Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62011CN0070

    Mål C-70/11: Talan väckt den 16 februari 2011 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Sverige

    EUT C 120, 16.4.2011, p. 6–6 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    16.4.2011   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 120/6


    Talan väckt den 16 februari 2011 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Sverige

    (Mål C-70/11)

    2011/C 120/10

    Rättegångsspråk: svenska

    Parter

    Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Enegren och M. Owsiany-Hornung)

    Svarande: Konungariket Sverige

    Yrkanden

    fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 2002/65/EG (1) av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter och om ändring av rådets direktiv 90/619/EEG samt direktiven 97/7/EG och 98/27/EG genom att föreskriva att näringsidkaren, ifall konsumenten utövar sin ångerrätt, inte enbart kan kräva att konsumenten betalar för den del av en finansiell tjänst som redan har tillhandahållits utan även kan kräva ersättning för skäliga kostnader för tjänster för tiden före det att näringsidkaren tog emot konsumentens meddelande om att avtalet frånträds, och

    förplikta Konungariket Sverige att ersätta rättegångskostnaderna.

    Grunder och huvudargument

    Enligt skäl 13 i direktivet bör medlemsstaterna inte kunna besluta om andra bestämmelser än dem som fastställs i direktivet på de områden som harmoniseras i direktivet om det inte särskilt anges.

    Av artikel 6.1 i direktivet framgår att medlemsstaterna skall se till att konsumenten har en tidsfrist om 14 dagar under vilken denne kan utöva sin ångerrätt utan att det leder till någon påföljd och utan att konsumenten behöver ange några skäl.

    Enligt 7.1 i direktivet kan konsumenten, om han gör bruk av sin ångerrätt, endast förpliktas att betala för den tjänst som leverantören faktiskt har tillhandahålligt enligt distansavtalet.

    Av 3 kap. 11 § andra meningen i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) följer att näringsidkaren, utöver betalningen för den faktiskt tillhandahållna tjänsten, också kan kräva ersättning för skäliga kostnader.

    I den lagstiftning som genomför direktivet har Sverige således infört bestämmelser som går utöver vad artikel 7.1 i direktivet föreskriver ifråga om konsumentens ångerrätt. Under alla omständigheter förefaller Sveriges införlivande av artikel 7.1 i direktivet inte uppnå den klarhet och precision som domstolen föreskrivit för att kraven på rättssäkerhet skall vara uppfyllda.


    (1)  EGT L 271, s. 16


    Top