MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om det europeiska medborgarinitiativet ”Rädda bin och bönder! För ett bivänligt jordbruk och en sund miljö”

(2023/C 148/01)

1.   INLEDNING: MEDBORGARINITIATIVET

EU-medborgarna kan be Europeiska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag i en fråga där de anser att det krävs en unionsrättsakt för att tillämpa EU-fördragen. För att göra det måste de lägga fram ett europeiskt medborgarinitiativ i enlighet med artikel 11.4 i fördraget om Europeiska unionen, vilket kräver en insamling av namnunderskrifter från minst en miljon medborgare i ett betydande antal EU-medlemsstater. Reglerna för det europeiska medborgarinitiativet anges i detalj i förordning (EU) 2019/788 (1) (förordningen om medborgarinitiativ).

Initiativet med titeln Rädda bin och bönder! För ett bivänligt jordbruk och en sund miljö (2) är det sjunde europeiska medborgarinitiativet som nått den tröskel som krävs enligt fördraget och förordningen om medborgarinitiativ (3). För att skydda bin och människors hälsa uppmanas kommissionen genom initiativet att föreslå rättsakter för att fasa ut syntetiska bekämpningsmedel senast 2035 i syfte att återställa den biologiska mångfalden och stödja bönderna under övergången, enligt följande:

— ”Fasa ut syntetiska bekämpningsmedel, först de farligaste, inom EU:s jordbruk med 80 % fram till 2030 för att få ett jordbruk fritt från syntetiska bekämpningsmedel senast 2035. — Återställa naturliga ekosystem i jordbruksområden så att jordbruket driver på återhämtningen av den biologiska mångfalden. — Reformera jordbruket genom att prioritera småskaligt, diversifierat och hållbart jordbruk, genom att stödja en snabb ökning av agroekologiska metoder och ekologiskt jordbruk och genom att ge möjligheter till oberoende jordbrukarbaserad utbildning och forskning om odling utan bekämpningsmedel och genetiskt modifierade organismer.”

På begäran av medborgarinitiativets organisatörer den 31 juli 2019 registrerade kommissionen initiativet (4) den 30 september 2019. Då initiativet omfattade insamling av stödförklaringar under covid-19-pandemin var det berättigat till en ettårig förlängning av tidsfristen på tolv månader (för insamling av underskrifter från den 30 september 2019 till den 30 september 2021) (5). Efter att ha kontrollerat de stödförklaringar som samlats in av medlemsstaternas myndigheter lämnade organisatörerna den 7 oktober 2022 initiativet till kommissionen. Kommissionen har granskat initiativet på grundval av förordningen om medborgarinitiativ, som är tillämplig från och med den 1 januari 2020.

Organisatörerna förklarade initiativets mål i detalj vid ett möte med kommissionen den 25 november 2022. Initiativet presenterades vid en offentlig utfrågning som anordnades av Europaparlamentet den 24 januari 2023. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén avgav ett yttrande om det europeiska medborgarinitiativet den 14 december 2022 (6). Europaparlamentet höll en plenardebatt om initiativet den 16 mars 2023.

I detta meddelande beskrivs kommissionens juridiska och politiska slutsatser när det gäller initiativet och de åtgärder som kommissionen avser att vidta som svar enligt artikel 15.2 i förordningen om medborgarinitiativ.

2.   BAKGRUND

2.1.   Jordbruksföretag och jordbrukssystem i EU

Det finns omkring 9 miljoner jordbruksföretag i EU. Omkring 39,5 % av jordbruksföretagen är specialiserade på åkergrödor (som spannmål, oljeväxter och proteingrödor) och 21,5 % är specialiserade på permanenta grödor (4,7 % av dessa är vingårdar). Cirka 21,7 % av jordbruksföretagen är specialiserade på animalieproduktion och en liten andel är specialiserade på trädgårdsprodukter (2,3 %). Omkring 14,2 % av jordbruksföretagen är blandjordbruksföretag (som producerar en kombination av olika grödor och/eller boskap) (7). 30 % av jordbruksarealen är permanent gräsmark.

En relativ majoritet av jordbruksföretagen (42,6 %) har mindre än 2 hektar jordbruksareal, och 21,2 % har mellan 2 och 5 hektar7. Jordbruksföretagens sysselsättningssituation kan skilja sig åt märkbart. Till exempel ger mycket små gårdar sällan en tillräcklig lön att leva på för jordbrukaren.

Andelen ekologiskt odlad mark ökade mellan 2012 och 2020 med i genomsnitt 5,7 % per år. Det ekologiska jordbruket täckte 14,7 miljoner hektar 2020, vilket är 9,1 % av all jordbruksmark i EU (8). Omkring 42 % av marken inom ekologiskt jordbruk är permanent gräsmark, följt av grönfoder (17 %), spannmål (16 %), fleråriga grödor (11 %), industrigrödor (4 %) och trindsäd (3 %) (9).

2.2.   Användning av bekämpningsmedel inom EU:s jordbruk

Inom konventionellt jordbruk används ofta kemiska bekämpningsmedel (10) som huvudsaklig metod för att förhindra skördeförluster som orsakas av skadegörare. Trots att användningen av dessa kemikalier är inriktad på specifika skadegörare har de också skadliga effekter på andra organismer bl.a. i akvatiska ekosystem. Användningen av bekämpningsmedel är en av de främsta orsakerna till att den biologiska mångfalden minskar. Andra jordbrukssystem tar itu med skadegörare på ett annat sätt, till exempel agroekologiska system som använder metoder som baserar sig mer på biologisk mångfald och andra icke-kemiska lösningar för bekämpning av skadegörare (11). I ekologiskt jordbruk är det inte tillåtet att använda syntetiska bekämpningsmedel.

Varje år säljs omkring 350 000 ton av alla typer av bekämpningsmedel i EU. Den volymen har varit konstant under perioden 2012–2019. Försäljningen av icke-kemiska bekämpningsmedel med låg risk har ökat, även om de fortfarande står för en liten del av alla sålda bekämpningsmedel (12).

2.3.   Biologisk mångfald i EU:s jordbruksekosystem

I utvärderingen av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 (13) betonades att tillståndet för biologisk mångfald i EU:s jordbruksekosystem har fortsatt att försämras sedan 2010, och den förlust av biologisk mångfald som konstaterats under tidigare årtionden har bara förvärrats. Läget är särskilt akut för gräsmarksfjärilar, fåglar i odlingslandskap samt skyddade livsmiljöer och arter enligt naturvårdsdirektiven som är förknippade med jordbruksekosystem.

Mellan 1991 och 2018 minskade populationerna av gräsmarksfjärilar med 25 % (14). Enligt bedömningen i den europeiska rödlistan minskar populationen av nästan en tredjedel av arterna av bin, dagfjärilar och blomflugor, och var tionde bi- och dagfjärilsart och var tredje blomflugeart riskerar att dö ut (15). Bedömningen visar att intensiva jordbruksmetoder spelar en avgörande roll i denna minskning. Områden med intensivt jordbruk är förknippade med en ökad användning av bekämpningsmedel och förlust av livsmiljöer, t.ex. förlusten av landskapselement som gynnar en hög mångfald, andra obrukade livsmiljöer och delvis naturliga (kulturformade) gräsmarker.

Till skillnad från arter av vilda pollinatörer minskar inte populationerna av honungsbin som en förvaltad pollinerande art på EU-nivå. Antalet samhällen med honungsbin ökade med 15,7 % mellan 2018 och 2021 (16).

Samtidigt som populationerna av alla vanliga fåglar i EU minskade med 12 % och populationerna av vanliga skogsfåglar minskade med 5 % mellan 1990 och 2021 minskade populationerna av vanliga fåglar i odlingslandskap med 36 % under samma period (17).

Rapporten om tillståndet för naturen (18) från 2020 visade att över 45 % av de skyddade livsmiljöer (19) som är beroende av eller påverkas av jordbruket har dålig bevarandestatus. Det finns två anledningar. Å ena sidan har vissa jordbruksmetoder intensifierats, med större mängder bekämpningsmedel och intensiv jordbearbetning, intensivt bete eller intensiv slåtter och övergödning av vissa gräsmarker. Å andra sidan har nedläggning av jordbruk eller omställning till annan markanvändning lett till att delvis naturliga livsmiljöer försvunnit, t.ex. kulturformade gräsmarker som är viktiga för naturvården. Rapporten visade också att skyddade gräsmarker med särskild relevans för pollinatörer har en större andel arter med dålig bevarandestatus och bevarandestatusen försämras snabbare för dessa jämfört med andra skyddade gräsmarker.

Som nämns i meddelandet En ny giv för pollinatörer (20) och som framgår av bevis finns det andra faktorer än intensivt jordbruk och användning av bekämpningsmedel som orsakar förlust av biologisk mångfald och pollinatörer. Dessa faktorer omfattar förändrad markanvändning och urbanisering, klimatförändringar och invasiva främmande arter.

2.4.   Det politiska sammanhanget i EU

Mer än tre och ett halvt år har gått sedan organisatörerna presenterade detta medborgarinitiativ i juli 2019, eftersom perioden för insamling av underskrifter förlängdes på grund av covid-19-pandemin. Under den perioden har EU:s politiska ram utvecklats avsevärt. I december 2019 antog kommissionen den europeiska gröna given (21), en ny tillväxtstrategi för att stimulera ekonomin, förbättra människors hälsa och livskvalitet samt vårda naturen. Hållbara livsmedelssystem är själva kärnan i den europeiska gröna given. Dessutom föreslog kommissionen i juni 2018 en reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) (22), som antogs av medlagstiftarna i december 2021. Medlemsstaternas strategiska planer trädde i kraft den 1 januari 2023, och de kommer att vara avgörande för att stödja genomförandet av de mål i den gröna given som är specifika för jordbrukssektorn.

EU:s från jord till bord-strategi (23) och strategin för biologisk mångfald för 2030 (24) som antogs i maj 2020 och EU:s handlingsplan för nollförorening (25) som antogs i maj 2021 är flaggskeppsinitiativ inom ramen för den europeiska gröna given. Inom från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald antog kommissionen i juni 2022 två banbrytande förslag till förordningar, ett om restaurering av natur (26) och ett om hållbar användning av växtskyddsmedel (27). Alla dessa initiativ har direkt relevans för medborgarinitiativet. Det har också den globala ramen för biologisk mångfald (28) som man enades om vid den 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald i december 2022.

Mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och frågan om överkomliga livsmedel i samband med hög inflation och höga livsmedelspriser har kommissionen offentliggjort ett antal policydokument (29) om tryggad livsmedelsförsörjning, tillgång till gödselmedel och effektiv användning av gödselmedel. I dessa betonas att övergången till en hållbar livsmedelsproduktion är den bästa metoden för att uppnå motståndskraft inom jordbrukssektorn i EU och globalt. Som en uppföljning av FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021 engagerade sig kommissionen som en viktig partner i åtta koalitioner för livsmedelssystem, särskilt i koalitionen för agroekologi som syftar till att skala upp agroekologiska metoder och värdekedjor. Dessa koalitioner visar EU:s konkreta engagemang för att främja en omställning till hållbara livsmedelssystem i multilaterala forum. Medborgarinitiativet bidrar till den offentliga debatten, som också förs på internationell nivå, om hur denna omställning ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.

3.   SVAR PÅ DET EUROPEISKA MEDBORGARINITIATIVET

3.1.   Medborgarnas begäran: Fasa ut syntetiska bekämpningsmedel, först de farligaste, inom EU:s jordbruk med 80 % fram till 2030 för att få ett jordbruk fritt från syntetiska bekämpningsmedel senast 2035.

Direktivet om en hållbar användning av bekämpningsmedel (30) antogs 2009 och syftar till att minska riskerna och effekterna på människors hälsa och miljön av bekämpningsmedlens användning. En av de viktigaste faktorerna är integrerat växtskydd (IPM), som främjar odling av friska grödor och naturlig bekämpning av skadegörare och använder kemisk bekämpning som en sista utväg.

Som svar på det tidigare europeiska medborgarinitiativet Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel (31) som lämnades in 2017 fokuserade kommissionen på att främja genomförandet av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel och på att fastställa harmoniserade riskindikatorer för att möjliggöra övervakning av trender på EU-nivå. Kommissionen åtog sig att använda de resulterande uppgifterna som grund för att fastställa framtida politiska alternativ och för att omvärdera situationen i ett senare skede, inledningsvis i en genomföranderapport. Dessutom antogs förordningen om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan 2019 (32).

Indikatorerna visar på en utveckling mellan perioden 2015–2017 och 2020 där användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel minskade med 14 % och användningen av farligare bekämpningsmedel minskade med 26 % (33). Den ökade användningen av bekämpningsmedel med lägre risk, som används i större mängder per hektar, förklarar varför den totala försäljningen har förblivit konstant. Utvärderingen av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel visade dock att bristerna i genomförandet och tillämpningen av direktivet kvarstår och att målen i direktivet inte uppnåddes i tillräcklig utsträckning (34).

I den europeiska gröna given tillkännagavs ambitionen att avsevärt minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel. I från jord till bord-strategin åtog sig kommissionen att vidta åtgärder för att fram till 2030 minska den totala användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel med 50 % och minska användningen av farligare bekämpningsmedel med 50 %.

I förslaget till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel, som kommissionen antog i juni 2022, föreslogs rättsligt bindande mål på EU-nivå för att minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel med 50 % och användningen av farligare bekämpningsmedel med 50 % fram till 2030. Åtgärder föreslogs också för att förbättra det integrerade växtskyddet. Enligt förslaget är medlemsstaterna skyldiga att anta rättsligt bindande nationella mål som motsvarar målen på EU-nivå. Det begränsar också användningen av bekämpningsmedel i känsliga områden, inklusive områden som hyser pollinatörer som riskerar att utrotas.

I förslaget till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel erkänns initiativet Rädda bin och bönder och behovet av att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Initiativet diskuteras för närvarande i Europaparlamentet och rådet.

De mål som ingår i förslaget till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel stöder EU:s åtagande enligt den globala ramen för biologisk mångfald som antogs i december 2022 om att minska de totala riskerna med bekämpningsmedel med minst hälften fram till 2030 (35).

Som en del av den konsekvensbedömning som ligger till grund för förslaget till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel undersökte kommissionen om det vore lämpligt att fastställa mål med högre ambitioner än 50 %. Fastställandet av EU:s mål på miljöområdet utgör en kompromiss mellan tre sammanlänkade faktorer: skydd av miljön och människors hälsa, politisk genomförbarhet och ekonomisk lönsamhet. Konsekvensbedömningen visade att ett minskningsmål på 70–80 % skulle påverka människors hälsa och miljön mest positivt. Men eftersom det skulle kräva snabba och drastiska förändringar av jordbruksmetoderna innan det finns alternativ, skulle det troligt få en större effekt på skördeavkastningen och därmed den största ekonomiska kostnaden inte bara för jordbrukarna utan för hela ekonomin och konsumenterna. Kommissionen ansåg att en ambitionsnivå på 50 % var det lämpligaste och mest balanserade alternativet för att skydda miljön och människors hälsa och undvika allvarliga effekter på överkomliga livsmedelspriser (36).

Enligt förslaget ska kommissionen göra en utvärdering fyra år efter förordningens tillämpningsdatum, med en bedömning av de framsteg som gjorts för att minska riskerna med och användningen av bekämpningsmedel. Viktiga faktorer som bör beaktas vid bedömningen av framstegen med att uppnå förordningens mål är utvecklingen för användningen av integrerat växtskydd, ekologiskt jordbruk och precisionsjordbruk.

I förslaget fastställs skyldigheter för jordbrukare att följa ett beslutsträd för integrerat växtskydd, så att de alltid först tittar på alternativ till kemiska bekämpningsmedel. För grödor som täcker 90 % av jordbruksarealen i medlemsstaterna skulle jordbrukarna vara skyldiga att följa detaljerade nationella grödspecifika bestämmelser där principerna för integrerat växtskydd tillämpas enligt lokala förhållanden. Kommissionen har för avsikt att aktivt stödja och övervaka medlemsstaternas utveckling av sådana bestämmelser. I syfte att hjälpa medlemsstaterna att utveckla dessa bestämmelser avser kommissionen att inleda ett projekt inom ramen för Life-programmet. Det skulle vara en fortsättning på pilotprojektet om verktyg för lantbrukare för integrerat växtskydd (37), där man analyserade drivkrafterna och hindren för användningen av integrerat växtskydd och sammanställde metoder.

För att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel är det viktigt att det finns alternativ. Kommissionen har redan vidtagit betydande åtgärder för att förbättra den situationen. Kommissionen har antagit fyra genomförandeförordningar (38) i enlighet med förordningen om växtskyddsmedel (39), om översyn av uppgiftskraven, kriterierna för godkännande och bedömningsmetoder för godkännande av biologiska bekämpningsmedel som innehåller mikroorganismer för att påskynda deras tillträde till marknaden. Som en del av initiativet Bättre utbildning för säkrare livsmedel (40) finns det möjligheter till utbildning för att bygga upp expertis om att göra riskbedömningar av mikroorganismer som används som bekämpningsmedel, genomföra och kontrollera integrerat växtskydd på gårdsnivå och testa utrustning för spridning av bekämpningsmedel. Kommissionen har också gått ut med en inbjudan om att lämna projektförslag inom ramen för programmet för den inre marknaden med ekonomiskt stöd till medlemsstater (10 miljoner euro under fem år) för att öka deras förmåga att utvärdera ansökningar, särskilt för mikroorganismer. Flera pågående forskningsprojekt inom programmen Horisont Europa och Horisont 2020 är inriktade på att finna alternativ till kemiska bekämpningsmedel och kombinera användningen av verktyg och teknik för integrerat växtskydd.

Utvecklingen av nya växtsorter som är resistenta mot skadegörare bidrar också till att minska beroendet av bekämpningsmedel. Alla typer av förädlingsmetoder, inklusive nya genomiska metoder, främjar påskyndandet av den processen, och kommissionen kommer att lägga fram ett lagförslag om användningen av dessa under 2023. Även i det avseendet stöder Horisont 2020 och Horisont Europa flera projekt för förädling av växtsorter som är resistenta mot skadegörare och klimatförändringar.

Enligt förslaget om förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel kan jordbrukare få ersättning inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under en övergångsperiod på fem år för kostnader i samband med uppfyllandet av nya krav. Detta skulle komplettera de många insatser som redan planeras inom den nya gemensamma jordbrukspolitiken, till exempel inom miljösystem eller initiativ för landsbygdsutveckling, i syfte att stödja en hållbar användning av bekämpningsmedel (se avsnitt 3.3.2). Detta kommer i sin tur att bidra till den gemensamma jordbrukspolitikens avgörande roll i att hjälpa jordbrukarna i övergången till en mer hållbar användning av bekämpningsmedel.

Innan ett bekämpningsmedel kan användas måste det godkännas av medlemsstaterna på grundval av förordningen om växtskyddsmedel. EU har ett av världens strängaste regelverk (41) med höga säkerhetsstandarder för människors och djurs hälsa samt miljön, inklusive bin. Kommissionen har begränsat eller förbjudit användningen av bekämpningsmedel som är farliga för bin (t.ex. neonikotinoider (42) och sulfoxaflor) (43) och har vidtagit åtgärder för att skärpa bedömningen av riskerna med bekämpningsmedel med avseende på bin (44). Under 2019 bad kommissionen Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) att uppdatera vägledningen om bin för att ta full hänsyn till nya vetenskapliga rön. Efsa håller för närvarande på att slutföra den översynen. När Efsa har antagit den reviderade vägledningen om bin kommer kommissionen att ändra genomförandeförordningarna på området och begära att medlemsstaterna godkänner vägledningen. Kommissionen har också tagit initiativ till en arbetsplan för att utveckla alla nödvändiga och pågående protokoll för att testa bekämpningsmedel på pollinatörer, med fokus på vilda arter.

Minskningen av pollinatörer är ett globalt fenomen. Kommissionen har därför nyligen antagit en förordning (45) för att sänka gränsvärdena för två av de neonikotinoider som inte längre är godkända i EU (klotianidin och tiametoxam) för alla livsmedelsprodukter till den lägsta nivå som kan mätas med den senaste tekniken, oavsett om produkten är framställd i EU eller importeras från länder utanför EU. Kommissionen har också utarbetat ett förslag till förordning för att upprätta ett arbetsprogram för översyn och eventuellt godkännande på EU-nivå av skyddsämnen och synergister som används i bekämpningsmedel. Kommissionen antog nyligen en genomförandeförordning om närmare bestämmelser för identifiering av oacceptabla tillsatsämnen i bekämpningsmedel (46). Båda förordningarna omfattar effekter på bin och andra pollinatörer.

I oktober 2022 antog kommissionen som en del av nollföroreningspaketet ett lagstiftningsförslag (47) om att se över förteckningarna över förorenande ämnen i yt- och grundvatten, inklusive bekämpningsmedel. Förslaget diskuteras för närvarande i Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna skulle åläggas att minska utsläppen av alla dessa ämnen för att uppfylla de nya kvalitetsnormerna.

Bättre uppgifter om användningen och förekomsten av bekämpningsmedel i miljön krävs för att stödja pågående politiska åtgärder och utforma lagstiftningen efter 2030. Uppgifter om användningen av bekämpningsmedel kommer att bli tillgängliga enligt förordningen om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket (48) som antogs i december 2022. Kommissionen antog nyligen en genomförandeförordning (49) enligt förordningen om växtskyddsmedel för att fastställa gemensamma regler för de register som yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel ska föra.

Slutligen planerar kommissionen att 2023 föreslå rättsligt bindande mål för att minska matsvinnet (50). Kasserade livsmedel är ett slöseri med insatsvaror från jordbruket, inklusive bekämpningsmedel. Kommissionen planerar att 2023 föreslå en rättslig ram för hållbara livsmedelssystem (51) i syfte att fastställa gemensamma definitioner, allmänna principer och mål för att integrera hållbarhet i livsmedelspolitiken.

3.2.   Medborgarnas begäran: Återställa naturliga ekosystem i jordbruksområden så att jordbruket driver på återhämtningen av den biologiska mångfalden

Det andra syftet med det europeiska medborgarinitiativet – att återställa naturliga ekosystem i jordbruksområden så att jordbruket driver på återhämtningen av den biologiska mångfalden – är i linje med EU-målen i strategin för biologisk mångfald för 2030 att ge naturen större plats på jordbruksmark, som en del av en bredare EU-plan för restaurering av natur. Strategin belyser jordbrukssektorns viktiga roll för att bevara den biologiska mångfalden och erkänner jordbrukarna som markernas väktare. Jordbrukarna behöver stöd och bör uppmuntras till en övergång till hållbar markförvaltning.

För att ge mer utrymme åt naturen föreskriver strategin för biologisk mångfald att minst 10 % av jordbruksarealen ska innehålla landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald. För många arter utgör dessa element viktiga resurser, som födosöks-, bo- och parningsplatser. I strategin föreskrivs dessutom att användningen av agroekologiska metoder bör öka avsevärt. I från jord till bord-strategin fastställs ett mål om att minst 25 % av jordbruksarealen ska vara ekologiskt jordbruk. Detta kommer att lämna utrymme för biologisk mångfald i produktiva delar av jordbrukslandskapet och stödja övergången till ett hållbart system för livsmedelsproduktion. För att uppnå EU:s mål och hjälpa sektorn för ekologiskt jordbruk att nå sin fulla potential har kommissionen infört en handlingsplan för utvecklingen av ekologisk produktion i EU för perioden 2021–2027 (52).

För att stödja återhämtningen av den biologiska mångfalden i jordbruksekosystemen är det också viktigt att minska påfrestningar i form av kemiska föroreningar och andra ämnen. Det gäller särskilt bekämpningsmedel, enligt framställningen i föregående avsnitt, men även näringsförluster från gödselmedel. I strategin för biologisk mångfald fastställs målet att minska näringsförluster från jordbruket med minst 50 % fram till 2030, samtidigt som man säkerställer att markens bördighet inte försämras. Detta kommer att uppnås genom en rad åtgärder, bland annat handlingsplanen för bättre hantering av näringsämnen (53).

För att återställa skadade ekosystem i hela Europa och möjliggöra en långsiktig hållbar återhämtning av biologisk mångfald och motståndskraft antog kommissionen ett första EU-omfattande förslag till förordning om restaurering av natur (54) i juni 2022. Förordningen omfattar ett övergripande restaureringsmål tillsammans med bindande mål för specifika ekosystem. Åtgärderna för restaurering av jordbruksmark omfattar restaurering av ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster, varav djurpollinering är en av de viktigaste. De skyldigheter som föreslås för jordbruksekosystem inbegriper att möjliggöra återhämtning av gräsmarksfjärilars och jordbruksfåglars populationer, återvätning av torvmarker och en ökad andel jordbruksmark med landskapselement med stor mångfald.

Den föreslagna lagen om restaurering av natur innehåller ett specifikt rättsligt bindande mål för medlemsstaterna att vända minskningen av pollinatörpopulationer senast 2030 och därefter uppnå en ökning. Den inbegriper också en metod för regelbunden övervakning av pollinatörer. Enligt kommissionens förslag förväntas medlemsstaterna lämna in nationella restaureringsplaner till kommissionen som visar hur de ska uppnå målen. Medlemsstaterna kommer också att bli skyldiga att övervaka och rapportera om sina framsteg.

Det krävs också åtgärder för att återställa naturen under jord. I november 2021 antog kommissionen EU:s markstrategi för 2030 (55), där man betonar hur viktig biologisk mångfald i marken är för ekosystemens hälsa och fastställer åtgärder för att bättre förstå och skydda den biologiska mångfalden i marken, bland annat genom uppdraget ”En giv för den europeiska marken” (56) i Horisont Europa. Att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald i marken är en viktig aspekt av strategins vision att uppnå frisk mark senast 2050. För att förverkliga den visionen planerar kommissionen att anta ett förslag till en lag om markhälsa 2023.

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för 2023–2027 har ökat ambitionerna avsevärt på miljöområdet jämfört med den tidigare politiken. I synnerhet innehåller den en uppsättning miljövillkor som alla jordbrukare som får stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken ska uppfylla (57). De omfattar cirka 90 % av jordbruksarealen i EU. Dessa villkor omfattar ”normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden” (GAEC-normer), av vilka flera syftar till att skydda och återställa den biologiska mångfalden. Jordbrukarna måste till exempel avsätta 4 % av sin åkermark till icke-produktiva element och områden, såsom häckar, dammar, åkerkanter, blomsterremsor och träda – och detta gäller alla jordbrukare som får arealbaserat eller djurbaserat GJP-stöd. En annan GAEC-norm kräver att jordbrukarna skapar buffertremsor som är fria från bekämpningsmedel och gödselmedel längs vattendrag.

Utöver dessa villkor kommer den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 att stödja jordbrukare som frivilligt genomför mer hållbara metoder. Nästan 100 miljarder euro – en tredjedel av GJP:s budget – anslås till att stödja denna miljö- och klimatomställning fram till 2027. För att uppnå det föreslår medlemsstaterna nya miljösystem som riktar minst 25 % av budgeten till direktstöd, samt en uppsättning instrument för landsbygdsutveckling som anslår minst 35 % av budgeten till miljömetoder (se avsnitt 3.3).

Slutligen antog Europeiska kommissionen den 24 januari 2023 meddelandet En ny giv för pollinatörer (58) som utgör en översyn av 2018 års EU-initiativ om pollinatörer. Det utgör ett svar på de ökade kraven på åtgärder, bland annat från Europeiska revisionsrätten (59) och Europeiska medborgarinitiativet Rädda bin och bönder, om att förbättra bevarandet av pollinatörer och om att ta itu med orsakerna till deras tillbakagång med de konsekvenser det har för tryggad livsmedelsförsörjning, människors hälsa, livskvaliteten och ekosystemen. Detta bygger på en omfattande samrådsprocess och är en uppföljning av översynen av initiativet om pollinatörer (60) från maj 2021. Även om initiativet förblir ett användbart politiskt verktyg, visade översynen att betydande utmaningar fortfarande måste övervinnas i syfte att stoppa och vända minskningen av pollinatörer.

I den nya given för pollinatörer fastställs en ambitiös ram. Den omfattar 42 åtgärder för att ta itu med orsakerna till minskningen av pollinatörer, förbättra kunskapen och mobilisera aktörer i hela samhället. Målet är främst att

i)	skapa ett robust system för övervakning av pollinerande arter och de risker de utsätts för,

ii)	kartlägga viktiga pollinatörområden och skapa ett nätverk av ekologiska korridorer – Buzz Lines – för att koppla samman dessa områden på ett bra sätt,

iii)	främja pollinatörvänliga jordbruksmetoder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken,

iv)	begränsa påverkan av bekämpningsmedel på pollinatörer,

v)	mobilisera företag och medborgare, framför allt genom att stödja ungdomars engagemang och deltagandebaserad styrning,

vi)	främja åtgärder för att stödja pollinatörer på nationell, regional och lokal nivå.

Den nya given för pollinatörer kompletterar kommissionens förslag till en lag om restaurering av natur och genomför det åtagande som fastställs i strategin för biologisk mångfald att vända minskningen av vilda pollinatörer senast 2030.

3.3.   Medborgarnas begäran: Reformera jordbruket genom att prioritera småskaligt, diversifierat och hållbart jordbruk, genom att stödja en snabb ökning av agroekologiska metoder och ekologiskt jordbruk och genom att ge möjligheter till oberoende jordbrukarbaserad utbildning och forskning om odling utan bekämpningsmedel och genetiskt modifierade organismer.

Under årens lopp har den gemensamma jordbrukspolitiken i allt högre grad integrerat miljöhänsyn med hjälp av viktiga instrument som tvärvillkor och miljöåtgärder inom jordbruket. Inom den nya politiken för 2023–2027 vidtas omfattande åtgärder för att stödja övergången till ett hållbart jordbruk. Den förväntas bidra avsevärt till från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald och därmed till att uppfylla kraven i det europeiska medborgarinitiativet. På grundval av en bedömning av lokala förhållanden och behov har medlemsstaterna utarbetat nationella strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027 (nedan kallade planer (61)), där det förklaras hur man kommer att kanalisera stöd till att uppnå de ekonomiska, miljömässiga och sociala mål som fastställs i den gemensamma jordbrukspolitiken.

3.3.1.   Stöd till småskaligt och diversifierat jordbruk

Den gemensamma jordbrukspolitiken tar ytterligare steg mot att uppnå en rättvisare fördelning av inkomststödet och riktar stödet till de jordbruksföretag som behöver det mest, särskilt små och medelstora jordbruksföretag. Genom den gemensamma jordbrukspolitiken anslås närmare 29 miljarder euro per år för att ta itu med den bestående klyftan mellan jordbruksinkomster och genomsnittslönen i hela ekonomin, liksom inkomstskillnader mellan olika jordbrukssektorer och typer av jordbruksföretag. Småbrukare kan få högre inkomststöd genom kompletterande utbetalningar som omfördelar inkomststöd från större jordbruksföretag.

Den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att fortsätta stödja biodlingssektorn, med ett årligt EU-bidrag på 60 miljoner euro i de nuvarande planerna. Stöd kan beviljas för tekniskt stöd, utbildning och rådgivning, forskning, laboratorieanalys av biodlingsprodukter och biförluster, saluföring och marknadsföring. Den gemensamma jordbrukspolitiken stöder också investeringar i att förbättra produktionen, bekämpa skadegörare och sjukdomar och förhindra skador som orsakas av ogynnsamma klimatförhållanden.

När det gäller diversifierat jordbruk stöder den gemensamma jordbrukspolitiken jordbrukarnas inkomster och bidrar till den geografiska balansen i EU genom att bevara jordbruk i marginalområden. Den bidrar till att begränsa överspecialisering och undvika att produktionen koncentreras till de mest produktiva områdena och till att bevara en högre grad av mångfald i produktions- och jordbrukssystemen i landsbygdsområden.

3.3.2.   Stöd till hållbara, miljömässiga och ekologiska metoder

Medlemsstaternas planer inbegriper följande åtgärder som syftar till att stödja jordbrukarna i övergången till ett motståndskraftigt och hållbart jordbruk.

—

Totalt sett är EU:s målvärde (62) mer än 26 % avseende den andel av jordbruksmarken som ska erbjudas stöd för att minska användningen av och riskerna med bekämpningsmedel. Jordbrukare kan ansöka om miljösystem för integrerat växtskydd eller andra typer av bekämpningsmedelshantering. Det inbegriper till exempel förbud mot kemisk bekämpning av skadegörare (ingår i 15 planer) eller förbud mot eller begränsning av bekämpningsmedlens användning i kvantitet eller tid (ingår i 17 planer). 16 planer omfattar stöd inom ramen för landsbygdsutveckling, och begränsar eller förbjuder användningen av bekämpningsmedel i vissa geografiska områden, t.ex. Natura 2000-områden och skyddade dricksvattenområden. Andra åtaganden för landsbygdsutveckling rör användning av precisionsteknik och metoder för integrerat växtskydd. Det kan handla om användning av traditionella eller toleranta grödor som kräver mindre bekämpningsmedel eller omfattande växelbruk som minskar sannolikheten för angrepp av skadegörare.

—

EU:s målvärde för stöd till bevarande eller återställande av biologisk mångfald uppskattas till 31 % av EU:s jordbruksareal (närmare 49,5 miljoner hektar). Stöd kommer framför allt att anslås till cirka 2,86 miljoner hektar för att bevara eller skydda landskapselement, antingen genom miljösystem eller landsbygdsutveckling. Sådana landskapselement omfattar livsmiljöer som stöder pollinatörernas livscykel. När det gäller miljösystem gäller detta t.ex. plantering av träd och häckar (som ingår i 16 planer), att hålla marken i träda (som ingår i 17 planer) och att skapa buffertremsor med gräs, blommor och nektarväxter (som ingår i 16 planer). Vissa planer omfattar landsbygdsutvecklingsstöd för landskapselement, inklusive blomsterremsor på åkrar eller åkerkanter. Medlemsstaterna erbjuder också stöd till investeringar i att skapa landskapselement. Dessutom stöder vissa planer bevarandet av traditionella jordbruksproduktionssystem och landskap, såsom vingårdar med traditionella druvsorter, fruktgårdar eller gräsmarker rika på naturliga arter som förvaltas med kraftigt begränsad användning av (eller förbud mot) kemiska bekämpningsmedel. Dessutom omfattar 13 planer betalningar för Natura 2000-områden.

—	Det finns också stöd för heljordbrukssystem som skogsjordbruk och agroekologi. EU:s målvärde för stöd till ny beskogad mark, inklusive skogsjordbruk och trädlandskap, är nästan 623 000 hektar.

—

Inom ekologiskt jordbruk är användningen av bekämpningsmedel strikt begränsad till en förteckning över produkter som utesluter syntetiska bekämpningsmedel (63). Den gemensamma jordbrukspolitiken främjar och stöder i hög grad ekologiskt jordbruk som ett sätt att bidra till att nå målet i från jord till bord-strategin med en täckning på minst 25 % av EU:s jordbruksareal senast 2030. Alla medlemsstater stöder både omställning och bevarande av ekologiskt jordbruk inom ramen för miljösystem och/eller landsbygdsutveckling. Sex medlemsstater har planer som inkluderar nationella mål för ekologiskt jordbruk senast 2027 och fjorton medlemsstater har planer med 2030 som mål. Nitton medlemsstater strävar efter att öka sin täckning med minst 25 % jämfört med 2020, och nio av dessa medlemsstater strävar efter att allra minst fördubbla andelen.

Slutligen antog EU nyligen ett nytt undantag från EU:s konkurrensregler (64) som möjliggör avtal mellan producenter av jordbruksprodukter som agerar på egen hand eller i samarbete med andra aktörer i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan och som syftar till att tillämpa hållbarhetsnormer som är högre än vad som föreskrivs i EU-lagstiftningen eller nationell lagstiftning. Sådana avtal kan handla om minskad användning av bekämpningsmedel, skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem samt andra miljömål, djurhälsa och djurskydd. Enligt denna bestämmelse är konkurrensbegränsningar tillåtna under förutsättning att de är nödvändiga för att uppnå den relevanta hållbarhetsnormen. Detta innebär att producenter av jordbruksprodukter kan dra nytta av exempelvis högre ersättning, garanterad leveransmängd eller av att deras produkter marknadsförs av andra aktörer i kedjan, i utbyte mot hållbarhetsrelaterade förbättringar som producenterna gör.

3.3.3.   Ge möjligheter till oberoende jordbrukarbaserad utbildning och forskning om odling utan bekämpningsmedel och genetiskt modifierade organismer

Det är avgörande att ge rådgivning till jordbrukare i denna ekologiska omställning, eftersom det ofta hjälper dem att införa ny teknik, eventuellt med användning av nytt material, eller med att hantera resurser och insatsvaror på ett effektivt sätt. De flesta medlemsstater har planerat att använda GJP-finansiering till att stödja rådgivningstjänster. Medlemsstaterna ska också säkerställa att rådgivningen är opartisk och att rådgivarna har lämpliga kvalifikationer och lämplig utbildning och inga intressekonflikter. Kunskaps- och innovationssystemet inom jordbruket (65) syftar till att säkerställa att rådgivare har anknytning till forskning och håller sig uppdaterade om den senaste tekniken och innovativa metoder.

Genom att anordna workshoppar och seminarier ska kommissionen fortsätta stödja och främja utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna och andra intressenter genom nätverket för den gemensamma jordbrukspolitiken (66). Dessa åtgärder kommer att inbegripa rådgivare som i sin tur bättre kan vägleda jordbrukarna på plats.

När det gäller forskning kommer EU-programmet Horisont Europa att lansera ett partnerskap (67) med medlemsstaterna 2024 för att förbättra kunskapsbasen och tillhandahålla lösningar och verktyg som ska ligga till grund för den agroekologiska omställningen i Europa. Partnerskapet kommer att undersöka hur agroekologi kan bli det viktigaste instrumentet för att minska och fasa ut användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket och maximera jordbrukets bidrag till skydd av biologisk mångfald och restaurering av natur. Dessutom finansierar Horisont Europa över 30 forskningsprojekt, med en budget på minst 200 miljoner euro, om minskad användning av bekämpningsmedel inom jordbruket och hållbara och pollinatörvänliga jordbruksmetoder såsom agroekologi, ekologiskt jordbruk och tjänster för återställande av pollinering.

4.   SLUTSATS

Det europeiska medborgarinitiativet Rädda bin och bönder speglar allmänhetens oro över jordbrukets miljömässiga och socioekonomiska hållbarhet i EU. Kommissionen välkomnar initiativet och erkänner dess betydelse, med tanke på att klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald utgör växande utmaningar för jordbruket i EU. Initiativet återspeglar krav som framfördes vid konferensen om Europas framtid (68), där medborgarna insisterade på behovet av en säker, hållbar, rättvis, klimatmässigt ansvarsfull och överkomlig livsmedelsproduktion som respekterar hållbarhetsprinciperna, miljön, skyddar den biologiska mångfalden och ekosystemen, samtidigt som livsmedelstryggheten säkerställs.

Sedan 2019 då initiativet lades fram och insamlingen av namnunderskrifter påbörjades har kommissionen vidtagit ambitiösa åtgärder inom ramen för den europeiska gröna given för att säkerställa livsmedelssystemens hållbarhet. Det inbegriper EU:s från jord till bord-strategi, strategin för biologisk mångfald och handlingsplanen för nollförorening, tillsammans med den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa åtgärder utgör sammantaget ett heltäckande svar på de krav som ställs i detta initiativ.

I förslaget till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel fastställs en ambitiös väg för att minska riskerna för och användningen av kemiska bekämpningsmedel i EU:s jordbruk. Genom förordningen förstärks på ett proportionerligt och balanserat sätt de pågående åtgärderna för att minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel i markbundna och akvatiska ekosystem och EU:s system för godkännande av bekämpningsmedel. Enligt kommissionens förslag skulle förordningen utvärderas efter fyra år.

Tillsammans kan förslaget till en lag om restaurering av natur och den nya given för pollinatörer spela en avgörande roll i att bevara pollinatörer på EU-nivå. De höjer den ambitionsnivå som fastställs i EU:s strategi för biologisk mångfald för att vända minskningen av pollinatörpopulationerna senast 2030 och ge naturen större plats på jordbruksmark.

Medlemsstaternas planer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att stödja jordbrukare, inklusive småskaliga jordbrukare, i omställningen till mer hållbara och motståndskraftiga jordbrukssystem under 2023–2027.

Prioriteringen ska snarare än att föreslå nya lagstiftningsakter vara att se till att de förslag antas som för närvarande förhandlas fram av medlagstiftarna och sedan genomförs snabbt, tillsammans med den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen kommer att göra allt för att uppnå det målet och uppmuntrar alla berörda aktörer att bidra. Över en miljon uttalanden till stöd för detta medborgarinitiativ är en tydlig signal och uppmuntran till att bibehålla den höga ambitionsnivån i kommissionens förslag. För att den europeiska gröna given ska bli framgångsrik i att driva på denna omställning behövs deltagande från hela samhället – inklusive privatpersoner, jordbrukare, företag, forskare, offentliga myndigheter och EU-institutioner.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/788 av den 17 april 2019 om det europeiska medborgarinitiativet (EUT L 130, 17.5.2019, s. 55).

(2)  https://europa.eu/citizens-initiative/select-language?destination=/initiatives/details/2019/000016.

(3)  Sedan detta medborgarinitiativ lämnades in till kommissionen har ytterligare två giltiga initiativ inkommit, vilket gör att det totala antalet framgångsrika medborgarinitiativ uppgår till nio.

(4)  Kommissionens beslut (EU) 2019/1566 av den 4 september 2019 om det föreslagna medborgarinitiativet ”Save bees and farmers! Towards a bee-friendly agriculture for a healthy environment” (Rädda bin och bönder! För ett bivänligt jordbruk och en sund miljö) (EUT L 241, 19.9.2019, s. 10).

(5)  Initiativet drog nytta av förlängningar av insamlingsperioden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1042 av den 15 juli 2020 om fastställande av tillfälliga åtgärder vad gäller de tidsfrister för insamling, kontroll och granskning som föreskrivs i förordning (EU) 2019/788 om det europeiska medborgarinitiativet med hänsyn till covid-19-utbrottet (EUT L 231, 17.7.2020, s. 7), Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/2200 av den 17 december 2020 om förlängning av perioden för att samla in stödförklaringar för vissa europeiska medborgarinitiativ i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1042 (EUT L 434, 23.12.2020, s. 56) och Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/360 av den 19 februari 2021 om förlängning av perioden för att samla in stödförklaringar för vissa europeiska medborgarinitiativ i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1042 (EUT L 69, 26.2.2021, s. 9).

(6)  NAT/868-EESC-2022.

(7)  Eurostat: Jordbruksindikatorer efter jordbruksföretagets rättsliga status, utnyttjad jordbruksareal, jordbruksföretagets typ och ekonomiska storlek och Nuts 2-region (2023).

(8)  Årlig statistik över ekologiska grödor (baserad på uppgifter som samlats in av medlemsstaternas certifieringsorgan för ekologiska grödor).

(9)  Eurostat: Ekologisk odlingsareal genom produktionsmetoder och grödor inom jordbruket (2023).

(10)  Kemiska bekämpningsmedel förekommer antingen naturligt eller är konstgjorda (syntetiska bekämpningsmedel). Begreppet ”bekämpningsmedel” i detta meddelande avser växtskyddsmedel enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1), som omfattar kemiska bekämpningsmedel (i framställd form eller i naturlig form såsom växtextrakt) och icke-kemiska bekämpningsmedel såsom mikroorganismer.

(11)  Till exempel skadegörarnas naturliga fiender samt växelbruk eller mekanisk ogräsrensning. Se andra exempel som förtecknas under principerna för integrerat växtskydd i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(12)  Eurostat: Bekämpningsmedelsförsäljning efter kategori av verksamma ämnen (2023).

(13)  SWD(2022) 284 final.

(14)  Europeiska miljöbyrån, 2016: Indikator för europeiska gräsmarksfjärilar (2019).

(15)  https://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/species/redlist.

(16)  https://agriculture.ec.europa.eu/system/files/2022-10/market-presentation-honey_autumn2022_en.pdf.

(17)  Eurostat: Index över vanliga fåglar (2022).

(18)  Europeiska miljöbyrån, 2016: State of nature in the EU. Results from reporting under the nature directives 2013-2018 (2020).

(19)  Livsmiljöer som förtecknas i bilaga I till Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

https://ec.europa.eu/environment/nature/legislation/habitatsdirective/index_en.htm

(20)  COM(2023) 35 final.

(21)  COM(2019) 640 final.

(22)  https://agriculture.ec.europa.eu/common-agricultural-policy/cap-overview/cap-glance_en.

(23)  COM(2020) 381 final.

(24)  COM(2020) 380 final.

(25)  COM(2021) 400 final.

(26)  COM(2022) 304 final.

(27)  COM(2022) 305 final.

(28)  https://www.cbd.int/article/cop15-final-text-kunming-montreal-gbf-221222.

(29)  COM(2022) 133 final, COM(2022) 590 final och SWD(2023) 4 final.

(30)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

(31)  https://europa.eu/citizens-initiative/select-language?destination=/initiatives/details/2017/000002.

(32)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1381 av den 20 juni 2019 om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan och om ändring av förordningarna (EG) nr 178/2002, (EG) nr 1829/2003, (EG) nr 1831/2003, (EG) nr 2065/2003, (EG) nr 1935/2004, (EG) nr 1331/2008, (EG) nr 1107/2009 och (EU) 2015/2283 och direktiv 2001/18/EG (EUT L 231, 6.9.2019, s. 1).

(33)  https://food.ec.europa.eu/plants/pesticides/sustainable-use-pesticides/farm-fork-targets-progress/eu-trends_en.

(34)  Se utvärderingen av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel i bilaga 8 till SWD (2022) 170 final, del 2, Europaparlamentets resolution om genomförandet av direktiv 2009/128/EG om en hållbar användning av bekämpningsmedel (2019) och Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 05/2020:Hållbar användning av växtskyddsmedel: begränsade framsteg med att mäta och minska risker.

(35)  https://www.cbd.int/article/cop15-final-text-kunming-montreal-gbf-221222, se mål 7.

(36)  SWD(2022) 170 final.

(37)  https://agrilpm.eu.

(38)  https://food.ec.europa.eu/plants/pesticides/micro-organisms_en.

(39)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

(40)  https://better-training-for-safer-food.ec.europa.eu/training/?redirect=0.

(41)  https://food.ec.europa.eu/plants/pesticides_en.

(42)  https://food.ec.europa.eu/plants/pesticides/approval-active-substances/renewal-approval/neonicotinoids_en.

(43)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/686 av den 28 april 2022 om ändring av genomförandeförordningarna (EU) 2015/1295 och nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet sulfoxaflor (EUT L 126, 29.4.2022, s. 18).

(44)  https://food.ec.europa.eu/plants/pesticides/protection-bees_en.

(45)  Kommissionens förordning (EU) 2023/334 av den 2 februari 2023 om ändring av bilagorna II och V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 vad gäller gränsvärden för klotianidin och tiametoxam i eller på vissa produkter (EUT L 47, 15.2.2023, s. 29).

(46)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/574 av den 13 mars 2023 om fastställande av närmare föreskrifter för identifiering av oacceptabla tillsatsämnen i växtskyddsmedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (EUT L 75, 14.3.2023, s. 7).

(47)  COM(2022) 540 final (om ändring av vattendirektivet, grundvattendirektivet och direktivet om miljökvalitetsnormer).

(48)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2379 av den 23 november 2022 om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket, om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 617/2008 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1165/2008, (EG) nr 543/2009 och (EG) nr 1185/2009 samt rådets direktiv 96/16/EG (EUT L 315, 7.12.2022, s. 1).

(49)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/564 av den 10 mars 2023 vad gäller innehållet i och formatet för de register över växtskyddsmedel som yrkesmässiga användare ska föra i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (EUT L 74, 13.3.2023, s. 4).

(50)  https://food.ec.europa.eu/safety/food-waste/eu-actions-against-food-waste/food-waste-reduction-targets_en.

(51)  https://food.ec.europa.eu/horizontal-topics/farm-fork-strategy/legislative-framework_en.

(52)  COM(2021) 141 final/2.

(53)  https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12899-Nutrients-action-plan-for-better-management_sv.

(54)  COM(2022) 304 final.

(55)  COM(2021) 699 final.

(56)  https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe/eu-missions-horizon-europe/soil-health-and-food_en.

(57)  Stöd som mottagits på grundval av landareal eller antal djur.

(58)  COM(2023) 35 final.

(59)  Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 15/2020: Skydd av vilda pollinatörer i EU: kommissionens initiativ har inte burit frukt.

(60)  COM(2021) 261 final.

(61)  Det finns 28 strategiska GJP-planer: en för var och en av de 27 EU-medlemsstaterna och två för Belgien.

(62)  Summan av de mål som alla medlemsstater har med i sina strategiska GJP-planer och som ska uppnås i slutet av den strategiska GJP-planens period.

(63)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 av den 15 juli 2021 om godkännande av vissa produkter och ämnen för användning i ekologisk produktion och om upprättande av förteckningar över dessa (EUT L 253, 16.7.2021, s. 13).

(64)  Artikel 210 a i förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, som infördes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2117 av den 2 december 2021 om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (EUT L 435, 6.12.2021, s. 262).

(65)  Artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).

(66)  https://eu-cap-network.ec.europa.eu.

(67)  https://research-and-innovation.ec.europa.eu/research-area/agriculture-forestry-and-rural-areas/ecological-approaches-and-organic-farming/partnership-agroecology_en.

(68)  https://futureu.europa.eu/sv.