Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52024DC0273

    MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDENS ÅRSREDOVISNING FÖR BUDGETÅRET 2023

    COM/2024/273 final

    Date of document:
    25/06/2024
    Date of dispatch:
    25/06/2024; överlämnat till rådet
    Date of dispatch:
    25/06/2024; överlämnat till Europaparlamentet
    Author:
    Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för budget
    Responsible body:
    EEAS_BA
    Form:
    Meddelande

    Bryssel den 25.6.2024

    COM(2024) 273 final

    MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

    EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDENS ÅRSREDOVISNING FÖR BUDGETÅRET 2023


    INNEHÅLL

    CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA    

    GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL    

    MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN    

    EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET    

    FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅR FÖR DE AV EU:S FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF    

    FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU    

    FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA    

    KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER    

    RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF    

    CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA

    Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning för 2023 har utarbetats i enlighet med avdelning X i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden och med de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i noterna till den finansiella rapporten för helåret.

    Jag bekräftar mitt ansvar för utarbetandet och framläggandet av årsredovisningen för Europeiska utvecklingsfonden i enlighet med artikel 18 i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden.

    Jag har fått alla nödvändiga uppgifter från utanordnaren och från Europeiska investeringsbanken (EIB), vilka har intygat uppgifternas tillförlitlighet, för utarbetandet av de räkenskaper som visar Europeiska utvecklingsfondens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

    Jag intygar härmed att jag på grundval av dessa uppgifter, och utifrån de kontroller som jag har ansett nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna, kan ge en rimlig försäkran att räkenskaperna i allt väsentligt ger en sann och rättvisande bild av Europeiska utvecklingsfondens ekonomiska ställning.

    Rosa ALDEA BUSQUETS

    Räkenskapsförare

    Den 19 juni 2024



    GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL

    1.BAKGRUND

    Europeiska unionen (EU) bedriver samarbete med ett stort antal utvecklingsländer. Det huvudsakliga syftet är att främja ekonomisk och social utveckling samt miljöutveckling med särskild inriktning på att långsiktigt minska och utrota fattigdom genom att förse de stödmottagande länderna med utvecklingsstöd och tekniskt bistånd. För att uppnå detta utarbetar EU, tillsammans med partnerländerna, samarbetsstrategier och anslår ekonomiska medel för att genomföra dem. De EU-medel som anslås för utvecklingssamarbete kommer från tre källor:

    -EU-budgeten.

    -Europeiska utvecklingsfonden.

    -Europeiska investeringsbanken.

    EUF finansieras inte genom EU-budgeten. Den inrättades genom ett internt avtal mellan företrädarna för medlemsstaterna, församlade inom rådet, och styrs av en särskild kommitté. Europeiska kommissionen (kommissionen) är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av den verksamhet som bedrivs med hjälp av EUF:s medel. Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar investeringsanslaget.

    EUF består av enskilda EUF. Avtalen om varje ny EUF ingås för en period av cirka fem år och styrs av en egen budgetförordning i vilken det krävs att särskilda finansiella rapporter för helår ska upprättas. Dessa finansiella rapporter för helår läggs även fram i en sammanställd form för att ge en samlad bild av den ekonomiska ställningen för de medel som kommissionen är ansvarig för.

    Fram till 2021, när elfte Europeiska utvecklingsfonden (EUF) nådde sitt slutskede efter tidsfristklausulens ikraftträdande den 31 december 2020, var EUF det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla stöd för utvecklingssamarbetet till länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) samt utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Från och med 2021 har EU:s samarbete med AKS-länderna och ULT emellertid finansierats genom EU-budgeten.

    Investeringsanslaget inrättades inom ramen för AKS–EU-partnerskapsavtalet. Det förvaltas av EIB och används för att stödja utvecklingen inom den privata sektorn i AKS-länderna genom att främst, men inte enbart, finansiera privata investeringar. Investeringsanslaget är utformat som en förnybar fond så att låneåterbetalningarna kan återinvesteras i annan verksamhet, vilket resulterar i ett självförnyande och finansiellt oberoende stödinstrument. Eftersom investeringsanslaget inte förvaltas av kommissionen ingår det inte i konsolideringen av den första delen av årsredovisningen, dvs. EUF:s finansiella rapporter för helåret och rapporten om det ekonomiska genomförandet. Investeringsanslagets finansiella rapporter för helåret, som utarbetas av EIB, ingår som en separat del av årsredovisningen (del II) för att ge en fullständig överblick över EUF:s utvecklingsstöd.

    2.HUR FINANSIERAS EUF?

    Under rådets möte den 2 december 2013 antogs förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Under detta möte beslutades att det geografiska samarbetet med AKS-länderna inte skulle integreras i EU-budgeten, utan fortsätta finansieras genom den befintliga mellanstatliga Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

    I motsats till EU-budgeten är EUF en fond som förvaltas på flerårsbasis. I varje EUF fastställs en övergripande fond för att genomföra utvecklingssamarbetet, vanligtvis under en femårsperiod. Eftersom medlen anslås för en period på flera år får de anslagna medlen användas under den period EUF varar. Det faktum att EUF inte styrs av ettårighetsprincipen belyses i räkenskaperna, där EUF:s budgetgenomförande mäts i förhållande till de totala medlen.

    EUF:s medel utgörs av särskilda bidrag från EU-medlemsstaterna. Ungefär vart femte år har ett möte på mellanstatlig nivå hållits med medlemsstaternas företrädare som har fattat beslut om det samlade belopp som ska anslås till fonden och utövat tillsyn över hur medlen genomförts.

    Kommissionen förvaltar EUF i enlighet med unionens politik för utvecklingssamarbete. Eftersom medlemsstaterna driver sin egen utvecklings- och biståndspolitik vid sidan av EU-politiken måste medlemsstaterna samordna sin politik med EU:s för att försäkra sig om att de kompletterar varandra.

    Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsarrangemang eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF.

    3.EUF:S VERKSAMHET EFTER DEN 31 DECEMBER 2020

    Även om den åttonde EUF officiellt avslutades 2021, i och med slutförandet av alla kontrakt och finansiella beslut, återspeglades avslutandet inte fullt ut i 2021 års räkenskaper eftersom flera betalningskrav, inklusive tvistemål, fortfarande var utestående. Den 31 december 2022 hade EUF nettotillgångar på 180 miljoner euro. Kapitalet och reserverna användes för att täcka de ackumulerade förlusterna i den åttonde EUF med de återstående medel som överfördes till den nionde EUF i enlighet med bestämmelserna i del 3 i budgetförordningen 1 som gäller för den nionde EUF.

    Kommissionen arbetar för närvarande med att avsluta den nionde EUF. För närvarande pågår det fortfarande tio kontrakt som i princip bör avslutas 2024. Dessa kontrakt, som finansieras genom nionde EUF, fortsätter att vara aktiva och kommer att avslutas inom den fastställda tidsramen och bidra till slutförandet av verksamheter och projekt med koppling till nionde EUF. Nionde EUF kan inte avslutas fullt ut förrän alla kontrakt har avslutats och efter det att utvärderingarna och revisionerna av dem har slutförts.

    Avslutandet av den tionde EUF fortskrider väl och 96,1 % av dess kontrakt har redan avslutats. Det operativa och finansiella slutförandet av de återstående kontrakten kommer dock att ta lite tid. Det finansiella slutförandet kräver att alla nödvändiga utvärderingar, revisioner och återbetalningar påbörjas och slutförs.

    Elfte EUF har nått sitt slutskede, eftersom tidsfristklausulen trädde i kraft den 31 december 2020. I tidsfristklausulen anges ett datum för periodavgränsning vad avser åtagandena, vilket innebär att från och med 2021 kan inga fler finansieringsöverenskommelser undertecknas inom ramen för elfte EUF. Genomförandet av pågående projekt som finansieras genom den elfte EUF kommer dock att fortsätta till dess att de har slutförts.

    I samband med den aktuella fleråriga budgetramen 2021–2027 integreras EU:s samarbete med AKS-länderna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. På liknande sätt omfattas samarbetet med ULT av rådets beslut 2013/755/EU om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen. Det innebär att även om EUF-programmen fram till 2021 finansierades genom frivilliga bidrag från EU-medlemsstaterna kommer utvecklingsprogrammen från och med 2021 att finansieras genom EU-budgeten. Det innebär också att finansieringen av utvecklingsprogrammen omfattas av Europaparlamentets godkännande och att transaktionerna ska vara förenliga med EU:s finansiella bestämmelser på samma sätt som i andra av EU finansierade program.

    4.RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET

    4.1.ÅRSREDOVISNING

    I enlighet med artikel 18.3 i budgetförordningen för EUF utarbetas EUF:s finansiella rapporter för helår med hjälp av regler om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). Dessa redovisningsmetoder som kommissionens räkenskapsförare godkänt tillämpas av alla EU-institutioner och EU-organ för att se till att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaper tillämpas på ett enhetligt sätt och för att samordna metoderna för utarbetandet av finansiella rapporter för helåret. Dessa redovisningsmetoder tillämpas även av EUF, samtidigt som hänsyn tas till verksamhetens specifika karaktär.

    Utarbetandet av EUF:s årsredovisning anförtros kommissionens räkenskapsförare, som är EUF:s räkenskapsförare och som säkerställer att EUF:s årsredovisning ger en sann och rättvisande bild av EUF:s ekonomiska ställning.

    Årsredovisningen består av följande:

    Del I: Medel som förvaltas av kommissionen

    (I)EUF:s finansiella rapporter för helåret och förklarande noter

    (II)Finansiella rapporter för helåret för de av EU:s förvaltningsfonder som konsoliderats i EUF

    (III)Konsoliderade finansiella rapporter för helåret för EUF:s och EU:s förvaltningsfonder

    (IV)Rapport om det ekonomiska genomförandet avseende EUF

    Del II: Årsrapport om genomförandet – Medel som förvaltas av EIB

    (I)Investeringsanslagets finansiella rapporter för helåret

    Delen ”Finansiella rapporter för helåret för de av EU:s förvaltningsfonder som konsoliderats i EUF” innehåller de finansiella rapporterna för helåret för de två förvaltningsfonder som inrättats i EUF: EU:s förvaltningsfond Bêkou (se avsnittet ”Finansiella rapporter för helåret för EU:s förvaltningsfond Bêkou”) och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (se avsnittet ”Finansiella rapporter för helåret för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika”). Förvaltningsfondernas enskilda finansiella rapporter för helåret utarbetas under ansvar av kommissionens räkenskapsförare och en privat revisor gör en extern och oberoende revision av dem. De uppgifter för förvaltningsfonderna som ingår i årsredovisningen är preliminära.

    EUF:s årsredovisning måste antas av kommissionen senast den 31 juli det år som följer på balansdagen och läggas fram för rådet och Europaparlamentet för beviljande av ansvarsfrihet.

    5.REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

    5.1.REVISION

    EUF:s årsredovisning granskas av ett externt revisionsorgan, Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten), som utarbetar en årsrapport till Europaparlamentet och rådet. 5.2.BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

    5.2.BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

    Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för det ekonomiska genomförandet avseende EUF för ett givet räkenskapsår. Efter revision och slutversion av årsredovisningen åligger det rådet att lämna en rekommendation till Europaparlamentet, som därefter beslutar om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för det ekonomiska genomförandet av EUF för ett givet räkenskapsår. Beslutet grundas på en översyn av räkenskaperna och på revisionsrättens årsrapport (som också innehåller en revisionsförklaring) samt på kommissionens svar på den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens frågor och eventuellt begärda ytterligare upplysningar.

    SAMMANDRAG AV DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET 2023

    * Nettobelopp, enbart tionde och elfte EUF.

    Budgetgenomförande

    År 2023 gjordes enskilda åtaganden och nettobetalningar på 720 miljoner euro respektive 2,053 miljoner euro inom ramen för tionde respektive elfte EUF. Det totala beloppet bruttobetalningar för fonderna uppgick till 2 103,48 miljoner euro, vilket motsvarar 105,17 % av målet på 2 000 miljoner euro som meddelats till medlemsstaterna.

    Under 2022 beslutade rådet enhälligt att återanvända 600 miljoner euro i medel som dragits tillbaka från tionde och elfte EUF för finansiering av åtgärder mot livsmedelsförsörjningskrisen och mot ekonomiska chocker i AKS-länder till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Kommissionen hade redan gjort åtaganden för dessa 600 miljoner euro och betalat ut 221 miljoner euro 2022, följt av 87 miljoner euro 2023.

    Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret

    I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:

    ·Förfinansiering (se not 2.2): en minskning på 356 miljoner euro till stor del till följd av att färre förskott betalats ut. Denna minskning beror främst på det minskade antalet nya kontrakt som har undertecknats sedan 2021. Under 2021 uppgick de nya kontrakten till 2 118 miljoner euro, vilket märkbart minskade till 853 miljoner euro 2022. År 2023 stannade de nya kontrakten kvar på denna nivå, dvs. 860 miljoner euro, till följd av rådets beslut att omdirigera outnyttjade medel från den tionde och elfte EUF för att bistå AKS-länderna som svar på Rysslands anfallskrig på Ukraina.

    ·Likvida medel (se not 2.5): en minskning med 426 miljoner euro främst på grund av minskade bidrag från givarna, som minskade från 2 500 miljoner euro 2022 till 1 800 miljoner euro 2023.

    ·Upplupna kostnader (se not 2.8): En minskning med 147 miljoner euro som en följd av minskningen av antalet öppna kontrakt i slutet av året för vilka inga ersättningsanspråk godkändes fram till slutet av året.

    ·Driftskostnader (se not 3.4): En sammanlagd minskning av driftskostnaderna med 608 miljoner euro, främst till följd av minskade utgifter i samband med programplanerat stöd, projekt inom AKS-staterna och bidrag till förvaltningsfonderna. Trots detta ökade utgifterna för katastrofbistånd, eftersom frigjorda medel från tionde och elfte EUF återanvändes för att bekämpa de negativa effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i AKS-länderna.

    EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN

    RÄKENSKAPSÅRET 2023

    MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN

    INNEHÅLL

    EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET    

    BALANSRÄKNING FÖR EUF    

    EUF:s RESULTATRÄKNING    

    EUF:s KASSAFLÖDESANALYS    

    EUF:s REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA    

    BALANSRÄKNING PER EUF    

    RESULTATRÄKNING PER EUF    

    REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA PER EUF    

    NOTER TILL EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET    

    FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅR FÖR DE AV EU:S FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF    

    FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU    

    BALANSRÄKNING    

    RESULTATRÄKNING    

    KASSAFLÖDESANALYS    

    FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA    

    BALANSRÄKNING    

    RESULTATRÄKNING    

    KASSAFLÖDESANALYS    

    KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER    

    KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING    

    KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING    

    KONSOLIDERAD KASSAFLÖDESANALYS    

    KONSOLIDERAD REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA    

    RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF    

    EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET

    Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

    BALANSRÄKNING FÖR EUF

    miljoner euro

    Not

    31.12.2023

    31.12.2022

    ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

    Finansiella tillgångar

    2.1

    87

    67

    Förfinansiering

    2.2

    574

    488

    Bidrag till förvaltningsfonder

    2.3

    216

    254

    Fordringar med motprestation

    2.4

    5

    7

    883

    816

    OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

    Finansiella tillgångar

    2.1

    3

    3

    Förfinansiering

    2.2

    954

    1 396

    Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    2.4

    24

    27

    Likvida medel

    2.5

    601

    1 027

    1 583

    2 454

    TOTALA TILLGÅNGAR

    2 466

    3 270

    LÅNGFRISTIGA SKULDER

    Finansiella skulder

    2.6

    (5)

    (7)

    (5)

    (7)

    KORTFRISTIGA SKULDER

    Betalningsåtaganden

    2.7

    (391)

    (426)

    Upplupna kostnader

    2.8

    (984)

    (1 131)

    (1 375)

    (1 558)

    SUMMA SKULDER

    (1 380)

    (1 565)

    NETTOTILLGÅNGAR

    1 086

    1 705

    FONDER OCH RESERVER

    Infordrat fondkapital – aktiva EUF

    2.9

    54 566

    65 100

    Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

    2.9

    2 252

    2 252

    Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år

    (53 484)

    (62 834)

    Ekonomiskt resultat för året

    (2 249)

    (2 813)

    NETTOTILLGÅNGAR

    1 086

    1 705

    EUF:s RESULTATRÄKNING

    miljoner euro

    Not

    2023

    2022

    INTÄKTER

    Intäkter från transaktioner utan motprestation

    Återkravsverksamhet

    3.1

    14

    18

    14

    18

    Intäkter från transaktioner med motprestation

    Finansiella intäkter

    3.2

    9

    2

    Övriga intäkter

    3.2

    43

    77

    52

    80

    Totala intäkter

    65

    98

    KOSTNADER

    Genomförd av andra enheter

    3.3

    (3)

    (1)

    Stödinstrument

    3.4

    (2 181)

    (2 789)

    Kostnader för samfinansiering

    3.5

    (8)

    4

    Finansieringskostnader

    3.6

    (7)

    (6)

    Övriga kostnader

    3.7

    (116)

    (119)

    Totala kostnader

    (2 315)

    (2 911)

    EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

    (2 249)

    (2 813)

    EUF:s KASSAFLÖDESANALYS

    miljoner euro

    Not

    2023

    2022

    Ekonomiskt resultat för året

    (2 249)

    (2 813)

    Operativ verksamhet

    Kapitaltillskott – bidrag (netto)

    1 630

    2 458

    (Ökning)/minskning av bidrag till förvaltningsfonder

    37

    128

    (Ökning)/minskning av förfinansiering

    356

    239

    (Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    4

    5

    Ökning/(minskning) av avsättningar

    2

    1

    Ökning/(minskning) av finansiella skulder

    (3)

    (1)

    Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

    (35)

    (75)

    Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

    (148)

    123

    Övriga intäkts- och kostnadsposter som inte påverkar likvida medel

    –

    –

    Investeringsverksamhet

    (Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet*

    (20)

    (31)

    NETTOKASSAFLÖDE

    (426)

    34

    Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

    (426)

    34

    Likvida medel vid årets början

    2.5

    1 027

    994

    Likvida medel vid årets slut

    2.5

    601

    1 027

    EUF:s REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

    miljoner euro

    Fond-kapital – aktiva
    EUF (A)

    Icke-infordrat fond-kapital – aktiva EUF (B)

    Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

    Ackumulerade reserver (D)

    Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

    Reserv för verkligt värde (F)

    Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

    72 998

    10 355

    62 643

    (62 834)

    2 252

    –

    2 061

    Kapitaltillskott – bidrag

    (43)

    (2 500)

    2 457

    –

    –

    2 457

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    –

    –

    (2 813)

    –

    (2 813)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

    72 955

    7 855

    65 100

    (65 647)

    2 252

    –

    1 705

    Kapitaltillskott – bidrag

    (185)

    (1 815)

    1 630

    –

    –

    1 630

    Avslutande av åttonde EUF

    (12 164)

    (12 164)

    12 164

    –

    (0)

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    –

    –

    (2 249)

    –

    (2 249)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

    60 607

    6 040

    54 566

    (55 732)

    2 252

    –

    1 086

    BALANSRÄKNING PER EUF

    miljoner euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Not

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    Totalt

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    Totalt

    ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

    Finansiella tillgångar

    2.1

    –

    –

    14

    73

    87

    –

    –

    (1)

    67

    67

    Förfinansiering

    2.2

    –

    –

    447

    127

    574

    –

    –

    221

    267

    488

    Bidrag till förvaltningsfonder

    2.3

    –

    31

    9

    176

    216

    –

    31

    9

    213

    254

    Fordringar med motprestation

    2.4

    –

    –

    –

    5

    5

    –

    –

    –

    7

    7

    –

    31

    470

    381

    883

    –

    31

    229

    555

    816

    OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

    Finansiella tillgångar

    2.1

    –

    –

    –

    3

    3

    –

    –

    –

    3

    3

    Förfinansiering

    2.2

    –

    5

    113

    835

    954

    –

    14

    427

    954

    1 396

    Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    2.4

    –

    –

    10

    14

    24

    –

    –

    10

    16

    27

    Interna transaktioner inom EUF

    –

    (200)

    426

    (226)

    –

    180

    (369)

    803

    (612)

    –

    Likvida medel

    2.5

    –

    –

    –

    601

    601

    –

    –

    –

    1 027

    1 027

    –

    (195)

    549

    1 229

    1 583

    180

    (355)

    1 240

    1 389

    2 454

    TOTALA TILLGÅNGAR

    –

    (163)

    1 020

    1 610

    2 466

    180

    (324)

    1 469

    1 945

    3 270

    LÅNGFRISTIGA SKULDER

    Finansiella skulder

    2.6

    –

    –

    –

    (5)

    (5)

    –

    –

    (0)

    (7)

    (7)

    –

    –

    –

    (5)

    (5)

    –

    –

    (0)

    (7)

    (7)

    KORTFRISTIGA SKULDER

    –

    Betalningsåtaganden

    2.7

    –

    –

    (63)

    (328)

    (391)

    –

    (0)

    (34)

    (391)

    (426)

    Upplupna kostnader

    2.8

    –

    –

    (129)

    (855)

    (984)

    –

    (7)

    (119)

    (1 006)

    (1 131)

    –

    –

    (192)

    (1 183)

    (1 375)

    –

    (7)

    (153)

    (1 397)

    (1 558)

    SUMMA SKULDER

    –

    –

    (192)

    (1 188)

    (1 380)

    –

    (7)

    (153)

    (1 404)

    (1 565)

    NETTOTILLGÅNGAR

    –

    (163)

    827

    422

    1 086

    180

    (331)

    1 315

    541

    1 705

    Infordrat fondkapital – aktiva EUF

    2.9

    –

    10 442

    20 834

    23 290

    54 566

    12 164

    10 450

    20 960

    21 527

    65 100

    Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

    2.9

    –

    2 252

    –

    –

    2 252

    627

    1 625

    –

    –

    2 252

    Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF

    2.9

    –

    (509)

    (120)

    628

    –

    (2 513)

    2 010

    (38)

    541

    –

    Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år

    –

    (12 350)

    (19 607)

    (21 527)

    (53 484)

    (10 098)

    (14 410)

    (19 325)

    (19 001)

    (62 834)

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    1

    (280)

    (1 970)

    (2 249)

    –

    (6)

    (282)

    (2 526)

    (2 813)

    NETTOTILLGÅNGAR

    –

    (163)

    827

    422

    1 086

    180

    (331)

    1 315

    541

    1 705

    RESULTATRÄKNING PER EUF

    miljoner euro

    2023

    2022

    Not

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    Totalt

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    Totalt

    INTÄKTER

    Intäkter från transaktioner utan motprestation

    Återkravsverksamhet

    3.1

    –

    –

    2

    12

    14

    –

    (1)

    (8)

    28

    18

    –

    –

    2

    12

    14

    –

    (1)

    (8)

    28

    18

    Intäkter från transaktioner med motprestation

    Finansiella intäkter

    3.2

    –

    –

    (1)

    10

    9

    –

    –

    2

    1

    2

    Övriga intäkter

    3.2

    –

    2

    4

    37

    43

    –

    3

    8

    66

    77

    –

    2

    4

    46

    52

    –

    3

    10

    67

    80

    Totala intäkter

    –

    2

    5

    58

    65

    –

    1

    2

    94

    98

    KOSTNADER

    Genomförd av andra enheter

    3.3

    –

    –

    –

    (3)

    (3)

    –

    –

    –

    (1)

    (1)

    Stödinstrument

    3.4

    –

    1

    (276)

    (1 906)

    (2 181)

    –

    (5)

    (295)

    (2 489)

    (2 789)

    Kostnader för samfinansiering

    3.5

    –

    –

    –

    (8)

    (8)

    –

    –

    22

    (18)

    4

    Finansieringskostnader

    3.6

    –

    1

    (2)

    (6)

    (7)

    1

    2

    (3)

    (5)

    (6)

    Övriga kostnader

    3.7

    –

    (3)

    (8)

    (106)

    (116)

    –

    (5)

    (8)

    (107)

    (119)

    Totala kostnader

    –

    (1)

    (286)

    (2 028)

    (2 315)

    1

    (7)

    (284)

    (2 620)

    (2 911)

    EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

    –

    1

    (280)

    (1 970)

    (2 249)

    1

    (6)

    (282)

    (2 526)

    (2 813)

    REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA PER EUF

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Fondkapital – aktiva EUF (A)

    Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

    Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

    Ackumulerade reserver (D)

    Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

    Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F)

    Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

    12 164

    –

    12 164

    (10 098)

    627

    (2 512)

    181

    Överföringar till och från tionde EUF

    –

    (1)

    (1)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

    12 164

    –

    12 164

    (10 098)

    627

    (2 513)

    180

    Avslutande av åttonde EUF

    (12 164)

    (12 164)

    10 098

    (627)

    2 513

    (180)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

    –

    –

    –

    –

    –

    –

    –

    miljoner euro

    Nionde EUF

    Fond-kapital – aktiva EUF (A)

    Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

    Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

    Ackumulerade reserver (D)

    Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

    Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F)

    Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

    10 507

    15

    10 492

    (14 410)

    1 625

    2 018

    (274)

    Överföringar till och från tionde EUF

    –

    –

    –

    Överföringar till och från tionde EUF

    –

    (8)

    (8)

    Återbetalningar till medlemsstater

    (43)

    (43)

    (43)

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    (6)

    (6)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

    10 464

    15

    10 450

    (14 416)

    1 625

    2 010

    (331)

    Kapitaltillskott – bidrag

    (15)

    15

    15

    Överföringar till och från tionde och elfte EUF

    –

    (4)

    (4)

    Återbetalningar till medlemsstater

    (22)

    (22)

    (22)

    Avslutande av åttonde EUF

    2 066

    627

    (2 514)

    179

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    1

    –

    1

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

    10 442

    –

    10 442

    (12 348)

    2 252

    (509)

    (163)

    miljoner euro

    Tionde EUF

    Fond-kapital – aktiva EUF (A)

    Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

    Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

    Ackumu-lerade reserver (D)

    Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

    Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

    20 960

    –

    20 960

    (19 324)

    101

    1 737

    Överföringar till och från åttonde och nionde EUF

    –

    9

    9

    Överföringar till och från elfte EUF

    –

    (148)

    (148)

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    (282)

    (282)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

    20 960

    –

    20 960

    (19 606)

    (38)

    1 315

    Överföringar till och från åttonde och nionde EUF

    –

    6

    6

    Överföringar till och från elfte EUF

    –

    –

    (87)

    (87)

    Återbetalningar till medlemsstater

    (126)

    –

    (126)

    –

    (126)

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    –

    (280)

    –

    (280)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

    20 834

    –

    20 834

    (19 886)

    (120)

    827

    miljoner euro

    Elfte EUF

    Fond-kapital – aktiva EUF (A)

    Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

    Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

    Ackumu-lerade reserver (D)

    Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

    Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF (F)

    Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)+(G)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

    29 367

    10 340

    19 027

    (19 002)

    –

    394

    419

    Kapitaltillskott – bidrag

    (2 500)

    2 500

    148

    2 648

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    (2 526)

    –

    (2 526)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

    29 367

    7 840

    21 527

    (21 528)

    –

    541

    541

    Kapitaltillskott – bidrag

    (1 800)

    1 800

    87

    1 887

    Återbetalningar till medlemsstater

    (36)

    (36)

    (36)

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    (1 970)

    –

    (1 970)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

    29 331

    6 040

    23 290

    (23 498)

    –

    628

    422

    NOTER TILL EUF:s FINANSIELLA RAPPORTER FÖR HELÅRET

     

    Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

    1.VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

    1.1.REDOVISNINGSPRINCIPER

    De finansiella rapporterna för helåret ska ge information om en enhets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal användare.

    De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 1 ”Årsredovisning” och är desamma som beskrivs i IPSAS 1: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, väsentlighet, aggregering, kvittning och jämförande information. Den finansiella rapporteringen ska kännetecknas av relevanta, rättvisande (tillförlitliga), begripliga, aktuella, jämförbara och kontrollerbara uppgifter.

    1.2.GRUND FÖR UTARBETANDET

    1.2.1.Rapporteringsperiod

    De finansiella rapporterna för helåret läggs fram för varje år. Räkenskapsåret börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

    1.2.2.Valuta och omräkningsunderlag

    Årsredovisningen är uppställd i euro, som är EU:s funktionella valuta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller på dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även valutakursvinster eller valutakursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande valutakursen. Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella anläggningstillgångar respektive immateriella tillgångar, som behåller sin värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

    Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas i euro enligt Europeiska centralbankens (ECB) valutakurser som gäller den 31 december.

    Eurons valutakurs

    Valuta

    31.12.2023

    31.12.2022

    Valuta

    31.12.2023

    31.12.2022

    BGN

    1,9558

    1,9558

    PLN

    4,3395

    4,6808

    CZK

    24,724

    24,1160

    RON

    4,9756

    4,9495

    DKK

    7,4529

    7,4365

    SEK

    11,096

    11,1218

    GBP

    0,86905

    0,88693

    CHF

    0,926

    0,9847

    NOK

    11,2405

    10,5138

    JPY

    156,33

    140,6600

    HUF

    382,8

    400,8700

    USD

    1,105

    1,0666

    1.2.3.Användning av uppskattningar

    Enligt internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (IPSAS) och god redovisningssed innehåller de finansiella rapporterna för helåret med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till belopp för skulder för ersättningar till anställda, finansiella risker i samband med fordringar och belopp som redovisas i de noter som avser finansiella instrument, nedskrivningsreservering för finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och skulder för finansiella garantiavtal, upplupna intäkter och kostnader, avsättningar, nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, nettoförsäljningsvärde för varulager, eventualtillgångar och eventualförpliktelser. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar.

    Rimliga uppskattningar är ett viktigt inslag i arbetet med att upprätta finansiella rapporter för helår och undergräver inte deras tillförlitlighet. En uppskattning kan behöva revideras om de omständigheter som uppskattningen bygger på förändras, eller till följd av ny information eller ökad erfarenhet. En reviderad uppskattning kan inte avse tidigare perioder och innebär inte att ett fel rättas till. Konsekvenserna av en ändrad uppskattning ska redovisas i resultatet under den period den blir känd.

    1.2.4.Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler för Europeiska unionen (EAR)

    Nya redovisningsregler (EAR) som är i kraft för budgetår som börjar den 1 januari 2023 eller senare

    Inga nya redovisningsregler har fått verkan under det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023 eller senare.

    Nya redovisningsregler som har antagits men ännu inte hade trätt i kraft den 31 december 2023

    Inga nya redovisningsregler antogs under 2023.

    1.3.BALANSRÄKNING

    1.3.1.Finansiella tillgångar

    Klassificering vid det första redovisningstillfället

    Klassificeringen av de finansiella instrumenten fastställs vid det första redovisningstillfället. De finansiella tillgångarna kan, baserat på förvaltningsmodell och egenskaperna för tillgångens kontraktsenliga kassaflöde, klassificeras i tre kategorier: Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

    (I)Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

    Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde är finansiella tillgångar som inte är derivat och som uppfyller två villkor: 1) Enheten innehar tillgångarna för att uppbära sina kontraktsenliga kassaflöden. 2) På särskilt angivna dagar finns det kontraktsenliga kassaflöden som enbart utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

    Denna kategori omfattar:

    ·Likvida medel.

    ·Lån (inklusive tidsbunden inlåning med ursprungliga löptider på över tre månader).

    ·Fordringar med motprestation

    Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde ingår i omsättningstillgångar, utom de med löptid på mer än 12 månader från balansdagen.

    (II)Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital

    Dessa finansiella tillgångar som inte är derivat har kontraktsenliga kassaflöden som bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Dessutom är förvaltningsmodellen att inneha finansiella tillgångar både för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden och sälja de finansiella tillgångarna.

    Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

    Enheten innehar inga av dessa tillgångar i slutet av året.

    (III)Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

    Enheten klassificerar derivat och investeringar i eget kapital som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, eftersom de kontraktsenliga kassaflödena inte bara utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet.

    Enheten klassificerar även skuldförbindelser som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, eftersom portföljen av skuldförbindelser förvaltas och värderas till portföljens verkliga värde.

    Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

    Första redovisningstillfälle och värdering

    Köp av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet redovisas på transaktionsdagen – dvs. den dag då enheten åtar sig att köpa tillgången. Likvida medel och lån redovisas när de likvida medlen deponeras hos ett finansinstitut eller lånet utbetalas till låntagare.

    Finansiella tillgångar tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället. För alla sådana finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde via resultatet läggs transaktionskostnaderna till det verkliga värdet vid det första redovisningstillfället. För finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs transaktionskostnaderna i resultaträkningen.

    Det verkliga värdet för en finansiell tillgång vid första redovisningstillfället är normalt transaktionspriset, bortsett från när transaktionen inte sker enligt armlängdsprincipen, dvs. utan eller till symbolisk ersättning för allmänpolitiska ändamål. I detta fall är skillnaden mellan det finansiella instrumentets verkliga värde och transaktionspriset en komponent utan motprestation som redovisas som en kostnad i resultaträkningen. I detta fall härleds det verkliga värdet för en finansiell tillgång från aktuella marknadstransaktioner för ett direkt likvärdigt instrument. Om det inte finns någon aktiv marknad för instrumentet härleds det verkliga värdet från en värderingsmetod som använder tillgängliga uppgifter från observerbara marknader.

    Efterföljande värdering

    Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

    Finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde via resultatet redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på ändringar i det verkliga värdet (inklusive de som härrör från omräkningar av valutakurs och eventuell intjänad ränta) tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

    Verkligt värde vid efterföljande värdering

    Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat pris på en aktiv marknad bygger på aktuell köpkurs. Om marknaden för en finansiell tillgång inte är aktiv beräknar EU det verkliga värdet genom värderingsmetoder (som även används för onoterade värdepapper och OTC-derivat). Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter (armlängdsprincipen) på senare tid, hänvisningar till andra i väsentliga drag liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

    Investeringar i riskkapitalfonder som inte har ett noterat pris på en aktiv marknad värderas till nettoandelsvärdet, vilket betraktas som en motsvarighet till det verkliga värdet.

    Nedskrivning av finansiella tillgångar

    EU redovisar och värderar en nedskrivningsförlust från förväntade kreditförluster för finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital.

    Den förväntade kreditförlusten är nuvärdet av skillnaden mellan de kontraktsenliga kassaflödena och de kassaflöden som EU förväntar sig att få. Förväntade kreditförluster bygger på rimlig och verifierbar information som är tillgänglig utan onödiga kostnader eller insatser på balansdagen.

    För tillgångar till upplupet anskaffningsvärde minskas tillgångens redovisade värde med beloppet för nedskrivningsförlusten, som tas upp i resultaträkningen. Om beloppet för nedskrivningsförlusten minskar under en efterföljande period, återförs den tidigare redovisade nedskrivningsförlusten via resultaträkningen.

    (a)Fordringar

    Enheten värderar en nedskrivningsförlust till beloppet för förväntade kreditförluster under resten av löptiden med hjälp av lättnadsregler (t.ex. avsättningsmatris).

    (b)Likvida medel

    Enheten innehar likvida medel på löpande bankkonton och tidsbunden inlåning på upp till 3 månader. De likvida medlen innehas i banker med mycket höga kreditbetyg, vilket gör att sannolikheten för fallissemang är mycket låg. Med tanke på den korta löptiden och den låga sannolikheten för fallissemang är de förväntade kreditförlusterna från likvida medel försumbara. Följaktligen redovisas ingen nedskrivningsreservering för motsvarigheter till likvida medel.

    (c)Lån

    Förväntade kreditförluster mäts med en trestegsmodell som tar hänsyn till sannolikhetsviktade fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens löptid och kreditriskens utveckling sedan den finansiella tillgångens starttidpunkt. För lån är starttidpunkten dagen för det oåterkalleliga låneåtagandet.

    Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 1) är nedskrivningsförlusten den förväntade kreditförlusten från potentiella fallissemangshändelser under de närmaste 12 månaderna från balansdagen (12 månaders förväntade kreditförluster). Om det har skett en betydande ökning av kreditrisken sedan starttidpunkten (steg 2) eller om det finns objektiva belägg för en kreditförsämring (steg 3), motsvarar nedskrivningsförlusten de förväntade kreditförlusterna till följd av potentiella fallissemangshändelser under den finansiella tillgångens hela löptid (förväntade kreditförluster under resten av löptiden).

    Borttagande ur räkenskaperna

    Finansiella instrument tas bort ur räkenskaperna när rätten till ingående kassaflöden från investeringen har upphört eller enheten överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet till en annan part. Försäljning av finansiella tillgångar via resultatet redovisas på transaktionsdagen.

    1.3.2.Förfinansieringsbelopp

    Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt kontrakt, beslut eller avtal eller i en grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som anges i överenskommelsen. Om stödmottagarna inte har några stödberättigande kostnader ska förfinansieringen återbetalas till enheten. Eftersom enheten behåller kontrollen över förfinansieringen och har rätt till återbetalning av den icke bidragsberättigande delen, redovisas beloppet som en tillgång.

    Förfinansiering redovisas första gången i balansräkningen när kontanter överförs till mottagaren. Den värderas till det utbetalade beloppet. Under efterföljande perioder värderas förfinansieringen till det belopp som redovisades första gången i balansräkningen minus bidragsberättigande kostnader (inklusive uppskattade belopp vid behov) som uppkommit under perioden.

    1.3.3.Fordringar och krav

    EU:s redovisningsregler kräver en separat redovisning av transaktioner med respektive utan motprestation. För att skilja mellan de båda kategorierna ska begreppet ”fordringar” reserveras för transaktioner med motprestation, medan termen ”krav” används för ”krav utan motprestation”, dvs. transaktioner utan motprestation när EU erhåller värde från en annan enhet utan att ge ett ungefärligt lika värde i utbyte (t.ex. egna medel från medlemsstaterna).

    Fordringar avseende transaktioner med motprestation uppfyller definitionen för finansiella instrument. Enheten klassificerade dem som finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och värderade dem i enlighet med detta.

    Krav avseende transaktioner utan motprestation tas upp till verkligt värde vid förvärvstidpunkten minus nedskrivningar på grund av värdeminskning. Nedskrivning på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att enheten inte kommer att kunna uppbära hela kravet enligt de ursprungliga villkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och det kravbelopp som kan uppbäras. Nedskrivningsbeloppet förs upp i resultaträkningen.

    1.3.4.Likvida medel

    Likvida medel är finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde och innefattar kontanter, inlåning i bank som kan tas ut på begäran eller med kort varsel och andra kortfristiga i hög grad likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

    1.3.5.Betalningsåtaganden

    I kortfristiga skulder ingår både beloppen för transaktioner med motprestation, som köp av varor och tjänster, och transaktioner utan motprestation, exempelvis relaterade till ersättningsanspråk från mottagare av stöd, bidrag eller annan EU-finansiering, samt mottagen förfinansiering (se not 1.4.1).

    När bidrag eller annan finansiering tillhandahålls mottagarna tas deras ersättningsanspråk upp som betalningsåtaganden med det begärda beloppet när ersättningsanspråket inkommer. Efter verifiering och godkännande av vilka kostnader som är bidragsberättigande värderas betalningsåtaganden till det belopp som godkänts och är bidragsberättigande.

    Betalningsåtaganden som uppkommer till följd av inköp av varor och tjänster redovisas till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in. Motsvarande kostnader förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten.

    1.3.6.Finansiella skulder

    Finansiella skulder klassificeras som finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde, finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet eller som skulder för finansiella garantiavtal.

    Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde redovisas första gången till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som uppkommit och redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. De tas bort från rapporten över finansiell ställning om och endast om förpliktelsen fullgörs, undantas, annulleras eller löper ut.

    Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet innefattar derivat när deras verkliga värde är negativt. Om ett garantiavtal kräver att enheten gör betalningar till följd av förändringar i priser på finansiella instrument eller valutakurser är garantiavtalet ett derivat. De hanteras redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet.

    Enheten redovisar en skuld för finansiella garantiavtal när den ingår ett avtal som kräver att angivna betalningar görs för att ersätta innehavaren av garantin för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Skulder för finansiella garantiavtal tas upp till verkligt värde vid första redovisningstillfället.

    Den efterföljande värderingen beror på utvecklingen av den finansiella garantins kreditriskexponering. Om det inte sker någon betydande ökning av kreditrisken (steg 1) värderas finansiella garantiskulder till det högsta av de förväntade kreditförlusterna på 12 månader och det belopp som ursprungligen redovisades minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning. Om det sker en betydande ökning av kreditrisken (steg 2) värderas finansiella garantiskulder till det högsta av de förväntade kreditförlusterna för resten av löptiden och det belopp som ursprungligen redovisades minus, i tillämpliga fall, ackumulerad avskrivning.

    Finansiella skulder klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom tolv månader från balansdagen. Finansiella garantiavtal klassificeras som kortfristiga skulder, utom om enheten har en ovillkorlig rätt att skjuta upp regleringen av skulden i minst tolv månader efter balansdagen.

    1.3.7.Upplupna intäkter och kostnader och förutbetalda intäkter och kostnader

    Transaktioner och andra händelser ska tas upp i den finansiella rapporten för helåret för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i den finansiella rapporten för helåret vid årets utgång avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats och varor som levererats av enheten men ännu inte fakturerats, samt för sådana händelser som omfattas av en avtalsenlig överenskommelse (t.ex. med hänvisning till ett avtal). Intäkter tas vid årets slut upp som förutbetalda intäkter för påföljande redovisningsperiod om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

    Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid redovisningsperiodens slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som räkenskapsföraren utfärdat. De syftar till att säkerställa att den finansiella rapporten för helåret ger en rättvisande bild av den ekonomiska och övriga situation som beskrivs. Analogt gäller att förutbetalda kostnader tas upp för påföljande redovisningsperiod om en betalning har gjorts i förväg för tjänster eller varor som ännu inte har utförts eller mottagits.

    1.4.RESULTATRÄKNING

    1.4.1.Intäkter

    Intäkterna omfattar bruttoinflöden av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential som mottagits eller kommer att mottas av enheten, vilket representerar en annan ökning av nettotillgångarna än ökningar som avser bidrag från ägare.

    Beroende på de underliggande transaktionernas karaktär görs i resultaträkningen åtskillnad mellan följande intäkter:

    Intäkter från transaktioner utan motprestation

    Intäkter från transaktioner utan motprestation utgörs av skatter och transfereringar, eftersom överlåtaren tillhandahåller medel till den mottagande enheten utan att denna direkt lämnar ett ungefärligt motsvarande värde i utbyte. Transfereringar är inflöden av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential från andra transaktioner utan motprestation än skatter. För EU:s enheter består transfereringarna mestadels av medel från kommissionen (t.ex. ett utjämningsbidrag till de traditionella organen, driftsstöd för överenskommelse om medverkan).

    Enheten ska redovisa en tillgång vid transfereringar när enheten kontrollerar medlen till följd av tidigare händelser (transfereringen) och förväntas erhålla framtida ekonomiska fördelar eller tjänstepotential från dessa medel och när det verkliga värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ett inflöde av medel från en transaktion utan motprestation som tas upp som en tillgång (dvs. likvida medel) tas även upp som en intäkt, utom i den mån enheten har en befintlig förpliktelse med avseende på transfereringen (villkor), som behöver uppfyllas innan intäkten kan bokföras. Fram till dess att villkoret är uppfyllt tas intäkterna upp som förutbetalda intäkter och redovisas som en skuld.

    Intäkter från transaktioner med motprestation

    Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen slutförts på balansdagen.

    (a)Ränteintäkter och räntekostnader

    Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella tillgångar och finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning av ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden.

    (b)Intäkter från utdelningar

    Intäkter från utdelningar och liknande värdeöverföring redovisas när rätten till utbetalning fastställs.

    (c)Intäkter från och kostnader för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

    Detta avser vinster (intäkter) i verkligt värde och förluster (kostnader) i verkligt värde från dessa finansiella tillgångar, inklusive de som härrör från valutakursomräkning. För räntebärande finansiella tillgångar omfattar detta även ränta.

    (d)Intäkter från finansiella garantiavtal

    Intäkterna från finansiella garantiavtal (garantipremie) redovisas över den tid som enheten är redo att ersätta innehavaren av det finansiella garantiavtalet för den kreditförlust denne kan ådra sig.

    1.4.2.Kostnader

    Kostnader är minskningar i ekonomiska fördelar eller tjänstepotential under rapporteringsperioden i form av utflöden eller förbrukning av tillgångar eller uppkomst av skulder som leder till minskade nettotillgångar. De inbegriper både kostnader för transaktioner med motprestation och kostnader för transaktioner utan motprestation.

    Kostnader för transaktioner med motprestation som grundas på inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. På balansdagen kostnadsförs i resultaträkningen de kostnader för tjänster som tillhandahållits under perioden men för vilka en faktura ännu inte har mottagits eller godkänts.

    Utgifter från transaktioner utan motprestation avser överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag, såsom fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer. En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat uppkommer, förutsatt att typen av överföring är tillåten enligt bestämmelserna eller förutsatt att den godkänts i avtal, stödmottagaren uppfyller eventuella behörighetskriterier samt att en rimlig beräkning kan göras av beloppet.

    Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller kriterierna redovisas som kostnader motsvarande det bidragsberättigande beloppet. Vid årets slut beräknas beloppet för de bidragsberättigande kostnader som stödmottagarna ådragit sig, men ännu inte rapporterat, och det redovisas som upplupna kostnader.

    1.5.EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

    1.5.1.Eventualtillgångar

    En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång redovisas i det fall ett inflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är sannolikt.

    1.5.2.Eventualförpliktelser

    En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll, eller en befintlig förpliktelse där det inte är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

    En eventualförpliktelse uppkommer även under de sällsynta omständigheter när en befintlig förpliktelses belopp inte kan värderas med tillräcklig tillförlitlighet.

    Eventualförpliktelser tas inte upp i räkenskaperna. Upplysningar ska lämnas om eventualförpliktelser, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstepotential är ytterst liten.

    1.6.FONDKAPITAL

    Medlemsstaterna i EUF ger bidrag till fonden för genomförandet av EUF:s program enligt vad som anges i det interna avtalet för varje EUF. Enligt den tillämpliga rättsliga grunden fattas beslut om infordran av medel, dvs. begäran om finansiering för ett givet år n, genom ett rådsbeslut under år n-1, där de medel som ska tas emot är tydligt fördelade på särskilda framtida perioder.

    Bidragen uppfyller kriterierna för bidrag från ägarna (redovisningsregel 1) och behandlas som fondkapital i EUF:s finansiella rapport för helåret. Fondkapitalet utgör det totala bidragsbelopp som ska tas emot från medlemsstaterna i EUF. Eftersom det icke infordrade fondkapitalet öppet dras av från det totala fondkapitalet (se redogörelse för ändringar i nettotillgångarna), redovisas bara det infordrade fondkapitalet i balansräkningen.

    Eftersom de överenskomna bidragen är fördelade på särskilda rapporteringsperioder, och eftersom EUF:s rättsliga anspråk gentemot medlemsstaterna i EUF bara uppkommer under dessa perioder, redovisas alla belopp som tagits emot i förskott som förutbetalda kapitaltillskott under betalningsåtaganden i stället för som infordrat kapital.

    1.7.SAMFINANSIERING

    De samfinansieringsbidrag som tas emot redovisas som betalningsåtaganden till medlemsstater, icke-medlemsstater och andra eftersom de uppfyller kriterierna för villkorade intäkter från transaktioner utan motprestation. Det krävs att EUF använder bidragen för att tillhandahålla tjänster till tredje parter, annars åligger det EUF att återbetala medlen (bidrag som tagits emot). Utestående betalningsåtaganden för samfinansieringsavtal består av det samfinansieringsbidrag som har tagits emot minus de kostnader som har uppkommit i samband med projektet. Därför påverkas inte nettotillgångarna.

    Kostnader för samfinansierade projekt tas upp i redovisningen allteftersom de uppkommer. Motsvarande bidragsbelopp bokförs som driftsintäkter och det ekonomiska resultatet påverkas inte.

    2.NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

    TILLGÅNGAR

    2.1.FINANSIELLA TILLGÅNGAR

    En finansiell tillgång är varje tillgång i form av följande:

    a) Likvida medel.

    b) Egetkapitalinstrument i en annan enhet.

    c) Avtalsenlig rätt erhålla likvida medel eller annan finansiell tillgång från en annan enhet, eller byta en finansiell tillgång eller finansiell skuld med annan enhet under villkor som kan vara förmånliga för enheten.

    d) Ett avtal som kommer att eller kan komma att regleras i enhetens egna egetkapitalinstrument.

    Finansiella tillgångar klassificeras i följande kategorier: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via nettotillgångar/eget kapital. Hur finansiella instrument klassificeras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på varje balansdag.

    EUF:s finansiella tillgångar består av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och lån enligt följande:

    miljoner euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Långfristiga

    Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

    70

    61

    Lån

    16

    5

    87

    67

    Kortfristig

    Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

    3

    3

    3

    3

    Totalt

    89

    69

    De finansiella tillgångarna värderade till verkligt värde via resultatet på 70 miljoner euro avser investeringar i eget kapital inom följande områden:

    ·Förnybar hållbar energi via Climate Investor One, ElectriFI och Geeref.

    ·Främjande av inkluderande finansiering för småbrukare och små och medelstora företag på landsbygden via ABC Fund.

    ·Finansiell inkludering i Uganda via aBi Finance.

    ·Skapande av arbetstillfällen och hållbar tillväxt i Afrika via Boost Africa-initiativet.

    De långfristiga lånen till ett värde av 16 miljoner euro berör två huvudområden: Hållbart jordbruk via AgriFI och tillgång till och produktion av el från hållbara energikällor via ElectriFI:s investeringsfacilitet.

    3 miljoner euro under långfristiga finansiella tillgångar avser helt en investering i eget kapital inom ramen för finansieringsinstrumentet ElectriFI som syftar till att finansiera projekt i ett tidigt skede och små projekt som är inriktade på tillgång till och produktion av el från hållbara energikällor på framväxande marknader, med särskilt fokus på Afrika söder om Sahara.

    2.2.FÖRFINANSIERING

    Många kontrakt innehåller bestämmelser om förskottsbetalning innan arbetet påbörjats eller innan några varor har levererats eller tjänster tillhandahållits. Ibland anges i kontraktens betalningsplaner att betalningar ska göras på grundval av en lägesrapport. Förfinansiering betalas vanligtvis i det lands eller det territoriums valuta där projektet genomförs.

    Tidpunkten för förfinansiering avgör om den redovisas som en kortfristig eller långfristig förfinansiering. Nyttjandet bestäms av den underliggande överenskommelsen för projektet. Eventuellt nyttjande som måste ske inom tolv månader från balansdagen redovisas som kortfristig förfinansiering. Eftersom många EUF-projekt är långfristiga måste förskotten finnas tillgängliga i över ett år. Därför tas viss förfinansiering upp som anläggningstillgångar.

    miljoner euro

    Not

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Långfristig förfinansiering

    2.2.1

    –

    –

    447

    127

    574

    488

    Kortfristig förfinansiering

    2.2.2

    –

    5

    113

    836

    954

    1 396

    Totalt

    –

    5

    560

    963

    1 529

    1 884

    Minskningen av den totala förfinansieringen med 356 miljoner euro den 31 december 2023 kan till stor del förklaras av minskningen av utbetald förfinansiering till stödmottagarna inom ramen för elfte EUF, från 1 221 miljoner euro 2022 till 963 miljoner euro 2023. Detta ligger i linje med EUF:s livscykel och hänger också samman med utvecklingen av antalet öppna kontrakt. Elfte EUF nådde slutet av sin löptid när tidsfristklausulen trädde i kraft i slutet av 2020. Detta beror på att inga ytterligare finansieringsöverenskommelser kan undertecknas sedan den 1 januari 2021 inom ramen för elfte EUF. Särskilda kontrakt för befintliga överenskommelser kan emellertid fortfarande undertecknas. Detta ledde till en minskning av de nya kontrakt som undertecknades, från 2 118 miljoner euro 2021 till 853 miljoner euro 2022 och 860 miljoner euro 2023.

    Förfinansieringen från tionde EUF minskade från 648 miljoner euro 2022 till 560 miljoner euro 2023, i linje med den normala tendens som konstaterades 2021 och i överensstämmelse med EUF:s livscykel.

    427 miljoner euro i långfristig förfinansiering avser den öppna förfinansieringen av två kontrakt inom ramen för EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika. Syftet med denna förvaltningsfond är att ge ekonomiskt stöd med bidrag till infrastrukturprojekt utöver den långsiktiga finansiering som tillhandahålls av projektfinansiärer. Tillhandahållandet av sådana bidragsmedel ökar den långsiktiga finansieringen från deltagande finansinstitut. När avtalen undertecknades ansågs förvaltningsfondens typ av åtgärder omfattas i tillräcklig utsträckning av avtalet (det fanns ännu ingen mall tillgänglig för finansieringsinstrument, och denna typ av instrument nämndes inte heller i förordningen). Betalningar inom ramen för dessa avtal registrerades därför som förfinansiering och inte som en del av finansieringsinstrumentet. På grund av förvaltningsfondens långsiktiga verksamhet är den årliga avräkningen av den gamla förfinansieringen av EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika mycket begränsad och utspridd över åren. För att bättre återspegla projektvillkoren omklassificerades därför den öppna förfinansieringen på 427 miljoner euro till långfristig finansiering (se not 3.4).

    2.2.1.Långfristig förfinansiering per förvaltningsmetod

    miljoner euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Direkt förvaltning

    Genomförd av:

    Europeiska kommissionen

    15

    11

    EU:s genomförandeorgan

    2

    10

    EU-delegationer

    7

    7

    24

    28

    Indirekt förvaltning

    Genomförd av:

    EIB och EIF

    436

    181

    Internationella organisationer

    74

    221

    Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

    16

    16

    Offentligrättsliga organ

    17

    25

    Tredjeländer

    7

    16

    EU-organ och offentlig-privata partnerskap

    –

    1

    550

    460

    Totalt

    574

    488

    2.2.2.Kortfristig förfinansiering

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Förfinansiering (brutto)

    –

    7

    749

    4 150

    4 906

    5 616

    Clearad genom periodavgränsning

    –

    (2)

    (636)

    (3 314)

    (3 952)

    (4 220)

    Totalt

    –

    5

    113

    835

    954

    1 396

    2.2.3.Kortfristig förfinansiering per förvaltningsmetod

    miljoner euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Direkt förvaltning

    Genomförd av:

    Europeiska kommissionen

    55

    85

    EU:s genomförandeorgan

    3

    10

    EU-delegationer

    82

    105

    140

    200

    Indirekt förvaltning

    Genomförd av:

    EIB och EIF

    87

    209

    Internationella organisationer

    431

    642

    Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

    78

    96

    Offentligrättsliga organ

    98

    116

    Tredjeländer

    119

    131

    EU-organ och offentlig-privata partnerskap

    1

    2

    814

    1 196

    Totalt

    954

    1 396

    2.2.4.Garantier som erhållits i samband med förfinansiering

    Vid förfinansiering ställs säkerheter i form av garantier som frigörs när den slutliga betalningsansökan för projektet har betalats.

    miljoner euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Garantier vid förfinansiering

    32

    37

    Dessa 32 miljoner euro omfattar garantier som är avsedda att säkerställa förfinansiering som betalas ut under direkt förvaltning där EUF är mottagare av garantin. Huvuddelen av förfinansieringen betalas dock ut inom ramen för den indirekta förvaltningen där mottagaren av garantin inte är EUF utan den upphandlande myndigheten. Genom dessa garantier säkerställs EUF:s tillgångar, även om fonden inte är mottagaren. År 2023 uppgick det totala värdet av sådana garantier till 426 miljoner euro.

    2.3.BIDRAG TILL FÖRVALTNINGSFONDER

    Denna rubrik motsvarar det belopp som betalats ut som bidrag till EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och EU:s förvaltningsfond Bêkou. Bidragen anges netto efter avdrag av de kostnader hos förvaltningsfonderna som kan hänföras till EUF.

    Bidragen till förvaltningsfonderna genomförs av EUF genom direkt förvaltning.

    miljoner euro

    Nettobidrag den 31.12.2022

    Bidrag som betalats 2023

    Fördelning av förvaltningsfondernas nettokostnader 2023

    Nettobidrag den 31.12.2023

    Afrika

    243

    231

    (287)

    186

    Bêkou

    11

    43

    (24)

    30

    Totalt

    254

    274

    (311)

    216

    Minskningen av bidragen som betalats från 330 miljoner euro 2022 till 274 miljoner euro 2023 härrör från minskningen av förvaltningsfondernas kostnader till följd av avvecklingen av båda förvaltningsfonderna. I slutet av 2021 hade EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika och EU:s förvaltningsfond Bêkou nått höjden av sin verksamhet och närmade sig slutet av avtalsperioden. Den avveckling av förvaltningsfonderna som inleddes därefter ledde till en minskning av antalet öppna kontrakt och därmed till en minskning av kostnaderna.

    2.4.FORDRINGAR MED MOTPRESTATION OCH KRAV UTAN MOTPRESTATION

    Transaktioner med motprestation är transaktioner där enheterna erhåller tillgångar eller tjänster, eller får skulder annullerade, och direkt ger ett ungefärligt lika värde (primärt i form av varor, tjänster eller användning av tillgångar) till den andra parten i utbyte. Transaktioner utan motprestation är transaktioner där en enhet antingen tar emot värde från en annan enhet, utan att direkt ge ett ungefärligt lika värde i utbyte, eller ger värde till en annan enhet, utan att direkt ta emot ett ungefärligt lika värde i utbyte.

    2.4.1.Långfristiga fordringar med motprestation

    Den 31 december 2023 hade EUF 5 miljoner euro i långfristiga fordringar med motprestation. Dessa bestod huvudsakligen av förutbetalda kostnader som härrörde från flera olika finansieringsinstrument.

    2.4.2.Kortfristiga fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    miljoner euro

    Not

    31.12.2023

    31.12.2022

    Krav avseende transaktioner utan motprestation

    2.4.2.1

    13

    15

    Fordringar avseende transaktioner med motprestation

    2.4.2.2

    12

    12

    Totalt

    24

    27

    2.4.2.1.Krav avseende transaktioner utan motprestation

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Kunder

    –

    3

    44

    9

    55

    56

    Offentliga organ

    –

    4

    13

    2

    19

    19

    Tredjeländer

    –

    1

    4

    1

    6

    7

    Nedskrivet belopp

    –

    (7)

    (55)

    (6)

    (68)

    (67)

    Totalt

    –

    1

    7

    5

    13

    15

    2.4.2.2.Fordringar avseende transaktioner med motprestation

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Upplupna intäkter

    –

    –

    –

    1

    1

    1

    Interna transaktioner inom EUF

    –

    (200)

    426

    (225)

    –

    1

    Övriga

    –

    –

    4

    7

    11

    10

    Totalt

    –

    (200)

    430

    (218)

    12

    12

    Av effektivitetsskäl tilldelas den gemensamma kassan för alla EUF elfte EUF. Det medför transaktioner mellan de olika EUF, vilka utjämnas genom interna transaktioner mellan EUF:s olika balansräkningar.

    Rubriken ”Övriga” omfattar huvudsakligen fordringar som härrör från finansieringsinstrument. Av de övriga fordringarna på 11 miljoner euro rör ett belopp på 4 miljoner euro en fordran från den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref), och ett belopp på 7 miljoner euro rör en fordran från Climate Investor One.

    2.5.LIKVIDA MEDEL 2

    Likvida medel är finansieringsinstrument värderade till upplupet anskaffningsvärde och innefattar kontanter, inlåning i bank som kan tas ut på begäran eller med kort varsel (såsom löpande konton och sparkonton) och andra kortfristiga i hög grad likvida placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader.

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Särskilda konton

    Centralbanker

    –

    –

    –

    341

    341

    835

    –

    –

    –

    341

    341

    835

    Löpande konton

    Affärsbanker

    –

    –

    –

    193

    193

    161

    Likvida medel som hör till finansieringsinstrument

    –

    –

    –

    67

    67

    31

    –

    –

    –

    260

    260

    192

    Totalt

    –

    –

    –

    601

    601

    1 027

    Minskningen med 426 miljoner euro i likvida medel beror främst på att centralbankernas kontantreserver har minskat. Denna minskning kan tillskrivas minskningen av de infordrade bidragen, som minskade från 2 500 miljoner euro 2022 till 1 800 miljoner euro 2023. Dessutom erhöll medlemsstaterna en återbetalning på 43 miljoner euro från nionde EUF för den första delbetalningen 2023, medan Förenade kungariket begärde att dess bidrag för den andra och tredje delbetalningen 2023 på 154 miljoner euro skulle avräknas från deras utestående andel i tionde och elfte EUF (se not 2.9.1).

    Liksom under föregående år och för att begränsa motpartsrisken hålls mer likvida medel i konton hos centralbanker än hos affärsbanker (se not 5.1 ).

    SKULDER

    2.6.FINANSIELLA SKULDER

    En finansiell skuld är varje skuld i form av

    a) avtalsenlig förpliktelse att erlägga kontanter eller annan finansiell tillgång till ett annat företag, eller byta en finansiell tillgång eller finansiell skuld med annat företag under villkor som kan vara oförmånliga för företaget, eller

    b) ett avtal som kommer att eller kan komma att regleras i enhetens egna egetkapitalinstrument.

    Finansiella skulder klassificeras i följande kategorier: finansiella skulder till verkligt värde via resultatet, andra finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller skulder för finansiella garantiavtal.

    miljoner euro

    Not

    31.12.2023

    31.12.2022

    Långfristiga

    Finansiella avsättningar

    2.2.62.6.1

    3

    1

    Finansiellt garantiåtagande

    2.6.2

    1

    1

    Övriga finansiella skulder

    2.6.3

    1

    2

    Betalningsåtaganden från samfinansiering

    2.6.4

    1

    3

    Totalt

    5

    7

    2.6.1.Finansiella avsättningar

    Dessa avsättningar motsvarar de uppskattade kreditförluster som kommer att uppstå i förhållande till de lån som ges inom ramen för olika finansieringsinstrument.

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Finansiella bestämmelser

    –

    –

    –

    3

    3

    1

    Beloppet på 3 miljoner euro motsvarar den beräknade förlusten när det gäller de lån som ges inom ramen för följande finansieringsinstrument: ElectriFI CW och ElectriFI CW II och den regionala AgriFI för AKS-länderna.

    2.6.2.Finansiella garantier

    Dessa avsättningar motsvarar de beräknade förluster som kommer att uppstå i samband med garantier som ställs inom ramen för olika finansiella instrument där anförtrodda enheter har befogenhet att utfärda garantier i eget namn men för EUF:s räkning och på dess risk. EDF:s finansiella risk avseende garantierna är begränsad och avsättningar görs allt eftersom i form av finansiella tillgångar som ska täcka eventuella framtida anspråk på garantierna.

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Finansiellt garantiåtagande

    –

    –

    –

    1

    1

    1

    Beloppet på 1 miljon euro motsvarar den beräknade förlusten när det gäller den garanti på 11 miljoner euro som lämnats inom ramen för det finansiella instrumentet Euritz (se not 3.2.1).

    2.6.3.Övriga finansiella skulder

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

    –

    –

    –

    1

    1

    2

    Beloppet på 1 miljoner euro avser främst betalningsåtagandena från finansieringsinstrumentet ABI Finance.

    2.6.4.Betalningsåtaganden från samfinansiering

    Skulder från samfinansiering utgör medel som EUF tar emot med avseende på avtalen om samfinansiering. EUF ska använda dessa bidrag för att tillhandahålla överenskomna tjänster till tredje parter och återlämna de outnyttjade medlen till bidragsgivarna. Tidpunkten för användningen av samfinansieringsbeloppen avgör om dessa redovisas som kortfristiga eller långfristiga.

    Vid årets slut görs en bedömning från fall till fall av alla betalningsåtaganden från samfinansiering, och alla belopp som sannolikt inte kommer att användas under de följande 12 månaderna bedöms som långfristiga. Kortfristiga belopp visas i not 2.7.2.

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Långfristiga betalningsåtaganden från samfinansiering

    –

    –

    –

    1

    1

    3

    Kortfristiga betalningsåtaganden från samfinansiering

    –

    –

    18

    23

    41

    46

    Totalt

    –

    –

    19

    24

    42

    49

    2.7.BETALNINGSÅTAGANDEN

    Betalningsåtaganden är skulder som ska betalas för varor eller tjänster som har mottagits eller tillhandahållits och som – till skillnad från upplupna kostnader – redan har fakturerats eller formellt avtalats med leverantören. Betalningsåtagandena kan avse både beloppen för transaktioner med motprestation (som köp av varor och tjänster) och transaktioner utan motprestation (exempelvis relaterade till ersättningsanspråk från stödmottagare, förfinansiering eller annan EU-finansiering).

    miljoner euro

    Not

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Kortfristiga betalningsåtaganden

    2.7.1

    –

    –

    50

    210

    260

    230

    Diverse betalningsåtaganden

    2.7.2

    –

    0

    14

    118

    132

    196

    Totalt

    –

    0

    63

    328

    391

    426

    2.7.1.Kortfristiga betalningsåtaganden

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Leverantörer

    –

    2

    7

    89

    98

    63

    Tredjeländer

    –

    –

    3

    29

    32

    126

    Offentliga organ

    –

    –

    19

    110

    129

    41

    Övriga kortfristiga betalningsåtaganden

    –

    (2)

    20

    (18)

    –

    –

    Totalt

    –

     –

    50

    210

    260

    230

    Betalningsåtagandena omfattar till stor del kostnadsredovisningar som EUF tagit emot för bidrag som tillhandahållits mottagarna. De tas upp i redovisningen vid den tidpunkt då kostnadsredovisningen tas emot och till det fullständiga beloppet i kostnadsredovisningen. Efter en kontroll av stödberättigandet betalas bara de stödberättigande beloppen till mottagarna. I slutet av året analyseras de utestående ersättningsanspråken och de beräknade stödberättigande kostnaderna inom ramen för dessa ersättningsanspråk redovisas i resultaträkningen. De beräknade belopp som inte ger rätt till stöd tas upp i redovisningen som övriga kortfristiga betalningsåtaganden.

    Ökningen av betalningsåtaganden gentemot offentliga organ och leverantörer beror på en större volym av mottagna fakturor som ännu inte hade betalats före årets slut. Däremot minskade betalningsåtagandena gentemot tredjeländer främst på grund av att en faktura på 60 miljoner euro för budgetstöd till Etiopien ställdes in 2023. Denna faktura hade skjutits upp sedan november 2020 på grund av situationen i landet.

    2.7.2.Diverse betalningsåtaganden

    miljoner euro

    Not

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Betalningsåtaganden från samfinansiering

    2.6.4

    –

    –

    18

    23

    41

    46

    Förutbetalda kapitaltillskott

    2.7.2.1

    –

    –

    –

    88

    88

    147

    Övriga diverse betalningsåtaganden

    –

    –

    (5)

    7

    3

    2

    Totalt

    –

    –

    14

    117

    132

    196

    2.7.2.1.Förutbetalda kapitaltillskott

    Ett belopp på 7,8 miljoner euro i förutbetalda kapitaltillskott avser en återbetalning till medlemsstaterna och Förenade kungariket från tillbakadragna eller outnyttjade medel från projekt inom ramen för nionde EUF (se not 2.9.1). Medlemsstaterna enades om att de belopp som ska återbetalas kan räknas av mot bidragen från elfte EUF under den första infordran av bidrag under 2024.

    Utöver återbetalningen avser ett belopp på 80 miljoner euro den första delbetalningen för 2024 som Förenade kungariket betalade i förskott. Av detta totalbelopp drogs 8 miljoner euro av från Förenade kungarikets återstående andel outnyttjade medel från tionde och elfte EUF. Enligt artikel 152 i utträdesavtalet ska Förenade kungariket fortsätta vara part i EUF fram till avslutandet av elfte EUF och alla tidigare oavslutade EUF och landet ska i detta avseende ha samma skyldigheter som medlemsstaterna (se not 2.9.1).

    2.8.UPPLUPNA KOSTNADER

    Upplupna kostnader är skulder som ska betalas för varor eller tjänster som har mottagits eller tillhandahållits men som – till skillnad från betalningsåtaganden – ännu inte har fakturerats eller formellt avtalats med leverantören. Beräkningen av upplupna kostnader baseras på det öppna beloppet budgetåtaganden vid årets utgång. Andelen beräknade upplupna kostnader som avser förfinansiering som har betalats har redovisats som en minskning av förfinansieringsbeloppen.

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Upplupna kostnader

    –

    –

    129

    854

    983

    1 130

    Övriga upplupna kostnader och förutbetalda kostnader

    –

    –

    –

    1

    1

    2

    Totalt

    –

    –

    129

    855

    984

    1 131

    Upplupna kostnader omfattar beräknade driftskostnader för pågående eller avslutade kontrakt utan godkända ersättningsanspråk där de bidragsberättigande kostnader som uppkommit för stödmottagarna beräknades med hjälp av den bästa tillgängliga informationen vid tidpunkten för upprättandet av redovisningen. Det noteras att information från storskalig daglig verksamhet, såsom förlängningar av kontrakt som undertecknats efter rapporteringsdatumet, inte beaktas systematiskt och att den potentiella effekten på upplupna avgifter inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Andelen beräknade upplupna kostnader som avser utbetald förfinansiering har redovisats som en minskning av förfinansieringsbeloppen (se not 2.2 ) .

    Minskningen av de upplupna kostnaderna på 147 miljoner euro förklaras av minskningen av antalet kontrakt för vilka kostnader behövde beräknas och ackumuleras. Denna minskning ligger i linje med EUF:s livscykel och antalet underliggande öppna kontrakt.

    NETTOTILLGÅNGAR

    2.9.FONDKAPITAL

    Medlemsstaterna i EUF ger bidrag till fonden för genomförandet av EUF:s program enligt vad som anges i det interna avtalet för varje EUF. Enligt den tillämpliga rättsliga grunden fattas beslut om infordran av medel, dvs. begäran om finansiering för ett givet år n, genom ett rådsbeslut under år n-1, där de medel som ska tas emot är tydligt fördelade på särskilda framtida perioder.

    Bidragen uppfyller kriterierna för bidrag från ägarna (redovisningsregel 1) och behandlas som fondkapital i EUF:s finansiella rapport för helåret. Fondkapitalet utgör det totala bidragsbelopp som ska tas emot från medlemsstaterna i EUF. Eftersom det icke infordrade fondkapitalet dras av från det totala fondkapitalet (se redogörelse för ändringar i nettotillgångarna), redovisas bara det infordrade fondkapitalet i balansräkningen.

    Eftersom de överenskomna bidragen är fördelade på särskilda rapporteringsperioder, och eftersom EUF:s rättsliga anspråk gentemot medlemsstaterna i EUF bara uppkommer under dessa perioder, redovisas alla belopp som tagits emot i förskott som förutbetalda kapitaltillskott under betalningsåtaganden i stället för som infordrat kapital.

    2.9.1.Infordrat fondkapital – aktiva EUF

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    Totalt

    Fondkapital

    12 164

    10 464

    20 960

    29 367

    72 955

    Icke infordrat fondkapital

    –

    (15)

    –

    (7 840)

    (7 855)

    Infordrat fondkapital den 31.12.2022

    12 164

    10 450

    20 960

    21 527

    65 100

    Fondkapital

    –

    10 442

    20 834

    29 331

    60 607

    Icke infordrat fondkapital

    –

    –

    –

    (6 040)

    (6 040)

    Infordrat fondkapital den 31.12.2023

    –

    10 442

    20 834

    23 290

    54 566

    Icke infordrat fondkapital motsvarar belopp som ännu inte har infordrats från medlemsstaterna. Det infordrade fondkapitalet motsvarar de bidrag som har infordrats av EUF och förts över till kassakontona av medlemsstaterna (se nedan, 2.9.2 .).

    Genom rådets beslut (EU) 2023/2586 minskades medlemsstaternas bidragsandel som fastställs i de interna avtalen för åttonde och nionde EUF med ett belopp på 7,8 miljoner euro som dragits tillbaka inom ramen för nionde EUF. Återbetalningar till följd av denna minskning har kompenserats vid ytterligare infordringar av medel inom ramen för elfte EUF. Återbetalningen kommer i själva verket att användas vid den första delbetalningen 2024 (se not 2.7.2.1).

    Även om Förenade kungariket fortsätter att vara part i EUF till dess att alla program har avslutats kan, i enlighet med artikel 153 i utträdesavtalet, dess andel av outnyttjade medel och medel som dragits tillbaka från åttonde, nionde och tionde EUF inte återanvändas. År 2023 begärde Förenade kungariket att dess andra och tredje delbetalningar för året skulle kompenseras med dess utestående andel av reserven för tionde och elfte EUF. Dessutom återbetalades ytterligare 8 miljoner till Förenade kungariket för dess första delbetalning 2024 (se not 2.7.2.1). Till följd av detta minskade fondkapitalet i tionde och elfte EUF med 126 respektive 36 miljoner euro.

    Avslutandet av åttonde EUF ägde rum 2021 i samband med slutförandet av den operativa verksamheten och slutförandet av alla finansieringsbeslut. Trots detta återspeglades avslutandet av åttonde EUF inte helt i 2021 års årsredovisning. I förändringarna i nettotillgångar redovisas avslutet av åttonde EUF som en händelse som inträffade under 2023. År 2023 överfördes nettotillgångarna från åttonde EUF, som uppgick till 180 miljoner euro, till nionde EUF, varigenom räkenskaperna för åttonde EUF avslutades. Eventuella återstående medel från det infordrade kapitalet och de infordrade reserverna användes för att täcka det ekonomiska resultatet från tidigare år och de återstående beloppen överfördes till nionde EUF i enlighet med bestämmelserna i del 3 i budgetförordningen som är tillämplig på nionde EUF.

    2.9.2.Infordrat och icke infordrat fondkapital per medlemsstat samt för Förenade kungariket

    miljoner euro

    Bidrag elfte EUF

    %

    Icke infordrat kapital den 31.12.2022

    Infordrat kapital 2023

    Icke infordrat kapital den 31.12.2023

    Österrike

    2,40

    188

    (43)

    145

    Belgien

    3,25

    255

    (58)

    196

    Bulgarien

    0,22

    17

    (4)

    13

    Kroatien

    0,23

    18

    (4)

    14

    Cypern

    0,11

    9

    (2)

    7

    Tjeckien

    0,80

    63

    (14)

    48

    Danmark

    1,98

    155

    (36)

    120

    Estland

    0,09

    7

    (2)

    5

    Finland

    1,51

    118

    (27)

    91

    Frankrike

    17,81

    1 397

    (321)

    1 076

    Tyskland

    20,58

    1 614

    (370)

    1 243

    Grekland

    1,51

    118

    (27)

    91

    Ungern

    0,61

    48

    (11)

    37

    Irland

    0,94

    74

    (17)

    57

    Italien

    12,53

    982

    (226)

    757

    Lettland

    0,12

    9

    (2)

    7

    Litauen

    0,18

    14

    (3)

    11

    Luxemburg

    0,26

    20

    (5)

    15

    Malta

    0,04

    3

    (1)

    2

    Nederländerna

    4,78

    375

    (86)

    289

    Polen

    2,01

    157

    (36)

    121

    Portugal

    1,20

    94

    (22)

    72

    Rumänien

    0,72

    56

    (13)

    43

    Slovakien

    0,38

    29

    (7)

    23

    Slovenien

    0,22

    18

    (4)

    14

    Spanien

    7,93

    622

    (143)

    479

    Sverige

    2,94

    230

    (53)

    178

    Förenade kungariket

    14,68

    1 151

    (264)

    887

    Totalt

    100,00

    7 840

    (1 800)

    6 040

    Eftersom kapitalet i åttonde, nionde och tionde EUF har infordrats och tagits emot i sin helhet under de föregående åren har under 2023 ett belopp på 1 800 miljoner euro infordrats som är helt relaterat till elfte EUF. Det infordrade kapitalet minskade från 2 500 miljoner euro 2022 till 1 800 miljoner euro 2023.

    2.9.3.Infordrat fondkapital som överförts mellan aktiva EUF

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    Totalt

    Utgående balans den 31.12.2021

    (2 512)

    2 018

    101

    394

    –

    Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för tionde EUF

    (1)

    (8)

    9

    –

    –

    Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF

    –

    –

    (148)

    148

    –

    Utgående balans den 31.12.2022

    (2 513)

    2 010

    (38)

    541

    –

    Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för åttonde EUF

    2 762

    (2 762)

    –

    –

    Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för tionde EUF

    427

    (432)

    6

    –

    –

    Överföring av belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF

    (676)

    676

    (87)

    87

    –

    Utgående balans den 31.12.2023

    –

    (509)

    (120)

    628

    –

    Under denna rubrik ingår medel som överförts mellan aktiva EUF.

    Alltsedan ikraftträdandet av Cotonouavtalet överförs alla outnyttjade medel från tidigare aktiva EUF till den senast inrättade EUF efter det att de tidigare åtagandena dragits tillbaka. Medel som överförts från andra EUF resulterar i en ökning av anslagen för den mottagande fonden och i en minskning av anslagen för ursprungsfonden. Medel som överförts till resultatreserven för tionde och elfte EUF kan bara tas i anspråk enligt de särskilda villkor som anges i de interna avtalen.

    Även om den åttonde EUF officiellt avslutades 2021 återspeglades detta inte i 2021 års räkenskaper. År 2023 överfördes alla reserver och förluster från tidigare EUF till nionde EUF (se not 2.9.1).

    3.NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

    INTÄKTER

    miljoner euro

    Not

    2023

    2022

    Intäkter från transaktioner utan motprestation

    3.1

    14

    18

    Intäkter från transaktioner med motprestation

    3.2

    52

    80

    Totalt

    65

    98

    3.1.INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

    Intäkter från transaktioner utan motprestation utgörs av transaktioner där överlåtaren tillhandahåller medel till den mottagande enheten utan att denna direkt lämnar ett ungefärligt motsvarande värde i utbyte. Rubriken omfattar främst belopp som erhållits från kommissionen under året och återkrav av driftsutgifter.

    miljoner euro

    Not

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    2023

    2022

    Återkrav av kostnader

    –

    –

    1

    4

    6

    17

    Intäkter från samfinansiering

    3.1.1

    –

    –

    –

    8

    8

    (4)

    Totalt

    –

    –

    2

    12

    14

    18

    Intäkter från transaktioner utan motprestation kan delas upp på följande förvaltningsmetoder:

    miljoner euro

    2023

    2022

    Direkt förvaltning

    Genomförd av:

    Europeiska kommissionen

    –

    1

    EU-delegationer

    5

    (3)

    5

    (2)

    Indirekt förvaltning

    Genomförd av:

    Tredjeländer

    6

    13

    Offentligrättsliga organ

    –

    (3)

    Internationella organisationer

    3

    7

    Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

    –

    3

    9

    20

    Totalt

    14

    18

    3.1.1.Intäkter från samfinansiering

    De mottagna samfinansieringsbidragen uppfyller kriterierna för villkorade intäkter från transaktioner utan motprestation och bör därmed inte påverka resultaträkningen när de tas emot. Bidragen kvarstår som skulder (se noterna 2.6.4 och 2.7.2) till dess att de villkor som åtföljer de donerade medlen är uppfyllda, dvs. att bidragsberättigande kostnader har uppkommit (se not 3.5). Motsvarande belopp tas därefter upp i resultaträkningen som intäkter utan motprestation från samfinansiering. Följaktligen är påverkan på årets ekonomiska resultat noll.

    3.2.INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    2023

    2022

    Finansiella intäkter

    –

    –

    (1)

    10

    9

    3

    Övriga intäkter

    –

    2

    4

    37

    43

    77

    Totalt

    –

    2

    4

    46

    52

    80

    9 miljoner euro under rubriken finansiella intäkter består huvudsakligen av upplupen ränta på obetalda betalningskrav, ränta på förfinansiering och intäkter från finansieringsinstrument.

    Övriga intäkter avser i huvudsak valutakursvinster. Motsvarande valutakursförluster tas upp i redovisningen under övriga kostnader (se not 3.7).

    KOSTNADER

    3.3.KOSTNADER GENOMFÖRDA AV ANDRA ENHETER

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    2023

    2022

    Kostnader för tekniskt bistånd

    –

    –

    –

    3

    3

    1

    Beloppet på 3 miljoner euro utgörs av kostnader för tekniskt bistånd som uppkommit inom flera finansieringsinstrument.

    3.4.STÖDINSTRUMENT

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    2023

    2022

    Programplanerat bistånd

    –

    –

    33

    808

    841

    1 307

    Makroekonomiskt stöd

    –

    7

    –

    –

    7

    4

    Sektorspolitik

    –

    (1)

    –

    –

    (1)

    –

    Projekt som avser flera AKS-länder

    –

    –

    128

    651

    779

    896

    Katastrofbistånd

    –

    (7)

    113

    124

    230

    118

    Institutionellt stöd

    –

    –

    –

    12

    12

    6

    Ersättning för exportinkomster

    –

    –

    2

    –

    2

    –

    Bidrag till förvaltningsfonderna

    –

    –

    –

    311

    311

    458

    Totalt

    –

    (1)

    276

    1 906

    2 181

    2 789

    EUF:s driftsutgifter omfattar olika stödinstrument och kan ha olika utformning beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut.

    2023 års minskning av driftsutgifterna med 608 miljoner euro berodde främst på minskningen av utgifter inom ramen för elfte EUF (från 2 489 miljoner euro 2022 till 1 906 miljoner euro 2023). Denna minskning kan till stor del förklaras av de minskade utgifterna för programplanerat bistånd, projekt inom AKS-staterna och bidragen till förvaltningsfonderna (se not 2.3). Trots detta ökade kostnaderna för katastrofbistånd med 105 miljoner euro. Denna ökning följer av rådets beslut av den 12 juli 2022 om att återanvända medel från tionde och elfte EUF för att finansiera åtgärder mot livsmedelsförsörjningskrisen och mot ekonomiska chocker i länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

    De minskade utgifterna för projekt inom AKS-staterna förklaras av de minskade upplupna kostnaderna för två projekt inom ramen för EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika. Eftersom dessa två projekt inte genomförs regelbundet och eftersom det saknas en rapport har den öppna förfinansieringen omklassificerats till långfristig och inga upplupna kostnader har beräknats för dessa projekt för 2023. Kostnaderna för projekt inom AKS-staterna har dock påverkats av återföringen av fjolårets upplupna kostnader, som uppgick till 130 miljoner euro (se not 2.2).

    De förändrade utgifterna inom ramen för nionde och tionde EUF är i linje med EUF:s livscykel och är också kopplade till utvecklingen av antalet öppna kontrakt. Många kontrakt slutfördes och avslutades inom ramen för dessa EUF under 2023, vilket ledde till att lägre utgifter uppkom för dessa EUF.

    Det negativa beloppet inom ramen för nionde EUF avseende programmet för katastrofbistånd beror på återföringen av 2022 års upplupna kostnader för ett kontrakt som drogs tillbaka 2023.

    3.5.KOSTNADER FÖR SAMFINANSIERING

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    2023

    2022

    Samfinansiering

    –

    –

    –

    8

    8

    (4)

    I denna rubrik ingår kostnader som uppkommit från samfinansierade projekt under 2023. Det bör noteras att de kostnader som uppkommit inbegriper beräknade belopp som avser periodavgränsningen (och följaktligen återföring av förra årets beräknade belopp).

    Under 2023 ökade samfinansieringskostnaderna med 12 miljoner euro, främst på grund av att samfinansieringskostnaderna var ovanligt låga under 2022. Minskningen av samfinansieringskostnaderna 2022 berodde på de förbättringar som gjordes med avseende på metoden för att fördela utgifterna på samfinansieringsgivarna, som nu beaktar återkraven på felaktigt utbetalda belopp.

    I enlighet med redovisningsreglerna för samfinansiering påverkar beloppen inte EUF:s resultat för räkenskapsåret, eftersom de tas upp både under kostnader för samfinansiering och under intäkter från samfinansiering (se även not 3.1.1).

    STÖDINSTRUMENT OCH KOSTNADER FÖR SAMFINANSIERING PER FÖRVALTNINGSMETOD

    miljoner euro

    2023

    2022

    Direkt förvaltning

    Genomförd av:

    Europeiska kommissionen

    50

    70

    EU:s genomförandeorgan

    16

    6

    Förvaltningsfonder

    290

    431

    EU-delegationer

    235

    1 121

    591

    1 628

    Indirekt förvaltning

    Genomförd av:

    EIB och EIF

    (45)

    39

    Internationella organisationer

    994

    (544)

    Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

    201

    325

    Offentligrättsliga organ

    147

    99

    Tredjeländer

    297

    1 234

    EU-organ i offentlig-privata partnerskap

    3

    4

    1 597

    1 157

    Totalt

    2 189

    2 785

    3.6.FINANSIERINGSKOSTNADER

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    2023

    2022

    Nettonedskrivningsförlust på lån och fordringar

    –

    (1)

    1

    2

    2

    2

    Förlust på finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultatet

    –

    –

    1

    2

    3

    2

    Avgiftssubvention

    –

    –

    –

    1

    1

    1

    Nedskrivningsförluster från finansiella garantier

    –

    –

    –

    –

    –

    1

    Totalt

    –

    (1)

    1

    5

    7

    6

    Nettonedskrivningsförluster på lån och fordringar omfattar nedskrivningar av finansiella instrument och beräknade kostnader för belopp som inte kan återkrävas till följd av gamla betalningskrav (äldre än två år), konkurser och beslut att avstå från fordran.

    De finansiella kostnaderna på 3 miljoner euro för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet avser främst valutakursdifferenser, ränteförändringar och förändringar i verkligt värde för flera finansieringsinstrument.

    Beloppet på 1 miljon euro under rubriken ”Avgiftssubvention” avser kostnader som uppkommit inom ramen för finansieringsinstrumentet Kulima.

    3.7.ÖVRIGA KOSTNADER

    Under denna rubrik tas kostnader av administrativ natur upp, exempelvis externa tjänster som inte avser it, operationell leasing, kommunikation och publikationer, utbildning mm.

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    2023

    2022

    Administrativa kostnader och it-kostnader

    –

    –

    2

    49

    51

    56

    Avsättningar för risker och kostnader

    –

    –

    –

    2

    1

    –

    Realiserade förluster på kundfordringar

    –

    –

    –

    –

    –

    4

    Valutakursförluster

    –

    2

    5

    55

    62

    60

    Valutakursförluster på finansiella instrument

    –

    –

    –

    1

    1

    –

    Totalt

    –

    3

    7

    106

    116

    119

    Rubriken ”Administrativa kostnader och it-kostnader” inbegriper belopp som baseras på EUF:s interna avtal med kommissionen för att täcka de administrativa utgifter som uppkommit i både huvudkontoret och delegationerna för att förvalta EUF-program.

    Ökningen av valutakursförluster beror främst på ökningen av orealiserade förluster till följd av omvärderingen av saldon i valutor i slutet av året.

    4.EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA SIGNIFIKANTA UPPLYSNINGAR

    4.1.EVENTUALTILLGÅNGAR

    En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas om en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller inte inträffar och vilka inte helt ligger inom enhetens kontroll.

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Säkerhet vid förfinansiering

    –

    –

    2

    30

    32

    37

    Fullgörandegarantier

    –

    –

    –

    –

    –

    1

    Totalt

    –

    –

    2

    30

    32

    38

    Garantier vid förfinansiering begärs i vissa fall från stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förfinansiering.

    Det krävs ibland att en säkerhet ställs i form av fullgörandegarantier för att säkra att mottagare av finansiering från EUF fullgör sina avtalsenliga skyldigheter gentemot EUF.

    När avtal förvaltas inom ramen för indirekt förvaltning tillhör de garantier som ställts en annan upphandlande myndighet än EUF och därför redovisas garantierna inte via EUF.

    4.2.EVENTUALFÖRPLIKTELSER

    Eventualförpliktelser är antingen potentiella förpliktelser som härrör från tidigare händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller uteblir som inte helt ligger inom enhetens kontroll, eller befintliga förpliktelser som härrör från tidigare händelser där utflödet av resurser inte är sannolikt eller beloppet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

    4.2.1.Ställda garantier

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Ställda garantier

    –

    –

    –

    28

    28

    25

    Tabellen ovan visar i vilken mån EUF är exponerad för framtida betalningar med anledning av garantier som lämnats till Europeiska investeringsbanksgruppen eller andra finansinstitut. Beloppen redovisas netto i finansiella avsättningar eller finansiella skulder som redovisas för dessa program.

    Beloppet på 28 miljoner euro avser garantier inom ramen för följande finansieringsinstrument: 11 miljoner euro inom finansieringsinstrumentet Euritz, 10 miljoner euro inom fonden Kulima och 7 miljoner inom Zambia agriculture value chain facility.

    4.2.2. Eventualförpliktelser rörande rättsfall

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Pågående rättsliga ärenden

    –

    –

    –

    7

    7

    18

    I slutet av 2023 fanns det bara två pågående ärenden på sammanlagt 7 miljoner euro. Under året avslutades två ärenden för totalt 11 miljoner euro.

    4.3.ÖVRIGA SIGNIFIKANTA UPPLYSNINGAR

    4.3.1.Utestående åtaganden som ännu inte kostnadsförts

    Det nedanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtagandena minus belopp som kostnadsförts i resultaträkningen. Med budgeterade utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av att fleråriga program upprättats.

    miljoner euro

    Åttonde EUF

    Nionde EUF

    Tionde EUF

    Elfte EUF

    31.12.2023

    31.12.2022

    Utestående åtaganden som ännu inte kostnadsförts

    –

    16

    216

    3 217

    3 449

    4 853

    Minskningen av de utestående åtagandena beror till stor del på minskningen av budgeterade utestående åtaganden, som uppgick till totalt 5 116 miljoner euro (2022: 6 459 miljoner euro). Detta ligger i linje med EUF:s livscykel och hänger också samman med utvecklingen av antalet öppna kontrakt (se not 2.2).

    5.HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

    Följande uppgifter vad gäller hantering av finansiella risker för EUF avser den likviditetsförvaltning som kommissionen utför för EUF:s räkning för att ta fondens medel i anspråk.

    5.1.RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING

    Reglerna och principerna för hanteringen av likviditetsförvaltningen anges i budgetförordningen för elfte EUF och i det interna avtalet.

    Som ett resultat av ovan nämnda förordning tillämpas följande huvudprinciper:

    (a)Medlemsstaterna betalar bidragen till EUF genom särskilda konton som öppnats hos var och en av medlemsstaternas sedelutgivande banker eller hos ett finansinstitut som medlemsstaten har utsett. Bidragsbeloppen ska stå kvar på de särskilda kontona till dess att EUF:s betalningar ska verkställas.

    (b)Medlemsstaterna ska betala sina bidrag till EUF i euro, medan EUF:s betalningar görs både i euro och i andra valutor.

    (c)Bankkonton som öppnats i kommissionens namn för EUF:s räkning får inte övertrasseras.

    Utöver de särskilda kontona har kommissionen öppnat andra bankkonton i EUF:s namn hos finansinstitut (centralbanker och affärsbanker) för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

    Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna it-system. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

    En uppsättning skriftliga riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker de olika verksamhetsområdena, och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet.

    5.2.VALUTARISK

    EUF:s exponering för valutarisk vid årets slut – nettoposition

    miljoner euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    USD

    euro

    Övriga

    Totalt

    USD

    euro

    Övriga

    Totalt

    Finansiella tillgångar

    Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

    7

    7

    3

    17

    –

    6

    –

    6

    Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet*

    16

    49

    8

    73

    14

    42

    9

    65

    Fordringar**

    7

    4

    –

    11

    6

    4

    –

    10

    Likvida medel

    6

    595

    –

    601

    7

    1 015

    5

    1 027

    36

    655

    11

    704

    27

    1 067

    14

    1 108

    Finansiella skulder

    Ansvar och avsättningar för finansiella garantier

    –

    2

    2

    4

    –

    3

    –

    3

    –

    2

    2

    4

    –

    3

    –

    3

    Totalt

    36

    657

    13

    706

    27

    1 069

    –

    1 110

    Alla bidrag hålls i euro och andra valutor köps först när de behövs för att verkställa betalningarna. Därmed utsätts inte EUF:s likviditetsförvaltning för valutarisker.

    5.3.RÄNTERISK

    EUF lånar inte upp pengar och är därmed inte utsatt för ränterisker.

    Ränta löper på saldona på fondens olika bankkonton. Därför har kommissionen för EUF:s räkning infört åtgärder för att säkerställa att regelbundet intjänade räntor speglar nivån på marknadsräntorna samt potentiella fluktuationer.

    Bidragen till EUF:s budget krediteras av varje medlemsstat till ett särskilt konto som öppnats hos det finansinstitut som den utsett. För att hantera risken för negativ avkastning, som förelåg för ett par år sedan, finns det förfaranden för likviditetsförvaltning för att minimera saldona på de berörda kontona. Dessutom bärs en negativ avkastning på dessa konton av den berörda medlemsstaten i enlighet med rådets förordning (EU) 2016/888.

    För tillgodohavanden över natten på konton i affärsbankerna utgår dagsränta. Avkastningen på saldona på dessa konton baseras på rörliga marknadsräntor på vilka en avtalsmässig marginal (positiv eller negativ) tillämpas. På de flesta kontona är räntan kopplad till en marknadsreferensränta och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. Därmed riskerar inte EUF att dess innehav får ersättning till lägre räntenivåer än marknadsräntorna.

    5.4.KREDITRISK (MOTPARTSRISK)

    Maximal kreditriskexponering:

    För finansiella tillgångar är de rapporterade beloppen redovisade nettovärden och representerar EUF:s exponering för kreditrisk i slutet av rapporteringsperioden.

    miljoner euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Finansiella tillgångar

    Lån

    16

    6

    Likvida medel

    601

    1 027

    Fordringar med motprestation*

    11

    11

    Ställda garantier

    –

    Finansiella garantiavtal

    14

    12

    Totalt den 31.12.2023

    642

    1 056

    * Exklusive förutbetalda kostnader

    Finansieringsinstrumentlån: kreditkvalitet

    miljoner euro

    31.12.2023

    Steg 1

    Steg 2

    Steg 3

    Förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar

    Totalt

    Kreditvärdering

    Hög till högsta kreditvärdering

    –

    –

    –

    –

    –

    Medelhög till hög kreditvärdering

    –

    –

    –

    –

    –

    Låg till medelhög kreditvärdering

    –

    –

    –

    –

    –

    Icke-investeringsvärdig kreditvärdering och hög risk för betalningssvårigheter

    18

    1

    –

    –

    19

    Redovisat bruttovärde

    18

    1

    –

    –

    19

    Minus förlustavsättning

    2

    1

    –

    –

    3

    Redovisat nettovärde

    16

    –

    –

    –

    16

    Likvida medel: Kreditkvalitet

    miljoner euro

    miljoner euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Kreditvärdering

    Hög till högsta kreditvärdering

    514

    724

    Medelhög till hög kreditvärdering

    77

    299

    Låg till medelhög kreditvärdering

    11

    4

    Icke-investeringsvärdig kreditvärdering och hög risk för betalningssvårigheter

    –

    –

    Redovisat bruttovärde

    601

    1 027

    Minus förlustavsättning

    –

    –

    Redovisat nettovärde

    601

    1 027

    Fordringar: Kreditkvalitet

    miljoner euro

    31.12.2023

    Har inte förfallit

    Förfallna

    Förfallna

    Förfallna

    Förfallna

    Totalt

    0–30 dagar

    31–90 dagar

    91 dagar till 1 år

    > 1 år

    Redovisat bruttovärde

    11

    –

    –

    –

    –

    11

    Minus förlustavsättning

    –

    –

    –

    –

    –

    –

    Redovisat nettovärde

    11

    –

    –

    –

    –

    11

    Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: kreditkvalitet

    Under 2023 avser de finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet som ingår i denna finansiella rapport för helår investeringar i eget kapital som inte omfattas av kreditrisk (se not 2.1).

    5.5.LIKVIDITETSRISK

    Löptidsanalys av finansiella skulder per återstående avtalsenlig löptid

    De finansiella skulderna och betalningsåtagandena under denna rubrik anges med de redovisade värdena i balansräkningen.

    miljoner euro

    < 1 år

    1–5 år

    > 5 år

    Totalt

    Finansiella skulder den 31.12.2023

    391

    2

    –

    393

    Finansiella skulder den 31.12.2022

    426

    5

    –

    431

    De budgetprinciper som tillämpas på EUF säkerställer att de samlade likvida medlen för budgetperioden alltid är tillräckliga för verkställandet av betalningarna. Medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar de totala betalningsbemyndigandena för budgetperioden i fråga.

    Medlemsstaternas bidrag till EUF betalas dock genom tre delbetalningar per år, medan utbetalningarna till viss del är säsongsbundna.

    För att säkerställa att de likvida medlen alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska verkställas en viss månad, utbyts regelbundet information om situationen för de likvida medlen mellan kommissionens likviditetsförvaltning och de berörda utbetalande avdelningarna.

    Inom ramen för EUF:s likviditetsförvaltning används vidare automatiska system för likviditetsförvaltning för att dagligen säkerställa att alla EUF:s bankkonton har tillräcklig täckning.

    6.REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER

    Närstående parter till EUF är EU:s förvaltningsfond Bêkou, EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika samt Europeiska kommissionen. Transaktioner mellan dessa enheter äger rum som ett led i EUF:s normala verksamhet och därför ställs inga särskilda upplysningskrav för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

    EUF har ingen separat förvaltning, eftersom fonden förvaltas av kommissionen. Ersättningar till nyckelpersoner inom EU, däribland vid kommissionen, har offentliggjorts i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning under rubrik 7.2 ”Ersättningar till nyckelpersoner”.

    7.HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

    Den dag då dessa räkenskaper godkändes hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas separat under detta avsnitt uppmärksammats av eller rapporterats till EUF:s räkenskapsförare. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senast tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av uppgifterna ovan.

    8.AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

    Årets ekonomiska resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid enligt kontantmetoden. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet bygger på samma underliggande transaktioner är det i kontrollsyfte vettigt att stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste avstämningsbeloppen, som delas upp mellan inkomster och utgifter. I noterna till tabellen finns ytterligare information om arten av de viktigaste avstämningsposterna.

    miljoner euro

    2023

    2022

    EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

    (2 249)

    (2 813)

    Intäkter

    Fordringar som inte påverkar budgetutfallet

    (11)

    (5)

    Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits

    (2)

    (3)

    Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år

    12

    19

    Nettoeffekt av förfinansiering

    36

    37

    Upplupna intäkter (netto)

    (54)

    (82)

    Kostnader

    Kostnader under innevarande år som ännu inte betalats

    (55)

    16

    Kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år

    (349)

    (408)

    Nettoeffekt av förfinansiering

    556

    244

    Upplupna kostnader (netto)

    59

    607

    BUDGETUTFALL FÖR ÅRET

    (2 056)

    (2 387)

    8.1.AVSTÄMNING AV INTÄKTER

    Budgetintäkterna under ett räkenskapsår motsvarar uppburna intäkter från fordringar som fastställts under årets lopp och uppburna belopp från fordringar som fastställts under tidigare räkenskapsår.

    Fordringar som inte påverkar budgetutfallet redovisas i det ekonomiska resultatet, men kan ur budgetsynvinkel inte anses utgöra intäkter, eftersom det likvida beloppet överförs till reserven och inga åtaganden kan ingås på nytt utan ett rådsbeslut.

    Fordringar som fastställts under innevarande år men ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under innevarande år måste däremot läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

    Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av förfinansiering som avräknats mot belopp som återkrävts från stödmottagarna. Denna behållning från kontantinbetalningar utgör budgetintäkter men påverkar inte det ekonomiska resultatet och måste därför läggas till i avstämningssyfte.

    De upplupna nettointäkterna består främst av upplupna belopp som sammanställts i samband med periodavgränsningen vid årets slut. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföringen av de upplupna intäkterna för föregående år, ska beaktas.

    8.2.AVSTÄMNING AV KOSTNADER

    Kostnader under innevarande år som ännu inte betalats ska läggas till för att avstämningen ska bli rättvisande, eftersom de ingår i det ekonomiska resultatet men inte i budgetkostnaderna. Däremot måste kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år dras av från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de utgör en del av det innevarande årets budgetkostnader och antingen inte påverkar det ekonomiska resultatet eller minskar kostnaderna om rättelser görs.

    Behållning från annullerade betalningar påverkar inte det ekonomiska resultatet men däremot budgetutfallet.

    Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av en kombination av ny förfinansiering som utbetalats under innevarande år (redovisad som årets budgetutgifter) och förfinansiering som betalats ut under innevarande eller tidigare år och avräknas mot godkända bidragsberättigande kostnader. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetkostnad i det skede då den betalades ut.

    De upplupna nettokostnaderna består främst av upplupna belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, dvs. bidragsberättigande kostnader som burits av EUF:s stödmottagare, men som ännu inte har rapporterats till EUF. Endast nettoeffekten beaktas, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader för det föregående året.

    FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅR FÖR DE AV EU:S FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF

    FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:S FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU

    Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till tusentals euro.



    BAKGRUNDSINFORMATION 

    Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder

    Inrättande

    I enlighet med artiklarna 234 och 235 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget 3 och artikel 35 i budgetförordningen för elfte EUF 4 får Europeiska kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder (EU-förvaltningsfonder). Unionens förvaltningsfonder inrättas enligt avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och insatser efter katastrofsituationer som krävs för att reagera på en kris eller för tematiska åtgärder.

    Unionens förvaltningsfonder inrättas av Europeiska kommissionen genom beslut, efter samråd med eller godkännande från Europaparlamentet och rådet. Beslutet omfattar inrättandeavtalet med andra givare.

    Unionens förvaltningsfonder får bara inrättas och genomföras om följande villkor är uppfyllda:

    •Det finns ett mervärde i unionens intervention: målen för unionsförvaltningsfonderna, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå och användningen av de existerande finansieringsinstrumenten skulle inte räcka för att uppnå unionens politiska mål.

    •Unionens förvaltningsfonder skapar tydlig politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre kontroll från unionens sida av risker med och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag.

    •Unionens förvaltningsfonder duplicerar inte andra befintliga finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt.

    •Målen för unionens förvaltningsfonder är anpassade till målen för det unionsinstrument eller den budgetpost som de finansieras genom.

    EU:s befintliga förvaltningsfonder

    Kommissionen har hittills inrättat fyra EU-förvaltningsfonder:

    ·EU:s förvaltningsfond Bêkou som ska stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och dess återuppbyggnadsinsatser. Fonden inrättades den 15 juli 2014.

    ·EU:s förvaltningsfond Madad, EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Fonden inrättades den 15 december 2014.

    ·EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som inriktas på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer. Fonden inrättades den 12 november 2015.

    ·EU:s förvaltningsfond Colombia som stöder genomförandet av fredsavtalet i början av återhämtningen och stabiliseringen efter konflikten. Fonden inrättades den 12 december 2016.

    Uppgift

    EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades i syfte att stödja stabilisering och återuppbyggnad i Centralafrikanska republiken. Enligt inrättandeavtalet är fondens främsta mål att tillhandahålla samstämt och riktat stöd för att stärka resiliensen hos utsatta befolkningsgrupper och stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och återbyggnad, att samordna insatser på kort, medellång och lång sikt och att hjälpa grannländer hantera krisens konsekvenser.

    Huvudinslag i verksamheten

    I unionsförvaltningsfonden sammanförs medel från olika givare för att finansiera program på grundval av överenskomna mål. Sedan EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades i juli 2014 har 22 program antagits och nått ut till över 2,5 miljoner stödmottagare. Programmen ska hjälpa Centralafrikanska republiken och dess befolkning efter krisen 2013. Närmare bestämt syftar EU:s förvaltningsfond Bêkou till att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster (främst hälso- och sjukvård, vatten och sanitet), stödja ekonomisk återhämtning och skapande av arbetstillfällen samt främja social sammanhållning och försoning.

    Styrelseform

    Europeiska kommissionen förvaltar EU:s förvaltningsfond Bêkou och fungerar också som sekretariat för dess två styrande organ, förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén. Förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén för förvaltningsfonden Bêkou består av företrädare för givarna, kommissionen, Europaparlamentet, en företrädare från Centralafrikanska republikens myndigheter och observatörer. Reglerna för styrelsens sammansättning och dess interna regler fastställs i unionsförvaltningsfondens inrättandeavtal.

    Styrelsens huvudsakliga uppgift är att fastställa och se över förvaltningsfondens övergripande strategi. Den operativa styrelsen är ansvarig för urvalet av de åtgärder som finansieras genom fonden och utövar tillsyn över deras genomförande. Den godkänner också årsredovisningen och årsrapporterna om de insatser som finansieras av förvaltningsfonden.

    Finansieringskällor

    EU:s förvaltningsfond Bêkou finansieras med bidrag från givare.

    Årsredovisning

    Grund för utarbetande

    Den rättsliga ramen och tidsfristerna för utarbetandet av årsredovisningen fastställs i avtalet om upprättande av EU:s förvaltningsfond för Centralafrikanska republiken, EU:s förvaltningsfond Bêkou, och dess interna regler (inrättandeavtalet). Enligt detta inrättandeavtal upprättas årsredovisningen i enlighet med de regler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler, EAR), som grundas på de internationellt godkända redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

    Räkenskapsförare

    Kommissionens räkenskapsförare ska fungera som räkenskapsförare för unionsförvaltningsfonderna. Räkenskapsföraren ska ansvara för att fastställa de räkenskapsförfaranden och kontoplaner som är gemensamma för alla unionsförvaltningsfonder. Kommissionens internrevisor, Olaf och revisionsrätten ska ha samma befogenheter i förhållande till unionens förvaltningsfonder som till kommissionens övriga verksamhet. Unionsförvaltningsfonderna är också föremål för en oberoende extern revision varje år.

    Årsredovisningens utformning

    Årsredovisningen omfattar perioden 1 januari–31 december och omfattar den finansiella rapporten för helåret och rapporterna om budgetgenomförandet. Medan den finansiella rapporten för helåret och de kompletterande noterna upprättas enligt principerna för periodiserad redovisning baseras rapporterna om genomförandet av budgeten i första hand på in- och utbetalningar.

    Förfarande från preliminära räkenskaper till beviljande av ansvarsfrihet

    Årsredovisningen är föremål för en oberoende extern revision. Den preliminära årsredovisningen utarbetas av räkenskapsföraren och överlämnas senast den 15 februari påföljande år till den operativa kommittén som sedan överlämnar den till det revisionsföretag som enheten valt efter upphandling. Efter revision utarbetar räkenskapsföraren den slutliga årsredovisningen och överlämnar den till den operativa kommittén för godkännande (artikel 8.3.4 c).

    Årsredovisningen för EU:s förvaltningsfond Bêkou konsolideras i Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning.

    Viktiga händelser i verksamheten

    Resultat under året

    EU lanserade sin första förvaltningsfond (EUTF), kallad Bêkou (som betyder hopp på språket Sango), i juli 2014 för att bistå Centralafrikanska republiken och dess befolkning efter krisen 2013. EU:s förvaltningsfond Bêkou syftar till att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster (främst hälso- och sjukvård, vatten och sanitet), stödja landsbygdsutveckling och ekonomisk återhämtning samt främja försoning. Sedan inrättandet av EU:s förvaltningsfond Bêkou har 22 program finansierats och nått mer än hälften av landets befolkning.

    År 2023 kännetecknades säkerhetssituationen i Centralafrikanska republiken av ett ökat antal incidenter i samband med sammandrabbningar mellan den centralafrikanska försvarsmakten och Centralafrikanska republikens patriotiska koalition, men antalet dödsfall i samband med väpnat våld minskar. Dessutom visar majoriteten av de strider som äger rum i landets ytterområden en avsevärd minskning av våldet mot civila.

    På politisk nivå antogs en ny konstitution i augusti och framsteg har gjorts i kampen mot straffrihet som förespråkas av president TOUADERA. Exempelvis grep och dömde den särskilda brottmålsdomstolen Abdoulaye HISSENE, krigsledare och politiker från Centralafrikanska republiken, för krigsförbrytelser.

    Destabiliseringen av grannländerna 2023 ökade de politiska och säkerhetsmässiga spänningarna i Centralafrikanska republiken. Konflikten i Sudan har lett till en massiv tillströmning av fördrivna personer till prefekturen VAKAGA. Inrättandet av två nya tchadiska väpnade grupper i den nordligaste delen av Centralafrikanska republiken ökar slutligen spänningarna mellan de två länderna och driver bort befolkningen.

    Den ihållande ostadiga situationen ledde till att 3,4 miljoner människor var i behov av humanitärt bistånd i augusti 2023, vilket motsvarar 56 % av den centralafrikanska befolkningen. Även om situationen är oroväckande är den stabil jämfört med 2022. De sektorer där störst antal behövande återfinns 2023 är sektorerna för vatten, hygien och sanitet, livsmedelssäkerhet, hälsa och skydd. I takt med att konflikterna rör sig bort från landets huvudsakliga stadsområden fortsätter antalet internflyktingar i Centralafrikanska republiken att minska för det tredje året i rad. Den har därmed nått sin lägsta nivå sedan 2016, med 489 000 fördrivna personer den 31 augusti 2023 (en minskning till 515 700 år 2022).

    Viktiga framsteg inom särskilda fokusområden

    De viktiga framsteg under 2023 som presenteras nedan återspeglar förvaltningsfondens viktigaste specifika mål/insatsområden.

    När det gäller tillgången till tjänster fortsatte förvaltningsfonden Bêkou att stödja hälso- och sjukvårdssektorn samt sektorn för vattenförsörjning, sanitetstjänster och hygien.

    År 2023 fick ytterligare 44 566 personer förbättrad tillgång till vatten-, hygien- och sanitetstjänster (vatten, hygien och sanitet – indikator 1.1), vilket innebar totalt 1 068 695 stödmottagare sedan fonden inleddes.

    År 2023 tillhandahölls 55 289 medicinska konsultationer och hälso- och sjukvårdsinsatser (indikator 1.2), vilket innebar en betydande minskning jämfört med tidigare år på grund av avslutandet av projekt i samband med den tredje delen av hälsoprogrammet i slutet av 2022. Läkarbesök stod för 63 % av de hälso- och sjukvårdsinsatser som tillhandahölls och psykosocialt stöd för 24 %. Det bör noteras att antalet konsultationer och insatser med avseende på mödrahälsa och barns hälsa och vaccinationer minskade drastiskt 2023, även om de hade uppvisat en konstant andel från ett år till ett annat sedan hälsoprojekten inleddes.

    När det gäller social sammanhållning inriktades de flesta av de aktiviteter som genomfördes med stöd från EU:s förvaltningsfond Bêkous på kvinnors egenmakt, kampen mot könsrelaterat våld och förstärkningen av medierna i landet. Under 2023 deltog 32 529 flickor eller kvinnor i verksamhet för socioekonomisk egenmakt i 13 av landets 20 prefekturer (indikator 2.1), varav mer än hälften av stödmottagarna (58 %) fick ekonomiskt stöd, 30 % socioekonomiskt stöd och 12 % socialt stöd. 4 092 överlevande av könsrelaterat våld fick stöd av Bêkou (indikator 2.2) i form av psykosocialt stöd, hälso- och sjukvård, juridisk hjälp, värdighetsverktyg osv.

    På nationell nivå bidrar tekniskt stöd till ministeriet för kvinnor, familj och skydd av barn och till relevanta sektorsministerier till att formalisera, stärka och harmonisera de medvetenhetshöjande insatserna för könsrelaterat våld.

    När det gäller att främja ekonomins och produktionssektorernas återhämtning stödde EU:s förvaltningsfond Bêkou både produktionsjordbruk och självhushållsjordbruk. Det gjorde genom stöd till jordbruksgrupper och småbrukare, främjande av jobbskapande (arbetsintensiva sysselsättningar, yrkesutbildning och utveckling av inkomstgenererande verksamheter) och underlättande av tillgången till finansiella tjänster för småföretag och enskilda. År 2023 fick 28 093 personer stöd för att etablera en inkomstgenererande verksamhet (indikator 3.4), vilket motsvarar 30 % av den totala indikatorn sedan fonden startades. Dessutom fick 5 551 småbrukare stöd för att öka sin produktion på ett hållbart sätt (indikator 3.3) genom projekten Relsude Acted och Papeur på landsbygden 2023. Landsbygdsprojektet Papeur fortsatte att stödja de 35 kooperativ som bildats under tidigare år och nådde i detta sammanhang ytterligare 5 498 samarbetsvilliga aktörer med olika typer av stöd. 3 469 personer deltog under året i yrkesutbildning (indikator 3.6), vilket var en ökning med 40 % jämfört med det föregående året. Det gradvisa slutförandet av rehabiliteringsverksamheten för centrumen för utbildning och utbildarutbildning inom ramen för Devrur II-projektet gjorde det möjligt att påskynda utbildningen för stödmottagarna 2023.

    Budget och budgetgenomförande

    I slutet av 2023 uppgick bidragen till EU:s förvaltningsfond Bêkou till över 310 miljoner euro. Den 31 december 2021 hade förvaltningsfonden slutfört åtagandena och upprättat kontrakt för alla mottagna bidrag, med undantag för medel som avsatts för övervakning, utvärdering, revision och kommunikation, som fortfarande kan kontrakteras efter detta datum.

    Fem nya kontrakt på totalt 128 303 euro tecknades 2023. Dessa kontrakt gällde revisions- och kommunikationsverksamhet.

    Mer än 19 miljoner euro betalades ut 2023 och sedan EU:s förvaltningsfond Bêkou inrättades har över 283 miljoner euro betalats ut.

    Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret

    I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:

    ·Förfinansiering: en minskning med 7 420 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden och en därav följande minskning av antalet nya kontrakt: Under 2023 undertecknades endast fyra kontrakt om revisions-, utvärderings- och kommunikationsverksamhet, till ett belopp av 111 000 euro.

    ·Finansiella skulder: en ökning med 18 449 000 euro, främst på grund av att de inbetalda bidragen från givarna översteg de nettokostnader som fördelats på givare.

    ·Driftskostnader: en ökning med 4 027 000 euro till följd av ökningen av de beräknade kostnaderna för tre program, återuppbyggnad och återanpassning, grundläggande hälso- och sjukvård och stadsutveckling.



    BALANSRÄKNING

    I tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

    Förfinansiering

    –

    336

    –

    336

    OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

    Förfinansiering

    3 745

    10 829

    Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    3 462

    3 595

    Likvida medel

    28 420

    4 316

    35 627

    18 740

    TOTALA TILLGÅNGAR

    35 627

    19 076

    LÅNGFRISTIGA SKULDER

    Finansiella skulder

    (31 001)

    (12 552)

    (31 001)

    (12 552)

    KORTFRISTIGA SKULDER

    Betalningsåtaganden

    –

    (4 563)

    Upplupna kostnader

    (4 626)

    (1 961)

    (4 626)

    (6 524)

    SUMMA SKULDER

    (35 627)

    (19 076)

    NETTOTILLGÅNGAR

    –

    –

    RESULTATRÄKNING

    I tusen euro

    2023

    2022

    INTÄKTER

    Intäkter från transaktioner utan motprestation

    Intäkter från donationer

    24 550

    21 504

    Återkrav av kostnader

    717

    42

    25 268

    21 546

    Intäkter från transaktioner med motprestation

    Finansiella intäkter

    636

    40

    636

    40

    Totala intäkter

    25 904

    21 586

    KOSTNADER

    Driftskostnader

    (24 278)

    (20 251)

    Finansieringskostnader

    –

    (12)

    Övriga kostnader

    (1 626)

    (1 323)

    Totala kostnader

    (25 904)

    (21 586)

    EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

    –

    –

    KASSAFLÖDESANALYS

    I tusen euro

    2023

    2022

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    –

    (Ökning)/minskning av förfinansiering

    7 420

    811

    (Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    132

    851

    Ökning/(minskning) av finansiella skulder

    18 450

    9 385

    Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

    (4 563)

    1 716

    Ökning/(minskning) av upplupna kostnader

    2 665

    (12 240)

    NETTOKASSAFLÖDE

    24 104

    524

    Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

    24 104

    524

    Likvida medel vid årets början

    4 316

    3 792

    Likvida medel vid årets slut

    28 420

    4 316

     

    FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET 2023 FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

    Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till tusentals euro.

    BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

    Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder

    Inrättande

    I enlighet med artiklarna 234 och 235 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget 5 och artikel 35 i budgetförordningen för elfte EUF 6 får Europeiska kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder (EU-förvaltningsfonder). Unionens förvaltningsfonder inrättas enligt avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och insatser efter katastrofsituationer som krävs för att reagera på en kris eller för tematiska åtgärder.

    Unionens förvaltningsfonder inrättas av Europeiska kommissionen genom beslut, efter samråd med eller godkännande från Europaparlamentet och rådet. Beslutet omfattar inrättandeavtalet med andra givare.

    Unionens förvaltningsfonder får bara inrättas och genomföras om följande villkor är uppfyllda:

    •Det finns ett mervärde i unionens intervention: målen för unionsförvaltningsfonderna, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå och användningen av de existerande finansieringsinstrumenten skulle inte räcka för att uppnå unionens politiska mål.

    •Unionens förvaltningsfonder skapar tydlig politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre kontroll från unionens sida av risker med och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag.

    •Unionens förvaltningsfonder duplicerar inte andra befintliga finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt.

    •Målen för unionens förvaltningsfonder är anpassade till målen för det unionsinstrument eller den budgetpost som de finansieras genom.

    EU:s befintliga förvaltningsfonder

    Kommissionen har hittills inrättat fyra EU-förvaltningsfonder:

    ·EU:s förvaltningsfond Bêkou som ska stödja alla aspekter av Centralafrikanska republikens väg ur krisen och dess återuppbyggnadsinsatser. Fonden inrättades den 15 juli 2014.

    ·EU:s förvaltningsfond Madad, EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien. Fonden inrättades den 15 december 2014.

    ·EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika som inriktas på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer. Fonden inrättades den 12 november 2015.

    ·EU:s förvaltningsfond Colombia som stöder genomförandet av fredsavtalet i början av återhämtningen och stabiliseringen efter konflikten. Fonden inrättades den 12 december 2016.

    Uppgift

    Det främsta målet med EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika är att stödja alla aspekter av stabilitet och bidra till bättre migrationshantering samt åtgärda de bakomliggande orsakerna till destabilisering, tvångsförflyttning och irreguljär migration, särskilt genom att främja resiliens, ekonomiska och lika möjligheter, säkerhet och utveckling samt förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter.

    Huvudinslag i verksamheten

    I unionsförvaltningsfonden sammanförs medel från olika givare för att finansiera en åtgärd på grundval av överenskomna mål. EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika är verksam inom tre geografiska områden, nämligen Sahelregionen och området kring Tchadsjön, Afrikas horn och Nordafrika. Grannländerna till de bidragsberättigade länderna kan, från fall till fall, dra nytta av fondens projekt. Förvaltningsfonden har inrättats för en begränsad period för att på kort och medellång sikt möta utmaningarna i regionerna.

    Styrelseform

    Europeiska kommissionen förvaltar EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och fungerar också som sekretariat för dess två styrande organ, förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén. Förvaltningsfondens styrelse och den operativa kommittén för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika består av företrädare för givarna och kommissionen, samt företrädare för icke bidragande medlemsstater, myndigheter i stödberättigande länder samt regionala organisationer med observatörsstatus. Reglerna för styrelsens sammansättning och dess interna regler fastställs i unionsförvaltningsfondens inrättandeavtal.

    Styrelsens huvudsakliga uppgift är att fastställa och se över förvaltningsfondens övergripande strategi. Den operativa styrelsen är ansvarig för urvalet av de åtgärder som finansieras genom fonden och utövar tillsyn över deras genomförande. Den godkänner också årsredovisningen och årsrapporterna om de insatser som finansieras av förvaltningsfonden.

    Finansieringskällor

    EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika finansieras med bidrag från givare.

    Grund för utarbetande

    Den rättsliga ramen och tidsfristerna för utarbetandet av årsredovisningen fastställs i avtalet om inrättandet av EU:s förvaltningsfond för Afrika för stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och för fördrivna personer i Afrika och dess interna regler (inrättandeavtalet). Enligt detta inrättandeavtal upprättas årsredovisningen i enlighet med de regler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler, EAR), som grundas på de internationellt godkända redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

    Räkenskapsförare

    På grundval av inrättandeavtalet ska kommissionens räkenskapsförare fungera som räkenskapsförare för förvaltningsfonderna.

    Årsredovisningens utformning

    Årsredovisningen omfattar perioden 1 januari–31 december och omfattar den finansiella rapporten för helåret och rapporterna om budgetgenomförandet. Medan den finansiella rapporten för helåret och de kompletterande noterna upprättas enligt principerna för periodiserad redovisning baseras rapporterna om genomförandet av budgeten i första hand på in- och utbetalningar.

    Förfarande från preliminära räkenskaper till beviljande av ansvarsfrihet

    Årsredovisningen är föremål för en oberoende extern revision. Den preliminära årsredovisningen utarbetas av räkenskapsföraren och överlämnas senast den 15 februari påföljande år till den operativa kommittén som sedan överlämnar den till det revisionsföretag som enheten valt efter upphandling. Efter revision utarbetar räkenskapsföraren den slutliga årsredovisningen och överlämnar den till den operativa kommittén för godkännande.

    Årsredovisningen för EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika konsolideras i Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning.

    Viktiga händelser i verksamheten

    Resultat under året

    Eftersom avtalsperioden löpte ut den 31 december 2021 har EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika inte finansierat några nya finansiella åtaganden eller tilläggsanslag från och med januari 2022. Finansiella åtaganden som rör administrativ verksamhet såsom revisioner, utvärderingar, övervakning och kommunikation är de enda som kan kontrakteras. Programmen inom ramen för EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika kommer att fortsätta att genomföras fram till slutet av 2025.

    Under 2023 visade EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika vidare att den är ett snabbt och effektivt genomförandeverktyg som underlättar den politiska dialogen med afrikanska partnerländer, tillämpar innovativa strategier och ger konkreta resultat i de tre regionerna (Sahel och Tchadsjön, Afrikas horn och Nordafrika).

    På Afrikas horn höll de fortsatta konsekvenserna av klimatförändringarna i sig 2023. Allvarliga översvämningar i Somalia, Kenya, Etiopien och Sydsudan dödade dussintals människor och ledde till att över 2 miljoner människor fördrevs, samtidigt som livsmedelskrisen förvärrades i hela regionen. De ekonomiska, sociala och säkerhetsmässiga utmaningarna är stora och ihållande och den väpnade konflikt som bröt ut i Sudan i april 2023 har påverkat hela regionen. Till följd av detta är Sudan nu det land som har flest fördrivna personer och den största krisen när det gäller fördrivna barn i världen enligt UNHCR. Säkerhetssituationen i Somalia tycks dock långsamt förbättras, medan Kenya och Djibouti fortsätter på sin väg mot stabilitet trots de pågående utmaningarna.

    I detta svåra sammanhang har EU-förvaltningsfonden under det första halvåret 2023 rapporterat den högsta halvårseffekten när det gäller näringsbiståndet sedan starten av förvaltningsfonden i Afrikas horn. Under dessa första sex månader har 433 728 personer gynnats av näringsbiståndet från EU-förvaltningsfonden, dvs. 15 % av de totala stödmottagarna hittills (2 833 594 personer). Denna resultatnivå uppnåddes i synnerhet genom distributionen av pulver med multipla mikronäringsämnen till barn under fem år och genom skolbespisning på plats i Sudan.

    På samma sätt har EU-förvaltningsfonden under detta halvår rapporterat det högsta halvårsresultatet för bistådda eller skyddade migranter, flyktingar, återvändande och internflyktingar (främst för Sudan), 103 436 av 198 826 personer har hittills getts stöd.

    EU-förvaltningsfonden har också gett stöd till stabiliseringsinsatser och fredsbyggande insatser i regionen med totalt 65 369 anställda från statliga och icke-statliga aktörer som fått ta del av kapacitetsuppbyggande verksamhet för färdigheter som rör fred, säkerhet och styrning, inklusive 2 392 nya stödmottagare under första halvåret 2023. I år rapporteras de flesta resultaten från regionen Gambella i Etiopien och från Sydsudan.

    Sahelregionen och området kring Tchadsjön ställdes inför många ekonomiska och humanitära utmaningar 2023, såsom inflation, minskad ekonomisk tillväxt, tung skuldbörda, livsmedelskris, tvångsförflyttning, migration, säkerhetskris och våld.

    Investeringar i humankapital var ett viktigt sätt för EU-förvaltningsfonden att stödja skapandet av sysselsättningstillfällen i regionen. Under första halvåret 2023 skapade eller stödde de program som finansierades av EU:s förvaltningsfonden 11 087 arbetstillfällen, varav de flesta i Niger, Guinea och Senegal. Yrkesutbildning och kompetensutveckling är avgörande för att förbättra arbetsproduktiviteten och 23 266 personer har tagit del av yrkesutbildning och kompetensutveckling.

    Under första halvåret 2023 finansierade EU-förvaltningsfonden verksamhet som inriktades på att öka medvetenheten om riskerna i samband med irreguljär migration och nådde ut till 2 943 412 personer. EU-förvaltningsfonden stödde 420 frivilliga återvändanden och återintegreringen av 509 återvändande migranter. Sedan EU:s förvaltningsfond lanserades har 73 215 återvändande migranter fått stöd för frivilligt återvändande och 91 642 har fått stöd för återintegrering i Sahelregionen och området kring Tchadsjön.

    I denna mycket spända situation, i och med den intensifierade säkerhetskrisen i regionen, deltog 11 520 personer under första halvåret 2023 i program som finansierades genom EU:s förvaltningsfond om styrning, konfliktförebyggande åtgärder och mänskliga rättigheter i Sahelregionen och området kring Tchadsjön. En viktig bedrift under detta halvår var utbildningen av 8 823 personer i Mali för att stödja den folkomröstningsprocess som ledde till antagandet av en ny konstitution i juni. Dessutom deltog 1 397 417 personer i konfliktförebyggande verksamhet och människorättsverksamhet. Slutligen tillhandahöll program som finansierades av EU:s förvaltningsfond 10 034 utrustningsenheter till civila institutioner och säkerhetsstyrkor för att stärka styrningen och säkerheten.

    Även om året fortfarande påverkades av konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina präglades 2023 av flera oförutsedda kriser som drabbade länder i norra Afrika och deras grannar, däribland Sudan, Niger och nu senast de palestinska territorierna, vilket ledde till fortsatt politisk och ekonomisk nedgång i regionen samt ytterligare spänningar och migrationsströmmar. Under 2023 har de irreguljära gränspassagerna längs den centrala Medelhavsrutten, från Tunisien och Libyen till Italien och Malta, ökat med 50 % 2023 jämfört med 2022, med totalt 157 951 ankomster. Tunisien är fortfarande det främsta avreselandet till Italien (och EU) 2023, följt av Libyen. År 2023 var det främst medborgare från Guinea och Tunisien som ankom till Italien, var och en stod för över 17 000 ankomster, följt av Elfenbenskusten och Bangladesh. På samma sätt har trycket på rutterna i västra Medelhavet och Atlanten ökat avsevärt jämfört med samma period förra året, med totalt 56 039 ankomster (+95 % jämfört med 2022).

    Budget och budgetgenomförande

    Avtalsperioden för EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika löpte ut den 31 december 2021, och under 2023 påbörjades därför inga nya program och det gjordes inte heller några tilläggsanslag i någon av de tre regioner som omfattas av fonden. Det totala belopp som anslagits för operativa och administrativa utgifter sedan EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika startades uppgår till 5 053,27 miljoner euro. Beloppet för godkända operativa program sedan EU-förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika startades uppgår till 1 810 miljoner euro för Afrikas horn, 2 217,8 miljoner euro för Sahelregionen och området kring Tchadsjön och 907,3 miljoner euro för Nordafrika.

    28 nya kontrakt på totalt 5,08 miljoner euro undertecknades 2023. Kontrakten gällde uteslutande administrativ verksamhet (revision, utvärdering, kommunikation och övervakning), eftersom operativa program och verksamheter inte längre kan finansieras efter den 31 december 2021.

    Betalningarna under 2023 uppgick till 332,4 miljoner euro, vilket var 110 miljoner euro mindre än 2022 (442 miljoner euro). Betalningarna är lägre 2023, eftersom flera projekt nått slutet av sin genomförandeperiod.

    Verksamhetens påverkan på de finansiella rapporterna för helåret

    I de finansiella rapporterna för helåret är påverkan till följd av ovan nämnda verksamhet mest märkbar när man tittar på följande:

    ·Förfinansiering: en minskning med 122 362 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden och en därav följande minskning av antalet nya kontrakt. Under 2023 undertecknades endast 28 kontrakt, som alla rörde administrativ verksamhet: revision, utvärdering, kommunikation och övervakning till ett belopp av 5,08 miljoner euro.

    ·Finansiella skulder: en minskning med 70 236 000 euro, främst på grund av att de inbetalda bidragen under året var lägre än de nettokostnader som fördelats på givarna.

    ·Driftskostnader: en minskning med 203 251 000 euro till följd av avvecklingen av förvaltningsfonden, vilket ledde till en minskning av antalet öppna kontrakt och därmed en minskning av utgifterna.



    BALANSRÄKNING

    I tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

    Finansiella tillgångar

    3 949

    1 943

    Förfinansiering

    18 254

    14 927

    22 204

    16 870

    OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

    Förfinansiering

    178 366

    304 055

    Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    22 396

    35 914

    Likvida medel

    177 553

    157 587

    378 315

    497 556

    TOTALA TILLGÅNGAR

    400 519

    514 426

    LÅNGFRISTIGA SKULDER

    Finansiella skulder

    (264 555)

    (334 791)

    (264 555)

    (334 791)

    KORTFRISTIGA SKULDER

    Betalningsåtaganden

    (14 261)

    (30 975)

    Upplupna kostnader

    (121 704)

    (148 660)

    (135 965)

    (179 635)

    SUMMA SKULDER

    (400 519)

    (514 426)

    NETTOTILLGÅNGAR

    –

    –

    RESULTATRÄKNING

    I tusen euro

    2023

    2022

    INTÄKTER

    Intäkter från transaktioner utan motprestation

    Intäkter från donationer

    408 274

    605 739

    Återkrav av kostnader

    179

    754

    408 453

    606 493

    Intäkter från transaktioner med motprestation

    Finansiella intäkter

    4 865

    251

    Övriga intäkter från transaktioner med motprestation

    13 446

    18 902

    18 311

    19 152

    Totala intäkter

    426 764

    625 645

    KOSTNADER

    Driftskostnader

    (387 294)

    (590 545)

    Finansieringskostnader

    (434)

    (643)

    Övriga kostnader

    (39 036)

    (34 457)

    Totala kostnader

    (426 764)

    (625 645)

    EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

    –

    –

    KASSAFLÖDESANALYS

    I tusen euro

    2023

    2022

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    –

    Operativ verksamhet

    (Ökning)/minskning av förfinansiering

    122 362

    173 980

    (Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    13 517

    9 425

    Ökning/(minskning) av finansiella skulder

    (70 236)

    (190 739)

    Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

    (16 715)

    (22 168)

    Ökning/(minskning) av upplupna kostnader

    (26 956)

    9 272

    Investeringsverksamhet

    Ökning/minskning av finansiella tillgångar som inte är derivat värderade till verkligt värde via resultatet

    (2 007)

    (1 943)

    NETTOKASSAFLÖDE

    19 966

    (22 172)

    Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

    19 966

    (22 172)

    Likvida medel vid årets början

    157 587

    179 759

    Likvida medel vid årets slut

    177 553

    157 587

    KONSOLIDERAD FINANSIELL RAPPORT FÖR HELÅRET FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER

    Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

    KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING

    miljoner euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

    Finansiella tillgångar

    91

    69

    Förfinansiering

    592

    503

    Fordringar med motprestation

    5

    7

    689

    580

    OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

    Finansiella tillgångar

    3

    3

    Förfinansiering

    1 137

    1 711

    Fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    50

    66

    Likvida medel

    807

    1 189

    1 997

    2 970

    TOTALA TILLGÅNGAR

    2 686

    3 550

    LÅNGFRISTIGA SKULDER

    Finansiella skulder

    (85)

    (101)

    (85)

    (101)

    KORTFRISTIGA SKULDER

    Betalningsåtaganden

    (406)

    (462)

    Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

    (1 110)

    (1 282)

    (1 516)

    (1 744)

    SUMMA SKULDER

    (1 600)

    (1 845)

    NETTOTILLGÅNGAR

    1 086

    1 705

    FONDER OCH RESERVER

    Infordrat fondkapital – aktiva EUF

    54 566

    65 100

    Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

    2 252

    2 252

    Ekonomiskt resultat överfört från tidigare år

    (53 484)

    (62 834)

    Ekonomiskt resultat för året

    (2 249)

    (2 813)

    NETTOTILLGÅNGAR

    1 086

    1 705

    KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING

    miljoner euro

    2023

    2022

    INTÄKTER

    Intäkter från transaktioner utan motprestation

    Återkravsverksamhet

    15

    19

    Intäkter från donationer till förvaltningsfonderna

    122

    169

    136

    188

    Intäkter från transaktioner med motprestation

    Finansiella intäkter

    14

    3

    Övriga intäkter

    56

    96

    70

    99

    Totala intäkter

    207

    287

    KOSTNADER

    Stödinstrument

    (1 870)

    (2 331)

    Kostnader genomförda av andra enheter

    (3)

    (1)

    Kostnader genomförda av förvaltningsfonderna

    (412)

    (611)

    Kostnader för samfinansiering

    (8)

    4

    Finansieringskostnader

    (7)

    (7)

    Övriga kostnader

    (157)

    (155)

    Totala kostnader

    (2 456)

    (3 100)

    EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

    (2 249)

    (2 813)

    KONSOLIDERAD KASSAFLÖDESANALYS

    miljoner euro

    2023

    2022

    Ekonomiskt resultat för året

    (2 249)

    (2 813)

    Operativ verksamhet

    Kapitaltillskott – bidrag

    1 630

    2 458

    (Ökning)/minskning av bidrag till förvaltningsfonder

    –

    –

    (Ökning)/minskning av förfinansiering

    486

    414

    (Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och krav utan motprestation

    18

    16

    Ökning/(minskning) av avsättningar

    2

    1

    Ökning/(minskning) av finansiella skulder

    (18)

    (54)

    Ökning/(minskning) av betalningsåtaganden

    (56)

    (96)

    Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

    (172)

    120

    Övriga intäkts- och kostnadsposter som inte påverkar likvida medel

    –

    –

    Investeringsverksamhet

    (Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som kan säljas

    (22)

    (33)

    NETTOKASSAFLÖDE

    (382)

    12

    Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

    (382)

    12

    Likvida medel vid årets början

    1 189

    1 177

    Likvida medel vid årets slut

    807

    1 189

    KONSOLIDERAD REDOGÖRELSE FÖR ÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

    miljoner euro

    Fondkapital – aktiva EUF (A)

    Icke-infordrat fondkapital – aktiva EUF (B)

    Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

    Ackumulerade reserver (D)

    Infordrat fondkapital från avslutade EUF överfört från tidigare år (E)

    Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2021

    72 998

    10 355

    62 643

    (62 834)

    2 252

    2 061

    Kapitaltillskott – bidrag

    (43)

    (2 500)

    2 457

    –

    –

    2 457

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    –

    –

    (2 813)

    –

    (2 813)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2022

    72 955

    7 855

    65 100

    (65 647)

    2 252

    1 705

    Kapitaltillskott – bidrag

    (185)

    (1 815)

    1 630

    1 630

    Avslutande av åttonde EUF

    (12 164)

    (12 164)

    12 164

    –

    Ekonomiskt resultat för året

    –

    (2 249)

    (2 249)

    UTGÅENDE BALANS DEN 31.12.2023

    60 607

    6 040

    54 566

    (55 733)

    2 252

    1 086

    RAPPORT OM DET EKONOMISKA GENOMFÖRANDET AVSEENDE EUF



    INNEHÅLL

    1.    BAKGRUND    

    1.1.    Tidigare EUF    

    1.2.    Tionde och elfte EUF    

    2.    EKONOMISKT GENOMFÖRANDE    

    2.1.    EKONOMISKT UTFALL    

    2.2.    MEDEL    

    2.3.    DRIFTSUTGIFTER OCH SÄRSKILDA PROGRAM    

    3.    ORDLISTA    



    BAKGRUND

    Europeiska utvecklingsfonden (EUF) lanserades 1959 och är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla EU-stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). EUF:s främsta mål är att minska och på sikt utrota fattigdomen.

    Den inrättades genom ett internt avtal mellan företrädarna för medlemsstaterna och styrs av en särskild kommitté. EUF:s medel utgörs av särskilda bidrag från EU-medlemsstaterna, vilka fastställer ett samlat belopp som ska anslås till fonden (under en period på fem år). Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsavtal eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF. Europeiska kommissionen är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av den verksamhet som bedrivs med hjälp av EUF:s medel. Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar investeringsanslaget.

    EUF är en fond som förvaltas på flerårsbasis. Varje EUF ingås för en period på cirka fem år och styrs av sin egen budgetförordning. Det interna avtal som inrättade den senaste EUF, den elfte EUF (2014–2020), trädde i kraft den 1 mars 2015. Från och med 2021 ingår samarbetet med AKS-länderna i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI). De pågående projekt som finansieras genom EUF kommer dock att fortsätta att genomföras enligt den rättsliga grunden för respektive EUF.

    Denna rapport är utarbetad i enlighet med artikel 39 i budgetförordningen för elfte EUF 7 . Den ger en bild av EUF:s inkomst- och utgiftstransaktioner med fokus på viktiga händelser som hade en betydande påverkan på det ekonomiska genomförandet för året.

    Eftersom inga transaktioner pågår i tidigare EUF 8 innehåller denna rapport bara uppgifter för tionde och elfte EUF.

    Tidigare EUF

    Sjätte och sjunde EUF

    Sjätte EUF avslutades under 2006 och sjunde EUF avslutades under 2008.

    I enlighet med artikel 1.2 b i det interna avtalet för nionde EUF har saldon och tillbakadragna anslag från tidigare EUF överförts till nionde EUF.

    Åttonde och nionde EUF

    År 2021 avslutades den åttonde EUF ekonomiskt och operativt med ett sammanlagt utgiftsbelopp på 10 374 miljoner euro. Kommissionen underrättade medlemsstaterna om att åttonde EUF skulle avslutas i det meddelande som lades fram för rådet i oktober 2021.

    All verksamhet inom åttonde EUF har slutförts, alla kontroller har genomförts och alla kontrakt och finansiella beslut har avslutats i EUF:s räkenskaper. Alla betalningskrav, som fortfarande var utestående efter det operativa avslutandet, inbetalades eller avskrevs med undantag för tio betalningskrav (inklusive sex rättstvister som följs av rättstjänsten). I enlighet med kommissionens beslut C(2003)19044 överfördes dessa betalningskrav till nionde EUF.

    Avslutningen av nionde EUF fortskrider väl. Det finns tio öppna kontrakt kvar, varav sex rör åtgärder i södra Sudan (rådets beslut 2011/315/EU). Dessa beslut fattades efter tidsfristklausulen för nionde EUF och bör i princip avslutas 2024.

    Mellan 2015 och 2023 genomförde kommissionen fem återbetalningar av anslag för åttonde/nionde EUF till ett totalt belopp av 1911,1 9 miljoner euro. Ett saldo på 7,8 miljoner euro återbetalades i januari 2024 10 i samband med den första delbetalningen av medlemsstaternas bidrag till EUF för 2024.

    Tionde och elfte EUF

    AVS-EG-partnerskapsavtalet undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou av Europeiska gemenskapens medlemsstater och gruppen av länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS-länderna). Det trädde i kraft den 1 april 2003 (och inrättade nionde EUF). Cotonouavtalet ändrades två gånger, först genom det avtal som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 (som inrättade tionde EUF) och sedan genom det avtal som undertecknades i Ouagadougou den 22 juni 2010 (som inrättade elfte EUF).

    Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) trädde i kraft den 2 december 2001. Detta beslut ändrades den 19 mars 2007 (beslut 2007/249/EG).

    Det interna avtalet om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2014–2020 i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet, som antogs av företrädarna för Europeiska gemenskapens medlemsstaters regeringar i augusti 2013, trädde i kraft i mars 2015.

    Enligt Cotonouavtalet hade tionde EUF, under den andra perioden (2008–2013), en samlad budget på 22 682 miljoner euro. Av detta belopp anslogs

    ·21 966 miljoner euro till AKS-länderna,

    ·286 miljoner euro till ULT, och

    ·430 miljoner euro till kommissionen som utgifter för administrativt stöd för programplanering och genomförande av EUF.

    Beloppet för AKS-länderna är uppdelat på

    ·17 766 miljoner euro för finansiering av nationella och regionala vägledande program,

    ·2 700 miljoner euro för samarbete inom AKS-länderna och mellan olika regioner, och

    ·1 500 miljoner euro till investeringsanslag.

    En ökad andel av budgeten har avsatts för regionala program, varigenom betydelsen av regional ekonomisk integration betonas som grundläggande ram för nationell och lokal utveckling. En innovation i tionde EUF var skapandet av stimulansbidrag för varje land.

    Enligt Cotonouavtalet finansieras den tredje perioden (2014–2020) med gemenskapsstöd till AKS-länderna och ULT genom elfte EUF med ett belopp på 30 506 miljoner euro, varav:

    ·29 089 miljoner euro anslås till AKS-länderna i enlighet med artiklarna 1.2 a och 2 d i det interna avtalet, och därav förvaltas 27 955 miljoner euro av Europeiska kommissionen,

    ·364,5 miljoner euro har anslagits till ULT i enlighet med artiklarna 1.2 a och 3.1 i det interna avtalet, varav 359,5 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen, och

    ·1 052,5 miljoner euro anslås för kommissionens finansiering av kostnaderna för programplanering och genomförande av medel från elfte EUF i enlighet med artikel 1.2 a i det interna avtalet.



    EKONOMISKT GENOMFÖRANDE

    EKONOMISKT UTFALL

    ANSLAGSUTVECKLING FÖR TIONDE EUF

     

     

     

     

     

     

    Tionde EUF
    ANSLAGSUTVECKLING: Den 31 december 2023
    ANALYS AV ANSLAG PER INSTRUMENT

     

     

     

     

     

    (miljoner euro)

    INSTRUMENT

    URSPRUNGLIGT ANSLAG

    ACKUMULERAD ÖKNING/MINSKNING AV MEDEL den 31 december 2022

    ÖKNING ELLER MINSKNING AV MEDEL UNDER 2023

    Noter

    NUVARANDE ANSLAGSNIVÅ

    AKS

    Samfinansiering

    0

    202

     

     

    202

    Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

    21 326

    (526)

    (95)

     

    20 705

    DELSUMMA AKS

    21 326

    (324)

    (95)

     

    20 907

     

     

     

     

     

     

     

    ULT

    Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

    0

    240

    (0)

     

    239

    DELSUMMA ULT

    0

    240

    (0)

     

    239

     

     

     

     

     

     

     

     

    TOTALT TIONDE EUF

    21 326

    (84)

    (96)

     

    21 146



    ANSLAGSUTVECKLING FÖR ELFTE EUF

    Elfte EUF
    ANSLAGSUTVECKLING: Den 31 december 2023
    ANALYS AV ANSLAG PER INSTRUMENT

     

     

     

     

     

    (miljoner euro)

    INSTRUMENT

    URSPRUNGLIGT ANSLAG

    ACKUMULERAD ÖKNING/MINSKNING AV MEDEL den 31 december 2022

    ÖKNING ELLER MINSKNING AV MEDEL UNDER 2023

    Noter

    NUVARANDE ANSLAGSNIVÅ

    AKS

    Samfinansiering

    0

    89

    0

     

    89

    Kommissionens interna servicenivåavtal

    0

    1

     

     

    1

    Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

    30 060

    (822)

    (74)

     

    29 164

    DELSUMMA AKS

    30 060

    (732)

     

     

    29 255

     

     

     

     

     

     

     

    ULT

    Samfinansiering

    0

    0

     

     

    0

    Kommissionens interna servicenivåavtal

    0

    0

     

     

    0

    Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

    0

    355

    (4)

     

    351

    DELSUMMA ULT

    0

    355

     

     

    351

     

     

     

     

     

     

     

     

    TOTALT ELFTE EUF

    30 060

    (526)

    71

     

    29 605



    UTVECKLING AV TIONDE EUF:S ÅTAGANDEN, AVSATTA MEDEL OCH BETALNINGAR

    KONSOLIDERAD REDOVISNING FÖR EUF PER DEN 31 DECEMBER 2023
    TYP AV STÖD

    AKS + ULT – Tionde EUF

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    (miljoner euro)

     

    AN-SLAG

    BESLUT

    AVSATTA MEDEL

    BETALNINGAR

    SAMMANLAGT

    ÅRLIGEN

    %

    SAMMANLAGT

    ÅRLIGEN

    %

    SAMMANLAGT

    ÅRLIGEN

    %

    (1)

    (2)

     

    (2) : (1)

    (3)

     

    (3) : (2)

    (4)

     

    (4) : (3)

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Anslag

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    AKS

    DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

    12 297

    12 288

    (36)

    100 %

    12 264

    (19)

    100 %

    12 199

    37

    99 %

    DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

    1 965

    1 962

    (4)

    100 %

    1 961

    (0)

    100 %

    1 960

    1

    100 %

    DELSUMMA: LIVSMEDELSTRYGGHET

    343

    484

    0

    141 %

    482

    166

    100 %

    306

    74

    64 %

    DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

    527

    526

    (0)

    100 %

    526

    0

    100 %

    522

     

    99 %

    DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

    3 612

    3 596

    (22)

    100 %

    3 572

    23

    99 %

    3 384

    60

    95 %

    DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

    1 948

    1 792

    (18)

    92 %

    1 768

    (10)

    99 %

    1 692

    (2)

    96 %

    Samfinansiering

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Anslag

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

    185

    175

    (3)

    95 %

    175

    (0)

    100 %

    173

    1

    99 %

    DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

    5

    5

    (0)

    110 %

    5

    (0)

    100 %

    5

    1

    100 %

    DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

    12

    11

     

    91 %

    11

     

    100 %

    11

     

    100 %

    Reserv som inte kan tas i anspråk

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ÅTTONDE/NIONDE EUF

    14

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Anslag

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    ULT

    DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

    186

    186

    0

    100 %

    182

    (1)

    98 %

    172

    2

    95 %

    DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

    14

    14

    0

    100 %

    14

     

    100 %

    14

     

    100 %

    DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

    5

    5

     

    100 %

    5

     

    100 %

    5

     

    100 %

    DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

    34

    34

    0

    100 %

    34

    (0)

    99 %

    34

    (0)

    100 %

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    TOTALT: AKS + ULT (INKL. RESERVER) (A + B)

    21 146

    21 078

    (84)

    100 %

    20 999

    158

    100 %

    20 477

    175

    98 %



    UTVECKLING AV ELFTE EUF:S ÅTAGANDEN, AVSATTA MEDEL OCH BETALNINGAR

    KONSOLIDERAD REDOVISNING FÖR EUF PER DEN 31 DECEMBER 2023
    TYP AV STÖD

    AKS + ULT – Elfte EUF

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    (miljoner euro)

     

    AN-SLAG

    BESLUT

    AVSATTA MEDEL

    BETALNINGAR

    SAMMAN-LAGT

    ÅR-LIGEN

    %

    SAMMAN-LAGT

    ÅR-LIGEN

    %

    SAMMAN-LAGT

    ÅR-LIGEN

    %

    (1)

    (2)

     

    (2) : (1)

    (3)

     

    (3) : (2)

    (4)

     

    (4) : (3)

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Anslag

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    AKS

    DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

    15 369

    15 329

    (92)

    100 %

    14 723

    311

    96 %

    12 124

    1 061

    82 %

    DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

    1 060

    1 059

    (0)

    100 %

    1 053

    13

    99 %

    1 007

    27

    96 %

    DELSUMMA: LIVSMEDELSTRYGGHET

    112

    112

    0

    100 %

    112

    91

    100 %

    41

    37

    36 %

    DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

    1 072

    1 066

    (1)

    99 %

    1 062

    (0)

    100 %

    958

    48

    90 %

    DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

    4 004

    3 894

    (13)

    97 %

    3 926

    104

    101 %

    3 340

    155

    85 %

    DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

    7 253

    7 227

    (59)

    100 %

    7 090

    44

    98 %

    5 964

    512

    84 %

    Samfinansiering

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Anslag

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

    46

    45

    (1)

    99 %

    45

    0

    100 %

    40

    14

    89 %

    DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

    4

    4

     

    100 %

    4

    0

    100 %

    4

    3

    100 %

    DELSUMMA: ANSLAG TILL FLERA AKS-LÄNDER

    33

    33

    0

    100 %

    33

    (0)

    100 %

    28

    0

    85 %

    DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

    8

    6

    0

    75 %

    6

    0

    100 %

    6

    2

    100 %

    Reserv som inte kan tas i anspråk

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Reserver

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – TIONDE EUF

    128

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ELFTE EUF

    167

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Kommissionens interna servicenivåavtal

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Reserver

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

    1

    1

     

    52 %

    1

     

    100 %

    1

     

    100 %

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Regelbundna utbetalningar från medlemsstaterna

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Anslag

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    ULT

    DELSUMMA: A-ANSLAG – NATIONELLA ANSLAG

    211

    211

    (0)

    100 %

    194

    0

    92 %

    193

    1

    100 %

    DELSUMMA: B-ANSLAG - NATIONELLA ANSLAG

    12

    12

    0

    100 %

    12

    0

    100 %

    12

    0

    99 %

    DELSUMMA: ÖVERBRYGGNINGSANSLAG

    0

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    DELSUMMA: GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER

    8

    7

    (2)

    79 %

    6

    (0)

    96 %

    6

    1

    94 %

    DELSUMMA: REGIONALA ANSLAG

    102

    102

    0

    100 %

    102

    0

    100 %

    69

    17

    67 %

    Reserv som inte kan tas i anspråk

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Reserver

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – TIONDE EUF

    15

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    DELSUMMA: RESERV SOM INTE KAN TAS I ANSPRÅK – ELFTE EUF

    1

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    TOTALT: AKS + ULT (INKL. RESERVER) (A + B)

    29 605

    29 106

    (168)

    98 %

    28 368

    562

    97 %

    23 791

    1 878

    84 %



    MEDEL

    Typ av medel

    Medlemsstaternas bidrag är EUF:s huvudsakliga medel. Tre gånger per år infordrar Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken bidrag från medlemsstaterna till EUF. De bidragsbelopp som infordras varje år speglar de betalningar som ska täckas under året.

    Sammanfattning av medlemsstaternas bidrag

    DRIFTSUTGIFTER OCH SÄRSKILDA PROGRAM

    Typ av utgift

    Det belopp som är tillgängligt i den fleråriga budgetramen består av 3 % som anslagits till kommissionen för utgifter för administrativt stöd och 97 % som anslagit för genomförandet av EUF-projekt. Beloppen fastställs genom varje internt avtal och kan ökas genom frivilliga bidrag och intäkter från transaktioner.

    Fördelning per typ av utgift av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

     

     

     

    ANSLAG

    BESLUT

    AVSATTA MEDEL

    BETALNINGAR

     

     

     

    SAMMANLAGT

    ÅRLIGEN

    %

    SAMMANLAGT

    ÅRLIGEN

    %

    SAMMANLAGT

    ÅRLIGEN

    %

     

     

     

    (1)

    (2)

     

    (2) : (1)

    (3)

     

    (3) : (2)

    (4)

     

    (4) : (3)

    GENOMFÖRANDEKOSTNADER OCH RÄNTEINTÄKTER TIONDE OCH ELFTE EUF

    1 620

    1 612

    (3)

    99,5 %

    1 608

    (1)

    99,8 %

    1 499

    53

    93,2 %

    OPERATIVT GENOMFÖRANDE (A + B) TIONDE OCH ELFTE EUF

    50 751

    50 184

    (252)

    98,9 %

    49 367

    720

    98,4 %

    44 268

    2 053

    89,7 %

     



    Fördelning per region och land av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

    KUMULERADE BELOPP FÖR EUF den 31 december 2023 PER LAND I % AV ANSLAG

     

    Tionde och elfte EUF

    TOTALT TIONDE OCH ELFTE EUF (i miljoner euro)

    Kumulerat 2023

    Anslag

    Beslut

    i procent av anslag

    Avsatta medel

    i procent av anslag

    Betalningar

    i procent av anslag

    AKS

    Allmänna/administrativa anslag/intressen

    1 624

    1 614

    99 %

    1 615

    99 %

    1 494

    92 %

    Reserv/Ej fördelad per land

    2 862

    2 553

    89 %

    2 553

    89 %

    2 553

    89 %

    Alla AKS-länder

    4 486

    4 167

    93 %

    4 168

    93 %

    4 047

    90 %

    Angola

    346

    346

    100 %

    344

    99 %

    300

    87 %

    Benin

    735

    732

    100 %

    720

    98 %

    679

    92 %

    Botswana

    129

    127

    98 %

    126

    97 %

    126

    97 %

    Burkina Faso

    1 302

    1 302

    100 %

    1 297

    100 %

    1 261

    97 %

    Burundi

    569

    567

    100 %

    564

    99 %

    541

    95 %

    Kamerun

    521

    520

    100 %

    519

    100 %

    482

    93 %

    Kap Verde

    145

    145

    100 %

    144

    100 %

    144

    100 %

    Komorerna

    78

    77

    99 %

    76

    98 %

    72

    92 %

    Kongo

    163

    163

    100 %

    159

    98 %

    139

    85 %

    Demokratiska republiken Kongo

    1 409

    1 407

    100 %

    1 371

    97 %

    1 219

    87 %

    Elfenbenskusten

    705

    705

    100 %

    701

    100 %

    676

    96 %

    Djibouti

    181

    181

    100 %

    178

    98 %

    156

    86 %

    Eritrea

    215

    215

    100 %

    215

    100 %

    75

    35 %

    Etiopien

    1 604

    1 603

    100 %

    1 594

    99 %

    1 400

    87 %

    Gabon

    33

    33

    99 %

    32

    97 %

    30

    91 %

    Gambia

    314

    303

    96 %

    301

    96 %

    277

    88 %

    Ghana

    787

    786

    100 %

    782

    99 %

    726

    92 %

    Guinea-Bissau

    186

    186

    100 %

    185

    100 %

    175

    94 %

    Guinea

    502

    502

    100 %

    494

    98 %

    434

    86 %

    Mauritius

    82

    82

    100 %

    82

    100 %

    82

    100 %

    Kenya

    863

    863

    100 %

    855

    99 %

    753

    87 %

    Lesotho

    250

    249

    100 %

    248

    99 %

    197

    79 %

    Liberia

    488

    487

    100 %

    443

    91 %

    436

    89 %

    Madagaskar

    782

    782

    100 %

    730

    93 %

    591

    76 %

    Malawi

    1 020

    1 020

    100 %

    970

    95 %

    883

    87 %

    Mali

    1 423

    1 421

    100 %

    1 414

    99 %

    1 230

    86 %

    Mauretanien

    344

    344

    100 %

    341

    99 %

    321

    93 %

    Moçambique

    1 455

    1 448

    100 %

    1 391

    96 %

    1 124

    77 %

    Namibia

    188

    188

    100 %

    178

    95 %

    169

    90 %

    Niger

    1 275

    1 275

    100 %

    1 259

    99 %

    1 247

    98 %

    Nigeria

    1 101

    1 100

    100 %

    1 097

    100 %

    1 025

    93 %

    Uganda

    989

    989

    100 %

    983

    99 %

    834

    84 %

    Centralafrikanska republiken

    610

    610

    100 %

    609

    100 %

    584

    96 %

    Rwanda

    840

    840

    100 %

    831

    99 %

    816

    97 %

    São Tomé och Príncipe

    56

    56

    100 %

    54

    96 %

    49

    88 %

    Senegal

    663

    663

    100 %

    659

    99 %

    620

    94 %

    Seychellerna

    23

    23

    100 %

    23

    100 %

    22

    98 %

    Sierra Leone

    662

    659

    99 %

    646

    98 %

    597

    90 %

    Somalia

    900

    898

    100 %

    895

    99 %

    889

    99 %

    Sudan

    298

    298

    100 %

    298

    100 %

    298

    100 %

    Sydsudan

    91

    91

    100 %

    91

    100 %

    91

    100 %

    Eswatini (Swaziland)

    125

    124

    99 %

    122

    97 %

    108

    86 %

    Tanzania

    1 172

    1 171

    100 %

    1 161

    99 %

    1 060

    90 %

    Tchad

    936

    936

    100 %

    902

    96 %

    794

    85 %

    Togo

    377

    377

    100 %

    375

    99 %

    355

    94 %

    Zambia

    830

    830

    100 %

    784

    94 %

    648

    78 %

    Zimbabwe

    469

    462

    99 %

    460

    98 %

    453

    97 %

    * Totalt Afrika

    28 235

    28 185

    100 %

    27 703

    98 %

    25 192

    89 %

    Antigua och Barbuda

    15

    15

    100 %

    15

    100 %

    15

    95 %

    Barbados

    22

    22

    99 %

    22

    99 %

    21

    94 %

    Belize

    42

    42

    100 %

    41

    96 %

    35

    83 %

    Dominica

    41

    41

    100 %

    40

    98 %

    40

    98 %

    Grenada

    21

    21

    100 %

    21

    100 %

    20

    98 %

    Guyana

    79

    79

    100 %

    77

    97 %

    77

    97 %

    Haiti

    1 009

    1 002

    99 %

    876

    87 %

    773

    77 %

    Jamaica

    236

    236

    100 %

    233

    99 %

    222

    94 %

    Dominikanska republiken

    283

    281

    99 %

    280

    99 %

    278

    98 %

    Saint Lucia

    32

    32

    100 %

    32

    100 %

    31

    96 %

    Saint Kitts och Nevis

    8

    8

    100 %

    6

    72 %

    6

    72 %

    Saint Vincent och Grenadinerna

    26

    26

    100 %

    26

    99 %

    22

    84 %

    Surinam

    27

    27

    100 %

    27

    99 %

    26

    96 %

    Trinidad och Tobago

    29

    28

    99 %

    28

    99 %

    24

    85 %

    * Totalt Karibien

    1 870

    1 861

    100 %

    1 724

    92 %

    1 590

    85 %

    Fiji

    48

    48

    100 %

    48

    99 %

    48

    98 %

    Cooköarna

    5

    5

    100 %

    5

    100 %

    5

    100 %

    Salomonöarna

    68

    68

    100 %

    68

    100 %

    61

    90 %

    Kiribati

    42

    42

    100 %

    41

    98 %

    37

    87 %

    Marshallöarna

    17

    17

    100 %

    17

    100 %

    16

    98 %

    Mikronesien

    23

    23

    100 %

    22

    97 %

    16

    68 %

    Nauru

    4

    4

    98 %

    4

    98 %

    4

    98 %

    Niue

    3

    3

    100 %

    3

    100 %

    3

    100 %

    Palau

    5

    5

    100 %

    4

    70 %

    4

    68 %

    Papua Nya Guinea

    239

    239

    100 %

    233

    97 %

    202

    84 %

    Västsamoa

    67

    67

    100 %

    67

    99 %

    67

    99 %

    Östtimor

    174

    171

    98 %

    169

    97 %

    157

    90 %

    Tonga

    28

    28

    100 %

    28

    100 %

    28

    100 %

    Tuvalu

    13

    13

    100 %

    13

    99 %

    13

    97 %

    Vanuatu

    55

    55

    100 %

    54

    99 %

    49

    90 %

    * Totalt Stillahavsområdet

    793

    789

    100 %

    776

    98 %

    709

    89 %

    Anslag till flera AKS-länder

    8 097

    7 970

    98 %

    7 973

    98 %

    6 988

    86 %

    Afrikanska länder med portugisiska som officiellt språk

    60

    60

    100 %

    60

    99 %

    55

    91 %

    Regionen Södra Afrika tionde EUF

    137

    135

    99 %

    135

    99 %

    132

    96 %

    Centralafrika

    558

    554

    99 %

    546

    98 %

    422

    76 %

    Regionen östra och södra Afrika

    3 092

    3 066

    99 %

    2 973

    96 %

    2 383

    77 %

    Västafrikanska regionen

    1 946

    1 943

    100 %

    1 917

    99 %

    1 613

    83 %

    Karibien

    539

    538

    100 %

    526

    98 %

    397

    74 %

    AKS

    Stillahavsregionen

    323

    321

    99 %

    299

    93 %

    224

    69 %

     

    Reserv/Ej fördelad per region

    0

    0

    0

    0

    0

    0

    0

    ULT

    * Totalt regionalt samarbete AKS

    14 752

    14 587

    99 %

    14 429

    98 %

    12 213

    83 %

    AKS

    50 137

    49 589

    99 %

    48 801

    97 %

    43 750

    87 %

     

     

     

     

     

     

     

     

    Reserv/Ej fördelad per land/territorium

    30

    12

    39 %

    11

    38 %

    11

    36 %

    Alla utomeuropeiska länder och territorier

    30

    12

    39 %

    11

    38 %

    11

    36 %

    Anguilla

    28

    27

    99 %

    27

    99 %

    27

    99 %

    Falklandsöarna

    10

    10

    100 %

    10

    100 %

    10

    100 %

    Pitcairnöarna

    5

    5

    100 %

    5

    100 %

    5

    100 %

    Turks- och Caicosöarna

    32

    32

    100 %

    32

    100 %

    32

    100 %

    Brittiska Jungfruöarna

    2

    2

    100 %

    2

    98 %

    2

    93 %

    Montserrat

    33

    33

    100 %

    33

    100 %

    33

    100 %

    Sankt Helena

    38

    38

    100 %

    38

    100 %

    38

    100 %

    * Totalt brittiska utomeuropeiska länder och territorier

    147

    146

    100 %

    146

    100 %

    146

    100 %

    Nederländska Antillerna

    40

    40

    100 %

    23

    56 %

    20

    51 %

    Nederländska Antillerna – Bonaire

    4

    4

    100 %

    4

    98 %

    2

    56 %

    Nederländska Antillerna – Saba

    3

    3

    100 %

    3

    100 %

    3

    100 %

    Nederländska Antillerna – Sint-Eustatius

    2

    2

    100 %

    2

    100 %

    2

    100 %

    Aruba

    21

    21

    100 %

    21

    99 %

    21

    96 %

    Sint-Maarten

    14

    14

    100 %

    8

    55 %

    5

    33 %

    * Totalt nederländska utomeuropeiska länder och territorier

    85

    85

    100 %

    61

    72 %

    54

    63 %

    Wallis och Futuna

    39

    39

    100 %

    37

    95 %

    29

    75 %

    Mayotte

    29

    29

    100 %

    29

    100 %

    29

    100 %

    Nya Kaledonien

    50

    50

    100 %

    50

    100 %

    50

    100 %

    Franska Polynesien

    51

    51

    100 %

    49

    97 %

    49

    97 %

     

    Saint-Pierre-et-Miquelon

    47

    47

    100 %

    47

    100 %

    47

    100 %

     

    * Totalt franska utomeuropeiska länder och territorier

    215

    215

    100 %

    212

    98 %

    204

    95 %

     

    region

    137

    137

    100 %

    136

    99 %

    103

    75 %

     

    * Totalt regionalt samarbete ULT

    137

    137

    100 %

    136

    99 %

    103

    75 %

     

    ULT

    614

    595

    97 %

    566

    92 %

    517

    84 %

     

     

     

     

     

     

     

     

    TOTALT: AKS + ULT

     

    50 751

    50 184

    99 %

    49 367

    97 %

    44 268

    87 %

    Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

    Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts (DAC sektorkoder) 11

    (miljoner euro)

    Sektor

    Avsatt

    Kontrakt har upprättats

    Betalning har gjorts

    Social infrastruktur och tjänster

     

     

     

    110-Utbildning

    1 192,46

    1 132,83

    995,48

    120-Hälso- och sjukvård

    2 131,40

    2 510,72

    2 263,73

    130-Befolkningspolitik/-program och reproduktiv hälsa

    352,44

    50,31

    35,95

    140-Vatten och sanitet

    788,50

    848,83

    547,53

    150-Nationella myndigheter och civilsamhället

    5 826,37

    6 047,02

    5 540,34

    160-Annan social infrastruktur och tjänster

    996,71

    1 385,46

    1 611,09

    Social infrastruktur och tjänster TOTALT

    11 287,88

    11 975,17

    10 994,13

    Ekonomisk infrastruktur och tjänster

     

     

     

    210-Transport och lagring

    1 425,48

    2 055,09

    1 083,29

    220-Kommunikationer

    140,96

    146,96

    114,64

    230-Energi

    2 015,13

    1 943,06

    1 220,76

    240-Banktjänster och finansiella tjänster

    82,03

    129,29

    83,97

    250-Företagstjänster och andra tjänster

    343,43

    324,93

    223,51

    Ekonomisk infrastruktur och tjänster TOTALT

    4 007,01

    4 599,33

    2 726,17

    Produktionssektorer

     

     

     

    310-Jordbruk, skogsbruk och fiske

    3 344,16

    3 105,92

    2 351,62

    320-Industri, mineraltillgångar och gruvindustri, byggverksamhet

    641,59

    492,66

    297,21

    330-Handel och turism

    507,49

    436,11

    272,06

    Produktionssektorer TOTALT

    4 493,24

    4 034,69

    2 920,88

    Flersektoriellt / övergripande

     

     

     

    410-Allmänt miljöskydd

    989,82

    841,85

    658,36

    430-Övrigt flersektoriellt

    3 886,22

    2 610,66

    1 685,71

    Flersektoriellt/övergripande TOTALT

    4 876,04

    3 452,51

    2 344,07

    Råvarustöd och allmänt programbistånd

     

     

     

    510-Allmänt budgetstöd

    3 116,32

    3 165,05

    2 480,30

    520-Utvecklingsbistånd för livsmedel

    617,50

    391,67

    367,06

    Råvarustöd och allmänt programbistånd TOTALT

    3 733,82

    3 556,73

    2 847,36

    Skuldåtgärder

     

     

     

    600-Skuldåtgärder

    183,00

    183,00

    183,00

    Skuldåtgärder TOTALT

    183,00

    183,00

    183,00

    Humanitärt bistånd

     

     

     

    720-Katastrofinsatser

    746,19

    452,54

    451,93

    730-Återuppbyggnad, katastrofbistånd och återanpassning

    137,83

    65,05

    42,29

    740-Katastrofberedskap

    72,79

    110,05

    93,41

    Humanitärt bistånd TOTALT

    956,81

    627,64

    587,63

    Givares administrativa kostnader / ej anslagna / ospecificerade

     

     

     

    910-Givares administrativa kostnader

    995,52

    948,63

    857,45

    998 Ej anslagna / ospecificerade

    183,74

    56,05

    38,45

    Ej tillämpligt – ej tillgängligt

    260,50

    1,64

    1,21

    Administrativa kostnader för givare / ej anslagna / ospecificerade TOTALT

    1 439,76

    1 006,32

    897,11

    TOTALT BELOPP FÖR ELFTE EUF

    30 977,56

    29 435,38

    23 500,34

    Fördelning per utgiftsområde för elfte EUF av ackumulerade belopp för vilka åtaganden gjorts, kontrakt upprättats och betalning gjorts

    ORDLISTA

    Administrativa anslag

    Anslag för att täcka enheters löpande kostnader (personal, byggnader, kontorsutrustning).

    Antagen budget

    Budgetförslaget blir den antagna budgeten så snart det har godkänts av budgetmyndigheten.

    Ändringsbudget

    Beslut som fattats under budgetåret för att ändra (öka, minska, överföra) delar av den antagna budgeten för det året.

    Anslag    

    Budgetfinansiering.

    I budgeten planeras både åtaganden (rättsliga utfästelser om finansiering) och betalningar (kontantutbetalning eller banköverföring till stödmottagare). Anslag för åtaganden och betalningar är ofta separerade i tiden (differentierade anslag), eftersom det är vanligt att man först gör fullständiga åtaganden för fleråriga program och projekt under samma år man fattar beslut om dem, medan betalningarna sedan görs under ett antal år i takt med att programmet och projekten fortsätter genomföras.

    Inkomster avsatta för särskilda ändamål

    Inkomster som erhållits för att finansiera specifika utgiftsposter.

    Budgetutfall

    Skillnaden mellan erhållna inkomster och utbetalda belopp, inklusive justeringar för överföringar, annulleringar och valutakursskillnader.

    För EU:s organ och byråer ska det belopp som blir resultatet återbetalas till den finansierande myndigheten.

    Budgetgenomförande

    Förbrukning av budgeten genom utgifts- och inkomsttransaktioner.

    Budgetpost/Budgetrubrik/Budgetsituation

    När det gäller budgetens struktur tas inkomster och utgifter upp i budgeten enligt en bindande kontoplan som avspeglar karaktären hos och syftet med varje post som införts av budgetmyndigheten. De enskilda rubrikerna (avdelning, kapitel, artikel eller punkt) utgör en formell beskrivning av kontoplanen.

    Budgetåtagande

    Åtgärd genom vilken den behöriga utanordnaren reserverar de budgetanslag som är nödvändiga för att täcka senare betalningar för att uppfylla rättsliga åtaganden.

    Annullering av anslag

    Anslag som inte har tagits i anspråk i slutet av räkenskapsåret och som inte kan överföras ska annulleras.

    Överföring av anslag

    Undantag från principen om ettårighet i den mån anslag som inte kunnat användas under ett visst budgetår får överföras, under stränga villkor och i undantagsfall, för användning under det påföljande året.

    Åtagandebemyndiganden

    Åtagandebemyndiganden täcker det totala värdet för rättsliga åtaganden (kontrakt, bidragsöverenskommelser eller bidragsbeslut) som kan undertecknas under det innevarande räkenskapsåret.

    Tillbakadragande

    En åtgärd varigenom den behöriga utanordnaren helt eller delvis annullerar ett avdelande av anslag som tidigare gjorts genom ett budgetåtagande.

    Differentierade anslag

    Differentierade anslag används för att finansiera fleråriga insatser. De täcker för innevarande räkenskapsår den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som ingåtts för insatser vars genomförande sträcker sig över mer än ett räkenskapsår.

    Ekonomiskt resultat

    Utgifters och inkomsters effekter på balansräkningen på grundval av reglerna för periodiserad redovisning.

    Fastställda fordringar

    Rätt att uppbära inkomster från en gäldenär som erkänns genom utfärdande av ett betalningskrav.

    Valutakursskillnader

    Den skillnad som beror på valutakurser som tillämpas på transaktioner med länder utanför euroområdet eller på omvärdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta vid avslutandet av räkenskaper.

    Utgifter

    Term som används för att beskriva utgifter som belastar budgeten härrörande från alla typer av finansieringskällor.

    Bidrag

    Direkta ekonomiska bidrag från budgeten till tredjepartsmottagare som deltar i verksamhet som främjar unionens politik.

    Anslag som förfaller

    Outnyttjade anslag som ska annulleras vid räkenskapsårets slut. När ett anslag förfaller innebär det att tillståndet att ådra sig utgifter och/eller skulder för hela eller delar av anslaget annulleras.

    Gemensamma företag (och EIT) får i enlighet med sina finansiella regler föra upp eventuella outnyttjade anslag i sin beräkning av inkomster och utgifter under högst tre på varandra följande räkenskapsår (enligt den så kallade n+3-regeln). Därmed kan anslag för gemensamma företag som förfallit återanvändas fram till räkenskapsår n+3.

    Rättslig grund / grundläggande rättsakt

    Den rättsakt som antagits av den lagstiftande myndigheten (vanligtvis rådet och Europaparlamentet) och som specificerar målet för unionens utgiftsprogram, syftet med anslagen, reglerna för intervention, sista giltighetsdag och de relevanta finansiella regler som ska tjäna som rättslig grund för genomförandet av utgiftsprogrammet.

    Rättsliga åtaganden

    Den handling genom vilken utanordnaren ingår en förpliktelse gentemot tredje part som medför en belastning för unionens budget.

    Vanliga former av rättsliga åtaganden är kontrakt vid upphandling, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut.

    Icke-differentierade anslag

    Anslag som tillgodoser årliga behov och för vilka åtaganden därför måste göras under budgetåret. Endast belopp som berättigar till automatisk överföring kan betalas ut påföljande år. Icke-differentierade anslag som inte har utnyttjats, dvs. för vilka åtaganden gjorts i slutet av året, annulleras (såvida inte kommissionen i undantagsfall genom ett beslut godkänner en icke-automatisk överföring). Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka administrativa utgifter och åtagandebemyndigandena motsvarar betalningsbemyndigandena.

    Driftsanslag

    Driftsanslagen finansierar arbetet på olika politikområden, huvudsakligen genom utbetalning av bidrag eller inom ramen för upphandling.

    Utestående åtaganden

    Utestående åtaganden (eller RAL, från franskans reste à liquider) definieras som anslagna belopp för vilka åtaganden gjorts men som ännu inte har betalats ut. De uppkommer på grund av användningen av fleråriga program och den åtskillnad som görs mellan åtagande- respektive betalningsbemyndiganden.

    Betalningsbemyndiganden

    Betalningsbemyndiganden täcker utgifter som förfaller till betalning under det innevarande året och som härrör från rättsliga åtaganden som kan ha ingåtts antingen under innevarande år eller tidigare år.

    Utestående åtaganden (Reste à liquider)

    Belopp som återstår att betala för ett budgetåtagande vid en viss tidpunkt. Jfr utestående åtaganden.

    Överskott

    Positiv skillnad mellan inkomster och utgifter och som ska lämnas tillbaka till den finansierande myndigheten. Jfr. budgetutfall.

    Överföringar mellan budgetposter

    Överföringar mellan budgetposter innebär att anslag omfördelas från en budgetpost till en annan, under loppet av räkenskapsåret, vilket utgör ett undantag från principen om specificering.

    ÅRSRAPPORT OM GENOMFÖRANDET – MEDEL SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN



    EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

    STYRELSEN

    Investeringsanslaget

    Finansiell rapport för helår

    den 31 december 2023

    (1)Oberoende revisorns rapport

    (2)Rapport över finansiell ställning

    (3)Rapport över resultat och övrigt totalresultat

    (4)Rapport över ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel

    (5)Rapport över kassaflöden

    (6)Noter till den finansiella rapporten för helåret

    ORG.: E

    KONFIDENTIELLT

    Noter

    31.12.2023

    31.12.2022

    TILLGÅNGAR

    Likvida medel

    5

    1 376 824

    1 451 970

    Fordringar på bidragsgivare

    9/16

    85 321

    85 321

    Likvida finansiella tillgångar

    10

    –

    73 003

    Finansiella derivat

    6

    55 765

    75 852

    Lån och förskott

    7

    1 683 312

    1 849 786

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    8

    820 713

    797 341

    Övriga tillgångar

    11

    616

    950

    Totala tillgångar

     

    4 022 551

    4 334 223

    SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA

    SKULDER

    Förutbetalda intäkter

    12

    48 515

    52 417

    Avsättningar för låneåtaganden

    13

    19 038

    16 583

    Skulder till tredje parter

    14

    427 828

    190 927

    Övriga skulder

    15

    3 338

    2 419

    Totala skulder

    498 719

    262 346

    Medel från bidragsgivarna

    16/17

    3 523 832

    4 071 877

    Totala skulder och medel från bidragsgivarna

    4 022 551

    4 334 223

    RAPPORT ÖVER RESULTAT och övrigt TOTALRESULTAT

    för det räkenskapsår SOM UPPHÖRDE den 31 december 2023

    (i tusen euro)

    Noter

    Från och med den 1.1.2023

    Från och med den 1.1.2022

    till och med den 31.12.2023

    till och med den 31.12.2022

    Ränta och liknande intäkter*

    19

    148 336

    93 786

    Ränta och liknande kostnader

    19

    –

    -5 479

    Ränta och liknande intäkter netto

    148 336

    88 307

    Intäkter från avgifter och provisioner

    20

    25

    511

    Kostnader för avgifter och provisioner

    20

    -62

    -761

    Nettointäkter från avgifter och provisioner

    -37

    -250

    Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat

    6

    -20 087

    94 680

    Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    21

    -8 457

    24 432

    Nettoresultat på lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

    7

    -8 932

    -3 080

    Nettovalutaresultat

    22

    -67 885

    -140 104

    Nettoresultat av finansiella transaktioner

    -105 361

    -24 072

    Ändring i nedskrivning av lån och förskott netto efter återföring

    7.2

    9 055

    8 562

    Ändring i avsättningar för låneåtaganden, netto efter återföring

    13

    -2 470

    20

    Allmänna administrativa kostnader

    23

    -29 655

    -33 628

    Årets resultat

    19 868

    38 939

    Sammantaget totalresultat för året

    19 868

    38 939

    * För det år som slutade den 31 december 2023 omfattade ränta och liknande intäkter 118,5 miljoner euro (år 2022: 85,8 miljoner euro) beräknat på tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

    RAPPORT ÖVER ÄNDRINGAR VAD GÄLLER BIDRAGSGIVARNAS MEDEL

    Infordrade bidrag

    Utbetalda bidrag

    Balanserade vinstmedel

    Totalt

    Den 1 januari 2023

    Noter

    3 701 695

    –

    370 182

    4 071 877

    Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året

    16

    20 000

    –

    –

    20 000

    Bidrag från medlemsstaterna som betalats ut under året

    17

    –

    -587 913

    –

    -587 913

    Resultat år 2023

    –

    –

    19 868

    19 868

    Ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel

    20 000

    -587 913

    19 868

    -548 045

    Den 31 december 2023

    3 721 695

    -587 913

    390 050

    3 523 832

    Infordrade bidrag

    Utbetalda bidrag

    Balanserade vinstmedel

    Totalt

    Den 1 januari 2022

    3 471 695

    –

    331 243

    3 802 938

    Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året

    230 000

    –

    –

    230 000

    Resultat år 2022

    –

    –

    38 939

    38 939

    Ändringar vad gäller bidragsgivarnas medel

    230 000

    –

    38 939

    268 939

    Den 31 december 2022

    3 701 695

    –

    370 182

    4 071 877

    Rapport över kassaflöden

    Noter

    Noter Från den 1 januari 2023 till den 31 december 2023

    Från och med den 1.1.2021 till och med den 31.12.2022

    OPERATIV VERKSAMHET

    Årets resultat

    19 868

    38 939

    Justeringar för:

    Nettoresultat i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    8

    15 142

    -9 271

    Ändring i nedskrivning av lån och förskott netto efter återföring

    7.2

    -9 055

    -8 562

    Nettoresultat på lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

    7

    8 932

    3 080

    Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på lån och förskott

    708

    2 291

    Ändring i avsättningar för låneåtaganden, netto efter återföring

    2 455

    -19

    Ändringar i verkligt värde på derivat

    20 087

    -94 680

    Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på likvida finansiella tillgångar

    10

    -248

    321

    Ändring av förutbetalda intäkter

    -3 902

    3 985

    Valutakursändringars effekter på lån

    7.1

    86 765

    -53 747

    Effekten av valutakursförändringar på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    8

    30 026

    -25 463

    Valutakursändringars effekter på likvida medel

    -8 031

    -12 006

    Rörelsevinst/(-förlust) före ändringar av tillgångar och skulder

    162 747

    -155 132

    Låneutbetalningar

    7

    -207 237

    -260 493

    Återbetalning av lån

    7

    288 155

    458 381

    Ändring av upplupna räntor på likvida medel

    5

    4 039

    1 822

    Förvärv av likvida finansiella tillgångar

    10

    -348 523

    -920 290

    Förfallna likvida finansiella tillgångar

    10

    421 278

    847 608

    Ökning av aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    8

    -101 100

    -139 935

    Nettoavkastning på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    39 246

    90 219

    Minskning av övriga tillgångar

    334

    136

    Ökning av övriga skulder

    919

    86

    Ökning/(minskning) av belopp som ska utbetalas till Europeiska investeringsbanken

    33 951

    -58 093

    Nettokassaflöde (nyttjat i) / från den operativa verksamheten

    293 809

    -135 691

    FINANSIERINGSVERKSAMHET

    Bidrag som tagits emot från medlemsstaterna

    79 710

    238 450

    Belopp som erhållits från medlemsstaterna avseende räntesubventioner och tekniskt bistånd

    220 290

    61 450

    Belopp som betalats för medlemsstaternas räkning avseende räntesubventioner och tekniskt bistånd

    -77 050

    -60 619

    Bidrag som betalats ut för medlemsstaternas räkning

    17

    -587 913

    –

    Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet

    -364 963

    239 281

    Nettoökning av likvida medel

    -71 154

    103 590

    Sammanfattande rapport över kassaflöden:

    Likvida medel vid räkenskapsårets början

    1 450 589

    1 359 005

    Nettokassaflöde (nyttjat i) / från:

    Operativ verksamhet

    293 809

    -135 691

    Finansieringsverksamhet

    -364 963

    239 281

    Effekter till följd av likvida medels valutakursförändringar

    -8 031

    -12 006

    Likvida medel vid räkenskapsårets slut

    1 371 404

    1 450 589

    Likvida medel består av:

    Kontanter

    5

    146 494

    328 079

    Tidsbunden inlåning (exklusive upplupen ränta)

    5

    625 403

    963 004

    Bankcertifikat

    5

    599 507

    159 506

    1 371 404

    1 450 589

    Noter till årsredovisningen per den 31 december 2023

    Finansieringen enligt avtalet kommer från EU-medlemsstaternas budgetar. EU-medlemsstaterna bidrar med de belopp som fördelas för att finansiera investeringsanslaget och bidragen till finansieringen av räntesubventioner enligt de fleråriga budgetramarna (det första finansprotokollet omfattar perioden 2000–2007 och kallas nionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF), det andra finansprotokollet omfattar perioden 2008–2013 och kallas tionde EUF och det tredje finansprotokollet omfattar perioden 2014–2020 och kallas elfte EUF). EIB har anförtrotts förvaltningen av följande:

    (IV)Investeringsanslaget som är en revolverande fond med riskhanteringsförmåga på 3 685,5 miljoner euro avsedd att främja investeringar från den privata sektorn i AKS-länderna, av vilka 48,5 miljoner euro tilldelas de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT).

    (V)Bidrag för finansiering av räntesubventioner till ett värde av högst 1 220,85 miljoner euro för AKS-länder och högst 8,5 miljoner euro för ULT. Högst 15 % av dessa subventioner får användas för att finansiera projektrelaterat tekniskt bistånd.

    Den 23 december 2020 beslutade rådet att förlänga perioden för investeringsanslagets åtaganden med minst sex månader. Efter förlängningen godkände banken transaktioner i enlighet med sitt mandat fram till den 30 juni 2021 (rådets beslut (EU) 2020/2233 av den 23 december 2020 om ingående av åtaganden för medel som härrör från återflöden inom ramen för AVS-investeringsanslaget från transaktioner inom ramen för nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonderna, L 437, 28.12.2020, s. 188).

    EU och AKS har enats om att ändra beslutet om övergångsåtgärder för att förlänga tillämpningen av bestämmelserna i AKS–EU-partnerskapsavtalet fram till den 31 december 2023, eller fram till ikraftträdandet av det nya avtalet eller provisorisk tillämpning av det nya avtalet mellan unionen och AKS-staterna, beroende på vilket som inträffar först (beslut nr 3/2019 av AVS–EU-ambassadörskommittén om antagande av övergångsåtgärder i enlighet med artikel 95.4 i AVS–EU-partnerskapsavtalet, som senare ändrades genom beslut nr 3/2021 av AVS–EU-ambassadörskommittén av den 26 november 2021 om ändring av beslut nr 970/2022 av AVS–EU-ambassadörskommittén av den 16 juni 2022 och beslut nr 2/2023 av AKS–EU-ambassadörskommittén av den 25 oktober 2023).

    Den finansiella rapporten för helåret har utarbetats enligt principen om kontinuerlig verksamhet enligt vilken det antas att investeringsanslaget kommer att kunna uppfylla alla betalningsåtaganden vid varje transaktion under en överskådlig framtid. Investeringsanslagets varaktighet har inte fastställts. Det interna avtalet för elfte EUF fortsätter att vara i kraft (i enlighet med artikel 14.3 i avtalet) under den tid som krävs för att alla transaktioner som finansieras inom ramen för AKS–EU-partnerskapsavtalet, ULT-beslutet och den fleråriga budgetramen ska kunna genomföras i sin helhet.

    Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som trädde i kraft den 14 juni 2021 (förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021), utgör den primära rättsliga grunden för EU:s bistånd utanför EU under 2021–2027 och styrningen av bankens nya institutionella mandat för verksamhet utanför Europeiska unionen, inbegripet AKS-regionen. Detta inkluderar integreringen av EUF, som då hanterades utanför EU-budgeten, i EU-budgeten. Förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete kommer att ge kommissionen den rättsliga grunden att anförtro framtida EU-mandat till EIB för dess verksamhet utanför EU. Den kommer också att utgöra ramen för unionens externa investeringar i samarbete med partnerinstitut genom bidrag eller garantier från EU-budgeten.

    Framöver ska återflöden från investeringsanslaget användas inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete genom en kombination av ett särskilt politikområde för den privata sektorn i AKS-länderna genom Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU+) och en förvaltningsfond. Den 15 februari 2023 undertecknades ett överföringsavtal mellan EIB och Europeiska kommissionen (överföringsavtalet). Syftet med detta avtal är att överföra medel som härrör från återflöden, inom ramen för anslaget, när de blir tillgängliga, i enlighet med beslut (EU) 2020/2233 (återflöden från AKS-investeringsanslaget) och beslut (EU) 2021/1764 (återflöden från ULT-investeringsanslaget, tillsammans med återflöden från AKS-investeringsanslaget: återflöden). För mer information, se not 2.4.6 och not 17.

    Nuvarande årsredovisning omfattar perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

     

    På förslag från direktionen antog styrelsen den finansiella rapporten för helåret den 21 mars 2024 och godkände att den överlämnades till dess råd för godkännande senast den 26 april 2024.

    2Viktiga redovisningsprinciper

    0.0Grund för utarbetandet – uttalande om att IFRS följs

    Investeringsanslagets finansiella rapport för helåret har utarbetats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), som de antagits av Europeiska unionen. Redovisningarna per den 31 december 2023 innehåller rapporten över finansiell ställning, rapporten över resultat och övrigt totalresultat, rapporten över förändringar vad gäller bidragsgivarnas medel, rapporten över kassaflöden och noterna.

    2.2Centrala bedömningar, antaganden och uppskattningar vid redovisningen

    Utarbetandet av redovisningar kräver uppskattningar och antaganden som påverkar redovisade intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och upplysningar om eventualtillgångar och eventualskulder. När uppskattningar görs ska tillgänglig information och omdöme användas. Verkliga resultat i framtiden kan skilja sig från sådana uppskattningar och skillnaderna kan vara väsentliga för redovisningarna. Uppskattningar och underliggande antaganden granskas fortlöpande. Revisionsuppskattningar redovisas framåtblickande.

    Bedömningar och uppskattningar används särskilt i följande fall:

    §Finansieringsinstruments verkliga värde

    När det verkliga marknadsvärdet av finansiella instrument som bokförts i balansräkningen inte kan härledas från aktiva marknader fastställs de genom användning av en värderingsmetod som inbegriper matematiska modeller. Uppgifterna till dessa modeller tas när det är möjligt från observerbara marknader, men när det inte är möjligt krävs en viss grad av uppskattning för att fastställa det verkliga värdet. Värderingar delas in i olika nivåer i hierarkin för verkligt värde baserat på de indata som använts i de värderingsmetoder som beskrivs i noterna 2.4.2 och 4.

    §Nedskrivningsförlust på lån och förskott

    Värderingen av förväntade kreditförluster kräver att ledningen gör betydande avvägningar, i synnerhet bedömningen av en betydande ökning av kreditrisken sedan det första redovisningstillfället, användningen av framåtblickande information och skattningar av belopp och tidpunkt för framtida kassaflöden och värdet av säkerheter vid fastställande av nedskrivningsförluster. Dessa skattningar bygger på ett antal faktorer, vilket kan leda till betydande ändringar av tidpunkten för och storleken på avsättningar för de kreditförluster som ska redovisas (not 2.4.2). Relevanta antaganden om effekterna på nedskrivningar till följd av den allmänna osäkerheten och turbulensen som började 2022 och fortsatte in i 2023 beskrivs i not 2.4.2.2 och not 3.2.3.7.

    §Värdering av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital

    Värderingen av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital baseras normalt på ett av följande inslag:

    -Nyligen gjorda transaktioner på marknadsmässiga villkor (armlängdsprincipen).

    -Aktuellt verkligt värde för andra instrument som i stort sett är desamma.

    -Förväntat kassaflöde, diskonterat till nuvärdet för tillgångar med liknande villkor och riskegenskaper.

    -Metoden med justerat substansvärde netto.

    -Andra värderingsmodeller.

    Beräkningen av kassaflödet och diskonteringsfaktorer för icke-börsnoterade investeringar i eget kapital omfattar en hög grad av uppskattning. Inom ramen för investeringsanslaget kalibreras värderingsmetoderna med jämna mellanrum och deras giltighet testas genom användning av antingen priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller andra tillgängliga observerbara marknadsdata.

    §Konsolidering av enheter i vilka investeringsanslaget innehar intressen

    EIB gjorde bedömningen att ingen av de enheter i vilka banken har intressen kontrolleras av investeringsanslaget. Detta beror på att komplementären, fondförvaltaren eller fondstyrelsen i alla sådana enheter ensam har ansvaret för förvaltningen och kontrollen av partnerskapets verksamheter och har befogenheten och ansvaret för att göra allt för att fullgöra partnerskapets syfte och mål enligt investerings- och policyriktlinjerna.


    2.3Byten av redovisningsnormer

    Med undantag av nedanstående ändringar har man i investeringsanslaget konsekvent tillämpat de redovisningsprinciper som anges i not 2.4 under alla de perioder som den finansiella rapporten för helåret omfattar. I investeringsanslaget har man antagit följande nya standarder och ändringar av standarder.

    Nya och ändrade standarder som har antagits för investeringsanslaget

    Följande nya standarder och ändringar av gällande standarder trädde i kraft för investeringsanslagets redovisning
    den 1 januari 2023:

    -Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och IFRS Practice Statement 2: Upplysning om redovisningsprinciper.

    -Ändringar av IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel: Definition av uppskattningar.

    De ovan angivna ändringarna påverkade inte de belopp som redovisats under tidigare perioder och förväntas inte i någon större utsträckning påverka innevarande eller kommande perioder.

    Nya standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte har antagits för investeringsanslaget

    Den 31 december 2023 hade följande ändringar av befintliga standarder utfärdats men var inte obligatoriska för årliga rapporteringsperioder som löpte ut den 31 december 2023:

    Ändringar av befintliga standarder som godkänts av EU och ska börja tillämpas för årliga rapporteringsperioder som börjar den 1 januari 2024 eller senare:

    Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga och långfristiga skulder med kovenanter.

    Ändringar av befintliga standarder som ännu inte godkänts av EU:

    -Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Avtal om leverantörsfinansiering.

    -Ändringar av IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser: Om en valuta inte är växlingsbar.

    -Ändringar i IFRS 10 Koncernredovisning och IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures: Försäljning av överlåtelse av tillgångar mellan en investerare och dess intresseföretag eller joint venture.

    Vid tidpunkten för godkännandet av dessa finansiella rapporter har ingen av ovanstående standarder eller ändringar av befintliga standarder antagits tidigt i investeringsanslaget och inga tolkningar har utfärdats som är tillämpliga och behöver beaktas i samband med investeringsanslaget när det gäller någon av balansdagarna. Ledningen räknar med att alla relevanta uttalanden kommer att antas för den första perioden den dag då uttalandet träder i kraft eller senare, och att detta inte kommer att få någon väsentlig inverkan på investeringsanslagets finansiella rapporter.

    2.4Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

    I rapporten över finansiell ställning redovisas tillgångar och skulder i fallande ordning med avseende på likviditet. Ingen uppdelning görs mellan kortfristiga och långfristiga poster.

    2.4.1    Omräkning av utländsk valuta

    Investeringsanslagets finansiella rapport för helåret upprättas i euro, som också är dess funktionella valuta. Om inte annat anges har finansiella uppgifter som lämnats i euro avrundats till närmaste tusental.

    Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som råder vid tidpunkten för transaktionen.

    Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro omräknas till euro till den valutakurs som gäller den dag då rapporten över finansiell ställning upprättas. Vinster eller förluster som uppstår till följd av sådana omräkningar redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.

    Icke-monetära poster som värderas till anskaffningsvärdet i en utländsk valuta omräknas enligt de valutakurser som gäller vid tidpunkten för de ursprungliga transaktionerna. Icke-monetära poster som värderas till verkligt värde i en utländsk valuta omräknas enligt de valutakurser som gäller vid den tidpunkt när det verkliga värdet fastställs.

    Skillnader i valutakurser som uppstår vid avvecklingen av transaktioner till andra kurser än de som gäller på transaktionsdagen och orealiserade skillnader i valutakursen på tillgångar och skulder i utländsk valuta som inte avvecklats redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.


    2.4.2     Andra finansiella tillgångar än derivat

    Finansiella instrument som inte är derivat redovisas första gången till värdet på avvecklingsdagen.

    Klassificering och värdering

    Finansiella tillgångar

    Vid det första redovisningstillfället klassificeras en finansiell tillgång som värderad till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet, medan en finansiell skuld klassificeras som värderad till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet.

    Enligt IFRS 9 inleds klassificeringen med att fastställa huruvida den finansiella tillgången ska betraktas som ett skuldinstrument eller egetkapitalinstrument. IFRS 9 hänvisar till definitionerna i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.

    Skuldinstrument är sådana instrument som uppfyller definitionen av en finansiell skuld ur motpartens perspektiv, lån och skuldförbindelser, inbegripet obligationer, skuldväxlar eller certifikat emitterade av strukturerade enheter, stater eller företag.

    Ett skuldinstrument klassificeras till upplupet anskaffningsvärde om det uppfyller båda följande villkor och inte är identifierat som värderat till verkligt värde via resultatet:

    -Tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars syfte är att inneha tillgångar för att uppbära kontraktsenliga kassaflöden.

    -De avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet (SPPI-kriterier).

    Ovanstående krav bör tillämpas på hela den finansiella tillgången, även om den innehåller ett inbäddat derivat.

    Egetkapitalinstrument är instrument som motsvarar definitionen på eget kapital ur emittentens perspektiv, det vill säga instrument som inte innehåller någon avtalsenlig förpliktelse att betala något och som anger en residual rätt till emittentens nettotillgångar. Egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde via resultatet.

    När investeringar i eget kapital som inte innehas för handel redovisas första gången kan man genom investeringsanslaget oåterkalleligen välja att redovisa senare ändringar i övrigt totalresultat. Valet görs för varje enskild investering.

    Alla övriga finansiella tillgångar klassificeras som värderade till verkligt värde via resultatet.

    Bedömning av affärsmodell

    EIB gör, som förvaltare av investeringsanslaget, en bedömning av syftet med en affärsmodell där ett skuldinstrument innehas på portföljnivå, eftersom detta på bästa sätt återspeglar hur verksamheten förvaltas och hur information lämnas till ledningen. Följande information har beaktats:

    -Portföljens angivna strategier och mål samt policyns praktiska tillämpning. I synnerhet huruvida företagsledningens strategi är inriktad på att tjäna avtalsenliga ränteintäkter, bibehålla en särskild ränteprofil, matcha löptiden för de finansiella tillgångarna med löptiden för de skulder som finansierar dessa tillgångar eller realisera kassaflöden genom försäljning av tillgångarna.

    -Hur portföljens resultat utvärderas och rapporteras till investeringsanslagets ledning.

    -De risker som påverkar affärsmodellens resultat (och de finansiella tillgångar som innehas inom den affärsmodellen) och hur dessa risker hanteras.

    -frekvens, volym och tidpunkt för försäljning under tidigare perioder, skälen till sådan försäljning och dess förväntningar om framtida försäljningsverksamhet.

    Information om försäljningsverksamheten betraktas dock inte separat, utan som en del av en övergripande bedömning av hur investeringsanslagets fastställda mål för förvaltningen av de finansiella tillgångarna uppnås och hur kassaflödena realiseras.

    Affärsmodellen för direktlåneverksamheten i anslaget för etisk finansiering beskrivs och redovisas i not 25.


    Kriterier för betalningar som enbart görs på kapitalbelopp och ränta (SPPI)

    I denna bedömning avses med kapitalbelopp skuldinstrumentets verkliga värde när det redovisas för första gången. Ränta definieras som ersättning för pengars tidsvärde och den kreditrisk som är förenad med det utestående kapitalbeloppet under en viss tidsperiod och för andra grundläggande utlåningsrisker och utlåningskostnader (t.ex. likviditetsrisker och administrativa kostnader) samt vinstmarginal.

    Vid bedömningen av huruvida de kontraktsenliga kassaflödena enbart utgörs av betalningar av kapitalbelopp och ränta ska instrumentets kontraktsvillkor beaktas. Detta inbegriper en bedömning av huruvida den finansiella tillgången innehåller ett kontraktsvillkor som kan ändra tidpunkten eller beloppet för kontraktsenliga kassaflöden på ett sådant sätt att den inte uppfyller detta villkor.

    Borttagande ur räkenskaperna

    För investeringsanslaget tas en finansiell tillgång bort ur räkenskaperna när de kontraktsenliga rättigheterna att motta kassaflöden från den finansiella tillgången upphör eller dessa rättigheter överförs i en transaktion där investeringsanslaget antingen överlåter de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av den finansiella tillgången eller behåller så gott som alla risker och fördelar förknippade med ägandet, men inte behåller kontrollen över den finansiella tillgången.

    När en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas bort (not 2.4.4) redovisas skillnaden mellan tillgångens eller skuldens redovisade värde (eller det redovisade värdet för den del av tillgången eller skulden som har tagits bort) och summan av i) ersättning som tagits emot eller betalats och ii) eventuell ackumulerad vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat tas upp i resultatet, med undantag för de ackumulerade vinster eller förluster som redovisas i övrigt totalresultat för investeringar i eget kapital värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och överförs till reservfonden i stället för till resultatet vid avyttring.

    I samband med interbankräntereformen görs investeringsanslagets bedömning av huruvida en ändring av ett finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde är betydande efter tillämpning av den lättnadsregel som infördes genom interbankräntereformens andra fas. Enligt de ändringar som utfärdats av IASB tar investeringsanslaget inte bort ett finansiellt instrument vars kontraktsenliga kassaflöden ändras som en direkt följd av reformen och om ändringen är ekonomiskt likvärdig med den tidigare grunden för fastställande av kontraktsenliga kassaflöden (dvs. grunden omedelbart före ändringen).

    Omklassificering

    Finansiella tillgångar omklassificeras inte efter det första redovisningstillfället, utom under perioden efter det att investeringsanslaget ändrar sin affärsmodell för att förvalta finansiella tillgångar.

    Ändring

    En finansiell tillgång värderad till upplupet anskaffningsvärde anses ändrad när dess kontraktsenliga kassaflöden omförhandlas eller på annat sätt ändras. Omförhandling eller ändring kan, men behöver inte, leda till att det gamla finansiella instrumentet tas bort och ersätts med det nya finansiella instrumentet.

    En betydande avtalsändring av kassaflödena för en finansiell tillgång värderad till upplupet anskaffningsvärde, som resulterar i att den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen, leder till att den nya finansiella tillgången redovisas till verkligt värde och att modifieringsvinst eller -förlust tas upp i den konsoliderade resultaträkningen under ”Resultat av finansiella transaktioner”.

    En kontraktsändring anses vara väsentlig om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de reviderade villkoren (diskonterade genom användning av den ursprungliga effektiva räntan) skiljer sig med minst 10 % från det diskonterade nuvärdet av den ursprungliga finansiella tillgångens resterande kassaflöden. Hänsyn tas också till kvalitativa faktorer som en ändring av den valuta i vilken den finansiella tillgången är utfärdad och hur den omräknas.

    I samband med interbankräntereformen görs investeringsanslagets bedömning av huruvida en ändring av ett finansiellt instrument till upplupet anskaffningsvärde är betydande efter tillämpning av den lättnadsregel som infördes genom interbankräntereformens andra fas. Investeringsanslaget uppdaterar den effektiva räntan, utan att det finansiella instrumentets redovisade värde ändras, om grunden för fastställande av de kontraktsenliga kassaflödena för det finansiella instrumentet, värderat till upplupet anskaffningsvärde, ändras som en direkt följd av reformen och om ändringen är ekonomiskt likvärdig med den tidigare grunden (dvs. grunden omedelbart före ändringen).

    Värdering av finansiella instruments verkliga värden

    Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer på huvudmarknaden, eller i avsaknad av en sådan, den mest fördelaktiga marknad som investeringsanslaget har tillgång till vid denna tidpunkt.

    I tillämpliga fall värderar EIB för investeringsanslagets räkning ett instruments verkliga värde genom att använda det noterade priset på en aktiv marknad för instrumentet i fråga. En marknad anses vara aktiv om transaktioner med tillgången eller skulden äger rum med tillräcklig frekvens och volym för att ge fortlöpande prisinformation.

    När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och finansiella skulder som tagits upp i rapporten över finansiell ställning inte kan härledas från aktiva marknader fastställs det genom användning av olika värderingsmetoder som inkluderar matematiska modeller. De indata som används i dessa modeller tas, om möjligt, från observerbara marknader, men om det inte är möjligt, krävs en viss grad av bedömning för att fastställa det verkliga värdet. Den valda värderingsmetoden införlivar alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning av en transaktion.

    Dessa värderingsmetoder kan omfatta nettonuvärde och modeller för nuvärdesberäknade kassaflöden, jämförelse med liknande instrument för vilka det finns observerbara marknadspriser, Black-Scholes och polynomiska optionsvärderingsmodeller eller andra värderingsmodeller. De antaganden och indata som används vid värderingsmetoder innefattar riskfria räntor och referensräntor, kreditspreadar som används för att uppskatta diskonteringsräntor, obligations- och aktiekurser, valutakurser på utländsk valuta, aktiekurser och aktieindexkurser samt väntad kursvolatilitet och korrelationer.

    Syftet med värderingsmetoder är att få ett verkligt värde som speglar det pris som skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten.

    Banken använder allmänt godtagna värderingsmodeller för att fastställa det verkliga värdet på vanliga och enklare finansiella instrument, som ränte- och valutaswappar, i vilka endast observerbara marknadsdata används och som kräver en begränsad bedömning och uppskattning från ledningens sida. Observerbara priser och indata för modeller finns i regel tillgängliga på marknader för noterade skuldförbindelser och aktierelaterade värdepapper, börshandlade derivat och enkla OTC-derivat såsom ränteswappar. Tillgången på observerbara marknadspriser och indata för modeller minskar behovet av bedömning och uppskattning från ledningens sida och minskar också osäkerheten vid fastställande av verkliga värden. Tillgången på observerbara marknadspriser och indata varierar beroende på produkter och marknader och tenderar att ändras på grundval av specifika händelser och allmänna villkor på finansmarknaderna.

    För mer komplexa instrument använder banken sina egna värderingsmodeller, vilka utvecklas från erkända värderingsmodeller. Vissa eller alla betydande indata för dessa modeller kanske inte är observerbara på marknaden, utan härleds från marknadspriser eller marknadssatser eller beräknas på grundval av antaganden. Instrument som involverar betydande icke observerbara indata är exempelvis vissa lån och garantier för vilka det inte finns någon aktiv marknad. Värderingsmodeller som använder betydande icke observerbara indata kräver mer bedömningar och uppskattningar från ledningens sida vid fastställandet av det verkliga värdet. Bedömning och uppskattning från ledningens sida krävs vanligtvis vid val av lämplig värderingsmodell, fastställande av väntade framtida kassaflöden från det finansiella instrument som ska värderas, fastställande av sannolikhet för motpartens fallissemang samt förskottsbetalningar och val av lämplig diskonteringsränta.

    Investeringsanslaget värderar verkliga värden genom att använda följande hierarki för verkligt värde som återspeglar betydelsen av de indata som använts vid värderingarna:

    -Nivå 1: Indata som utgörs av icke-justerade noterade priser på sådana aktiva marknader för identiska instrument som investeringsanslaget har tillgång till.

    -Nivå 2: Andra uppgifter än de noterade priser som ingår i nivå 1, som endera kan observeras direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs. härrörande från priser). I denna kategori ingår instrument som värderats med hjälp av noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument på marknader som anses vara mindre aktiva eller andra värderingsmetoder där alla betydande indata är direkt eller indirekt observerbara från marknadsdata.

    -Nivå 3: Uppgifter som inte är observerbara. Denna kategori omfattar alla instrument där värderingsmetoden inbegriper indata som inte baseras på observerbara data och där icke observerbara indata har en betydande påverkan på värderingen av instrumentet. I denna kategori ingår instrument som värderas på grundval av noterade priser för liknande instrument, som kräver betydande icke observerbara justeringar eller antaganden för att återspegla skillnader mellan instrumenten.

    I investeringsanslaget redovisas överföringar mellan nivåerna i hierarkin för verkligt värde från och med utgången av den rapporteringsperiod under vilken ändringen har uppkommit.

    Nedskrivning av finansiella tillgångar

    IFRS 9 baseras på en framåtblickande modell för förväntade kreditförluster. EIB har infört en ram för att beräkna förväntade kreditförluster som är villkorad av den makroekonomiska situationen. Den inbegriper uppförande av point-in-time-kreditriskparametrar (sannolikhet för fallissemang – PD och förlust vid fallissemang – LGD) baserade på en systemisk faktor (kreditcykel) som styrs av makroekonomin och beräknas genom makroekonomiska prognoser eller scenarion. Den slutliga förväntade kreditförlusten är ett sannolikhetsviktat genomsnitt av respektive makroekonomiskt scenario för förväntade kreditförluster. Denna framåtblickande modell för nedskrivningar tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, finansiella garantiavtal och åtaganden utanför balansräkningen.

    Enligt IFRS 9 ska förlustavsättningar värderas utifrån antingen

    -förväntade kreditförluster under tolv månader: Dessa är förväntade kreditförluster som uppkommer genom potentiella fallissemangshändelser inom tolv månader efter balansdagen, eller

    -förväntade kreditförluster under resten av löptiden: Dessa är förväntade kreditförluster som följer av ett finansiellt instruments alla potentiella fallissemangshändelser under dess väntade löptid.

    I IFRS 9 anges en trestegsmodell för nedskrivning som baseras på ändringar av kreditkvaliteten sedan det första redovisningstillfället. Finansiella instrument klassificeras i steg 1, utom när det gäller instrument för vilka betydande ökningar av kreditrisken har fastställts sedan det första redovisningstillfället. Detta inbegriper såväl kvantitativa som kvalitativa uppgifter och analyser grundade på bankens sakkunnighet samt framåtblickande uppgifter.

    Förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar (POCI) är sådana finansiella tillgångar som från det första redovisningstillfället anses klassificerade i steg 3. För förvärvade eller utgivna kreditförsämrade tillgångar redovisas de ackumulerade ändringarna i förväntade kreditförluster under resten av löptiden sedan det första redovisningstillfället i rapporten över resultat.

    Bankens bedömning av stegen i IFRS9 baseras på en metod i flera steg som använder motparts- eller instrumentspecifik information som är förenlig med interna riktlinjer och förfaranden, som i synnerhet omfattar mekanismer för tidig varning, intern kreditvärdering (en minskning av tre eller fler nivåer jämfört med tidigare intern kreditvärdering för motparter vars aktuella interna kreditvärdering ligger under investeringsgrad) och utestående skulder (med en försening på mer än 30 dagar efter förfallodag).

    EIB anser att effekterna på nedskrivningar till följd av den allmänna osäkerheten och de olika risker som håller på att växa fram till följd av Rysslands invasion av Ukraina återspeglas i den befintliga framåtblickande modellen för förväntade kreditförluster, som anses vara tillräckligt robust för att beakta sådana extrema händelser. Respektive konsekvens har fångats direkt genom makroekonomiska prognoser och villkorsstrukturen i sannolikheten för fallissemang.

    EIB anser att den befintliga framåtblickande modellen för förväntade kreditförluster är tillräckligt robust för att beakta extrema ekonomiska händelser, som har fångats direkt genom de makroekonomiska prognoserna och villkorsstrukturen i sannolikheten för fallissemang. Som anges i not 3.2.3.8 tillämpar EIB expertbedömningar när den bedömer dessa motparters kreditrisker.

    Om en betydande ökning av kreditrisken har uppkommit flyttas det finansiella instrumentet till steg 2, men anses ännu inte ha kreditförsämrats. Om det finansiella instrumentet har kreditförsämrats flyttas det till steg 3.

    För att identifiera exponeringar i steg 3 fastställer banken huruvida det finns objektiva bevis för nödlidande exponering. En finansiell tillgång anses vara fallerad när det är osannolikt att låntagaren kommer att betala hela kreditåtagandet till investeringsanslaget, utan att investeringsanslagets eller låntagarens regress är förfallen sedan mer än 90 dagar i fråga om en väsentlig kreditförpliktelse till investeringsanslaget.

    För en finansiell tillgång anses i detta avseende ett nedskrivningsbehov föreligga när det fastställs att det är sannolikt att investeringsanslaget inte kommer att kunna uppbära alla utestående belopp enligt de ursprungliga kontraktsvillkoren eller ett motsvarande värde. Enskilda kreditexponeringar utvärderas på grundval av låntagarens egenskaper, övergripande finansiella situation, resurser och återbetalningshistorik, utsikterna till stöd från eventuella finansiellt ansvariga borgensmän och, i tillämpliga fall, eventuella säkerheters försäljningsvärde.

    Alla nedskrivna ersättningsanspråk granskas och analyseras minst var sjätte månad. Eventuella senare ändringar av beloppen och tidpunkten för väntade framtida kassaflöden jämfört med tidigare uppskattningar kommer att leda till en ändring i avsättningen för kreditförluster och belastar eller krediteras i resultaträkningen. En avsättning för nedskrivning återförs bara när kreditkvaliteten har förbättrats på ett sådant sätt att det finns rimliga garantier för att kapitalbeloppet och räntan kommer att uppbäras i tid i enlighet med de ursprungliga kontraktsvillkoren i fordringsavtalet. En bortskrivning görs när hela eller delar av en fordran betraktas som icke indrivningsbar eller efterskänks. Bortskrivningar avräknas mot tidigare fastställda nedskrivningar eller direkt till resultaträkningen och minskar fordrans kapitalbelopp. Delvisa eller fullständiga återkrav av belopp som tidigare bortskrivits krediteras i resultaträkningen. Finansiella tillgångar som har bortskrivits kan fortfarande omfattas av verkställighetsåtgärder för att följa bankens förfaranden för återkrav av utestående belopp.

    Värdering av förväntade kreditförluster – indata, antaganden och metoder

    Värdering av förväntade kreditförluster under resten av löptiden tillämpas på tillgångar i steg 2 och 3, medan en värdering av 12-månaders förväntade kreditförluster tillämpas på tillgångar i steg 1.

    Den förväntade kreditförlusten beräknas på grundval av följande variabler:

    -Kreditvärdering och point-in-time-beräkning (PIT) för sannolikhet för fallissemang.

    -Point-in-time-beräkning för förlust vid fallissemang.

    -Exponering i händelse av fallissemang.

       Kreditvärderingen av en motpart fastställs vid ett visst datum genom användning av score-sheet-modeller som anpassats till de olika kategorierna av motparter och exponeringar.

    Varje kreditvärdering kartlägger en särskild sannolikhet för fallissemang som representerar sannolikheten för att en motpart inte ska kunna uppfylla sina finansiella skyldigheter, antingen under de följande 12 månaderna eller under åtagandets resterande löptid. Kreditvärderingar är de indata som primärt ligger till grund för fastställandet av point-in-time-beräkningens löptidsstruktur vad gäller exponeringar för sannolikheten för fallissemang. EIB samlar in information om fullgörande och fallissemang avseende investeringsanslagets kreditriskexponeringar. De uppgifter som samlas in delas upp efter typ av bransch och region. Olika branscher och regioner med en homogen reaktion på kreditcykler analyseras tillsammans.

    EIB använder sig av statistiska modeller för att analysera insamlade uppgifter och generera uppskattningar av exponeringar för sannolikheten för fallissemang under återstående löptider och hur dessa väntas ändras när en viss tid förflutit och mot bakgrund av särskilda makroekonomiska scenarion.

    Förlusten vid fallissemang är EIB:s förväntan om kvoten mellan förlusten på en exponering om en motpart fallerar och det utestående beloppet vid fallissemang. Förlust vid fallissemang kan också definieras som ”återkravsgrad 1”. Uppskattningarna av förlust vid fallissemang bestäms i huvudsak av geografi och typ av motpart, med fem huvudsakliga exponeringsklasser: Stater, offentliga institutioner, finansinstitut, företag och projektfinansiering. Värdena för förlust vid fallissemang kan justeras ytterligare på grundval av produkt- och kontraktsspecifika särdrag hos exponeringen.

    EIB tar med point-in-time-beräkning och framåtblickande information både i sin bedömning av huruvida ett instruments kreditrisk har ökat väsentligt sedan det redovisades första gången och dess värdering av förväntade kreditförluster.

    För att värdera förväntade kreditförluster har EIB utvecklat en villkorad modell, kallad modellen för point-in-time-beräkning av sannolikheten för fallissemang, för att beräkna löptidsstrukturen för sannolikheten för fallissemang som inbegriper följande:

    -Definitionen av en ekonomiskt rimlig korrelation mellan kreditcykeln och makroekonomiska variabler.

    -Tre makroekonomiska scenarion (ett referensscenario och två scenarion som speglar nedgångar respektive uppgångar i ekonomin) med fleråriga potentiella förverkliganden av BNP och deras relaterade sannolikheter.

    För att generera makroekonomiska scenarion använder EIB en semi-strukturell flerekvationsmodell över flera regioner av den globala ekonomin med landspecifika block. Det centrala scenariot eller referensscenariot är utformat för att vara förenligt med Europeiska kommissionens senaste prognoser. De positiva och negativa scenariona är utformade runt det centrala scenariot genom användning av modellen med flera länder/flera ekvationer. Scenariona härleds genom att utsätta BNP för chocker, som är det viktigaste måttet för ekonomisk verksamhet. Chockerna för real BNP kalibreras för att reproducera den volatilitet som har observerats för variabeln. Expertbedömningar används också i tillämpliga fall för att förbättra storleken och beständigheten hos BNP-chocker. Följaktligen fastställs chocker tillsammans med en minskningsfunktion för att fastställa konsekvenserna av chockerna över tiden. Sannolikheter kopplade till varje scenario definieras med beaktande av marknads(volatilitets)indikatorer och internt utvecklade indikatorer/mätare som används konsekvent över tiden för att fånga upp osäkerheter.

    I EIB:s modeller för point-in-time-beräkning av sannolikheten för fallissemang respektive förlust vid fallissemang används samma prognostiserade värden för kreditcykeln som de viktigaste indata i olika makroekonomiska scenarier. Kreditcykeln beräknas utifrån ett externt kreditvärderingsinstituts nedgraderingar och prognoserna för den årliga tillväxttakten för real BNP samt skillnaden mellan långa och korta räntesatser.

    Exponeringar i händelse av fallissemang representerar den väntade exponeringen i händelse av fallissemang och baseras på nuvarande exponering mot motparten och potentiella ändringar av nuvarande belopp som medges i kontraktet inklusive avskrivning. En finansiell tillgångs exponering i händelse av fallissemang är dess redovisade bruttovärde. För låneåtaganden och finansiella garantier inkluderar exponering i händelse av fallissemang det belopp som tagits i anspråk.

    2.4.2.1Likvida medel

    För investeringsanslaget definieras likvida medel som löpande konton, kortfristig inlåning eller bankcertifikat med ursprungliga löptider på tre månader eller mindre. Likvida medel redovisas till upplupet anskaffningsvärde i rapporten över finansiell ställning.

    2.4.2.2Likvida finansiella tillgångar

    Likvida finansiella tillgångar inbegriper noterade och icke-noterade obligationer som är avsedda att hållas till förfall och bankcertifikat med ursprungliga löptider på över tre månader och klassificeras följaktligen till upplupet anskaffningsvärde.

    Dessa obligationer och bankcertifikat värderas första gången till anskaffningsvärde, vilket är det verkliga värdet plus eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska avskrivas enligt effektivräntemetoden under instrumentets återstående löptid.

    2.4.2.3Lån och förskott

    Låne- och förskottsportföljen kan bestå av skuldinstrument såsom lån och skuldförbindelser, inbegripet obligationer, skuldväxlar eller certifikat emitterade av strukturerade enheter som är avsedda att hållas till förfall och för att uppbära de kontraktsenliga kassaflödena.

    Lån och förskott inbegriper följande:

    -Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde.

    -Lån och förskott obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet.

    Lån som har utfärdats av investeringsanslaget tas upp i redovisningen under investeringsanslagets tillgångar när ett kontant belopp utbetalas till låntagarna. Ej utbetalda lånedelar redovisas i poster utanför balansräkningen till nominellt värde. Lån som uppfyller SPPI-kriterierna redovisas första gången till anskaffningsvärde (utbetalade nettobelopp), som är det verkliga värdet på de likvida medel som har använts för att utfärda lånet, inklusive eventuella transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

    Skuldförbindelser redovisas i investeringsanslagets tillgångar när kontanter har utbetalats till emittenten och kan ta formen av ett kontraktsrättsligt kopplat skuldinstrument eller ett skuldinstrument i en enda tranche. Ej utbetalda delar av skuldförbindelser redovisas i poster utanför balansräkningen till nominellt värde. Skuldförbindelser värderas första gången till anskaffningsvärde, vilket är det verkliga värdet plus eventuella direkt hänförliga transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska avskrivas enligt effektivräntemetoden under instrumentets återstående löptid.


    Riktlinjer för nedskrivning av lån och förskott beskrivs i not 2.4.2.

    Lån och förskott som inte uppfyller affärsmodellen eller SPPI-kriterierna ska obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet. Den metod för värdering till verkligt värde som används bygger på en modell med diskonterade kassaflöden eller likvidationsvärde.

    För interbankräntereformens påverkan på omvärdering av lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde, se de särskilda punkterna i not 2.4.2 – Klassificering och värdering/ändring.

    2.4.2.4Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    Det finns två slags investeringar i eget kapital i investeringsanslaget: i) Direkta investeringar i eget kapital och ii) investeringar i riskkapitalfonder. Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Därefter redovisas ändringar i verkligt värde, inklusive valutaomräkningsvinster och -förluster, i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.

    Den outnyttjade men anslagna delen av dessa investeringar redovisas som konsoliderade åtaganden utanför balansräkningen till deras nominella värde.

    Värdering av finansiella instruments verkliga värden

    Det verkliga värdet bestäms genom tillämpning av en metod som beaktar det ackumulerade nettoandelsvärdet (vilket förutsätter att andelsvärdet är den bästa uppskattningen av det verkliga värdet, trots att ett enkelt sätt att fastställa marknadsvärdet saknas). För icke-börsnoterade investeringar bestäms det verkliga värdet genom tillämpning av erkända värderingsmetoder (not 4.2.1) när det verkliga värdet inte kan härledas från aktiva marknader.

    Hänförbart andelsvärde justeras med anledning av händelser som inträffar mellan datum för senast tillgängliga andelsvärde och balansdag om direktionen anser att justeringen är väsentlig. Väsentliga justeringar ändras till dess att styrelsen antar den finansiella rapporten för helåret. I detta avseende, och med anledning av den allmänna osäkerheten, olika risker som håller på att växa fram till följd av Rysslands invasion av Ukraina och den volatilitet som observerats i fråga om resultat, förbättrade banken sina värderingsmetoder för att beräkna eventuella justeringar av det verkliga värdet på investeringarna i eget kapital för de andelsvärden som inte rapporterats av fondförvaltarna på balansdagen för investeringsanslagets finansiella rapporter.

    För specifika investeringar där andelsvärdena inte enkelt kan fastställas kan andra riktlinjer användas, till exempel IPEV-riktlinjerna (International Private Equity and Venture Capital Valuation guidelines), som offentliggjorts av IPEV:s styrelse, och mer detaljerad övervakning och översyn kommer att krävas. Enligt metoden klassificeras fonderna internt i tre olika kategorier:

    -Kategori I – fonder som använder normerna för verkligt värde enligt IFRS 13 eller IPEV-riktlinjerna för vilka en särskild översyn utförs för att säkerställa att andelsvärdet är en tillförlitlig uppskattning av det verkliga värdet.

    -Kategori II – fonder som har antagit andra riktlinjer för värderingen (t.ex. den tidigare EVCA 2001) eller standarder som kan anses förenliga med IFRS 13, för vilka ett motsvarande andelsvärde kan beräknas.

    -Kategori III – fonder som inte använder normerna för verkligt värde enligt IFRS 13 eller några andra riktlinjer för värderingen som är förenliga med IFRS 13.

    Bedömning av betydande inflytande

    Investeringsanslagets innehav motsvarar vanligtvis investeringar i private equity- eller riskkapitalfonder. Enligt branschens praxis har sådana investeringar i allmänhet tecknats gemensamt av ett flertal investerare. Ingen av dessa är i stånd att individuellt påverka fondens dagliga verksamhet och investeringar. Följaktligen berättigar en investerares deltagande i ledningsgruppen för en sådan fond i princip inte investeraren att påverka fondens dagliga verksamhet. Dessutom kan enskilda investerare i en private equity- eller riskkapitalfond inte fastställa strategier för en fond, som t.ex. policyer för utdelning eller annan värdeöverföring. Sådana beslut fattas vanligtvis av ledningsgruppen för en fond på grundval av det aktieägaravtal som styr ledningsgruppens och alla aktieägares rättigheter och skyldigheter. Aktieägaravtalet hindrar också i allmänhet enskilda investerare från att bilateralt verkställa väsentliga transaktioner genom fonden, utbyta personal i ledande ställning eller att få privilegierad tillgång till nödvändig teknisk information. Investeringsanslagets investeringar genomförs i linje med ovan nämnda branschpraxis, som säkerställer att investeringsanslaget varken kontrollerar eller utövar någon form av betydande inflytande enligt innebörden i IFRS 10 och IAS 28 över någon av dessa investeringar, också sådana investeringar där investeringsanslaget har mer än 20 % av rösträtterna.

    2.4.3     Finansiella garantier

    Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att angivna betalningar görs genom investeringsanslaget för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument.

    Finansiella garantier redovisas enligt IFRS 9 Finansiella instrument, antingen som derivat eller som finansiella garantier, beroende på deras egenskaper och särdrag enligt definitionerna i IFRS 9.

    Upplysningar om redovisningsprinciperna för derivat ges i not 2.4.5.

    Finansiella garantier tas första gången upp i rapporten över finansiell ställning under ”Avsättningar för ställda garantier” till verkligt värde plus transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utfärdandet av de finansiella garantierna. Vid det första redovisningstillfället motsvarar betalningsskyldigheten nettonuvärdet av väntade premieinbetalningar eller den ursprungligen väntade förlusten.

    Efter det första redovisningstillfället ska de finansiella garantierna värderas till det högsta av följande värden:

    – Beloppet för förlustavsättningen enligt vad som anges i IFRS 9.

    - den premie som ursprungligen redovisades efter avdrag för intäkter som redovisats i enlighet med principerna i IFRS 15.

    Varje ökning eller minskning av nettoskulden (värderad enligt IFRS 9) för finansiella garantier, bortsett från betalningar av garantianspråk, tas upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken Ändring i avsättningar för garantier.

    Mottagna premier redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken "Intäkter från avgifter och provisioner", på grundval av en avskrivningsplan i enlighet med IFRS 15 under den finansiella garantins löptid.

    2.4.4    Andra finansiella skulder än derivat

    Klassificering och värdering

    Finansiella skulder

    En finansiell skuld värderas till upplupet anskaffningsvärde med undantag för finansiella skulder

    -som värderats obligatoriskt till verkligt värde via resultatet (t.ex. derivatskulder), och

    -som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet.

    För investeringsanslaget tas en finansiell skuld bort ur räkenskaperna när de avtalsenliga skyldigheterna fullgjorts, annullerats eller löpt ut.

    2.4.5    Finansiella derivat

    Finansiella derivat inkluderar valutaswappar, valutaränteswappar och kortfristiga valutaswappar (FX).

    Finansiella derivat redovisas första gången på grundval av uppgifterna på transaktionsdagen.

    Inom ramen för sin sedvanliga verksamhet kan investeringsanslaget ingå swapkontrakt för att säkra risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardkontrakt för att säkra dess valutapositioner, som är utställda i andra valutor än euro och som det handlas aktivt med för att täcka alla vinster och förluster som beror på valutafluktuationer.

    Alla derivat värderas till verkligt värde via resultatet och rapporteras som finansiella derivat. Verkligt värde beräknas huvudsakligen enligt modeller för diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller eller prisuppgifter från tredje part.

    Derivat redovisas till verkligt värde och tas upp som tillgångar när deras verkliga värde är positivt och som skulder när det verkliga värdet är negativt. Förändringar i det verkliga värdet på finansiella derivat redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under ”Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat”.

    I enlighet med IFRS 9 har krav på uppdelning av inbäddade derivat tagits bort för finansiella tillgångar eller finansiella skulder och därför ska hybridkontrakt behandlas som en helhet vid klassificering av finansiella tillgångar eller finansiella skulder.

    2.4.6    Bidrag

    Bidrag från medlemsstaterna redovisas som fordringar i rapporten över finansiell ställning den dag då rådet fattar beslut om det finansiella bidrag som medlemsstaterna ska betala till investeringsanslaget.

    Medlemsstaternas bidrag uppfyller följande villkor och klassificeras följaktligen som eget kapital:

    -Enligt vad som fastställs i bidragsavtalet ger de medlemsstaterna rätt att besluta om hur investeringsanslagets nettotillgångar ska användas om det skulle avvecklas.

    -Bidragen tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser.

    -Alla finansiella instrument i den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser har identiska egenskaper.

    -Instrumentet innehåller inga egenskaper som kräver att det klassificeras som en skuld.

    -De totala väntade kassaflöden som kan hänföras till investeringsanslaget under dess livslängd baserar sig huvudsakligen på resultatet, ändringen av redovisade nettotillgångar eller ändringen av det verkliga värdet på investeringsanslagets redovisade och icke redovisade nettotillgångar under dess livslängd.

    Bidrag klassificeras och värderas till upplupet anskaffningsvärde i den finansiella rapporten för helåret.

    Medlemsstaternas utbetalda bidrag utgör tillgängliga återflöden som betalas ut till kommissionen och Förenade kungariket. Enligt överföringsavtalet ska EIB från och med 2023 och fram till 2027 senast den 31 mars varje år skriftligen rapportera beloppet av tillgängliga återflöden från AKS-investeringsanslaget och beloppet av tillgängliga återflöden från ULT-investeringsanslaget som ackumulerats per den 31 december föregående år (rapporten om tillgängliga återflöden). Rapporten om tillgängliga återflöden ska skilja mellan de återflöden som ska överföras till kommissionen (AKS- och ULT-återflöden) och de återflöden som ska överföras till Förenade kungariket. Tillgängliga återflöden redovisas i rapporten över finansiell ställning när motsvarande betalningsbegäran skickas till investeringsanslaget.

    2.4.7    Ränta och liknande intäkter

    Ränta på lån som utfärdats av investeringsanslaget redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (Ränta och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (Lån och förskott) enligt periodiseringsprincipen med användning av den effektiva räntan, dvs. den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets väntade löptid till lånets redovisade nettovärde. När lånets redovisade värde har sjunkit på grund av en värdeminskning, redovisas ränteintäkterna fortsatt med hjälp av den ursprungliga effektiva räntesats som tillämpas på det nya redovisade värdet.

    Ränta på förvärvade eller utgivna kreditförsämrade lån redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (Ränta och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (Lån och förskott) enligt periodiseringsprincipen med användning av den kreditjusterade effektiva räntan under lånets hela löptid, dvs. den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets väntade löptid till lånets upplupna anskaffningsvärde.

    Räntesubventioner som tagits emot i investeringsanslagets resurser tas upp som förutbetalda intäkter och redovisas som en justering av den faktiska avkastningen, och redovisas under ränta och liknande intäkter i resultaträkningen under perioden från utbetalning till återbetalning av subventionerade lån.

    Avgifter på garantiåtaganden redovisas som förutbetalda intäkter med tillämpning av effektivräntemetoden för perioden från det att det berörda lånet betalas ut till dess att det återbetalats, och redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under rubriken ränta och liknande intäkter.

    2.4.8    Räntesubventioner och tekniskt bistånd

    Som en del av förvaltningen av investeringsanslaget handläggs också räntesubventioner och tekniskt bistånd för medlemsstaternas räkning.

    Den del av medlemsstaternas bidrag som har anslagits för betalning av räntesubventioner och tekniskt bistånd redovisas inte som medel från bidragsgivare för investeringsanslaget, utan klassificerades som en skuld till tredje part. Genom investeringsanslaget verkställs utbetalningarna till de slutliga stödmottagarna och skuldbeloppet till tredje parter minskas.

    När bidragsbelopp för räntesubventioner och tekniskt bistånd inte beviljas i sin helhet, omklassificeras de som bidrag till investeringsanslaget.

    2.4.9    Ränteintäkter på likvida medel

    Ränteintäkterna på likvida medel redovisas enligt periodiseringsprincipen i rapporten över resultat och övrigt totalresultat för investeringsanslaget.

    2.4.10Avgifter, provisioner och utdelningar

    Avgifter som tas emot för tjänster som utförs under en viss tidsperiod redovisas som intäkter vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls, medan avgifter som tjänas in vid verkställandet av en signifikant handling redovisas som intäkter när den signifikanta handlingen har slutförts. Dessa avgifter redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken intäkter från avgifter och provisioner.

    Utdelning på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning redovisas när de deklareras och tas upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat, under rubriken för realiserade nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.

    2.4.11Beskattning

    I protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, fastställs att EU-institutionernas tillgångar, intäkter och övriga egendom ska befrias från all direkt beskattning.

    3    Riskhantering

    I denna not lämnas information om investeringsanslagets exponering för och dess förvaltning och kontroll av kreditrisker och finansiella risker, särskilt de primära risker som är förenade med dess användning av finansiella instrument. Dessa är följande:

    -Kreditrisk – risken för förluster till följd av fallissemang hos kunden eller motparten och som uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker 12 .

    -Likviditetsrisk – risken för att en enhet inte kan finansiera en ökning av tillgångarna och uppfylla sina betalningsskyldigheter allt eftersom de förfaller, utan att det leder till oacceptabla förluster.

    -Marknadsrisk – risken för att ändringar i marknadspriser och marknadsräntor, såsom räntenivåer, aktiekurser och valutakurser, påverkar en enhets intäkter eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.

    3.1Riskhanteringen – så organiseras den

    EIB anpassar löpande investeringsanslagets regelverk för riskhantering.

    EIB:s direktorat för riskhantering identifierar, bedömer, övervakar och rapporterar självständigt de risker som investeringsanslaget är exponerat för. Inom ett regelverk där uppdelningen av uppgifter bibehålls är riskhanteringen fristående från front office och yttrar sig om alla förslag från front office som kan medföra risker.

    På EIB-nivå rapporterar riskansvarig på gruppnivå om grupprisker till EIB:s förvaltningskommitté under tillsyn av den ledamot i förvaltningskommittén som är ansvarig för risken. Den riskansvarige på gruppnivå har direkt tillgång till kommittén för riskpolitik och kan skriva direkt till och kommunicera med EIB:s styrelse om alla frågor som gäller hans/hennes befogenheter.

    0.0Kreditrisk

    Kreditrisk är den potentiella risken för förluster till följd av fallissemang hos kunden eller motparten och uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

    0.0.0Riktlinjer för kreditrisker

    Vid kreditbedömningen av de låntagande motparterna bedömer EIB kreditrisken och den väntade förlusten i syfte att kvantifiera och prissätta risken. EIB har utvecklat en intern riskklassificeringsmetod (IRM) för att fastställa den interna kreditvärderingen för sina kreditrelevanta låntagare/garantimotparter. Metoden bygger på ett system med poängsättning som särskilt utformats för varje större typ av kreditmotpart (t.ex. företag, finansinstitut osv). Med beaktande av både bästa bankpraxis för EIB och de principer som fastställdes i överenskommelsen om de internationella reglerna för kapitaltäckning (Basel II) klassificeras alla motparter, som är väsentliga för kreditprofilen för en specifik transaktion, i interna kreditvärderingskategorier genom användning av riskklassificeringsmetoden för den särskilda motpartstypen. Varje motpart tilldelas en intern värdering som speglar sannolikheten för fallissemang efter en fördjupad analys av motpartens affärsmässiga och finansiella riskprofil och landets förmodade risksituation. Expertjusteringar görs när de behövs med beaktande av eventuellt stöd från de juridiska enheternas moderbolag eller regeringar och den slutliga kreditvärderingen möjliggör undantag för att spegla information (t.ex. marknadsprissättning) som inte beaktas i systemet med poängsättning.

    Vid kreditvärderingen av projektfinansiering och andra strukturerade transaktioner med begränsad tillgång till borgensfinansiering beaktas kreditriskinstrument med relevans för sektorn, främst med inriktning på kassaflödenas tillgänglighet och förmågan att fullgöra skuldförbindelser. Metoden inbegriper en analys av projektens kontraktsram, motpartsanalys och kassaflödesimuleringar. På samma sätt som företag och finansinstitut tilldelas varje projekt en intern riskvärdering. Slutligen värderas tredjeländer av den ekonomiska avdelningen på grundval av en statistisk modell.

    Alla interna värderingar övervakas under lånets löptid och uppdateras regelbundet.

    Specifika storleksbegränsningar på transaktions- och motpartsnivå är tillämpliga på icke-statliga transaktioner, beroende på vad som är relevant. I tillämpliga fall fastställs motpartsgränser på konsoliderad gruppexponeringsnivå. Dessa begränsningar återspeglar vanligtvis bland annat storleken på motparternas egna medel.

    För att minska kreditrisken använder EIB, om lämpligt och från fall till fall, olika former av kreditförstärkning, bland annat motparts- eller projektrelaterade säkerheter, garantier eller avtalsklausuler, beroende på typen av låntagare och verksamhet.

    Inom investeringsanslaget används inte några kreditderivat för att minska kreditrisken.

    3.2.2Maximal exponering för kreditrisk utan beaktande av eventuella säkerheter och annan kreditförstärkning

    Nedanstående tabell visar den maximala kreditriskexponeringen för de delar som ingår i rapporten över finansiell ställning, inklusive derivat. Den maximala exponeringen anges brutto, innan hänsyn tas till effekten av kreditrisklindring genom användningen av säkerheter.

    Maximal exponering (i tusen euro)

    31.12.2023

    31.12.2022

    TILLGÅNGAR

    Likvida medel

    1 376 824

    1 451 970

    Fordringar på bidragsgivare

    85 321

    85 321

    Likvida finansiella tillgångar

    –

    73 003

    Finansiella derivat

    55 765

    75 852

    Lån och förskott

    1 683 312

    1 849 786

    Övriga tillgångar

    616

    950

    Totalt

    3 201 838

    3 536 882

    Avsättningar för låneåtaganden

    -19 038

    -16 583

    UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

    Eventualförpliktelser

    - Ställda garantier

    985

    –

    Åtaganden

    - Ej utbetalda lån

    883 092

    1 671 851

    - Tecknade garantier som inte ställts

    46 764

    49 378

    Totalt utanför balansräkningen

    930 841

    1 721 229

    Total kreditexponering

    4 113 641

    5 241 528

    3.2.3Kreditrisker för lån och förskott

    Systemet för lånegradering omfattar metoder, processer, databaser och it-system som stöder bedömningen av kreditrisker vid lånetransaktioner och kvantifieringen av väntade förluster. Det sammanfattar en stor mängd information i syfte att erbjuda en inbördes rangordning av kreditriskerna i samband med lån. Lånegraderingen speglar nuvärdet av den beräknade nivån på den väntade förlusten, vilket är produkten av de viktigaste gäldenärernas sannolikhet för fallissemang, exponering i händelse av fallissemang och förlusternas omfattning i fall av fallissemang. Lånegradering används för följande ändamål:

    -Hjälp till en mer förfinad och kvantitativ bedömning av låneriskerna,

    -som en indikator på kreditriskvariationer för att prioritera övervakningsinsatserna,

    -som en beskrivning av låneportföljens kvalitet vid varje given tidpunkt,

    -som indata vid beslut om riskprissättning.

    Följande faktorer ingår vid fastställandet av en lånegradering:

    I)Låntagarens kreditvärdering: Vid riskhanteringen görs självständiga översyner av låntagare och deras kreditvärdering bedöms enligt interna metoder och externa uppgifter. I linje med de valda interna riskvärderingsstrategierna enligt Basel III har banken utvecklat en intern riskvärderingsmetod för att fastställa den interna kreditvärderingen för låntagare och garantigivare. Detta baseras på ett system med poängsättning som är specifikt för definierade motpartstyper.

    II)Sambandet med fallissemang: Det kvantifierar sannolikheten för att samtidiga ekonomiska svårigheter uppstår för både låntagaren och garantigivaren. Ju starkare korrelation mellan låntagarens och garantigivarens sannolikhet för fallissemang, desto lägre värde på garantin och därmed en lägre (sämre) lånegradering.

    III)Värdet på garantiinstrument och värdepapper: Detta värde ska beräknas på grundval av kombinationen av emittentens kreditvärdighet och den typ av instrument som används.

    IV)Den tillämpliga återkravsgraden: Det belopp som antas kunna återvinnas efter ett fallissemang från den relevanta motpartens sida, uttryckt som en procentandel av den relevanta låneexponeringen.

    V)Avtalsramen: En sund avtalsmässig ram bidrar till lånets kvalitet och förbättrar dess lånegradering.

    VI)Lånets löptid eller, mer allmänt, lånets kassaflöden: När alla faktorer är lika gäller att ju längre lånets varaktighet, desto större är risken för att drabbas av svårigheter vid betalningen av lånet.

    Ett låns väntade förlust beräknas genom att kombinera de fem faktorer som diskuteras ovan. Beroende på nivån på denna förlust, hänförs ett lån till en av följande lånegraderingsklasser:

    ”A” Lån av högsta kvalitet av vilka det finns tre underkategorier:

    “A0” Omfattar lån till, eller som garanteras av, en EU-medlemsstat med en väntad förlust på 0 %.

    ”A+” Omfattar lån som beviljas (eller garanteras av) andra enheter än EU-medlemsstater och för vilka det inte finns någon förväntan om försämring av kvaliteten under deras löptid.

    ”A-” Omfattar de lånetransaktioner där det finns ett visst tvivel om bibehållandet av deras nuvarande status, men där en eventuell nedgång väntas vara begränsad.

    ”B” Högkvalitativa lån: Dessa utgör en tillgångsklass som banken anser tillfredsställande, även om en mindre framtida försämring inte är utesluten. B+ och B- används för att ange den relativa sannolikheten för möjligheten att sådana försämringar inträffar.

    ”C” Lån av god kvalitet: Ett exempel skulle kunna vara lån utan säkerhet till solida banker och företag med en löptid på sju år, eller motsvarande amorteringstid, eller som löper ut vid avbetalning.

    ”D” Denna kreditvärderingskategori ingår i skiljeområdet mellan lån med ”godtagbar kvalitet” och lån som drabbats av vissa svårigheter. Denna gräns i lånegraderingen dras mer exakt mellan underklassificeringarna D+ och D-. Lån med kreditvärderingen D- kräver skärpt övervakning.

    ”E” Denna lånegradering omfattar lån med en högre riskprofil än vad som i allmänhet godtas. Den omfattar också lån som någon gång under sin löptid har erfarit allvarliga problem och det inte kan uteslutas att de hamnar i en situation som leder till förlust. Av denna anledning omfattas dessa lån av en noggrann och hög övervakning. I underklassificeringarna E+ och E- differentieras nivån på denna särskilda övervakning, där de transaktioner som graderas till E- befinner sig i en position med stor risk att skuldbetalning inte kan erhållas i tid och därför kräver någon form av skuldsanering, och som eventuellt kan leda till en nedskrivningsförlust.

    ”F” (fail) betecknar lån som medför oacceptabla risker. Lån graderade till F- kan endast uppkomma ur utestående transaktioner som, efter godkännande, drabbats av oförutsedda, exceptionella och dramatiskt ofördelaktiga omständigheter. Alla transaktioner där investeringsanslaget förlorar kapitalbeloppet graderas till F och en särskild avsättning tillämpas.

    Tabellen i avsnitt 3.2.3.3 visar bedömningen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj som bygger på de olika lånegraderingsklasser som beskrivs ovan.

    3.2.3.2Analys av exponering för kreditrisk vid utlåning

    Följande tabell visar den maximala exponeringen (bokfört värde netto) för kreditrisker för de lån och förskott som undertecknats (utbetalda och ej utbetalda) per låntagare, med hänsyn tagen till de garantier som lämnats av garantigivarna:

    Den 31.12.2023

    Garanterade

    Andra former av kreditförstärkning

    Inte garanterade

    Totalt

    % av totalt utbetalda

    i tusen euro

    Finansinstitut

    54 290

    –

    952 740

    1 007 030

    60 %

    Företag

    155 653

    –

    293 302

    448 955

    27 %

    Offentliga myndigheter

    15 138

    –

    –

    15 138

    1 %

    Stater

    –

    –

    212 189

    212 189

    13 %

    Totalt utbetalda

    225 081

    –

    1 458 231

    1 683 312

    100 %

    Ej utbetalda

    43 200

    –

    820 854

    864 054

    Totalt utbetalda och ej utbetalda belopp

    268 281

    –

    2 279 085

    2 547 366

    Den 31.12.2022

    Garanterade

    Andra former av kreditförstärkning

    Inte garanterade

    Totalt

    % av totalt utbetalda

    i tusen euro

    Finansinstitut

    64 625

    –

    1 095 467

    1 160 092

    63 %

    Företag

    182 460

    –

    285 216

    467 676

    25 %

    Offentliga myndigheter

    18 902

    –

    218

    19 120

    1 %

    Stater

    –

    311

    202 587

    202 898

    11 %

    Totalt utbetalda

    265 987

    311

    1 583 488

    1 849 786

    100 %

    Ej utbetalda

    149 506

    –

    1 505 762

    1 655 268

    Totalt utbetalda och ej utbetalda belopp

    415 493

    311

    3 089 250

    3 505 054

    Direktoratet för portföljförvaltning och övervakning har ansvaret för att övervaka presterande låntagare och borgensmän samt för projektrelaterad finansiell och avtalsmässig övervakning. Kreditvärderingen för investeringsanslagets lån, låntagare och garantigivare övervakas således kontinuerligt, minst en gång om året, men även oftare vid behov och efter kredithändelser. Direktoratet för portföljförvaltning och övervakning undersöker särskilt om avtalsrättigheterna efterlevs och vidtar korrigerande åtgärder vid försämrad kreditvärdering och/eller kontraktsbrott. Begränsningsåtgärder eftersträvas, när så krävs enligt riktlinjerna för kreditrisker. Också när bankgarantier för lån förnyas, säkerställs det att dessa ersätts eller att åtgärder vidtas i tid.

    3.2.3.3Analys av kreditkvaliteten per typ av låntagare

    Tabellerna nedan visar analysen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj den 31 december 2023 och den 31 december 2022 genom tillämpning av lånegradering, baserat på de exponeringar som undertecknats (utbetalda och ej utbetalda).

    Den 31.12.2023

    Hög värdering

    Standardvärdering

    Minsta godtagbara värdering Risker

    Hög risk

    Ingen värdering*

    Totalt

    % av totalsumman

    i tusen euro

    A till B-

    C

    D+

    D- och lägre

    Låntagare

    Finansinstitut

    270 520

    276 133

    268 648

    508 180

    –

    1 323 481

    52 %

    Företag

    51 505

    53

    564

    347 992

    194 441

    594 555

    23 %

    Offentliga myndigheter

    –

    15 138

    –

    –

    –

    15 138

    1 %

    Stater

    50 858

    2 164

    12 907

    548 263

    –

    614 192

    24 %

    Totalt

    372 883

    293 488

    282 119

    1 404 435

    194 441

    2 547 366

    100 %

    Lånetransaktioner som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning.

    Den 31.12.2022

    Hög värdering

    Standardvärdering

    Minsta godtagbara värdering Risker

    Hög risk

    Ingen värdering*

    Totalt

    % av totalsumman

    i tusen euro

    A till B-

    C

    D+

    D- och lägre

    Låntagare

    Finansinstitut

    293 458

    349 628

    103 133

    1 030 131

    –

    1 776 350

    50 %

    Företag

    96 413

    52 092

    –

    703 374

    226 750

    1 078 629

    31 %

    Offentliga institutioner

    –

    18 902

    –

    –

    218

    19 120

    1 %

    Stater

    51 976

    2 771

    8 363

    567 845

    –

    630 955

    18 %

    Totalt

    441 847

    423 393

    111 496

    2 301 350

    226 968

    3 505 054

    100 %

    Lånetransaktioner som värderas till verkligt värde genom resultatavräkning.

    3.2.3.4Riskkoncentrationer för lån och förskott

    Låntagarens land

    31.12.2023

    31.12.2022

    Egypten

    260 529

    309 312

    Kenya

    248 823

    338 790

    Nigeria

    218 521

    266 294

    Etiopien

    121 126

    107 988

    Regionalt AKS

    86 505

    69 920

    Mauritius

    84 331

    93 509

    Togo

    80 267

    –

    Barbados

    72 036

    82 735

    Rwanda

    71 525

    94 247

    Zambia

    66 947

    56 729

    Kamerun

    48 616

    56 586

    Zimbabwe

    35 546

    23 147

    Uganda

    33 365

    51 388

    Demokratiska republiken Kongo

    29 803

    36 772

    Senegal

    28 729

    38 153

    Nya Kaledonien

    26 425

    31 684

    Tanzania

    21 394

    33 431

    Dominikanska republiken

    16 768

    25 879

    Benin

    16 742

    2 958

    Jamaica

    15 138

    18 902

    Guinea

    12 926

    15 242

    Elfenbenskusten

    9 644

    10 976

    Mauretanien

    9 374

    11 029

    Madagaskar

    9 287

    –

    Mali

    8 158

    9 856

    Caymanöarna

    6 575

    8 521

    Malawi

    6 476

    9 587

    Eswatini

    6 453

    1 515

    Kap Verde

    6 254

    9 016

    Moçambique

    5 142

    7 094

    Saint Lucia

    4 565

    4 674

    Burkina Faso

    4 389

    4 767

    Ghana

    4 074

    8 648

    Mikronesien

    2 342

    2 811

    Seychellerna

    2 037

    2 933

    Franska Polynesien

    1 838

    3 118

    Samoa

    344

    645

    Vanuatu

    177

    525

    Haiti

    121

    332

    Kongo

    –

    73

    Totalt

    1 683 312

    1 849 786

    3.2.3.4.2Branschsektorsanalys

    Låntagarens branschsektor

    31.12.2023

    31.12.2022

    Finansiella tjänster

    1 012 001

    1 160 133

    Offentlig förvaltning

    212 189

    202 898

    Elektricitet

    187 701

    193 597

    Kemikalier

    91 786

    108 652

    Telekommunikationer

    60 182

    62 862

    Hälso- och sjukvård

    36 833

    36 833

    Företagstjänster, it och medier

    33 638

    31 127

    Läkemedel och medicinsk utrustning

    18 526

    12 388

    Infrastruktur för luft- och sjötransporter

    15 138

    18 902

    Metaller och gruvdrift

    7 236

    8 415

    Investeringsvaror

    4 103

    8 853

    Återvinning av avfall och materialåtervinning

    3 802

    4 577

    Flera allmännyttiga tjänster

    177

    525

    Tjänstesektorn och övriga tjänster

    –

    24

    Totalt

    1 683 312

    1 849 786

    3.2.3.5Kreditriskexponering för varje intern riskvärdering

    EIB använder en intern riskvärderingsmetod i linje med de interna riskvärderingsstrategierna i Basel III. Merparten av investeringsanslagets motparter har tilldelats en intern riskvärdering enligt denna metod. I tabellen nedan visas en uppdelning av investeringsanslagets låneportfölj efter det högsta av låntagarens eller garantigivarens interna riskvärdering, om den finns tillgänglig. Om en intern riskvärdering inte finns tillgänglig har den externa riskvärderingen använts för analysen.

    Tabellen visar både de exponeringar som undertecknats (utbetalade och ej utbetalade) och de riskvägda exponeringarna, på grundval av en intern metod som investeringsanslaget använder för att minimera förvaltningen.

    2023

    i tusen euro

    Moody’s likvärdighet

    12-månaders förväntade kreditförluster

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    Verkligt värde via resultatet

    Totalt

    Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

    Intern riskvärdering 1 – minimal kreditrisk

    Aaa

    –

    47 534

    –

    –

    47 534

    Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

    Aa1 - Aa3

    72 051

    –

    –

    –

    72 051

    Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

    A1 - A3

    10 428

    –

    –

    –

    10 428

    Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

    Baa1 - Baa3

    33 439

    263 036

    3 802

    –

    300 277

    Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

    Ba1 - Ba3

    75 418

    –

    –

    –

    75 418

    Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

    B1 - B3

    533 775

    206 438

    20 349

    –

    760 562

    Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

    under Caa1

    77 010

    246 682

    –

    –

    323 692

    Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

    under Caa1 men i fallissemang

    –

    –

    17 860

    –

    17 860

    Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

    –

    –

    –

    182 080

    182 080

    Förlustavsättning och justering till verkligt värde

    -10 964

    -24 674

    -14 976

    -55 976

    -106 590

    Redovisat värde på lån och förskott

    791 157

    739 016

    27 035

    126 104

    1 683 312

    Låneåtaganden

    Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

    Aa1 - Aa3

    86 796

    –

    –

    –

    86 796

    Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

    A1 - A3

    1 687

    –

    –

    –

    1 687

    Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

    Baa1 - Baa3

    10 000

    –

    –

    –

    10 000

    Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

    Ba1 - Ba3

    82 770

    –

    –

    –

    82 770

    Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

    B1 - B3

    327 995

    45 990

    –

    –

    373 985

    Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

    under Caa1

    28 089

    30 537

    –

    –

    58 626

    Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

    under Caa1 men i fallissemang

    –

    50 000

    111 000

    –

    161 000

    Ingen intern riskvärdering*

    39 940

    –

    –

    –

    39 940

    Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

    –

    –

    –

    68 288

    68 288

    Förlustavsättning och justering till verkligt värde

    -2 715

    -16 323

    –

    –

    -19 038

    Redovisat värde på låneåtaganden

    574 562

    110 204

    111 000

    68 288

    864 054

    * Avtal med organ för vilka det på balansdagen inte finns några underliggande motparter.

    3.2.3.5Kreditriskexponering för varje intern riskvärdering (forts.)

    2022

    i tusen euro

    Moody’s likvärdighet

    12-månaders förväntade kreditförluster

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    Verkligt värde via resultatet

    Totalt

    Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

    Intern riskvärdering 1 – minimal kreditrisk

    Aaa

    –

    56 320

    –

    –

    56 320

    Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

    Aa1 - Aa3

    82 745

    –

    –

    –

    82 745

    Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

    A1 - A3

    421

    –

    –

    –

    421

    Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

    Baa1 - Baa3

    346 538

    –

    –

    –

    346 538

    Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

    Ba1 - Ba3

    82 126

    –

    –

    –

    82 126

    Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

    B1 - B3

    679 725

    189 519

    –

    –

    869 244

    Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

    under Caa1

    41 450

    273 167

    –

    –

    314 617

    Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

    under Caa1 men i fallissemang

    –

    –

    63 474

    –

    63 474

    Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

    –

    –

    –

    142 263

    142 263

    Förlustavsättning och justering till verkligt värde

    -11 370

    -28 817

    -21 303

    -46 472

    -107 962

    Redovisat värde på lån och förskott

    1 221 635

    490 189

    42 171

    95 791

    1 849 786

    Låneåtaganden

    Intern riskvärdering 2 – mycket låg kreditrisk

    Aa1 - Aa3

    86 796

    –

    –

    –

    86 796

    Intern riskvärdering 3 – låg kreditrisk

    A1 - A3

    316 707

    –

    –

    –

    316 707

    Intern riskvärdering 4 – måttlig kreditrisk

    Baa1 - Baa3

    109 095

    –

    –

    –

    109 095

    Intern riskvärdering 5 – finansiellt svag motpart

    Ba1 - Ba3

    175 880

    –

    –

    –

    175 880

    Intern riskvärdering 6 – hög kreditrisk

    B1 - B3

    538 504

    50 000

    –

    –

    588 504

    Intern riskvärdering 7 – mycket hög kreditrisk

    under Caa1

    62 966

    105 669

    –

    –

    168 635

    Intern riskvärdering 8 – motpart i fallissemang

    under Caa1 men i fallissemang

    –

    –

    50 000

    –

    50 000

    Ingen intern riskvärdering*

    44 982

    –

    –

    –

    44 982

    Lån och förskott värderade till verkligt värde via resultatet

    –

    –

    –

    131 252

    131 252

    Förlustavsättning och justering till verkligt värde

    -4 834

    -11 749

    –

    –

    -16 583

    Redovisat värde på låneåtaganden

    1 330 096

    143 920

    50 000

    131 252

    1 655 268

    * Avtal med organ för vilka det på balansdagen inte finns några underliggande motparter.

    EIB övervakar kontinuerligt händelser som påverkar dess låntagare och garantigivare. I synnerhet utvärderar EIB från fall till fall sina avtalsenliga rättigheter i händelse av en försämring av riskvärderingen och eftersträvar begränsningsåtgärder. Den bevakar också förnyelser av bankgarantier som tas emot för lån som ska säkerställa att dessa ersätts eller att åtgärder vid behov vidtas i tid.

    3.2.3.6Utestående lån och nedskrivningar

    Lån och förskott

    Lån och förskott

    31.12.2023

    31.12.2022

    Redovisat värde

    1 683 312

    1 849 786

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    Bruttobelopp

    17 860

    63 474

    Avsättning för nedskrivningsförluster

    -14 976

    -21 303

    Redovisat värde på förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    2 884

    42 171

    Förfallna men inte kreditförsämrade

    Förfallna omfattar

    0–30 dagar

    –

    670

    30–90 dagar

    23

    118

    90-180 dagar

    315

    95

    mer än 180 dagar

    –

    25

    Redovisat värde som förfallit men inte kreditförsämrats

    338

    908

    Redovisat värde som varken förfallit eller kreditförsämrats

    1 680 090

    1 806 707

    Totalt redovisat värde på lån och förskott

    1 683 312

    1 849 786

    3.2.3.7    Känsligheten hos förväntade kreditförluster för framtida ekonomiska villkor (i tusen euro)

    Prognoserna för framtida ekonomiska villkor (via makroekonomiska scenarion) är indata som används i prognosmodeller som tar fram villkorade riskparametrar, vilka är indata som används vid beräkning av förlustavsättning.

    Scenariona härleds från chocker som påverkar BNP, vilket är det viktigaste måttet för ekonomisk verksamhet. Chockerna för real BNP kalibreras för att reproducera variabelns tidigare volatilitet. Dessutom används expertbedömningar i tillämpliga fall för att förbättra storleken och beständigheten hos BNP-chocker. Följaktligen fastställs chocker tillsammans med en minskningsfunktion för att fastställa konsekvenserna av chockerna över tiden. Sannolikheter kopplade till varje scenario definieras med beaktande av marknads(volatilitets)indikatorer och internt utvecklade indikatorer/mätare som används konsekvent över tiden för att fånga upp osäkerheter. Viktningen av positiva och negativa chocker beror på balansen hos riskerna i ekonomin, och i genomsnitt användes negativa och positiva chocker på -7 247 euro (2022: -9 908 euro) och 6 007 euro (2022: 8 356 euro) på kvartalsprognoser under tidigare viktningar.

    Tabellen nedan visar förlustavsättning på lån och förskott i etapp 1 och 2. Varje framåtblickande scenario (t.ex. referensscenariot, positivt scenario och negativt scenario) viktades till 100 % i stället för att tillämpa sannolika viktningar för de tre scenariona.

    2023

    (i tusen euro)

    Positivt

    Referensscenario  

    Negativt  

    Bruttoexponering

    2 258 365

    2 258 365

    2 258 365

    Förlustavsättning

    45 603

    51 610

    58 857

    2022

    (i tusen euro)

    Positivt

    Referensscenario  

    Negativt  

    Bruttoexponering

    3 229 247

    3 229 247

    3 229 247

    Förlustavsättning

    43 821

    52 177

    62 085

    i tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Icke nödlidande

    Nödlidande

    Icke nödlidande

    Nödlidande

    Antal kontrakt som omfattas av anstånd

    13

    6

    12

    7

    Redovisat värde (inkl. utestående ränta och belopp)

    112 554

    46 432

    144 399

    45 497

    Redovisad avsättning för förväntade kreditförluster

    1 654

    22 151

    16 008

    14 323

    Ränteintäkter som avser kontrakt som omfattas av anstånd

    8 594

    1 776

    7 745

    2 280

    Anståndsåtgärder

    i tusen euro

    31.12.2022

    Förlängning av löptider

    Uppskov med räntor och kapital

    Överträdelse av väsentliga finansiella klausuler

    Övriga

    Kontraktsenlig återbetalning, avslut och/eller bortskrivning

    31.12.2023

    Finansinstitut

    85 751

    –

    –

    12 275

    –

    -29 671

    68 355

    Företag

    104 145

    –

    –

    –

    –

    -13 514

    90 631

    Totalt

    189 896

    –

    –

    12 275

    –

    -43 185

    158 986

    3.2.4Kreditrisker för likvida medel

    Lägsta kortfristiga kreditvärdering

    Lägsta långfristiga kreditvärdering

    31.12.2023

    31.12.2022

    (Moody’s frist)

    (Moody’s frist)

    P-1

    Aaa

    140 592

    10 %

    200 167

    14 %

    P-1

    Aa2

    29 951

    2 %

    24 955

    2 %

    P-1

    Aa3

    89 682

    7 %

    4 992

    0 %

    P-1

    A1

    360 831

    26 %

    300 627

    21 %

    P-1

    A2

    204 179

    15 %

    340 252

    23 %

    P-1

    A3

    346 275

    25 %

    491 224

    34 %

    P-2

    A3

    205 314

    15 %

    29 956

    2 %

    P-2

    Baa1

    –

    0 %

    59 797

    4 %

    Totalt

    1 376 824

    100 %

    1 451 970

    100 %

    3.2.5Kreditrisk för derivat

    Inom ramen för sin sedvanliga verksamhet kan investeringsanslaget ingå swapkontrakt för att säkra risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardkontrakt för att säkra dess valutapositioner, som är utställda i andra valutor än euro och som det handlas aktivt med. Alla swappar genomförs av EIB med en extern motpart. Swapparna regleras genom samma ramswapkontrakt och kreditstödskontrakt som undertecknats mellan EIB och dess externa motparter.

    3.2.5.2Kreditriskvärdering för derivat

    Alla swappar relaterade till investeringsanslaget som verkställs av EIB hanteras inom samma kontraktsram och med samma metoder som tillämpas för de derivat som EIB förhandlar fram för eget bruk. EIB avgör om parterna i swapkontrakten kan godkännas på grundval av samma behörighetskriterier som den tillämpar på sina andra swapkontrakt.

    EIB uppskattar kreditriskexponeringen vid swap- och derivattransaktioner genom att använda metoderna aktuell exponering utan säkerhet (Current Unsecured Exposure) och potentiell framtida exponering (Potential Future Exposure) för rapportering och för att begränsa bevakningen. Dessa mått omfattar till fullo de derivat som rör investeringsanslaget.

    Genom investeringsanslaget ingås kortfristiga valutaswapkontrakt (FX) i utländsk valuta för att säkra valutarisken vid låneutbetalningar i andra valutor än euro. Valutaswappar (FX) har en löptid på högst tre månader och förlängs regelbundet. Det teoretiska beloppet för valutaswappar (FX) uppgick till 1 640,0 miljoner euro den 31 december 2023 jämfört med 1 790,0 miljoner euro den 31 december 2022. Det verkliga värdet för valutaswappar (FX) uppgick till 45,8 miljoner euro den 31 december 2023 jämfört med 71,1 miljoner euro den 31 december 2022.

    Investeringsanslaget ingår valutaswapkontrakt för att säkra valutarisken vid låneutbetalningar i andra valutor än euro. Valutaswappar har en långfristig löptid. Det teoretiska beloppet för valutaswappar (FX) uppgick till 43,3 miljoner euro den 31 december 2023 jämfört med 47,0 miljoner euro den 31 december 2022. Det verkliga värdet för valutaswappar (FX) uppgick till 10,0 miljoner euro den 31 december 2023 jämfört med
    4,8 miljoner euro den 31 december 2022.

    3.2.6 Kreditrisker för likvida finansiella tillgångar

    I följande tabell visas situationen för likviditetsportföljen som enbart består av bankcertifikat som utfärdats av enheter under statsnivå, banker och enheter utanför banksektorn med ursprunglig löptid på mer än tre månader. EU-medlemsstater, deras organ, banker och enheter utanför banksektorn är godtagbara emittenter. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd emittent är 50 000 000 euro (femtio miljoner euro). Investeringar i medelfristiga och långfristiga obligationer kan också godkännas, beroende på likviditetskraven.

    i tusen euro

    Lägsta kortfristiga kreditvärdering

    Lägsta långfristiga kreditvärdering

    31.12.2023

    31.12.2022

    (Moody’s frist)

    (Moody’s frist)

    P-1

    Aa2

    –

    0 %

    32 974

    45 %

    P-1

    Aa3

    –

    0 %

    4

    0 %

    P-1

    A3

    –

    0 %

    39 843

    55 %

    P-2

    A3

    –

    0 %

    182

    0 %

    Totalt

     

    –

    0 %

    73 003

    100 %

    3.3Likviditetsrisk

    3.3.1Hantering av likviditetsrisker

    Investeringsanslaget finansieras huvudsakligen genom årliga bidrag från medlemsstaterna och återflöden som härrör från dess verksamhet. Investeringsanslaget hanterar sin risk för finansieringslikviditeten i första hand genom planering av investeringsanslagets nettolikviditetsbehov och de bidrag som varje år begärs av medlemsstaterna.

    För att beräkna medlemsstaternas årliga bidrag analyseras utbetalningarna från befintliga respektive planerade portföljer och dessa följs upp under hela året. Särskilda händelser, t.ex. återbetalningar i förtid, försäljning av aktier eller fall av fallissemang beaktas för att korrigera de årliga likviditetskraven.

    För att ytterligare minimera likviditetsrisken upprätthålls en likviditetsreserv i investeringsanslaget som är tillräcklig för att vid varje tidpunkt täcka beräknade kontantutbetalningar, som EIB:s avdelning med ansvar för låneverksamhet regelbundet informerar om. Medel investeras på penning- och obligationsmarknaderna i form av inlåning mellan banker och andra kortfristiga finansiella instrument med hänsyn till investeringsanslagets likvida betalningsförpliktelser. Investeringsanslagets likvida tillgångar förvaltas av bankens finansavdelning i syfte att upprätthålla en tillräcklig likviditet för att göra det möjligt för investeringsanslaget att uppfylla sina förpliktelser. I enlighet med rådets beslut 2020/2233 ska återflöden från AKS-ländernas investeringsanslag användas inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Tillgången till de återflöden som ska överföras är dock beroende av att tillräcklig likviditet upprätthålls inom investeringsanslaget.

    Det är värt att betona att kapital endast förvaltas ur ett likviditetsperspektiv, såsom beskrivs ovan.

    Enligt principen om åtskillnad mellan funktionerna front office och back office, ligger ansvaret för avvecklingstransaktioner relaterade till investeringen av dessa tillgångar under EIB:s avdelning för planering och avveckling av transaktioner. Enligt principen om åtskillnad mellan funktioner åligger det bankens direktorat för riskhantering att ansvara för godkännande av motparterna och gränserna för investeringarna av de likvida tillgångarna samt övervakningen av dessa gränser.

    3.3.2Värdering av likviditetsrisker

    I tabellerna i detta avsnitt analyseras investeringsanslagets finansiella skulder efter löptid på grundval av den återstående perioden från balansdagen fram till den avtalsenliga förfallodagen (baserat på kassaflöden som inte diskonterats).

    Vad gäller finansiella skulder som inte är derivat innehar investeringsanslaget åtaganden i form av ej utbetalda delar av krediten enligt undertecknade låneavtal, ej utbetalda delar av tecknat kapital/investeringsavtal, beviljade lånegarantier eller åtaganden om räntesubventioner och tekniskt bistånd.

    Lån inom ramen för investeringsanslaget har en tidsfrist för utbetalning. Utbetalningar görs dock ibland vid tidpunkter och i belopp som speglar framstegen i underliggande investeringsprojekt. Om dessutom lånen är transaktioner som genomförs i en relativt ombytlig verksamhetsmiljö, är utbetalningsplanen föremål för en stor grad av osäkerhet.

    Kapitalinvesteringar ska betalas när och så snart som förvaltare av aktiefonder utfärdar giltig infordran av kapital, som speglar utvecklingen i deras investeringsverksamhet. Den period under vilken beloppet kan lyftas uppgår vanligtvis till tre år med regelbunden förlängning på ett eller två år. Vissa åtaganden om utbetalningar överlever vanligtvis slutet av den period då beloppet kan lyftas, fram till dess att man helt förfogar över fondens underliggande investeringar. Detta beror på att fondens likviditet tidvis kan vara otillräcklig för att uppfylla de betalningsförpliktelser som uppkommer avseende avgifter eller andra kostnader.

    Garantier omfattas inte av några särskilda betalningsåtaganden om de inte åberopas. Det utestående beloppet för garantier minskas vid sidan av återbetalningsplanen för garanterade lån.

    Åtaganden som ingåtts om utbetalningar av räntesubventioner uppkommer i fråga om subventionerade lån som finansieras med hjälp av bankens egna medel. Därför utgör rapporterade utflöden bara åtaganden relaterade till dessa lån snarare än det totala beloppet av åtaganden som ingåtts för ej utbetalade räntesubventioner. I likhet med lån är deras utbetalningsplan osäker.

    "Bruttoutflöde till nominellt värde" för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd i tabellen ”Löptider för finansiella skulder som inte är derivat” avser den totala ej utbetalda delen av undertecknade kontrakt om tekniskt bistånd. Tidsplaneringen för utbetalning är föremål för en stor grad av osäkerhet. Likviditetsutflöden som klassificerats i intervallet ”3 månader eller mindre” motsvarar de utestående fakturor som mottagits fram till och med balansdagen.

    Åtaganden för finansiella skulder som inte är derivat för vilka det inte har fastställts någon avtalsenlig löptid tas upp under rubriken ”Obestämd löptid”. Åtaganden för vilka det finns en dokumenterad begäran om kontant utbetalning på balansdagen tas upp under det relevanta tidsintervallet.

    3.3.2    Värdering av likviditetsrisker (forts.)

    För finansiella skulder som härrör från derivat utgörs löptidsprofilen av kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden brutto av swapkontrakt, inbegripet valutaswappar, valutaränteswappar, kortfristiga valutaswappar och ränteswappar.

    Löptider för finansiella skulder som inte är derivat

    3 månader eller mindre

    Mer än 3 månader till 1 år

    Mer än 1 år till 5 år

    Mer än 5 år

    Obestämd löptid

    Bruttoutflöde till nominellt värde

    I tusen euro den 31.12.2023

    Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån

    49 019

    6 000

    –

    –

    828 073

    883 092

    Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning

    –

    –

    –

    –

    297 534

    297 534

    Övriga (undertecknade garantier som inte ställts, ställda garantier)

    –

    –

    –

    –

    47 749

    47 749

    Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner

    4 235

    –

    –

    –

    343 282

    347 517

    Utflöden för åtaganden avseende tekniskt bistånd

    849

    –

    –

    –

    25 343

    26 192

    Totalt

    54 103

    6 000

    –

    –

    1 541 981

    1 602 084

    Löptider för finansiella skulder som inte är derivat

    3 månader eller mindre

    Mer än 3 månader till 1 år

    Mer än 1 år till 5 år

    Mer än 5 år

    Obestämd löptid

    Bruttoutflöde till nominellt värde

    I tusen euro den 31.12.2022

    Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån

    87 210

    21 208

    –

    –

    1 563 433

    1 671 851

    Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning

    4 676

    –

    –

    –

    406 496

    411 172

    Övriga (undertecknade garantier som inte ställts, ställda garantier)

    –

    –

    –

    –

    49 378

    49 378

    Utflöden för åtaganden avseende räntesubventioner

    –

    –

    –

    –

    350 282

    350 282

    Utflöden för åtaganden avseende tekniskt bistånd

    924

    –

    –

    –

    32 149

    33 073

    Totalt

    92 810

    21 208

    –

    –

    2 401 738

    2 515 756

    Löptider för finansiella skulder som härrör från derivat

    3 månader eller mindre

    Mer än 3 månader till 1 år

    Mer än 1 år till 5 år

    Mer än 5 år

    Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

    I tusen euro den 31.12.2023

    Valutaswappar – Inflöden

    192

    10 909

    32 186

    1 706

    44 993

    Valutaswappar – Utflöden

    -90

    -10 212

    -23 783

    -1 828

    -35 913

    Kortfristiga valutaswappar – inflöden

    1 640 000

    –

    –

    –

    1 640 000

    Kortfristiga valutaswappar – utflöden

    -1 597 068

    –

    –

    –

    -1 597 068

    Totalt

    43 034

    697

    8 403

    -122

    52 012

    Löptider för finansiella skulder som härrör från derivat

    3 månader eller mindre

    Mer än 3 månader till 1 år

    Mer än 1 år till 5 år

    Mer än 5 år

    Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

    I tusen euro den 31.12.2022

    Valutaswappar och valutaränteswappar – inflöden

    88

    9 474

    38 431

    147

    48 140

    Valutaswappar och valutaränteswappar – utflöden

    -108

    -11 965

    -30 450

    -146

    -42 669

    Kortfristiga valutaswappar – inflöden

    1 790 000

    –

    –

    –

    1 790 000

    Kortfristiga valutaswappar – utflöden

    -1 724 227

    –

    –

    –

    -1 724 227

    Totalt

    65 753

    -2 491

    7 981

    1

    71 244

    3.3.3     Långfristiga finansiella tillgångar och skulder

    i tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Finansiella tillgångar:

    Lån och förskott

    1 755 831

    1 922 784

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    820 713

    797 341

    Totalt

    2 576 544

    2 720 125

    Finansiella skulder:

    Skuld till tredje parter*

    389 116

    136 867

    Avsättningar för låneåtaganden

    19 038

    16 583

    Totalt

    408 154

    153 450

    * Belopp som ska betalas till tredje parter inkluderar belopp för ej utbetalade räntesubventioner och ej utbetalat tekniskt bistånd som ska betalas till medlemsstaterna, vanligen med obestämd löptid.

    3.4 Marknadsrisk

    3.4.2    Ränterisk (fortsättning)

    I följande tabell visas att låneportföljens nuvärde netto, inbegripet därtill hörande micro hedging-swappar per den 31 december 2023 minskade med 491 000 euro (den 31 december 2022 skedde en minskning med 500 000 euro) när räntorna samtidigt ökade med 1 räntepunkt.

    Värde för en punkt

    i tusen euro

    Penning-

    marknad

    Mycket kort

    Kort

    Medellång

    Lång

    Extra lång

    Totalt

    Den 31.12.2023

    Ett år

    2 till 3 år

    4 till 6 år

    7 till 11 år

    12 till 20 år

    Mer än 20 år

    Lånens och micro hedging-swapparnas totala känslighet

    -39

    -97

    -153

    -153

    -47

    -2

    -491

    Värde för en punkt

    i tusen euro

    Penning-

    marknad

    Mycket kort

    Kort

    Medellång

    Lång

    Extra lång

    Totalt

    Den 31.12.2022

    Ett år

    2 till 3 år

    4 till 6 år

    7 till 11 år

    12 till 20 år

    Mer än 20 år

    Lånens och micro hedging-swapparnas totala känslighet

    -34

    -98

    -154

    -162

    -50

    -2

    -500

    Medlemsstaternas bidrag till instrumentet tas emot i euro. De transaktioner som finansieras eller garanterats genom instrumentet samt räntesubventioner kan redovisas i euro, US-dollar eller andra godkända valutor.

    En exponering för valutarisk (för referensvalutan euro) uppkommer så snart transaktioner i andra valutor än euro inte har valutakurssäkrats. Investeringsanslagets riktlinjer för säkring av valutarisker anges nedan. 

    3.4.2.2.1.Säkring av transaktioner i US-dollar

    Den valutarisk som genereras av investeringsanslagets transaktioner i US-dollar ska täckas på aggregerad basis med hjälp av valutaswappar (FX) i US-dollar och euro och beloppen ska regelbundet förlängas och justeras. Användningen av valutaswappar (FX) tjänar två syften. Å ena sidan genereras den likviditet som behövs för nya utbetalningar (lån och eget kapital), å den andra bibehålls en makrosäkring.

    I början av varje period ska de kassaflöden som ska tas emot eller betalas i US-dollar under nästa period beräknas på grundval av planerade eller väntade återflöden eller utbetalningar. Därefter ska de valutaswappar (FX) som löper ut förlängas och deras belopp justeras för att täcka åtminstone det beräknade likviditetsbehovet i US-dollar för nästa period.

    På månadsbasis ska positionen i US-dollar säkras, om relevanta gränsvärden överskrids, genom en avista- eller terminstransaktion.

    Inom en förlängningsperiod ska oväntade likviditetsunderskott i US-dollar täckas med hjälp av tillfälliga valutaswaptransaktioner (FX) medan likviditetsöverskotten antingen investeras i likvida tillgångar eller konverteras till euro om de uppkommer till följd av en ökning av valutapositionen.

    3.4.2.2.2.Säkring av transaktioner i annan valuta än euro eller US-dollar

    Investeringsanslagets transaktioner i andra valutor än euro och US-dollar ska säkras genom valutaswapkontrakt med samma finansiella profil som det underliggande lånet, förutsatt att en swapmarknad är operativ.

    Investeringsanslaget har transaktioner i valutor för vilka möjligheter till säkring antingen inte är tillgängliga eller tillgängliga till en hög kostnad. Dessa transaktioner uttrycks i lokal valuta, men regleras i euro eller US-dollar. Investeringsanslagets regelverk för finansiella risker, som godkändes av investeringsanslagets kommitté den 22 januari 2015, gör det möjligt att syntetiskt säkra valutaexponeringar i lokal valuta som uppvisar en stor positiv korrelation med US-dollar genom derivat i US-dollar. De lokala valutor som säkras syntetiskt med derivat i US-dollar redovisas i tabellen i avsnitt 3.4.2.2.3 nedan under punkten ”Lokala valutor (med syntetisk säkring)”, medan lokala valutor som inte är säkrade syntetiskt med US-dollar redovisas i samma tabell under punkten ”Lokala valutor (utan syntetisk säkring)”.

    För lån i andra valutor än euro, US-dollar eller valutor för vilka säkring genom valutaswapavtal inte är möjlig tar investeringsanslaget dessutom ut en ytterligare räntekomponent som kallas ”valutapremie” för att minska risken för potentiell depreciering av lokal valuta.

    3.4.2.2.3Valutaposition (i tusen euro)

    Tabellerna i denna not visar investeringsanslagets valutaposition.

    Valutapositionen redovisas i nedanstående tabeller i enlighet med investeringsanslagets riktlinjer för risker (som beskrivs i investeringsanslagets regelverk för finansiella risker). Valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker bygger på redovisningssiffror och definieras som saldot mellan utvalda tillgångar och skulder. De tillgångar och skulder som anges i valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker väljs ut för att säkerställa att intäkterna konverteras till rapporteringsvalutan (euro) först när de tas emot.

    Ändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning ingår i valutapositionen enligt riskhanteringsriktlinjerna, liksom nedskrivning av lån och förskott. Derivat som ingår i valutapositionen i enlighet med riktlinjerna för risker beaktas till nominellt värde i stället för verkligt värde, så att de kan anpassas till det balanserade värdet på tillgångarna, som även de beaktas till nominellt värde med justering för nedskrivningar av lån.

    I tabellerna nedan redovisas den resterande delen av tillgångar och skulder, vilken framför allt inbegriper upplupna räntor på lån, derivat och subventioner, som ”Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker”.

    Den 31 december 2023

    Tillgångar och skulder

    Åtaganden och eventualförpliktelser

    Valutor

    Valutaposition enligt riktlinjerna för risker

    Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker

    Valutaposition enligt balansräkningen

    USD

    -194 166

    -16 111

    -210 277

    306 161

    Lokala valutor

    (med syntetisk säkring)*

    KES

    87 829

    -4 832

    82 997

    –

    TZS

    1 071

    19

    1 090

    –

    DOP

    16 663

    122

    16 785

    –

    UGX

    20 283

    221

    20 504

    –

    RWF

    55 837

    367

    56 204

    –

    Lokala valutor

    (utan syntetisk säkring)*

    HTG, MUR, MZN, XOF, ZMW, BWP, JMD, NGN, ZAR

    67 992

    -1 136

    66 856

    –

    Totalt andra valutor än euro

    55 509

    -21 350

    34 159

    306 161

    euro

    –

    3 489 673

    3 489 673

    1 344 972

    Totalt euro och andra valutor

    55 509

    3 468 323

    3 523 832

    1 651 133

    * Se avsnitt 3.4.2.2.2 för förklaringar av syntetisk säkring.

    3.4.2.2.3 Valutaposition (i tusen euro) (forts.)

    Den 31 december 2022

    Tillgångar och skulder

    Åtaganden och eventualförpliktelser

    Valutor

    Valutaposition enligt riktlinjerna för risker

    Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker

    Valutaposition enligt balansräkningen

    USD

    -318 423

    -11 114

    -329 537

    844 247

    Lokala valutor

    (med syntetisk säkring)*

    KES

    129 513

    36 883

    166 396

    –

    TZS

    7 355

    123

    7 478

    –

    DOP

    24 533

    301

    24 834

    –

    UGX

    32 632

    489

    33 121

    –

    RWF

    75 037

    698

    75 735

    –

    Lokala valutor

    (utan syntetisk säkring)*

    HTG, MUR, MZN, XOF, ZMW, BWP, JMD, NGN, ZAR

    86 929

    -479

    86 450

    –

    Totalt andra valutor än euro

    37 576

    26 901

    64 477

    844 247

    euro

    –

    4 009 151

    4 009 151

    1 726 301

    Totalt euro och andra valutor

    37 576

    4 036 052

    4 073 628

    2 570 548

    * Se avsnitt 3.4.2.2.2 för förklaringar av syntetisk säkring.

    3.4.2.4Omräkningskurser

    Följande omräkningskurser användes för att upprätta balansräkningen den 31 december 2023 och den 31 december 2022:

    Den 31 december 2023

    Den 31 december 2022

    Andra valutor än euro

    Botswansk pula (BWP)

    14,78

    13,59

    Dominikansk peso (DOP)

    64,08

    59,84

    Fijiansk dollar (FJD)

    2,39

    2,32

    Haitiska gourde (HTG)

    143,68

    154,37

    Jamaikansk dollar (JMD)

    168,22

    161,59

    Kenyansk shilling (KES)

    173,20

    131,68

    Mauretansk ouguiya (MRO)

    43,35

    39,04

    Mauritisk rupie (MUR)

    48,56

    46,83

    Moçambikisk metical (MZN)

    69,98

    67,54

    Nigeriansk naira (NGN)

    975,04

    478,02

    Rwandisk franc (RWF)

    1 385,07

    1 132,20

    Tanzanisk shilling (TZS)

    2 772,53

    2 487,37

    Ugandisk shilling (UGX)

    4 178,00

    3 965,00

    US-dollar (USD)

    1,11

    1,07

    CFA-franc (BEAC/BCEAO)

    655,96

    655,96

    Sydafrikansk rand (ZAR)

    20,35

    18,10

    Zambiansk kvacha (ZMW)

    28,45

    19,28

    Följande tabeller visar redovisade värden och verkliga värden på finansiella tillgångar och finansiella skulder, inklusive deras nivåer i hierarkin för verkligt värde. Dessa omfattar inte information om verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde om det redovisade värdet är en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

    Den 31 december 2023

    Redovisat värde

    Verkligt värde

    i tusen euro

    Finansiella derivat

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    Kontanter, lån och förskott

    Likvida finansiella tillgångar

    Övriga finansiella tillgångar/skulder

    Totalt

    Nivå 1

    Nivå 2

    Nivå 3

    Totalt

    Finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

    Finansiella derivat

    55 765

    –

    –

    –

    –

    55 765

    –

    55 765

    –

    55 765

    Riskkapitalfonder

    –

    693 042

    –

    –

    –

    693 042

    –

    –

    693 042

    693 042

    Direkta investeringar i eget kapital

    –

    127 671

    –

    –

    –

    127 671

    –

    –

    127 671

    127 671

    Lån och förskott

    –

    –

    124 323

    –

    –

    124 323

    –

    –

    124 323

    124 323

    Totala finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

    55 765

    820 713

    124 323

    –

    –

    1 000 801

    –

    55 765

    945 036

    1 000 801

    Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

    Likvida medel

    –

    –

    1 376 824

    –

    –

    1 376 824

    Lån och förskott

    –

    –

    1 558 989

    –

    –

    1 558 989

    Fordringar på bidragsgivare

    –

    –

    85 321

    –

    –

    85 321

    Likvida finansiella tillgångar

    –

    –

    –

    –

    –

    –

    Övriga tillgångar

    –

    –

    –

    –

    616

    616

    Totala finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

    –

    –

    3 021 134

    –

    616

    3 021 750

    Totalt finansiella tillgångar

    55 765

    820 713

    3 145 457

    –

    616

    4 022 551

    Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

    Avsättningar för låneåtaganden

    –

    –

    –

    –

    -19 038

    -19 038

    Skulder till tredje parter

    –

    –

    –

    –

    -427 828

    -427 828

    Övriga skulder

    –

    –

    –

    –

    -3 338

    -3 338

    Totalt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

    –

    –

    –

    –

    -450 204

    -450 204

    Totalt finansiella skulder

    –

    –

    –

    –

    -450 204

    -450 204

    4Finansiella instruments verkliga värden (forts.)

    Den 31 december 2022

    Redovisat värde

    Verkligt värde

    i tusen euro

    Finansiella derivat

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    Kontanter, lån och förskott

    Likvida finansiella tillgångar

    Övriga finansiella tillgångar/skulder

    Totalt

    Nivå 1

    Nivå 2

    Nivå 3

    Totalt

    Finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

    Finansiella derivat

    75 852

    –

    –

    –

    –

    75 852

    –

    75 852

    –

    75 852

    Riskkapitalfonder

    –

    684 564

    –

    –

    –

    684 564

    –

    –

    684 564

    684 564

    Direkta investeringar i eget kapital

    –

    112 777

    –

    –

    –

    112 777

    –

    –

    112 777

    112 777

    Lån och förskott

    –

    –

    95 604

    –

    –

    95 604

    –

    –

    95 604

    95 604

    Totala finansiella tillgångar obligatoriskt värderade till verkligt värde via resultatet

    75 852

    797 341

    95 604

    –

    –

    968 797

    –

    75 852

    892 945

    968 797

    Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

    Likvida medel

    –

    –

    1 451 970

    –

    –

    1 451 970

    Lån och förskott

    –

    –

    1 754 182

    –

    –

    1 754 182

    Fordringar på bidragsgivare

    –

    –

    85 321

    –

    –

    85 321

    Likvida finansiella tillgångar

    –

    –

    –

    73 003

    –

    73 003

    Övriga tillgångar

    –

    –

    –

    –

    950

    950

    Totala finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

    –

    –

    3 291 473

    73 003

    950

    3 365 426

    Totalt finansiella tillgångar

    75 852

    797 341

    3 387 077

    73 003

    950

    4 334 223

    Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

    Avsättningar för låneåtaganden

    –

    –

    –

    –

    -16 583

    -16 583

    Skulder till tredje parter

    –

    –

    –

    –

    -190 927

    -190 927

    Övriga skulder

    –

    –

    –

    –

    -2 419

    -2 419

    Totalt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

    –

    –

    –

    –

    -209 929

    -209 929

    Totalt finansiella skulder

    –

    –

    –

    –

    -209 929

    -209 929

    4.2 Värdering av verkliga värden

    Värderingsmetod

    Betydande icke observerbara indata

    Förhållandet mellan icke observerbara indata och värderingen av verkligt värde

    Finansiella instrument som tas upp till verkligt värde

    Finansiella derivat

    Diskonterat kassaflöde: Framtida kassaflöden beräknas på grundval av terminskurser/räntesatser (från observerbara terminskurser och avkastningskurvor vid rapporteringsperiodens slut) och kontraktsenliga terminskurser/räntesatser, diskonterade med en räntesats som avspeglar kreditrisken för olika motparter.

    Kurvorna som används för uppskattning och diskontering av kassaflöden kalibreras till marknadsdata och löptiderna för swapparna i portföljen överstiger inte den längsta tillgängliga löptiden i indatan. Det finns därför inga icke observerbara indata.

    Inte tillämpligt.

    Riskkapitalfond

    Metod för justerat substansvärde netto: Det verkliga värdet fastställs genom att tillämpa endera investeringsanslagets procentuella ägarandel i det underliggande instrumentet till nettoandelsvärdet enligt den senaste rapporten justerat för kassaflöden eller, i förekommande fall, det exakta aktievärdet samma dag enligt uppgift från respektive fondförvaltare. För att överbrygga tidsintervallet mellan det senaste tillgängliga nettoandelsvärdet och rapporteringen vid årsskiftet utförs ett prövningsförfarande för händelser efter balansdagen och, om nödvändigt, justeras det rapporterade nettoandelsvärdet.

    Justering för den tid som förflutit mellan riskkapitalfondens sista balansdag och värderingstidpunkten, med hänsyn tagen till driftskostnader och förvaltningsavgifter, senare ändringar i det verkliga värdet på riskkapitalfondens underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppkommit, ändringar på marknaden eller andra ändringar av de ekonomiska villkoren.

    Ju längre period mellan värderingstidpunkten för det verkliga värdet och riskkapitalfondens senaste balansdag desto större blir justeringen för förfluten tid.

    Direkta investeringar i eget kapital

    Justerade nettotillgångar.

    Justering för den tid som förflutit mellan investeringsobjektets senaste balansdag och värderingstidpunkten, med hänsyn tagen till driftskostnader, senare ändringar i det verkliga värdet på investeringsobjektets underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppkommit, ändringar på marknaden eller andra ändringar av de ekonomiska villkoren, kapitaltillskott och försäljning/förändring av kontroll.

    Desto högre

    avdrag för säljbarhet,

    desto lägre verkligt värde.

    Avdrag för bristande säljbarhet (likviditet) som fastställs med hänvisning till tidigare transaktionspriser för liknande aktier i landet/regionen, i storleksordningen 5–30 %.

    Lån till verkligt

    värde (IFE)

    För låntagare som antas fortsätta driften gäller följande: Diskonterat kassaflöde med kontraktsenliga/väntade framtida kassaflöden diskonterade med en lämplig riskjusterad diskonteringssats som beaktar den inneboende risken i lånet (inbegripet låntagarens kreditrisk). Diskonteringssatsen jämförs/bedöms mot ett relevant referensvärde på marknaden.

    För låntagare som inte antas fortsätta driften: Nettotillgångsmetod (metod med likvidationsvärde).

    Komponenter i diskonteringssatsen som återspeglar låntagarens kreditrisk jämfört med den riskfria marknadsräntan.

    Ju högre diskonteringsränta, desto lägre verkligt värde.

    Värderingsmetod

    Betydande icke observerbara indata

    Förhållandet mellan icke observerbara indata och värderingen av verkligt värde

    Finansiella instrument som inte tas upp till verkligt värde

    Lån och förskott

    Diskonterade kassaflöden: I värderingsmodellen används kontraktsenliga kassaflöden, under förutsättning att gäldenären inte drabbas av några fallissemang, vilka inte tar hänsyn till några värden på säkerheter eller förtida återbetalningar. För att få fram lånens nettonuvärde använder man i modellen de kontraktsenliga kassaflödena för varje lån med hjälp av en justerad marknadsdiskonteringskurva. Nettonuvärdet på individuella lån justeras därefter för att beakta den relevanta väntade förlusten. Resultaten adderas därefter för att erhålla det verkliga värdet på lån och förskott.

    Inte tillämpligt.

    Inte tillämpligt.

    Likvida finansiella tillgångar

    Diskonterade kassaflöden.

    Inte tillämpligt.

    Inte tillämpligt.

    Med tillämpning av IFRS 13 inbegrips värderingsjusteringar i derivatens verkliga värde den 31 december 2023 och 2022, nämligen:

    -Justeringar av kreditvärderingen, som speglar motpartskreditrisk för derivattransaktioner, som uppgick till -6 100 euro den 31 december 2023 och till -6 100 euro den 31 december 2022.

    -Debetvärderingsjusteringar, som speglar egen kreditrisk på derivattransaktioner, som uppgick till +7 200 euro den
    31 december 2023 och +7 200 euro den 31 december 2022.

    0.0.0Överföringar mellan nivå 1 och 2

    Investeringsanslagets policy är att redovisa överföringar mellan nivåer från och med dagen för den händelse eller den ändring i omständigheterna som gav upphov till överföringen.

    Under både 2023 och 2022 gjordes inga överföringar från investeringsanslagets nivå 1 till 2 eller från nivå 2 till 1 i hierarkin för verkligt värde.



    0.0.1Verkliga värden i nivå 3

    Avstämning av verkliga värden i nivå 3

    Följande tabeller visar ändringarna i instrumenten i nivå 3 13 för det räkenskapsår som upphörde den 31 december 2023 respektive den 31 december 2022:

    I tusen euro

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    Ingående balans den 1 januari 2023

    797 341

    Vinster eller förluster som ingår i resultatet:

    Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av försäljning

    –

    Nettoändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    -15 142

    Totalt

    -15 142

    Utbetalningar

    101 100

    Återbetalningar

    -32 560

    Valutakursskillnader

    -30 026

    Utgående balans den 31 december 2023

    820 713

    I tusen euro

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    Ingående balans den 1 januari 2022

    697 631

    Vinster eller förluster som ingår i resultatet:

    Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av försäljning

    99

    Nettoändring i verkligt värde på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    9 172

    Totalt

    9 271

    Utbetalningar

    139 935

    Återbetalningar

    -74 959

    Valutakursskillnader

    25 463

    Utgående balans den 31 december 2022

    797 341

    Under 2023 och 2022 gjordes inga överföringar från eller till investeringsanslagets nivå 3 i hierarkin för verkligt värde.

    Effekterna på investeringsanslagets medel från bidragsgivarna och rapporten över resultat och övrigt totalresultat på grund av en +/-10 % ändring i värdet på investeringar i direkt eget kapital och riskkapital, med alla andra variabler konstanta, uppgår till 82,1 miljoner euro respektive -82,1 miljoner euro den 31 december 2023 (79,7 miljoner euro respektive -79,7 miljoner euro den 31 december 2022).



    1Likvida medel

    Likvida medel består av:

    I tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Kontanter

    146 494

    328 079

    Tidsbunden inlåning

    625 403

    963 004

    Bankcertifikat

    599 507

    159 506

    Likvida medel i kassaflödesanalysen

    1 371 404

    1 450 589

    Upplupen ränta

    5 420

    1 381

    Likvida medel i rapporten över finansiell ställning

    1 376 824

    1 451 970

    Den 31 december 2023

    Verkligt värde

    Teoretiskt belopp

    I tusen euro

    Tillgångar

    Skulder

    Valutaswappar

    9 983

    –

    43 250

    Valutaswappar (FX)

    45 782

    –

    1 640 000

    Totalt finansiella derivat

    55 765

    –

    1 683 250

    Den 31 december 2022

    Verkligt värde

    Teoretiskt belopp

    I tusen euro

    Tillgångar

    Skulder

    Valutaränteswappar

    4 778

    –

    47 033

    Valutaswappar (FX)

    71 074

    –

    1 790 000

    Totalt finansiella derivat

    75 852

    –

    1 837 033

    3Lån och förskott

    I tusen euro

    Efterställda lån

    Efterställda lån

    Efterställda lån

    Totalt

    Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 1 januari 2023

    1 236 887

    563 277

    –

    1 800 164

    Utbetalningar

    154 587

    11 986

    –

    166 573

    Bortskrivningar

    –

    –

    –

    –

    Återbetalningar

    -219 739

    -67 902

    –

    -287 641

    Kapitaliserad ränta

    –

    –

    –

    –

    Valutakursskillnader

    -73 614

    -12 024

    –

    -85 638

    Nominellt värde på lån till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2023

    1 098 121

    495 337

    –

    1 593 458

    Avsättning för nedskrivningsförluster den 1 januari 2023

    -37 604

    -22 798

    –

    -60 402

    Nettoändringar i 12-månaders förväntade kreditförluster

    -287

    -92

    –

    -379

    Nettoändringar i förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    -1 060

    4 887

    –

    3 827

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    –

    –

    –

    –

    Återföring av förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    5 205

    402

    –

    5 607

    Valutakursskillnader

    1 348

    402

    –

    1 750

    Avsättning för nedskrivningsförluster den 31 december 2023

    -32 398

    -17 199

    –

    -49 597

    Lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2023

    1 065 723

    478 138

    –

    1 543 861

    Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 1 januari 2023

    1 080

    72 923

    66 833

    140 836

    Utbetalningar

    –

    37 092

    3 572

    40 664

    Återbetalningar

    –

    -514

    –

    -514

    Valutakursskillnader

    –

    -2 925

    48

    -2 877

    Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2023

    1 080

    106 576

    70 453

    178 109

    Justering till verkligt värde den 1 januari 2023

    -1 080

    -26 420

    -17 732

    -45 232

    Ändring i verkligt värde netto

    –

    -8 941

    9

    -8 932

    Valutakursskillnader

    –

    378

    –

    378

    Justering till verkligt värde den 31 december 2023

    -1 080

    -34 983

    -17 723

    -53 786

    Lån och förskott upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2023

    –

    71 593

    52 730

    124 323

    Upplupet anskaffningsvärde

    -3 518

    -4 040

    –

    -7 558

    Ränta

    11 560

    10 876

    250

    22 686

    Lån och förskott den 31 december 2023

    1 073 765

    556 567

    52 980

    1 683 312

    * Inklusive avtal med organ.

    7    Lån och förskott (fortsättning)

    Globala lån*

    Efterställda lån

    Efterställda lån

    Efterställda lån

    Totalt

    Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 1 januari 2022

    1 260 960

    549 115

    –

    1 810 075

    Utbetalningar

    186 211

    68 638

    –

    254 849

    Återbetalningar

    -246 403

    -74 267

    –

    -320 670

    Valutakursskillnader

    36 119

    19 791

    –

    55 910

    Nominella värdet på lån till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2022

    1 236 887

    563 277

    –

    1 800 164

    Avsättning för nedskrivningsförluster den 1 januari 2022

    -43 723

    -22 191

    –

    -65 914

    Nettoändringar i 12-månaders förväntade kreditförluster

    -7 009

    -750

    –

    -7 759

    Nettoändringar i förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    4 305

    1 176

    –

    5 481

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    –

    -393

    –

    -393

    Återföring av förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    11 082

    151

    –

    11 233

    Valutakursskillnader

    -2 259

    -791

    –

    -3 050

    Avsättning för nedskrivningsförluster den 31 december 2022

    -37 604

    -22 798

    –

    -60 402

    Lån och förskott till upplupet anskaffningsvärde den 31 december 2022

    1 199 283

    540 479

    –

    1 739 762

    Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 1 januari 2022

    1 080

    70 936

    200 000

    272 016

    Utbetalningar

    –

    5 644

    –

    5 644

    Återbetalningar

    –

    -4 544

    -133 167

    -137 711

    Valutakursskillnader

    –

    887

    –

    887

    Nominellt belopp för lån upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2022

    1 080

    72 923

    66 833

    140 836

    Justering till verkligt värde den 1 januari 2022

    -1 080

    -24 613

    -16 332

    -42 025

    Ändring i verkligt värde netto

    –

    -1 680

    -1 400

    -3 080

    Valutakursskillnader

    –

    -127

    –

    -127

    Justering till verkligt värde den 31 december 2022

    -1 080

    -26 420

    -17 732

    -45 232

    Lån och förskott upptagna till verkligt värde via resultatet den 31 december 2022

    –

    46 503

    49 101

    95 604

    Upplupet anskaffningsvärde

    -3 450

    -3 718

    –

    -7 168

    Ränta

    11 809

    9 741

    38

    21 588

    Lån och förskott den 31 december 2022

    1 207 642

    593 005

    49 139

    1 849 786

    * Inklusive avtal med organ.

    3.0Nedskrivning av lån och förskott – Förlustavsättning

    2023

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden

    I tusen euro

    12-månaders förväntade kreditförluster

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    Totalt

    Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

    Ingående balans den 1 januari 2023

    11 370

    28 817

    20 215

    60 402

    Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster

    869

    -4 217

    –

    -3 348

    Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    -927

    3 593

    –

    2 666

    Nettovärdering av förlustavsättning

    -993

    -4 333

    -2 873

    -8 199

    Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

    1 470

    1 188

    –

    2 658

    Finansiella tillgångar som har tagits bort

    -41

    -57

    -2 734

    -2 832

    Valutakursskillnader*

    -784

    -317

    -649

    -1 750

    Utgående balans den 31 december 2023

    10 964

    24 674

    13 959

    49 597

    2022

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden

    I tusen euro

    12-månaders förväntade kreditförluster

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    Totalt

    Lån och förskott värderade till upplupet anskaffningsvärde

    Ingående balans den 1 januari 2022

    3 565

    33 268

    29 081

    65 914

    Överföringar till 12-månaders förväntade kreditförluster

    2 293

    -7 061

    –

    -4 768

    Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    -489

    3 160

    –

    2 671

    Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    –

    -617

    393

    -224

    Nettovärdering av förlustavsättning

    4 101

    -2 472

    -6 045

    -4 416

    Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

    1 878

    1 670

    –

    3 548

    Finansiella tillgångar som har tagits bort

    -24

    -160

    -5 189

    -5 373

    Valutakursskillnader*

    46

    1 029

    1 975

    3 050

    Utgående balans den 31 december 2022

    11 370

    28 817

    20 215

    60 402

    * Rörelser för utländska valutor undantas från de belopp som rapporteras i rapporten över resultat och övrigt totalresultat samt rapporten över förändringar vad gäller bidragsgivarnas medel.

    4Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    I tusen euro

    Riskkapitalfonder

    Direkta investeringar i eget kapital

    Totalt

    Anskaffningsvärde den 1 januari 2023

    580 534

    81 711

    662 245

    Utbetalningar

    101 100

    –

    101 100

    Återbetalning / försäljning

    -32 560

    –

    -32 560

    Valutakursskillnader

    -15 727

    -8 256

    -23983

    Anskaffningsvärde den 31 december 2023

    633 347

    73 455

    706 802

    Orealiserade vinster och förluster den 1 januari 2023

    104 030

    31 066

    135 096

    Nettoförändring orealiserade vinster och förluster

    -43 652

    28 510

    -15 142

    Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av aktieswapp

    –

    –

    –

    Valutakursskillnader

    -683

    -5 360

    -6 043

    Orealiserade vinster och förluster den 31 december 2023

    59 695

    54 216

    113 911

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning den 31 december 2023

    693 042

    127 671

    820 713

    I tusen euro

    Riskkapitalfonder

    Direkta investeringar i eget kapital

    Totalt

    Anskaffningsvärde den 1 januari 2022

    493 161

    77 478

    570 639

    Utbetalningar

    139 935

    –

    139 935

    Återbetalning / försäljning

    -74 959

    –

    -74 959

    Aktieswapp

    –

    3 598

    3 598

    Valutakursskillnader

    22 397

    635

    23 032

    Anskaffningsvärde den 31 december 2022

    580 534

    81 711

    662 245

    Orealiserade vinster och förluster den 1 januari 2022

    97 409

    29 583

    126 992

    Nettoförändring orealiserade vinster och förluster

    4 149

    5 023

    9 172

    Borttagande av justeringar till verkligt värde på grund av försäljning

    –

    -3 499

    -3 499

    Valutakursskillnader

    2 472

    -41

    2 431

    Orealiserade vinster och förluster den 31 december 2022

    104 030

    31 066

    135 096

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning den 31 december 2022

    684 564

    112 777

    797 341

    5Fordringar på bidragsgivare

    I tusen euro

    Ingående balans den 1 januari 2023

    73 003

    Förvärv

    348 523

    Förfallna

    -421 278

    Ändrad avskrivning av över- eller underkurs

    -248

    Ändring i upplupen ränta

    –

    Utgående balans den 31 december 2023

    –

    I tusen euro

    Ingående balans den 1 januari 2022

    –

    Förvärv

    920 290

    Förfallna

    -847 608

    Ändrad avskrivning av över- eller underkurs

    247

    Ändring i upplupen ränta

    74

    Utgående balans den 31 december 2022

    73 003

    I tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Fordring på EIB

    616

    940

    Finansiella garantier

    –

    10

    Totalt övriga tillgångar

    616

    950

    I tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Förutbetalda räntesubventioner

    47 313

    51 498

    Förutbetalda provisioner på lån och förskott

    1 202

    919

    Totalt förutbetalda intäkter

    48 515

    52 417

    2023

    I tusen euro

    12-månaders förväntade kreditförluster

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    Totalt

    Låneåtaganden

    Ingående balans den 1 januari

    4 825

    11 758

    –

    16 583

    Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    -163

    1 955

    –

    1 792

    Nettovärdering av förlustavsättning

    466

    8 206

    –

    8 672

    Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

    -1 295

    -1 461

    –

    -2 756

    Finansiella tillgångar som har tagits bort

    -1 120

    -4 118

    –

    -5 238

    Valutakursskillnader

    2

    -17

    –

    -15

    Utgående balans den 31 december

    2 715

    16 323

    –

    19 038

    2022

    I tusen euro

    12-månaders förväntade kreditförluster

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    Förväntade kreditförluster under resten av löptiden som har kreditförsämrats

    Totalt

    Låneåtaganden

    Ingående balans den 1 januari

    1 693

    14 909

    –

    16 602

    Överföring till förväntade kreditförluster under resten av löptiden som inte har kreditförsämrats

    -302

    4 687

    –

    4 385

    Nettovärdering av förlustavsättning

    3 147

    -6 797

    –

    -3 650

    Nya finansiella tillgångar som utfärdats eller köpts

    428

    354

    –

    782

    Finansiella tillgångar som har tagits bort

    -142

    -1 395

    –

    -1 537

    Valutakursskillnader

    1

    –

    –

    1

    Utgående balans den 31 december

    4 825

    11 758

    –

    16 583

    10Skulder till tredje parter

    De viktigaste komponenterna i skulder till tredje parter är följande:

    I tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Allmänna administrativa kostnader netto som ska betalas till EIB

    29 655

    33 628

    Övriga belopp som ska betalas till EIB

    39 384

    1 460

    Belopp för ej utbetalade räntesubventioner och ej utbetalat tekniskt bistånd som ska betalas till medlemsstaterna

    358 789

    155 839

    Totala skulder till tredje parter

    427 828

    190 927

    I tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Återbetalningar av lån som tagits emot i förskott

    2 727

    1 790

    Förutbetalda intäkter från räntesubventioner

    611

    629

    Totalt övriga skulder

    3 338

    2 419

    12Infordrade bidrag från medlemsstaterna (i tusen euro)

    Medlemsstater

    Bidrag till investeringsanslaget

    Bidrag till räntesubventioner och tekniskt bistånd

    Totala bidrag

    Infordrat men inte betalt*

    Österrike

    94 677

    20 161

    114 838

    2 398

    Belgien

    138 169

    28 441

    166 610

    3 249

    Bulgarien

    2 660

    1 361

    4 021

    219

    Kroatien

    1 126

    969

    2 095

    225

    Cypern

    1 566

    750

    2 316

    112

    Tjeckien

    9 697

    4 961

    14 658

    797

    Danmark

    77 279

    16 633

    93 912

    1 980

    Estland

    992

    521

    1 513

    86

    Finland

    55 115

    12 364

    67 479

    1 509

    Frankrike

    818 754

    159 285

    978 039

    17 813

    Tyskland

    823 467

    173 107

    996 574

    20 580

    Grekland

    50 271

    12 130

    62 401

    1 507

    Ungern

    9 230

    4 295

    13 525

    615

    Irland

    27 921

    7 387

    35 308

    940

    Italien

    470 233

    104 875

    575 108

    12 530

    Lettland

    1 364

    709

    2 073

    116

    Litauen

    2 248

    1 138

    3 386

    181

    Luxemburg

    10 395

    2 194

    12 589

    255

    Malta

    526

    253

    779

    38

    Nederländerna

    187 913

    40 256

    228 169

    4 777

    Polen

    24 591

    12 537

    37 128

    2 007

    Portugal

    39 250

    9 557

    48 807

    1 197

    Rumänien

    7 734

    4 200

    11 934

    718

    Slovakien

    4 231

    2 248

    6 479

    376

    Slovenien

    3 137

    1 507

    4 644

    225

    Spanien

    250 314

    63 448

    313 762

    7 932

    Sverige

    102 760

    23 561

    126 321

    2 939

    Förenade kungariket

    506 075

    120 148

    626 223

    –

    Totalt den 31 december 2023

    3 721 695

    828 996

    4 550 691

    85 321

    Totalt den 31 december 2022

    3 701 695

    548 996

    4 250 691

    85 321

    * den 15 november 2023 fastställde rådet beloppet för de finansiella bidrag som ska betalas av varje medlemsstat från och med den 21 januari 2024. Den 31 december 2023 hade 85,3 miljoner euro ännu inte inbetalats.

    13Utbetalda bidrag från medlemsstaterna

    I tusen euro

    Europeiska kommissionen

    UK

    Totalt

    AKS

    ULT

    Totalt

    Utbetalda bidrag från medlemsstaterna

    per den 1 januari 2023

    –

    –

    –

    –

    –

    Återflöden i förhållande till 2021

    251 000

    7 000

    258 000

    44 386

    302 386

    Återflöden i förhållande till 2022

    236 883

    6 732

    243 615

    41 912

    285 527

    Utbetalda bidrag från medlemsstaterna

    per den 31 december 2023

    487 883

    13 732

    501 615

    86 298

    587 913

    14Åtaganden och eventualförpliktelser

    I tusen euro

    31.12.2023

    31.12.2022

    Åtaganden

    Ej utbetalda lån

    883 092

    1 671 851

    Ej inbetalda åtaganden för aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    297 534

    411 172

    Ställda garantier

    985

    –

    Räntesubventioner och tekniskt bistånd

    422 758

    441 630

    Eventualförpliktelser

    Undertecknade garantier som inte ställts

    46 764

    49 378

    Totala åtaganden och eventualförpliktelser

    1 651 133

    2 574 031

    I tusen euro

    Från och med den 1.1.2023

    Från och med den 1.1.2022

    till och med den 31.12.2023

    till och med den 31.12.2022

    Likvida medel

    36 668

    1 999

    Lån och förskott

    95 137

    82 162

    Räntesubventioner

    10 029

    9 625

    Likvida finansiella tillgångar

    3 584

    –

    Finansiella derivat

    2 918

    –

    Totalt ränta och liknande intäkter

    148 336

    93 786

    De viktigaste komponenterna i ränta och liknande kostnader är följande:

    I tusen euro

    Från och med den 1.1. 2023

    Från och med den 1.1. 2022

    till och med den 31.12.2023

    till och med den 31.12.2022

    Finansiella derivat

    –

    -5 080

    Likvida finansiella tillgångar

    –

    -399

    Totalt ränta och liknande kostnader

    –

    -5 479

    16Intäkter från och kostnader för avgifter och provisioner

    I tusen euro

    Från och med den 1.1.2023

    Från och med den 1.1.2022

    till och med den 31.12.2023

    till och med den 31.12.2022

    Avgifter och provisioner på lån och förskott

    1

    42

    Avgifter och provisioner på finansiella garantier

    24

    469

    Totala intäkter från avgifter och provisioner

    25

    511

    De viktigaste komponenterna i kostnader för avgifter och provisioner är följande:

    I tusen euro

    Från och med den 1.1.2023

    Från och med den 1.1.2022

    till och med den 31.12.2023

    till och med den 31.12.2022

    Provision till tredje parter för aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    -62

    -761

    Totala kostnader för avgifter och provisioner

    -62

    -761

    I tusen euro

    Från och med den 1.1.2023

    Från och med den 1.1.2022

    till och med den 31.12.2023

    till och med den 31.12.2022

    Nettointäkter

    130

    35

    Intäkter från utdelningar

    6 555

    15 225

    Nettoändring i verkligt värde

    -15 142

    9 172

    Nettoresultat på aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    -8 457

    24 432

    I tusen euro

    Noter Från den 1 januari 2023 till den 31 december 2023

    Från och med den 1.1.2021 till och med den 31.12.2022

    Omvärdering av valutapositioner

    Likvida medel

    -123

    6 687

    Finansiella derivat

    86 071

    -194 033

    Lån och förskott

    -89 458

    50 951

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    -30 026

    25 464

    Övriga

    3 479

    -934

    Omvärdering av totala valutapositioner

    -30 057

    -111 865

    Realiserade resultat för valutaswappar (säkringskostnad)

    -37 828

    -28 239

    Nettovalutaresultat

    -67 885

    -140 104

    -Otillräckligt eget kapital för att kunna finansiera sin verksamhet utan efterställt finansiellt stöd.

    -Finansiering i form av flera kontraktsenligt förbundna instrument till investerare som skapar koncentrationer av kreditrisker eller andra risker (trancher).

    Icke-konsoliderade strukturerade enheter

    Begreppet icke-konsoliderad strukturerad enhet avser alla strukturerade enheter som inte kontrolleras genom investeringsanslaget och det inbegriper även andelar i icke-konsoliderade strukturerade enheter.

    Definition av andelar i strukturerade enheter:

    I IFRS 12 ges andelar en bred definition som omfattar alla kontraktsenliga och ej kontraktsenliga åtaganden som exponerar den rapporterande enheten för variabilitet i avkastningarna från enhetens verksamhet. Exempel på sådana andelar är innehav av egetkapitalandelar och andra former av deltagande, t.ex. tillhandahållande av finansiering, likviditetsstöd, kreditförstärkningar, åtaganden och garantier till den andra enheten. I IFRS 12 anges att en rapporterande enhet inte nödvändigtvis behöver ha en andel i en annan enhet enbart på grund av ett typiskt förhållande mellan kund och leverantör.

    I tabellen nedan beskrivs de typer av strukturerade enheter som investeringsanslaget inte konsoliderar men har andelar i.

    Typ av strukturerad enhet

    Art och ändamål

    Investeringsanslagets andel

    Projektfinansiering – utlåning till företag för särskilt ändamål

    Projektfinansieringstransaktioner är transaktioner där man genom investeringsanslaget anförtror skuldbetalningen till en låntagare, vars enda eller huvudsakliga intäktskälla kommer från en enda eller ett begränsat antal tillgångar som finansieras av sådana skulder eller andra tidigare tillgångar som genom kontrakt är kopplade till projektet. Projektfinansieringstransaktioner finansieras ofta genom utlåning till företag för särskilt ändamål.

    Utbetalade nettobelopp.

    Ränteintäkt.

    Riskkapitaltransaktioner

    Genom investeringsanslaget finansieras riskkapital- och investeringsfonder. Riskkapital- och investeringsfonder samlar och förvaltar medel från investerare som söker eget kapitalinnehav i små och medelstora företag med stark tillväxtpotential samt finansiering av infrastrukturprojekt.

    Investeringar i andelar/aktier som emitteras av riskkapitalfonden.

    Utdelningar som mottas som intäkter från utdelningar.

    31.12.2023

    31.12.2022

    Typ av strukturerad enhet

    Rubrik

    Redovisat värde

    Maximal exponering för förlust

    Redovisat värde

    Maximal exponering för förlust

    Riskkapitalfonder

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    693 042

    725 781

    684 564

    1 091 122

    Totalt

    693 042

    725 781

    684 564

    1 091 122

    Inget stöd tillhandahålls strukturerade enheter genom investeringsanslaget utöver respektive finansiering.

    21Anslag för etisk finansiering (i tusen euro)

    Man enades om en ny donation på 500 miljoner euro för investeringsanslaget, det så kallade anslaget för etisk finansiering, som ger investeringsanslaget möjlighet att stödja projekt som ger en särskilt stor genomslagskraft för utvecklingen, samtidigt som man bär de större risker som är förbundna med sådana investeringar. Detta anslag kommer att ge nya möjligheter att öka investeringsanslagets utlåning till den privata sektorn genom investeringar i följande instrument:

    Egetkapitalfonder med social påverkan – som främjas av en växande population av förvaltare av private equity-fonder som sätter sociala eller miljömässiga frågor som de vill avhjälpa i centrum för sin investeringsstrategi, men som fortfarande fokuserar på hållbarhet för både fonden och de företag de investerat i.

    Lån till finansförmedlare – (t.ex. mikrofinansinstitut, lokala banker och kreditföreningar) verksamma i AKS-länder till vilka EIB inte kan överväga finansiering – särskilt i lokal valuta – enligt gällande riktlinjer för kreditrisker, t.ex. på grund av höga landrisker, valutans höga volatilitet eller bristande riktmärken för prissättning. Huvudsyftet med sådana lån är att finansiera projekt som kan få stor effekt på utvecklingen, särskilt på området för stöd till mikroföretag och små företag och jordbruk, vilka normalt inte beviljas finansiering från investeringsanslaget.

    Riskdelningsinstrument – i form av första-förlustgarantier (första förlustdelen) som underlättar EIB:s riskdelningsverksamhet med lokala finansförmedlare (oftast affärsdrivande banker) till förmån för missgynnade små och medelstora företag och små projekt som uppfyller kriterierna för etisk finansiering i situationer där man identifierat en brist på marknaden när det gäller små och medelstora företags och små projekts tillgång till finansiering. Första förlustdelen skulle utformas som en motgaranti till förmån för prioriterade trancher som omfattas av garantier som finansieras av EIB, inom ramen för investeringsanslaget, och av andra internationella finansinstitut eller finansinstitut för utveckling, vilket skulle skapa en betydande hävstångseffekt.

    Direkt finansiering - genom skuld- (dvs. lån) eller egetkapitalinstrument i projekt med sunda och erfarna projektledare och höga utvecklingsmässiga effekter, men som också kommer att medföra högre väntade förluster och svårigheter att återfå investeringen (risk av eget kapital-typ med högre förluster än de som vanligtvis väntas). EIB tillämpar stränga urvals- och behörighetskriterier för detta instrument, med tanke på att dessa projekt, trots deras stora påverkan på utveckling, inte skulle kunna uppfylla godtagbara kriterier för finansiering (dvs. låga förväntningar på att kunna återvinna investeringen eller utjämna förluster genom räntesatser eller avkastning på eget kapital).

    Anslaget för etisk finansiering kommer också att möjliggöra diversifiering till nya sektorer, som hälso- och sjukvård, utbildning, jordbruk och livsmedelsförsörjning samt genom utveckling av nya och innovativa riskdelningsinstrument. Under 2016 ökades finansieringskapaciteten för anslaget för etisk finansiering till 800 miljoner euro genom att göra anslaget delvis revolverande.

    Ur finansiell och redovisningsmässig synvinkel ingår anslaget för etisk finansiering i investeringsanslagets portfölj och redovisas i investeringsanslagets finansiella rapport för helåret.

    25     Anslag för etisk finansiering (i tusen euro) (forts.)

    Följande tabell visar det redovisade värdet och belopp för vilka åtaganden ingåtts, men som inte utbetalats, per typ av tillgång:

    Typ av etisk investering

    Rubrik

    Värdering

    Redovisat bruttovärde den 31.12.2023

    Justering av förlustavsättning/verkligt värde den 31.12.2023

    Redovisat värde den 31.12.2023

    Belopp som inte utbetalats den 31.12.2023

    Justering av förväntade kreditförluster utanför balansräkningen den 31.12.2023

    Lån till finansförmedlare Lån och förskott

    Lån och förskott

    Upplupet anskaffningsvärde

    73 423

    -1 522

    71 901

    7 749

    -334

    Direkta lånetransaktioner

    Lån och förskott

    Verkligt värde via resultatet

    152 155

    -58 759

    93 396

    68 288

    –

    Egetkapitalfonder med social påverkan

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    Verkligt värde via resultatet

    110 572

    9 936

    120 508

    58 572

    –

    Direktfinansiering – kapitalandelar

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    Verkligt värde via resultatet

    58 889

    41 490

    100 379

    14

    –

    Riskdelningsinstrument

    Ställda garantier

    Det högsta värdet*

    –

    –

    –

    44 264

    –

    Totalt

    395 039

    -8 855

    386 184

    178 887

    -334

    * För närmare uppgifter, se avsnitt om efterföljande värdering i not 2.4.3.

    Typ av etisk investering

    Rubrik

    Värdering

    Redovisat bruttovärde den 31.12.2022

    Justering av förlustavsättning/verkligt värde den 31.12.2022

    Redovisat värde den 31.12.2022

    Belopp som inte utbetalats den 31.12.2022

    Justering av förväntade kreditförluster utanför balansräkningen den 31.12.2022

    Lån till finansförmedlare Lån och förskott

    Lån och förskott

    Upplupet anskaffningsvärde

    79 778

    -3 454

    76 324

    64 345

    -632

    Direkta lånetransaktioner

    Lån och förskott

    Verkligt värde via resultatet

    104 709

    -45 224

    59 485

    67 215

    –

    Egetkapitalfonder med social påverkan

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    Verkligt värde via resultatet

    94 385

    23 802

    118 187

    79 393

    –

    Direktfinansiering – kapitalandelar

    Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning

    Verkligt värde via resultatet

    59 429

    26 939

    86 368

    14

    –

    Riskdelningsinstrument

    Ställda garantier

    Det högsta värdet*

    –

    –

    –

    46 878

    –

    Totalt

    338 301

    2 063

    340 364

    257 845

    -632

    * För närmare uppgifter, se avsnitt om efterföljande värdering i not 2.4.3.

    EIB tillämpar de allmänna riskprinciperna för direkta lånetransaktioner för etisk investering (exklusive lån till finansförmedlare), i enlighet med EIB:s riktlinjer för kredit- och eget kapitalrisker, och för att övervaka och rapportera den risk som är förknippad med direkta lånetransaktioner för etisk investering på grundval av deras verkliga värde. Enligt denna metod genomför banken en kvalitativ riskbedömning i syfte att bedöma om investeringslogiken är sund och om dessa transaktioner har rimliga förutsättningar att bli lönsamma.

    22Upplysningar om närstående

    Inom ramen för investeringsanslaget har EIB identifierats som en närstående part inom ramen för IAS 24 eftersom EIB har fått i uppdrag av EU:s medlemsstater att förvalta investeringsanslaget i enlighet med bestämmelserna i den tillämpliga rättsliga ramen, inbegripet övervakningen av dess verksamhet fram till fullständig återbetalning och tillhandahållande av viktiga ledningstjänster (EIB:s förvaltningskommitté och EIB:s revisionskommitté). I detta avseende har EIB rätt att återkräva de faktiska kostnader som uppstår i samband med förvaltningen av investeringsanslaget, med avdrag för intäkter från standardvärderingsavgifter som EIB tar ut direkt från mottagarna av investeringsanslaget. Mer information om ersättningen finns i not 23.

    23Händelser efter balansdagen

    Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som, per den 31 december 2023, skulle kräva justeringar av, eller upplysningar i, den finansiella rapporten för helåret.

    Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och dess bredare ekonomiska konsekvenser fortsätter banken att nära övervaka situationen, särskilt som en del av översynen av händelser efter balansdagen. (1) EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.

    (1)

    EUT L 83, 1.4.2003, s. 27.

    (2)

     I enlighet med artikel 53 i budgetförordningen för elfte EUF redovisas likvida medel i balansräkningen för elfte EUF. De olika typerna av bankkonton anges i kapitel 5 om hantering av finansiella risker.

    (3)

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget.

    (4)

     Rådets förordning (EU) 2018/1877 av den 26 november 2018 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2015/323.

    (5)

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget.

    (6)

     Rådets förordning (EU) 2018/1877 av den 26 november 2018 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2015/323.

    (7)

     RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1877.

    (8)

    Med undantag för transaktioner i Sydsudan.

    (9)

    1 402,57 miljoner euro i överbryggningsanslag (rådets beslut 2015/0246), 200 miljoner (rådets beslut 2017/1206), 223 miljoner (rådets beslut 2020/1708), 43 miljoner (rådets beslut (EU) 2021/1941) och 42,5 miljoner (rådets beslut 2022/2242).

    (10)

     RÅDETS BESLUT (EU) 2023/2586 av den 13 november 2023

    (11)

    Bruttobelopp (dvs. utan hänsyn till tillbakadraganden och betalningskrav).

    Beloppen i kolumnerna för åtagande, kontrakt och betalning är färgkodade

    (12)

     Avvecklingsrisk definieras som risken för potentiella förluster på grund av transaktioner som förblir oreglerade efter förfallodagen och/eller på grund av transaktioner som regleras senare än den tillämpliga marknadsstandarden. På grund av investeringsanslagets karaktär är de mest relevanta instrumenten som påverkas av avvecklingsrisk de derivat som ingås av banken och som innebär en valutaväxling. Hantering av avvecklingsrisk tas upp i riktlinjerna för finansiella risker.

    (13)

    Lån värderade till verkligt värde via resultatet behandlas i not 7.

    Top