Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62006FJ0095

Personaldomstolens dom (tredje avdelningen) av den 14 maj 2008.
Adrien Taruffi mot Europeiska kommissionen.
Offentlig tjänst - Tjänstemän - Befordran.
Mål F-95/06.

Rättsfallssamling – Personaldelen 2008 I-A-1-00163; II-A-1-00863

ECLI identifier: ECLI:EU:F:2008:62

PERSONALDOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 14 maj 2008

Mål F-95/06

Adrien Taruffi

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Befordran – Befordringsförfarandena 2004 och 2005 – Personalrepresentanter – Prioritetspoäng”

Saken: Talan som har väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, genom vilken Adrien Taruffi har yrkat dels ogiltigförklaring av de beslut genom vilka kommissionen fastställde sökandens totala poäng och fann att sökanden inte skulle tas upp på förteckningen över tjänstemän som befordrats till lönegrad B*10 vid befordringsförfarandet 2004, dels ogiltigförklaring av beslutet om fastställande av sökandens totala poäng vid befordringsförfarandet 2005.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Kommissionens befordringssystem – Avslutande av befordringsförfarandet genom en rättsakt med beslut om att upprätta en förteckning över tjänstemän som befordrats och beslut om att fastställa de poäng som tjänstemännen tilldelats – Fristående beslut mot vilka talan kan väckas separat eller genom en och samma talan

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 45, 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Befordran – Jämförelse av kvalifikationer

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 25 andra stycket, 45 och 90.2)

3.      Tjänstemän – Befordran – Tillsättningsmyndighetens utrymme för skönsmässig bedömning

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 45)

1.      Det befordringssystem som har inrättats med stöd av kommissionens interna regler bygger på att hänsyn tas till samlade meriter som kommer till uttryck genom poäng som ackumuleras år efter år. Befordringsförfarandet avslutas med en slutlig rättsakt som är komplex, eftersom den utgörs av två skilda beslut från tillsättningsmyndigheten, nämligen dels ett beslut om upprättande av en förteckning över de tjänstemän som befordrats, dels ett beslut om fastställande av det totala antalet poäng på vilket det första ovannämnda beslutet grundar sig. Inom ramen för detta system utgör tillsättningsmyndighetens beslut om fastställande av det totala antalet poäng en självständig rättsakt som i sig kan bli föremål för klagomål och i förekommande fall för domstolsprövning inom ramen för de rättsmedel som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna.

En tjänsteman som har upptagits på förteckningen över tjänstemän som befordrats kan följaktligen, om han bestrider tillsättningsmyndighetens beslut om det totala antalet poäng, och därmed beslutet om poäng som kvarstår till följande år, anföra klagomål och i förekommande fall väcka talan mot beslutet om tilldelning av poäng i sig, som ger upphov till bindande och slutgiltiga rättsverkningar för tjänstemannen.

Det är på samma sätt tänkbart att en tjänsteman som inte blivit befordrad och som inte önskar väcka talan om att han inte blivit befordrad under det aktuella befordringsförfarandet, utan endast mot att han inte tilldelats ett visst antal poäng, vilka inte möjliggör för honom att uppnå tröskelvärdet för befordran, kan inleda ett identiskt förfarande.

En tjänsteman som inte blivit befordrad på grund av att vederbörande har tilldelats ett för lågt poängantal, påstått oberättigat, för att uppnå befordringströskeln, kan dessutom rikta sin talan såväl mot tillsättningsmyndighetens beslut om fastställande av det totala antalet poäng som mot beslutet om upprättande av förteckningen över befordrade tjänstemän.

Individuella beslut om att tilldela eller inte tilldela prioritetspoäng utgör förberedande rättsakter, som föregår och är nödvändiga dels för antagandet av det slutliga beslutet om vilka som ska befordras, dels för den fristående och självständiga rättsakt som detta innefattar, nämligen beslutet om fastställande av det totala antalet poäng. Det är inte möjligt att väcka en fristående talan om ogiltigförklaring av nämnda individuella beslut, men deras rättsenlighet kan alltid ifrågasättas inom ramen för en talan mot det slutliga beslutet.

En tjänsteman kan däremot inte ifrågasätta rättsenligheten av beslutet om fastställande av meritpoäng inom ramen för talan mot det slutliga beslutet om fastställande av det totala antalet befordringspoäng om vederbörande inte har väckt talan vid domstol mot sin karriärutvecklingsrapport, eftersom meritpoängen beräknas med utgångspunkt från det betyg som tilldelats enligt karriärutvecklingsrapporten.

(se punkterna 59­–64)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 19 oktober 2006, Buendía Sierra mot kommissionen, T‑311/04, REG 2006, s. II‑4137, punkterna 90–93, 96–98 och 106

2.      Inom ramen för det befordringssystem som har inrättats av kommissionen, enligt vilket befordringskommittén ska utfärda ett motiverat yttrande när den föreslår att tillsättningsmyndigheten ska tilldela prioritetspoäng efter överklagande, innebär inte den omständigheten att befordringskommitténs förslag att inte tilldela sådana poäng saknar motivering något åsidosättande av artikel 25 andra stycket i tjänsteföreskrifterna, eftersom ett sådant förslag inte utgör en rättsakt som går någon emot.

(se punkterna 91–93)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten ovannämnda målet Buendía Sierra mot kommissionen, punkterna 143 och 144

3.      Tillsynsmyndigheten, som har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller befordringar var inte skyldig, såvitt avser befordringsförfarandet 2004, att tilldela tjänstemän som låg nära befordringströskeln de poäng som fattades för att de skulle kunna befordras innan den nya karriärstrukturen, som inrättades genom förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda, trädde i kraft.

(se punkt 114)

Top