Parter
Domslut

Parter

I mål T‑145/08 DEP,

Atlas Transport GmbH , Düsseldorf (Tyskland), företrätt av advokaterna U. Hildebrandt, K. Schmidt-Hern, B. Weichhaus och A. Feutlinske,

sökande,

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) ,

svarande,

varvid motparten i förfarandet vid harmoniseringsbyråns överklagandenämnd, som intervenerat vid tribunalen, var

Atlas Air, Inc. , Wilmington, Delaware (Förenta staterna), företrätt av advokaten R. Dissmann,

angående en begäran om fastställande av rättegångskostnader till följd av tribunalens dom av den 16 maj 2011 i mål T‑145/08, Atlas Transport mot harmoniseringsbyrån – Atlas Air (ATLAS) (REU 2011, s. II-2073),

meddelar

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen)

sammansatt av ordföranden M. Prek samt domarna I. Labucka och V. Kreuschitz (referent),

justitiesekreterare: E. Coulon,

följande

Beslut (1)

[ utelämnas ]

Rättslig bedömning

Tribunalens behörighet

10. Det ska inledningsvis fastställas huruvida tribunalen är behörig att pröva intervenientens begäran avseende de rättegångskostnader som den förorsakats i förfarandet vid tribunalen, medan domstolen har förpliktat Atlas Transport GmbH att ersätta rättegångskostnaderna i sitt beslut i det ovan i punkt 3 nämnda målet Atlas Transport mot harmoniseringsbyrån.

11. Enligt artiklarna 137 och 184 i domstolens rättegångsregler och artikel 87.1 i tribunalens rättegångsregler ska beslut om rättegångskostnader meddelas i den dom eller det beslut genom vilket målet avgörs slutligt.

12. I förevarande fall innebar domstolens beslut i det ovan i punkt 3 nämnda målet Atlas Transport mot harmoniseringsbyrån att det överklagande som ingetts av Atlas Transport GmbH ogillades och att bolaget förpliktades att ersätta rättegångskostnaderna. Nämnda förpliktande ska tolkas som att det endast avser rättegångskostnaderna i målet om överklagande. Genom att ogilla överklagandet har domstolen nämligen inte upphävt tribunalens avgörande i fråga om rättegångskostnaderna. Det ankommer följaktligen på tribunalen att bestämma de ersättningsgilla beloppen med anledning av det mål som pågick vid den och som avgjordes genom domen i det ovan i punkt 2 nämnda målet ATLAS, i vilket Atlas Air, Inc. intervenerade (se, för ett liknande resonemang, domstolens beslut av den 17 november 2005 i mål C‑3/03 P-DEP, Matratzen Concord mot harmoniseringsbyrån, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkterna 2 och 12–14, och av den 11 januari 2008 i de förenade målen C‑105/04 P‑DEP och C‑113/04 P‑DEP, CEF och CEF Holdings mot Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied och Technische Unie, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkt 22).

13. Tribunalen är följaktligen behörig att pröva begäran om fastställande av rättegångskostnader med anledning av det mål som pågick vid tribunalen och som avgjordes genom domen i det ovan i punkt 2 nämnda målet ATLAS.

De kostnader som uppkommit i förfarandena vid annuleringsenheten och överklagandenämnden

14. Efter att ha redogjort för timtaxan för de personer som biträtt intervenienten i respektive förfarande, angav intervenienten antalet arbetstimmar samt de utlägg som var hänförliga till förfarandena vid annuleringsenheten och överklagandenämnden. Enligt intervenienten uppgår dessa kostnader till sammanlagt 83 261,48 euro. Sökanden har bestritt att kostnaderna är ersättningsgilla med motiveringen att de inte i tillräcklig grad har preciserats.

15. I artikel 92.1 i rättegångsreglerna föreskrivs följande:

”I händelse av tvist om de kostnader som är ersättningsgilla, ska tribunalen, på begäran av part och efter hörande av den andra parten, avgöra frågan genom beslut som inte kan överklagas.”

16. Det anges i artikel 136.2 i rättegångsreglerna att som ersättningsgilla kostnader betraktas ”[n]ödvändiga kostnader som parterna haft för förfarandet i överklagandenämnden samt kostnader som de ådragit sig för de i artikel 131.4 andra stycket angivna översättningarna av inlagor och andra skrivelser till rättegångsspråket”.

17. I den del intervenientens begäran avser de kostnader som den ådragit sig vid annuleringsenheten, följer det av artikel 136.2 i rättegångsreglerna att tribunalen saknar behörighet att besluta om de kostnader som är hänförliga till förfarandet vid harmoniseringsbyråns annuleringsenhet. Intervenientens begäran ska följaktligen avvisas i den delen (se, för ett liknande resonemang, tribunalens beslut av den 17 juli 2012 i de förenade målen T–60/04 DEP–T–64/04 DEP, Budějovický Budvar mot harmoniseringsbyrån – Anheuser-Busch (BUD), punkt 9 och där angiven rättspraxis).

18. I den del intervenientens begäran avser de kostnader som den ådragit sig vid överklagandenämnden, ska det erinras om att enligt artikel 81.1 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3) (nu artikel 85.1 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1)) ska den förlorande parten i förfaranden om ogiltighetsförklaring bära den andra partens avgifter liksom dennes nödvändiga kostnader, däribland kostnader för resor och uppehälle samt ersättning till ombud, rådgivare eller advokat inom ramen för de belopp som är fastställda för varje kostnadskategori enligt villkoren i tillämpningsföreskrifterna.

19. I artikel 81.6 i förordning nr 40/94 (nu artikel 85.6 i förordning nr 207/2009) föreskrivs följande:

” … överklagandenämnden skall fastställa det belopp som skall återbetalas då de avgifter som skall betalas endast omfattar avgifter till [harmoniseringsbyrån] och kostnader för företrädarna. I alla andra fall skall registratorn vid överklagandenämnden … fastställa det belopp som skall återbetalas på begäran. Begäran får inte göras senare än två månader från det datum då det beslut för vilket ansökan om avgifterna gjorts har vunnit laga kraft. Detta belopp kan efter ansökan härom inom föreskriven tid ändras genom beslut av … överklagandenämnden.”

20. I förevarande fall avslog överklagandenämnden sökandens överklagande, utan att besluta om kostnaderna i förfarandet vid nämnden. Det ankom, i enlighet med ovannämnda bestämmelser, på intervenienten att till registratorn vid överklagandenämnden inkomma med en begäran om fastställande av det belopp avseende kostnader som skulle återbetalas med anledning av förfarandet vid nämnden.

21. Denna bedömning påverkas inte av talan vid tribunalen eller överklagandet vid domstolen, eftersom lagenligheten av överklagandenämndens beslut inte har ifrågasatts vare sig i tribunalens dom eller i domstolens beslut. Följden av förfarandena vid tribunalen och vid domstolen var endast att dagen då nämndens beslut – för vilket ansökan om avgifterna gjorts – vann laga kraft inträffade senare.

22. I analogi med det fall där överklagandenämnden har beslutat om kostnaderna och dess beslut ska bestå efter det att sökandens talan vid tribunalen ogillats, och då tribunalen inte beslutat om de kostnader som uppkommit vid nämnden (se, för ett liknande resonemang, tribunalens beslut av den 6 mars 2013 i mål T‑332/10 DEP, Polsko-Amerykański dom inwestycyjny mot harmoniseringsbyrån – Pfizer (VIAGUARA), punkterna 61 och 62 och där angiven rättspraxis), saknas det följaktligen anledning för tribunalen att besluta om kostnaderna vid nämnden i förevarande fall. Det ankom nämligen på intervenienten att begära att registratorn vid överklagandenämnden, i enlighet med artikel 85.6 i förordning nr 207/2009, skulle fastställa det belopp som skulle återbetalas med anledning av förfarandet vid nämnden inom två månader från delgivningen av det ovan i punkt 8 nämnda beslutet Atlas Air mot Atlas Transport, genom vilket nämndens beslut vann laga kraft.

23. Tribunalen konstaterar dessutom att intervenienten, i sin interventionsinlaga i det mål som pågick vid tribunalen och som avgjordes genom domen i det ovan i punkt 2 nämnda målet ATLAS, yrkade att sökanden skulle förpliktas att ersätta ”rättegångskostnaderna, inklusive [intervenientens kostnader]”, enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna. Eftersom det var målet vid tribunalen som avsågs, kunde tribunalen endast förplikta sökanden att ersätta de kostnader som uppkommit vid tribunalen. Av samma anledning ska intervenientens begäran att sökanden ska förpliktas att ersätta de kostnader som är hänförliga till förfarandet vid överklagandenämnden ogillas.

[utelämnas]

(1) .

(1) – Nedan återges endast de punkter i detta beslut som tribunalen anser bör publiceras.

Domslut

Mot denna bakgrund beslutar

TRIBUNALEN (fjärde avdelningen)

följande:

Det belopp avseende rättegångskostnader som Atlas Transport GmbH ska betala till Atlas Air, Inc. fastställs till 9 000 euro.

Luxemburg den 21 maj 2014.