Förordningen om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar (taxonomiförordningen) har skapat ett enhetligt klassifikationssystem i EU för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter och ålagt vissa icke-finansiella och finansiella företag skyldigheter vad gäller insyn i de verksamheterna (1).

I juni 2021 antog kommissionen den delegerade akten på klimatområdet (2) för att genomföra taxonomiförordningen med avseende på ekonomisk verksamhet som bidrar väsentligt till målen för begränsning av och anpassning till klimatförändringar (verksamhet som är förenlig med taxonomikraven). I mars 2022 ändrade kommissionen den delegerade akten på klimatområdet genom att lägga till kriterier för vissa nya energiverksamheter (3).

I juli 2021 antog kommissionen en delegerad rättsakt som specificerar företags skyldighet att lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen om huruvida deras verksamheter omfattas av och är förenliga med taxonomikraven (den delegerade rättsakten om upplysningar) (4).

Kommissionen har redan offentliggjort tre vägledande dokument om innehållet i den delegerade rättsakten om upplysningar, nämligen

—	ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar: FAQ: What is the EU Taxonomy Article 8 delegated act and how will it work in practice?  (5) (inte översatt till svenska),

—	ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar: FAQs: How should financial and non-financial undertakings report Taxonomy-eligible economic activities and assets in accordance with the Taxonomy Regulation Article 8 Disclosures Delegated Act?  (6) (inte översatt till svenska),

—	ett tillkännagivande från kommissionen om tolkningen av vissa rättsliga bestämmelser i den delegerade rättsakten om upplysningar om rapportering av verksamheter som omfattas av taxonomin (7).

Icke-finansiella företag kommer att börja rapportera sina centrala resultatindikatorer från och med den 1 januari 2023. Syftet med detta tillkännagivande är att ge dessa icke-finansiella företag ytterligare vägledning vid tolkningen och genomförandet av rapporteringen i form av svar på vanliga frågor om rapporteringen enligt den delegerade rättsakten om upplysningar. Kommissionen kan vid behov uppdatera svaren på dessa vanliga frågor.

Finansiella företag kommer att rapportera om sina andelar gröna tillgångar respektive gröna investeringar från och med den 1 januari 2024. Ett annat tillkännagivande i form av svar på vanliga frågor om finansiella företags rapportering enligt den delegerade rättsakten om upplysningar kan komma att antas senare.

Enligt den delegerade rättsakten om upplysningar ska finansiella företag använda de centrala resultatindikatorer som redovisas av deras motparter (t.ex. icke-finansiella företag) när de beräknar sina andelar gröna tillgångar och gröna investeringar. Enligt förordningen om hållbarhetsupplysningar (8) ska finansmarknadsaktörer dessutom använda de centrala resultatindikatorer som investeringsobjekten uppger för att bedöma miljöprestandan hos de finansiella produkter som marknadsförs.

Detta tillkännagivande offentliggörs tillsammans med ett annat tillkännagivande från kommissionen i form av svar på vanliga frågor om de tekniska granskningskriterier för verksamhet som är förenlig med taxonomikraven som anges i den delegerade akten på klimatområdet (kommissionens tillkännagivande om den delegerade akten på klimatområdet  (9)).

Svaren på de vanliga frågorna i detta tillkännagivande klargör de bestämmelser som redan finns i den tillämpliga lagstiftningen. De utvidgar inte på något sätt de rättigheter och skyldigheter som följer av den lagstiftningen och inför inte heller några ytterligare krav på de berörda aktörerna och behöriga myndigheterna. Svaren på de vanliga frågorna är endast avsedda att hjälpa icke-finansiella företag att genomföra de relevanta rättsliga bestämmelserna. Endast Europeiska unionens domstol har behörighet att tolka EU-rätten med avgörande verkan. De synpunkter som uttrycks i tillkännagivandet har inte företräde framför den ståndpunkt som Europeiska kommissionen kan komma att inta i unionens eller enskilda nationers domstolar.

Innehållsförteckning

Förteckning över relevanta termer och tillämplig lagstiftning

5

AVSNITT I –

ALLMÄNNA FRÅGOR OCH SVAR

7

1.

När förväntas de upplysningar om taxonomin som avses i den kompletterande delegerade akten börja tillämpas?

7

2.

Vilken är den planerade strategin för taxonomirelaterad rapportering om miljömålen?

7

3.

Hur påverkar direktivet om företagens hållbarhetsrapportering vilka enheter som är rapporteringsskyldiga enligt den delegerade rättsakten om upplysningar?

8

4.

När och hur bör upplysningarna om taxonomin verifieras av externa granskare? Hur kommer detta att förändras med tillämpningen av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering?

9

5.

Är företag etablerade i EES-länder skyldiga att rapportera huruvida deras ekonomiska verksamheter är förenliga med taxonomikraven?

9

6.

Hur kan enheter säkerställa att deras frivilliga rapportering om huruvida deras ekonomiska verksamheter är förenliga med taxonomikraven inte är motsägande eller missvisande i förhållande till de obligatoriska upplysningar de lämnar enligt den delegerade rättsakten om upplysningar?

9

7.

Hur förväntas rapporterande företag lämna jämförande information i upplysningarna enligt den delegerade rättsakten om upplysningar?

10

8.

Hur bör de rapporterande företagen undvika dubbelräkning i samband med affärsverksamhet som bidrar till flera miljömål?

10

Bidrag till begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar

10

Hantering av kapitalutgifter för att uppfylla kriterierna för att inte orsaka betydande skada för miljömål som inte avser klimatet, i fråga om verksamheter som bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar

11

Hantering av en verksamhet som bidrar väsentligt till flera miljömål (och inte bara till begränsning av och anpassning till klimatförändringar)

12

9.

På vilken nivå bör ett moderföretags centrala resultatindikatorer konsolideras när det gäller i) deras dotterföretag i tredjeländer och ii) deras eller deras EU-dotterföretags verksamheter/tillgångar i tredjeländer? Var bör upplysningar lämnas om de centrala resultatindikatorerna?

12

10.

På vilken nivå bör centrala resultatindikatorer konsolideras när det gäller koncerner utanför EU med dotterföretag i EU som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering?

13

11.

Kan ett dotterföretag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering/direktivet om företagens hållbarhetsrapportering undantas från skyldigheten att lämna taxonomirelaterade upplysningar, om dess moderföretag lämnar taxonomirelaterade upplysningar på koncernnivå, antingen för att det är en skyldighet eller på frivillig grund?

13

12.

Bör ett rapporterande företag som är skyldigt att tillhandahålla centrala resultatindikatorer för koncernen även tillhandahålla dotterföretagens centrala resultatindikatorer?

14

13.

Finns det något lägsta värde för omsättning, kapitalutgifter eller driftsutgifter under vilket företag inte behöver rapportera huruvida deras ekonomiska verksamheter omfattas av taxonomin eller är taxonomiförenliga (väsentlighetströsklar)?

14

14.

Hur bör omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter i gemensamma företag (joint ventures) hanteras när det gäller taxonomirelaterade centrala resultatindikatorer?

15

15.

Hur bör rapporterande företag redovisa säkringsinstrument (inbegripet terminskontrakt för el)?

15

16.

Hur bör icke-finansiella företag justera de centrala resultatindikatorerna för att ta hänsyn till de miljömässigt hållbara obligationer de har emitterat i syfte att undvika ”dubbelräkning”? Hur bör miljömässigt hållbara obligationer eller skuldförbindelser och relaterade dubbelräkningsfrågor hanteras?

15

17.

Hur bör ett rapporterande företag hantera omsättningen och kapitalutgifterna från avyttringsgrupper och avvecklade verksamheter inom ramen för IFRS 5?

16

18.

Hur bör rapporterande företag bedöma huruvida ekonomiska verksamheter som bidrar till anpassning till klimatförändringar omfattas av taxonomin enligt artikel 11.1 a i taxonomiförordningen?

16

19.

Vilken är den taxonomiförenliga andelen av omsättningen och av de relaterade kapital- och driftsutgifterna för de verksamheter som förtecknas i bilaga II till den delegerade akten på klimatområdet?

17

AVSNITT II –

FRÅGOR OCH SVAR OM OMSÄTTNINGSINDIKATORN

18

20.

När bör ett företag vara skyldigt att rapportera, enligt den delegerade rättsakten om upplysningar, en ekonomisk verksamhet som inte har utförts av den rapporterande enheten själv utan av en underleverantör?

18

21.

Hur bör rapporterande företag redovisa omsättning från taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, vars output används eller förbrukas internt?

19

22.

Hur bör rapporterande företag fördela omsättningen på ekonomiska verksamheter som producerar flera varor eller tjänster?

19

AVSNITT III –

FRÅGOR OCH SVAR OM KAPITALUTGIFTSINDIKATORN

19

23.

Hur bör rapporterande företag hantera offentlig finansiering och subventioner de mottagit för att finansiera sina kapitalutgifter?

19

24.

När börjar den period på fem till tio år avseende kapitalutgiftsplanen för icke-finansiella företag i fråga om rapportering? Gäller denna period både för en plan att utvidga en ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomikraven och för en plan att uppgradera en ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin så att den blir förenlig med taxonomikraven?

20

25.

När börjar den 18-månadersperiod för att slutföra sådana enskilda åtgärder som avses i bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket c?

20

26.

Hur omfattande och noggrann bör en kapitalutgiftsplan vara för att räknas med i täljaren för kapitalutgiftsindikatorn? Skulle en utvidgning i samma anläggning av en befintlig ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomikraven räknas som en kapitalutgift enligt bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket a eller b?

20

27.

Hur bör det taxonomiförenliga värdet av kapitalutgifterna presenteras enligt bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket a, b och c?

20

28.

Vad ingår i de kapital- och driftsutgifter som avses i bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket c och avsnitt 1.1.3.2 första stycket c, dvs. inköp av taxonomiförenlig output och enskilda åtgärder?

21

29.

Hur bör upplysningar lämnas om sådana kapital- och driftsutgifter som är integrerade i värdekedjor när det rapporterande företaget bedriver ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin i både tidigare och senare led?

21

30.

Hur bör kapitalutgifters förenlighet med taxonomikraven bedömas om den tillgång som finansieras med kapitalutgifterna kan användas i olika projekt?

21

31.

Kan förskottsbetalningar ingå i taxonomiförenliga kapitalutgifter?

22

AVSNITT IV –

FRÅGOR OCH SVAR OM DRIFTSUTGIFTSINDIKATORN

22

32.

Hur bör forsknings- och utvecklingskostnader redovisas i täljaren för driftsutgiftsindikatorn när de inte kan kopplas till specifika verksamheter?

22

33.

Hur bör de driftsutgiftskategorier som avses i bilaga I avsnitt 1.1.3.2 första stycket a–c (driftsutgiftsindikatorns täljare) förstås och hanteras i driftsutgiftsindikatorns täljare och nämnare?

22

34.

Till vilka delar av definitionen av driftsutgiftsindikatorns nämnare hänvisar begreppet ”underhåll och reparation samt alla andra direkta utgifter som rör det dagliga underhåll[et] av materiella anläggningstillgångar” i bilaga I avsnitt 1.1.3.1?

22

Förteckning över relevanta termer och tillämplig lagstiftning

Förordning	Hänvisning
Redovisningsdirektivet	Direktiv 2013/34/EU (10)
Bilaga I	Bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar
Bilaga II	Bilaga II till den delegerade rättsakten om upplysningar
Kapitalutgifter	Kapitalutgifter
Kapitalutgiftsindikator	Central resultatindikator för kapitalutgifter enligt bilaga I avsnitt 1.1.2
Kompletterande delegerad akt	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1214 (11)
Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering	Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (12)
Anpassning till klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar enligt artikel 9 b i taxonomiförordningen.
Begränsning av klimatförändringar	Begränsning av klimatförändringar enligt artikel 9 a i taxonomiförordningen.
Delegerad akt på klimatområdet	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 (13)
Delegerad rättsakt om upplysningar	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 (14)
Inte orsaka betydande skada	Principen om att inte orsaka betydande skada
Möjliggörande verksamheter	Ekonomiska verksamheter enligt artikel 16 i taxonomiförordningen
Kommissionens första tillkännagivande	Kommissionens tillkännagivande om tolkningen av vissa rättsliga bestämmelser i den delegerade rättsakten om upplysningar inom ramen för artikel 8 i EU:s taxonomiförordning om rapportering om ekonomiska verksamheter och tillgångar som omfattas av taxonomin (15)
Första arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar	Arbetsdokument från kommissionens avdelningar FAQs: What is the EU Taxonomy Article 8 delegated act and how will it work in practice?  (16) (inte översatt till svenska)
IAS-standard	Internationell redovisningsstandard
IFRS-standarder	IFRS-standarder
Centrala resultatindikatorer	Centrala resultatindikatorer för sådana icke-finansiella företag som avses i Bilaga I
Miljömål som inte avser klimatet	De miljömål som avses i artikel 9 c, 9 d, 9 e och 9 f i taxonomiförordningen (hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av miljöföroreningar, skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem)
Direktiv om icke-finansiell rapportering	Direktiv 2014/95/EU (17)
Driftsutgifter	Driftsutgifter
Driftsutgiftsindikator	Den centrala resultatindikator för driftsutgifter som avses i bilaga I avsnitt 1.1.3
Rapporterande företag	Ett icke-finansiellt företag som omfattas av en rapporteringsskyldighet i enlighet med artikel 8.1 i taxonomiförordningen
Andra arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar	Arbetsdokument från kommissionens avdelningar FAQs: How should financial and non-financial undertakings report Taxonomy-eligible economic activities and assets in accordance with the Taxonomy Regulation Article 8 Disclosures Delegated Act?  (18)
Väsentligt bidrag	Ett väsentligt bidrag till ett eller flera av miljömålen i artikel 9 i enlighet med artiklarna 10–16 i taxonomiförordningen
Förordningen om hållbarhetsupplysningar	Förordning (EU) 2019/2088 (19)
Ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomikraven	En ekonomisk verksamhet enligt definitionen i artikel 1.2 i den delegerade rättsakten om upplysningar
Ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin	En ekonomisk verksamhet enligt definitionen i artikel 1.5 i den delegerade rättsakten om upplysningar
Ekonomisk verksamhet som inte omfattas av taxonomin	En ekonomisk verksamhet enligt definitionen i artikel 1.6 i den delegerade rättsakten om upplysningar
Taxonomiförordningen	Förordning (EU) 2020/852 (20)
Tekniska granskningskriterier	Tekniska granskningskriterier
Omställningsverksamheter	Ekonomisk verksamhet enligt artikel 10.2 i taxonomiförordningen
Omsättningsindikator	Den centrala resultatindikator för omsättning som avses i bilaga I avsnitt 1.1.1.

AVSNITT I

ALLMÄNNA FRÅGOR OCH SVAR

1.   När förväntas de upplysningar om taxonomin som avses i den kompletterande delegerade akten börja tillämpas (21) ?

Den kompletterande delegerade akten ändrar

—	den delegerade akten på klimatområdet, genom att lägga till specifika nya kärnenergi- och fossilgasrelaterade ekonomiska verksamheter till EU-taxonomin, och

—	den delegerade rättsakten om upplysningar, genom att föreskriva särskilda upplysningsskyldigheter för de verksamheter som nämns i den nya artikel 8.6, 8.7 och 8.8 i den delegerade rättsakten.

Enligt artikel 3 i den kompletterande delegerade akten börjar ändringarna i den akten tillämpas från och med den 1 januari 2023. Detta innebär att icke-finansiella företag från och med den 1 januari 2023 bör lämna upplysningar om de kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter som omfattas av taxonomin, om sådana verksamheter som inte omfattas av taxonomin samt om sådana verksamheter som är taxonomiförenliga i enlighet med artikel 8.6, 8.7 och 8.8 i den delegerade rättsakten om upplysningar i dess ändrade lydelse (22). Den första rapportperioden gäller (räkenskaps-) året 2022 i enlighet med artikel 8.2 i den delegerade rättsakten om upplysningar.

2.   Vilken är den planerade strategin för taxonomirelaterad rapportering om miljömålen?

När detta tillkännagivande offentliggörs har kommissionen ännu inte antagit någon delegerad förordning i enlighet med artikel 12.2, 13.2, 14.2 eller 15.2 i taxonomiförordningen i syfte att fastställa tekniska granskningskriterier för ekonomisk verksamhet med anknytning till miljömål som inte avser klimatet.

Enligt artikel 27.2 b jämförd med artiklarna 4–8 i taxonomiförordningen bör rapporterande företag i princip lämna upplysningar om miljömål som inte avser klimatet från och med den 1 januari 2023. Rapporterande företag kan inte lämna upplysningar om huruvida verksamheter omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven så länge ingen delegerad förordning som fastställer de tekniska granskningskriterierna har antagits. Skälen för detta är följande:

—	Huruvida ekonomiska verksamheter är förenliga med taxonomikraven fastställs bland annat på grundval av om de överensstämmer med de kriterier som kommissionen fastställer i enlighet med artikel 10.3, 11.3, 12.2, 13.2, 14.2 eller 15.2, vilket anges i artikel 3 d i taxonomiförordningen.

—	Huruvida ekonomiska verksamheter omfattas av taxonomin fastställs på grundval av beskrivningarna av ekonomiska verksamheter i de delegerade rättsakter som antagits i enlighet med ovannämnda artiklar.

Följaktligen är det endast i fråga om ekonomiska verksamheter med klimatmål (begränsning av och anpassning till klimatförändringar) som enheter får beakta, bedöma och lämna upplysningar om huruvida verksamheterna omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven i enlighet med den delegerade rättsakten om upplysningar, fram till dess att en delegerad förordning som antagits i enlighet med artikel 12.2, 13.2, 14.2 eller 15.2 i taxonomiförordningen börjar tillämpas.

Under 2023 väntas icke-finansiella företag därför inte rapportera om huruvida verksamheter omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven vad gäller de återstående fyra miljömålen.

3.   Hur påverkar direktivet om företagens hållbarhetsrapportering vilka enheter som är rapporteringsskyldiga enligt den delegerade rättsakten om upplysningar?

I enlighet med artikel 8.1 i taxonomiförordningen ska endast företag som omfattas av en skyldighet att offentliggöra icke-finansiell information enligt artikel 19a eller artikel 29a i redovisningsdirektivet (bestämmelser som införts genom direktivet om icke-finansiell rapportering) – rapportera sina centrala resultatindikatorer enligt artikel 8 i taxonomiförordningen och den delegerade rättsakten om upplysningar (23).

Artikel 19a eller 29a i redovisningsdirektivet har ändrats genom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Efter ikraftträdandet av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kommer följande företag att omfattas av rapporteringsskyldigheten enligt artikel 8 i taxonomiförordningen och den delegerade akten om upplysningar (24):

(i)

För räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare (första publicering 2025): — stora företag enligt artikel 3.4 i redovisningsdirektivet (stora företag) som är företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 i det direktivet och som på balansdagen i genomsnitt har haft fler än 500 anställda under räkenskapsåret, — företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern enligt definitionen i artikel 3.7 i redovisningsdirektivet (stor koncern) som på balansdagen, efter konsolidering, i genomsnitt har haft fler än 500 anställda under räkenskapsåret.

(ii)	För räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 eller senare (första publicering 2026): — andra stora företag och moderföretag i en stor koncern än de som avses i punkt i) ovan.

(iii)

För räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare (första publicering 2027): — små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 3.2 och 3.3 i redovisningsdirektivet, utom mikroföretag enligt definitionen i artikel 3.1 i det direktivet, vars värdepapper är upptagna till handel på reglerade marknader i EU (börsnoterade små och medelstora företag utom mikroföretag), — små och icke-komplexa institut enligt definitionen i artikel 4.1.145 i förordning (EU) nr 575/2013 (25), under förutsättning att de är stora företag eller är börsnoterade små eller medelstora företag, utom mikroföretag, — captivebolag för försäkring enligt definitionen i artikel 13.2 i direktiv 2009/138/EG (26) och captivebolag för återförsäkring enligt definitionen i artikel 13.5 i det direktivet, under förutsättning att de är stora företag eller börsnoterade små eller medelstora företag, utom mikroföretag.

Samma stegvisa tillvägagångssätt som beskrivs ovan kommer att gälla för tredjelandsföretag vars värdepapper är upptagna till handel på reglerade marknader i EU, eftersom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering även har ändrat direktiv 2004/109/EG (insynsdirektivet) (27).

4.   När och hur bör upplysningarna om taxonomin verifieras av externa granskare? Hur kommer detta att förändras med tillämpningen av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering?

För närvarande omfattas upplysningar om taxonomin av redovisningsdirektivets kontrollregler enligt artiklarna 19a och 29a i det direktivet (28). I enlighet med nationella bestämmelser som införlivar direktivet om icke-finansiell rapportering bör en lagstadgad revisor eller revisionsfirma kontrollera om den icke-finansiella rapport eller separata rapport med taxonomiupplysningar har lämnats som avses i artikel 19a.4 eller artikel 29a.4 i redovisningsdirektivet. Enligt nationell lagstiftning kan denna information behöva kontrolleras av en oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster.

Från och med det att direktivet om företagens hållbarhetsrapportering har blivit tillämpligt på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2024 eller senare enligt den stegvisa tidsplan som nämndes i svaret på fråga 3, gäller dess regler om kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering i samma utsträckning upplysningar som lämnas i enlighet med den delegerade rättsakten om upplysningar.

Enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (29) bör den lagstadgade revisorn eller revisionsfirman (eller den oberoende leverantören av kvalitetsgranskningstjänster, om den berörda medlemsstaten tillåter det) avge ett uttalande grundat på ett bestyrkandeuppdrag med begränsad säkerhet vad gäller hållbarhetsrapporteringens uppfyllande av kraven i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, inbegripet efterlevnaden av rapporteringskraven i artikel 8 i taxonomiförordningen.

I den delegerade akten på klimatområdet föreskrivs dessutom uttryckligen att efterlevnaden av de tekniska granskningskriterierna ska kontrolleras av en oberoende tredje part för vissa verksamheter på grund av deras komplexitet. Till exempel bör kvantifierade växthusgasutsläpp under hela livscykeln för flera ekonomiska verksamheter verifieras av en oberoende tredje part (30).

5.   Är företag etablerade i EES-länder skyldiga att rapportera huruvida deras ekonomiska verksamheter är förenliga med taxonomikraven?

Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer garanteras på den inre marknaden. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) är ett område med fri handel och fri rörlighet för personer och består av EU:s medlemsstater, Island, Liechtenstein och Norge. I princip tillämpas samma regler i hela EES för att upprätthålla en homogen marknad. Därför bör samma krav gälla för taxonomirapportering, med förbehåll för att reglerna införlivas i EES-avtalet.

6.   Hur kan enheter säkerställa att deras frivilliga rapportering om huruvida deras ekonomiska verksamheter är förenliga med taxonomikraven inte är motsägande eller missvisande i förhållande till de obligatoriska upplysningar de lämnar enligt den delegerade rättsakten om upplysningar?

Frivillig rapportering (31) av ekonomiska verksamheters förenlighet med taxonomikraven kan förekomma i olika situationer, bland annat

—

när sådana enheter rapporterar som ännu inte är skyldiga att rapportera huruvida verksamheter är förenliga med taxonomikraven utan endast huruvida de omfattas av taxonomin (de rapporterar exempelvis om förenligheten med taxonomin före det ingångsdatum som anges i artikel 10 i den delegerade rättsakten om upplysningar),

—

när sådana enheter som inte är skyldiga att rapportera enligt artikel 8 i taxonomiförordningen rapporterar, dvs. när en sådan enhet rapporterar som inte är skyldig att offentliggöra icke-finansiella upplysningar enligt direktivet om icke-finansiell rapportering eller direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

Rapporterande enheter som omfattas av artikel 8 i taxonomiförordningen bör i alla dessa fall ange grunden för den frivilliga rapporteringen och att den i övrigt är förenlig med kraven i den delegerade rättsakten om upplysningar (32).

Rapporterande enheter som inte omfattas av artikel 8 i taxonomiförordningen rekommenderas att följa samma tillvägagångssätt som de som omfattas av artikel 8 i taxonomiförordningen (se ovan).

När ett företag offentliggör denna frivilliga rapportering utöver den obligatoriska rapporteringen bör det klargöras hur dessa två skiljer sig åt. Såsom anges i svaret på fråga 7 i kommissionens första tillkännagivande bör frivillig rapportering inte vara mera framträdande än den obligatoriska rapporteringen och den bör inte heller vara motsägande eller missvisande i förhållande till den obligatoriska rapporteringen enligt den delegerade rättsakten om upplysningar (33).

När enheter i sin obligatoriska rapportering hänvisar till information i sin frivilliga rapportering om förenlighet med taxonomikraven bör de, om möjligt, även ange motsvarande kvalitativa och/eller kvantitativa information för den obligatoriska rapporteringen.

Vid offentliggörandet av den frivilliga taxonomirapporteringen bör enheterna också beakta innehållet i Esmas riktlinjer om alternativa resultatåtgärder (34) och tillhörande frågor och svar (35).

7.   Hur förväntas rapporterande företag lämna jämförande information i upplysningarna enligt den delegerade rättsakten om upplysningar?

I enlighet med artikel 8.3 i den delegerade rättsakten om upplysningar, måste det rapporterande företaget lämna upplysningar om de centrala resultatindikatorer som offentliggjorts det året, år N, samt de centrala resultatindikatorer som offentliggjorts år N-1. Dessutom anges i bestämmelsens andra led att år 2023 är N-1, dvs. det år för vilket icke-finansiella företag först offentliggör resultatindikatorer.

I enlighet med artikel 10.4 i den delegerade rättsakten om upplysningar måste icke-finansiella företag år 2023 endast lämna upplysningar om de första centrala resultatindikatorerna, dvs. de centrala resultatindikatorer som avser rapportperioden 2022.

År 2024 måste rapporterande icke-finansiella företag offentliggöra de centrala resultatindikatorerna för rapportperioden 2023 och, som jämförelse, de centrala resultatindikatorer som offentliggjordes 2023 för rapportperioden 2022.

År 2024 måste rapporterande finansiella företag offentliggöra de centrala resultatindikatorerna för rapportperioden 2023, utan jämförande information. År 2025 måste rapporterande finansiella och icke-finansiella företag offentliggöra de centrala resultatindikatorerna för rapportperioden 2024, samt, som jämförelse, föregående års centrala resultatindikatorer, dvs. de centrala resultatindikatorer som offentliggjordes 2024 för rapportperioden 2023 osv.

8.   Hur bör de rapporterande företagen undvika dubbelräkning i samband med affärsverksamhet som bidrar till flera miljömål?

Bidrag till begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar

Innan tekniska granskningskriterier för bedömning av verksamheters väsentliga bidrag till miljömål som inte avser klimatet har fastställts i framtida delegerade akter, får endast bedömningar göras av och upplysningar lämnas om förenligheten med taxonomikraven vad gäller klimatrelaterade mål (begränsning av och anpassning till klimatförändringar).

En viss verksamhets bidrag till begränsning av eller anpassning till klimatförändringar bör bedömas på grundval av verksamhetens karaktär.

När det gäller kapitalutgiftsindikatorn, och som nämns i avsnitt 1.1.2.2 sista stycket i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar, skulle kapitalutgifterna för en verksamhet som ger ett väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar i vissa fall kunna vara sådana att de enkelt kan särskiljas från sådana kapitalutgifter som gör den verksamheten anpassad till klimatförändringar. Detta skulle kunna vara fallet i situationer där anpassningslösningen inte är en del av den tillgång som är förenlig med taxonomikraven och bidrar till en begränsning av klimatförändringar (dvs. en särskilt fastställd och genomförd åtgärd eller ett projekt) eller där en lösning specificeras i anpassningsplanen för den befintliga verksamheten/tillgången. Kapitalutgifterna för att bygga en vindkraftpark på land nära havskusten, vilka bör bedömas som bidrag till begränsning av klimatförändringarna, bör exempelvis särskiljas från kapitalutgifterna för att skydda den vindkraftparken från stigande havsnivåer eller havskusterosion, vilka bör bedömas som bidrag till anpassning till klimatförändringar.

Om anpassningslösningen, å andra sidan, är en inneboende del av utformningen av den nya tillgången som i sig är förenlig med taxonomikraven vad gäller begränsning av klimatförändringar (36), kan det vara svårt att särskilja vilka kapitalutgifter som bidrar till begränsning av och vilka till anpassning till klimatförändringar. I ett sådant fall skulle de kapitalutgifter som bidrar till att begränsa klimatförändringar även kunna täcka kapitalutgifterna för den inneboende anpassningslösningen. Till exempel skulle en ny havsbaserad vindkraftpark behöva utformas för att vara motståndskraftig mot effekterna av en stigande havsnivå (för att uppfylla principen om att inte orsaka betydande skada vid anpassning till klimatförändringar) för att vara förenlig med taxonomikraven vad gäller anpassning till klimatförändringar. Det kan vara svårt för aktören att i jämförelsesyfte få kunskap om kapitalutgifterna för en vindkraftpark till havs som inte är anpassad till en stigande havsnivå. I sådana fall bör kapitalutgifterna endast rapporteras under målet begränsning av klimatförändringar.

I enlighet med avsnitt 1.1.1 andra stycket i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar, får intäkterna från en verksamhet som har anpassats till klimatförändringarna inte ingå i täljaren för företagets omsättningsindikator, såvida inte denna verksamhet

—	anses möjliggöra anpassning till klimatförändringar (37), eller

—	är förenlig med taxonomikraven vad gäller begränsning av klimatförändringar eller ett miljömål som inte avser klimatet.

Den omsättning som genereras från en vindkraftpark på land som är anpassad till klimatförändringarna får därför endast ingå i företagets omsättningsindikator om vindkraftparken är förenlig med taxonomikraven vad gäller begränsning av klimatförändringarna och bör rapporteras inom ramen för det målet. Omsättningsindikatorn för anpassning bör inte rapporteras för verksamheter som endast är anpassade.

För anpassade verksamheter som möjliggör ett väsentligt bidrag till anpassning till klimatförändringar skulle företaget kunna låta den berörda omsättningen ingå i omsättningsindikatorns täljare inom klimatanpassningsmålet (kolumn 6) med en E-etikett (kolumn 20). Om en sådan verksamhet också bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar (t.ex. beskogning) skulle företaget kunna inkludera den omsättningen i omsättningsindikatorns täljare inom målet begränsning av klimatförändringar (kolumn 5) (38). Ett icke-finansiellt företag skulle exempelvis kunna rapportera omsättning från en beskogningsverksamhet med klimatanpassade träd (t.ex. torkhärdiga träd) på en plats där det finns risk för torka inom ramen för målet begränsning av klimatförändringar (kolumn 5) och rapportera omsättning från försäljning av torkresistent utsäde och unga träd inom ramen för målet för anpassning till klimatförändringar (kolumn 6). Företaget bör tillämpa ett liknande tillvägagångssätt för driftsutgifter och rapportera driftsutgifter för beskogning inom ramen för målet begränsning av klimatförändringar och driftsutgifter för försäljning av anpassat utsäde och anpassade unga träd inom ramen för målet anpassning till klimatförändringar.

Hantering av kapitalutgifter  (39) för att uppfylla kriterierna för att inte orsaka betydande skada för miljömål som inte avser klimatet, i fråga om verksamheter som bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar

När det gäller verksamheter som bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar, kan rapporterande företag ha kapitalutgifter för att uppfylla kriterierna för att inte orsaka betydande skada för miljömål som inte avser klimatet. Till exempel kan en biltillverkare, som driver en fabrik som tillverkar elfordon (40) som uppfyller kriterierna för väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar, behöva ådra sig kapitalutgifter för att uppfylla kriterierna för att inte orsaka betydande skada för målen för den cirkulära ekonomin eller för att förebygga föroreningar i syfte att göra fordonsproduktionen förenlig med taxonomikraven. De kapitalutgifterna bör inte rapporteras inom de miljömålen (bilaga II kolumnerna 8 och 9 i mallen), eftersom verksamheten för de målen endast uppfyller kriterierna för att inte orsaka betydande skada och inga tekniska granskningskriterier ännu har fastställts för de målen (41). I stället bör dessa kapitalutgifter rapporteras inom ramen för målet begränsning av klimatförändringar (bilaga II kolumn 5 i mallen), eftersom de uppkommer i samband med att en verksamhet som bidrar väsentligt till begränsning av klimatförändringar görs förenlig med taxonomikraven, genom att uppfylla kriterierna för att inte orsaka betydande skada för andra mål.

Hantering av en verksamhet som bidrar väsentligt till flera miljömål (och inte bara till begränsning av och anpassning till klimatförändringar)

När tekniska granskningskriterier för ekonomisk verksamhet som bidrar till miljömål har fastställts i en framtida delegerad akt kommer vissa ekonomiska verksamheter att kunna bidra väsentligt till flera miljömål, och inte bara till begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Rapporteringen av sådan verksamhet enligt den delegerade rättsakten om upplysningar, särskilt enligt bilaga I avsnitt 1.2.2.2, kan klargöras ytterligare när de relevanta tekniska granskningskriterierna har fastställts.

9.   På vilken nivå bör ett moderföretags centrala resultatindikatorer konsolideras när det gäller i) deras dotterföretag i tredjeländer och ii) deras eller deras EU-dotterföretags verksamheter/tillgångar i tredjeländer? Var bör upplysningar lämnas om de centrala resultatindikatorerna?

I enlighet med bilaga I punkt 2 f ska företags centrala resultatindikatorer tillhandahållas på nivån för varje enskilt företag om det företaget endast tar fram individuella icke-finansiella rapporter, eller på gruppnivå om företaget tar fram icke-finansiella rapporter för gruppen.

I artiklarna 19a och 29a i redovisningsdirektivet fastställs huruvida rapporterande företag bör upprätta en individuell eller konsoliderad icke-finansiell rapport, som ska innehålla upplysningar om taxonomin (42). Ett rapporterande företag ska upprätta en individuell icke-finansiell rapport, såvida inte moderföretaget upprättar en icke-finansiell rapport för koncernen som omfattar det företaget. Ett moderföretag ska upprätta en icke-finansiell rapport för koncernen, såvida inte dess moderföretag inkluderar det moderföretaget i sin icke-finansiella rapport för koncernen.

I syfte att tillhandahålla centrala resultatindikatorer för koncernen bör ett moderföretags koncernredovisning omfatta

—	alla dess dotterföretag, inbegripet dotterföretag i tredjeländer, enligt kapitel 6 i redovisningsdirektivet,

—	alla dess verksamheter (dvs. omsättning, kapitalutgifter, driftsutgifter) och tillgångar samt dess dotterföretags, i och utanför EU, verksamheter och tillgångar, inbegripet i tredjeländer.

Detta innebär att nettoomsättningen, kapitalutgifterna och driftsutgifterna för koncernen enligt redovisningsdirektivet bör användas för de centrala resultatindikatorer som redovisas för koncernen, oavsett om en del av nettoomsättningen, kapitalutgifterna eller driftsutgifterna uppkommer i EU eller i ett tredjeland.

Denna konsolideringsmetod ändras inte genom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, som tillåter att ett dotterföretag undantas från skyldigheten att upprätta och offentliggöra en hållbarhetsrapport om det dotterföretaget och dess dotterföretag omfattas av ett moderföretags hållbarhetsrapportering för koncernen som upprättats i enlighet med EU-standarder för hållbarhetsrapportering eller standarder som anses likvärdiga genom en genomförandeakt från kommissionen. Artiklarna 19a.10 och 29a.9 i redovisningsdirektivet i dess ändrade lydelse enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering utesluter dock uttryckligen stora företag vars värdepapper är upptagna till handel på reglerade marknader i EU från detta undantag.

Enligt artiklarna 19a.1 och 29a.1 i redovisningsdirektivet i dess ändrade lydelse enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering ska hållbarhetsrapporteringen dessutom vara tydligt identifierbar genom ett särskilt avsnitt i företagets respektive koncernens förvaltningsberättelse. De företag som omfattas av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering måste redovisa sina centrala resultatindikatorer avseende taxonomin inom samma särskilda avsnitt i företagets respektive koncernens förvaltningsberättelse. Enligt nya artikel 29d i redovisningsdirektivet i dess ändrade lydelse enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering måste företag som omfattas av det direktivet upprätta sin förvaltningsberättelse i det maskinläsbara format som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 (43) om det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet (Esef-förordningen) och märka avsnittet med hållbarhetsrapporteringen i sin förvaltningsberättelse – inbegripet de centrala resultatindikatorerna avseende taxonomin – i enlighet med den digitala taxonomi som ska antas genom en ändring av Esef-förordningen.

10.   På vilken nivå bör centrala resultatindikatorer konsolideras när det gäller koncerner utanför EU med dotterföretag i EU som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering?

För närvarande bör ett rapporterande företag som är dotterföretag till ett moderföretag utanför EU tillhandahålla individuella icke-konsoliderade centrala resultatindikatorer i sin individuella icke-finansiella rapport, i enlighet med artikel 19 i redovisningsdirektivet. Om ett sådant dotterföretag är moderföretag till andra dotterföretag bör det tillhandahålla konsoliderade centrala resultatindikatorer för dotterföretagen i den icke-finansiella rapporten för koncernen enligt artikel 29a i redovisningsdirektivet. Undantagen i artikel 19a.3 och 29a.3 i redovisningsdirektivet gäller endast om det yttersta moderföretaget utanför EU offentliggör en förvaltningsberättelse för koncernen eller en separat rapport som upprättats i enlighet med artiklarna 29 och 19a eller 29a i redovisningsdirektivet och omfattar alla relevanta dotterföretag.

När direktivet om företagens hållbarhetsrapportering har börjat tillämpas (44) måste ett dotterföretag till ett moderföretag utanför EU som omfattas av artiklarna 19a och 29a i redovisningsdirektivet offentliggöra sin hållbarhetsrapportering på koncernnivå, om dotterföretaget också är ett moderföretag. Detta dotterföretag kommer att undantas från skyldigheten att offentliggöra sin hållbarhetsrapportering om dotterföretaget och dess dotterföretag ingår i den hållbarhetsrapportering som moderföretaget utanför EU har upprättat i enlighet med EU:s standarder för hållbarhetsrapportering eller standarder som anses likvärdiga genom en genomförandeakt från kommissionen. Artiklarna 19a.10 och 29a.9 i redovisningsdirektivet utesluter dock uttryckligen stora företag vars värdepapper är upptagna till handel på reglerade marknader i EU från detta undantag.

Under en övergångsperiod på sju år från ikraftträdandet av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering får ett rapporterande företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i redovisningsdirektivet och är dotterföretag till ett moderföretag utanför EU tillhandahålla konsoliderade centrala resultatindikatorer i en konsoliderad hållbarhetsrapport för alla de dotterföretag i EU till det yttersta moderföretaget utanför EU som omfattas av artikel 19a eller 29a det direktivet. Detta rapporterande företag måste vara ett av de dotterföretag inom unionen som genererat den största omsättningen i unionen under minst ett av de fem föregående räkenskapsåren (i tillämpliga fall på koncernnivå). Efter den övergångsperioden kommer det rapporterande dotterföretaget i EU till ett moderföretag utanför EU (45) inte längre att vara undantaget från skyldigheten att offentliggöra sin hållbarhetsrapport (konsoliderad på dotterföretagets nivå om dotterföretaget även är ett moderföretag), såvida inte moderföretaget utanför EU offentliggör en hållbarhetsrapport som är konsoliderad på nivån för det moderföretaget utanför EU (dvs. tillhandahåller centrala resultatindikatorer som är konsoliderade på nivån för det moderföretaget utanför EU) och upprättad i enlighet med EU:s standarder för hållbarhetsrapportering eller likvärdiga standarder.

11.   Kan ett dotterföretag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering/direktivet om företagens hållbarhetsrapportering undantas från skyldigheten att lämna taxonomirelaterade upplysningar, om dess moderföretag lämnar taxonomirelaterade upplysningar på koncernnivå, antingen för att det är en skyldighet eller på frivillig grund?

För närvarande är företag som är undantagna från skyldigheten att offentliggöra icke-finansiell information enligt artikel 19a.3 och 29a.3 i redovisningsdirektivet även undantagna från skyldigheten att offentliggöra upplysningar om taxonomin enligt artikel 8.1 i taxonomiförordningen, om villkoren i de bestämmelserna är uppfyllda (dvs. att de det undantagna företagets upplysningar om taxonomin ingår i ett annat (moder)företags icke-finansiella rapport för koncernen eller separata rapport.

Om moderföretaget inte är skyldigt att upprätta en icke-finansiell rapport för koncernen eller en separat rapport och endast upprättar den på frivillig grund, kan dotterföretaget inte undantas från skyldigheten att offentliggöra upplysningar om taxonomin enligt den delegerade rättsakten om upplysningar, såvida inte moderföretaget offentliggör en förvaltningsberättelse för koncernen som omfattar det dotterföretaget och upprättats i enlighet med artiklarna 29 och 19a eller 29a i redovisningsdirektivet.

Genom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering införs följande liknande undantag i artiklarna 19a.9 och 29a.8 i redovisningsdirektivet:

—

Ett dotterföretag undantas från skyldigheterna om det företaget och dess dotterföretag omfattas av ett moderföretags förvaltningsberättelse för koncernen, som utarbetats i enlighet med bestämmelserna i redovisningsdirektivet i dess ändrade lydelse enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, och om de ytterligare villkor som fastställs i artikel 19a.9 är uppfyllda. Undantaget gäller även när dotterföretaget är dotterföretag till ett moderföretag utanför EU.

—

Ett moderföretag undantas från skyldigheterna om det moderföretaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags förvaltningsberättelse för koncernen, som utarbetats i enlighet med bestämmelserna i redovisningsdirektivet i dess ändrade lydelse enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och om ytterligare villkor som fastställs i artikel 29a.8 är uppfyllda. Undantaget gäller även när moderföretaget är dotterföretag till ett företag utanför EU.

Stora företag vars värdepapper är upptagna till handel på reglerade marknader i EU omfattas inte av undantaget (artikel 19a.10 och 29a.9 i redovisningsdirektivet i dess ändrade lydelse enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering).

12.   Bör ett rapporterande företag som är skyldigt att tillhandahålla centrala resultatindikatorer för koncernen även tillhandahålla dotterföretagens centrala resultatindikatorer?

Enligt artikel 29a i redovisningsdirektivet ska moderföretag till stora koncerner offentliggöra en hållbarhetsrapport på koncernnivå. Målet är att rapportera sådan information som krävs för att förstå koncernens inverkan på hållbarheten och sådan information som är nödvändig för att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar koncernens utveckling, resultat och ställning.

Enligt artikel 29a.4 i redovisningsdirektivet i dess ändrade lydelse enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering måste moderföretaget, om det identifierar betydande skillnader mellan koncernen och ett eller flera av dess dotterföretag vad gäller risker eller inverkan, tillhandahålla en adekvat beskrivning av riskerna för och inverkan av det eller de berörda dotterföretagen. Moderföretagen måste även ange vilka av koncernens dotterföretag som är undantagna från årlig hållbarhetsrapportering eller hållbarhetsredovisning för koncernen enligt artikel 19a.9 respektive 29a.8. I sådana situationer bör bakgrundsinformationen i hållbarhetsrapporten för koncernen också innehålla centrala resultatindikatorer avseende taxonomin för dotterföretagen.

13.   Finns det något lägsta värde för omsättning, kapitalutgifter eller driftsutgifter under vilket företag inte behöver rapportera huruvida deras ekonomiska verksamheter omfattas av taxonomin eller är taxonomiförenliga (väsentlighetströsklar)?

Enligt artikel 8.2 i taxonomiförordningen är företag som omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering/direktivet om företagens hållbarhetsrapportering skyldiga att lämna upplysningar om den andel av deras omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven. I den delegerade rättsakten om upplysningar specificeras innehållet i och presentationen av den relevanta information som ska rapporteras närmare. Det finns inga undantag från rapporteringsskyldigheten.

Om de berörda företagen inte kan förvissa sig om att verksamheter som omfattas av taxonomin och som inte är väsentliga för deras verksamhet uppfyller de tekniska granskningskriterierna på grund av brist på uppgifter eller underlag, bör de rapportera dessa verksamheter som inte förenliga med taxonomikraven utan någon ytterligare bedömning.

Dessutom medger bilaga I avsnitt 1.1.3.2 medger en viss grad av flexibilitet i rapporteringen av driftsutgiftsindikatorn om driftsutgifterna ”inte är väsentliga” för ett icke-finansiellt företags affärsmodell. I sådana fall ska det rapporterande företaget

—	undantas från beräkningen av täljaren i driftsutgiftsindikatorn och redovisa den täljaren som lika med noll,

—	redovisa det totala värdet av driftsutgiftsindikatorns nämnare

—	redogöra för hur driftsutgifterna (dvs. de totala driftsutgifterna, motsvarande nämnaren, enligt definitionen i den delegerade rättsakten om upplysningar) inte är väsentliga för affärsmodellen.

Följaktligen bör företag vars driftsutgifter inte eller endast till liten del (täljaren) omfattas av taxonomin, men vars totala driftsutgifter (nämnaren) är betydande, inte tillämpa undantaget.

Undantaget från skyldigheten att beräkna driftsutgiftsindikatorn innebär emellertid inte ett fullständigt undantag från skyldigheten att lämna upplysningar, eftersom de rapporterande företagen fortfarande måste redogöra för hur driftsutgifterna inte är väsentliga för deras specifika affärsmodell.

14.   Hur bör omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter i gemensamma företag (joint ventures) hanteras när det gäller taxonomirelaterade centrala resultatindikatorer?

Enligt IFRS 11 är ett joint venture ett samarbetsarrangemang genom vilket parterna som har gemensamt bestämmande inflytande över arrangemanget har rätt till nettotillgångarna från arrangemanget. Enligt IFRS 11 ska andelar i ett joint venture redovisas som en investering enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, såvida inte företaget enligt den standarden är undantaget från att tillämpa kapitalandelsmetoden (IFRS 11.24).

För att hjälpa rapporterande företag att ge en korrekt bild av sina taxonomiförenliga investeringar, och i enlighet med bilaga I avsnitt 1.2.3, kan icke-finansiella företag välja att redovisa ytterligare centrala resultatindikatorer baserade på omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som inkluderar investeringar i eget kapital som redovisas i gemensamma företag (joint ventures), i enlighet med IFRS 11 eller IAS 28, på proportionell basis som motsvarar deras andel av eget kapital i det gemensamma företaget.

15.   Hur bör rapporterande företag redovisa säkringsinstrument (inbegripet terminskontrakt för el)?

Omsättningen bör vara densamma som den som redovisas enligt IAS 1.82 a. Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument som används i ett säkringsförhållande som uppfyller villkoren enligt IFRS 9 kan påverka omsättningens storlek om den säkrade posten är omsättningen. Denna justering redovisas emellertid inte som en del av IAS 1.82 a, utan är resultatet från säkringsinstrumentet och ingår därför inte i omsättningsindikatorn.

16.   Hur bör icke-finansiella företag justera de centrala resultatindikatorerna för att ta hänsyn till de miljömässigt hållbara obligationer de har emitterat i syfte att undvika ”dubbelräkning”? Hur bör miljömässigt hållbara obligationer eller skuldförbindelser och relaterade dubbelräkningsfrågor hanteras?

Enligt den delegerade rättsakten om upplysningar ska finansiella företag använda icke-finansiella företags centrala resultatindikatorer när de inkluderar exponeringar mot de icke-finansiella företagen i sina andelar gröna tillgångar och gröna investeringar, utom i fråga om vissa exponeringar där det är känt att användningen av medlen är taxonomiförenlig, t.ex. hållbara obligationer emitterade av de icke-finansiella företagen. Hållbara obligationer kan ingå i täljaren vad gäller andelar gröna tillgångar och gröna investeringar till ett belopp som motsvarar de taxonomiförenliga utgifter som betalats med avkastningen från obligationerna, dvs. de kan överstiga den centrala resultatindikatorn på företagsnivå och potentiellt uppgå till 100 % av exponeringen mot hållbara obligationer.

Om avkastningen från hållbara obligationer används för att betala taxonomiförenliga kapitalutgifter, avspeglas dessa kapitalutgifter redan i det finansiella företagets andelar gröna tillgångar och gröna investeringar (46). Å andra sidan är dessa kapitalutgifter en del av det icke-finansiella företagets kapitalutgiftsindikator och skulle komma att ingå i det finansiella företagets andelar gröna tillgångar och gröna investeringar en andra gång när det finansiella företagets centrala resultatindikator beräknas baserat på investeringsobjektens kapitalutgiftsindikatorer. För att undvika dubbelräkning bör finansiella företag använda en justerad kapitalutgiftsindikator som det icke-finansiella företaget bör offentliggöra tillsammans med sina icke-justerade centrala resultatindikatorer (47).

Dessa taxonomiförenliga kapitalutgifter som betalats med avkastningen från hållbara obligationer motsvarar nya, eller ytterligare, taxonomiförenliga tillgångar/utrustning som skulle kunna användas i produktionen av taxonomiförenlig output och därmed leda till taxonomiförenlig omsättning. Denna taxonomiförenliga omsättning skulle ingå i det icke-finansiella företagets omsättningsindikator. Följaktligen skulle samma taxonomiförenliga omsättning återspeglas två gånger i det finansiella företagets andelar gröna tillgångar och gröna investeringar, dels genom att den hållbara obligationen inkluderas direkt i andelarna gröna tillgångar och gröna investeringar, dels genom att andra exponeringar, multiplicerade med omsättningsindikatorn, mot det icke-finansiella företaget inkluderas. För att undvika dubbelräkning bör finansiella företag använda en justerad omsättningsindikator som det icke-finansiella företaget fram till den hållbara obligationens förfallodag bör offentliggöra tillsammans med sina icke-justerade centrala resultatindikatorer.

När det gäller upplysningar om kapital- och/eller driftsutgiftsindikatorer, bör icke-finansiella företag som har emitterat hållbara obligationer i syfte att finansiera en del av eller samtliga kapitalutgifter och/eller, i förekommande fall, driftsutgifter under rapportperioden även lämna upplysningar om justerade kapital- och/eller driftsutgiftsindikatorer, så att finansiella förtag inte dubbelräknar de kapital- och/eller driftsutgifterna i sina övriga exponeringar mot icke-finansiella företag (48). I de justerade kapital- och driftsutgiftsindikatorerna bör en del av de kapital- och/eller driftsutgifter som är förenliga med taxonomikraven och som uppkommit under rapportperioden och betalats med de intäkter som emissionen av hållbara obligationer tillfört dras av från täljaren.

Vad gäller omsättningsindikatorer bör icke-finansiella förtag som emitterar hållbara obligationer och använder intäkterna till att (delvis) finansiera taxonomiförenliga tillgångar (och relaterade kapital- och driftsutgifter), vilka används till att generera taxonomiförenlig omsättning under rapportperioden, fram till den hållbara obligationens eller obligationernas förfallodag, även lämna upplysningar om justerade omsättningsindikatorer (49). I den justerade omsättningsindikatorn bör en del av den taxonomiförenliga omsättningen, som motsvarar den andel av de taxonomiförenliga tillgångarna som finansierades med intäkterna från den hållbara obligationen eller obligationerna, dras av i täljaren.

17.   Hur bör ett rapporterande företag hantera omsättningen och kapitalutgifterna från avyttringsgrupper och avvecklade verksamheter inom ramen för IFRS 5?

Den redovisningsmetod som anges i bilaga I avsnitt 1.1.1 och 1.1.2 bör tillämpas. Även om intäkter från avvecklade verksamheter bör redovisas skilda från intäkter från kvarvarande verksamheter (IFRS 5.33) och därför inte kan ingå i intäktsposten enligt IAS 1.82 a, ingår intäkter från anläggningstillgångar eller avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning fortfarande i de kvarvarande verksamheterna och inkluderas därför i intäktsposten enligt IAS 1.82 a.

Tillgångar som ingår i anläggningstillgångar eller avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning eller i en avvecklad verksamhet måste enligt IFRS 5 omklassificeras och redovisas tillsammans i en separat balanspost. Fram till den dag då klassificering enligt IFRS 5 äger rum eller, när det gäller anläggningstillgångar eller avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning, även efter denna dag, kan sådana tillägg till balansräkningen som i allmänhet motsvarar kapitalutgiftsdefinitionen göras under räkenskapsåret. När det gäller anläggningstillgångar eller avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning samt avvecklade verksamheter måste samtliga tillägg som överensstämmer med kapitalutgiftsdefinitionen beaktas vid beräkningen av kapitalutgiftsindikatorn.

Dessutom bör de rapporterande enheterna tillhandahålla bakgrundsinformation enligt bilaga I avsnitt 1.2.3 om hur anläggningstillgångar eller avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning samt avvecklade verksamheter påverkar, eller kan komma att påverka, omsättningsindikatorn och kapitalutgiftsindikatorn.

18.   Hur bör rapporterande företag bedöma huruvida ekonomiska verksamheter som bidrar till anpassning till klimatförändringar omfattas av taxonomin enligt artikel 11.1 a i taxonomiförordningen?

Huruvida en verksamhet som bidrar till begränsning av klimatförändringarna eller möjliggör anpassning till klimatförändringarna (se fråga 19 i detta tillkännagivande) omfattas av taxonomin bedöms endast mot bakgrund av verksamhetsbeskrivningen, oavsett om verksamheten uppfyller de tekniska granskningskriterierna (enligt svaren på frågorna 3 och 9 i kommissionens första tillkännagivande).

Vid bedömningen av huruvida anpassade verksamheter (se frågorna 8 och 19 i detta tillkännagivande) omfattas av taxonomin i enlighet med artikel 11.1 a i taxonomiförordningen är benämningen på eller beskrivningen av den ekonomiska verksamhet som anges i bilaga II till den delegerade akten på klimatområdet inte i sig avgörande för huruvida verksamheten anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringar. Ett rapporterande företag bör snarare överväga de anpassningslösningar som det inför och som kan göra den ekonomiska verksamheten anpassad till eller mer motståndskraftig mot klimatförändringar. I enlighet med svaret på fråga 5 i kommissionens första tillkännagivande måste ett företag, för att visa att en verksamhet omfattas av taxonomin, utföra en klimatrisk- och sårbarhetsanalys av de viktigaste fysiska klimatrisker som är väsentliga för dess ekonomiska verksamhet. Dessutom måste företaget upprätta en plan som beskriver hur och när anpassningslösningar ska införas för att minska dessa fysiska risker. Om en cementtillverkare till exempel konstaterar att produktionsanläggningen ofta råkar ut för laviner, kan företaget göra upp en plan för att installera strukturella skyddsåtgärder i syfte att hålla tillbaka laviner, såsom lavinbarriärer eller snöstaket. Förekomsten av en sådan plan, som grundar sig på en klimatrisk- och sårbarhetsanalys, innebär att den ekonomiska verksamheten omfattas av taxonomin vad gäller anpassning till klimatförändringar. Det faktum att den ekonomiska verksamheten omfattas av taxonomin medför inte att den behöver uppfylla samtliga tekniska granskningskriterier avseende anpassning till klimatförändringar, dvs. för att säkerställa att anpassningslösningarna redan har genomförts.

19.   Vilken är den taxonomiförenliga andelen av omsättningen och av de relaterade kapital- och driftsutgifterna för de verksamheter som förtecknas i bilaga II till den delegerade akten på klimatområdet?

I bilaga II till den delegerade akten på klimatområdet görs åtskillnad mellan tre typer av ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin vad gäller anpassning till klimatförändringar:

1)   Anpassade verksamheter

Anpassade verksamheter är ekonomiska verksamheter som kan anses bidra väsentligt till anpassningen till klimatförändringarna genom att de görs klimatresilienta eller anpassas. Detta innebär att anpassningslösningar införs som kan minska de mest betydande fysiska klimatrisker som hotar verksamheten enligt klimatrisk- och sårbarhetsanalysen. Dessa verksamheter anses vara förenliga med taxonomikraven om de uppfyller punkterna 1–4 i de allmänna kriterierna om väsentligt bidrag till anpassning. Om en cementtillverkare till exempel konstaterar att produktionsanläggningen ofta råkar ut för laviner, kan företaget göra upp en plan för att installera strukturella skyddsåtgärder i syfte att hålla tillbaka laviner, såsom lavinbarriärer eller snöstaket. För dessa verksamheter kan endast kapital- och driftsutgifterna i samband med införandet av anpassningslösningarna räknas som taxonomiförenliga. Omsättningen från den verksamheten får endast anses vara taxonomiförenlig om själva verksamheten också är taxonomiförenlig (se bilaga I avsnitt 1.1.1) vad gäller begränsning av klimatförändringarna och bör då enbart tillgodoräknas målet för begränsning av klimatförändringarna, eller, när en delegerad förordning antagits i enlighet med artikel 12.2, 13.2, 14.2 eller 15.2 i taxonomiförordningen träder i kraft, varje annat miljömål (se svaren på frågorna 5 och 8 i kommissionens första tillkännagivande. I annat fall kan dessa aktiviteter endast rapporteras under kapitalutgifts- och driftsutgiftsindikatorer.

2)   Möjliggörande verksamheter

Möjliggörande verksamheter är verksamheter som kan bidra väsentligt genom att själva tillhandahålla anpassningslösningar som kan göra det möjligt för en annan ekonomisk verksamhet att bidra väsentligt till ett av de sex miljömål som avses i artikel 9 i taxonomiförordningen. I beskrivningen av verksamheterna anges uttryckligen att de är möjliggörande (50). Dessutom följer de inte de allmänna kriterierna om väsentligt bidrag till anpassning till klimatförändringarna. Det rör sig endast om följande verksamheter som förtecknas i bilaga II till den delegerade akten på klimatområdet:

—	9.1 Teknisk konsultverksamhet o.d. för klimatanpassning.

—	9.2 Forskning, utveckling och innovation nära marknaden

—	10.1 Skadeförsäkring: försäkring mot klimatrelaterade faror

—	10.2 Återförsäkring.

För dessa verksamheter kan den omsättning och de kapital- och driftsutgifter som uppkommer i samband med uppfyllandet av de tekniska granskningskriterierna i bilaga II till den delegerade akten på klimatområdet anses vara taxonomiförenliga.

3)   Anpassade och möjliggörande verksamheter

Dessa ekonomiska verksamheter är en kombination av typerna 1 och 2 ovan, eftersom de kan bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringarna genom att

—	själva bli anpassade (anpassade verksamheter), och

—	göra det möjligt för andra verksamheter att bidra väsentligt (möjliggörande verksamheter).

Dessa verksamheter identifieras genom följande mening i verksamhetsbeskrivningen: ”Om en ekonomisk verksamhet i denna kategori uppfyller kriteriet om väsentligt bidrag i punkt 5, är verksamheten en möjliggörande verksamhet enligt artikel 11.1 b i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som specificeras i detta avsnitt.”. Verksamheter av den här typen måste uppfylla de allmänna kriterierna för väsentligt bidrag till anpassning till klimatförändringar som anges i bilaga II till den delegerade akten på klimatområdet samt ytterligare kriterier som avser verksamheternas möjliggörande egenskaper. Om verksamheten uppfyller kriterierna för väsentligt bidrag i punkterna 1–4 kan den därför betraktas som en anpassad verksamhet. Om verksamheten dessutom uppfyller kriterierna i punkt 5 kan den också anses vara möjliggörande. Verksamheten måste dock först vara anpassad för att kunna anses som möjliggörande. En skola som är utsatt för marksjunkning kan till exempel stötta upp byggnaden med betong eller använda jetinjektering för att göra den motståndskraftig mot klimatförändringar och därmed kvalificera sig som en anpassad verksamhet. Dessutom kan skolan erbjuda klimatrelaterade kurser som kan stimulera deltagarna att vidta enskilda klimatåtgärder.

Kapital- och driftsutgifterna i samband med införandet av de anpassningslösningar som gör skolan klimatresilient kan räknas som taxonomiförenliga vad gäller anpassning till klimatförändringar (51) (i exemplet ovan kapitalutgifterna för att stötta upp byggnaden med betong eller använda jetinjektering). Dessutom kan omsättningen och de relaterade kapital- och driftsutgifterna för att tillhandahålla själva anpassningslösningen (t.ex. klimatrelaterade kurser) räknas som taxonomiförenliga vad gäller anpassning till klimatförändringar.

AVSNITT II

FRÅGOR OCH SVAR OM OMSÄTTNINGSINDIKATORN

20.   När bör ett företag vara skyldigt att rapportera, enligt den delegerade rättsakten om upplysningar, en ekonomisk verksamhet som inte har utförts av den rapporterande enheten själv utan av en underleverantör?

Rapporterande enheter måste rapportera omsättningen från de verksamheter som utförs av underleverantörer i enlighet med den redovisningsmetod som avses i avsnitt 1.1.1 i bilaga I till den delegerade rättsakten om upplysningar. Därför bör den rapporterande enheten fastställa huruvida intäkter från en sådan verksamhet redovisas som egna intäkter enligt principerna i IFRS 15. Om intäkter som genereras av en underleverantör redovisas som den rapporterande enhetens intäkter, måste de inkluderas i beräkningen av omsättningsindikatorn.

Exempel: Ett företag i logistikbranschen tillhandahåller sina kunder tjänster avseende vägtransport av gods (verksamhet 6.6 ”Tjänster avseende vägtransport av gods” beskrivs i den delegerade akten på klimatområdet som ”Köp, finansiering, leasing, uthyrning och drift av fordon i kategorierna …”). För att tillhandahålla sådana transporttjänster kan företaget antingen äga ett antal fordon eller lägga ut en del av sin verksamhet på entreprenad till underleverantörer eller tredjepartstransportörer, utan att självt köpa, leasa eller ansvara för driften av de berörda fordonen.

Omsättningen genereras för transporttjänsterna som helhet, oberoende av hur (av vem) tjänsterna utförs; en utkontrakterad verksamhet ingår i den allmänna verksamheten 6.6 ”Tjänster avseende vägtransport av gods” även om enheten inte köper, hyr eller direkt ansvarar för driften av fordonen. För denna utkontrakterade del av verksamheten ska den omsättningsindikator som härleds från de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS 15.34 och B3 beaktas för taxonomiupplysningarna.

När ett företag har fastställt att det är huvudman och uppfyller prestationsåtagandena i de finansiella rapporterna, redovisar det intäkter i det bruttoersättningsbelopp som det räknar med att ha rätt till i utbyte mot den specificerade vara eller tjänst som överförs. När ett företag som är ombud uppfyller ett prestationsåtagande ska företaget redovisa intäkter till ett belopp som motsvarar den avgift eller den provision som det räknar med att ha rätt till i utbyte mot att ombesörja att den andra parten tillhandahåller de specificerade varorna eller tjänsterna. Enligt avsnitt 1.1.1 i bilaga 1 till den delegerade rättsakten om upplysningar ska omsättningen inbegripa de intäkter som redovisats i enlighet med IAS 1.82 a.

21.   Hur bör rapporterande företag redovisa omsättning från taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, vars output används eller förbrukas internt?

Upplysningar enligt bilaga I avsnitt 1.2.3.1 b om ”de belopp som är kopplade till taxonomiförenliga verksamheter som bedrivs för icke-finansiella företags egen interna förbrukning” ingår i bakgrundsinformationen och gör det möjligt för rapporterande företag att förklara om och hur den interna försäljningen eller förbrukningen av output av taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter har utvecklats under rapportperioden och att även ange de viktigaste bakomliggande skälen till förändringar i omsättningsindikatorn (52). Med denna information kan rapporterande företag bland annat upplysa om huruvida, var och hur output av taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (t.ex. taxonomiförenlig förnybar energi) har dirigerats om för intern förbrukning och därför inte ingår i omsättningsindikatorn, som endast registrerar extern försäljning.

22.   Hur bör rapporterande företag fördela omsättningen på ekonomiska verksamheter som producerar flera varor eller tjänster?

Den redovisningsmetod som avses i bilaga I avsnitt 1.1.1 måste tillämpas. I IFRS 15 fastställs kriterier för redovisning av intäkter på grundval av de prestationsåtaganden som den rapporterande enheten uppfyller, inklusive när flera prestationsåtaganden utgör ett enda paket till vilket de totala intäkterna allokeras. Vid rapporteringen av omsättningsindikatorn bör dessa kriterier tillämpas för att fastställa hur intäkterna ska fördelas på olika ekonomiska verksamheter när flera prestationsåtaganden uppfylls för samma kund eller kundgrupp.

Anta till exempel att en enhet ingår ett avtal om att bygga en infrastruktur för produktion av förnybar energi åt en kund. Enheten är ansvarig för den övergripande styrningen av projektet och identifierar olika utlovade varor eller tjänster, bland annat ingenjörstjänster, röjning, grundläggning, upphandling, konstruktion av strukturen, installation av utrustning och teknik samt färdigställande. Fördelningen av omsättningen från detta projekt på olika ekonomiska verksamheter sker enligt den analys som har gjorts i de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS 15, dvs. beroende på huruvida varorna och tjänsterna är distinkta ur redovisningsperspektiv. Om varorna och tjänsterna är distinkta, delas omsättningen upp och fördelas på motsvarande underliggande ekonomiska verksamheter.

AVSNITT III

FRÅGOR OCH SVAR OM KAPITALUTGIFTSINDIKATORN

23.   Hur bör rapporterande företag hantera offentlig finansiering och subventioner de mottagit för att finansiera sina kapitalutgifter?

Hur kapitalutgifterna i icke-finansiella företag finansieras (t.ex. offentligt eller privat, företagsinternt eller -externt eller en kombination av dessa) har ingen betydelse för bedömningen av kapitalutgifternas förenlighet med taxonomikraven. Rapporterande företag bör beakta samtliga kapitalutgifter, oavsett finansieringskälla, vid bedömningen av deras förenlighet med taxonomikraven.

24.   När börjar den period på fem till tio år avseende kapitalutgiftsplanen för icke-finansiella företag i fråga om rapportering? Gäller denna period både för en plan att utvidga en ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomikraven och för en plan att uppgradera en ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin så att den blir förenlig med taxonomikraven?

Den period på fem till tio år avseende kapitalutgiftsplanen som avses i bilaga I avsnitt 1.1.2.2 bör börja när planen har godkänts av ledningsorganet eller av ett annat organ genom delegering. Perioden avser både en plan som syftar till att utvidga företagets ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven och en plan som syftar till att uppgradera ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin så att de blir förenliga med taxonomikraven.

25.   När börjar den 18-månadersperiod för att slutföra sådana enskilda åtgärder som avses i bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket c?

Startdatumet för de enskilda åtgärder som avses i bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket c bör följa den tidpunkt då de relaterade kapitalutgifterna enligt redovisningsreglerna (t.ex. IAS 16.7 för materiella anläggningstillgångar och IAS 38.21 för immateriella tillgångar) redovisas i den finansiella rapporten och inte den tidpunkt då avtalet om leverans av en taxonomiförenlig output, tjänst eller annan prestation ingås.

26.   Hur omfattande och noggrann bör en kapitalutgiftsplan vara för att räknas med i täljaren för kapitalutgiftsindikatorn? Skulle en utvidgning i samma anläggning av en befintlig ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomikraven räknas som en kapitalutgift enligt bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket a eller b?

Den kapitalutgiftsplan som avses i bilaga I avsnitt 1.1.2.2 bör innehålla samtliga planerade åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den ekonomiska verksamheten uppfyller de tekniska granskningskriterierna, en beskrivning av dessa åtgärder, de relaterade utgifterna och en tidsplan, inklusive viktiga delmål, vilket gör det möjligt för investerare att på ett ändamålsenligt sätt övervaka genomförandet av investeringsplanen (53). Utgifter som inte syftar till att säkerställa att verksamheten uppfyller kriterierna, exempelvis utgifter för inredning av den anläggning där verksamheten bedrivs utan påverkan på miljöprestanda, bör inte inkluderas. Driftsutgifter som är nödvändiga för att säkerställa den dagliga funktionen och förvaltningen av taxonomiförenliga tillgångar bör anses relevanta och inkluderas i driftsutgiftsplanen i enlighet med bilaga I avsnitt 1.1.3.2 första stycket a och b.

För att avgöra om utgifterna för utvidgning av en befintlig ekonomisk verksamhet som är förenlig med taxonomikraven skulle räknas som kapitalutgifter enligt bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket a eller b, bör man beakta när utvidgningen skulle vara slutförd och tas i drift i förhållande till den tidpunkt då de relaterade kapitalutgifterna uppkommer. Om utvidgningen tas i drift under den räkenskapsperiod då samtliga relaterade kapitalutgifter uppkommer, skulle de kunna räknas med enligt avsnitt 1.1.2.2 första stycket a (dvs. utvidgningen behöver inte tas med i kapitalutgiftsplanen). Om utvidgningen, å andra sidan, äger rum under flera räkenskapsperioder, kommer kapitalutgifterna att uppkomma under räkenskapsperioder som föregår utvidgningens slutförande. För att kapitalutgifterna ska kunna räknas som taxonomiförenliga under den räkenskapsperiod då de uppstod, innan utvidgningen är slutförd, bör företaget använda kapitalutgiftsplanen enligt avsnitt 1.1.2.2 första stycket b. Syftet med kapitalutgiftsplanen är att ge en viss säkerhet för att den utvidgade verksamheten kommer att vara taxonomiförenlig när den är slutförd och därmed göra det möjligt att redan räkna sådana kapitalutgifter som taxonomiförenliga som uppkommer under perioderna innan utvidgningen är slutförd. I båda fallen måste den utvidgade verksamheten när den är slutförd uppfylla de relevanta tekniska granskningskriterierna.

27.   Hur bör det taxonomiförenliga värdet av kapitalutgifterna presenteras enligt bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket a, b och c?

Enligt bilaga I avsnitt 1.2.3.2 ”Bakgrundsinformation för kapitalutgiftsindikatorn” måste olika kapitalutgiftsposter enligt bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket a, b och c som avser taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter presenteras på verksamhetsnivå. Detta innebär att relevanta värden för olika kapitalutgiftsposter ska presenteras aggregerade per verksamhet. Om ett företag har flera ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin/är taxonomiförenliga måste det framgå av presentationen vilken verksamhet en kapitalutgiftspost avser. Om det går att särskilja enskilda värden för relevanta taxonomiförenliga kapitalutgifter enligt bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket a, b och c, kan rapporterande företag välja att specificera dem som sådana i mallen i bilaga II under en relevant verksamhet. För samtliga relevanta taxonomiförenliga verksamheter gäller att det totala värdet av de relevanta taxonomiförenliga kapitalutgifterna för en relevant verksamhet måste vara summan av posterna i avsnitt 1.1.2.2 första stycket a, b och c. Värdena för de olika posterna bör också förklaras på lämpligt sätt i de specifikationer och den bakgrundsinformation som krävs enligt bilaga I avsnitt 1.2.

28.   Vad ingår i de kapital- och driftsutgifter som avses i bilaga I avsnitt 1.1.2.2 första stycket c och avsnitt 1.1.3.2 första stycket c, dvs. inköp av taxonomiförenlig output och enskilda åtgärder?

Hänvisning görs till förklaringarna i svaret på fråga 11 i kommissionens första tillkännagivande om de verksamheter/åtgärder som omfattas av de kapital- och driftsutgifter som avses i avsnitten 1.1.2.2 första stycket c respektive 1.1.3.2 första stycket c (54). I svaret på denna fråga i detta tillkännagivande ska hänvisningarna till verksamhet som omfattas av taxonomin i det svaret ses om hänvisningar till verksamhet som är förenlig med taxonomikraven.

Eftersom de ekonomiska verksamheter som förtecknas i de delegerade rättsakter som antas enligt artiklarna 10.3, 11.3, 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 i taxonomiförordningen löpande läggs till i EU-taxonomin kan fler relevanta verksamheter/åtgärder komma att ingå.

29.   Hur bör upplysningar lämnas om sådana kapital- och driftsutgifter som är integrerade i värdekedjor när det rapporterande företaget bedriver ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin i både tidigare och senare led?

När en mellanliggande verksamhet i tidigare led i den delegerade akten på klimatområdet definieras som en fristående verksamhet, bör de kapital- eller driftsutgifter som är förknippade med den verksamheten bedömas oberoende av om outputen av den verksamheten används i en annan verksamhet i senare led som också definieras i den delegerade akten på klimatområdet. Om ett företag exempelvis tillverkar cement (verksamhet förtecknad i avsnitt 3.7 i bilaga I till den delegerade akten på klimatområdet) och använder denna cement till att upprätta en byggnad, är kapitalutgifterna för att uppfylla de tekniska granskningskriterierna för cement taxonomiförenliga oavsett om upprättandet av byggnaden är taxonomiförenligt. Se även svaret på fråga 21 i detta tillkännagivande om hur företag bör lämna upplysningar om omsättning från taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter vars output används eller förbrukas internt.

30.   Hur bör kapitalutgifters förenlighet med taxonomikraven bedömas om den tillgång som finansieras med kapitalutgifterna kan användas i olika projekt?

För att undvika grönmålning och möjliggöra korrekt rapportering får endast den andel av kapitalutgifterna fördelas som verkligen hjälper till att bedriva taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter. Rapporterande enheter bör använda ett icke-finansiellt mått som på ett korrekt sätt fördelar kapitalutgifterna på taxonomiförenliga verksamheter. Om exempelvis den tillgång som finansieras med kapitalutgifterna tillverkar 100 outputenheter som är taxonomiförenliga och 100 outputenheter som inte är det, kan det rapporterande företaget ange 50 % av kapitalutgifterna som taxonomiförenliga. Den metod som används för att fördela kapitalutgifterna på taxonomiförenliga verksamheter bör baseras på verifierbara underlag.

Det rapporterande företaget bör också tillhandahålla bakgrundsinformation enligt bilaga I avsnitt 1.2.3 om

—	fördelningen av kapitalutgifter på flera projekt, och

—	den metod som använts för att fördela kapitalutgifterna på taxonomiförenliga verksamheter.

31.   Kan förskottsbetalningar ingå i taxonomiförenliga kapitalutgifter?

De kostnader som ska beaktas för kapitalutgiftsindikatorn är de som förtecknas i bilaga I avsnitt 1.1.2. Om dessa kostnader ska ingå eller inte beror på de tidsmässiga redovisningskraven i de relevanta redovisningsstandarderna, eftersom sådana förskottsbetalningar inte bör anses ge upphov till kostnader som omfattas av taxonomin eller är taxonomiförenliga förrän de berörda kapitalutgifterna redovisas enligt gällande redovisningsstandarder.

AVSNITT IV

FRÅGOR OCH SVAR OM DRIFTSUTGIFTSINDIKATORN

32.   Hur bör forsknings- och utvecklingskostnader redovisas i täljaren för driftsutgiftsindikatorn när de inte kan kopplas till specifika verksamheter?

Enligt bilaga I avsnitt 1.1.3.2 första stycket a ska driftsutgifter avseende forskning och utveckling vara ”förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven” för att kunna ingå i driftsutgiftsindikatorns täljare. Om forsknings- och utvecklingskostnader inte kan kopplas till taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter får de därför inte redovisas i driftsutgiftsindikatorns täljare. Om FoU avser både taxonomiförenliga och icke-taxonomiförenliga verksamheter, bör en andel av FoU-kostnaderna inkluderas i driftsutgiftsindikatorns täljare som motsvarar den andel som bidrar till taxonomiförenliga verksamheter (se svaret på fråga 26 i detta tillkännagivande).

33.   Hur bör de driftsutgiftskategorier som avses i bilaga I avsnitt 1.1.3.2 första stycket a–c (driftsutgiftsindikatorns täljare) förstås och hanteras i driftsutgiftsindikatorns täljare och nämnare?

De driftsutgiftskategorier som avses i bilaga I avsnitt 1.1.3.2 första stycket a–c och som ingår i driftsutgiftsindikatorns täljare bör även ingå i driftutgiftsindikatorns nämnare.

34.   Till vilka delar av definitionen av driftsutgiftsindikatorns nämnare hänvisar begreppet ”underhåll och reparation samt alla andra direkta utgifter som rör det dagliga underhåll[et] av materiella anläggningstillgångar” i bilaga I avsnitt 1.1.3.1?

Underhåll och reparation samt alla andra direkta utgifter i driftsutgiftsindikatorns nämnare avser främst materiella anläggningstillgångar. Underhåll och reparation eller andra direkta kostnader kan dock också vara relevanta för immateriella tillgångar (t.ex. nyttjanderätt, programvara). Alla dessa kostnader bör ingå i driftsutgiftsindikatorns nämnare.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 av den 4 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (EUT L 442, 9.12.2021, s. 1).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1214 av den 9 mars 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2139 vad gäller ekonomiska verksamheter inom vissa energisektorer och delegerad förordning (EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter (EUT L 188, 15.7.2022, s. 1).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 av den 6 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom specificering av innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter samt specificering av den metod som ska användas i syfte att fullgöra denna upplysningsskyldighet (EUT L 443, 10.12.2021, s. 9).

(5)  https://finance.ec.europa.eu/system/files/2021-07/sustainable-finance-taxonomy-article-8-faq_en.pdf

(6)  https://finance.ec.europa.eu/system/files/2022-01/sustainable-finance-taxonomy-article-8-report-eligible-activities-assets-faq_en.pdf

(7)  Kommissionens tillkännagivande om tolkningen av vissa rättsliga bestämmelser i den delegerade rättsakten om upplysningar inom ramen för artikel 8 i EU:s taxonomiförordning om rapportering om ekonomiska verksamheter och tillgångar som omfattas av taxonomin 2022/C 385/01 (EUT C 385, 6.10.2022, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

(9)  ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/267/oj

(10)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(11)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1214 av den 9 mars 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2139 vad gäller ekonomiska verksamheter inom vissa energisektorer och delegerad förordning (EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter (EUT L 188, 15.7.2022, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU, vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15).

(13)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 av den 4 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (EUT L 442, 9.12.2021, s. 1).

(14)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 av den 6 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom specificering av innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter samt specificering av den metod som ska användas i syfte att fullgöra denna upplysningsskyldighet (EUT L 443, 10.12.2021, s. 9).

(15)  Kommissionens tillkännagivande om tolkningen av vissa rättsliga bestämmelser i den delegerade rättsakten om upplysningar inom ramen för artikel 8 i EU:s taxonomiförordning om rapportering om ekonomiska verksamheter och tillgångar som omfattas av taxonomin 2022/C 385/01 (EUT C 385, 6.10.2022, s. 1).

(16)  https://finance.ec.europa.eu/system/files/2021-07/sustainable-finance-taxonomy-article-8-faq_en.pdf

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (EUT L 330, 15.11.2014, s. 1).

(18)  Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, offentliggjort online i december 2021 (uppdaterat i januari 2022) (inte översatt till svenska).

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (EUT L 317, 9.12.2019, s. 1).

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(21)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1214 av den 9 mars 2022 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/2139 vad gäller ekonomiska verksamheter inom vissa energisektorer och delegerad förordning (EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter (EUT L 188, 15.7.2022, s. 1).

(22)  I enlighet med tidsangivelserna i artikel 10 i den delegerade rättsakten om upplysningar, som även gäller kärnenergi- och fossilgasrelaterad verksamhet, ska finansiella företag till och med den 31 december 2023 endast lämna de upplysningar som krävs enligt artikel 10.3 om kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamhet som omfattas av taxonomin och som inte omfattas av taxonomin; upplysningarna ska lämnas i mallarna 1, 4 och 5 i bilaga XII till den delegerade rättsakten om upplysningar, vilka avser rapportering om huruvida verksamheter omfattas av taxonomin i enlighet med artikel 8.8 i den delegerade rättsakten om upplysningar. Från och med den 1 januari 2024 ska finansiella företag även lämna upplysningar om andelen kärnenergi- och fossilgasrelaterad verksamhet som är förenlig med taxonomikraven; upplysningarna ska lämnas i mallarna 2 och 3 i bilaga XII till den delegerade rättsakten om upplysningar, i enlighet med artikel 8.8 i den rättsakten. Finansiella företag ska använda de senast tillgängliga uppgifterna och resultatindikatorerna från sina motparter för att beräkna de kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheterna i sina egna centrala resultatindikatorer, i enlighet med artikel 8.4 andra stycket i den delegerade rättsakten om upplysningar.

(23)  För närmare upplysningar hänvisas till svaret på fråga 1 i kommissionens första tillkännagivande.

(24)  Se artikel 5 om införlivandet av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

(25)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(26)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (omarbetning) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

(27)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

(28)  Enligt artikel 8.1 i taxonomiförordningen ska ”[f]öretag som omfattas av en skyldighet att

offentliggöra icke-finansiell information enligt artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU ska i sin icke-finansiella rapport eller sin icke-finansiella rapport för koncernen inkludera information om hur och i vilken utsträckning företagets verksamheter är förknippade med ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara […]”.

(29)  I svaret på fråga 3 i detta tillkännagivande beskrivs infasningen av rapporteringsstandarderna enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

(30)  Se t.ex. skäl 11 i den delegerade akten på klimatområdet och avsnitten 3.6, 3.10, 3.13, 4.5, 4.6, 4.7, 4.18, 4.19, 4.22 och 4.23 i bilaga I till den akten vad gäller tillverkning och energirelaterad verksamhet.

(31)  Se svaret på fråga 7 i kommissionens första tillkännagivande för mer information om begreppet frivillig rapportering.

(32)  För närmare upplysningar, se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar: FAQs: How should financial and non-financial undertakings report Taxonomy-eligible economic activities and assets in accordance with the Taxonomy Regulation Article 8 Disclosures Delegated Act? (inte översatt till svenska), särskilt fotnot 35 som ingår i svaret på fråga 31.

(33)  Ytterligare vägledning om frivillig rapportering och användning av uppskattningar vid rapportering av verksamheter som omfattas av taxonomin under det första året eller de första åren som

rapportering sker ges av Plattformen för hållbar finansiering i dess tillägg (inte översatt till svenska): https://finance.ec.europa.eu/system/files/2021-12/sustainable-finance-taxonomy-eligibility-reporting-voluntary-information_en.pdf.

(34)  ESMA/2015/1415en – ESMA Guidelines on Alternative Performance Measures (APMs) (inte översatt till svenska).

(35)  ESMA32-51-370 – Questions and answers on ESMA Guidelines on Alternative Performance Measures (APMs) – 1 april 2022 (inte översatt till svenska) (observera att detta dokument kan komma att uppdateras och därför bör hänvisning alltid göras till den senaste versionen på Esmas webbplats: https://www.esma.europa.eu/).

(36)  Enligt principen om att inte orsaka betydande skada och de tekniska granskningskriterierna för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till anpassning till klimatförändringar ska verksamhetsutövaren, för nya verksamheter och befintliga verksamheter som använder nybyggda fysiska tillgångar, integrera de anpassningslösningar som minskar de viktigaste identifierade fysiska klimatrisker som är väsentliga för verksamheten vid utformningen och konstruktionen och har genomfört dem innan driften inleds.

(37)  För verksamhet som möjliggör väsentliga bidrag till anpassning till klimatförändringar, exempelvis vissa typer av ingenjörs-, försäkrings- och utbildningsverksamhet, skulle en omsättningsindikator kunna rapporteras för anpassning till men inte begränsning av klimatförändringar, eftersom det inte finns några granskningskriterier för begränsning av klimatförändringar för sådan verksamhet.

(38)  Om den verksamhet som avses i föregående mening inte är möjliggörande bör omsättningsindikatorn inom målet begränsning av klimatförändringar rapporteras på en separat rad utan E-etiketten. Företaget bör alltid undvika dubbelräkning i enlighet med bilaga I avsnitt 1.2.2.2. Samma indikator bör rapporteras i kolumn 4 och i kolumn 18.

(39)  Omsättningen för en sådan verksamhet skulle endast redovisas i omsättningsindikatorns täljare efter det att verksamheten har blivit förenlig med taxonomikraven.

(40)  Se bilaga I avsnitt 3.3 i den delegerade akten på klimatområdet: ”Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik”.

(41)  När tekniska granskningskriterier har fastställts för väsentligt bidrag till de målen, kan det behövas ytterligare kapitalutgifter för att se till att verksamheten bidrar väsentligt till dem.

(42)  Närmare upplysningar finns i svaret på fråga 1 i kommissionens första tillkännagivande.

(43)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (EUT L 143, 29.5.2019, s. 1).

(44)  Se beskrivningen av infasningen av tillämpningen i svaret på fråga 3 i detta tillkännagivande.

(45)  Enligt artikel 40a.1 tredje stycket i redovisningsdirektivet i dess ändrade lydelse enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

(46)  Det finansiella företaget lämnar upplysningar om andelen gröna tillgångar och andelen gröna investeringar på grundval av investeringsobjektens omsättningsindikatorer och andelen gröna tillgångar och andelen gröna investeringar på grundval av investeringsobjektens kapitalutgiftsindikatorer, i enlighet med bilaga III avsnitt 1.2, bilaga V avsnitt 1.2.1 fjärde stycket a, bilaga VII avsnitt 2.4 första stycket Och bilaga IX avsnitt 1 fjärde stycket.

(47)  Artikel 7.4 sista stycket i den delegerade rättsakten om upplysningar.

(48)  Se bilaga I avsnitt 1.2.3.2 sista styckena.

(49)  Se bilaga I avsnitt 1.2.3.1 sista stycket.

(50)  Följande mening läggs till i verksamhetsbeskrivningen: ”En ekonomisk verksamhet i denna kategori är en möjliggörande verksamhet enligt artikel 11.1 b i förordning (EU) 2020/852 om den uppfyller de tekniska granskningskriterier som anges i detta avsnitt.”

(51)  Bilaga I avsnitt 1.1.2.2 sista stycket och avsnitt 1.1.3.2 fjärde stycket.

(52)  Kostnaden för intern försäljning/förbrukning av taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter kan anses utgöra driftsutgifter enligt bilaga I avsnitt 1.1.3.2 c.

(53)  Företag rekommenderas att integrera sina kapitalutgiftsplaner och de omställningsplaner som avses i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

(54)  I svaret på fråga 11 i kommissionens första tillkännagivande är hänvisningen till bilaga I avsnitt 1.1.3.2 i tredje stycket avsedd att vara en hänvisning till bilaga I avsnitt 1.1.2.2.