Sedan Rysslands oprovocerade och oberättigade fullskaliga invasion av Ukraina har Rysslands gasleveranser till EU avbrutits i ett avsiktligt försök att använda energi som ett politiskt vapen. Ryssland har i många år varit EU:s viktigaste gasleverantör. Historiskt sett har över 40 % av EU:s gasförsörjning kommit från Ryssland. Gasleveranserna har minskat kontinuerligt sedan februari 2022. Gasflödena från Ryssland utgjorde mindre än 10 % av EU:s gasimport under första halvåret 2023. Tolv medlemsstater har aktiverat den första eller den andra krisnivån enligt den gemensamma EU-klassificeringen, i enlighet med förordning (EU) 2017/1938 om tryggad gasförsörjning.

Denna försörjningschock har haft en betydande inverkan på el- och gaspriserna och prisvolatiliteten, på inflationen, på den övergripande finansiella och makroekonomiska stabiliteten i EU och på alla invånare i EU. Grossistpriset 2022 var i genomsnitt mer än fem gånger högre än före krisen, och steg till och med över 300 euro/MWh när krisen var som värst sommaren 2022. Grossistpriserna har hittills förblivit betydligt högre än de var före krisen, och varit mycket volatila. Företag, särskilt energiintensiva industrier, har drabbats av minskad konkurrenskraft, samtidigt som invånarnas köpkraft har minskat.

I samband med detta antog rådet den 19 december 2022 rådets förordning (EU) 2022/2576 om ökad solidaritet genom bättre samordning av gasinköp, tillförlitliga prisriktvärden och utbyte av gas över gränserna.

Förordning (EU) 2022/2576 utgör en tillfällig rättslig grund för

Syftet med förordning 2022/2576 är att mildra gasprisets effekter genom att hantera efterfrågan och tillgången, säkerställa försörjningstryggheten i hela EU och öka solidariteten. Den innehåller olika delar som har utformats för att på ett enhetligt sätt bidra till att undvika en situation med mycket höga priser, och till att stärka solidariteten och försörjningstryggheten.

Detta förslag syftar till en ettårig förlängning av tillämpningen av vissa av bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2576 på grund av de kvarstående riskerna för unionens energiförsörjning.

Unionens svar inom ramen för REPowerEU och efterföljande initiativ, inbegripet de åtgärder som fastställs i förordning (EU) 2022/2576, har bidragit till att mildra effekterna av Rysslands invasion av Ukraina på gasförsörjningen och dess följdverkningar för prisnivåerna, inflationen, den finansiella och makroekonomiska stabiliteten samt för alla invånare.

De globala gasmarknaderna är dock även fortsättningsvis mycket strama och balansen på marknaden förväntas förbli osäker inom den närmaste framtiden. Denna situation har negativa konsekvenser för gaspriserna som, trots att de är lägre än toppnoteringen sommaren 2022, fortfarande är mer än dubbelt så höga som före krisen. Ett antal risker kan, om de blir verklighet, öka rädslan för brist. Mot bakgrund av marknadens bräcklighet på grund av dess stramhet, kan en sådan rädsla utlösa stora reaktioner med allvarliga återverkningar på priserna. Bland dessa risker finns en återhämtning av efterfrågan på LNG i Asien som kan leda till minskad gastillgång på den globala gasmarknaden, en kall vinter som skulle kunna ge en ökad efterfrågan på gas på upp till 30 miljarder kubikmeter, extrema väderförhållanden som kan påverka vattenkraftslagringen och kärnkraftsproduktionen genom låga vattennivåer och den efterföljande ökningen av efterfrågan på gaseldad elproduktion samt försämrad geopolitisk miljö och hotbild i de försörjande regionerna, till exempel krisen i Mellanöstern.

Om de relevanta unionsåtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det för tillfället stabila men bräckliga läget som unionen hittills har uppnått förändras, och resiliensen mot troliga framtida händelser, såsom ett fullständigt stopp för rysk import, skulle minska.

I enlighet med förordning (EU) 2022/2576 har kommissionen, med stöd av en tjänsteleverantör, utformat och genomfört en mekanism som kallas AggregateEU, som gör det möjligt att aggregera efterfrågan, organisera anbudsomgångar gentemot internationella gasleverantörer och matcha efterfrågan mot anbuden från leverantörerna. Mekanismen är öppen för att företag som är etablerade i EU och i de avtalsslutande parterna i energigemenskapen ska kunna deltaga, i egenskap av köpare.

I förordningen föreskrivs obligatorisk aggregering av efterfrågan genom att medlemsstaterna åläggs en skyldighet att kräva att inhemska företag använder tjänsteleverantören för att aggregera efterfrågan med tillräckligt stora gasvolymer. Volymer som motsvarar minst 15 % av fyllnadsmålet (omkring 13,5 miljarder kubikmeter för unionen som helhet) ska inkluderas av medlemsstaternas företag i processen för aggregering av efterfrågan.

För att förhindra att målet om diversifiering från gas som levereras från Ryska federationen äventyras föreskrivs i förordning (EU) 2022/2576 att företag eller andra organ som kontrolleras av ryska fysiska eller juridiska personer eller företag som är etablerade i Ryska federationen är uteslutna från deltagande. Dessutom utesluts naturgas med ursprung i Ryska federationen från mekanismen för aggregering av efterfrågan och gemensamma inköp, inbegripet naturgasleveranser som förs in i medlemsstaterna eller de avtalsslutande parterna i energigemenskapen genom ett antal förtecknade införselställen.

Förordning (EU) 2022/2576 innehåller bestämmelser som syftar till förbättrad samordning av gasinköp i unionen och energisolidaritet mellan medlemsstaterna. För att uppnå detta syftar förordningen till att ge kommissionen en översikt över kommande upphandlingar eller avtal som rör försäljning och inköp av gas. Naturgasföretag och företag som använder gas är därför skyldiga att skicka anmälningar till kommissionen om alla kommande anbud eller avtal som avser en volym på mer än 5 TWh/år. Kommissionen får sedan utfärda rekommendationer till sådana företag i fall där sådana anbud eller kontrakt kan ha en negativ inverkan på mekanismen för gemensamma inköp, marknadens funktion, försörjningstryggheten eller solidariteten.

Förordning (EU) 2022/2576 bidrar också till att effektivisera driften av rörledningar och LNG-terminaler.

Diversifieringen av leveranskällor till andra gasleverantörer än Ryssland har ändrat gasflödesmönstren i EU. Därför har rutterna från LNG-terminaler till förbrukningscentrum blivit mer relevanta än den tidigare dominerande öst-västliga flödesriktningen Sådana förändringar i gasflödena har dock lett till särskilt höga överbelastningsnivåer vid sammanlänkningspunkter, särskilt i nordvästra Europa.

För att öka gassystemets förmåga att reagera på överbelastning och förbättra systemets flexibilitet innehåller artikel 14 i förordning (EU) 2022/2576 bestämmelser som ålägger systemansvariga för överföringssystem att erbjuda underutnyttjad avtalad fast kapacitet för alla – inte bara överbelastade – sammanlänkningar, antingen genom i) genomförande av ett nytt månatligt ”use-it-or-lose-it”-förfarande, eller ii) utvidgning av befintliga förfaranden med samma syfte.

Ökad öppenhet ger en bättre och mer heltäckande översikt över LNG- och lagringsmarknaderna i EU. Den ger också effektivare användning av denna infrastruktur och ökar möjligheterna att locka fler leverantörer.

Mekanism för hantering av intradagsprisvolatilitet

I enlighet med den finansiella lagstiftningen (Mifid II) krävs redan att handelsplatser inrättar en uppsättning mekanismer för att begränsa betydande volatilitet på finansmarknaderna, och Esma har utarbetat metoder för att förbättra handelsspärrarnas funktion inom alla tillgångsklasser, vilket kommer att ha en mer permanent positiv inverkan på handeln med alla tillgångsklasser, inklusive energiderivat. Den nyligen avslutade Mifir-översynen har också lagt till begreppet krissituation och gett Esma ytterligare befogenheter i fråga om handelsspärrar. Dessa ändringar ska införlivas i nationell lagstiftning senast under andra halvåret 2025. Den mekanism för hantering av intradagsvolatilitet som fastställs i förordning (EU) 2022/2576 har införts så att handelsplatser inrättar mekanismer för att förhindra alltför stora prisrörelser under en handelsdag, antingen genom anpassning av befintliga handelsspärrar eller genom att skapa ytterligare en mekanism. Stora volatilitetstoppar på gas- och elmarknaderna gör det svårt för energiföretagen att fortsätta delta på dessa marknader och tillgodose sina behov av risksäkring samtidigt som de säkerställer en trygg energiförsörjning för slutkonsumenterna.

I förordning (EU) 2022/2576 fastställs därför ett krav på att handelsplatser ska inrätta en tillfällig mekanism för hantering av intradagsvolatilitet som syftar till att begränsa stora prisrörelser på energirelaterade derivatkontrakt under samma handelsdag. Handelsplatser kan genomföra mekanismen för hantering av intradagsvolatilitet genom att antingen integrera den i befintliga handelsspärrar som redan har införts i enlighet med direktiv 2014/65/EU eller som en ytterligare mekanism.

Den nuvarande solidaritetsskyldigheten, som härrör från förordning (EU) 2017/1938, gäller mellan de medlemsstater som är sammanlänkade antingen direkt eller via ett tredjeland. Genom detta förslag till förlängning kommer utvidgningen av denna skyldighet också att tillämpas på medlemsstater med LNG-anläggningar som, även om de inte är direkt sammanlänkade, skulle kunna visa solidaritet med en medlemsstat i en krissituation om detta land har den infrastruktur som krävs för att ta emot denna LNG.

Unionens svar inom ramen för REPowerEU och efterföljande initiativ, inbegripet de åtgärder som fastställs i förordning (EU) 2022/2576, har bidragit till att mildra följderna av krisen och förbereda EU för den försämrade gasförsörjningssituationen. I rapporten om de viktigaste resultaten av översynen av förordning (EU) 2022/2576 drog kommissionen, mot bakgrund av det allmänna läget för gasförsörjningen till unionen 1 , slutsatsen att förordningens bestämmelser har spelat en viktig roll för att stabilisera läget på gasmarknaden och säkerställa en tillräcklig gasförsörjning till unionen, och att förordningen är en viktig del av EU:s verktygslåda för tryggad gasförsörjning.

Om förordningen inte förlängs kommer den att upphöra att gälla den 30 januari 2023.

Vid tidpunkten för antagandet av detta förslag kvarstår emellertid allvarliga svårigheter i unionens gasförsörjning.

På grund av den betydande minskningen av importen av rysk gas via rörledning under det senaste året har tillgången på gas till unionen minskat avsevärt jämfört med situationen före krisen. Med den nuvarande nivån på gasimporten via rörledning förväntas unionen endast erhålla omkring 20 miljarder kubikmeter import från ryska rörledningar under 2023, och denna otillförlitliga import kan minskas eller avbrytas. Detta är ungefär 110 miljarder kubikmeter mindre än 2021.

De globala gasmarknaderna är fortfarande mycket strama och förväntas fortsätta vara det under en tid framöver, eftersom den nya kondenseringskapacitet för LNG som planeras vara i drift i världen före 2026 är mycket begränsad

Denna situation har negativa konsekvenser för gaspriserna som, trots att de är lägre än toppnoteringen sommaren 2022 (när priserna nådde en toppnotering på över 300 EUR/MWh), fortfarande är mer än dubbelt så höga som före krisen. Under det senaste årtiondet rörde sig priserna inom ett intervall på 5–35 EUR/MWh och låg i genomsnitt på omkring 20/MWh EUR. I början av hösten 2023 varierade priserna mellan 40 EUR/MWh och 50 EUR/MWh. Denna prisnivå har fortfarande oundvikliga återverkningar på EU-invånarnas köpkraft och de europeiska företagens konkurrenskraft.

Volatiliteten på marknaden är också en följd av den strama marknaden och utgör en ytterligare risk för EU:s ekonomi. Under sommaren och hösten 2023 inträffade ett antal episoder med betydande volatilitet där priserna ökade med mer än 50 % under några veckor. Det visar att gasmarknaderna fortfarande är bräckliga och kan reagera starkt på alla oväntade och plötsliga störningar i tillgång och efterfrågan, vilket skedde efter strejken i de australiska LNG-anläggningarna, krisen i Mellanöstern och Balticconnector-avbrottet. Under dessa omständigheter kan rädslan för brist leda till kraftiga reaktioner med allvarliga återverkningar på priserna.

Ett antal risker kan, om de blir verklighet, öka rädslan för brist som, mot bakgrund av marknadens bräcklighet på grund av dess stramhet, kan utlösa stora reaktioner med allvarliga återverkningar på priserna. En återhämtning av efterfrågan på LNG i Asien som ytterligare minskar tillgången på gas på den globala gasmarknaden, en kall vinter som skulle kunna öka efterfrågan på gas med upp till 30 miljarder kubikmeter, extrema väderförhållanden som kan påverka vattenkraftlagringen eller kärnenergiproduktionen, vilket skulle kräva ökad användning av gaseldad elproduktion och/eller öka efterfrågan på gas, samt ytterligare möjliga avbrott i gasförsörjningen, inbegripet ett fullständigt stopp för gasimporten från Ryssland eller en störning av befintlig kritisk gasinfrastruktur.

Sedan rapporten om de viktigaste resultaten av översynen av förordning (EU) 2022/2576 antogs har hotbilden dessutom försämrats. Utöver Rysslands anfallskrig mot Ukraina drabbar högintensiva väpnade konflikter nu flera av EU:s viktigaste försörjningsregioner (Azerbajdzjan och Mellanöstern).

Aktuella exempel visar hur sannolika och relevanta riskerna är i samband med störningar i kritisk gasinfrastruktur. I september 2022 skadades gasledningen Nord Stream 1 av sabotage i en sådan omfattning att den för närvarande inte kan transportera någon gas och inte kommer att kunna göra det inom överskådlig tid. I oktober 2023 skedde störning i driften av Balticconnector, en viktig rörledning som förbinder Finland med Estland. I utredningen undersöks om skadan var extern och orsakad av ett fartygsankare. Till följd av Balticconnector-störningen kan Finland inte längre uppfylla N-1-kriteriet som en del av den infrastrukturstandard som definieras i artikel 5 i förordning (EU) 2017/1938. N-1-kriteriet säkerställer att medlemsstaterna vidtar åtgärder så att de, i händelse av ett avbrott i den största enskilda gasinfrastrukturen, fortfarande har teknisk kapacitet att tillgodose sin totala efterfrågan under en dag med hög belastning. Till följd av störningen i Balticconnector höjde Finland den 27 oktober 2023 sin krisnivå i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) 2017/1938 från ”tidig varning” till ”beredskap”, vilket är den sista krisnivån före en kris. Denna nya infrastrukturincident visar sannolikheten för och relevansen av riskerna i samband med nya störningar i kritisk gasinfrastruktur.

Det bör också noteras att den betydande minskningen av efterfrågan på naturgas (–18 % mellan augusti 2022 och september 2023) bidrar till att bevara gasbalansen i EU. Denna minskning beror på ekonomiska faktorer (t.ex. höga priser) och administrativa åtgärder som antagits av medlemsstaterna i enlighet med förordning 2022/1369 om samordnad minskning av efterfrågan på gas och med förordning (EU) 2023/706 som förlängde denna förordning. En eventuell ökning av efterfrågan, vilken kan uppstå om gasanvändningen återhämtar sig inom bostads-, handels- och industrisektorerna eller om de administrativa åtgärder som syftar till att minska efterfrågan inte förlängs ytterligare, utgör en ytterligare risk som, mot bakgrund av den rådande stramheten på de globala gasmarknaderna, skulle kunna undergräva EU:s försörjningstrygghet för gas.

I tre efterföljande rapporter från december 2022, februari och juli 2023 har IEA konsekvent belyst riskerna för EU:s försörjningstrygghet för gas och varnat för ett avspänt förhållningssätt till dessa frågor mot bakgrund av den förbättrade situationen jämfört med krisens topp sommaren 2022. Enligt rapporten från februari 2023 förväntas den globala gasförsörjningen förbli begränsad under 2023 och den globala balansen vara utsatt för ovanligt mycket osäkerhet och ovanligt många yttre riskfaktorer. Detta inbegriper möjligheten att de ryska rörgasleveranserna till Europeiska unionen helt upphör, att Kinas LNG-import helt återhämtar sig i linje med landets långsiktiga LNG-avtal och att tillgången till LNG-försörjning potentiellt sett minskar. IEA varnade för att de förbättrade utsikterna kunde vara en distraktion från de åtgärder som krävs för att minska Europeiska unionens exponering för exogena risker 2 . IEA tog fram stresscenarier där den ryska gasförsörjningen avbröts samtidigt som LNG-leveranserna fortfarande var strama och efterfrågan ökade på grund av väderleken, vilket skulle kunna leda till en potentiell klyfta mellan tillgång och efterfrågan på 40 miljarder kubikmeter i EU. I sin rapport från juli 2023 betonade IEA att risker och osäkerheter kvarstår inför vintern 2023/24 på norra halvklotet och att fyllda lagringsplatser inte är några garantier mot vintervolatilitet och risken för förnyade spänningar på marknaden 3 .

Dessutom offentliggjorde det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen (Entso) sin årliga försörjningsprognos för vintern och sommaren, i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009. Entso drog slutsatsen att även om den allmänna försörjningssituationen i EU har förbättrats avsevärt kan ytterligare åtgärder komma att behövas vid ett fullständigt avbrott i den ryska försörjningen. Dessutom krävs noggrann hantering av lagren under vintern 2023–2024, eftersom en fyllnadsnivå på 46 % sannolikt behövs i början av påfyllningssäsongen för att uppnå det lagringsmål på 90 % som fastställs i förordning (EU) 2022/1032 4 .

Mot bakgrund av de långvariga allvarliga svårigheterna och riskerna är läget fortfarande ömtåligt i förhållande till gasförsörjningen, även om det har förbättrats jämfört med krisens kulmen under sommaren 2022. Unionens svar inom ramen för REPowerEU och efterföljande initiativ, inbegripet de åtgärder som fastställs i förordning (EU) 2022/2576, bidrog till att förbättra situationen. Om de relevanta unionsåtgärderna skulle upphöra att gälla skulle detta förändra det för tillfället stabila men bräckliga läge som unionen hittills har uppnått och skulle försämra resiliensen mot trolig framtida utveckling, såsom ett fullständigt stopp för rysk import.

Mot bakgrund av dessa kvarvarande allvarliga svårigheter och risker för EU:s försörjningstrygghet för gas, och för att inte ändra den nuvarande bräckliga balansen, är det nödvändigt och brådskande att förlänga förordning (EU) 2022/2576. Således syftar detta förslag till att förlänga giltighetstiden för förordning (EU) 2022/2576 om ökad solidaritet genom bättre samordning av gasinköp, tillförlitliga prisriktvärden och utbyte av gas över gränserna med ett år. Den ettåriga förlängningen är nödvändig och proportionell mot bakgrund av de allvarliga svårigheternas ihållande karaktär, de ytterligare riskerna och det rådande osäkra läget som förväntas kvarstå under hela 2024.

De olika bestämmelser i förordning (EU) 2022/2576 som detta förslag syftar till att förlänga är nödvändiga för att man ska kunna åtgärda ovannämnda allvarliga svårigheter och risker för EU:s försörjningstrygghet för gas, av följande anledningar:

Bättre samordning av gasinköp (kapitel II – avsnitt 1 och 2)

I allmänhet bidrar aggregering av efterfrågan och bättre samordning av gasinköp till att säkerställa mer jämlik tillgång för företag i alla medlemsstater, särskilt företag som är belägna i kustlösa länder eller saknar direkt tillträde till internationella marknader, till nya eller ytterligare gaskällor i brådskande situationer där solidaritet krävs. Detta kan, i en anda av solidaritet, minska de skadliga effekterna av att företagen bjuder över varandra, vilket driver upp priserna, och kan i synnerhet hjälpa mindre företag att få mer fördelaktiga inköpsvillkor till följd av den samlade efterfrågan.

I enlighet med förordning (EU) 2022/2576 har kommissionen, med hjälp av en tjänsteleverantör, utformat och lanserat mekanismen för aggregering av efterfrågan och gemensam inköpsmekanism under namnet ”AggregateEU”. Medlemsstater och naturgasföretag samt gasförbrukande företag har på ett ändamålsenligt sätt deltagit i mekanismen för aggregering av efterfrågan och gemensamma inköp inom ramen för förordning (EU) 2022/2576 (AggregateEU) och bidragit till att per oktober 2023 uppnå en total aggregering på 44,04 miljarder kubikmeter för efterfrågan på gas, vilket är mer än tre gånger de obligatoriska mängderna för aggregering av efterfrågan. De matchade volymerna under samma period uppgick till 34,77 miljarder kubikmeter, vilket motsvarar omkring 10 % av förbrukningen i EU 2022. Detta visar att AggregateEU väckte ett betydande intresse bland marknadsaktörerna.

Kommissionen har också genomfört stödåtgärder som föreskrivs i förordningen, som bland annat rör öppenhet och informationsutbyte, styrning av EU:s energiplattform och obligatorisk användning av AggregateEU. I enlighet med förordningens bestämmelser om öppenhet och informationsutbyte utfärdade kommissionen två rekommendationer i juli 2023. I dessa fall ansåg kommissionen att det behövdes ytterligare samordning när det gäller anbudsförfaranden för inköp av gas, eftersom man på så sätt skulle kunna förbättra de gemensamma inköpen eller förhindra negativa effekter på den inre marknaden, försörjningstryggheten eller energisolidariteten.

I rapporten om de viktigaste resultaten av översynen av förordning (EU) 2022/2576 drog kommissionen slutsatsen att AggregateEU-mekanismen, som bygger på förordningens bestämmelser om aggregering av efterfrågan, gav ytterligare möjligheter för europeiska köpare (företag som är etablerade i EU och i de avtalsslutande parterna i energigemenskapen) att upphandla gas från tillförlitliga leverantörer på konkurrenskraftiga villkor samt marknadstransparens när det gäller tillgång och efterfrågan, vilket bidrar till att minska volatiliteten på marknaderna.

Mot bakgrund av ovanstående är aggregering av efterfrågan och bättre samordning av gasinköp fortfarande ett värdefullt verktyg för att ta itu med ovannämnda allvarliga svårigheter och risker för EU:s försörjningstrygghet för gas. De relevanta bestämmelserna bör därför förlängas med ett år.

Åtgärder för att öka användningen av LNG-anläggningar, gaslagringsanläggningar och rörledningar (kapitel II – avsnitt 3)

Enligt förordning (EU) 2022/2576 ska det finnas en use-it-or-lose-it-mekanism vid alla sammanlänkningspunkter i Europa, medan detta krav tidigare endast gällde vissa sammanlänkningspunkter. Sådana mekanismer gör det möjligt för systemet att snabbt och flexibelt reagera på eventuell överbelastning till följd av förändrade gasflöden.

Åtgärderna för att öka användningen av LNG-anläggningar, gaslagringsanläggningar och rörledningar förblir ett värdefullt verktyg för att hantera ovannämnda allvarliga svårigheter och risker för EU:s försörjningstrygghet för gas, och de relevanta bestämmelserna bör därför förlängas med ett år.

Åtgärder för att förhindra alltför höga gaspriser och alltför stor intradagsvolatilitet på marknaderna för energiderivat (kapitel III)

På grund av svårigheterna att bedöma huruvida de LNG-priser som används på marknaden är korrekta ges Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) genom förordning (EU) 2022/2576 i uppdrag att samla in alla uppgifter om transaktioner som rör LNG-leveranser till unionen och som är nödvändiga för att fastställa en daglig prisbedömning och ett dagligt prisriktmärke för LNG, som bestäms av spreaden mellan den dagliga prisbedömningen av LNG och avvecklingspriset för frontmånadsavtal.

I fråga om handel innehåller förordning (EU) 2022/2576 en åtgärd för hantering av alltför stor volatilitet på marknaderna för gas- och elderivat, samtidigt som prisbildningsprocesserna bevaras. Mekanismen för hantering av intradagsprisvolatilitet syftar till att undvika alltför stor prisvolatilitet och förhindra extrema pristoppar på marknaden för energiderivat under en handelsdag.

Såsom konstateras i rapporten om de viktigaste resultaten av översynen av förordning (EU) 2022/2576 kan bestämmelserna i kapitel III i förordning (EU) 2022/2576 spela en roll för att förhindra alltför stora pristoppar och stabilisera marknaden, eftersom gasmarknaderna fortfarande uppvisar betydande volatilitet. De perioder med uttalad volatilitet som observerades sommaren och hösten 2023 bekräftar slutsatsen att gasmarknaderna fortfarande är bräckliga och sårbara för extrema pristoppar. Mekanismen för hantering av intradagsprisvolatilitet kan förbli ett värdefullt verktyg för att hantera ovannämnda allvarliga svårigheter och risker för EU:s försörjningstrygghet för gas, och de relevanta bestämmelserna bör därför förlängas med ett år.

Åtgärder i händelse av en gaskris (kapitel IV)

Förordning (EU) 2022/2576 kompletterade tillfälligt förordningen om försörjningstrygghet för gas, särskilt genom att göra solidaritetsmekanismen tillämplig som standard i avsaknad av bilaterala avtal, samt genom att utvidga solidaritetsmekanismen till att omfatta flytande naturgas (LNG) och kritiska gasvolymer för el. Dessutom lades en bestämmelse till för att underlätta minskad efterfrågan avseende skyddade kunder, samt en bestämmelse för att skydda gränsöverskridande flöden.

I december 2022 genomförde kommissionen en gemensam solidaritetsövning med EU:s medlemsstater och Entsog, där man testade reglerna och förfarandena för nödsituationer samt solidaritetsmekanismen. Dessutom skickade kommissionen ut ett frågeformulär till gruppen för samordning av gasförsörjningen för att samla in synpunkter bland annat på bestämmelserna i förordning (EU) 2022/1576. Resultaten av övningen och enkäten beskrivs närmare i rapporten om de viktigaste resultaten av översynen av förordning (EG) 2022/2576.

På grundval av slutsatserna i rapporten om de viktigaste resultaten av översynen av förordning (EU) 2022/2576 och den aktuella hotbilden drar kommissionen slutsatsen att de begrepp som anges i kapitel IV fortfarande är nödvändiga för att mildra eventuella gaskriser och minska de kollektiva kostnaderna för sådana kriser, och för att underlätta pågående eller framtida insatser för att minska efterfrågan. I synnerhet är avsaknaden av bilaterala avtal en kvarstående strukturell sårbarhet, varför det är nödvändigt att förlänga standardreglerna. För att förhindra att en potentiell gaskris sprids till elsystemet är det också avgörande att kritiska gasvolymer för elproduktion finns tillgängliga. Värdena för kritiska gasvolymer i bilaga I förblir giltiga under en förlängd tillämpningsperiod för förordningen fram till slutet av 2024.

Dessutom har försörjningslandskapet i EU förändrats avsevärt, och under 2023 var LNG den viktigaste försörjningskällan. Solidariteten bör därför fortfarande utvidgas till att omfatta medlemsstater med LNG-anläggningar, för att återspegla denna förändrade verklighet. Slutligen bedömdes begreppet ”skyddade kunders icke nödvändiga förbrukning” vara av nytta för att förebygga och mildra kriser, liksom de ytterligare skyddsåtgärderna för gränsöverskridande flöden i en krissituation, och det är därför användbart att förlänga dessa bestämmelser.

I det föreslagna instrumentet fastställs tillfälliga, proportionella och extraordinära åtgärder. Det kompletterar befintliga berörda EU-initiativ och EU-lagstiftning som säkerställer att invånarnas gasförsörjning är tryggad och att kunderna skyddas mot större avbrott i försörjningen. Det främjar också målet om diversifiering av naturgasförsörjningen.

Bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2576 är förenliga med befintliga initiativ, såsom REPowerEU-meddelandet, förslaget till ett paket om utfasning av fossila bränslen från vätgas- och gasmarknaden samt förordningen om minskning av efterfrågan med det åtföljande meddelandet Spara gas för en trygg vinter. De kompletterar EU:s lagstiftning om den inre marknaden och om försörjningstrygghet.

Förordning (EU) 2022/2576 stärker och kompletterar förordning (EU) 2017/1938 om tryggad gasförsörjning. I den sistnämnda förordningen finns redan en skyldighet att visa solidaritet samt begreppet solidaritetsskyddade kunder, vilket omfattar hushåll och under vissa omständigheter fjärrvärmeanläggningar och grundläggande samhällstjänster. Genom förordning (EU) 2022/2576 utvidgas denna solidaritetsskyldighet till att trygga leveransen av kritiska volymer för gaseldade kraftverk, och den genomförs genom en standardmekanism i händelse av avsaknad av bilaterala solidaritetsarrangemang, som nu även gäller medlemsstater med LNG-anläggningar.

Förslaget återspeglar också till fullo målet i förordning (EU) 2022/1369 om samordnade åtgärder för minskad efterfrågan på gas för att proaktivt minska efterfrågan på gas för att mildra potentiella försörjningsavbrott till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Minskad efterfrågan är fortfarande en hörnsten i våra insatser för att trygga försörjningen, och förslaget stärker denna genom att göra det möjligt för medlemsstaterna att minska skyddade kunders icke nödvändiga konsumtion, samtidigt som de skyddar utsatta kunder.

I bilaga 1, punkt 2.2.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 finns bestämmelser om en långsiktig use-it-or-lose-it-mekanism. Dessa bestämmelser har antagits för att förhindra marknadsaktörer från att blockera transportkapacitet när de inte kan eller inte planerar att använda den. På grund av krissituationen minskar förordning 2022/2576 den administrativa bördan och säkerställer tillämpningen av dessa bestämmelser. I synnerhet förkortas tidsperioden när kapaciteten inte utnyttjas från sex månader till en månad.

Efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina har EU lagt fram planen REPowerEU i syfte att komma till rätta med EU:s beroende av ryska fossila bränslen så snart som möjligt, allra senast 2027. För att uppnå detta tillkännagavs EU:s energiplattform och en mekanism för aggregering av efterfrågan och gemensamma inköp i planen. Genom förordning (EG) 2022/2576, vars bestämmelser det föreliggande förslaget syftar till att förlänga, inrättades en sådan mekanism. Det föreslagna initiativet är helt förenligt med målen i REPowerEU.

Detta förslag om förlängning av tillämpningsperioden för förordning (EU) 2022/2576 kompletterar därför de befintliga bestämmelserna och de senaste initiativen inom energisektorn, tryggar försörjningstryggheten för gas, bidrar till att stabilisera marknaden och hålla priserna under kontroll samt bidrar till diversifieringen av gasförsörjningen.

Slutligen kompletterar detta förslag de insatser som gjorts av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som den 12 oktober 2023 utfärdade en tillsynsbriefing om kalibreringen av handelsspärrar, i enlighet med direktiv 2014/65/EU, som syftar till att stärka funktionen hos sådana handelsspärrar i alla tillgångsklasser.

Den europeiska gröna given

Förordning (EU) 2022/2576, vars bestämmelser det föreliggande förslaget syftar till att förlänga, syftar till att i grunden stärka försörjningstryggheten och ta itu med höga och volatila energipriser. Det är också förenligt med det långsiktiga målet i den gröna given. Reglerna om efterfrågeaggregering och gemensamma inköp, som förbättrar samordningen av inköp av gas är också förenliga med EU:s väg mot minskade koldioxidutsläpp, vilken anges i den gröna given och REPowerEU.

Politiken för den inre marknaden

Förslaget är förenligt med reglerna för den inre marknaden för energi. Fungerande gränsöverskridande energimarknader är avgörande för att säkerställa försörjningstryggheten i ett läge med bristande leveranser.

Konkurrenspolitik

Reglerna om aggregering av efterfrågan och gemensamma inköp kan tillämpas på ett sätt som är förenligt med EU:s konkurrensregler, vilka tillåter gemensamma inköp mellan konkurrerande företag på vissa villkor och tillämpas mot bakgrund av rådande marknadsförhållanden.

Den rättsliga grunden för detta instrument är artikel 122.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Den rådande gasleveransbristen utgör ett allvarligt försörjningsproblem på energiområdet i enlighet med artikel 122 i EUF-fördraget. Så som beskrivs ovan kvarstår allvarliga svårigheter och risker för EU:s gasförsörjning. På grund av den betydande minskningen av importen av gas via ryska rörledning under det senaste året har tillgången på gas till unionen minskat avsevärt jämfört med situationen före krisen. De globala gasmarknaderna är fortfarande mycket strama och förväntas fortsätta vara det under en tid framöver, eftersom den nya kondenseringskapacitet för LNG som planeras vara i drift i världen före 2026 är mycket begränsad Under sommaren och hösten 2023 inträffade ett antal episoder som skapade betydande volatilitet, vilket visar att gasmarknaderna fortfarande är bräckliga och kan reagera kraftigt på alla oväntade och plötsliga störningar i tillgång och efterfrågan, vilket skedde efter strejken i de australiska LNG-anläggningarna, krisen i Mellanöstern och Balticconnector-avbrottet.

Ett antal risker kan, om de blir verklighet, öka rädslan för brist som, mot bakgrund av marknadens bräcklighet på grund av dess stramhet, kan utlösa stora reaktioner med allvarliga återverkningar på priserna. Några exempel på sådana risker är en återhämtning av efterfrågan på LNG i Asien som minskar tillgången på gas på den globala gasmarknaden, extrema väderförhållanden som kan påverka vattenkraftlagringen eller kärnenergiproduktionen, vilket skulle kräva ökad användning av gaseldad elproduktion, och ytterligare möjliga avbrott i gasförsörjningen, inbegripet ett fullständigt stopp för gasimporten från Ryssland, eller en störning av befintlig kritisk gasinfrastruktur.

Det finns därför ett akut behov av fortsatta åtgärder för mer samordnade och omedelbara åtgärder för att vara bättre förberedda på eventuella ytterligare avbrott i gasförsörjningen och perioder av marknadsvolatilitet under nästa år. De åtgärder som under en begränsad tid ska fortsätta inom ramen för instrumentet gör det möjligt för alla medlemsstater och marknadsaktörer att förbereda sig för och hantera marknadsvolatilitet och eventuella ytterligare försörjningsbrister på ett samordnat sätt. De åtgärder i förordning (EU) 2022/2576 som ska förlängas vidtas i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna. Aggregering av efterfrågan och gemensamma inköp kan till exempel stärka solidariteten i unionen genom att särskilt stödja företag som tidigare endast eller huvudsakligen har köpt gas från ryska leverantörer och hjälpa dem att få leveranser från alternativa leverantörer av naturgas på konkurrenskraftiga villkor. Vidare är de prisbedömningar och prisriktmärkesspreadar som offentliggörs enligt förordning (EU) 2022/2576 avgörande för att skapa större solidaritet mellan medlemsstaterna i samband med upphandling av begränsat LNG-utbud. Genom förordning (EU) 2022/2576 införs dessutom tillfälliga åtgärder för rättvis distribution av gas över gränserna, i händelse av en gaskris, i syfte att skydda gasförsörjningen för de mest kritiska kunderna och säkerställa gränsöverskridande solidaritetsåtgärder. Detta säkerställer att en lokal gaskris inte sprids över flera medlemsstater.

Det är därför motiverat att grunda det föreslagna instrumentet på artikel 122.1 i EUF-fördraget.

Bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2576 och den föreslagna förlängningen av dem är helt i enlighet med subsidiaritetsprincipen. På grund av omfattningen och de betydande effekterna av de allvarliga svårigheterna och riskerna för EU:s försörjningstrygghet för gas krävs åtgärder på EU-nivå. Det behövs en EU-omfattande strategi genom aggregering av efterfrågan, bättre samordning av försörjningen och effektivare användning av LNG-terminaler, gaslager och rörledningar för att i en anda av solidaritet minimera risken för potentiella större störningar. Detta kan regleras effektivt på EU-nivå i stället för på nationell nivå.

En samordnad strategi på EU-nivå är också nödvändig när det gäller åtgärder för försörjningstrygghet. En sådan samordning är avgörande för att säkerställa att medlemsstaterna har möjlighet att på ett effektivt sätt och i god tid besvara en solidaritetsbegäran. Medlemsstaterna kommer även i fortsättningen att ha möjlighet att ingå bilaterala solidaritetsarrangemang, men standardregler kommer att finnas till dess att sådana arrangemang har ingåtts, vilket gör det möjligt för alla EU-medlemsstater att dra nytta av solidaritet. Detta kommer i slutändan att säkerställa att tillhandahållandet av bilateral solidaritet inte hindras av bristen på administrativa och finansiella avtal mellan medlemsstaterna, samtidigt som det blir möjligt för medlemsstaterna att komplettera standardreglerna med förhandlade villkor.

Med tanke på att gasförsörjningskrisen saknar motstycke och har gränsöverskridande effekter, samt på att EU:s inre energimarknad är mycket integrerad, är det motiverat med åtgärder på unionsnivå eftersom medlemsstaterna inte på egen hand i praktiken kan avhjälpa risken för allvarliga ekonomiska svårigheter till följd av prisökningar eller betydande försörjningsavbrott. Endast fortsatta EU-åtgärder som motiveras av en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna kan säkerställa att försörjningsavbrott och marknadsvolatilitet inte leder till bestående skada för invånarna och ekonomin.

På grund av åtgärdens omfattning och effekter kan den uppnås bättre på unionsnivå, varför unionen får vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.

Bestämmelserna i förordningen och den föreslagna förlängningen är helt i enlighet med proportionalitetsprincipen. Åtgärden står i proportion till de fastställda problemens omfattning och art och till uppnåendet av de fastställda målen.

Med tanke på den extraordinära geopolitiska situationen och det betydande hotet för invånarna och EU:s ekonomi finns det ett tydligt behov av samordnade åtgärder. De åtgärder som anges i förslaget går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen och står i proportion till dessa mål.

Mer specifikt ska de bestämmelser om aggregering av efterfrågan och gemensamma inköp som detta förslag syftar till att förlänga i allmänhet genomföras på frivillig basis, med endast ett begränsat undantag som gäller aggregering av efterfrågan för en viss gasvolym, där deltagandet är obligatoriskt. Det står privata företag fritt att ingå gasleveransavtal eller inte.

Utvidgningen av solidariteten till att omfatta gasdrivna kraftverk innebär begränsningar för marknadsoperatörer som är nödvändiga för att trygga gasförsörjningen i ett läge med minskat gasutbud och ökad efterfrågan under vintersäsongen. De utgår från befintliga åtgärder som fastställs i förordning (EU) 2022/1369 och förordning (EU) 2017/1938 och syftar till att under rådande omständigheter göra dessa åtgärder mer effektiva.

Marknadsoperatörernas skyldighet att förse Acer med information om LNG-transaktioner är i linje med marknadsoperatörernas befintliga skyldigheter enligt Remit, och Acer kommer att hålla känslig affärsinformation konfidentiell.

I åtgärden för att begränsa intradagsvolatilitet anges krav för handelsplatser och handlare som är nödvändiga för att energiföretag ska kunna fortsätta att delta på gas- och elmarknaderna och tillgodose sina behov av prissäkring och därmed säkerställa en trygg energiförsörjning för slutkonsumenterna. Samtidigt ger bestämmelserna i förordningen handelsplatserna frihet att fastställa den tillämpliga beräkningsmetoden för att sätta sina prisgränser i förhållande till ett referenspris.

Förlängningens längd är proportionerlig på grund av de allvarliga energiförsörjningsproblemens ihållande karaktär och de därav följande riskerna för priser och försörjningstrygghet som väntas fortsatta åtminstone under hela 2024, i och med att mer strukturella förändringar av marknadsvillkoren väntas först under 2025.

Med beaktande av energikrisens dimensioner och omfattningen av dess sociala, ekonomiska och finansiella effekter har de bestämmelser som det aktuella förslaget syftar till att förlänga formen av en förordning, som har allmän räckvidd och är direkt och omedelbart tillämplig. Förlängningen av tillämpningsperioden för dessa bestämmelser bör därför också ske genom antagandet av en förordning.

På grund av brådskan med att utarbeta förslaget om förlängning av förordning (EU) 2022/2576 så att det kan antas i tid av rådet kunde inget formellt samråd med berörda parter genomföras. Frågor som rör genomförandet av förordningen, inbegripet behovet av fortsatt tillämpning av dess bestämmelser, har dock diskuterats i relevanta forum, såsom ad hoc-styrelsen och industrins rådgivningsgrupp.

Detta förslag om att förlänga förordningen om gassolidaritet är en nödåtgärd som grundar sig på artikel 122.1 i EUF-fördraget för att hantera ihållande allvarliga svårigheter och risker för EU:s försörjningstrygghet för gas. Det var därför inte möjligt att göra någon konsekvensbedömning. Förslaget bygger dock på slutsatserna i rapporten om de viktigaste resultaten av översynen av förordning (EU) 2022/2576.

Förslaget förväntas inte få några negativa konsekvenser för de grundläggande rättigheterna. Åtgärderna enligt detta instrument kommer inte att påverka rättigheterna för kunder som kategoriseras som skyddade enligt förordning (EU) 2017/1938, däribland alla hushållskunder. Instrumentet kommer att göra det möjligt att minska riskerna med gasbrist som annars skulle få stora konsekvenser för ekonomin och samhället.

Budgetkonsekvenserna är begränsade till behovet av att finansiera förlängningen av tjänsteavtalet mellan kommissionen och den tjänsteleverantör som driver plattformen för aggregering av efterfrågan AggregateEU.

Budgetkonsekvenserna för EU:s budget i samband med detta förslag gäller även personalutgifter och andra administrativa utgifter för Europeiska kommissionens generaldirektorat för energi och för Acer. Syftet med förslaget är att förlänga de bestämmelser enligt vilka en förbättrad struktur för tryggad gasförsörjning har upprättats, med nya skyldigheter för medlemsstaterna och, på motsvarande sätt, en förstärkt roll för GD Energi jämfört med perioden före den ursprungliga förordningen på en rad olika områden enligt följande:

Övergripande förvaltning och genomförande av förordningen (tre heltidsekvivalenter).

Arbete med att utforma genomförandet av konsortiet för inköp av gas i enlighet med konkurrenslagstiftningen, vilket kräver utbyte med industrin (två heltidsekvivalenter).

Bedömning av medlemsstaternas begäranden om högre tilldelning av kritiska gasvolymer, uppföljning av solidaritetsbegäran, underlättande av genomförandet av solidaritetsavtal (en heltidsekvivalent).

Administrativt stöd (2 heltidsekvivalenter).

I förslaget fastställs också nya uppgifter för Acer att samla in transaktionsuppgifter för LNG i syfte att fastställa ett prisriktvärde för LNG (fem heltidsekvivalenter).

Förslaget kräver inte några budgetresurser utöver de som redan anslagits i samband med antagandet av förordning (EU) 2022/2576 och som anges i den finansieringsöversikt som åtföljer förordning (EU) 2022/2576.

De föreslagna ändringarna är målinriktade och begränsade till en förlängning med ett år av tillämpningsperioden för bestämmelserna i förordning (EU) 2022/2576.

I artikel 31 föreslås att förordningens tillämpningsperiod ändras från den 30 december 2023 (dvs. ett år från ikraftträdandet av förordning (EG) nr 2022/2576) till den 31 december 2024.