EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.10.2023

SWD(2023) 342 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Analys av Sveriges återhämtnings- och resiliensplan

Följedokument till

förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 7772/2022, ST 7772/2022 ADD 1) av den 4 maj om godkännande av bedömningen av Sveriges återhämtnings- och resiliensplan

{COM(2023) 671 final}

Innehållsförteckning    

1.    Sammanfattning    2

2.    Målen med ändringen av planen    2

3.    Sammanfattning av bedömningen av planen    4

3.1.    Övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen    4

3.2.    Koppling till landsspecifika rekommendationer och den europeiska planeringsterminen    6

3.3.    Tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, lindring av krisens effekter samt social och territoriell sammanhållning och konvergens    7

3.4.    Principen om att inte orsaka betydande skada    7

3.5.    Grön omställning    9

3.6.    Digital omställning    10

3.7.    Planens bestående inverkan    11

3.8.    Delmål, mål, övervakning och genomförande    11

3.9.    Kostnader    12

3.10.    Kontroller och revision    13

3.11.    Enhetlighet    15

3.12.    REPowerEU    15

3.13.    Gränsöverskridande aspekter eller effekter eller aspekter eller effekter som omfattar flera länder    16

BILAGA I: Klimatspårning och digital märkning    18

1.Sammanfattning 

År 2022 ställdes Sveriges ekonomi inför de negativa effekterna av den ryska aggressionen mot Ukraina. Även om den direkta exponeringen genom handelsförbindelser var ganska begränsad påverkade ökningen av energipriserna och i slutändan inflationen och den efterföljande åtstramningen av penningpolitiken som påverkade den svenska ekonomin särskilt hårt, på grund av den höga privata skuldsättningen och de korta räntebindningstiderna. Detta ledde till minskad privat konsumtion och minskade investeringar i byggsektorn, vilket ledde till en minskning av BNP.

För ändringen av återhämtnings- och resiliensplanen har Sverige förlitat sig på följande rättsliga grunder: Artikel 18.2 för att ta hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget, artikel 21c för att inkludera ytterligare resurser från intäkterna från utsläppshandelssystemet och från brexitjusteringsreserven för dess REPowerEU-kapitel.

De ändringar som Sverige har lämnat in enligt artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241 påverkar två åtgärder i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen. Investeringen i järnvägssatsningen har minskat, närmare bestämt genom att ta bort ersättningen och uppgraderingen av 160 vägskyddsanläggningar och uppgraderingen av bron i Vänersborg. Dessutom görs genom den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen korrigeringar av skrivfel i sex åtgärder.

REPowerEU-kapitlet innehåller åtgärder för att hjälpa till att hantera de viktigaste energiutmaningar som Sverige för närvarande står inför. De föreslagna åtgärderna innehåller en reform för att snabba upp tillståndsförfarandet för elnätsbyggnation och utökningen av två åtgärder som redan ingick i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen: investeringar i energieffektivitet i flerbostadshus och ett investeringsbidrag för hyresbostäder och bostäder för studerande. Det föreslagna REPowerEU-kapitlet avser fyra av de sex mål som eftersträvas genom förordningen. Genomförandet av de föreslagna åtgärderna förväntas effektivt främja energieffektivitet i byggnader och kritisk infrastruktur, ta itu med energifattigdom, skapa incitament för att minska energiefterfrågan samt ta itu med interna och gränsöverskridande flaskhalsar när det gäller överföring och distribution av energi. Åtgärderna bidrar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationer som antogs av rådet den 24 juni 2022 och den 14 juli 2023 och särskilt den gröna och den digitala omställningen. De nya åtgärderna i REPowerEU-kapitlet har en gränsöverskridande dimension. På grundval av bedömningen av den inlämnade ändringen och REPowerEU-kapitlet erhåller den svenska ändrade planen betyget A för alla kriterier, med undantag för kostnader där planen får betyget B (oförändrat sedan bedömningen av den ursprungliga planen).

2.Målen med ändringen av planen 

2.1 Nya utmaningar i Sverige

Sveriges ekonomi drabbades i mitten av 2022 av ett försämrat bytesförhållande gentemot utlandet och behövde politiska åtstramningar för att bekämpa inflationen. Den ryska aggressionen mot Ukraina drabbade den svenska ekonomin förvånansvärt hårt. Den direkta exponeringen genom handelsförbindelser var ganska begränsad och Sverige exporterar faktiskt el på nettobasis. Det var dock den bredare ökningen av energipriserna och i slutändan inflationen och den efterföljande åtstramningen av penningpolitiken som påverkade den svenska ekonomin särskilt hårt, på grund av den höga privata skuldsättningen och de korta räntebindningstiderna. Detta ledde till minskad privat konsumtion och minskade investeringar i byggsektorn, vilket ledde till en minskning av BNP. En relativt långsam utveckling av den externa efterfrågan tyngde ekonomin ytterligare. Sveriges ekonomi skulle därför gynnas av att öka sin resiliens genom att minska obalansen med avseende på hushållens höga skuldsättning i samband med höga bostadspriser, samtidigt som den isoleras ytterligare från energiprischocker.

Den svenska ändrade återhämtnings- och resiliensplanen lägger till ett REPowerEU-kapitel till den ursprungliga planen i enlighet med artikel 21 c i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och är ett relevant svar på de geopolitiska utmaningar och energiutmaningar som EU står inför. Ändringen av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens ger ytterligare stöd till reformer och investeringar som bidrar till att fasa ut importen av ryska fossila bränslen och tillhandahålla ren, överkomlig och säker energi till hushåll och företag i hela Europa. De ändringar som föreslås inom ramen för planen och det nyligen integrerade REPowerEU-kapitlet syftar till att ta itu med en betydande deluppsättning av de landsspecifika rekommendationer för Sverige som lades fram inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2022 och 2023.

I enlighet med artikel 18.2 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens motiverade Sverige en del av ändringarna genom att minska sitt högsta ekonomiska bidrag. Sveriges högsta ekonomiska bidrag uppdaterades den 30 juni 2022 och minskade från 3 288 miljoner euro till 3 181 miljoner euro 1 . För att ta hänsyn till denna minskning av tilldelningen föreslår Sverige att investeringen i järnvägssatsningen ska minska och att två relaterade åtgärder ska tas bort: ersättningen och uppgraderingen av 160 vägskyddsanläggningar och uppgraderingen av bron i Vänersborg. I tabellen nedan visas de tillhörande kostnaderna för de nya och ändrade delarna, dvs. del 1 – Grön återhämtning och del 6 – REPowerEU.

2.2 REPowerEU-kapitlet

Enligt REPowerEU-kapitlet och på grundval av artikel 21c i förordning (EU) 2021/241 har Sverige begärt att två investeringar ska utökas och att en ny reform ska läggas till:

Del 6 (REPowerEU-kapitlet):

Utökad investering 6.1 Energieffektivitet i flerbostadshus

Målet med denna åtgärd är att utöka investering 3: Energieffektivitet i flerbostadshus, inom ramen för del 1: Grön återhämtning. Syftet med detta offentliga stödsystem är att skapa incitament för fastighetsägare att renovera flerbostadshus. Investeringsstödet för att renovera dessa byggnader och göra dem mer energieffektiva är ett viktigt incitament i avsaknad av en tydlig nyttokalkyl (låg lönsamhet). Stödsystemet kommer att finnas tillgängligt för investeringar som innebär en minskning på minst 20 % av en specifik fastighets primära energibehov. Smarta energisystem skulle kunna integreras i renoveringsinsatserna för att förbättra energieffektiviteten. I och med att åtgärden utökas kommer antalet renoverade kvadratmeter för energieffektivitetsändamål att öka i förhållande till den ytterligare finansiering som blir tillgänglig.

Utökad investering 6.2 Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande

Målet med denna åtgärd är att utöka investering 1: Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande inom ramen för del 5: Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande. Genom denna investering, som ökar utbudet av nya hyresbostäder med lägre hyra i förhållande till nya icke-subventionerade bostäder, tar Sverige itu med bostadsbrist och energifattigdom och förbättrar energieffektiviteten i sitt bostadsbestånd. Kraven på hyresvärdar vid fördelningen av bostäderna kommer att göra dessa bostäder ekonomiskt tillgängliga för ett större antal hushåll, vilket ger bättre möjligheter på bostadsmarknaden för enskilda personer i den nedre hälften av inkomstfördelningen, studenter och personer som är på väg in på arbetsmarknaden. För att i synnerhet sörja för dem som befinner sig i en ogynnsam situation på bostadsmarknaden, löper risk för energifattigdom och har en relativt låg inkomst fastställs en högsta hyra tillsammans med den ovan nämnda uttryckliga avsaknaden av inkomstkrav för potentiella hyresgäster. Till fördel för både ett lägre energibehov och lägre energikostnader kommer stödsystemet endast att ge stöd till investeringar som leder till en minskning av det primära energibehovet med minst 20 % på byggnadsnivå jämfört med kraven i byggnadslagstiftningen. Utökningen av åtgärdens innebär en ökning av antalet färdigställda hyresbostäder och bostäder för studerande Byggsubventioner kommer att betalas ut för bostäder som slutförs under 2022 och 2023.

Reform 6.3 Snabba upp tillståndsförfarandet för elnätsbyggnation

Målet med denna reform är att snabba upp tillståndsförfarandet för elnätsbyggnation i syfte att stärka elnäten i Sverige. Reformen syftar också till att ta itu med nationella och gränsöverskridande flaskhalsar i elöverföringen. Reformen består av lagstiftning som förenklar förfarandena för byggnation av infrastruktur för elnät. I detta avseende omfattar reformen följande: 

·Ett undantag från kraven för undantag från lokalt områdesskydd enligt kapitel 7, 11 b § och 13–18 h §§ i miljöbalken.

·En presumtion för användning av luftledningslösningar framför markkabellösningar vid bedömning av teknikval på de högsta spänningsnivåerna, som ersätter det befintliga kravet att båda typerna av lösningar bör utredas som standard enligt vad som föreskrivs i 2 kap. 12 och 17 §§ ellagen.

De åtgärder som läggs fram i REPowerEU-kapitlet är konsekventa när det gäller att hantera de viktigaste utmaningarna i REPowerEU-planen i enlighet med förordning (EU) 2023/435. Genomförandet av de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet förväntas i synnerhet bidra till att stödja fyra av de sex målen i förordning (EU) 2021/241, nämligen målen i artikel 21c.3 led b om energieffektivitet i byggnader, led c om energifattigdom, led d om att skapa incitament till att minska energiefterfrågan och led e om interna och gränsöverskridande flaskhalsar i energiöverföringen och energidistributionen.

Tabell 2.1: Delar i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen och tillhörande beräknade kostnader 2 (miljoner euro).

Andra faktorer som inte omfattas av bedömningskriterierna 

Beskrivningen av planens genomförande- och övervakningsaspekter samt bidraget till jämställdhet, enligt vad som framgår av det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final, gäller fortfarande.

Reglerna för statligt stöd och konkurrens gäller fullt ut för de åtgärder som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Unionsmedel som förmedlas genom medlemsstaternas myndigheter, liksom medel från faciliteten för återhämtning och resiliens, blir statliga medel och kan utgöra statligt stöd. När så är fallet och det finns statligt stöd ska dessa åtgärder meddelas och beviljas av kommissionen innan medlemsstaterna kan bevilja stödet, om inte dessa åtgärder omfattas av en befintlig stödordning eller överensstämmer med tillämpliga villkor i en gruppundantagsförordning, särskilt den allmänna gruppundantagsförordningen som anger vissa stödkategorier som är förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget 3 . När statligt stöd föreligger och anmälan krävs är det medlemsstatens skyldighet att anmäla de statliga stödåtgärderna till kommissionen innan de beviljas, i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget. I detta avseende kan Sveriges analys av statligt stöd i återhämtnings- och resiliensplanen inte betraktas som en anmälan om statligt stöd. Om Sverige anser att en särskild åtgärd i återhämtnings- och resiliensplanen utgör stöd av mindre betydelse eller stöd som är undantaget från anmälningskravet är det Sveriges ansvar att säkerställa att de tillämpliga reglerna efterlevs fullt ut.

3.Sammanfattning av bedömningen av planen

3.1.Övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen

Tabell X: Andel som omfattas sett till facilitetens sex pelare för de nya eller ändrade delarna i återhämtnings- och resiliensplanen

Förklaring: ● = investeringar och reformer i del som i stor utsträckning bidrar till pelaren, ○ = del som delvis bidrar till pelaren

Sveriges ändrade plan tillsammans med REPowerEU-kapitlet innehåller en balanserad uppsättning reformer och investeringar som bidrar till unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom bidrag till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241. Arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna av återhämtnings- och resiliensplanen påverkar inte den tidigare bedömningen av planens övergripande och tillräckligt balanserade svar på den ekonomiska och sociala situationen och dess lämpliga bidrag till alla de sex pelare som avses i artikel 3 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket återspeglas i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

Utmaningarna för den gröna omställningen hanteras inom ramen för det utökade investeringsstödet för energieffektivitet i flerbostadshus och investeringsstödet för uppförande av energieffektiva hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa investeringsåtgärder kompletterar befintliga investeringsåtgärder i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen. Dessa åtgärder har redan fastställts bidra till den gröna omställningen och den större ekonomiska drivmekanismen kommer att bidra till att ytterligare främja Sveriges gröna omställning.

***

Arten och omfattningen av för de ändringar som föreslås i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har inte någon väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyget A) att planen utgör ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och därmed bidrar på ett lämpligt sätt till alla de sex pelare som avses i artikel 3 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, med beaktande av Sveriges särskilda utmaningar och finansiella anslag, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.2.Koppling till landsspecifika rekommendationer och den europeiska planeringsterminen 

På det hela taget utgör Sveriges ändrade återhämtnings- och resiliensplan ett övergripande och adekvat svar på de ekonomiska och sociala utmaningar som Sverige står inför. Den ändrade planen minskar investeringarna i en åtgärd i linje med det lägre anslaget men den inför en ny reform och utökar två investeringar jämfört med den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen som innebär en fortsatt täckning av en betydande underdel av de utmaningar som fastställdes i de landsspecifika rekommendationerna. Eftersom det högsta ekonomiska bidraget till Sverige har nedjusterats beaktas inte 2022 års och 2023 års rekommendationer som inte rör energiutmaningar i den samlade bedömningen.

Sverige föreslår att man endast ändrar de delar av sin ursprungliga återhämtnings- och resiliensplan som rör åtgärden Järnvägssatsning samt inkluderandet av REPowerEU-kapitlet. Därför beaktas endast rekommendation 2020.2, där man rekommenderar att investeringarna inriktas på hållbara transporter och 2019.2, där man rekommenderar att investeringarna i hållbara transporter bibehålls för att upprusta de olika transportsätten samt 2022 och 2023 års rekommendationer om energiutmaningar i den samlande bedömningen.

REPowerEU-kapitlet bidrar till att ta itu med flera utmaningar som fastställts i de energirelaterade landsspecifika rekommendationer som utfärdades 2022 (landsspecifik rekommendation 2022.4) samt de energirelaterade landsspecifika rekommendationer som utfärdades 2023 (landsspecifik rekommendation 2023.4). Den andra rekommendationen bestod i att fortsätta genomförandet av dess återhämtnings- och resiliensplan, i linje med de delmål och mål som ingick i rådets genomförandebeslut av den 29 oktober 2021 (landsspecifik rekommendation 2, 2022). Återhämtnings- och resiliensplanen är relevant för de energiutmaningar som Sverige står inför i och med energieffektivitetsåtgärderna och andra klimatrelaterade åtgärder. Sverige rekommenderades slutligen att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi och öka kompletterande investeringar i nätinfrastruktur, stärka de inre näten inom landet för att säkerställa tillräcklig nätkapacitet, förbättra energieffektiviteten och ytterligare förenkla tillståndsförfarandena avseende projekt för förnybar energi.

De utökade investeringarna och reformen som infördes i REPowerEU-kapitlet kommer att behandla de landsspecifika rekommendationerna. De kommer i synnerhet att öka energieffektiviteten, bidra till att skydda mer utsatta hushåll mot höga energipriser och främja energitrygghet. Den första utökade investeringen minskar kostnaden för investeringar i energieffektivitet i flerbostadshus, med särskild hänvisning till investeringar som annars inte skulle ha gjorts. Den andra utökade åtgärden gäller investeringar i hyresbostäder och bostäder för studerande som minskar bristen på hyreslägenheter på bostadsmarknaden, med lägenheter som är mer energieffektiva än den senaste standarden för energieffektiva byggnader. Reformen som syftar till att påskynda tillståndsförfarandet för att utöka nätkapaciteten kommer att bidra till att öka försörjningstryggheten och säkerställa tillräcklig nätkapacitet.

***

Arten och omfattningen av de ändringar som föreslås i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ingen väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyget A) av planens bidrag till att ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna eller utmaningarna i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen och av hur väl den svarar på Sveriges ekonomiska och sociala situation, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.3.Tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens, den europeiska pelaren för sociala rättigheter, lindring av krisens effekter samt social och territoriell sammanhållning och konvergens 

Sveriges ändrade återhämtnings- och resiliensplan kan förväntas ha en positiv inverkan på social, institutionell och ekonomisk resiliens i enlighet med sitt budgetanslag. Det enklare tillståndsförfarandet kommer omedelbart att möjliggöra nya tillståndsansökningar och utöka nätkapaciteten och det snabbare förfarandet kommer inte att vara lätt att ändra tillbaka eftersom det tillgodoser ett stort behov i Sveriges elektrifieringsstrategi. Förbättringarna av energieffektiviteten har en långsiktig investeringshorisont som, genom att minska energiförbrukningen, minskar de svenska hushållens exponering och, genom den minskade totala energiefterfrågan, företagens prisvolatilitet. Investeringarna kommer att minska bostadsbristen permanent och ge större möjligheter till relativt mindre välbärgade, samtidigt som energibehovet minskas med liknande effekter som energieffektivitetsåtgärden. Att erbjuda fler bostäder till studenter sänker restiden och kan förbättra deras studieresultat.

***

Arten och omfattningen av de ändringar som föreslås i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ingen väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyg A) av planens effekt på medlemsstatens tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom främjandet av barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala effekter, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen i unionen, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.4.Principen om att inte orsaka betydande skada 

Sveriges ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inklusive REPowerEU-kapitlet, förväntas fortsätta att säkerställa att inga åtgärder som ingår i planen orsakar betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i taxonomiförordningen. I den ändrade planen bedöms efterlevnaden av principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den metod som fastställs i kommissionens tekniska vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C 58/01). Bedömningen görs med avseende på den nya reformen med beaktande av att reformen direkt bidrar till en förbättring av energiinfrastrukturen (REPowerEU:s första mål). Reformen innebär inga budgetkostnader. Reformen bedöms som nödvändig och proportionerlig för att tillgodose behoven när det gäller försörjningstrygghet och har inga renare genomförbara alternativ och riskerar inte att man låser sig vid användning av fossila bränslen. Medlemsstaten har vidtagit tillfredsställande åtgärder för att begränsa den potentiella skadan på miljömålen där så är möjligt och för att mildra skadan genom andra åtgärder. Åtgärden bidrar till uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och målet om klimatneutralitet för EU senast 2050 Åtgärden planeras vara i drift senast den 31 december 2026.

***

Arten och omfattningen av de ändringar som föreslås i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ingen väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyget A) att inga åtgärder för genomförande av reformer och investeringsprojekt som ingår i planen förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 (principen om att inte orsaka betydande skada), vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.5.Grön omställning

Alla tre åtgärder i REPowerEU-kapitlet förväntas bidra till den gröna omställningen samt till uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och EU:s klimatneutralitet senast 2050.

Grön omställning

Den ändrade svenska planen omfattar åtgärder som stöder klimatförändringsmålen till ett belopp som utgör 43,6 % av planens totala anslag (1 503,9 miljarder euro av 3 447 miljarder euro) i form av icke återbetalningspliktiga ekonomiska bidrag, inklusive anslagen i REPowerEU-kapitlet. Åtgärder som stöder klimatförändringsmålen utgör 40 % av de totala beräknade kostnaderna för åtgärderna i REPowerEU-kapitlet, enligt den metod för klimatspårning som anges i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Därför överskrider bidraget för klimatförändringarna för hela planen, liksom för REPowerEU, det minimiklimatmål på 37 % som fastställs i den förordningen. Bidraget för klimatförändringarna för var och en av delarna i planen anges i tabellen i bilagan. De största bidragen kommer från de åtgärder som ingår i delen för grön återhämtning (84,6 % av det totala klimatbidraget).

I REPowerEU-kapitlet – del 6 – presenteras investeringar på 282,5 miljarder euro som utökar befintliga investeringar i den ursprungliga planen för energieffektivitet i flerbostadshus och investeringsstöd för energieffektiva hyresbostäder och bostäder för studerande. Kapitlet förstärker därmed direkt investeringarna i den ursprungliga planen. De utökade investeringarna stöds av en ny reform som påskyndar tillståndsförfarandet för utvidgning av elnätet, vilket stärker investeringarna och reformerna i den ursprungliga planen och bidrar till elektrifieringen av den svenska ekonomin.

Klimatmål

Sveriges ändrade återhämtnings- och resiliensplan fortsätter att på ett korrekt sätt följa metoden för klimatmärkning som fastställs i bilaga VI till RRF-förordningen genom att man för varje åtgärd har identifierat insatsområden och motsvarande koefficienter för beräkning av stöd till klimatmålen (i tabellen i bilaga I visas en detaljerad tillämpning av metoden för klimatmärkning). Följande bör noteras:

a)Märkningen och de beräknade utgifterna för befintliga åtgärder har inte ändrats, och på grundval av detta bibehålls den bedömning som återspeglades i det tidigare SWD(2021) 147 final för denna åtgärd.

b)När det gäller de nya åtgärderna i den ändrade planen

oär valet av insatsområden för den gröna omställningen väl motiverat och återspeglar arten av, inriktningen på, målen för eller de förväntade resultaten av de investeringar som ingår i delen och

oinnehåller planen inga förslag om att öka klimatkoefficienterna för de utvalda insatsområdena för någon åtgärd.

***

Arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan ändrar inte den tidigare bedömningen (betyg A) av planens bidrag till den gröna omställningen och klimatmålet, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.6.Digital omställning

På grundval av bedömningsriktlinjerna för delkriterium 6c står de reformer och investeringar i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen (inklusive REPowerEU-kapitlet) som bidrar till den digitala omställningen för 21,2 % (dvs. över kravet på 20 %) av planens totala tilldelning, baserat på den metod för digital märkning som anges i bilaga VII. Fyra av de sex delarna i den ändrade planen bidrar till de digitala målen. Det mest väsentliga bidraget till det digitala målet kommer från åtgärderna i del 4 som särskilt handlar om bredbandsutbyggnad och digitalisering av den offentliga förvaltningen, vilka förblir oförändrade. Åtgärderna som avser digitala färdigheter i del 2 (utbildning) är oförändrade från den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen. Dessutom utökas två investeringar som rör byggnaders energieffektivitet i del 1 (grön återhämtning), som en del av REPowerEU-kapitlet. De utökade åtgärderna ingår i del 6 i bilagan till rådets genomförandebeslut.

REPowerEU-kapitlet främjar synergieffekter mellan hanteringen av den gröna och den digitala omställningen. Utökade investeringsbidrag för hyresbostäder och bostäder för studerande i delen Grön återhämtning syftar till att bidra till en ökad användning av digital teknik för att öka byggnaders energieffektivitet. Systemen bör särskilt ge incitament till att tillämpa smarta energisystem som en del av renoveringsarbetet.

***

Arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ingen väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyg A) av planens bidrag till den digitala omställningen, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.7.Planens bestående inverkan

***

Arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ingen väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyg A) av den bestående inverkan av de åtgärder som Sverige hade föreslagit, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.8.Delmål, mål, övervakning och genomförande

Delmålen och målen i Sveriges ändrade återhämtnings- och resiliensplan möjliggör en adekvat övervakning av planens genomförande. Reformen av tillståndsförfarandet för att utvidga elnätet har ett delmål för att spåra genomförandet av reformen. Genom de ökade investeringarna läggs två mål till i planen. Ändringen mot bakgrund av det minskade bidraget kommer att innebära att ett delmål och ett mål tas bort från planen. Delmålen och målen innehåller de viktigaste delarna av åtgärderna och är därför relevanta för genomförandet av de föreslagna ändringarna. Delmålen och målen för övervakning framstår som tillräckligt övergripande och tydliga för att säkerställa att slutförandet av dem kan följas och kontrolleras. Sveriges ändrade plan motsvarar fortfarande den ursprungliga planen när det gäller den övergripande ambitionsnivån.

***

Arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ingen väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyg A) av huruvida de arrangemang som Sverige föreslagit för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen var tillräckliga, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.9.Kostnader

Sverige har tillhandahållit individuella beräknade kostnader för alla nya åtgärder som medför en kostnad i återhämtnings- och resiliensplanen, inklusive REPowerEU-kapitlet. Det finns inga åtgärder vars ändringar skulle innebära en ändring av kostnadsberäkningarna eller det relaterade målet, inbegripet de relaterade ändringarnas proportionalitet. Sverige har inte justerat kostnadsberäkningarna för prisförändringar utan har i stället behållit uppskattningarna av enhetskostnaden från den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen. Bedömningen gäller därför fortfarande och kostnaderna för de två utökade investeringsåtgärderna fortsätter att bedömas som rimliga, trovärdiga och proportionerliga i förhållande till målen och kostnadseffektiviteten. Garantierna för att undvika dubbel finansiering bibehålls.

***

Arten och omfattningen av de ändringar som föreslås i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ingen väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyget B) av kostnadernas rimlighet och trovärdighet samt additionalitet och att de är förenliga med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den ändrade planens förväntade sociala och ekonomiska effekter, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.10.Kontroller och revision 

I den tidigare bedömningen drogs slutsatser om huruvida de kontroll- och revisionsarrangemang som Sverige föreslagit (betyget A) enligt kriterium 2.10 i bilaga V till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens var tillräckliga, under förutsättning att delmålen för systemets organisation och behandlingen av uppgifter och revisionernas organisation uppfylldes i tid. De ytterligare garantier som avses i bilagan till rådets ursprungliga genomförandebeslut – nämligen ett regeringsbeslut som säkerställer ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen genom fastställande av relevanta rättsliga mandat eller uppdrag för de myndigheter som deltar i samordning, övervakning, kontroll och revision av genomförandet – ska tillhandahållas som en del av Sveriges första ansökan om utbetalning.

Ändringarna i den ursprungliga planen och införandet av REPowerEU-kapitlet påverkar inte i sig den ursprungliga bedömningen. Men mot bakgrund av ändringen i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan behöver en ny bedömning göras av revisions- och kontrollsystemet på grundval av kriterium 2.10 i bilaga V till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Sedan den ursprungliga bedömningen har kommissionen fått tillgång till information om planens genomförande. Informationen omfattar preliminära slutsatser från den revision avseende skyddet av unionens ekonomiska intressen som utförts av kommissionen i Sverige.

Mot bakgrund av denna information anser kommissionen att det interna kontrollsystemet för den svenska återhämtnings- och resiliensplanen i stort sett är adekvat, men att det har vissa brister som måste åtgärdas genom att delmålet för revision och kontroll stärks. Detta avser en brist vad gäller förfaranden avseende i) intressekonflikter, ii) dubbel finansiering, iii) upptäckt av bedrägerier och korruption och iv) insamling av uppgifter.

***

Arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ingen väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyg A) av huruvida de kontroll- och revisionsarrangemang som Sverige föreslagit var tillräckliga, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.11.Enhetlighet

Ändringarna av återhämtnings- och resiliensplanen visar enhetlighet inom varje del och visar tematiska kopplingar och synergier mellan de olika delarna, särskilt de som rör den gröna omställningen och det nyligen tillagda REPowerEU-kapitlet. Reformen i REPowerEU-kapitlet förbättrade enhetligheten i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen genom att förstärka de ursprungliga åtgärderna i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen, såsom Klimatklivet och Industriklivet. Att öka investeringarna i energieffektivitet för flerbostadshus och hyresbostäder och bostäder för studerande främjar dessutom enhetligheten eftersom dessa åtgärder hade kopplingar till andra åtgärder genom den digitala omställningen och hanteringen av den sociala sammanhållningen. Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller åtgärder som kompletterar varandra. Detta gäller de delar som rör den gröna omställningen, hållbara transporter och det nya REPowerEU-kapitlet. Ändringarna har inte motstridiga syften eller möjliga negativa effekter på varandra.

***

Arten av och omfattningen för de föreslagna ändringarna i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan har ingen väsentlig inverkan på den tidigare bedömningen (betyg A) av samstämmigheten för de åtgärder som Sverige hade föreslagit, vilket återspeglas i det tidigare arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2022) 102 final.

3.12.REPowerEU

REPowerEU-kapitlet innehåller åtgärder för att hjälpa till att hantera de viktigaste energiutmaningar som Sverige för närvarande står inför. De föreslagna åtgärderna innehåller en reform för att snabba upp tillståndsförfarandet för elnätsbyggnation, en investering i energieffektivitet i flerbostadshus och ett investeringsbidrag för hyresbostäder och bostäder för studerande. Dessa två sista åtgärder ingick i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen. Åtgärderna i REPowerEU-kapitlet avser fyra av de sex mål som eftersträvas genom förordningen. Genomförandet av de föreslagna åtgärderna förväntas effektivt främja energieffektivitet i byggnader och kritisk infrastruktur, ta itu med energifattigdom, skapa incitament för att minska energiefterfrågan samt ta itu med interna och gränsöverskridande flaskhalsar när det gäller överföring och distribution av energi.

Reform 6.3 kommer att underlätta tillståndsförfarandet för utbyggnaden av elnätet. Detta kommer att hjälpa Sverige att minska sitt beroende av fossila bränslen genom att möjliggöra ytterligare elektrifiering av ekonomin. El är redan en relativt viktig energikälla i Sverige jämfört med andra medlemsstater. Landets el produceras nästan helt fossilfritt och mer än hälften produceras av förnybara källor. Den största utmaningen för Sverige när det gäller att övergå till koldioxidneutralitet är att göra transportsektorn fossilfri (se landsrapporten för Sverige 2020 från Europeiska kommissionen 4 ). Ökade elbehov medför högre efterfrågan på nätkapacitet som måste tillgodoses genom utökad nätkapacitet (se Sveriges landsrapport 2022 5 ). Verksamhet inom ramen för reform 6.3 bidrar till REPowerEU-målet att minska flaskhalsarna i den interna och gränsöverskridande överföringen och distributionen av energi. Reform 6.3 kommer att ha en bestående inverkan eftersom det enklare tillståndsförfarandet omedelbart kommer att möjliggöra nya tillståndsansökningar och utöka nätkapaciteten och det snabbare förfarandet kommer inte att vara lätt att ändra tillbaka eftersom det tillgodoser ett behov i Sveriges elektrifieringsstrategi som har ett generellt stöd. Reform 6.3 är förenlig med medlemsstatens övriga insatser. Det finns framför allt synergier med åtgärderna inom del 1 (Grön återhämtning).

Investering 6.1 kommer att stärka investeringarna i energieffektivitet i flerbostadshus. En effektivare energianvändning i flerbostadshus bidrar direkt till REPowerEU-målet att öka energieffektiviteten i ekonomin i stort. Hushållens bostadsrelaterade energiförbrukning var större än transportsektorns 2022, enligt de svenska miljöräkenskaperna. Minskningen av energiefterfrågan har också en effekt som omfattar flera länder i och med att den totala energiefterfrågan i EU minskar. Verksamhet inom ramen för reform 6.1 kommer därmed att bidra till REPowerEU-målet att öka energieffektiviteten i byggnader med en gränsöverskridande dimension och en dimension som omfattar flera länder enligt definitionen i REPowerEU. Investering 6.1 kommer att ha en bestående inverkan eftersom förbättringarna av energieffektiviteten har en längre investeringshorisont. Investering 6.1 är förenlig med medlemsstatens övriga insatser och med andra åtgärder i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, särskilt åtgärderna i del 1 – Grön återhämtning.

Investering 6.2 kommer att öka investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Sverige har en ihållande bostadsbrist, även på hyresbostäder och bostäder för studerande. Den bristande överensstämmelsen mellan utbudet av bostäder och efterfrågan på bostäder skapar obalanser på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning som har makroekonomiska konsekvenser. Studenter utan förmögna sponsorer eller betydande inkomster måste förlita sig på en överkomlig hyresbostad men hamnar på en väntelista. Väntetiderna kan uppgå till flera år. En högre energieffektivitet i bostaden än vad som föreskrivs i den nuvarande byggnadslagstiftningen förväntas sänka energikostnaderna och därmed levnadskostnaderna. I och med att kraven ställs på ett sådant sätt att målgruppen – lägre inkomst och mindre tillgång till bostadsmarknaden – ökar chanserna att gruppen med lägre inkomst gynnas mest. Verksamhet inom ramen för investering 6.2 kommer därför att bidra till REPowerEU-målen att öka energieffektiviteten i byggnader och minska energifattigdomen. De nya byggnadernas livslängd kommer att säkerställa att åtgärden har en bestående inverkan. Investering 6.1 är förenlig med medlemsstatens övriga insatser och med andra åtgärder i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, särskilt åtgärderna i del 5 – Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande och del 1 – Grön återhämtning.

***

Med beaktande av bedömningen av alla de åtgärder som planeras i REPowerEU-kapitlet förväntas kapitlet i stor utsträckning bidra effektivt till energitrygghet, diversifiering av unionens energiförsörjning, ökning av användningen av förnybara energikällor och energieffektivitet, ökning av energilagringskapaciteten eller till den minskning av beroendet av fossila bränslen som är nödvändig före 2030. Detta skulle leda till betyget A enligt kriterium 2.12 i bilaga V till RRF-förordningen.

3.13.Gränsöverskridande aspekter eller effekter eller aspekter eller effekter som omfattar flera länder 

Alla de tre åtgärderna i REPowerEU-kapitlet har en gränsöverskridande aspekt eller effekt eller en aspekt eller effekt som omfattar flera länder. Reformen kommer också att underlätta ny eller förbättrad gränsöverskridande nätkapacitet, medan de två investeringarna bidrar genom att minska energiefterfrågan. De bidrar därför till att minska beroendet av fossila bränslen och till en trygg energiförsörjning i hela EU och kan därför anses ha en positiv gränsöverskridande effekt, i enlighet med kommissionens vägledning inom ramen för REPowerEU 6 .

***

Med hänsyn till bedömningen av alla åtgärder som planeras i REPowerEU-kapitlet förväntas åtgärderna i kapitlet, i stor/måttlig utsträckning, ha en gränsöverskridande dimension eller effekt eller en dimension eller effekt som omfattar flera länder. Detta skulle leda till betyget A/B enligt kriterium 2.13 i bilaga V till RRF-förordningen.

Bilaga I: Klimatspårning och digital märkning

Anmärkning: Även om den totala kostnaden för Sveriges återhämtnings- och resiliensplan överstiger den totala tilldelningen av landets icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd kommer Sverige att se till att alla utgifter som rör de åtgärder som anges i denna tabell och som bidrar till klimatmålen finansieras fullt ut av medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens.

Koeff. = koefficient för beräkning av stöd till klimatmålen och till den digitala omställningen, baserat på bilagorna VI och VII till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens

(1)

 Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Sveriges proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.

(2)

De totala beräknade kostnaderna för de åtgärder som ska stödjas genom det ekonomiska bidraget i form av icke återbetalningspliktigt stöd överstiger planens ekonomiska bidrag på 3 380 miljoner euro (efter avdrag för Sveriges proportionella andel av utgifterna i artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241).

(3)

Bilaga till meddelandet till kommissionen av den 9 mars 2023 om godkännande av innehållet i ett utkast till kommissionens förordning om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och kommissionens förordning (EU) 2022/2473 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter anses förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som finns tillgänglig på https://competition-policy.ec.europa.eu/system/files/2023-03/GBER_amendment_2023_EC_communication_annex_0.pdf.

(4)

  Europeiska planeringsterminen 2020: landsrapporter (europa.eu) .

(5)

  Europeiska planeringsterminen 2022: landsrapporter (europa.eu) .

(6)

Kommissionens tillkännagivande Vägledning om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU, 2023/C 80/01, s. 21–22.