EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.4.2024

COM(2024) 158 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Andra rapporten om tillämpningen av direktiv 2014/53/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning

1Inledning

1.1Direktivet om radioutrustning

Direktivet om radioutrustning 1 säkerställer en inre marknad 2 för radioutrustning genom fastställande av väsentliga krav för hälsa, säkerhet, elektromagnetisk kompatibilitet och effektiv användning av radiospektrumet. Det ger också en grund för vidare reglering av vissa ytterligare aspekter.

Enligt artikel 47.2 i direktivet ska Europeiska kommissionen se över hur direktivet fungerar och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet senast den 12 juni 2018 och vart femte år därefter. Genom denna rapport uppfylls det kravet för perioden fram till den 12 juni 2023.

1.2Politisk bakgrund

Denna rapport omfattar en period då ”Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern” var en av prioriteringarna i kommissionens politiska riktlinjer för perioden 2019–2024. När det gäller radioutrustning är det av betydelse att följande tas upp i riktlinjerna: sakernas internet (IoT), gemensamma standarder för EU:s 5G-nätverk, standarder för ny teknik och krav på hög integritet, (cyber)säkerhet och etiska standarder.

Denna period präglades också av covid-19-pandemin, som avsevärt ökade efterfrågan på fjärråtkomst och därmed också påskyndade införandet av den relevanta radioutrustningstekniken och ökade behovet av att stärka cybersäkerheten.

I och med Storbritanniens utträde ur EU är varje EU-baserad ekonomisk aktör som köper en produkt från Storbritannien nu importör. Brittiska anmälda organ förlorade dessutom sin status som anmälda organ i EU och ströks ur kommissionens informationssystem för anmälda organisationer ( databasen Nando ).

Rysslands olagliga invasion av Ukraina har ökat medvetenheten om den roll som telekommunikationsutrustning spelar för cybersäkerheten, liksom om behovet att stärka motståndskraften hos de radioutrustningsprodukter som finns på marknaden i EU. Det måste betonas att radioutrustning med hög precision, såsom drönare eller produkter med dubbla användningsområden för både militär och civil användning (inklusive vissa trådlösa enheter), är mycket betydelsefull.

2Utvecklingen i lagstiftningen

Sedan 2018 har flera rättsakter med relevans för direktivet om radioutrustning antagits, och ännu fler håller på att utarbetas.

2.1Förordning (EU) 2018/1139: civil luftfart (utrustning ombord på luftfartyg, drönare)

Genom förordning (EU) 2018/1139 3 (Easa-förordningen) ändrades direktivet om radioutrustning och i synnerhet det system som ska tillämpas på utsläppande på marknaden av radioutrustning för luftfart.

2.2Delegerad förordning (EU) 2019/320: tillgång till larmtjänster från smarttelefoner via Galileosystemet

Genom delegerad förordning (EU) 2019/320 4 blev det väsentliga kravet i artikel 3.3 g i direktivet om radioutrustning tillämpligt på smarttelefoner från och med den 17 mars 2017. Smarttelefoner måste, när de används för att få tillgång till larmtjänster, stödja tekniska lösningar för mottagning och bearbetning av wifi-data och data från globala system för satellitnavigering (GNSS) som är kompatibla och kan användas med åtminstone Galileosystemet samt för tillhandahållande av dessa data för överföring vid nödkommunikation.

Eftersom det saknas harmoniserade standarder måste tillverkare av radioutrustning få sina produkters överensstämmelse med detta väsentliga krav bedömt av ett anmält organ.

2.3Förordning (EU) 2019/1020: marknadskontroll och överensstämmelse för produkter 

Förordning (EU) 2019/1020 5 gäller sedan den 16 juli 2021 för produkter som omfattas av EU:s harmoniseringslagstiftning, inklusive direktivet om radioutrustning.

2.4Delegerad förordning (EU) 2022/30: cybersäkerhet

Kommissionen antog den 29 oktober 2021 delegerad förordning (EU) 2022/30 6 , som kommer att göra de väsentliga kraven i artikel 3.3 d, e och f i direktivet om radioutrustning tillämpliga på vissa kategorier av radioutrustning. En konsekvensbedömning har gjorts av kommissionen.

Mer specifikt kommer den delegerade förordningen att förbättra nättåligheten och skyddet av konsumenternas integritet samt minska risken för penningbedrägerier.

Den delegerade förordningen omfattar trådlösa enheter som är anslutna till internet och andra enheter, t.ex. leksaker och produkter för barnomsorg med radiofunktion och kroppsburen radioutrustning.

Den delegerade förordningen blir tillämplig den 1 augusti 2025. Tillverkarna kommer alltså att ha tillräckligt med tid att anpassa sina produkter 7 .

Kommissionen utfärdade den 5 augusti 2022 en standardiseringsbegäran 8 till Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) för utarbetande av relevanta harmoniserade standarder senast den 30 juni 2024 9 . Detta kommer att hjälpa tillverkarna att uppfylla de nya kraven.

Cyberresiliensakten kommer att utgöra en utveckling av delegerad förordning (EU) 2022/30, eftersom akten kommer att omfatta alla digitala produkter och hela produktlivscykeln.

2.5Direktiv (EU) 2022/2380 (direktivet om en gemensam laddare)

Flera alternativ för införandet av en gemensam laddare undersöktes i en konsekvensbedömning . Direktivet om radioutrustning ändrades genom direktiv (EU) 2022/2380 10 (direktivet om en gemensam laddare), varigenom de krav som lösningen med en ”gemensam laddare” medför infördes i direktivet om radioutrustning. I synnerhet fastställdes följande:

·USB-C blir den harmoniserade laddningsporten.

·Harmoniseringen kommer att hindra olika tillverkare från att omotiverat begränsa laddningshastigheten och säkerställa att laddningshastigheten är densamma oavsett vilken kompatibel laddare som används.

·Konsumenter kommer att kunna köpa nya elektroniska produkter utan att köpa nya laddare.

·Tillverkare måste tillhandahålla relevant visuell och skriftlig information om laddningsegenskaper.

Dessa krav gäller från och med 2024 för samtliga handhållna mobiltelefoner, datorplattor, digitalkameror, hörlurar, headset, bärbara högtalare, handhållna videospelskonsoler, läsplattor, öronsnäckor, tangentbord, datormöss och bärbara navigeringssystem. Från den 28 april 2026 gäller de även för bärbara datorer. Detta tillämpningsområde kan komma att utvidgas till fler produkter i framtiden.

Direktivet om en gemensam laddare kommer att kompletteras med motsvarande krav inom ramen för en översyn av genomförandeförordningen för ekodesign för externa nätaggregat. De viktigaste föreslagna möjligheterna är:

·Att informera konsumenterna genom att märka ”gemensamma laddare” med en logotyp och ett piktogram.

·Att förhindra att icke-kompatibla laddare säljs tillsammans med radioutrustning.

·Att öka fördelarna med interoperabilitet genom att utvidga tillämpningsområdet för ”gemensamma laddare” till annan utrustning än radioutrustning.

Lagstiftningsöversynen förväntas slutföras under 2024.

Kommissionen kommer att rapportera huruvida man bör överväga att utvidga kraven avseende separat tillhandahållande och/eller obligatoriskt separat tillhandahållande till att omfatta kablar.

3Utvecklingen på andra områden än lagstiftning

3.1Anmälda organ inom ramen för direktivet om radioutrustning

En av de viktigaste konsekvenserna av det ökande antalet krav i direktivet om radioutrustning är att de anmälande myndigheterna måste bedöma de anmälda organens kompetens att uppfylla de nyligen aktiverade väsentliga kraven.

Nandosystemet har anpassats för att visa vilka väsentliga krav ett anmält organ kan uppfylla.

3.2Radioutrustning som inte omfattas av nationella begränsningar

I enlighet med artikel 1.3 i kommissionens beslut 2000/299/EG 11 offentliggjorde kommissionen 2020 en förteckning över utrustning som omfattas av klass 1 (dvs. utrustning som kan släppas ut på marknaden och tas i bruk utan begränsningar). Denna förteckning uppdateras för närvarande för att återspegla ändringarna i EU:s och medlemsstaternas bestämmelser om tillträde till radiospektrum.

3.3Uppdatering av vägledningen om direktivet om radioutrustning (RED Guide)

Vägledningen om direktivet om radioutrustning (RED Guide) är ett icke-bindande dokument som hjälper marknadskontrollmyndigheter, industri och anmälda organ att genomföra direktivet om radioutrustning på ett konsekvent sätt.

Den senaste versionen av vägledningen offentliggjordes i december 2018 och är tillgänglig för allmänheten. En uppdatering av vägledningen övervägs för närvarande.

4Harmoniserade standarder till stöd för direktivet om radioutrustning

4.1Hänvisningar till standarder

Sedan 2018 har kommissionen offentliggjort hänvisningar till 72 harmoniserade standarder i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Standarder som offentliggörs i EUT L-serien ger en presumtion om överensstämmelse med de väsentliga kraven i direktivet om radioutrustning vid korrekt användning.

Ett antal diskussioner om rättsliga aspekter har förts med relevanta tekniska kommittéer inom CEN, Cenelec och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi). Kommissionens avdelningar har proaktivt klargjort följande huvudfrågor så att standardiseringsarbetet kan fortsätta:

·Genomförande av mottagarparametrar för att göra radioutrustningen mer motståndskraftig och undvika att skapa skadliga störningar.

·Objektivitet och verifierbarhet för standarder, i syfte att undvika att ge tillverkaren alltför stor frihet att vid genomförandet av tekniska specifikationer.

·Innovation och konkurrenskraft för provningsindustrin i EU.

·Toleranser och mätosäkerheter för att undvika artificiella ändringar av de tekniska gränsvärdena och för att främja mer exakta mätningar.

4.2Standardiseringsbegäranden

Sedan 2018 har kommissionen antagit två standardiseringsbegäranden om harmoniserade standarder till stöd för direktivet om radioutrustning.

4.2.1Tillgång till larmtjänster från smarttelefoner – artikel 3.3 g i direktivet om radioutrustning

För att stödja genomförandet av delegerad förordning (EU) 2019/320 antog kommissionen en standardiseringsbegäran 12 riktad till Etsi, som beslutade att inte godta denna.

För att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt och med tanke på att ett anmält organ kommer att behöva delta vid bedömningen av överensstämmelse har kommissionen offentliggjort riktlinjer för anmälda organ.

4.2.2Cybersäkerhet – artikel 3.3 d, e och f i direktivet om radioutrustning

För att stödja tillverkarna i uppfyllandet av de nya kraven avseende cybersäkerhet har kommissionen begärt att CEN–Cenelec ska utveckla tre harmoniserade standarder 13 . CEN-Cenelec godtog begäran i september 2022.

4.3Harmoniserade standarder till stöd för artikel 3.1 i direktivet om radioutrustning

Det finns endast ett fåtal harmoniserade standarder till stöd för artikel 3.1 14 i direktivet om radioutrustning. Detta beror på att de antingen inte har föreslagits för hänvisning av de europeiska standardiseringsorganisationerna eller på att de inte uppfyller de rättsliga kraven för hänvisning i direktivet om radioutrustning. Det finns under alla omständigheter inte något krav på att ett anmält organ ska medverka för att visa att dessa väsentliga krav är uppfyllda.

5Medlemsstaternas åtgärder

5.1Medlemsstaternas rapporter enligt artikel 47.1 i direktivet om radioutrustning

Medlemsstaterna lämnade in rapporter om genomförandet av direktivet om radioutrustning 2021 och 2023, där följande punkter framhölls.

·De flesta medlemsstater informerade berörda parter och andra myndigheter om den senaste utvecklingen gällande direktivet om radioutrustning.

·Inga problem med det sektorsövergripande samarbetet mellan myndigheter rapporterades.

·Vissa myndigheter deltar i nationella och europeiska standardiseringsorgan. Andra forum för samarbete om standarder är Kommittén för bedömning av överensstämmelse och marknadsövervakning inom teleområdet (TCAM), den administrativa samarbetsgruppen för direktivet om radioutrustning och kommittén för standarder.

·För att bedöma organ för bedömning av överensstämmelse som vill bli anmälda organ förlitar sig de flesta medlemsstater på nationella ackrediteringsorgan 15 . Några medlemsstater har föreslagit att en samordningsmekanism ska inrättas vid samarbetsorganisationen för ackreditering och att bedömningen av anmälda organ i hela EU ska harmoniseras genom att bedömning tillåts endast via ackreditering.

·Bland framväxande risker och utmaningar kan nämnas artificiell intelligens, omkonfigurerbara radiosystem, renoverade produkter, drönare, digital märkning, import från länder utanför EU, regelbunden översyn av lagstiftning och standarder, kapacitet att utföra provningar, e-handel och installation av produkter.

5.2Uppdatering om samarbetsgruppens verksamhet

Sedan 2011 har samarbetsgruppen offentliggjort årlig marknadskontrollsstatistik. Antalet inspektioner ökade till 11 491 under 2022, med en nivå av bristande efterlevnad på omkring 60 %. Detta resultat avspeglar inte den allmänna överensstämmelsen hos den radioutrustning som finns på marknaden, eftersom de flesta marknadskontrollmyndigheter koncentrerar sina inspektioner till sektorer där det finns problem.

Mellan 2018 och 2022 genomförde samarbetsgruppen två kampanjer (IoT-enheter och privat mobilradiokommunikation (PMR) och PMR 446-produkter).

Under 2021 inledde samarbetsgruppen sitt deltagande i de EU-finansierade gemensamma åtgärderna JAHARP 2020 (specifik energiabsorption per tids- och massenhet (SAR) för anslutna enheter, IoT-anslutna enheter i samarbete med tullen och en harmoniserad metod för bedömning av de administrativa kraven för produktsektorer enligt förordning (EU) 2019/1020) och JAHARP 2021 (lokala trådlösa nätverk WLAN 5GHz och radioutrustning i bilar).

Samarbetsgruppen har utarbetat och offentliggjort flera vägledningar och andra informationskällor för berörda parter om ett antal olika ämnen, däribland direktivets tillämplighet på specifika produkter.

När det gäller det internetbaserade informations- och kommunikationssystemet för alleuropeisk marknadskontroll (ICSMS) har samarbetsgruppen tillsammans med kommissionen arbetat med att förbereda införandet av gränssnittet för direktivet om radioutrustning.

5.3Unionsprovningsanläggningar

I enlighet med förfarandena för utseende av unionsprovningsanläggningar i genomförandeförordning (EU) 2022/1267 16   utsåg kommissionen Litauens tillsynsmyndighet för kommunikation till unionsprovningsanläggning för radioutrustning. Unionsprovningsläggningarna ska, inom det område de utsetts för, utföra de uppgifter som fastställs i artikel 21 i förordning (EU) 2019/1020 17 .

6Genomförande och kontroll av efterlevnaden

6.1Riskbedömning

Tillverkare av radioutrustning måste göra en riskbedömning innan de utför bedömningen av överensstämmelse. I synnerhet måste de bedöma riskerna och sannolikheten för att de inträffar i syfte att vidta konkreta tekniska åtgärder för att begränsa riskerna. Det fastställs ingen specifik metod för riskbedömning i direktivet om radioutrustning.

Dessutom faller utvärderingen av den riskbedömning som tillverkarna utför inom medlemsstaternas ansvarsområde. Det tillhör därför samarbetsgruppens samordnande uppgifter att se till att myndigheterna har en gemensam strategi.

6.2Tillgång till larmtjänster via autonoma maritima radioenheter (delegerad förordning)

Expertgruppen har övervägt hur man ska säkerställa en lämplig användning av det automatiska identifieringssystemet (AIS) och det globala nödsignals- och säkerhetssystemet till sjöss (GDMSS) för autonom maritima radioenheter (AMRD) för tillgång till larmtjänster, inbegripet hur störningar på annan maritim utrustning kan undvikas.

Expertgruppens preliminära slutsats är att de väsentliga krav 18 som anges i direktivet om radioutrustning räcker för att beakta aspekter av den karaktär som tas upp i de nyligen utfärdade ITU-R 19 -rekommendationerna. Detaljerade specifikationer kan integreras i relevanta harmoniserade standarder.

6.3Formell invändning mot standarden för mätning av SAR

År 2022 invände Frankrike formellt mot en harmoniserad standard för mätning av SAR 20 . Frankrike anser att det är nödvändigt att revidera denna standard eftersom den nuvarande versionen medger att tillverkaren fritt väljer ett mätavstånd på mellan 0 och 5 mm. Frankrike anser att det i standarden bör specificeras att mätningen ska göras på det avstånd som ger den maximala nivån. Den nuvarande metoden tillåter att tillverkaren använder ett avstånd med en lägre SAR-nivå.

Kommissionen begärde en teknisk rapport från Cenelec, i vilken det konstaterade att den högsta SAR-nivån vanligtvis uppmäts på ett avstånd av 0 mm. Expertgruppen för radioutrustning har i stort sett ställt sig bakom denna metod. Cenelec kommer att uppdatera den relevanta standarden i enlighet med detta.

6.4Radioutrustning i fordon

Kommissionen har uppmärksammat det faktum att fordonstillverkare (via en riskbedömning) måste säkerställa att en trådlös enhets överensstämmelse med direktivet om radioutrustning inte ändras efter det att den har installerats i fordonet och används tillsammans med annan radioutrustning.

6.5Störningar på meteorologiska radarsystem orsakade av 5 GHz RLAN-utrustning

Störningar på meteorologiska radarsystem som orsakas av 5 GHz RLAN-utrustning (radio local area network) har länge varit ett problem. Sådana störningar är ett av de största problemen för användarna av väderradar, eftersom de kan försämra datakvaliteten och efterbehandlingsalgoritmerna. Källorna till störningarna är svåra att spåra eftersom de är så kortvariga.

Kommissionen bad Gemensamma forskningscentret (JRC) att genomföra en studie för att analysera problemet och föreslå lösningar. Inget av de beskrivna alternativen ger dock en fullständig lösning, eftersom frekvensbandet delas av båda tjänsterna. Dessutom skulle de mest genomförbara lösningarna kräva bättre samordning mellan nationella myndigheter. Den harmoniserade standarden EN 301 893 V2.1.1 för genomförande av DFS-mekanismen 21 har visat sig vara ett sätt att undvika störningar när den används korrekt. Det finns inte heller några brister när det gäller EU:s nuvarande regler för RLAN vid 5 GHz 22 .

6.6Tillgång till larmtjänster via VoLTE-teknik

År 2022 tog Nederländerna upp frågan om bristen på interoperabilitet gällande VoLTE 23 -teknik för röstsamtal. Det är relativt vanligt att röstsamtal inte kan upprättas när en smarttelefon används på en annan operatörs nät (roaming) och denna operatör har stängt ned 2G- och 3G-näten. Detta är särskilt problematiskt när det gäller tillgången till larmtjänster (E112), eftersom det där inte finns något alternativ till röstsamtal.

De tekniska specifikationerna för mobilnätet utvecklas av 3GPP, ett globalt partnerskap där Etsi deltar. Etsi har lagt fram en rapport där man drar slutsatsen att problemet främst beror på bristen på kommersiella avtal mellan nätoperatörer, vilket i sin tur hindrar VoLTE-tjänsten från att fungera fullt ut.

Kommissionens preliminära slutsats är att direktivet om radioutrustning inte är rätt verktyg för att hantera denna fråga eftersom det inte går att ålägga nätoperatörerna några skyldigheter via direktivet.

6.7E-märkning

Industrin har föreslagit att begärda märkningar och upplysningar ska genomföras i digitalt format. Syftet är att stärka industrins konkurrenskraft genom att undanröja behovet av att tillhandahålla tryckt information. Det skulle också ligga i linje med EU:s gröna strategi.

Flera medlemsstater är oroade över att detta kan göra det svårare att utföra marknadskontroller eftersom det skulle vara mer komplicerat att få tillgång till information i digitalt format. De anser också att denna åtgärd skulle kunna bli betungande för vissa ekonomiska aktörer såsom distributörer.

6.8Produkter som är föremål för renovering, återtillverkning och reparationer

Renovering, återtillverkning och reparation är en snabbt växande marknad, särskilt när det gäller smarttelefoner. Den bidrar till den cirkulära ekonomin genom att förlänga produkternas livslängd.

Med avseende på direktivet om radioutrustning betraktas aktörer som utför ändringar av produkter rättsligen som tillverkare (i enlighet med blåboken) om de väsentligen ändrar utrustningen på ett sådant sätt att överensstämmelsen med de väsentliga kraven kan påverkas. Det måste utarbetas ett sätt att förena den cirkulära ekonomins krav med de krav på konsumentskydd och skydd av offentliga tillgångar som fastställs i direktivet om radioutrustning.

7Uppdatering om Redca-gruppens verksamhet

Redca-gruppen (Radio Equipment Directive Compliance Association) består av de anmälda organ som utför bedömningar av överensstämmelse i enlighet med direktivet om radioutrustning.

Under 2018 diskuterade Redca-gruppen 5G-teknik, SAR och riskbedömningar. Databasen över intyg som avslagits av anmälda organ inom ramen för direktivet om radioutrustning upprättades i CIRCABC-systemet. Dessutom diskuterades tekniska riktlinjer 24 om riskbedömning och en ny version offentliggjordes.

År 2019 diskuterade Redca-gruppen hur falska provningsrapporter kan upptäckas. En diskussion om aktiva antenner ledde till en översyn av de relevanta riktlinjerna. Redca-gruppen förde en preliminär diskussion om cybersäkerhet.

År 2020 ändrades Redca-gruppens regler för omröstning om tekniska riktlinjer, så att det nu endast är anmälda organ enligt direktivet om radioutrustning som får rösta. Ytterligare uppdateringar gjordes om cybersäkerhet allmänt sett, och ytterligare diskussioner fördes om aktiva 5G-antenner.

Under 2021 fördes ytterligare diskussioner om radioutrustning i fordon. Därutöver höll Redca-gruppen en serie webbinarier om E112/Galileo.

Under 2022 uppdaterades Redca-gruppens regler på grundval av kommentarer från öppenhetsregistret. Man diskuterade toleranser och mätosäkerheter i standarder.

Under första halvåret 2023 genomförde Redca-gruppen en workshop med CEN/Cenelec om standardiseringsbegäran för den delegerade förordningen om cybersäkerhet.

8Ämnen som måste behandlas i rapporten enligt artikel 47.2 i direktivet om radioutrustning

Enligt artikel 47.2 i direktivet om radioutrustning ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om sex specifika mål. Kommissionen samlade in underlag genom en undersökning bland medlemmarna i kommissionens expertgrupp för radioutrustning.

8.1Mål 1: ett enhetligt system på unionsnivå för all radioutrustning

De svarande från undersökningen tog upp följande frågor:

·Det är en utmaning att säkerställa överensstämmelse med många andra relevanta rättsakter.

·Bristen på en fullständigt harmoniserad reglering av spektrumtillträde i EU ger upphov till marknadsfragmentering.

·De återstående skillnaderna mellan medlemsstaterna bör undanröjas.

·De väsentliga krav som fastställs i artikel 3.3 i direktivet om radioutrustning har inte att göra med störningar och elektromagnetisk immunitet och bör därför regleras på annat håll.

·Direktivet om radioutrustning bör omvandlas till en förordning.

8.2Mål 2: konvergens mellan telekommunikationssektorn, den audiovisuella sektorn och sektorn för informationsteknik

De svarande i undersökningen ansåg att det ökande antalet trådlöst anslutna produkter och den växande mängden relaterad lagstiftning utgör ett hinder för tillämpningen av direktivet om radioutrustning. Ett förslag var att slå samman direktivet om radioutrustning, direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet och lågspänningsdirektivet. Det föreslogs att krav och harmoniserade standarder skulle fastställas för kombinationer av radioprodukter och elektroniska produkter som inte innehåller radioteknik. Man efterlyste också mer aktiv vägledning om cybersäkerhet.

8.3Mål 3: harmonisering av lagstiftningsåtgärder på internationell nivå

De svarande från undersökningen tog upp följande frågor:

·Överensstämmelse mellan rättsakter är av yttersta vikt.

·Det är nödvändigt att överväga hur den cirkulära ekonomin kommer att genomföras i den sektor som omfattas av direktivet för radioutrustning (t.ex. vad gäller renoverade produkter).

·Standarder anses vara viktiga ur ett internationellt perspektiv. Hänvisningar till dessa bör offentliggöras snabbare. Sedan kommissionen skärpte sina regler för hänvisning till standarder i syfte att öka rättssäkerheten har vissa internationella standarder inte längre varit harmoniserade standarder.

·Elektronisk CE-märkning och digital dokumentation bör studeras.

·Åtgärder för marknadskontroll och kontroll av efterlevnad bör harmoniseras mer.

·En harmonisering mellan EU:s och Nordamerikas krav på radioutrustning anses ha stor potential.

·Internationellt samarbete om marknadskontroll och ackreditering är viktigt.

8.4Mål 4: en hög konsumentskyddsnivå

De svarande från undersökningen tog upp flera frågor.

·Självbedömning på grundval av harmoniserade standarder skapar en dynamisk ram som anpassas automatiskt. Efterlevnaden är dock alltför beroende av tillverkarnas integritet, vilket har lett till låg efterlevnadsnivå. Ett register där enbart anmälda organ kan registrera produkter skulle bidra till att förbättra efterlevnaden.

·Förfarandet i fråga om skyddsåtgärder är inte lätt att tillämpa (särskilt inte när ett beslut bestrids i domstol).

·SAR-värdena bör tryckas på förpackningen så att konsumenterna får denna information.

8.5Mål 5: bärbar radioutrustning ska samverka med tillbehör, särskilt med gemensamma laddare

De svarande i undersökningen välkomnade antagandet av direktivet om en gemensam laddare och noterade följande:

·Direktivet om en gemensam laddare kommer att behöva uppdateras i framtiden för att ta hänsyn till den tekniska och rättsliga utvecklingen och reglera ytterligare aspekter.

·Minskningen av elektroniskt avfall och översynen av ekodesigndirektivet behöver beaktas vid utarbetandet av ytterligare regler om en gemensam laddare.

·Produkthandböcker bör innehålla information om hur produkten samverkar med tillbehör.

8.6Mål 6: visning av erforderlig information på inbyggda skärmar

De flesta svarande såg fördelarna (särskilt när det gäller att minska (pappers)avfallet), men var medvetna om de utmaningar som detta skulle innebära för marknadskontrollmyndigheter, tullkontroller och slutanvändare. De svarande påpekade komplikationer (t.ex. att produkterna måste ha ett batteri som är åtminstone delvis laddat, att förpackningen måste öppnas och skyddsfilmen över skärmen avlägsnas samt att det måste vara omöjligt att ändra informationen). De menade därför att även detta måste regleras.

Vissa svarande pekade på möjliga lösningar, såsom att tillhandahålla en QR-kod eller placera CE-märkningen på förpackningen.

9Slutsats

Direktivet om radioutrustning har varit tillämpligt i över åtta år. Under denna period har direktivet säkerställt lika villkor för radioutrustningssektorn och skyddat både användarnas hälsa och radiospektrumet genom att förhindra skadliga störningar.

Direktivet om radioutrustning har utformats på ett neutralt sätt som möjliggör anpassning till nya risker och teknisk utveckling med hjälp av två mekanismer. För det första uppdateras de harmoniserade standarderna kontinuerligt för att ta hänsyn till modern och ny telekommunikationsteknik. För det andra tillgodoser antagandet av delegerade akter enligt direktivet behov som gäller tillgång till larmtjänster och cybersäkerhet.

(1)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG.

(2)

Hänvisningarna i denna rapport till inre marknad, EU eller medlemsstater, bör, vid behov, läsas mot bakgrund av avsnitt 2.9 i 2022 års blåbok om genomförandet av EU:s produktbestämmelser och avsnitt 1.2.2.1 i vägledningen om direktivet ( Guide to the RED (inte översatt till svenska)).

(3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet.

(4)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/320 av den 12 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU vad gäller tillämpningen av de väsentliga krav som avses i artikel 3.3 g i det direktivet i syfte att säkerställa lokalisering av nödsamtal från mobila enheter.

(5)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter.

(6)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/30 av den 29 oktober 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU vad gäller tillämpningen av de väsentliga krav som avses i artikel 3.3 d, e och f i det direktivet.

(7)

Den tidsfrist som fastställdes i kommissionens delegerade förordning 2022/30 har förlängts från den 1 augusti 2024 till den 1 augusti 2025, efter en formell begäran från CEN och Cenelec. Den delegerade förordningen om ändring (2023/2444) har antagits och offentliggjorts i EUT.

(8)

 Commission Implementing Decision on a standardisation request to CEN and CENELEC as regards radio equipment in support of Directive 2014/53/EU of the European Parliament and of the Council and Commission Delegated Regulation (EU) 2022/30 (inte översatt till svenska).

(9)

Den ursprungliga tidsfristen fastställdes till den 30 september 2023 och har förlängts till den 30 juni 2024, efter en formell begäran från CEN och Cenelec.

(10)

 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2380 av den 23 november 2022 om ändring av direktiv 2014/53/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning.

(11)

 Den fortsätter att gälla enligt direktivet om radioutrustning, med undantag för de bestämmelser i kommissionens beslut 2000/299/EG som rör ”varningsmärket”.

(12)

 Commission Implementing Decision on a standardisation request to ETSI as regards handheld mobile phones in support of Directive 2014/53/EU of the European Parliament and of the Council in conjunction with Commission Delegated Regulation (EU) 2019/320 (inte översatt till svenska).

(13)

 Commission Implementing Decision on a standardisation request to CEN and CENELEC as regards radio equipment in support of Directive 2014/53/EU of the European Parliament and of the Council and Commission Delegated Regulation (EU) 2022/30 (inte översatt till svenska).

(14)

 Krav avseende säkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet.

(15)

Se rådets förordning (EG) nr 765/2008.

(16)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1267 av den 20 juli 2022 om fastställande av förfaranden för utseende av unionsprovningsanläggningar för marknadskontroll och kontroll av produktöverensstämmelse i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020.

(17)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter.

(18)

Artikel 3.2 och artikel 3.3 g i direktivet om radioutrustning.

(19)

Rekommendation ITU-R M.2135-0.

(20)

 EN 50 566:2017. Produktstandard för fastställande av trådlösa kommunikationsenheters överensstämmelse med de grundläggande begränsningarna och gränsvärdena för exponering avseende elektromagnetiska fält (30 MHz–6 GHz), handhållna och kroppsburna apparater som används nära kroppen.

(21)

Dynamiskt frekvensval är en teknik som innebär att överföringen automatiskt flyttas till en annan frekvens om det upptäcks att kanalen är upptagen.

(22)

Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/2307.

(23)

 Röstsamtal över LTE (Long-Term Evolution). Det är denna teknik som används för röstsamtal i fjärde generationens mobilnät (4G).

(24)

Syftet med de tekniska riktlinjerna är undanröja oklarheter avseende direktivet om radioutrustning och/eller vägledningen om direktivet så som dessa uppfattas inom Redca-gruppen.