—

elhandlare som levererar el till slutförbrukare som är anslutna till distributionssystemet eller överföringssystemet åläggs en skyldighet att varje år ge in ett visst antal gröna certifikat till tillsynsmyndigheten (artikel 23 i det ovannämnda dekretet),

—

den flamländska tillsynsmyndigheten för el- och gasmarknaden ålägger elhandlare som levererar el till slutförbrukare som är anslutna till distributionssystemet eller överföringssystemet en administrativ sanktionsavgift om elhandlaren inte har gett in tillräckligt många certifikat för att fullgöra kvotplikten för gröna certifikat (artikel 37, 2 § i det ovannämnda dekretet),

—

det uttryckligen har fastställts att ursprungsgarantier från andra länder under vissa villkor kan godtas vid fullgörandet av kvotplikten (artikel 15quater, 2 § i flamländska regeringens förordning av den 5 mars 2004, i den lydelse som är tillämplig i det aktuella målet),

—

tillsynsmyndigheten inte kan eller inte vill de beakta ursprungsgarantier från Norge då några tillämpningsföreskrifter inte utfärdats av den flamländska regeringen — vilken har erkänt att utfärdandet av dessa certifikat sker på ett likadant eller likvärdigt sätt (artikel 25 i det ovannämnda dekretet och artikel 15quater, 2 § i förordningen av den 5 mars 2004) — och underlåter att i det konkreta fallet undersöka om likhet eller likvärdighet föreligger,

—

det under hela den period då dekretet av den 17 juli 2000 var i kraft i själva verket endast var certifikat för grön el som producerats inom regionen Flandern som beaktades vid bedömningen av om kvotplikten hade fullgjorts, och att elhandlare som levererar el till slutförbrukare som är anslutna till distributionssystemet eller överföringssystemet helt saknade möjlighet att visa att de ursprungsgarantier från andra av Europeiska unionens medlemsstater som getts in uppfyllde kravet på att det ska föreligga likadana eller likvärdiga garantier vad gäller beviljandet av sådana certifikat,