett dokument med rubriken ”Bibeln för Cercle des 3 brasseurs”, i vilket bland annat nämnda kunnande och tillverkningsprocessen i ett mikrobryggeri preciseras. Av anslutningsavtalet framgår även att Brasserie Bouquet ska köpa in vissa varor endast från ICO 3B SARL och att det ska betala ett belopp till det bolaget för anslutning till ”Cercle des 3 brasseurs” liksom ett fast månatligt belopp.

9

Brasserie Bouquet, som bedömde att det uppfyllde kraven i artikel 178-0 bis A i bilaga III till den allmänna skattelagen i sin egenskap av oberoende, litet bryggeri, deklarerade den mängd öl som hade bryggts i dess anläggning till tullmyndigheten enligt den nedsatta punktskattesatsen i artikel 520 A.I a i den allmänna skattelagen.

10

Tullmyndigheten delgav Brasserie Bouquet ett beslut om efterbeskattning och gjorde gällande att den nedsatta skattesatsen inte kunde tillämpas för perioden december 2007 till november 2010. Myndigheten tillställde därefter bolaget ett uppbördsbeslut på den summa som bolaget skulle betala.

11

Sedan Brasserie Bouquet inte vunnit framgång med vare sig sin begäran om omprövning eller sitt överklagande till Tribunal de grande instance de Clermont-Ferrand (domstol i första instans i Clermont-Ferrand), gav bolaget in ett överklagande till Cour d’appel de Riom (överrätt i Riom), som biföll överklagandet. Tullmyndigheten överklagade avgörandet till Cour de cassation (kassationsrätten).

12

Cour de cassation har angett följande. Mot bakgrund av villkoren i artikel 4 i direktiv 92/83, för att ett bryggeri ska kunna klassificeras som ett oberoende, litet bryggeri och följaktligen åtnjuta en nedsatt skattesats, är det i målet nödvändigt att få klarhet i vad som avses med villkoret att inte brygga ”på licens” i artikel 4.2.

13

Mot denna bakgrund beslutade Cour de cassation att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till domstolen:

”Ska artikel 4.2 i rådets direktiv 92/83 tolkas så, att bryggning på licens uteslutande avser bryggning på en licens avseende nyttjande av ett patent eller ett varumärke, eller kan den tolkas så, att bryggning på licens avser bryggning enligt en tillverkningsprocess som tillhör tredje man och för vilken denne gett tillstånd?”

14

I likhet med vad den franska regeringen och Europeiska kommissionen har gjort gällande i sina skriftliga yttranden, anges i tolkningsfrågan – såsom den hänskjutande domstolen har formulerat densamma – två möjliga tolkningar av begreppet brygga ”på licens” i den mening som avses i artikel 4.2 i direktiv 92/83, medan anslutningsavtalet innehåller uppgifter som kan hänföra sig till båda tolkningarna. Enligt avtalet har Brasserie Bouquet nämligen tillstånd att såväl använda ICO 3B SARL:s varumärken som att brygga öl enligt den tillverkningsprocess som tillhör det bolaget.

15

Domstolen erinrar inledningsvis om att det, inom ramen för det genom artikel 267 FEUF inrättade samarbetet mellan de nationella domstolarna och EU-domstolen, ankommer på EU-domstolen att ge den nationella domstolen ett användbart svar, så att den kan avgöra det mål som är anhängigt vid den. I detta syfte åligger det domstolen att i förekommande fall omformulera de frågor som har ställts till den (se, bland annat, dom Le Rayon d’Or, C‑151/13, EU:C:2014:185, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

16

Det framgår härvid av skälen till begäran om förhandshandsavgörande att den hänskjutande domstolen, för avgörandet av målet, behöver få klarhet i om bryggning av öl under sådana villkor som anges i anslutningsavtalet utgör att brygga ”på licens” i den mening som avses i artikel 4.2 första meningen i direktiv 92/83.

17

Frågan ska således förstås så, att därmed avses huruvida – med avseende på tillämpningen av en nedsatt punktskattesats för öl – villkoret i artikel 4.2 i direktiv 92/83 om att ett bryggeri inte får brygga på licens inte är uppfyllt, för det fall bryggeriet tillverkar egen öl i enlighet med ett avtal varigenom det har rätt att använda tredje mans varumärken och tillverkningsprocess.

18

Vad avser begreppet att brygga ”på licens” i artikel 4.2 i direktiv 92/83, följer det av såväl tredje skälet i direktiv 92/83 som av själva titeln på detta direktiv, att, för att den inre marknaden ska fungera väl, syftet med direktivet är att bestämma gemensamma definitioner för alla berörda produkter som ett led i en harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av direktiv 92/83 måste begreppen i direktivet ges en självständig tolkning, på grundval av de aktuella bestämmelsernas lydelse och direktivets ändamål (se dom Glückauf Brauerei, C‑83/08, EU:C:2009:228, punkt 21 och där angiven rättspraxis).

19

Artikel 4 i direktiv 92/83 utgör vidare ett undantag från den ordinarie punktskattesatsen för öl genom att den föreskriver tillämpningen av en nedsatt punktskattesats under vissa villkor för öl som bryggts av oberoende, små bryggerier. Villkoren för att tillämpa denna nedsatta punktskattesats ska således tolkas restriktivt.

20

Vad gäller dessa villkor innehåller artikel 4.1 i direktivet ett kvantitativt villkor avseende ett bryggeris högsta årsproduktion på 200000 hl öl. I artikel 4.2 i direktivet, i vilket det föreskrivs att ett oberoende, litet bryggeri är ett bryggeri som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier, som använder lokaler som är fysiskt skilda från andra bryggeriers och som inte brygger på licens, föreskriver ett kvalitativt villkor avseende ett sådant bryggeris oberoende ställning i förhållande till andra bryggerier (se, för ett liknande resonemang, dom Glückauf Brauerei, C‑83/08, EU:C:2009:228, punkterna 22–24).

21

Vad avser syftet med direktiv 92/83 beträffande öl som bryggs i oberoende, små bryggerier, framgår det av sjunde och sjuttonde skälen i direktiv 92/83 att direktivet syftar till gemensamma lösningar som tillåter medlemsstater att tillämpa nedsatta skattesatser på dessa produkter, dock utan att vålla snedvridning av konkurrensen inom den inre marknaden. Direktivet syftar således till att undvika att den förmån en sådan nedsättning av punktskatterna innebär beviljas bryggerier vars storlek och produktionskapacitet skulle kunna medföra sådana snedvridningar (se, för ett liknande resonemang, dom Glückauf Brauerei, C‑83/08, EU:C:2009:228, punkterna 25 och 26).

22

Artikel 4.2 i direktiv 92/83 fordrar således att de små bryggerierna med en årsproduktion av öl på under 200000 hl verkligen är oberoende av andra bryggerier, såväl vad gäller deras juridiska och ekonomiska struktur som beträffande hur deras produktion är strukturerad, genom att de använder lokaler som är fysiskt skilda från andra bryggeriers och inte brygger på licens (dom Glückauf Brauerei, C‑83/08, EU:C:2009:228, punkt 27).

23

Att bryggeriet inte brygger på licens utgör således ett av villkoren för att säkerställa att det berörda lilla bryggeriet verkligen är oberoende av andra bryggerier. Härav följer att begreppet brygga ”på licens” ska tolkas på ett sådant sätt, att det omfattar bryggning av öl enligt någon form av tillstånd som innebär att nämnda lilla bryggeri inte är fullständigt oberoende av den tredje man som tillhandahållit tillståndet. Så är fallet vad avser tillstånd att använda ett patent, ett varumärke eller en tillverkningsprocess som tillhör nämnda tredje man.

24

Härav följer att ett bryggeri som är i en sådan situation som Brasserie Bouquet, som brygger sin öl i enlighet med anslutningsavtalet, inte uppfyller villkoret i artikel 4.2 i direktiv 92/83 att inte brygga på licens. Bryggeriet har nämligen i enlighet med avtalet rätt att använda sin medkontrahents varumärken. Vidare har bryggeriet tillstånd att brygga sin öl enligt en tillverkningsprocess som tillhör ICO 3B SARL, eftersom bryggeriet enligt avtalet har rätt att ta del av ICO 3B SARL:s kunnande sådant det anges i dokumentet med rubriken ”Bibeln för Cercle des 3 brasseurs”, som bland annat innehåller en beskrivning av processen och metoderna för tillverkning av öl i mikrobryggerier.

25

Mot bakgrund av det ovan angivna ska den hänskjutna frågan besvaras enligt följande. Villkoret i artikel 4.2 i direktiv 92/83 om att ett bryggeri inte får brygga på licens är inte uppfyllt – med avseende på tillämpningen av en nedsatt punktskattesats för öl – om bryggeriet tillverkar egen öl i enlighet med ett avtal varigenom det har rätt att använda tredje mans varumärken och tillverkningsprocess.

26

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tionde avdelningen) följande:

Villkoret i artikel 4.2 i rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker om att ett bryggeri inte får brygga på licens är inte uppfyllt – med avseende på tillämpningen av en nedsatt punktskattesats för öl – om bryggeriet tillverkar egen öl i enlighet med ett avtal varigenom det har rätt att använda tredje mans varumärken och tillverkningsprocess.