1.1

En välfungerande social dialog och ett meningsfullt deltagande av arbetstagare, med respekt för arbetsmarknadsparternas oberoende och med beaktande av särdragen i medlemsstaternas arbetsmarknadssystem och företagsspecifika behov, är det bästa sättet att förutse och hantera förändringar på arbetsplatsnivå.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att den översyn av direktivet som kommissionen föreslår (1), i synnerhet på begäran av Europaparlamentet, i stor utsträckning skulle göra de europeiska företagsrådens funktionssätt överdrivet komplicerat och riskera att omvandla de europeiska företagsråden från verktyg för konstruktiv information och konstruktivt samråd på företagsnivå till dåligt fungerande och betungande källor till tvister och rättslig osäkerhet, vilket skulle undergräva den välbehövliga samarbetsandan och tilliten på arbetsplatsnivå.

1.3

EESK föreslår att avtal från tiden före direktivet ska kunna existera med respekt för deras specifika rättsliga status och utan att de åläggs obligatoriska krav.

1.4

EESK anser att den nuvarande definitionen av gränsöverskridande verksamhet inte bör ändras, eftersom det i definitionen med rätta anges att frågor endast kan betraktas som gränsöverskridande om de berör minst två företag eller driftställen i företaget eller gruppen som är belägna i två olika medlemsstater.

1.5

EESK välkomnar kommissionens ståndpunkt att de europeiska företagsråden inte är medbestämmandeorgan och inte får försena beslutsfattandet i företagen.

1.6

EESK anser att direktivet inte får hindra företag från att fatta beslut inom rimlig tid och skyndsamt, vilket är nödvändigt i ett snabbt föränderligt företagsklimat, med full respekt för nationella informations- och samrådsförfaranden. EESK betonar att samråd, möten och bidrag från europeiska företagsråd också måste vara möjliga via digitala kanaler.

1.7

EESK betonar att det för att skydda konfidentiell affärsinformation och säkerställa ett smidigt beslutsfattande måste vara ledningens exklusiva befogenhet att besluta om informationens konfidentiella karaktär.

1.8

EESK påpekar att det gällande direktivet gör det möjligt att få hjälp av en expert, varför anlitandet av ytterligare experter måste godkännas på förhand av ledningen.

1.9

EESK avvisar tanken om att den centrala ledningen ska täcka kostnaderna för juridiskt biträde och deltagande i administrativa eller rättsliga förfaranden. Dessa kostnader bör, såsom är fallet för närvarande, fördelas i enlighet med nationell rätt.

1.10

EESK beklagar kommissionens strategi att uppmuntra rättsliga ingripanden i stället för att främja alternativa tvistlösningsmekanismer som kan stödja framförhandlade lösningar mellan arbetsmarknadens parter.

1.11

EESK välkomnar kommissionens förslag om fastställande av effektiva, avskräckande och proportionella sanktioner som kommer att förbli medlemsstaternas ansvarsområde, i linje med EU:s lagstiftningspraxis inom ramen för kapitlet om socialpolitik i EU-fördraget. I samma anda ställer sig EESK bakom kommissionen vad gäller att inte stödja idéerna om böter i samma storleksordning som i den allmänna dataskyddsförordningen och arbetstagarnas rätt att begära ett domstolsföreläggande för att tillfälligt upphäva ett företagsbeslut, eftersom dessa åtgärder är oproportionerliga i förhållande till direktivets tillämpningsområde och allvarligt skulle kunna skada de europeiska företagens konkurrenskraft.

1.12

EESK välkomnar kommissionens strategi att inte ställa sig bakom förslaget i Europaparlamentets resolution (2) om att utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta strukturellt självständiga företag såsom dem som grundar sig på franchiseavtal.

1.13

EESK välkomnar inte den föreslagna översynen, men lägger ändå fram sina synpunkter på ett antal aspekter som ingår i kommissionens förslag och Europaparlamentets resolution.

2.1

EESK har alltid varit en stark anhängare av social dialog på alla nivåer i företag och andra organisationer. En välfungerande social dialog och ett meningsfullt deltagande av arbetstagare, med respekt för arbetsmarknadsparternas oberoende och med beaktande av särdragen i medlemsstaternas arbetsmarknadssystem och företagsspecifika behov, är det bästa sättet att förutse och hantera förändringar på arbetsplatsnivå och på så sätt möta de utmaningar som följer av ekonomiska, miljörelaterade och sociala omvandlingar i arbetslivet.

2.2

Eftersom de europeiska företagens affärsmiljö med åren i allt större utsträckning har öppnats upp och internationaliserats för att möta utmaningarna med den inre marknaden och globaliseringen har det funnits ett allmänt behov i företagen att anpassa systemen för arbetstagarinflytande för att bättre tillgodose kraven på företagsnivå.

3

De europeiska företagsråden inrättades med rätta för att skapa en gedigen grund för information till och samråd med arbetstagare i multinationella företag eller grupper. Som ett bevis på detta finns det över 350 välfungerande frivilliga avtal som ingåtts och godkänts av arbetsmarknadens parter på företagsnivå. (3) Dessa avtal bygger på centrala begrepp i det gällande direktivet och på väletablerad praxis på företagsnivå.

3.1

Kommissionens förslag om att se över direktivet om europeiska företagsråd, på begäran av Europaparlamentet (4), efter uppmaningar från de europeiska fackföreningarna om en sådan översyn, står i stark motsättning till den rådande verkligheten i och återkopplingen från de företag som driver europeiska företagsråd. I detta förslag beaktas dessutom inte företagens omständigheter, och det är inte förenligt med EU:s uttalade politiska strategi att skydda europeiska företags konkurrenskraft och minska rättsliga hinder.

3.2

EESK påpekar att kommissionen i sin konsekvensbedömning inte drog någon slutsats om huruvida och i vilken utsträckning undantag inom ramen för de frivilliga avtal om europeiska företagsråd som ingåtts enligt artikel 13 i det ursprungliga direktivet om europeiska företagsråd (94/45/EG) eller som ingåtts eller reviderats under övergångsperioden efter antagandet av det omarbetade direktiv 2009/38/EG medför rättslig osäkerhet eller hindrar effektiv information och effektiva samråd i dessa företag.

3.3

EESK beklagar att kommissionens förslag bygger på en konsekvensbedömning där man bortser från de verkliga beläggen från företag för hur de europeiska företagsråden fungerar och särskilt de kumulativa effekterna av eventuella nya skyldigheter för företag. EESK hänvisar till att medan arbetsgivarna har uttryckt allvarliga tvivel om den föreslagna översynens negativa inverkan på de europeiska företagens konkurrenskraft, har även nämnden för lagstiftningskontroll uttryckt tvivel om slutsatserna i kommissionens konsekvensbedömning (5). Vidare ansåg nämnden för lagstiftningskontroll att kommissionens rapport inte är tillräckligt tydlig när det gäller initiativets tillämpningsområde, mål och förenlighet med subsidiaritetsprincipen, inbegripet full respekt för arbetsmarknadsparternas rättigheter och medlemsstaternas befogenheter.

3.4

EESK noterar åsikterna i de ändringsförslag som lades fram av ett flertal medlemmar av grupp I till EESK:s yttrande ”Demokrati i arbetslivet” (6), där det tydligt anges att det finns andra sätt att främja gränsöverskridande social dialog än att se över direktivet: ”Europeiska företagsråd har under flera årtionden bidragit positivt till företagens långsiktiga ekonomiska, sociala och miljömässiga mål. I syfte att öka deras potential och effektivitet menar EESK att det finns ett behov av att ytterligare främja korrekt tillämpning och vägledning på grundval av praktiska verktyg såsom riktmärkning med bästa praxis. I detta sammanhang noterar EESK Europaparlamentets nyligen antagna resolution om en revidering av direktivet om europeiska företagsråd, och uppmanar kommissionen att skyndsamt vidta lämpliga åtgärder för att främja en korrekt tillämpning av direktivet.”

3.5

EESK beklagar att kommissionen beslutade att inleda en översyn av direktivet i dess nuvarande form i stället för att överväga alternativa politiska åtgärder, trots den konkreta återkopplingen på fältet från företagen och deras farhågor om de föreslagna ändringarnas uppenbara negativa inverkan på de europeiska företagens konkurrenskraft.

4.1

EESK anser att den översyn av direktivet som kommissionen föreslår, i synnerhet på begäran av Europaparlamentet, skulle göra de europeiska företagsrådens funktionssätt avsevärt mer komplicerat och riskera att omvandla de europeiska företagsråden från verktyg för konstruktiv information och konstruktivt samråd på företagsnivå till dåligt fungerande och betungande källor till tvister och rättslig osäkerhet, vilket skulle undergräva den välbehövliga samarbetsandan och tilliten på arbetsplatsnivå.

4.2

EESK erkänner värdet av arbetstagarnas åsikter som en viktig faktor för att förbättra kvaliteten på beslutsfattandet, men betonar behovet av att säkerställa ett snabbt beslutsfattande i multinationella företag, vilket bör stödjas av välfungerande strukturer för information till och samråd med arbetstagare. I detta avseende välkomnar EESK kommissionens ståndpunkt att de europeiska företagsråden inte är medbestämmandeorgan och inte får försena beslutsfattandet i företagen.

4.3

Det finns europeiska företagsråd i omkring 1 000 företag i dag och ytterligare 2 600 företag kan komma att beröras. I den rättsliga ram som styr de europeiska företagsrådens funktionssätt behandlas frågor som är avgörande för arbetsmarknadens parter, och den bör inte omvandlas till en överreglerad ram som bygger på en mycket legalistisk strategi som skulle avskräcka företag från att inrätta nya europeiska företagsråd för att undvika rättsliga risker.

4.4

EESK beklagar därför att det genom kommissionens förslag införs en rad ändringar som, sammantaget, i stor utsträckning skulle göra de europeiska företagsrådens funktionssätt överdrivet komplicerat och därmed undergräva de europeiska företagens konkurrenskraft. Dessa negativa effekter kommer sannolikt att avskräcka från att förbättra utnyttjandet av europeiska företagsråd. Om direktivet om europeiska företagsråd, såsom det nu föreslås, skulle antas, skulle det också ytterligare kunna försämra inflödet av investeringar från multinationella företag inom EU till förmån för andra regioner globalt.

4.5

Tillhandahållandet av resurser för att vidta åtgärder mot företaget, såsom domstolskostnader och juridiska experter, främjar en rättslig strategi och riskerar att omvandla europeiska företagsråd från värdefulla forum för social dialog mellan anställda och ledning till mycket konfrontativa organ. De nya bestämmelserna om samråd, sekretess och gränsöverskridande verksamhet riskerar dessutom att snedvrida syftet med samråd med och information till de anställda och faktiskt minska det samarbete som bygger på förtroende mellan de båda parterna, vilket är avgörande för att de europeiska företagsråden ska fungera.

5.1.1

EESK beklagar djupt kommissionens strategi när det gäller de frivilliga informations- och samrådsavtal som ingicks före det ursprungliga direktivet om europeiska företagsråd (94/45/EG) eller som ingåtts eller reviderats under övergångsperioden efter antagandet av det omarbetade direktiv 2009/38/EG mellan juni 2009 och juni 2011. Dessa välfungerande avtal bör respekteras och inte ifrågasättas ensidigt. Avtalen från tiden före direktivet är resultatet av förhandlingar mellan ledningen och arbetstagarrepresentanterna och är specifikt anpassade till båda parters behov på företagsnivå.

5.1.2

EESK hänvisar till kommissionens konsekvensbedömning, där man inte drog någon slutsats om huruvida avtal från tiden före direktivet skulle skapa rättslig osäkerhet eller skada meningsfulla informations- och samrådsförfaranden i företag.

5.1.3

Det skulle därför strida mot andan av konstruktiv social dialog och ömsesidigt förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare inom företagen att tillåta arbetstagarrepresentanter att ensidigt ifrågasätta förekomsten av frivilliga välfungerande arbetsavtal.

5.1.4

EESK föreslår att avtal från tiden före direktivet ska kunna existera med respekt för deras specifika rättsliga status och utan att de åläggs obligatoriska krav.

5.2.1

En annan fråga som är mycket oroande för EESK är det föreslagna begreppet gränsöverskridande verksamhet, som skulle kunna leda till allvarlig rättslig osäkerhet genom att skapa överlappande situationer mellan nationella och gränsöverskridande informations- och samrådsförfaranden.

5.2.2

Den föreslagna formuleringen antyder att presumtionen om gränsöverskridande verksamhet inte bara omfattar fall där de åtgärder som ledningen överväger rimligen kan förväntas påverka arbetstagare i mer än en medlemsstat, utan även fall där åtgärderna i sig endast påverkar arbetstagare i en medlemsstat men där följderna av dessa åtgärder rimligen kan förväntas påverka arbetstagare i en annan medlemsstat. En sådan struktur skapar osäkerhet och en källa till tvister, eftersom den skulle utlösa en process för att analysera ett ökat antal rent nationella ledningsbeslut i företag i stället för att inriktas på verkligt gränsöverskridande ärenden.

5.2.3

EESK anser att den nuvarande definitionen av gränsöverskridande verksamhet inte bör ändras, eftersom det i definitionen med rätta anges att frågor endast kan betraktas som gränsöverskridande om de berör minst två företag eller driftställen i företaget eller gruppen som är belägna i två olika medlemsstater.

5.3.1

EESK hyser allvarliga tvivel beträffande vissa av de ändringar som föreslås i översynen, eftersom de riskerar att orsaka onödiga förseningar och onödig osäkerhet i företagens beslutsfattande. I den föreslagna artikel 9 anges att samrådet ska göra det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att yttra sig innan beslutet antas och att ett sådant yttrande måste få ett motiverat svar från den centrala ledningen innan den fattar sitt beslut om den föreslagna åtgärden. EESK anser att det föreslagna förfarandet är formalistiskt, betungande och oförenligt med allmänt vedertagna kommunikationsmetoder i europeiska företagsråd.

5.3.2

EESK anser att direktivet inte får hindra företag från att fatta beslut inom rimlig tid och skyndsamt, vilket är nödvändigt i ett snabbt föränderligt företagsklimat, med full respekt för nationella informations- och samrådsförfaranden. EESK föredrar dessutom att tidpunkten för samrådet fastställs i varje avtal om ett europeiskt företagsråd, inte genom tvingande regler.

5.3.3

EESK betonar att samråd, möten och bidrag från europeiska företagsråd också måste vara möjliga via digitala kanaler. Detta är ännu viktigare om det lägsta antalet årliga möten skulle vara två, såsom kommissionen föreslår i sitt förslag.

5.3.4

När det gäller de frågor som ska omfattas av de europeiska företagsråden efterlyser EESK maximal flexibilitet för ledningen och de europeiska företagsråden att enas om företagsrelevanta frågor.

5.4.1

EESK pekar dessutom på problem i samband med skyddet av konfidentiell information, där kommissionens förslag skulle skada företagens konkurrenskraft, eventuellt strida mot andra rättsliga krav (t.ex. marknadsmissbruksförordningen) och fördröja företagens beslutsfattande.

5.4.2

EESK betonar att det för att skydda konfidentiell affärsinformation och säkerställa ett smidigt beslutsfattande måste vara ledningens exklusiva befogenhet att besluta om informationens konfidentiella karaktär. För att betona och förtydliga denna befogenhet skulle EESK vilja att möjligheten för medlemsstaterna att ålägga ett administrativt eller rättsligt förhandstillstånd stryks från artikel 8.

5.5.1

Den föreslagna formuleringen om experter och juridiska kostnader utan ledningens förhandsgodkännande är vag och kan leda till onödiga tvister. EESK påpekar att eftersom det gällande direktivet gör det möjligt att få hjälp av en expert är det i princip inte nödvändigt att ändra texten. Om det skulle behövas ytterligare experter, såsom rättsligt bistånd, bör det vara upp till ledningen att godkänna experternas roll och ansvarsområde och de kostnader som följer därav.

5.5.2

När det gäller juridiska kostnader avvisar EESK tanken om att den centrala ledningen ska täcka kostnaderna för juridiskt biträde och deltagande i administrativa eller rättsliga förfaranden. Ett sådant ansvar skulle kunna leda till en situation där företaget i förväg måste betala det europeiska företagsrådets förhandlingsgrupps juridiska kostnader i en eventuell tvist med företaget. Dessa kostnader bör, såsom är fallet för närvarande, fördelas i enlighet med nationell rätt.

5.5.3

Eftersom de europeiska företagsråden är representativa för alla arbetstagare i företaget bör dessutom fackföreningarnas deltagande i europeiska företagsråd i egenskap av rådgivare vara förenligt med olika praxis för industriella relationer i EU. Fackföreningsföreträdares rätt att närvara i alla europeiskt företagsråd oberoende av antalet fackföreningsmedlemmar i företaget kan i vissa fall vara oförenlig med nationell praxis.

5.6.1

När det gäller tvistlösning beklagar EESK kommissionens strategi att prioritera domstolsingripande på bekostnad av alternativa tvistlösningsmekanismer. Detta undergräver de nationella arbetsmarknadsparternas befintliga och välfungerande medlings- och förlikningsstrukturer. I stället bör användningen av alternativa tvistlösningsmekanismer, som är lättillgängliga och har överenskommits av arbetsmarknadens parter som en verklig del av välfungerande system för social dialog, uppmuntras i medlemsstaterna, av medlemsstaterna och med stöd av kommissionen.

5.7.1

EESK välkomnar kommissionens förslag om fastställande av effektiva, avskräckande och proportionella sanktioner som kommer att förbli medlemsstaternas ansvarsområde, i linje med EU:s lagstiftningspraxis inom ramen för kapitlet om socialpolitik i EU-fördraget. EESK föreslår att fastställandet av ekonomiska sanktioner begränsas till fall där reglerna missbrukats på ett tydligt och avsiktligt sätt. I samma anda ställer sig EESK bakom kommissionen vad gäller att inte stödja idéerna om böter i samma storleksordning som i den allmänna dataskyddsförordningen och arbetstagarnas rätt att begära ett domstolsföreläggande för att tillfälligt upphäva ett företagsbeslut, eftersom dessa åtgärder är oproportionerliga i förhållande till direktivets tillämpningsområde och allvarligt skulle kunna skada de europeiska företagens konkurrenskraft.

5.7.2

Slutligen välkomnar EESK kommissionens strategi att inte ställa sig bakom förslaget i Europaparlamentets resolution om att utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta strukturellt självständiga företag såsom dem som grundar sig på franchiseavtal, eftersom denna typ av arrangemang inte bör beaktas i fastställandet av ”bestämmande inflytande”.