52024DC0187

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.5.2024

COM(2024) 187 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport från Europeiska kommissionen om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs under 2022

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Årsrapport från Europeiska kommissionen om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs under 2022

Innehållsförteckning

1. INLEDNING

2. RÄTTSLIG GRUND

3. METODER OCH MOTTAGEN INFORMATION

4. EU:S OLJE- OCH GASSEKTOR TILL HAVS

4.1 Anläggningar och produktion

4.2 Inspektioner till havs, utredningar, verkställighetsåtgärder och regelverk

5. TILLBUD OCH SÄKERHETSPRESTANDA

6. SLUTSATSER

1. INLEDNING

Sedan 2016 har Europeiska kommissionen offentliggjort en årsrapport om säkerheten för EU:s olje- och gasverksamhet till havs.

Den rättsliga grunden för denna rapport är Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU 1 av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (nedan kallat direktivet om säkerhet vid offshoreverksamhet) Det har till syfte att uppnå en hög säkerhetsnivå vid olje- och gasverksamhet till havs, vilket gynnar

I.arbetstagare,

II.miljön,

III.offshoreplattformar och offshoreutrustning,

IV.samt ekonomisk verksamhet som fiske och turism.

Direktivet kommer, när det genomförs av medlemsstaterna, att bidra till att

I.förebygga allvarliga olyckor och tillbud,

II.minska antalet tillbud,

III.och säkerställa en ändamålsenlig uppföljning av olyckor och tillbud för att lindra konsekvenserna av dessa.

I denna årsrapport, liksom i tidigare rapporter,

I.redogörs för antal och typer av anläggningar i EU,

II.ges information om säkerhetstillbud vid dessa anläggningar,

III.bedöms säkerhetsprestandan för olje- och gasverksamheten till havs.

Rapporten täcker nu en period på sex år och redogör för säkerhetsprestandan i medlemsstaternas olje- och gasverksamhet till havs.

Denna rapport grundas på årsrapporter och uppgifter som medlemsstaterna har lämnat i enlighet med direktivet om säkerhet vid offshoreverksamhet.

Det finns 164 olje- och gasanläggningar till havs belägna i Medelhavet, medan 135 anläggningar finns i Nordsjön och Atlanten, 8 i Svarta havet och 4 i Östersjön. Under 2022 inspekterade medlemsstaternas behöriga myndigheter säkerheten hos 485 anläggningar till havs i sina respektive jurisdiktioner. Länderna rapporterade inga allvarliga olyckor:

Antalet tillbud ökade från 26 stycken år 2021 till 37 stycken år 2022.

2. RÄTTSLIG GRUND

I enlighet med artikel 25 i direktivet om säkerhet vid offshoreverksamhet ska kommissionen offentliggöra en årlig rapport om säkerhets- och miljökonsekvenser av olje- och gasverksamhet till havs. Denna rapport bygger på enskilda årsrapporter som medlemsstaterna är skyldiga att överlämna till kommissionen. I bilaga IX.3 till direktivet anges de uppgifter som årsrapporterna minst ska innehålla, enligt följande:

I.Anläggningarnas antal, ålder och lokalisering.

II.Antal och typ av inspektioner och utredningar som har genomförts, utöver eventuella verkställighetsåtgärder eller fällande domar.

III.Tillbud som har inträffat.

IV.Alla större ändringar av regelverket för verksamhet till havs.

V.Säkerhetsprestandan för olje- och gasverksamheten till havs.

Medlemsstaternas tidsfrist för att offentliggöra och lämna den information som krävs är den 1 juni året efter rapporteringsperioden (t.ex. den 1 juni 2023 för år 2022).

Medlemsstaterna ska lämna informationen med hjälp av mallarna i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1112/2014 av den 13 oktober 2014 2 . Med hjälp av mallarna kan

I.verksamhetsutövare och ägare av olje- och gasanläggningar till havs utbyta information om indikatorer på allvarliga faror,

II.medlemsstaterna offentliggöra information om indikatorer på allvarliga faror.

I ett vägledningsdokument 3 finns specifik information om genomförandeförordningen och förklaras hur rapporteringsmallarna ska användas.

3. METODER OCH MOTTAGEN INFORMATION

Medlemsstaterna ska lämna tydligt definierade uppgifter om säkerhetstillbud inom olje- och gassektorn till havs med hjälp av mallarna. Uppgifterna ska innehålla information om de olje- och gasanläggningar till havs som finns i EU, exempelvis antal, typ, lokalisering och ålder. Rapporterna från medlemsstaterna ska också innehålla information om i) antalet inspektioner till havs, utredningar och verkställighetsåtgärder som vidtagits, ii) antalet tillbud per kategori, och iii) antalet personskador.

För denna årsrapport har kommissionen använt uppgifter från Bulgarien, Cypern, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Malta, Nederländerna, Polen, Rumänien, Spanien och Tyskland. Övriga medlemsstater var inte verksamma inom olje- och gassektorn till havs eller lämnade inte in uppgifter. Alla medlemsstater med olje- och gasverksamhet till havs uppgav att de hade lämnat alla nödvändiga uppgifter om alla anläggningar.

4. EU:S OLJE- OCH GASSEKTOR TILL HAVS

4.1 Anläggningar och produktion

Medlemsstaterna rapporterade 311 anläggningar i EU:s vatten under 2022 (se tabell 1):

·Flest anläggningar till havs 4 fanns i Medelhavet. Italien är mest aktivt (med 45 % av alla anläggningar i EU:s vatten), följt av Kroatien.

·I Nordsjön och Atlanten fanns flest anläggningar (ungefär 36 % av alla anläggningar i EU:s vatten) i den nederländska delen av Nordsjön (känd som Nederländernas exklusiva ekonomiska zon).

·I Svarta havet har Rumänien en väletablerad olje- och gasindustri till havs. Bulgarien har fortsatt prospekteringen av kolväten till havs, men hade bara en anläggning, och man producerar små mängder olja och gas.

·I Östersjön är det bara Polen som hade anläggningar till havs.

Tabell 1: Anläggningar den 1 januari 2022: Typ av anläggning per region och medlemsstat

Region	Land	Typ av anläggning (*)
		FMI	NUI	FNP	FPI	Totalt (region/land)	Förändring jämfört med 2021
Östersjön		3	1	0	0	4	--
	Polen	3	1	0	0	4	--
Svarta havet		5	3	0	0	8	--
	Bulgarien	0	1	0	0	1	--
	Rumänien	5	2	0	0	7	--
Medelhavet		13	149	0	2	164	--
	Kroatien	2	17	0	0	19	--
	Grekland	1	1	0	0	2	--
	Italien	9	129	0	2	140	--
	Spanien	1	2	0	0	3	--
Nordsjön och Atlanten		36	96	3	0	135	-36
	Danmark	7	11	1	0	19	--
	Tyskland	1	1	0	0	2	--
	Irland	2	0	0	0	2	--
	Nederländerna	26	84	2	0	112	-36
Totalt (typ av anläggning)		57	249	3	2	311	-36

(*) FMI: Fast bemannad anläggning, FNP: Fast icke producerande anläggning, FPI: Flytande produktionsanläggning, NUI: Normalt obemannad anläggning.

Mer än hälften av anläggningarna till havs togs i drift mellan 1980 och 2000. Under 2022 togs en (1) ny fast anläggning i drift. Sedan 2010 har utvecklingen av nya produktionsanläggningar minskat märkbart i Nordsjön och Atlanten.

Ungefär 80 % av EU:s inhemska olja och gas (16 264 kiloton oljeekvivalenter [ktoe]) produceras i Nordsjön och Atlanten (se tabell 2). De största producenterna i Nordsjön och Atlanten är Nederländerna och Danmark. Italien och Kroatien är de största producenterna i Medelhavet. Spanien och Grekland hade inte någon produktion. I Svarta havet är det bara Rumäniens produktion som är betydande.

Tabell 2: Olje- och gasproduktion till havs i EU 2022 (ktoe)

Region	Land	ktoe	% av mängden totalt i EU	Förändring i procent jämfört med 2021
Östersjön		271	1,6 %	+1 %
	Polen	271	1,6 %	+1 %
Svarta havet		922	5,7 %	-12 %
	Bulgarien	15	0,1 %	+1 %
	Rumänien	907	5,6 %	-13 %
Medelhavet		2069	12,1 %	-4,2 %
	Kroatien	197	1,2 %	+6 %
	Grekland	0	0 %	-100 %
	Italien	1872	11,5 %	-1 %
	Spanien	0	0 %	-100 %
Nordsjön och Atlanten		13002	80 %	-12 %
	Danmark	4435	27,2 %	-3 %
	Tyskland	755	4,6 %	-12 %
	Nederländerna	7812	48 %	-16 %
Totalt		16 264	100 %	-11 %

Produktionen ökade något i Kroatien, var nästan konstant i Polen och Bulgarien, men minskade i alla andra medlemsstater, särskilt i Nederländerna, Tyskland och Rumänien. Grekland och Spanien hade inte någon produktion. Jämfört med 2021 minskade produktionen i medlemsstaterna med 11 % (ca 1 923 ktoe) under 2022.

Av den totala produktionen i EU mätt i ktoe var 69 % gas och 31 % olja. Danmark (3 230 ktoe) var den största oljeproducenten, följt av Tyskland (745 ktoe), Italien (390 ktoe) och Nederländerna (308 ktoe).

4.2 Inspektioner till havs, utredningar, verkställighetsåtgärder och regelverk

Medlemsstaternas behöriga myndigheter inspekterade regelbundet anläggningar till havs i sina jurisdiktioner under 2022 (se tabell 3). I regel genomförde ett land fler inspektioner ju fler anläggningar det landet hade.

Antalet inspektioner ökade jämfört med 2021, och antalet inspekterade anläggningar var nästan dubbelt så högt. Medlemsstaterna rapporterade med hänvisning till geopolitiska förhållanden att anläggningar planerade att avvecklas i stället fortsatte driften för att säkerställa försörjningstryggheten i EU. För att fortsätta driften av anläggningar på ett säkert sätt planerade myndigheterna för fler inspektioner än under föregående år.

Två specifika fall gäller Grekland och Nederländerna. I Grekland upptog inspektionerna 36 persondagar, men inga anläggningar var aktiva. Eftersom anläggningarna varit nedstängda alltför länge tvingades myndigheterna utföra en fullskalig inspektion för att bekräfta att verksamheten kunde återupptas på ett säkert sätt (den största inspektionen någonsin i Grekland). I Nederländerna tredubblades antalet inspektioner jämfört med under 2021. Samtidigt avvecklade Nederländerna tre anläggningar under rapporteringsperioden.

Tabell 3: Antal inspektioner till havs per region och medlemsstat 2022

Region	Land	Inspektioner	Antal arbetsdagar på anläggningen (restid ej inräknad)	Antal anläggningar som inspekterats
Östersjön		2	8	5
	Polen	2	8	5
Svarta havet		15	31,5	9
	Bulgarien	0	0	0
	Rumänien	15	31,5	9
Medelhavet		333	408	271
	Kroatien	36	36	9
	Cypern	3	10	2
	Grekland	1	36	1
	Italien	291	325	257
	Spanien	2	1	2
Nordsjön och Atlanten		174	199	200
	Danmark	28	136	23
	Tyskland	4	9	2
	Irland	0	0	0
	Nederländerna	142	54	175
Totalt		524	646,5	485 5

Genom artikel 18 i direktivet om säkerhet vid offshoreverksamhet ges de behöriga nationella myndigheterna rättigheter och befogenheter avseende verksamhet och anläggningar inom respektive jurisdiktion. Dessa befogenheter omfattar rätten att förbjuda verksamhet och ställa krav på åtgärder för att både säkerställa efterlevnad av principerna för riskhantering och säker verksamhet.

Under 2022 utfördes inte några utredningar om allvarliga olyckor. Under 2021 pågick en utredning (Kroatien).

Under 2022 vidtog endast Nederländerna en verkställighetsåtgärd.

5. TILLBUD OCH SÄKERHETSPRESTANDA

Verksamhetsutövare och ägare av anläggningar samt nationella myndigheter måste rapportera en händelse, dvs. en olycka eller en situation som medför allvarlig fara. En enskild händelse kan dock kategoriseras som ett eller flera tillbud. Till exempel måste två tillbudskategorier anmälas för samma händelse, om det a) skett ett oavsiktligt utsläpp av gas, som b) krävde evakuering av personal.

Medlemsstaterna rapporterade 37 händelser 6 under 2022 jämfört med 26 under 2021:

-Danmark och Kroatien – vardera 12 händelser, inga allvarliga olyckor (jämfört med 13 respektive 2 händelser år 2021) 7 .

-Nederländerna – 11 händelser, inga allvarliga olyckor 8 (11 händelser under 2021). 9

-Rumänien och Spanien – en händelse vardera (inga händelser rapporterade under 2021) 10 .

Av de tillbud som inträffade 2022 hörde 75,67 % till kategorin oavsiktliga utsläpp av gas och/eller olja, 18,91 % till kategorin avgörande säkerhets- och miljökomponenter som inte fungerar och 5,40 % till kategorin förlust av brunnar. Inget av dessa tillbud ledde till dödsfall. Dessutom rapporterades inte några fartygskollisioner eller helikopterolyckor.

Tabell 4: Tillbud per kategori (enligt bilaga IX till direktivet om säkerhet vid offshoreverksamhet) under 2022

Kategori		Totalt	Andel inom kategorin	Andel av det totala antalet händelser
a)	Oavsiktliga utsläpp – totalt	28	100 %	75,67 %
	Bränder orsakade av olja/gas som antänts	0	0 %	0
	Explosioner orsakade av olja/gas som antänts	0	0 %	0 %
	Gas som inte antänts	17	60,7 %	45,95 %
	Olja som inte antänts	11	39,2 %	29,70 %
	Farligt ämne	0	0 %	0 %
b)	Förlust av brunnar – totalt	2	100 %	5,40 %
	Utblåsning	0	0 %	0 %
	Utblåsning/aktivering av flödesdelare	2	100 %	5,40 %
	Icke-fungerande brunnsbarriärer	0	0 %	0 %
c)	Fel i avgörande säkerhets- och miljökomponenter	7	100 %	18,91 %
d)	Förlust av strukturell integritet – totalt	0	0 %	0 %
	Förlust av strukturell integritet	0	0 %	0 %
	Förlust av stabilitet/flytkraft	0	0 %	0 %
	Förlust av positionering	0	0 %	0 %
e)	Fartygskollisioner	0
f)	Helikopterolyckor	0
g)	Olyckor med dödlig utgång(*)	0
h)	Svårt skadade (fem eller fler personer) i samma olycka	0
i)	Evakuering av personal	0
j)	Olyckor med miljökonsekvenser	0
Totalt		37		100 %
(*) Endast i samband med en allvarlig olycka.

Det totala antalet tillbud i EU ökade från 26 stycken år 2021 till 37 stycken år 2022. Ökningen beror på ett större antal oavsiktliga utsläpp av både olja och gas, från 20 till 28, och på fel i avgörande säkerhets- och miljökomponenter, från 3 till 7. Antalet tillbud rörande förlust av brunnar minskade från tre till två mellan 2021 och 2022. Inga tillbud klassades som allvarlig olycka under 2022. Medlemsstaternas myndigheter bedömer tillsammans med verksamhetsutövarna orsakerna till tillbuden för att fastställa om det krävs utredningar eller verkställighetsåtgärder.

6. SLUTSATSER

År 2022 fanns det 311 olje- och gasanläggningar till havs i EU. Nederländerna avvecklade tre anläggningar under rapporteringsperioden.

Den totala olje- och gasproduktionen minskade från 18 187 ktoe år 2021 till 16 264 ktoe år 2022 (en produktionsförlust på 11 %). Danmark och Nederländerna stod för 75 % av EU:s totala olje- och gasproduktion till havs.

Kommissionen har bedömt säkerheten i EU:s olje- och gasverksamhet till havs baserat på de uppgifter som medlemsstaterna har lämnat i enlighet med bestämmelserna i genomförandeförordningen om rapportering. Precisionen i kommissionens bedömning beror därför på om dessa uppgifter är korrekta.

Under 2022 fortsatte de nationella myndigheterna sina ansträngningar för att säkerställa en hög säkerhetsnivå vid olje- och gasverksamheten till havs genom att inspektera 485 anläggningar (jämfört med 248 under 2021). En medlemsstat (Nederländerna) rapporterade om en verkställighetsåtgärd.

Det inträffade inga allvarliga olyckor under 2022. Det totala antalet tillbud ökade från 26 stycken år 2021 till 37 stycken år 2022. Inga dödsfall rapporterades, men det uppstod 44 personskador och 4 allvarliga personskador.

För att säkerställa försörjningstryggheten i EU med hänvisning till geopolitiska förhållandena fortsatte under 2022 driften av anläggningar som var planerade att avvecklas. Detta kan förklara ökningen av antalet tillbud. Medlemsstaternas myndigheter har vidtagit åtgärder för att ta itu med orsakerna till och avhjälpa de tillbud som inträffade. Vid behov kommer utredningar att tillsättas och verkställighetsåtgärder potentiellt vidtas.

Sammanfattningsvis uppstod på grund av de obligatoriska inspektionerna och åtgärder som vidtagits i enlighet med direktivet om säkerhet vid offshoreverksamhet inga betydande negativa konsekvenser för olje- och gasverksamheten till havs.

För att upprätthålla denna höga säkerhetsnivå fortsätter kommissionen sitt nära samarbete med Europeiska unionens grupp av myndigheter för olje- och gasverksamhet till havs (EUOAG). EUOAG lyfter fram betydelsen av att alltid tillämpa bästa praxis för en säker verksamhet och bistår de nationella myndigheter som är företrädda i gruppen.

(1)

EUT L 178, 28.6.2013, s. 66.

(2)

EUT L 302, 22.10.2014, s. 1.

(3)

Vägledningsdokument om kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1112/2014 av den 13 oktober 2014.

https://energy.ec.europa.eu/document/download/68234e29-37c0-48ed-a48c-cb6c488415f5_en? filename= guidelines_reporting_of_accidents.pdf

(4)

Mobila offshoreborrplattformar omfattas inte av de data som finns i avsnitt 4.1.

(5)

Eftersom en anläggning kan inspekteras mer än en gång under ett rapporteringsår skiljer sig antalet anläggningar som inspekterats (485) från det totala antalet anläggningar (311).

(6)

Rapporteringsskyldigheten omfattar inte vissa händelser (t.ex. sådana som inte rör verksamheten).

(7)

Samtliga Danmarks 12 tillbud gällde oavsiktliga utsläpp. Av Kroatiens 12 händelser var 7 en följd av oavsiktliga utsläpp och 5 händelser en följd av att avgörande säkerhets- och miljökomponenter inte fungerade.

(8)

Allvarliga olyckor inbegriper tillbud som skulle ha kunnat orsaka dödsfall eller allvarliga personskador (även om sådana inte förekom).

(9)

Nederländernas tillbud bestod av två förlorade brunnar och nio oavsiktliga utsläpp.

(10)

Händelserna bestod av att avgörande säkerhets- och miljökomponenter inte fungerade.