EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.5.2024
COM(2024) 213 final
2024/0117(NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om ändring och rättelse av förordning (EU) 2024/257 om fastställande för 2024, 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och av förordning (EU) 2023/194 om fastställande för 2023 av sådana fiskemöjligheter
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Genom rådets förordning (EU) 2024/257 fastställs för 2024, 2025 och 2026 fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd i EU:s vatten och, för EU-fiskefartyg, i vissa andra vatten. Genom det här förslaget ändras dessa fiskemöjligheter i syfte att ta hänsyn till de senaste vetenskapliga utlåtandena och annan utveckling. Dessutom rättas genom förslaget vissa fel i rådets förordningar (EU) 2023/194 och 2024/257.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
De föreslagna åtgärderna är förenliga med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
De föreslagna åtgärderna är förenliga med EU:s politik på andra områden, särskilt med miljöpolitiken.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
•Subsidiaritetsprincipen
Förslaget avser ett område där EU har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.
•Proportionalitetsprincipen
Genom förslaget tilldelas medlemsstaterna fiskemöjligheter i enlighet med målen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken. Enligt artiklarna 16 och 17 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska medlemsstaterna besluta hur de fiskemöjligheter som finns tillgängliga för dem får fördelas mellan fartyg som för deras flagg, i enlighet med vissa kriterier för fördelningen av fiskemöjligheter. Medlemsstaterna har därför nödvändigt handlingsutrymme när de fördelar de tilldelade totala tillåtna fångstmängderna (TAC:erna), i överensstämmelse med den sociala/ekonomiska modell de väljer för att nyttja de fiskemöjligheter som finns tillgängliga för dem.
•Val av instrument
Eftersom förslaget ändrar en befintlig förordning är det lämpligaste rättsliga instrumentet en förordning.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
•Samråd med berörda parter
Kommissionen har samrått med berörda parter, särskilt genom de rådgivande nämnderna, på grundval av sitt årliga meddelande Hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2024 (COM(2023) 303).
I sina svar på det årliga meddelandet lämnade de berörda parterna sina synpunkter på kommissionens utvärdering av resursernas tillstånd och på lämpliga förvaltningsåtgärder. Kommissionen tog hänsyn till dessa svar när den utarbetade förslaget.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Internationella havsforskningsrådets (Ices) vetenskapliga utlåtanden baserar sig på en ram som tagits fram av Ices expertgrupper och beslutsorgan och de utfärdas i enlighet med det ramavtal för partnerskap som ingåtts med kommissionen.
•Konsekvensbedömning
Tillämpningsområdet för förslaget begränsas av artikel 43.3 i EUF-fördraget.
Syftet med förslaget är att undvika kortsiktiga strategier till förmån för långsiktig hållbarhet. Förslaget beaktar sådana initiativ från berörda parter och rådgivande nämnder som har fått ett positivt utlåtande efter Ices granskning. Kommissionens förslag till reform av den gemensamma fiskeripolitiken baserades på en konsekvensbedömning (SEK(2011) 891), där det ansågs att även om uppnåendet av MSY-målet var en nödvändig förutsättning för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet kan dessa tre mål inte uppnås isolerat.
När det gäller fiskemöjligheter inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och bestånd som förvaltas gemensamt med länder utanför EU genomförs genom förslaget internationellt överenskomna åtgärder. Alla aspekter som är relevanta för bedömningen av möjliga konsekvenser av fiskemöjligheterna behandlas i samband med förberedelserna för och genomförandet av de internationella förhandlingar där EU:s fiskemöjligheter avtalas med länder utanför EU.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Ej tillämpligt.
•Grundläggande rättigheter
Förslaget är förenligt med grundläggande rättigheter och särskilt de som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
4.BUDGETKONSEKVENSER
De föreslagna åtgärderna påverkar inte budgeten.
5.ÖVRIGA INSLAG
•
Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Syftet med förslaget är att ändra rådets förordning (EU) 2024/257 enligt vad som anges nedan.
Ansjovis i vattnen kring Iberiska halvön
I förordning (EU) 2024/257 fastställdes preliminärt en noll-TAC för ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Ices-delområdena 9 och 10 (vattnen kring Iberiska halvön och vattnen kring Azorerna) och i EU:s vatten i Fiskerikommittén för östra Centralatlantens (Cecaf) sektion 34.1.1 (öster om Madeira och Kanarieöarna) för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025, i avvaktan på att Ices offentliggör sitt vetenskapliga utlåtande för ansjovis i Ices-sektion 9a (vattnen kring Iberiska halvön) för den perioden.
Ices förväntas offentliggöra detta utlåtande den 14 juni 2024. I avvaktan på att Ices utlåtande offentliggörs anges pm (pro memoria) för TAC:en för ansjovis i Ices-delområdena 9 och 10 och EU:s vatten i Cecaf-sektion 34.1.1 för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025. Så snart som Ices utlåtande föreligger kommer kommissionens avdelningar att uppdatera förslaget genom ett icke-officiellt dokument med förslag till TAC på grundval av det utlåtandet.
I förordning (EU) 2024/257 fastställdes preliminärt TAC:en för lyrtorsk (Pollachius pollachius) i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e (Biscayabukten) till 500 ton för perioden 1 januari–30 juni 2024. Denna preliminära TAC fastställdes eftersom det behövdes mer tid för att bedöma de socioekonomiska konsekvenserna av att fastställa den slutgiltiga TAC:en för 2024 på den nivå som Ices rekommenderar i sitt vetenskapliga utlåtande om lyrtorsk i Ices-delområde 8 och Ices-sektion 9a (Biscayabukten och vattnen kring Iberiska halvön), dvs. 698 ton.
Kommissionen begärde att vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) skulle bedöma dessa konsekvenser. Kommissionen bad också STECF att ange vilken slutgiltig TAC för lyrtorsk i Biscayabukten som behövs för att undvika att arten begränsar det riktade fisket efter tunga (Solea solea) och havskräfta (Nephrops norvegicus). Kommissionen tillhandahöll STECF en särskild avtalsrapport, som innehöll en bedömning av de socioekonomiska konsekvenserna av att fastställa den slutgiltiga TAC:en för lyrtorsk i Biscayabukten på den nivå som rekommenderas av Ices jämfört med att fastställa denna TAC på andra nivåer, samt andra dokument som Frankrike tillhandahållit, bland annat en studie från det franska havsforskningsinstitutet (Ifremer).
Den 28 mars 2024 offentliggjorde STECF sin bedömning av de socioekonomiska konsekvenserna av att fastställa den slutgiltiga TAC:en för 2024 på den nivå som Ices rekommenderar i sitt vetenskapliga utlåtande om lyrtorsk. I denna bedömning noterade STECF bland annat följande:
För det första drar STECF slutsatsen att studierna (dvs. den särskilda avtalsrapporten och studien från Ifremer) på det hela taget är överensstämmande när det gäller att identifiera potentiella begränsande situationer och socioekonomiska effekter om minskningen på 53 % skulle tillämpas på TAC:en för lyrtorsk, förutsatt att landningsskyldigheten genomförs fullt ut och att fisket stängs efter det att TAC:en har uttömts.
För det andra, när det gäller studien från Ifremer, hänvisar STECF till studiens slutsats att ett stopp för fisket efter det att den TAC för lyrtorsk som rekommenderas av Ices uttömts skulle leda till ett uttag på 43 % av TAC:en för havskräfta och på 50 % av TAC:en tunga under 2024. Fångsterna av hundhajar av släktet Mustelus och havsabborre verkar också påverkas, med ett uttag på 41 % respektive 51 % av respektive TAC. STECF påpekar också att studien visar att om den slutgiltiga TAC:en för lyrtorsk i Biscayabukten fastställs på högre nivåer än den som rekommenderas av Ices, kommer detta fortfarande att ha en begränsande effekt på fisket efter tunga (Solea solea) och havskräfta (Nephrops norvegicus) och att alla minskningar av TAC:en för lyrtorsk kan komma att begränsa de flottor som fiskar efter tunga och havskräfta. Detta är förenligt med Ices överväganden om blandfiske, enligt vilka lyrtorsk är den mest begränsande arten för demersala fisken i Biscayabukten.
För det tredje, när det gäller den särskilda avtalsrapporten, hänvisar STECF till rapportens slutsats att om den slutgiltiga TAC:en för lyrtorsk i Biscayabukten fastställs på den nivå som rekommenderas av Ices, kan den begränsande effekt som simuleras i scenarierna med tillämpning av miniminivån för ansträngningsförbrukning bli mycket betydande. Dessa flottors verksamhet var mer intensiv under årets första två kvartal och därför antas den begränsande effekten enligt simuleringen inträffa under det andra kvartalet (TAC=500 ton), det tredje kvartalet (TAC=698 ton) eller det fjärde kvartalet med tillämpning av den mindre fångstandel som konstaterades under 2022 och förutsatt att överföringar görs från Spanien till Frankrike. STECF hänvisar också till slutsatsen i rapporten att den minsta årliga TAC som krävs för att nå den totala ansträngning som simuleras ligger mellan 1 209 ton (förutsatt noll byten och genomsnittlig fångstandel) och 824 ton (förutsatt byten och 2022 års fångstandel).
Utöver STECF:s bedömning noterar kommissionen att man i den särskilda avtalstrapporten, som granskats av STECF, anser att om den slutgiltiga TAC:en för lyrtorsk i Biscayabukten fastställs på den nivå som rekommenderas av Ices, kommer detta att leda till en minskning av de berörda franska flottornas totala inkomster med 48 miljoner euro (en minskning på 37 %) jämfört med den genomsnittliga inkomsten under perioden 2020–2022 (förutsatt den lägsta fångstandelen, 2022). Kommissionen noterar vidare att det i den särskilda avtalsrapporten anges att den slutgiltiga TAC:en för lyrtorsk i Biscayabukten skulle behöva fastställas till 985 ton för att bibehålla fisket med nuvarande ansträngning till slutet av 2024 och att en sådan nivå skulle leda till en liten minskning av de totala inkomsterna, närmare bestämt med 1,6 %. Slutligen konstaterar kommissionen att Frankrike skulle drabbas oproportionerligt av en minskning av denna TAC, eftersom landet för närvarande är beroende av byten och flexibilitet mellan år. Det skulle således bli svårare att använda sig av denna flexibilitet.
Mot bakgrund av resultatet av STECF:s bedömning, de ytterligare faktorer som sammanfattas i föregående stycke och svårigheten att fiska samtliga bestånd vid MSY samtidigt, särskilt i situationer då detta leder till att ett eller flera fisken stängs i förtid, föreslås, i enlighet med artikel 5.3 i förordning (EU) 2019/472, följande:
–Att den slutgiltiga TAC:en för lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e för 2024 fastställs till 959 ton. Enligt Ices utlåtande motsvarar denna nivå landningarna av det beståndet under 2022, dvs. det senaste år för vilket data finns tillgängliga. Om den slutgiltiga TAC:en fastställs till 959 ton säkerställs att det nuvarande fisketrycket på lyrtorsk i Ices-delområde 8 och Ices-sektion 9a inte ökar. I Ices vetenskapliga utlåtande uppskattas fiskeridödligheten för det beståndet för närvarande ligga under den nivå som ger maximal hållbar avkastning (MSY). Om den slutgiltiga TAC:en fastställs till 959 ton kommer det dessutom, enligt studien från Ifremer, att vara möjligt att fiska 56 %, 47 % och 55 % av TAC:en för havsabborre (Dicentrarchus labrax), havskräfta respektive tunga. Även om denna nivå kommer att innebära att de totala inkomsterna för flottorna, särskilt de franska flottorna, minskar, kommer fiskare att kunna fortsätta att fiska inom ramen för TAC:erna för havsabborre, havskräfta och tunga till det fjärde kvartalet 2024.
–Att den minsta referensstorleken för bevarande för lyrtorsk ökas i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e för 2024 från 30 cm till 42 cm. Enligt Ices riktmärke för 2023 för detta bestånd och den relevanta rapporten från Ices arbetsgrupp är 42 cm könsmognadslängden i det beståndet. Följaktligen kommer denna åtgärd att säkerställa att icke-könsmogna individer skyddas i större utsträckning och på så sätt bidra till återhämtningen av detta bestånds biomassa, som enligt Ices vetenskapliga utlåtande för närvarande beräknas ligga under det värde för biomassaindex som utlöser vissa förvaltningsåtgärder (Itrigger). Utan denna åtgärd skulle dessutom den slutgiltiga TAC:en för lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e för 2024 behöva minskas ytterligare för att lyrtorsk i Ices-delområde 8 och Ices-sektion 9a ska kunna återhämta sig. Denna åtgärd bör endast tillämpas till dess att en delegerad akt antas, i enlighet med artikel 15.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241, som ändrar del A i bilaga VII till den förordningen genom införande av en motsvarande teknisk åtgärd.
I enlighet med artikel 5.3 i förordning (EU) 2019/472 föreslås dessutom ett förbud mot riktat fiske efter lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e för fiskefartyg som fiskar efter havsabborre, havskräfta och tunga med bottentrålar, notar/vadar och fasta nät/garn.
Nordhavsräka i Skagerrak och Kattegatt
I förordning (EU) 2024/257 fastställdes preliminärt en noll-TAC för nordhavsräka (Pandalus borealis) i EU:s vatten och norska vatten i Ices-sektion 3a (Skagerrak–Kattegatt) för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025, i avvaktan på att Ices offentliggör sitt vetenskapliga utlåtande för nordhavsräka i Ices-sektionerna 3a och 4a öst (Skagerrak–Kattegatt och norra Nordsjön i Norska rännan).
Ices förväntas offentliggöra detta utlåtande den 7 juni 2024. Efter offentliggörandet av Ices utlåtande kommer EU att genomföra bilaterala samråd med Norge om följande: i) Nivån för de totala fiskemöjligheterna för det beståndet för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025. ii) TAC-nivån för nordhavsräka i Ices-sektion 3a för den perioden. iii) Ytterligare utbyten från Norge till EU av fiskemöjligheter för nordhavsräka i norska vatten söder om 62ºN för 2024, som EU och Norge vid bilaterala samråd om utbyte av kvoter och tillträdesarrangemang för 2024 enades om att överväga. I avvaktan på det formella resultatet av dessa bilaterala samråd har texten till det berörda skälet i rådets förordning (EU) 2023/194 satts inom hakparentes, med relevanta justeringar, och pm (pro memoria) anges för TAC:en för nordhavsräka i EU:s vatten och norska vatten i Ices-sektion 3a för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025. Så snart som det formella resultatet av dessa bilaterala samråd föreligger kommer kommissionens avdelningar att uppdatera förslaget genom ett icke-officiellt dokument med förslag till TAC för den perioden på den nivå som överenskommits med Norge.
Skarpsill i Nordsjön samt Skagerrak–Kattegatt
I förordning (EU) 2024/257 fastställdes preliminärt noll-TAC:er för skarpsill (Sprattus sprattus) och därtill hörande bifångster för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025 i) i EU:s vatten och Förenade kungarikets vatten i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 2a, och ii) i EU:s vatten och norska vatten i Ices-sektion 3a (Skagerrak–Kattegatt), i avvaktan på att Ices offentliggör sitt vetenskapliga utlåtande för skarpsill i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 3a för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025.
Ices förväntas offentliggöra detta utlåtande den 18 april 2024. Efter offentliggörandet av Ices utlåtande kommer EU att genomföra trilaterala samråd med Förenade kungariket och Norge om i) nivån för de totala fiskemöjligheterna för det beståndet för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025 och ii) TAC-nivån för skarpsill i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 2a och TAC-nivån för skarpsill i Ices-sektion 3a för den perioden. I avvaktan på det formella resultatet av dessa trilaterala samråd har texten till det berörda skälet i förordning (EU) 2023/194 satts inom hakparentes, med relevanta justeringar, och pm (pro memoria) anges för TAC:erna för skarpsill och därtill hörande bifångster för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025 i) i EU:s vatten och Förenade kungarikets vatten i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 2a, och ii) i EU:s vatten och norska vatten i Ices-sektion 3a (Skagerrak och Kattegatt). Så snart som det formella resultatet av dessa trilaterala samråd föreligger kommer kommissionens avdelningar att uppdatera förslaget genom ett icke-officiellt dokument med förslag till dessa TAC:er för den perioden på den nivå som överenskommits med Förenade kungariket och Norge.
Skarpsill i Engelska kanalen
I förordning (EU) 2024/257 fastställdes preliminärt en noll-TAC för skarpsill och därtill hörande bifångster i EU:s vatten och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektionerna 7d och 7e (Engelska kanalen) för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025, i avvaktan på att Ices offentliggör sitt vetenskapliga utlåtande för skarpsill i det området för den perioden.
Ices förväntas offentliggöra detta utlåtande den 18 april 2024. Efter offentliggörandet av det Ices-utlåtandet kommer EU att genomföra bilaterala samråd med Förenade kungariket om TAC-nivån för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025 i enlighet med artikel 498.2, 498.4 och 498.6 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (handels- och samarbetsavtalet). I avvaktan på det formella resultatet av dessa bilaterala samråd har texten till det berörda skälet i förordning (EU) 2023/194 satts inom hakparentes, med relevanta justeringar, och pm (pro memoria) anges för TAC:en för skarpsill och därtill hörande bifångster i Ices-sektionerna 7d och 7e för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025. Så snart som det formella resultatet av dessa bilaterala samråd föreligger kommer kommissionens avdelningar att uppdatera förslaget genom ett icke-officiellt dokument med förslag till TAC för den perioden på den nivå som överenskommits med Förenade kungariket.
Kungsfiskar i Nordostatlanten
I förordning (EU) 2024/257 angavs ”fastställs senare” för EU-kvoten för kungsfiskar (Sebastes spp.) i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 (Nordostatlanten).
För att fisket ska kunna inledas den 1 juli 2024 föreslås att den EU-kvoten för kungsfiskar i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 fastställs för 2024. Det föreslås att EU-kvoten fastställs till 6 000 ton, dvs. samma nivå som för 2023, i avvaktan på att det vetenskapliga utlåtandet föreligger och för att EU:s fiske på det beståndet i internationella vatten ska kunna bibehållas på historisk nivå.
Iccat
Den 13 mars 2024 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2024/897 som i EU-rätten genomför vissa förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder för fisket inom konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) .
Genom förordning (EU) 2024/897 ändras bland annat artikel 33 i förordning (EU) 2017/2107 genom att det i den sistnämnda förordningen införs en ny bestämmelse som förbjuder EU-fartyg att skada mako som fångas i Atlanten norr om 5°N och som kräver att EU-fartyg omedelbart släpper tillbaka sådana mako i havet, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till besättningsmedlemmarnas säkerhet. Genom artiklarna 32 och 34–36 i förordning (EU) 2017/2107 förbjuds dessutom redan EU-fartyg att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus), årfenhaj (Carcharhinus longimanus), hammarhajar (Sphyrnidae) och silkeshaj (Carcharhinus falciformis) som fångas i samband med Iccat-fiske och det fastställs att oskadade exemplar omedelbart ska släppas tillbaka i havet. För att undvika överlappande bestämmelser i samma fråga är det därför lämpligt att låta artikel 27.1 och 27.3–27.6 i förordning (EU) 2024/257 utgå.
Förordning (EU) 2024/897 innebär även bland annat att artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2053 ändras, genom att det i den sistnämnda förordningen införs en ny bestämmelse, enligt vilken medlemsstaterna får begära att överföra högst 5 % av sin årliga kvot för blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) i Atlanten öster om 45°W och Medelhavet från föregående år. Om medlemsstaterna begär detta måste de lämna in en reviderad årlig fiskeplan och en reviderad årlig förvaltningsplan för fiskekapaciteten till kommissionen. På grundval av sådana reviderade årliga fiskeplaner och reviderade årliga förvaltningsplaner för fiskekapaciteten kommer kommissionen att lämna in en reviderad årlig EU-plan till Iccats sekretariat för diskussion och godkännande av Iccat, i enlighet med artikel 11.5 i förordning (EU) 2023/2053. I avvaktan på att en sådan reviderad årlig EU-plan eventuellt lämnas in och godkänns av Iccat anges pm (pro memoria) för TAC:en för blåfenad tonfisk i Atlanten öster om 45°W och Medelhavet för 2024. Så snart som en eventuell reviderad årlig EU-plan godkänns av Iccat kommer kommissionens avdelningar att uppdatera förslaget genom ett icke-officiellt dokument med förslag till ändringar av TAC:en för blåfenad tonfisk i Atlanten öster om 45°W och Medelhavet för 2024.
Enligt artikel 15.7 i förordning (EU) 2023/2053 får medlemsstaterna senast den 15 maj varje år till kommissionen lämna reviderade förvaltningsplaner för odling av blåfenad tonfisk i Iccats konventionsområde. På grundval av sådana reviderade förvaltningsplaner för odling kommer kommissionen att lämna en reviderad årlig EU-plan till Iccats sekretariat för diskussion och godkännande av Iccat. I avvaktan på att en sådan reviderad årlig EU-plan eventuellt lämnas in och godkänns av Iccat har texten i det berörda skälet i förordning (EU) 2023/194 satts inom hakparentes, med relevanta justeringar, och pm (pro memoria) anges för EU:s maximala insättning och kapacitet för odling för 2024. Så snart som en eventuell reviderad årlig EU-plan har godkänts av Iccat kommer kommissionens avdelningar att uppdatera förslaget genom ett icke-officiellt dokument med förslag till ändring av den maximala insättningen och kapaciteten för odling för 2024.
NPFC
Vid årsmötet 2024 ändrade Fiskerikommissionen för norra Stilla havet (NPFC) åtgärderna för stillahavsmakrill (Scomber japonicus) i NPFC:s konventionsområde och den fastställde för första gången fångstbegränsningar för det beståndet för alla avtalsslutande parter i NPFC för trålare respektive snörpvadsfartyg för perioden 1 juni 2024–31 maj 2025. Dessutom fastställde NPFC en ytterligare kvantitet för det beståndet för EU för samma period. Den fastställde också därtill knutna ansträngningsbegränsningar. Dessutom fastställde NPFC åtgärder som är funktionellt knutna till dessa fångstbegränsningar och den ytterligare kvantiteten, utan vilka i) dessa fångstbegränsningar för alla avtalsparter i NPFC inte skulle ha kunnat fastställas, och ii) fiskemöjligheterna för stillahavsmakrill i NPFC:s konventionsområde skulle behöva minskas för att skydda icke-målarter. Det föreslås att dessa fiskemöjligheter och funktionellt knutna åtgärder genomförs i EU-rätten. När det gäller fångstbegränsningarna och den ytterligare kvantiteten för EU föreslås det att de tilldelas på EU-nivå, eftersom medlemsstaterna inte tidigare har fiskat på det beståndet.
Rättelse av fel
I del B i bilaga IA till förordning (EU) 2024/257, i dess lydelse enligt rådets förordning (EU) 2024/1015, bör följande fel rättas:
–Tabell 103, fotnot 1: Rapporteringskoden ”MAC/*3A4-BC” bör ersättas med ”MAC/*3A4BC”.
–Tabell 123, fotnot 2: Utöver EU-kvoten för industrifisk i norska vatten i Ices-delområde 4 bör den kvantitet taggmakrillar (Trachurus spp.) som får fångas inom ramen för den EU-kvoten också fastställas i linje med resultatet av fiskesamråden mellan Norge och EU, på Sveriges vägnar, för 2024. Denna kvantitet bör därför fastställas till 400 ton.
I bilaga IK till förordning (EU) 2024/257 bör följande fel rättas:
–Tabell 1, fotnot 1: För att skapa rättslig klarhet bör hänvisningen till FAO:s delområde 51.7 utgå, eftersom det område som anges i den fotnoten även omfattar delar av FAO:s delområde 51.6.
–Tabell 2, fotnot 1: I enlighet med vad som anges i tabell 1 bör hänvisningen till FAO:s delområde 51.7 utgå.
–Tabell 3, fotnot 1: I enlighet med vad som anges i tabell 1 bör hänvisningen till FAO:s delområde 57.4 utgå. Dessutom bör koordinaterna i leden 1 och 4 rättas.
I förordningarna (EU) 2023/194 och (EU) 2024/257 bör nedanstående fel gällande förbjudna arter rättas.
–Artikel 18.1 p i förordning (EU) 2023/194 och del D i bilaga IA till den förordningen: I enlighet med NEAFC:s rekommendationer 08:2024–10:2024 ska det vara förbjudet för EU-fiskefartyg att fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa djuphavshajar, djuphavslevande rockor (Rajiformes) och djuphavslevande havsmusartade fiskar som förtecknas i dessa rekommendationer i) i alla internationella vatten i Nordostatlantiska fiskerikommissionens (NEAFC) konventionsområde (NEAFC:s regleringsområde). och, i relevanta fall, ii) i EU:s vatten i NEAFC:s konventionsområde. Förbuden bör därför även gälla för EU-fiskefartyg i internationella vatten i Ices-delområdena 1, 2 och 14. Dessutom bör förbuden även gälla följande: i) Hågäl (Galeus melastomus). ii) De arter av Rajiformes som förtecknas i NEAFC:s rekommendation 10:2024. iii) De arter av havsmusartade fiskar som förtecknas i NEAFC:s rekommendation 08:2024.
–Artikel 18.1 p i förordning (EU) 2023/194 och del D i bilaga IA till den förordningen och artiklarna 20.1 c–f och 55.1 d i förordning (EU) 2024/257: För att säkerställa rättslig klarhet bör förbuden utgå i förordning (EU) 2024/257 och införas i förordning (EU) 2023/194.
2024/0117 (NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om ändring och rättelse av förordning (EU) 2024/257 om fastställande för 2024, 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten och av förordning (EU) 2023/194 om fastställande för 2023 av sådana fiskemöjligheter
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Genom rådets förordning (EU) 2024/257 fastställs för 2024, 2025 och 2026 fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten. De fiskemöjligheterna, inbegripet vissa åtgärder som är funktionellt knutna till dem, bör ändras i syfte att beakta offentliggjorda vetenskapliga utlåtanden och resultaten av samråd med tredjeländer och möten i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.
(2)[Efter det att Internationella havsforskningsrådet (Ices) offentliggjorde sitt utlåtande för ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Ices-sektion 9a för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025 den [X], bör de totala tillåtna fångstmängderna (TAC:erna) för ansjovis i Ices-delområdena 9 och 10 och unionens vatten i Fiskerikommittén för östra Centralatlantens (Cecaf) sektion 34.1.1 för den perioden fastställas i överensstämmelse med det utlåtandet.] [Skälet och de berörda bestämmelserna kommer att uppdateras efter det att Ices utlåtande offentliggjorts.]
(3)Den 28 mars 2024 offentliggjorde vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) sitt yttrande om de socioekonomiska konsekvenserna av att fastställa TAC:en för lyrtorsk (Pollachius pollachius) i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e för 2024 på den nivå som rekommenderas av Ices. Där anges också den TAC-nivå som krävs för att undvika att arten blir en begränsande art. Därför är det lämpligt att fastställa den slutgiltiga TAC:en för 2024, som kommer att ersätta den preliminära TAC som fastställs i förordning (EU) 2024/257 för perioden 1 januari–30 juni 2024. I enlighet med artikel 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 bör denna TAC fastställas till 959 ton, vilket enligt yttrandet kommer att göra det möjligt för flottorna att fortsätta sin verksamhet till årets fjärde kvartal och därmed reducera i) risken för fenomenet att arten begränsar fisken efter andra arter och en förtida stängning av de berörda fiskena och ii) de därmed sammanhängande socioekonomiska konsekvenserna för fiskerisektorn.
(4)[Den 13–29 juni 2023 samrådde unionen och Norge om i) nivån för de totala fiskemöjligheterna för nordhavsräka i Ices-sektionerna 3a och 4a öst för perioden 1 juli 2023–30 juni 2024 och ii) TAC-nivån för nordhavsräka i Ices-sektion 3a. Resultatet av de samråden dokumenterades i ett godkänt protokoll som undertecknades den 29 juni 2023. Den berörda TAC:en bör därför fastställas på den nivå som överenskommits med Norge]. [Skälet och de berörda bestämmelserna kommer att uppdateras efter det att samråden mellan unionen och Norge har avslutats.]
(5)[Den 12 maj 2023 samrådde unionen, Förenade kungariket och Norge om i) nivån för de totala fiskemöjligheterna för skarpsill (Sprattus sprattus) i unionens vatten och Förenade kungarikets vatten i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 2a för perioden 1 juli 2024–30 juni 2025 och i unionens vatten och norska vatten i Ices-sektion 3a för samma period samt ii) TAC-nivån för skarpsill i dessa områden. Resultatet av de samråden dokumenterades i ett godkänt protokoll som undertecknades den 16 maj 2023. TAC:erna för skarpsill och därtill hörande bifångster för perioden 1 juli 2023–30 juni 2024 i) i unionens vatten och Förenade kungarikets vatten i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 2a och ii) i unionens vatten och norska vatten i Ices-sektion 3a bör därför fastställas på de nivåer som överenskommits med Förenade kungariket och Norge.] [Skälet och de berörda bestämmelserna kommer att uppdateras efter det att samråden mellan unionen, Förenade kungariket och Norge har avslutats.]
(6)[Den 4 maj 2023 samrådde unionen och Förenade kungariket, i enlighet med artikel 498.2, 498.4 och 298.6 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, om TAC-nivån för skarpsill i Ices-sektionerna 7d och 7e för perioden 1 juli 2023–30 juni 2024. Resultatet av de samråden dokumenterades i ett skriftligt protokoll som undertecknades den 1 juni 2023. TAC:en för skarpsill och därtill hörande bifångster i Ices-sektionerna 7d och 7e för den perioden bör därför fastställas på den nivå som överenskommits med Förenade kungariket.] [Skälet och de berörda bestämmelserna kommer att uppdateras efter det att samråden mellan unionen och Förenade kungariket har avslutats.]
(8) Vid årsmötet 2024 ändrade Fiskerikommissionen för norra Stilla havet (NPFC) åtgärderna för stillahavsmakrill (Scomber japonicus) i NPFC:s konventionsområde och den fastställde för första gången fångstbegränsningar för det beståndet för alla avtalsslutande parter i NPFC, inbegripet unionen, för trålare respektive snörpvadsfartyg för perioden 1 juni 2024–31 maj 2025. Dessutom fastställde NPFC en ytterligare kvantitet för det beståndet för unionen för samma period. Den fastställde också därtill knutna ansträngningsbegränsningar. Dessutom fastställde NPFC åtgärder som är funktionellt knutna till dessa fångstbegränsningar och den ytterligare kvantiteten, utan vilka i) dessa fångstbegränsningar för alla avtalsparter i NPFC inte skulle ha kunnat fastställas, och ii) fiskemöjligheterna för stillahavsmakrill i NPFC:s konventionsområde skulle behöva minskas för att skydda icke-målarter. Det föreslås att dessa fiskemöjligheter och funktionellt knutna åtgärder genomförs i unionsrätten. När det gäller fångstbegränsningarna och den ytterligare kvantiteten för unionen föreslås det att de tilldelas på unionsnivå, eftersom medlemsstaterna inte tidigare har fiskat på det beståndet.
(9)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/897 ändras bland annat artikel 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 genom att det i den sistnämnda förordningen införs en ny bestämmelse som förbjuder unionsfartyg att skada mako som fångas i Atlanten norr om 5°N och som kräver att unionsfartyg omedelbart släpper tillbaka sådana mako i havet, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till besättningsmedlemmarnas säkerhet. För att undvika överlappande bestämmelser vad gäller samma innehåll är det lämpligt att låta artikel 27.6 i förordning (EU) 2024/257 utgå.
(10)Genom artiklarna 32 och 34–36 i förordning (EU) 2017/2107 förbjuds redan unionsfartyg att ombord behålla, omlasta eller landa delar eller hela kroppar av storögd rävhaj (Alopias superciliosus), årfenhaj (Carcharhinus longimanus), hammarhajar (Sphyrnidae) och silkeshaj (Carcharhinus falciformis) som fångas i samband med Iccat-fiske och det fastställs att oskadade exemplar omedelbart ska släppas tillbaka i havet. För att undvika överlappande bestämmelser vad gäller samma innehåll är det också lämpligt att låta artikel 27.1 och 27.3–27.5 i förordning (EU) 2024/257 utgå.
(11)[I enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2053 har vissa medlemsstater lämnat in reviderade årliga fiskeplaner och reviderade årliga förvaltningsplaner för fiskekapaciteten till kommissionen med begäranden om överföring av en procentandel av den årliga kvoten för blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) i Atlanten öster om 45°W och i Medelhavet från 2023 till 2024. På grundval av dessa reviderade planer lämnade kommissionen den [X] maj 2024 in unionens reviderade årliga plan för 2024 till Iccats sekretariat, i enlighet med artikel 11.5 i förordning (EU) 2023/2053. Unionens reviderade årliga plan för 2024 godkändes av Iccat den [X]. TAC:en för blåfenad tonfisk i Atlanten öster om 45°W och Medelhavet för 2024 bör därför ändras i överensstämmelse med unionens reviderade årliga plan.] [Skälet och de berörda bestämmelserna kommer att uppdateras efter Iccats godkännande av unionens eventuella reviderade årliga plan.]
(12)[Fem medlemsstater har lämnat in ändringar av sina förvaltningsplaner för odling av blåfenad tonfisk till kommissionen, i enlighet med artikel 15.7 i förordning (EU) 2023/2053. På grundval av dessa reviderade planer lämnade kommissionen den 9 maj 2023 in unionens reviderade årliga plan för 2023 till Iccats sekretariat. Unionens reviderade årliga plan för 2023 godkändes av Iccat den 11 maj 2023. Unionens maximala insättning och kapacitet för odling bör därför ändras i överensstämmelse med unionens reviderade årliga plan.] [Skälet och de berörda bestämmelserna kommer att uppdateras efter Iccats godkännande av unionens eventuella reviderade årliga plan.]
(13)Artikel 20.1 och vissa TAC-tabeller dels i del B i bilaga IA dels i bilaga IK till förordning (EU) 2024/257 samt artikel 18.1 i rådets förordning (EU) 2023/194och del D i bilaga IA till den förordningen innehåller vissa fel när det gäller nivåer för fiskemöjligheter, arter, tillämpningsområden och rapporteringskoder. Det är därför lämpligt att rätta dessa bestämmelser i enlighet med detta.
(14)Förordningarna (EU) 2023/194 och (EU) 2024/257 bör därför ändras och rättas i enlighet med detta.
(15)Vissa bestämmelser i denna förordning som rättar bestämmelser i förordning (EU) 2024/257 när det gäller vissa fiskemöjligheter i Siofas område bör tillämpas från och med den 1 december 2023, i överensstämmelse med tillämpningsperioden för de ändrade bestämmelserna. Dessutom bör de bestämmelser i den här förordningen som ändrar eller rättar bestämmelser i förordningarna (EU) 2023/194 och (EU) 2024/257 när det gäller i) lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e och ii) blåfenad tonfisk i Atlanten öster om 45°W och Medelhavet och iii) rättelser av fel tillämpas från och med den 1 januari 2024, i överensstämmelse med tillämpningsperioden för de berörda bestämmelserna. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar, eftersom nivån på eller tillämpningsområdet för fiskemöjligheterna eller odlingsbegränsningarna ökas.
(16)Med tanke på det brådskande behovet av att undvika avbrott i fiskeverksamheten bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändring och rättelse av förordning (EU) 2024/257
Förordning (EU) 2024/257 ska ändras på följande sätt:
1.
I artikel 1.2 ska följande led införas som led d:
”
d)
Fiskemöjligheter för perioden 1 juni 2024–31 maj 2025 i NPFC:s konventionsområde.
”
2.
I artikel 4 ska följande led införas som led ra:
”
ra)
NPFC:s konventionsområde (NPFC, Fiskerikommissionen för norra Stilla havet): det geografiska område som definieras i konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurserna i det fria havet i norra Stilla havet.
”
3.
Följande artikel ska införas som artikel 12a:
”
Artikel 12a
Åtgärder för lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e
En minsta referensstorlek för bevarande på 42 cm ska gälla för fångster av lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e.
”
4.
I artikel 20.1 ska leden c–f utgå.
5.
Artikel 27 ska ersättas med följande:
”
Artikel 27
Hajar
Utöver förbuden i artiklarna 32–36 i förordning (EU) 2017/2107 ska det också vara förbjudet att bedriva riktat fiske efter arter av rävhajar i släktet Alopias.
”
6.
Följande avsnitt ska införas som avsnitt 11a:
”
”Avsnitt 11a
NPFC:s konventionsområde
Artikel 48a
Fiske efter stillahavsmakrill
1.För unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde ska flaggmedlemsstaterna överföra följande aggregerade data till kommissionen senast nedan angivna datum:
a)Månatliga fångster inom ramen för fångstbegränsningarna för stillahavsmakrill (Scomber japonicus) för alla avtalsslutande parter i NPFC för trålare respektive snörpvadsfartyg enligt bilaga IM, när nyttjandet av dessa fångstbegränsningar understiger 60 %, senast den sjunde dagen påföljande månad.
b) Veckofångster av stillahavsmakrill inom ramen för dessa fångstbegränsningar när nyttjandet av dessa fångstbegränsningar överstiger 60 % men understiger 95 %, senast tisdagen påföljande vecka.
Kommissionen ska sammanställa och utan dröjsmål översända denna information till NPFC:s sekretariatschef.
2. Inom två dagar från dagen för utfärdande av meddelanden från NPFC:s sekretariatschef om att nyttjandet av dessa fångstbegränsningar har nått 95 % ska kommissionen stänga fisket inom ramen för dessa fångstbegränsningar.
3. Kommissionen ska sammanställa och överföra uppgifter om årliga fångster av stillahavsmakrill i NPFC:s konventionsområde till NPFC:s sekretariatschef senast i slutet av februari påföljande år.
4. Denna artikel ska tillämpas utöver de rapporteringsskyldigheter avseende fiskemöjligheter som fastställs i artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 48b
Skydd av hajar i NPFC:s konventionsområde
1. Unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde får inte fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa hajar i NPFC:s konventionsområde.
2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.
Artikel 48c
Skydd av anadrom fisk i NPFC:s konventionsområde
1. Unionsfiskefartyg som fiskar i NPFC:s konventionsområde får inte fiska efter, ombord behålla, omlasta eller landa hundlax (Oncorhynchus keta), silverlax (Oncorhynchus kisutch), puckellax (Oncorhynchus gorbuscha), rödlax (Oncorhynchus nerka), kungslax (Oncorhynchus tshawytscha), masulax (Oncorhynchus masou) och regnbåge (Oncorhynchus mykiss)
2. Vid oavsiktlig fångst får exemplar av de arter som avses i punkt 1 inte komma till skada och de ska omedelbart frisläppas.
”
7.
I artikel 55.1 ska led d utgå.
8.
I artikel 59 ska följande led införas som leden aa, ga, ia och ja:
”
aa)
Artikel 12a ska tillämpas från och med den 1 juli 2024 till och med den 31 december 2024 eller till och med den dag då en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) 2019/1241 och som ändrar del A i bilaga VII till den förordningen vad gäller minsta referensstorlek för bevarande för lyrtorsk i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.
”
”
ga)
Avsnitt 11a ska tillämpas från och med den 1 juni 2024 till och med den 31 maj 2025 eller till och med den dag då en Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av tillämpliga åtgärder i det område som omfattas av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurserna i det fria havet i norra Stilla havet blir tillämplig, beroende på vilken dag som infaller först.
”
”
ia)
I tabell 17 i bilaga IA del A ska fotnot 1 tillämpas från och med den 1 juli 2024 till och med den 31 december 2024.
”
”
ja)
Bilaga IM ska tillämpas från och med den 1 juni 2024 till och med den 31 maj 2025.
”
9.
Bilagorna IA, IB, ID, IK och VI ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.
10.
Bilaga IM ska införas i enlighet med punkt 16 i bilaga I till den här förordningen.
Artikel 2
Ändring och rättelse av förordning (EU) 2023/194
Förordning (EU) 2023/194 ska ändras och rättas på följande sätt:
1.
I artikel 18.1 ska led p ersättas med följande:
”
p)
Djuphavsarter som förtecknas bilaga I del D, i unionens vatten, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i Ices-områdena 1 och 2, utom Förenade kungarikets vatten i Ices-sektionerna 2a, 5–10, 12 och14, samt unionens vatten, Förenade kungarikets vatten och internationella vatten i Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2. Dessutom, i unionens vatten och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4, där så anges i den bilagan.
”
2.
I artikel 55.1 ska led k ersättas med följande:
”
k)
Djuphavshajar som förtecknas i bilaga I del D, i unionens vatten i Ices-delområdena 6–10 och unionens vatten i Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2. Dessutom, i unionens vatten i Ices-delområde 4, där så anges i den bilagan.
”
3.
Bilaga I del D ska ändras och rättas i enlighet med bilaga II till den här förordningen.
Artikel 3
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 december 2023. Artikel 2 ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2024.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande