EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.11.2023

COM(2023) 728 final

2023/0413(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar

(Text av betydelse för EES)

{SEC(2023) 384 final} - {SWD(2023) 372 final} - {SWD(2023) 373 final} - {SWD(2023) 374 final}

Motivering

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

EU:s skogar och annan trädbevuxen mark blir alltmer stressade av klimatförändringar och ohållbar direkt eller indirekt mänsklig användning och verksamhet, och därmed sammanhängande förändringar i markanvändningen. Faror som skogsbränder, skadedjursutbrott, torka och värmeböljor, som ofta förstärker varandra, kommer sannolikt att leda till mer frekventa och intensiva katastrofer, ofta utanför de nationella gränserna. Dessa belastningar undergräver skogarnas resiliens och utgör ett hot mot skogarnas förmåga att fullgöra sina olika miljömässiga, sociala och ekonomiska funktioner. Vissa faror, till exempel skogsbränder, utgör också ett direkt hot mot människors hälsa och säkerhet. Dessutom ökar de kostnaderna för att förvalta skogar, inklusive kostnaderna för att bekämpa skogsbränder.

Ett omfattande, högkvalitativt övervakningssystem, som omfattar alla skogar och annan trädbevuxen mark i EU, kan bidra till att bättre motverka alla dessa påfrestningar och faror. Till exempel kan regelbunden övervakning av trädtäcket och dess störningar med hjälp av jordobservationsteknik som kompletteras med markobservationer avslöja mönster för skogens sårbarhet och göra det möjligt för beslutsfattare att vidta anpassningsåtgärder. Om denna kunskap saknas påverkar detta också aktualiteten och kvaliteten på medlemsstaternas skogsplanering. Långsiktig integrerad planering är avgörande för att hålla den stora mångfalden krav på skogstjänster och skogsresurser i balans och säkerställa resiliens mot katastrofer i enlighet med EU:s policymål och mål för skogstjänster samt användning och skydd av skogarna.

De nuvarande övervakningsverktygen är inte helt ändamålsenliga. Tjänster som det Copernicus-drivna europeiska systemet för information om skogsbränder (European Forest Fire Information System – EFFIS) och Copernicus landmiljöövervakningstjänst skikt med hög upplösning för skogar har medfört en viss grad av standardiserad fjärranalysbaserad övervakning och data i EU. Arbetet med att harmonisera markbaserade data, som främst har samlats in genom nationella skogsinventeringar, har dock fokuserat på ett fåtal kärnvariabler som rör timmerresurser, såsom biomassa ovan jord, växande bestånd och ökning. Även i dessa fall finns det brister när det gäller aktualitet och större tillgång till data, vilket leder till osäkerhet om deras tillförlitlighet och begränsningar för deras användning. Det har inte gjorts något arbete för att harmonisera andra markbaserade data om variabler, särskilt när det gäller biologisk mångfald, vilket försvårar en EU-omfattande bedömning av tillståndet för skogens ekosystem. Dessutom finns det betydande luckor i tillgängliga skogsdata, t.ex. när det gäller torka eller barkborrerelaterade skador. Dessa luckor hämmar ett effektivt förebyggande av skogskatastrofer, beredskap och insatser från markförvaltare och relevanta myndigheter. Dessutom kan flera skogsparametrar såsom skogsbiomassa och skogsstruktur endast kartläggas och övervakas på ett tillförlitligt sätt i hela EU genom att kombinera markobservationer, fjärranalys och modellering. Denna kombination är komplicerad och utmanande, ofta på grund av problem med datadelning och åtkomst.

Bristen på information om skogarnas tillstånd och utveckling i förhållande till störningar eller ekosystemdynamik gör det svårt för policyutformare och skogsförvaltare att se trender och upptäcka skador eller försämring i ett tidigt skede och agera på ett ändamålsenligt sätt utifrån dessa. Detta försämrar skogarnas förmåga att kontinuerligt tillhandahålla ekosystemtjänster, ekosystemvaror och ekosystemfunktioner till samhället, inbegripet begränsning av klimatförändringar där skogarna spelar en nyckelroll.

Informationen om skogarnas status i EU, deras ekologiska, sociala och ekonomiska värde, de påfrestningar de utsätts för och de ekosystemtjänster de tillhandahåller är fragmenterad och ojämn, till stor del heterogen och inkonsekvent, med luckor och överlappningar när det gäller data, och data lämnas med betydande förseningar och ofta endast på frivillig basis. Även om det finns befintliga rapporteringsprocesser för att samla in data och information om skogar och deras utveckling, t.ex. Eurostats European Forest Accounts, Forest Europes rapporter State of Europe’s Forests och FAO:s Global Forest Resources Assessments, saknar EU ett gemensamt system för konsekvent insamling och delning av korrekta och jämförbara skogsdata.

Den snabba utvecklingen av övervakningsverktyg och övervakningsteknik som används för jordobservationer genom satelliter eller luftburna medel (däribland drönare) och tjänster inom det globala systemet för satellitnavigering (GNSS), såsom Galileo, utgör en unik möjlighet att modernisera, digitalisera och standardisera övervakningen av skogar som en tjänst för alla skogsanvändare och myndigheter. Detta kan gynna medlemsstaternas frivilliga integrerade långsiktiga planering och stimulera marknadstillväxten inom denna teknik och relaterade nya färdigheter, även för små och medelstora företag i EU. Dataskydd och äganderätt måste respekteras.

Mot denna bakgrund syftar detta förslag till att i) säkerställa enhetlig övervakning av hög kvalitet som gör det möjligt att spåra framstegen mot uppnåendet av EU:s mål, policymål och mål som rör skogar, inbegripet för biologisk mångfald, klimat och krishantering, ii) förbättra riskbedömningen och beredskapen, och iii) stödja markförvaltares och offentliga myndigheters evidensbaserade beslutsfattande samt främja forskning och innovation.

Under de senaste åren har EU:s institutioner och medlemsstaternas experter – i relevanta expertgrupper, inklusive undergruppen inom ständiga kommittén för skogsbruk – upprepade gånger tydligt påpekat behovet av att stärka EU:s skogsövervakning. I EU:s nya skogsstrategi för 2030 tillkännagavs följaktligen ett särskilt lagstiftningsförslag om EU:s skogliga observation, rapportering och datainsamling som också skulle omfatta strategiska planer för skogar och den skogsbaserade sektorn vilka skulle utarbetas av de ansvariga nationella myndigheterna.

Vissa medlemsstaters nuvarande instrument möjliggör inte en integrerad strategi som svar på skogar som mångfunktionella ekosystem, eftersom de ofta endast behandlar skogar ur specifika perspektiv: Till exempel omfattar nationella energi- och klimatplaner och långsiktiga strategier koldioxidbindning, förnybar energi och energieffektivitet, och nationella och regionala strategier för klimatanpassning omfattar klimatanpassningsbehov, men de tar inte nödvändigtvis hänsyn till andra aspekter, såsom biologisk mångfald eller resiliens.

De flesta nationella planeringsinstrument i EU sträcker sig inte längre än till en tioårig skogsplaneringscykel. Följaktligen tar de inte hänsyn till klimatförändringarnas långsiktiga effekter, till exempel när det gäller artutbredning eller extrema händelsers frekvens och intensitet. Dessutom följer de ofta inte en adaptiv strategi, vilket innebär att de inte kan återspegla policyutvecklingen för skogar och skogsbruk på EU-nivå och nationell nivå, vilket skulle kräva ett strukturerat svar på strategisk och framåtsyftande nivå.

EU:s skogsrelaterade politik är långsiktig och kräver strategisk framsyn, baserad på aktuell och korrekt information. De centrala målen att göra EU klimatneutralt (EU:s klimatlag och förordning om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk – LULUCF-förordningen) och klimatresilient (EU:s anpassningsstrategi) eller att bevara och återställa europeiska ekosystem (föreslag till EU:s lagstiftning om restaurering av natur) ska till exempel uppnås senast 2050. Många klimatförändringsprognoser omfattar perioden fram till slutet av detta århundrade, inklusive studier om hur skogarna kommer att reagera på och påverkas av att klimatförändringarna påskyndas.

Dessutom hindrar den stora mångfalden av nationella planeringsmetoder, eller bristen på planering helt och hållet, en snabb, enhetlig och effektiv katastrofriskhantering, särskilt för hot med en gränsöverskridande dimension som växtskadegörare eller skogsbränder.

Mot denna bakgrund syftar förslaget vidare till att stödja medlemsstaterna i frivillig integrerad långsiktig planering för att stärka det konsekventa genomförandet av de olika sektorsbaserade policymålen och målen för att säkerställa skogarnas resiliens i ett föränderligt klimat.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget syftar till att stödja ett konsekvent och effektivt genomförande av befintlig EU-politik som direkt eller indirekt påverkar skogar på områdena miljö och biologisk mångfald, klimat, katastrof- och riskminskning, energi och bioekonomi.

Förslaget kommer särskilt att stödja följande policyinstrument:

•    EU:s nya skogsstrategi för 2030, genom att tillhandahålla kunskapsbasen för en integrerad strategi för skogar som mångfunktionella ekosystem och övervaka genomförandet av dess mål och syften.

•    Strategin för biologisk mångfald för 2030, genom att specificera indikatorer för att övervaka genomförandet av i) dess ambition att öka skogarnas kvantitet och kvalitet och deras resiliens mot katastrofer såsom bränder, torka, skadegörare och sjukdomar som sannolikt kommer att öka i och med klimatförändringarna, ii) dess mål att strikt skydda de återstående ur- och naturskogarna, och iii) vidare utveckling av skogsinformationssystemet för Europa.

•    LULUCF-förordningen, genom att förbättra övervakningen av indikatorer, vilket kommer att underlätta rapporteringen av geografiskt explicita data om skogsmark.

•    Förordningen om avskogning, genom att ange indikatorer som är relevanta för avskogning och skogsförstörelse och som gör det möjligt att följa framstegen mot målet om icke-förstörelse.

•    Bioekonomistrategin, genom att förbättra täckningen och övervakningen av indikatorer som följer utvecklingen mot hållbarhet i EU och dess medlemsstater och som matas in i övervakningssystemet för Gemensamma forskningscentrumets kunskapscentrum för bioekonomi.

•    Direktivet om förnybar energi, genom att stärka evidensbasen när det gäller hållbarhetskriterier för att anskaffa biomassa för energiproduktion, och i synnerhet genom att kräva att medlemsstaterna har information om var ur- och naturskogarna är belägna.

•    Unionens civilskyddsmekanism och de nyligen antagna EU-målen för resiliens mot katastrofer genom att förbättra tillgången till skogsdata. Detta kommer att bidra till att förbättra verktygen för tidig varning vid skogsbränder och andra katastrofer, utveckla mer exakta riskbedömningar och öka den övergripande beredskapen för att hantera framtida katastrofer.

•    Den digitala agendan för Europa och drönarstrategin 2.0, genom att främja användningen av teknik för fjärranalys vid skogsövervakning.

•    Förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare genom att stärka evidensbasen för skadedjursdynamik.

•Förenlighet med EU:s politik inom andra områden

I den europeiska gröna given efterlystes åtgärder för att förbättra skogsarealens kvantitet och kvalitet i EU och för att ytterligare öka skogarnas resiliens. Syftet är att uppnå klimatneutralitet, fastställa en högre ambitionsnivå för den biologiska mångfalden, säkerställa en hälsosam miljö, förbättra människors hälsa och välbefinnande och främja en hållbar och cirkulär bioekonomi. Övervakning av status och trender för skog och ekosystem och mångfunktionalitet som stöder frivillig integrerad långsiktig planering i medlemsstaterna kommer att vara avgörande för att göra detta på ett ändamålsenligt sätt.

Förslaget är utformat för att säkerställa synergier med andra politikområden, bland annat med deras regler för datainsamling, övervakning och planering som är relevanta för skogar. Detta inbegriper luft-, vatten- och naturdirektiven samt kommissionens förslag till rättsakt om restaurering av natur och om ändring av de europeiska miljöräkenskaperna. Förslaget kommer också att stödja klimatpolitiken genom att göra det möjligt att övervaka framstegen när det gäller klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar och möjliggöra användning av system för kolinlagrande jordbruk inom den föreslagna ramen för certifiering av koldioxidupptag. Förslaget ligger också helt i linje med slutrapporten från konferensen om Europas framtid, särskilt förslag 2, där man uttryckligen stöder insatserna för återbeskogning, beskogning, inklusive skogar som förlorats genom bränder och genomdrivande av ansvarsfull skogsförvaltning.

Förslaget kan också hjälpa EU att visa globalt ledarskap och sporra det internationella samfundet till evidensbaserade riktade åtgärder för att stärka skogarnas resiliens i ett föränderligt klimat och förbättra den hållbara förvaltningen av skogar som mångfunktionella ekosystem. Den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald innehåller ett särskilt mål om tillgängliga data av hög kvalitet, information och kunskap av hög kvalitet för integrerad och deltagandebaserad förvaltning av biologisk mångfald.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget är grundat på artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som ger EU rätt att agera för att uppnå målen med sin miljöpolitik. Målen med EU:s miljöpolitik så som de definieras i artikel 191.1 i EUF-fördraget är att bevara, skydda och förbättra miljön. Att skydda människors hälsa. Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt. Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen. EU:s miljöpolitik måste syfta till hög skyddsnivå med beaktande av de olikartade förhållandena inom EU:s olika regioner. Den måste bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren bör betala.

Samma rättsliga grund ligger till grund för EU:s åtgärder för att skydda naturarvet i skogsekosystem. En ram för skogsövervakning kommer att tillhandahålla data som gör det möjligt att övervaka målen för den europeiska gröna given avseende skogar och att utveckla strategier för att bevara skogsekosystemen. Miljö är ett område med delad behörighet mellan EU och medlemsstaterna, så EU:s åtgärder måste vara förenliga med subsidiaritetsprincipen.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Åtgärder på EU-nivå är motiverade på grund av de skogsberoende marknadernas omfattning och gränsöverskridande karaktär och de växande riskerna och osäkerheten i samband med klimatförändringarna, vilket kräver övervakning av effekterna av EU:s politik och lagstiftning och en mer exakt och aktuell bedömning av behovet av policyförändringar i syfte att uppnå målen.

Detta gäller särskilt störningar såsom utbrott av barkborre, skogsbränder eller stormar, som alla har en betydande gränsöverskridande dimension. Dessa störningar ökar i frekvens och intensitet i takt med klimatförändringarna, vilket leder till högre kostnader för förebyggande och bekämpning samt ökade utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald och snedvridningar av marknaden. Om man tar barkborren som exempel är det viktigt att tidigt upptäcka barkborrhålor för att minska omfattningen av förtida avverkning och relaterade kostnader och inkomstbortfall. När förtida avverkning sker i stor skala riskerar den att störa timmermarknaden, med särskilt negativa effekter på små och medelstora företag som är starkt beroende av timmerpriset. Feromonfällor och annan markövervakning i kombination med jordobservationer som tillhandahåller data av hög kvalitet, underlättar snabba insatser och kan därför spela en effektiv och ändamålsenlig roll för att minska kostnaderna. Ett annat exempel är att förståelsen av vilken typ av skog och bränsle som finns i specifika områden kommer att vara viktig för förebyggande åtgärder mot skogsbränder och göra insatser inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism mer effektiva, eftersom de europeiska systemen för tidig varning för skogsbränder kommer att förbättras.

Skogsövervakningen är för närvarande ojämn och fragmenterad, vilket hindrar EU från att agera i tid mot stressfaktorer och hot (med en gränsöverskridande dimension), vilket förespråkas i EU:s nya skogsstrategi, och från att få ut mesta möjliga av kostnadseffektiv teknisk utveckling och digital innovation, särskilt i samband med jordobservation. Denna situation har uppstått på grund av att medlemsstaterna har agerat på egen hand utan samordning under många år. Skogsekosystem sträcker sig ofta över gränserna, men skogar betraktas ofta som suveräna enheter, och hittills har ingen konsekvent, transnationell metod för datainsamling utvecklats fullt ut. Friska och resilienta skogar är av gemensamt intresse och medlemsstaterna kommer sannolikt inte att lösa denna splittrade situation utan EU:s ingripande.

När det gäller planering har flera medlemsstater infört planeringsinstrument, men sektorspolitiken täcks inte tillräckligt, vilket kan påverka samstämmigheten i beslutsfattandet, både på medlemsstatsnivå och på EU-nivå. Medlemsstaterna skulle kunna använda det samordnade styrningssystemet för att säkerställa enhetliga tidsfrister för sektorsbaserade skogspolitiska mål och se till att gemensam information inkluderas.

•Proportionalitetsprincipen

Den kombination av aspekter som valts i förslaget är proportionell eftersom den är begränsad till de aspekter som medlemsstaterna behöver genomföra för att på ett tillfredsställande sätt uppnå målen med den föreslagna förordningen. I detta syfte är medlemsstaterna endast skyldiga att samla in skogsdata som är kopplade till EU:s lagstiftning och policymål. Dessutom kommer den föreslagna förordningen att baseras på utbyte av harmoniserade data från befintliga nationella datainsamlingssystem, främst nationella skogsinventeringar. Detta kommer att minimera i vilken utsträckning medlemsstaterna måste anpassa sina metoder för datainsamling. För att säkerställa låga anpassningskostnader har beskrivningarna av skogsdata valts ut på grundval av befintligt harmoniseringsarbete som utförts av nationella skogsinventeringar. Förslaget syftar också till att arbeta med befintliga rapporterade data där detta uppfyller kraven, och på så vis undvika dubbla rapporteringsskyldigheter. Frivillig långsiktig integrerad planering från medlemsstaternas sida uppmuntras på grundval av befintliga insatser.

På grund av den aktuella frågans omfattning och dess gränsöverskridande dimensioner är EU det enda organ som kan säkerställa en konsekvent övervakningsram och uppmuntra frivillig långsiktig integrerad planering som sammanför medlemsstaterna. Gemensamma standarder för datainsamling och övervakning och gemensamma minimikrav för planering kan inte utvecklas på medlemsstatsnivå.

Inget alternativ skulle innebära en överföring av befogenheter från medlemsstaterna till EU utöver den nödvändiga harmoniseringen och standardiseringen av övervakningen (ingen överföring av befogenheter över de operativa valen i samband med skogsförvaltning).

•Val av instrument

En lagstiftningsstrategi snarare än en icke-lagstiftningsstrategi passar ämnet för detta initiativ och dess precision. Målen med detta förslag eftersträvas bäst genom en förordning. Detta kommer att säkerställa en direkt och enhetlig tillämpning av bestämmelserna i EU vid samma tidpunkt och kommer därmed att tjäna syftet med harmonisering och tillhandahållande av aktuella data. En förordning kommer att göra det möjligt att fastställa gemensamma standarder som är bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater utan den administrativa bördan och den försening som orsakas av behovet av att införliva instrumentet i nationell lagstiftning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

I linje med riktlinjerna för bättre lagstiftning har denna förordning och den åtföljande konsekvensbedömningen underbyggts av ett omfattande samrådsförfarande. Kommissionen samlade in synpunkter från ett stort antal berörda parter, särskilt företrädare för medlemsstaterna, miljöorganisationer, forskningsinstitut, skogsorganisationer och företrädare för näringslivet. Samråd genomfördes som en del av ett öppet offentligt samråd, vid tre expertworkshoppar och vid möten med berörda parter och medlemsstater. En särskild underarbetsgrupp inom ständiga kommittén för skogsbruk sammanträdde fyra gånger, och två workshoppar som anordnades av det tjeckiska och det svenska ordförandeskapet gav ytterligare insikter. De olika synpunkterna gav värdefull information och insikter som hjälpte till att förbereda konsekvensbedömningen och förslaget.

Inbjudan att lämna synpunkter

Uppmaningen att inkomma med synpunkter pågick mellan den 8 april och den 6 maj 2022. Det kom 116 svar från 21 länder, främst från allmänheten, icke-statliga organisationer, offentliga myndigheter, näringslivsorganisationer, branschorganisationer och miljöorganisationer i fallande ordning.

De flesta inlagor stödde initiativet till en EU-ram för skogsövervakning och strategiska planer i olika grupper av berörda parter, utom allmänheten, där mindre än hälften stödde initiativet. Det huvudsakliga bekymmer som uttrycktes var att en ökad centralisering genom detta initiativ inte bör göra den befintliga nationella skogsövervakningen onödigt betungande, och att ny lagstiftning inte bör störa skogsägarnas nuvarande förvaltningsmetoder. Kommissionen tog hänsyn till denna åsikt i konsekvensbedömningen och vid utformningen av förslaget.

Offentligt samråd

Kommissionen genomförde ett öppet offentligt samråd den 25 augusti–17 november 2022 och mottog 314 beaktansvärda bidrag.

Samrådet samlade in synpunkter på behovet av skogsövervakning, relaterade teknikval, föredragna policyalternativ och finansieringsalternativ samt mervärdet av strategiska planer för skogar. Resultaten bekräftade tydligt behovet av EU-omfattande harmoniserad och aktuell information om olika skogsaspekter såsom hälsa, störningar och klimatförändringar. Övervakningssystemen bör förlita sig på fältdata i kombination med teknik för fjärranalys. De flesta uppgiftslämnare ansåg att det bästa alternativet var att integrera data från medlemsstaternas övervakningssystem, medan ett gemensamt EU-övervakningssystem stöddes och avvisades i lika hög grad. Ett sådant system bör finansieras genom en kombination av resurser från medlemsstaterna, privata aktörer och EU. Ungefär hälften av uppgiftslämnarna ansåg att en helhetssyn, övergripande samordning och jämförbarhet samt utbyte med andra medlemsstater ger ett mervärde till den långsiktiga planeringen. Endast ett obetydligt antal uppgiftslämnare kunde inte se något mervärde.

Expertseminarier

Kommissionen anordnade tre workshoppar med tekniska experter i oktober–november 2022 om 1) strategiska planer för skogar, 2) nuvarande och framtida möjligheter med jordobservation för operativ skogsövervakning, och 3) fördelar med och kostnader för skogsövervakning. Workshopparna gav värdefulla bidrag till konsekvensbedömningen.

Underarbetsgruppen för den ständiga kommittén för skogsbruk

Fyra möten med företrädare för medlemsstaterna ägde rum mellan november 2022 och maj 2023 för teknisk diskussion om policyalternativ. Synpunkter samlades in särskilt om indikatortäckning, användningen av jordobservationer och möjliga viktiga aspekter av integrerad långsiktig planering. Diskussionerna styrdes av resultaten av det öppna offentliga samrådet och utkastet till konsekvensbedömning, och utformades av på förhand fastställda frågor som delades med gruppmedlemmarna före mötena. Undergruppen antog sedan ett betänkande om det kommande initiativet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget bygger på de senaste vetenskapliga rönen. Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag stöds av en kompletterande studie som utarbetats av en grupp externa experter, som offentliggjorts på […]. Expertgruppen arbetade i nära samarbete med kommissionen under studiens olika faser. Undergruppens möten gav medlemsstaterna möjlighet att utbyta åsikter om viktiga aspekter av initiativet, däribland en preliminär förteckning över skogsindikatorer, resultaten av det öppna offentliga samrådet och långsiktig integrerad planering. Dessa synpunkter beaktades vid utarbetandet av konsekvensbedömningen och förslaget till förordning.

Kommissionen använde också många andra informationskällor för att utarbeta detta förslag, särskilt resultaten av EU:s forsknings- och innovationsprojekt och erkända internationella rapporter.

Europeiska miljöbyrån bidrog med särskild sakkunskap och var nära involverad i utarbetandet av förslaget och dess konsekvensbedömning.

•Konsekvensbedömning

Förslaget grundar sig på en konsekvensbedömning. Konsekvensbedömningen fick ett positivt yttrande med reservationer från nämnden för lagstiftningskontroll den 17 februari 2023 1 . Huvudpunkterna från nämnden för lagstiftningskontroll tog upp frågan om initiativets mervärde, särskilt när det gäller långsiktig skogsplanering och presentation av olika alternativ för nivån på EU:s insatser ( EU:s skogar – ny EU-ram för skogsövervakning och strategiska skogsplaner (europa.eu) ). Som svar på yttrandet klargjordes förslagets mervärde och ett hybridalternativ som kombinerar obligatorisk övervakning och datainsamling med frivillig planering utvecklades i konsekvensbedömningen.

I konsekvensbedömningen övervägdes fem alternativ, varav två förkastades i ett tidigt skede eftersom det var högst osannolikt att de skulle uppnå önskade resultat. Följande alternativ bedömdes till fullo:

1) Helt frivilligt alternativ: Detta alternativ skulle syfta till att uppnå en gemensam frivillig strategi för skogsövervakning och integrerad planering för att säkerställa ett konsekvent genomförande av EU:s mål och prioriteringar när det gäller skogar, samtidigt som medlemsstaterna ges största möjliga flexibilitet när det gäller hur de ska omsätta dem i sitt nationella sammanhang.

Kommissionen skulle utfärda frivilliga riktlinjer för att stärka enhetligheten och jämförbarheten i datainsamlingen, främja jordobservation och underlätta utarbetandet av evidensbaserad integrerad skogsplanering, till exempel genom att erbjuda en gemensam uppsättning grundläggande krav och grundläggande delar som medlemsstaterna kan överväga.

En expertgrupp skulle stödja kommissionen i utarbetandet av frivilliga riktlinjer och underlätta samordning och utbyte av god praxis för att främja harmoniserad nationell datainsamling och stärka ramar och mekanismer för skogsplanering.

Kommissionen skulle fortsätta att tillhandahålla befintliga tjänster för jordobservation genom Copernicus landmiljöövervakningstjänst för utvalda skogsdata, såsom fenologi och primär nettoproduktivitet.

2) Lagstiftningsalternativ: Detta alternativ skulle syfta till att inrätta en obligatorisk EU-ram som omfattar i) inrättande av ett skogsövervakningssystem för geolokalisering av skogsområden, ii) datainsamling och datadelning, inklusive avancerad användning av jordobservation, och iii) integrerad skogsplanering. Detta alternativ har två delalternativ som rör nivån på EU:s ingripande i fråga om omfattning av skogsdata, användningen av system för jordobservation och utformningen och utvecklingen av strategisk planering på medlemsstatsnivå.

För båda delalternativen skulle obligatoriska skogsdata delas in i två grupper enligt nedan.

–    Standardiserade data, för vilka kommissionen tar ledningen och tillhandahåller enhetlig datadelning i hela EU. Dessa data skulle i första hand samlas in via jordobservation (t.ex. Copernicus) och omfattas av tekniska protokoll som de som redan övervakas av generaldirektoratet för försvarsindustri och rymden och Gemensamma forskningscentrumet.

–    Harmoniserade data, till vilka medlemsstaterna skulle bidra med sina egna insamlade data, med hjälp av sina egna undersökningar, t.ex. nationella skogsinventeringar baserade på markobservation, men med hjälp av verktyg för jordobservation där sådana finns och är tillämpliga. Medlemsstaterna skulle behöva lämna harmoniserade data till kommissionen i enlighet med de gemensamma referensbeskrivningarna, men de skulle inte vara skyldiga att standardisera sina metoder för datainsamling (t.ex. urvalsmetoder och mätmetoder), utan endast att göra data tillgängliga på ett harmoniserat sätt, om kraven på noggrannheten hos dessa data är uppfyllda. Detta innebär att medlemsstaterna kan fortsätta att använda sina befintliga system för datainsamling – där sådana finns tillgängliga – utan större ändringar av de verktyg som för närvarande används.

För obligatoriska skogsdata skulle beskrivningar och metoder harmoniseras antingen på grundval av befintliga beskrivningar och metoder eller de som utarbetats med stöd av en expertgrupp (se längre ned). Standardisering skulle föreslås för skogsdata där osäkerheten i harmoniserade uppskattningar är för hög.

Det andra delalternativet innebär att ytterligare skogsdata som sträcker sig utöver EU:s befintliga och internationella övervaknings- och rapporteringssystem inkluderas i skogsövervakningssystemet. Det skulle inbegripa utfärdandet av kommissionens rekommendationer om de integrerade långsiktiga planer som utarbetats av medlemsstaterna.

3) Hybridalternativ: Detta alternativ skulle kombinera de viktigaste aspekterna av det frivilliga alternativ och det lagstiftningsalternativ som beskrivs ovan. Övervakningsaspekter skulle vara obligatoriska för att ta itu med problemet med den varierande nivån på datatäckningen och de varierande metoderna för datainsamling i medlemsstaterna (som i det andra delalternativet i lagstiftningsalternativet). Integrerad skogsplanering skulle vara frivillig för medlemsstaterna (som i det helt frivilliga alternativet).

En fullständig lagstiftningsstrategi bedömdes som det mest ändamålsenliga, effektiva och konsekventa alternativet. Inrättandet av en gemensam ram med hjälp av ett enda enhetligt instrument skulle svara mot behovet av att främja en helhetssyn på skogarna, i enlighet med beskrivningen i EU:s nya skogsstrategi för 2030.

Det rekommenderade alternativet innebär en kombination av aspekter från båda delalternativen som rör nivån på EU:s intervention. Övervakning och delning av skogsdata skulle vara obligatoriskt på grundval av gemensamma harmoniserade eller standardiserade beskrivningar och metoder för en uppsättning skogsdata som omfattar alla prioriterade politikområden, inklusive skogens hälsa och resiliens samt biologisk mångfald. Detta är nödvändigt för att uppfylla de strategiska målen för jämförbarheten, kvaliteten och tillgängligheten för data.

Insamling och delning av skogsdata skulle ske stegvis med beaktande av användbarheten när det gäller tillgång till gemensamma beskrivningar och metoder, tillgång till jordobservationsbaserade verktyg och metoder samt status för övervakning och delning av data i medlemsstaterna.

Skogsinformationssystemet för Europa skulle stärkas som en befintlig gemensam kontaktpunkt. Detta skulle öka transparensen och underlätta tillgången till skogsinformation för berörda parter. Det skulle bidra till att bygga upp en integrerad förståelse av skogar och deras status samt olika ekosystemtjänster.

Med tanke på den varierande användningen av jordobservation i medlemsstaterna skulle den första uppsättningen skogsdata inom ramen för skogsövervakningssystemet övervakas på EU-nivå med hjälp av förstärkta Copernicusmöjligheter, vilket skulle ge medlemsstaterna möjlighet att välja bort och bidra till driften av systemet med sina dataset. Detta skulle skapa en balans mellan de berörda parternas synpunkter som uttryckts i det öppna offentliga samrådet och behovet av att säkerställa data av hög kvalitet och möjliggöra kostnadsbesparingar.

Obligatoriska långsiktiga planer som omfattar en gemensam uppsättning grundläggande aspekter i kombination med att kommissionen utfärdar rekommendationer om deras utveckling skulle hjälpa medlemsstaterna att fastställa ytterligare kontextspecifika prioriteringar, mål och åtgärder på ett sätt som lätt kan delas på EU-nivå, samtidigt som man säkerställer en integrerad anpassning till EU:s politik för bevarande och användning av skog.

Den expertgrupp som inrättas som en del av EU:s nya skogsförvaltning i linje med skogsstrategin [förslag till Europaparlamentets och rådets beslut XX om ändring av rådets beslut 89/367/EEG om inrättande av en ständig kommitté för skogsbruk] kommer bland annat att utgöra ramen för samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna och kommer att stödja kommissionen i utarbetandet av gemensamma beskrivningar och protokoll för skogsdata och datainsamling. Denna expertgrupp bör också vara öppen för deltagande av experter från anslutningsländerna.

Den föreslagna kombinationen av ökad standardisering och förbättrad harmonisering av skogsdata skulle möjliggöra en mycket stark inre marknad i hela EU för små och medelstora företag som är verksamma inom denna sektor. Den bygger också direkt på operativa produkter som för närvarande underhålls av generaldirektoratet för försvarsindustri och rymden. Dessa produkter utgör en stabil plattform för att utveckla de specifika skogsövervakningsskikten i detta förslag. Den föreslagna kombinationen skulle dessutom ge en tydlig rättslig ram för och redan bygga på kommissionens (Gemensamma forskningscentret) och Europeiska miljöbyråns erfarenheter av att förfina och harmonisera befintliga kartskikt som redan tagits fram inom Copernicusprogrammet.

Marknaden för digitala geografiska data är en dynamisk men – när det gäller skogar – fragmenterad och mycket teknisk marknad. Det rekommenderade alternativet skulle ge fjärranalysföretag, undersökningsföretag och databehandlingsspecialister möjlighet att standardisera och reglera produkter för nästan hälften av EU:s landyta. Genom att göra detta skulle det också underlätta innovation i avancerade digitala verktyg inom sektorn, t.ex. bättre fungerande digitala verktyg för att identifiera EU-omfattande indikatorer som behövs för klimatpolitiken och politiken för biologisk mångfald (t.ex. koldioxidupptag och certifiering av åtgärder i skogar).

Det förslag som bygger på det rekommenderade alternativet har starka kopplingar till viktig befintlig lagstiftning som LULUCF-förordningen, förordningen om avskogning och direktivet om förnybar energi samt till förslag som är under förhandling (certifiering av koldioxidupptag, lagen om restaurering av natur, nya moduler för miljöräkenskaper). Därmed utnyttjas synergieffekterna av ett gemensamt övervakningssystem som säkerställer interoperabilitet mellan övervakningskraven enligt de olika lagstiftningsramarna utan att medlemsstaternas regelbörda ökar.

Den skogsövervakning som ska inrättas enligt förslaget skulle leda till ett kostnadseffektivt system som bygger på stordriftsfördelar, där EU-omfattande skogsdataprodukter kan produceras i enlighet med standardiserade definitioner och tekniska specifikationer, utan att de behöver utvecklas individuellt på nationell nivå. Detta kommer följaktligen att möjliggöra ett effektivare genomförande av ovannämnda lagstiftning. Exempelvis visar extrapolerade resultat från en fallstudie om att ersätta en enda indikator (markbaserad kartläggning av kalhyggen) med Copernicus satellitdata potentiella kumulativa fördelar på mellan 28 miljoner och 38 miljoner EUR fram till 2035 i alla medlemsstater.

Om det redan finns nationella övervakningssystem skulle förslaget inte kräva några betydande förändringar av deras funktion när det gäller metoder för datainsamling, utan snarare lämna stort utrymme för flexibilitet och endast kräva att medlemsstaterna harmoniserar de beräknade aggregerade värdena i linje med gemensamma definitioner. Detta kommer att förbättra systemets kostnadseffektivitet och minska den administrativa bördan för den nationella förvaltningen.

Detta effektiva och kostnadseffektiva system för skogsövervakning skulle tjäna flera syften:

–    Att förbättra data för beslutsfattande och genomförande av politiken, bland annat genom att tillhandahålla mer aktuell information om naturliga störningar och skogskatastrofer i medlemsstaterna.

–    Att göra det möjligt för enskilda skogsförvaltare att marknadsföra sina ekosystemtjänster, såsom koldioxidupptag, baserat på jämförbara och trovärdiga data.

De flesta fördelarna med initiativet är indirekta, inklusive den lägre administrativa bördan för företag, skogsförvaltare, förvaltningar och allmänheten i sökandet efter skogsrelaterad information, i linje med den digitala agendan för Europa. Allmän tillgång till tillförlitliga och trovärdiga data kan också underlätta användningen av skogsdata för forskare, beslutsfattare och skogsindustrier, och leda till att innovativa små och medelstora företag utvecklar nya databaserade tjänster.

Tidig och korrekt information om kollager och kolflöden i deras skogar kan ge skogsförvaltare möjlighet att bättre identifiera var potentialen för ytterligare koldioxidupptag för certifiering finns och planera lämpliga hållbara förvaltningsmetoder på det mest effektiva sättet. Det ekonomiska värdet av EU:s skogsområdes nettokolsänka kan uppskattas till 32,8 miljarder EUR. EU:s skogar och träprodukter avlägsnar för närvarande cirka 380 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. En EU-omfattande ram för tidig miljöövervakning och långsiktig planering skulle förbättra möjligheterna att tidigt och snabbt upptäcka skogsstörningar och anpassa skogarna och den skogsbaserade sektorn till det föränderliga klimatet. Fram till 2100 förväntas temperaturökningarnas inverkan på 32 trädarter i Europa minska värdet på den europeiska skogsmarken med 27 % på grund av en förväntad minskning av ekonomiskt värdefulla arter. Strategiska och välgrundade åtgärder i dag skulle minska denna nedgång i morgon och hjälpa EU att nå sitt mål om klimatneutralitet senast 2050 enligt den europeiska klimatlagen.

När det gäller kostnaderna för det rekommenderade alternativet förväntas dessa bäras av medlemsstaterna och EU, medan små och medelstora företag i stort sett inte kommer att påverkas. Merparten av kostnaderna för medlemsstaterna skulle avse behovet av att genomföra en regelbunden systematiserad insamling av markdata i ett nätverk av övervakningsstationer. Detta är för närvarande arbete som utförs av nationella skogsinventeringar i de flesta medlemsstater. Om en medlemsstat måste göra en nationell skogsinventering uppskattas kostnaderna till 42 EUR/km2 skogsareal (baserat på de kostnader som tre medlemsstater ådrog sig för att göra nationella skogsinventeringar – femårsintervall och användning av jordobservation ingår). Kostnaden för harmonisering av skogsdata har uppskattats till 10 000 EUR per indikator. Att lägga till en ny indikator till en redan etablerad skogsinventering kommer sannolikt inte att medföra några betydande merkostnader. För ett fåtal indikatorer som valts ut enligt det rekommenderade alternativet, t.ex. kartläggning av urskogar och naturskogar eller av skogshabitat enligt habitatdirektivet, kan fältundersökningar utöver skogsinventeringen vara nödvändiga, vilket medför vissa ytterligare kostnader för medlemsstater med stora skogsområden.

Kostnaderna för att utarbeta och meddela en integrerad långsiktig plan uppskattas till 600 000 EUR (baserat på Tysklands kostnader i samband med dess skogsstrategi för 2050).

Med tanke på att bättre kunskap och bättre planering kommer att leda till bättre skogsvårdsbeslut och policybeslut kommer förslaget indirekt att bidra till uppfyllandet av flera mål för hållbar utveckling, bland annat om hälsa (mål 3), vatten (mål 6), ansvarsfull konsumtion och produktion (mål 12), bekämpa klimatförändringen (mål 13) och ekosystem och biologisk mångfald (mål 15). När det gäller ekonomiskt överkomlig och ren energi (mål 7) kan positiva effekter och potentiella kompromisser förväntas. Bättre kunskap och planering som underlättar en mer hållbar förvaltning kan leda till mer eller mer långsiktigt tillhandahållande av trädbaserad biomassa för förnybar energi, men riskerar att leda till överavverkning. En liknande effekt antas för anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8), där bättre kunskap och planering stöder nya bioekonomiska aktiviteter och sysselsättningsmöjligheter men leder till en nedgång i traditionella sektorer.

Genom att stödja mer riktade och evidensbaserade åtgärder från policyutformare och beslutsfattare, inklusive skogsförvaltare, skulle det rekommenderade alternativet stärka det hållbara tillhandahållandet av ekonomiska, sociala och kulturella skogsresurser och skogstjänster. Till exempel uppskattades värdet av virkesförsörjningen till cirka 16 miljarder EUR 2021, och värdet av reglerande och kulturella ekosystemtjänster (dvs. översvämningsskydd, vattenrening och rekreation – skogar hade den största andelen av det totala värdet av naturbaserad rekreation) till cirka 57 miljarder EUR.

Slutsatser 

Förslaget motsvarar det rekommenderade alternativet i konsekvensbedömningen för alla aspekter som nämns ovan, med undantag för integrerad långsiktig planering. På grundval av samrådet med medlemsstaterna beslutade kommissionen att begränsa interventionsnivån till frivillig integrerad planering. Detta kommer att påverka både de tillhörande kostnaderna och fördelarna med förslaget jämfört med det rekommenderade alternativet. I avsaknad av en skyldighet att utarbeta eller uppdatera integrerade långsiktiga planer kommer administrativa kostnader för medlemsstaterna inte nödvändigtvis att uppstå. Medlemsstater som beslutar sig för att välja de integrerade långsiktiga skogsplanerna kommer dock att dra nytta av stärkt klimatanpassning av skogar, förbättrad samstämmighet och effektivitet hos åtgärderna samt undvikande av kompromisser och konflikter.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

I linje med kommissionens åtagande om bättre lagstiftning har förslaget utarbetats i samråd, baserat på öppenhet och fortlöpande kontakter med berörda parter. I linje med principen ”en in, en ut” har den administrativa effekten analyserats. De administrativa kostnaderna kommer huvudsakligen att belasta EU och de offentliga förvaltningarna i medlemsstaterna. Administrativa kostnader för företag, inklusive skogsägare och människor, uppskattas vara obetydliga eftersom initiativet inte inför några nya direkta administrativa krav som är tillämpliga på dessa grupper.

De offentliga myndigheterna i medlemsstaterna kommer att ådra sig administrativa kostnader för att säkerställa att deras övervakningssystem uppfyller de minimikrav i fråga om datainsamlingsfrekvens och indikatortäckning som fastställs i detta förslag. Om de väljer frivillig planering kommer de också att ådra sig administrativa kostnader för att utarbeta eller uppdatera långsiktiga integrerade planer för skogar, se över dessa och övervaka framstegen mot att uppnå målen i planen. De administrativa kostnaderna kommer att bero på medlemsstaternas enskilda utgångspunkter.

Ökad användning av avancerad skogsövervakningsteknik tillsammans med förbättrad tillgång och åtkomst till skogsdata genom den gemensamma digitala plattformen för skogsinformationssystemet för Europa kommer att minska den administrativa bördan för företag, allmänheten och förvaltningar i sökandet efter skogsrelaterad information.

•Grundläggande rättigheter

Detta förslag är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det bidrar till att upprätthålla rätten till en hög miljöskyddsnivå och förbättra miljöns kvalitet, i linje med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i stadgan.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Genomförandet av förslaget kommer att kräva personalresurser i kommissionen, i enlighet med den bifogade finansieringsöversikten för rättsakt. Personalkonsekvenserna för kommissionen förväntas hanteras genom ytterligare anslag, i enlighet med vad som anges i finansieringsöversikten.

Genomförandet kommer också att kräva stöd från Europeiska miljöbyrån, för vilken ytterligare resurser kommer att behövas, i enlighet med finansieringsöversikten.

Kommissionens kostnader för att ta fram och tillhandahålla grundläggande fjärranalysdata och fjärranalysprodukter täcks genom Copernicusprogrammet. Kostnaderna för specifika produkter som ännu inte är tillgängliga täcks av de ytterligare resurser för Europeiska miljöbyrån som föreskrivs i denna förordning.

Detta förslag innehåller artiklar som beskriver det ytterligare arbete som kommer att behövas för att genomföra förordningen, inklusive befogenhet att anta delegerade akter eller genomförandeakter (t.ex. för att utarbeta tekniska specifikationer och bestämmelser om datainsamling för ytterligare indikatorer, inbegripet sådana som kräver integrering av fjärranalysdata och markbaserade data).

Den finansieringsöversikt som ingår i detta förslag visar de detaljerade budgetkonsekvenserna och de personalresurser och administrativa resurser som krävs. Kostnaderna för de ytterligare uppgifter som kommissionen måste åta sig kommer att bäras av Life-programmet. De uppgifter som anförtros Europeiska miljöbyrån kommer att finansieras genom en omfördelning inom Life-programmet. Möjligheter inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, såsom det kommande partnerskapet ”Skogar och skogsbruk för en hållbar framtid”, bör ytterligare bidra till utvecklingen av förbättrade, konsekventa och aktuella skogsdata i medlemsstaterna.

5.ÖVRIGA ASPEKTER

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Senast när denna förordning träder i kraft kommer kommissionen att utarbeta en plan baserad på en uppsättning delmål för att följa genomförandet av de åtgärder som krävs för att uppnå de specifika målen (t.ex. antagande av tekniska genomförandeåtgärder om dataharmonisering och datastandardisering och om styrningsramen) mot en specifik tidsram.

Dessutom kommer kommissionen i samarbete med medlemsstaterna att regelbundet (vartannat år) övervaka införandet och effekterna av åtgärderna på grundval av följande aspekter:

·Antal skogsdata med en gemensam definition.

·Antal skogsdata med harmoniserade eller standardiserade metoder för datainsamling.

·Medlemsstaternas tillhandahållande av data till skogsinformationssystemet för Europa.

·Dataåtkomst via skoginformationssystemet för Europa (genomsnittligt antal klick per månad).

·Nationella anpassningsstrategier och riskbedömnings- och riskhanteringsstrategier som bygger på gemensamma indikatorer.

·Utveckling av marknaden för digitala tjänster för skogar (särskilt antalet små och medelstora företag).

·Antalet frivilliga integrerade långsiktiga planer som antagits av medlemsstaterna.

·Nivån på anpassningen av frivilliga integrerade långsiktiga planer till den gemensamma uppsättningen grundläggande aspekter att beakta.

·Användning av EU-medel till stöd för övervakningsverksamhet.

Kommissionen kommer också att inleda en utvärdering baserad på ovannämnda aspekter och rapportera till rådet och parlamentet om genomförandet av förordningen fem år efter dess ikraftträdande.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

De viktigaste bestämmelserna i den föreslagna förordningen anges nedan.

I artikel 1 fastställs syftet med denna förordning att inrätta en ram för skogsövervakning. I förordningen fastställs förordningens vägledande principer och övergripande mål, även när det gäller frivillig integrerad långsiktig planering på medlemsstatsnivå och stärkt styrning mellan kommissionen och medlemsstaterna.

I artikel 3 beskrivs det skogsövervakningssystem som ska inrättas och drivas av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna, med angivande av dess delar. Den fastställer regler och ansvarsområden för kommissionen och Europeiska miljöbyrån ges i uppdrag att bistå kommissionen i genomförandet av övervakningssystemet, inklusive skogsinformationssystemet för Europa.

I artikel 4 fastställs de regler som gäller för den första delen av skogsövervakningssystemet, nämligen systemet för geografisk identifiering för kartläggning och lokalisering av skogsenheter.

I artikel 5 fastställs reglerna för övervakningsramen för insamling av skogsdata (andra delen av skogsövervakningssystemet), med angivande av tids- och datainsamlingskrav för kommissionen när det gäller standardiserade skogsdata och medlemsstaternas frekvenskrav när det gäller harmoniserade skogsdata. Den ger vidare kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att ändra specifikationerna för de standardiserade skogsdata som ingår i bilaga I.

Artikel 6 gör det möjligt för medlemsstaterna att välja bort den standardiserade insamling av skogsdata som drivs av kommissionen genom att tillhandahålla nationella data i linje med standardiserade specifikationer och säkerställa kvalitetsbedömning.

I artikel 7 fastställs de regler som gäller för den tredje delen av skogsövervakningssystemet, nämligen ramen för delning av skogsdata, med närmare uppgifter om tidpunkt och harmoniseringskrav för medlemsstaterna och med bestämmelser om relevant befogenhet för kommissionen att utveckla ytterligare tekniska regler. Den fastställer kraven för medlemsstaterna och kommissionen för att göra data tillgängliga för allmänheten, även i skogsinformationssystemet för Europa. Den ger vidare kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att ändra specifikationerna för de harmoniserade data i bilaga II.

Enligt artikel 8 ska kommissionen och medlemsstaterna samla in ytterligare skogsdata på grundval av lämpliga metoder och ge kommissionen befogenhet att fastställa sådana metoder.

Artikel 9 anger kommissionens och medlemsstaternas ansvar att utveckla kompatibla system för datautbyte, ger kommissionen befogenhet att anta regler för att säkerställa att systemen för datalagring och datautbyte är kompatibla och fastställer skyddsåtgärder för den geografiskt explicita lokaliseringen av övervakningsstationer.

I artikel 10 fastställs kommissionens och medlemsstaternas roller och ansvar för att säkerställa kontroll av datakvaliteten, och kommissionen ges befogenhet att fastställa standarder för noggrannhet och regler för kvalitetsbedömning genom delegerade akter och särskilda regler för bedömningsrapporter och korrigerande åtgärder genom genomförandeakter.

I artiklarna 11 och 12 fastställs en styrningsram med regler och principer för samordning och samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna och berörda regionala parter samt de nationella kontaktpersonernas roll.

Genom artikel 13 ges medlemsstaterna möjlighet att utarbeta eller anpassa befintliga integrerade långsiktiga skogsplaner, och artikeln specificerar ytterligare vilka aspekter som ska beaktas i planerna och skyldigheten att göra dem tillgängliga för allmänheten.

I artikel 16 föreskrivs att förordningen kommer att ses över fortlöpande och att kommissionen kommer att rapportera om dess genomförande inom fem år från ikraftträdandet.

2023/0413 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 2 , och

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 3 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Skogar och annan trädbevuxen mark täcker nästan hälften av unionens markyta och spelar en viktig roll för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna, bevara och återställa den biologiska mångfalden, säkerställa en stark skogsbaserad bioekonomi och välmående landsbygdsområden, bevara kulturarvet samt erbjuda rekreations- och utbildningsmöjligheter för unionsmedborgarnas välbefinnande. Skogarna tillhandahåller viktiga ekosystemtjänster såsom klimatreglering, luftrening, vattenförsörjning och vattenreglering, översvämnings- och erosionskontroll, livsmiljöer för biologisk mångfald och genetiska resurser. Hälsosamma skogsekosystem stöder en betydande del av bioekonomin i unionen och tillhandahåller råvaror (trä och andra skogsprodukter än trä såsom växter som används som livsmedel och växter för medicinskt bruk) för en rad olika sektorer, där de utökade skogsbaserade värdekedjorna för närvarande stöder 4,5 miljoner arbetstillfällen i unionen. Skogsmark bidrar främst till unionens kolsänka och bör spela en viktig roll för att uppfylla åtagandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (den europeiska klimatlagen) 4 , inbegripet unionens mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050, och målen i 55 %-paketet, särskilt de nya övervakningskrav som införs genom Europaparlamentets och rådets ändrade förordning (EU) 2018/1999 5 med avseende på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 (LULUCF-förordningen) 6 . Skogsmark omfattas också av andra skyldigheter, såsom de som rör skydd av arter och livsmiljöer enligt rådets direktiv 92/43/EEG 7 , avskogning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 (förordningen om avskogning) 8 , [restaurering av natur i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [X/X] 9 ] och förnybar energi enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) 10 . Skogar och skogsbruk är också avgörande för att uppnå nyckelprioriteringar som det nya europeiska Bauhaus 11 eller EU:s bioekonomistrategi 12 .

(2)Torka utan motstycke, utbrott av barkborrar och skogsbränder till följd av klimatförändringarna har dock redan orsakat betydande träddöd och tillfällig skogsförlust i många medlemsstater under de senaste åren. Frekvensen och allvarlighetsgraden för extrema klimat- och väderförhållanden beräknas öka ytterligare. En stor andel av unionens skogar är sårbara för effekterna av dessa förhållanden, med negativa konsekvenser för skogsägare, skogsbaserade industrier och värdekedjor, för försörjningen på landsbygden och för skogens biologiska mångfald, vilket negativt påverkar skogarnas förmåga att tillhandahålla viktiga ekosystemtjänster som unionsmedborgarnas välbefinnande och bioekonomin i unionen är beroende av. Risker som skogsbränder och skadedjursutbrott är gränsöverskridande till sin natur och ökar i takt med klimatförändringarna. Det leder till högre kostnader för att förhindra detta och bidrar till volatiliteten på virkesmarknaden. De europeiska skogarna drabbas redan av ekonomiska effekter av skogsbränderna på ungefär 1,5 miljarder EUR årligen, medan stigande temperaturer förväntas minska värdet på skogsmark med fler hundra miljarder EUR fram till sekelskiftet på grund av förändringar i artsammansättningen.

(3)För att hantera dessa negativa trender och hot, säkerställa att skogarna i unionen kan fortsätta att leverera sina många funktioner i ett föränderligt klimat och bevara skogsekosystemen som naturarv krävs bättre förebyggande, beredskap, insatser och återhämtning efter katastrofer samt ökad biologisk mångfald för att förbättra skogarnas resiliens mot klimatpåverkan, en starkare förmåga att hantera risker och adaptiva skogsförvaltningsstrategier.

(4)Medlemsstaterna, skogsägarna och unionen kan endast vidta lämpliga åtgärder om de har enhetliga, tillförlitliga, aktuella och jämförbara data och på bästa sätt utnyttjar möjligheterna med den digitala omställningen, inbegripet teknik för jordobservation. I detta syfte bör ett EU-omfattande skogsövervakningssystem inrättas för att samla in och dela skogsdata som stöder välgrundat beslutsfattande, till exempel genom att göra det möjligt att i god tid identifiera, bedöma och hantera faror, risker och skador med koppling till skogar. Mot denna bakgrund tillkännagavs i EU:s nya skogsstrategi för 2030 ett lagstiftningsförslag om skoglig observation, rapportering och datainsamling, inklusive strategiska planer för skogarna och den skogsbaserade sektorn.

(5)Tack vare konstellationen av Copernicussatelliter och andra rymdtillgångar, som kompletteras med regelbundna luftburna avbildningskampanjer, är unionen utrustad med tillförlitliga, kostnadseffektiva och lättanvända jordobservationstekniker. Dessa gör det möjligt att upptäcka och övervaka klimatförändringsdrivna skogsstörningar, såsom skogsbränder, torka, stormar och skadedjursutbrott.

(6)Det är dessutom nödvändigt att få en korrekt och fullständig bild av de europeiska skogarna i unionen för att bedöma deras sårbarhet för och resiliens mot klimatförändringar, och effektiviteten i åtgärderna för att hjälpa dem att anpassa sig till klimatförändringarna. Detta kräver insamling av relevanta data om skogshälsa, biologisk mångfald och skogsstrukturer.

(7)De flesta skogsdata på nationell nivå har samlats in genom nationella skogsinventeringar. Huvudfokus ligger på övervakning av timmerresurser även om vissa insamlade data även omfattar andra skogsfunktioner. Dessutom finns det för närvarande inget övergripande system på unionsnivå som kan säkerställa tillgång till jämförbara kvalitetsdata inom alla relevanta politikområden, inklusive skogsresiliens och biologisk mångfald. Dessutom kvarstår utmaningar i samband med integreringen av fjärranalysdata och markbaserade data på grund av bristande interoperabilitet och datatillgänglighet för markdata, ofta i samband med problem som rör datasekretess. På det hela taget måste den nuvarande skogsövervakningen i unionen vidareutveckla en systematisk datainsamling och datadelning i enlighet med gemensamma beskrivningar och långa och jämförbara högupplösta tidsserier.

(8)Den snabba utvecklingen av övervakningsverktyg och övervakningsteknik, särskilt jordobservation genom rymd- eller flygbaserade metoder och globala satellitnavigeringssystem, ger en unik möjlighet att modernisera, digitalisera och standardisera övervakningen av skogar, tillhandahålla en tjänst till skogsbrukare och myndigheter och stödja frivillig integrerad långsiktig planering, samtidigt som tillväxten på unionsmarknaden stimuleras när det gäller denna teknik och tillhörande nya färdigheter, inbegripet för små och medelstora företag. Hittills kan snabba förändringar av skogstäcket, t.ex. genom skogsstörningar, upptäckas genom jordobservationer och förbättra skogsövervakningens effektivitet. Markmätningar behövs dock för att utveckla, verifiera och kalibrera dataprodukter från jordobservationer. Många egenskaper som är kopplade till skogsstörningar eller biologisk mångfald (t.ex. orsaker till skogsstörningar, mängden död ved, skogens naturlighet eller förekomsten av naturskogar) är svåra att förutsäga för stora områden med hjälp av enbart jordobservationer.

(9)Det finns flera av unionens policyinstrument som direkt eller indirekt påverkar skogar på områdena miljö och biologisk mångfald, klimat, energi, bioekonomi och civilskydd. Ett skogsövervakningssystem av hög kvalitet som kombinerar markbaserade observationer med data och produkter från jordobservationer kommer att göra det möjligt att spåra framstegen mot unionens syften och mål, så att de kan genomföras och utvärderas framgångsrikt. Som ett exempel kräver genomförandet av det reviderade direktivet om förnybar energi att medlemsstaterna har information om var urskogar och naturskogar är belägna. Att ha tillgång till årliga data om förändringar i trädtäckningen och omfattningen av skogsstörningar kan dessutom stödja medlemsstaternas övervakning och rapportering av förändringar i kollagren inom ramen för LULUCF-förordningen. Detta tillvägagångssätt är i linje med andra unionsinstrument, såsom EU-observatoriet med inriktning på avskogning, skogsförstöring, förändringar i världens skogsareal och bakomliggande drivkrafter, som förankrades i 2019 års meddelande Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar 13 , som syftar till att övervaka förändringar i världens skogar och bakomliggande drivkrafter genom att tillhandahålla globala skogskartor, information om försörjningskedjor och jordobservationsverktyg för regionala till globala analyser.

(10)Dessutom bör tillgången till skogsdata av hög kvalitet stödja införandet av hållbara affärsmodeller såsom teknik för koldioxidupptag och lösningar för kolinlagrande jordbruk inom unionens ram för certifiering av koldioxidupptag i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning [X/X] 14 , vilket stimulerar antagandet och den storskaliga spridningen av hållbara metoder för kolinlagrande jordbruk och koldioxidlagring i hela unionen genom minskade kostnader för skogsförvaltare som beslutar att delta i sådana system.

(11)Mot denna bakgrund bör kommissionen i samarbete med medlemsstaterna inrätta ett skogsövervakningssystem som bygger på tre delar som gradvis bör tas i drift: Ett geografiskt explicit identifieringssystem för skogsenheter, en ram för insamling av skogsdata och en ram för datadelning. Systemet för skogsövervakning bör möjliggöra insamling av data baserade på jordobservation och georefererad markobservation och bör säkerställa interoperabilitet med andra befintliga elektroniska databaser och geografiska informationssystem, inklusive de som är relevanta för övervakningen av LULUCF-verksamhet och för spårning av avskogningsfria råvaror i enlighet med förordningen om avskogning. Skogsövervakningssystemet bör respektera principerna i den senaste europeiska interoperabilitetsramen 15 .

(12)För att säkerställa att skogsdata kan övervakas på ett enhetligt sätt är det först nödvändigt att identifiera och lokalisera skogsenheter med liknande grundläggande egenskaper såsom minsta areal, trädtäckning och huvudsaklig skogstyp. I detta syfte bör det geografiskt explicita identifieringssystemet möjliggöra korrekt kartläggning och lokalisering av områden som innehåller skog, vilket gör det möjligt att spåra ändringar av skogstäcket och skogsegenskaper över tid. För att säkerställa en tillräcklig noggrannhetsnivå bör systemet uppfylla en minimistandard när det gäller skala och utvecklas kring en standardiserad metod.

(13)De skogsdata som ska samlas in enligt denna förordning återspeglar databehoven för att underbygga unionens politik på områdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar, förebyggande och hantering av katastrofrisker, biologisk mångfald och bioekonomi. Skogsdatainsamlingssystemet bör baseras på olika dataset: Standardiserade data, som ska hanteras av kommissionen och huvudsakligen samlas in genom jordobservation via Copernicussatelliter och omfattas av tekniska protokoll, och harmoniserade data, som medlemsstaterna bör bidra till genom systematisk insamling av data med hjälp av sina egna undersökningar som bygger på en uppsättning provytor, såsom nationella skogsinventeringar eller andra nätverk av övervakningsstationer, samt komplettera med jordobservationsverktyg, där sådana finns och är tillämpliga.

(14)För att ge den mest heltäckande bilden av tillståndet för skogarna i unionen bör medlemsstaterna kunna välja att inte använda den tjänst som tillhandahålls av kommissionen och bidra till den standardiserade datasammanställning som utförs av kommissionen med sina källor. Detta bör göra det möjligt för medlemsstater som har övervakningssystem på plats att bidra med sina nationellt tillämpliga dataset, såsom fältdata eller luftburna kampanjer som inte är tillgängliga i hela unionen, utan att skapa en ytterligare resursbörda, i linje med subsidiaritetsprincipen. Dessutom bör den kompletterande användningen av luftburna övervakningssystem bidra till att kvantifiera effekterna av skogsbränder för att planera för återställande av det brandhärjade området och därmed minska kostnaderna för medlemsstaterna och skogsägarna genom effektivare förvaltning efter bränder. Om medlemsstaterna väljer att inte använda de tjänster som tillhandahålls av kommissionen bör de samla in data i enlighet med de tekniska specifikationerna i denna förordning och årligen bedöma kvaliteten på dessa data.

(15)I syfte att minska kostnaderna och underlätta tillgången till skogsdata bör ramen för delning av skogsdata säkerställa att medlemsstaterna och kommissionen gör sådana data tillgängliga för allmänheten, inbegripet i skogsinformationssystemet för Europa. Medlemsstaterna bör kunna fortsätta att använda sina befintliga datainsamlingssystem. I harmoniseringssyfte bör de dela data i enlighet med de tekniska specifikationer som ingår i förordningen och som bygger på befintliga referensbeskrivningar och referensmetoder. När det gäller data om var övervakningsstationerna är belägna, som för närvarande behandlas som konfidentiella av de flesta nationella skogsinventeringar, bör delningen av dem ske under förutsättning att det utvecklas skyddsåtgärder, i enlighet med relevanta EU-krav, som säkerställer att uppgifternas konfidentiella karaktär inte äventyras. Ramen för delning av skogsdata bör, genom geografisk lokalisering av medlemsstaternas delade data, underlätta tilldelningen av denna information till varje skogsenhet.

(16)För närvarande övervakas och rapporteras inte alla skogsrelevanta data i unionen enligt befintliga unionsramar och internationella ramar på grund av brist på system för datainsamling och harmoniserade metoder, till exempel data som är relevanta för att följa framstegen i anpassningen till klimatförändringar i enlighet med artiklarna 5 och 6 i den europeiska klimatlagen. Därför bör det i denna förordning föreskrivas att sådana ytterligare skogsdata ska inkluderas i det skogsövervakningssystem som omfattas av kommissionens utveckling av relevanta metoder, med stöd av det europeiska skogsforskningspartnerskap som utvecklats genom dess gemensamma forskningscentrum. De tekniska specifikationerna för dessa ytterligare skogsdata bör utarbetas stegvis genom genomförandeakter i nära samarbete med medlemsstaterna, på grundval av högsta prioritet och med beaktande av finansiell och teknisk genomförbarhet samt den eventuella administrativa bördan för medlemsstaterna.

(17)I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 16 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn föreskrivs att data från den offentliga sektorn ska offentliggöras i fritt och öppet format. Det övergripande målet för det direktivet är att fortsätta stärka EU:s dataekonomi genom att öka mängden data från den offentliga sektorn som är tillgänglig för vidareutnyttjande, säkerställa rättvis konkurrens och enkelt tillträde till information från den offentliga sektorn, och förbättra gränsöverskridande innovation som bygger på data. Huvudprincipen i det direktivet är att statliga data bör följa principen om inbyggd öppenhet och öppenhet som standard. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG 17 syftar till att garantera rätten till tillgång till miljöinformation i medlemsstaterna, i linje med 1998 års Århuskonvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen). Århuskonventionen omfattar allmänna skyldigheter som rör både att göra miljöinformation tillgänglig på begäran och att aktivt sprida sådan information. Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG 18 omfattar även delning av rumslig information, inbegripet dataset avseende olika miljöfrågor. Bestämmelserna i denna förordning om tillgång till information och arrangemang för datadelning bör komplettera dessa direktiv, så att det inte skapas en separat rättslig ordning, och de bör därför inte påverka tillämpningen av direktiven (EU) 2019/1024, 2003/4/EG och 2007/2/EG. I enlighet med dessa direktiv bör delning av skogsdata enligt denna förordning inte inverka negativt på den nationella säkerheten och det nationella försvaret.

(18)För att säkerställa att systemen för lagring och utbyte av data för insamling och delning av skogsdata inom ramen för skogsövervakningssystemet är kompatibla bör kommissionen och medlemsstaterna samarbeta, även med specialiserade organ.

(19)Skogsövervakningssystemet bör säkerställa att de data som delas är tillförlitliga och kontrollerbara. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför kontrollera kvaliteten och fullständigheten hos de skogsdata som samlas in inom ramen för skogsövervakningssystemet. Om kvalitetsbedömningen avslöjar brister i systemet bör medlemsstaterna åtgärda dem och förse kommissionen med bedömningen och de korrigerande åtgärderna. Mot bakgrund av detta bör kommissionen ges befogenhet att utarbeta regler och förfaranden för att säkerställa skogsövervakningssystemets kvalitet, med beaktande av behovet av att begränsa den ytterligare administrativa bördan för små och medelstora företag till ett minimum.

(20)För att stödja medlemsstaterna i skogsövervakningen och den frivilliga integrerade långsiktiga planeringen bör denna förordning upprätta en styrningsram för samordning och samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna, i syfte att förbättra kvaliteten, aktualiteten och täckningen för skogsdata. Styrningsramen bör vara inkluderande och vetenskapligt baserad och bör syfta till att ytterligare förbättra tillförlitligheten hos vetenskaplig rådgivning och kvaliteten på de integrerade långsiktiga planerna och därigenom underlätta kunskapsutbyte och utbyte av god praxis. Denna styrningsram bör säkerställa deltagande av de behöriga myndigheter som ansvarar för de olika policymål som återspeglar skogarnas mångfunktionalitet samt oberoende experter i linje med Europaparlamentets och rådets beslut [X/X] 19 . För genomförandet av denna styrningsram bör varje medlemsstat utse en nationell kontaktperson och informera kommissionen. Den nationella kontaktpersonen bör vara den huvudsakliga kontaktpunkten för all verksamhet som rör skogsövervakningssystemet samt frivillig integrerad långsiktig planering. Medlemsstaterna och kommissionen bör också använda befintliga regionala institutionella samarbetsstrukturer, inklusive sådana som omfattas av regionala konventioner och andra forum och processer som är relevanta för skogar.

(21)För att stödja en integrerad strategi inom de relevanta politikområdena och säkerställa resiliensen hos unionens skogar bör denna förordning på samma sätt ge medlemsstaterna möjlighet att utveckla frivilliga integrerade långsiktiga skogsplaner, eller vid behov anpassa sina befintliga långsiktiga skogsstrategier eller skogsplaner mot bakgrund av de aspekter som anges i denna förordning, även med beaktande av socioekonomiska överväganden. Utvecklingen av en sådan integrerad strategi skulle öka samstämmigheten i genomförandet av unionens mål genom att inkludera gemensamma aspekter i planerna, vilket också skulle omfatta möjliggörande faktorer såsom nödvändiga investeringar och utbildning och kapacitetsuppbyggnad för att stödja kompetensutveckling för skogsförvaltare. Planerna bör göras tillgängliga för allmänheten och återspegla ett perspektiv på medellång till lång sikt, inklusive men inte begränsat till 2040 och 2050.

(22)I syfte att säkerställa att skogsövervakningssystemet fungerar väl bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på att ändra och komplettera denna förordning för att anpassa de tekniska specifikationerna för skogsdata till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för att anta noggrannhetsstandarder för data och regler om kvalitetsbedömning. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 20 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(23) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på tekniska regler och förfaranden för delning och harmonisering av skogsdata, metoder för insamling av vissa skogsdata och ytterligare specificering av deras beskrivningar, förfaranden och format som ska användas för att säkerställa att systemen för lagring och utbyte av data är kompatibla och för att fastställa konfidentialitetsskydd så att systemen för lagring och utbyte av data kan inkludera information om geografiskt explicit lokalisering av övervakningsstationer, innehållet i bedömningsrapporterna om kvaliteten på data och formerna för deras inlämning till kommissionen samt beskrivningen av korrigerande åtgärder. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 21 .

(24)Kommissionen bör se över denna förordning med beaktande av den relevanta utvecklingen när det gäller unionslagstiftning, internationella ramar och tekniska och vetenskapliga framsteg samt ytterligare övervakningsbehov. Översynen bör också bedöma kvaliteten på dataharmoniseringen, särskilt huruvida harmoniseringen leder till alltför stora osäkerheter i uppskattningar som skulle motivera behovet av att införa standardiserad datainsamling. Fem år efter det att denna förordning har trätt i kraft bör kommissionen rapportera om dess genomförande.

(25)Unionens skogar och hållbart skogsbruk är avgörande för den europeiska gröna given och dess mål. EU har en rad befogenheter som också kan omfatta skog, såsom klimat, miljö, landsbygdsutveckling och katastrofförebyggande åtgärder. Inom dessa områden med delade EU-befogenheter omfattas skogar och skogsbruk inte av medlemsstaternas exklusiva befogenhet. Målen för denna förordning, nämligen att säkerställa hög kvalitet och jämförbarhet för de skogsdata som samlas in i unionen och att främja frivillig utveckling av integrerad långsiktig planering på medlemsstatsnivå som stöder resiliensen hos unionens skogar, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig, och på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar kan dessa mål bättre uppnås på unionsnivå. Unionen får därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Innehåll

1.I denna förordning fastställs en ram för skogsövervakning för unionen genom bestämmelser

a)som säkerställer att skogsdata inom unionen är aktuella, korrekta, konsekventa, transparenta, jämförbara och fullständiga och att de är allmänt tillgängliga,

b)som stöder den frivilliga utvecklingen av integrerade långsiktiga planer på medlemsstatsnivå genom en evidensbaserad, inkluderande, sektorsövergripande och anpassningsbar strategi,

c)som förstärker styrningen mellan kommissionen och medlemsstaterna.

2.I denna förordning fastställs regler för insamling och tillgängliggörande av information för att stödja

d)genomförandet av unionens lagstiftning och politik när det gäller bevarande, återställande och hållbar användning av skogsekosystem och deras tjänster, med särskilt beaktande av målet att öka skogarnas resiliens och göra det möjligt att skydda skogarnas mångfunktionalitet, inbegripet när det gäller

a)anpassning till och begränsning av klimatförändringar,

b)den biologiska mångfalden,

c)katastrofriskreducering och katastrofhantering,

d)skogshälsan,

e)användning av skogsbiomassa för olika socioekonomiska ändamål,

f)invasiva främmande arter.

e)medlemsstaternas nationella skogsförvaltning och integrerade långsiktiga planering, bland annat för att öka skogarnas resiliens mot skogsbränder, skadedjur, torka och andra störningar.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1)geografiskt explicit information: information som används och lagras på ett sätt som gör att den kan kartläggas och lokaliseras med specifik precision och noggrannhet.

2)geografiskt informationssystem: ett datasystem som kan samla in, lagra, analysera och visa geografiskt explicit information.

3)skogsenhet: ett geografiskt explicit område som representerar ett tillräckligt homogent skogsområde enligt jordobservation och varje annat lämpligt kompletterande skikt av geografiskt explicit information, såsom trädtäckning, administrativ gräns eller topografisk gräns i ett nationellt kartsystem.

4)skogsdata: information om skogsekosystemens tillstånd och användning, inklusive primärdata och aggregerade data som härletts från sådan information.

5)jordobservation: insamling av data om jordens fysikaliska, kemiska och biologiska system genom fjärranalysteknik såsom satelliter eller luftburna plattformar med bildsökande eller andra sensorer, i förekommande fall i kombination med fältdata.

6)skog: ett markområde som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än fem meter och ett krontak som täcker mer än 10 % av ytan, eller med träd som kan uppnå dessa tröskelvärden på platsen, utom mark som övervägande används i jordbruk eller som urban mark. Skog inbegriper områden med träd, inbegripet grupper av unga naturligt växande träd, planteringar som ännu inte har uppnått de minimivärden för krontäckning, likvärdig slutenhet eller trädhöjd, inklusive områden där det för tillfället till följd av mänskliga ingripanden, t.ex. avverkning, eller av naturliga orsaker inte finns några träd, men som normalt sett ingår i skogsområdet och väntas återgå till skog.

7)annan trädbevuxen mark: ett markområde som inte klassificeras som skog och som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än fem meter och ett krontak som täcker mellan 5 och 10 % av ytan, eller med träd som kan uppnå dessa tröskelvärden på platsen, eller med ett kombinerat täcke av snår, buskar och träd som täcker mer än 10 %. Det inbegriper inte mark som övervägande används i jordbruk eller som stadsmark.

8)dataharmonisering: en process där man använder tillgängliga data som samlats in genom olika övervakningssystem för att härleda jämförbara uppskattningar som motsvarar en överenskommen referensbeskrivning.

9)standardisering: resultatet av en process för att fastställa och genomföra gemensamma standarder för data, för att säkerställa att data samlas in, lagras och används konsekvent och korrekt i hela unionen.

10)fältdata: data som samlas in på fältet genom ett nätverk av övervakningsstationer enligt standardiserade protokoll. Det omfattar den geografiskt explicita placeringen av mätningen, som georefereras bland annat med globala systemtjänster för satellitnavigering.

KAPITEL 2
SKOGSÖVERVAKNING

Artikel 3
Skogsövervakningssystem

1.Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna i enlighet med artikel 11 inrätta och driva ett skogsövervakningssystem som omfattar följande:

a)Ett geografiskt explicit identifieringssystem för kartläggning och lokalisering av skogsenheter i enlighet med artikel 4. 

b)En ram för insamling av skogsdata i enlighet med artiklarna 5 och 8.

c)En ram för delning av skogsdata i enlighet med artikel 7.

2.Skogsövervakningssystemet ska bestå av elektroniska databaser och geografiska informationssystem och ska möjliggöra utbyte och integrering av skogsdata med andra elektroniska databaser och geografiska informationssystem, inbegripet sådana som utvecklats i enlighet med del 3 i bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 22 och artikel 33 i förordning (EU) 2023/1115. 

Skogsövervakningssystemet ska säkerställa regelbunden och systematisk insamling av

a)skogsdata på grundval av flygbilder eller rumsliga ortobilder, av Copernicus Sentinelsatelliter eller andra likvärdiga system,

b)fältdata via ett nätverk av övervakningsstationer.

3.Kommissionen får anlita specialiserade organ för att underlätta inrättandet och driften av skogsövervakningssystemet och för att ge medlemsstaternas behöriga myndigheter teknisk rådgivning om skogsövervakning.

4.Europeiska miljöbyrån ska bistå kommissionen i genomförandet av skogsövervakningssystemet, inbegripet i utvecklingen och driften av skoginformationssystemet för Europa (Fise).

5.Kommissionen ska kostnadsfritt dela de jordobservationsdata som den producerar med de myndigheter i medlemsstaterna som är behöriga för skogsövervakningssystemet eller med leverantörer av tjänster som dessa myndigheter har bemyndigat att företräda dem.

Artikel 4
Geografiskt explicit identifieringssystem för skogsenheter

1.Kommissionen ska inrätta ett geografiskt explicit identifieringssystem för kartläggning och lokalisering av skogsenheter (identifieringssystemet) som ska vara i drift senast [Publikationsbyrån: infoga datum=12 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande].

2.Identifieringssystemet ska vara ett geografiskt informationssystem. Kommissionen ska inrätta och regelbundet uppdatera identifieringssystemet på grundval av flygbilder eller rumsliga ortobilder, med en enhetlig standard som garanterar en noggrannhetsnivå som åtminstone är likvärdig med kartor i skala 1:100 000.

3.Identifieringssystemet ska

a)möjliggöra exakt kartläggning och lokalisering av skogsområden och, med förbehåll för fastställande av metoder enligt artikel 8.3, av annan trädbevuxen mark i hela unionen,

b)unikt identifiera skogsenheter på grundval av en kombination av de skogsdata som avses i artiklarna 5.2 och 8.1,

c)underlätta upptäckt och lokalisering av förändringar mellan mark som innehåller och som inte innehåller skog.

Artikel 5
Ram för insamling av skogsdata

1.Ramen för insamling av skogsdata ska vara i drift senast [Publikationsbyrån: infoga datum = 12 månader efter denna förordnings ikraftträdande], med avseende på den insamling av skogsdata som avses i punkt 2 och senast [Publikationsbyrån: infoga datum = 30 månader efter denna förordnings ikraftträdande], med avseende på den insamling av skogsdata som avses i punkt 3.

2.Kommissionen ska samla in följande skogsdata i enlighet med de tekniska specifikationerna i bilaga I och därigenom säkerställa att dessa data standardiseras:

a)Skogsområde.

a)Trädtäckning.

b)Skogstyp.

c)Konnektivitet mellan skogsområden.

d)Kronutglesning.

e)Skogsbränder.

f)Riskbedömning av skogsbränder.

g)Störningar i trädtäcket.

3.Medlemsstaterna ska samla in följande skogsdata, i enlighet med den frekvens som anges i bilaga II:

a)Skog som är tillgänglig för virkesförsörjning och skog som inte är tillgänglig för virkesförsörjning.

b)Ökad lagervolym.

c)Årlig nettoökning.

d)Beståndens struktur.

e)Trädens artsammansättning och artrikedom.

f)Europeisk skogstyp.

g)Upptag.

h)Död ved.

i)Lokalisering av skogsmiljöer i Natura 2000-områden.

j)Mängden vanliga skogsfåglar.

k)Områden med urskog och naturskog.

l)Skyddade skogsområden.

m)Produktion och handel med träprodukter.

n)Skogsbiomassa för bioenergi.

4.Vid tillämpning av punkt 3 a–h ska medlemsstaterna samla in fältdata på grundval av markundersökningar i kombination med data från jordobservation, om sådana finns tillgängliga, och data från andra relevanta informationskällor. Markundersökningarna ska baseras på ett nätverk av övervakningsstationer som är representativa för och förenliga med medlemsstatens skogsareal som avses i punkt 2 a.

5.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra de tekniska specifikationerna i bilaga I i syfte att anpassa dem till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

Artikel 6
Undantagsklausul

1.När det gäller den insamling av skogsdata som avses i artikel 5.2 får medlemsstaterna välja att inte använda den tjänst som tillhandahålls av kommissionen och att bidra med sina egna data till driften av det skogsövervakningssystem som avses i artikel 3.

2.Om en medlemsstat väljer alternativet i punkt 1 ska den

a)samla in de skogsdata som avses i artikel 5.2 i enlighet med de tekniska specifikationerna i bilaga I,

b)dela de skogsdata som avses i artikel 5.2 i enlighet med artikel 7.2,

c)årligen bedöma kvaliteten på insamlade data i enlighet med artikel 10.

Artikel 7
Ram för delning av skogsdata

1.Senast den [Publikationsbyrån: för in datum = 30 månader efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska medlemsstaterna dela de senast tillgängliga skogsdata som avses i artikel 5.3 i enlighet med de tekniska specifikationerna i bilaga II, genom att göra dem tillgängliga för allmänheten. Medlemsstaterna ska säkerställa dataharmonisering genom att dela aggregerade skogsdata i enlighet med beskrivningarna i bilaga II. Delning av den geografiskt explicita lokaliseringen av övervakningsstationer ska ske under förutsättning att de skyddsåtgärder som avses i artikel 9.2 vidtas.

2.Medlemsstaterna och kommissionen ska offentliggöra de data som avses i artiklarna 5.2, 5.3 och 8.1 i ett öppet format som är maskinläsbart och som säkerställer interoperabilitet och möjlighet till återanvändning i enlighet med artikel 5 i direktiv (EU) 2019/1024.

3.Kommissionen ska göra följande data tillgängliga för allmänheten i Fise:

a)Data som samlas in i enlighet med artikel 5.2.

b)Data som delas i enlighet med punkt 1 i denna artikel, med undantag för den geografiskt explicita placeringen av övervakningsstationer.

c)Data som delas i enlighet med artikel 6.2 b.

d)Data som samlas in i enlighet med artikel 8.1.

4.Medlemsstaterna får använda de data som delas genom ramen för delning av skogsdata för utarbetandet av de frivilliga integrerade långsiktiga skogsplaner som avses i artikel 13 i denna förordning samt för de syften som avses i artikel 14 i förordning (EU) 2018/841.

5.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra de tekniska specifikationerna i bilaga II i syfte att anpassa dem till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa tekniska regler och förfaranden för delning och harmonisering av skogsdata enligt denna förordning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Artikel 8
Ytterligare skogsdata

1.Kommissionen och medlemsstaterna ska samla in de skogsdata som förtecknas i bilaga III genom en stegvis strategi, med förbehåll för antagandet av de genomförandeakter som avses i punkt 3 i den här artikeln.

2.Vid tillämpning av punkt 1 ska kommissionen och medlemsstaterna använda data från jordobservation eller in fält och, när det gäller de skogsdata som förtecknas i leden a, b och c i bilaga III, en kombination av data från jordobservation, in fältdata och andra relevanta informationskällor.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa metoder, inklusive tekniska specifikationer, för insamling av de skogsdata som förtecknas i bilaga III, och för att ytterligare specificera beskrivningarna av de skogsdata som förtecknas där. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Artikel 9
Kompatibla system för lagring och utbyte av data

1.Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att utveckla kompatibla system för lagring och utbyte av data för insamling och delning av skogsdata inom ramen för skogsövervakningssystemet, med hjälp av de specialiserade organ som avses i artikel 3.3.

2.Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter om fastställande av regler för förfaranden och format som ska användas för att säkerställa kompatibiliteten hos de system för lagring och utbyte av data som avses i punkt 1, och att fastställa sekretesskyddande garantier för att inkludera information om geografiskt explicit lokalisering av övervakningsstationer i dessa system för lagring och utbyte av data. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

Artikel 10
Kontroll av datakvalitet

1.Kommissionen och medlemsstaterna ska ansvara för kvaliteten och fullständigheten hos de skogsdata som de samlar in och delar inom ramen för skogsövervakningssystemet.

2.Medlemsstaterna ska årligen bedöma kvaliteten på de data som delas i enlighet med denna förordning.

Om bedömningen visar på brister i dessa data ska medlemsstaterna vidta lämpliga korrigerande åtgärder. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna utvärderingsrapporterna om datakvalitet och, i förekommande fall, beskrivningen av de korrigerande åtgärderna och tidsplanen för deras genomförande senast den 1 juli efter det kalenderår då bristen konstaterades.

3.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att komplettera denna förordning genom att fastställa noggrannhetsstandarder för data som delas enligt denna förordning och regler för den kvalitetsbedömning som avses i punkt 2 i denna artikel och artikel 6.2 c.

4.Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter för att specificera innehållet i bedömningsrapporterna om kvaliteten på data och arrangemangen för deras inlämning till kommissionen samt beskrivningen av de korrigerande åtgärder som avses i punkt 2 andra stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2.

KAPITEL 3
INTEGRERAD STYRNING

Artikel 11
Samordning och samarbete

1.Medlemsstaterna och kommissionen ska samordna sina insatser och samarbeta för att förbättra kvaliteten, aktualiteten och täckningen för skogsdata.

2.Kommissionen ska på begäran stödja medlemsstaterna i utarbetandet eller anpassningen av deras frivilliga integrerade långsiktiga skogsplaner enligt artikel 13 genom att tillhandahålla information om läget för de underliggande vetenskapliga rönen och genom att underlätta utbytet av kunskap och god praxis.

3.Medlemsstaterna ska samarbeta sinsemellan och samordna sina åtgärder för att förbättra kvaliteten, aktualiteten och täckningen för skogsdata. Samarbetet och samordningen ska bygga på en öppen vetenskaplig debatt och syfta till att främja opartisk vetenskaplig rådgivning.

4.Medlemsstaterna och kommissionen får använda befintliga regionala institutionella samarbetsstrukturer, inklusive sådana som omfattas av regionala konventioner och andra forum och processer som är relevanta för skog.

Artikel 12
Nationella kontaktpersoner

1.Varje medlemsstat ska utse en nationell kontaktperson och underrätta kommissionen om detta.

2.Den nationella kontaktpersonen ska i synnerhet ha följande uppgifter:

a)Samordna utarbetandet av de skogsdata som ska delas enligt denna förordning, med beaktande av alla behöriga myndigheter, inbegripet de som ansvarar för förebyggande och hantering av katastrofrisker.

b)Samordna deltagandet av relevanta experter i expertgruppsmöten som anordnas av kommissionen och andra relevanta organ.

3.Den nationella kontaktpersonen ska fungera som kontaktpunkt för informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaten för utveckling eller anpassning av de frivilliga integrerade långsiktiga planer som avses i artikel 13. Om flera myndigheter i en medlemsstat deltar i utarbetandet eller anpassningen av den frivilliga integrerade långsiktiga skogsplanen ska den nationella kontaktpersonen ansvara för samordningen av detta arbete.

Artikel 13
Frivilliga integrerade långsiktiga planer

1.Medlemsstaterna uppmuntras att utveckla integrerade långsiktiga skogsplaner eller anpassa sina befintliga integrerade långsiktiga skogsplaner eller skogsstrategier, med beaktande av ett perspektiv på medellång till lång sikt, inbegripet men inte begränsat till 2040 och 2050.

2.Om medlemsstaterna utarbetar eller anpassar de planer som avses i punkt 1 uppmuntras de att täcka de aspekter som anges i bilaga IV.

3.Medlemsstaterna ska uppmuntra alla berörda parter att aktivt delta i utarbetandet av sina integrerade långsiktiga skogsplaner. Medlemsstaterna ska offentliggöra planerna.

KAPITEL 4 
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Befogenheten att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.5, 7.5 första stycket och 10.3 ska tilldelas kommissionen tills vidare från och med [Publikationsbyrån: för in datum = dagen för denna förordnings ikraftträdande].

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.5, 7.5 första stycket och 10.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 5.5, 7.5 första stycket och 10.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 15
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna artikel ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 16
Översyn

1.Denna förordning ska ses över i alla avseenden, med beaktande av den relevanta utvecklingen när det gäller unionslagstiftning, internationella ramar, tekniska och vetenskapliga framsteg, ytterligare övervakningsbehov och kvaliteten på de data som delas enligt denna förordning.

2.Senast den [Publikationsbyrån: för in datum = 5 år efter denna förordnings ikraftträdande] ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 17
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden

1.3Förslaget eller initiativet avser

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

1.4.2Specifikt/specifika mål:

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4Prestationsindikatorer

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)

2.FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER

2.1Regler om uppföljning och rapportering

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1Beräknat personalbehov

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden 

1.3Förslaget eller initiativet avser 

 en ny åtgärd 

 en ny åtgärd till följd av ett pilotprojekt/en förberedande åtgärd 23  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4Mål

1.4.1Allmänt/allmänna mål:

1.4.2Specifikt/specifika mål:

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

 begränsad varaktighet

–    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–    budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

–Genomförande med en inledande period som motsvarar införlivandeperioden på två år

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er) 24   

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, inbegripet dess personal vid unionens delegationer,

–    via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett,

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka),

– EIB och Europeiska investeringsfonden,

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen,

– offentligrättsliga organ,

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier,

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier,

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten.

2.FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER 

2.1Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd.

·Nya budgetrubriker som föreslås: Ej tillämpligt.

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

 
Det belopp som anges ovan kommer att behövas för att stödja olika genomförandeuppgifter som kommer att utföras av GD Miljö och JRC med anknytning till lagstiftningsbestämmelserna.

Den upphandlade verksamheten omfattar ett allmänt stödkontrakt för genomförandet av förslaget.

Dessutom har ett administrativt arrangemang med Gemensamma forskningscentret inkluderats i denna kategori, särskilt för att inrätta det vetenskapliga partnerskap som föreskrivs i den nya skogsstrategin för 2030, vilket kommer att stödja utvecklingen av nya indikatorer och metoder.

Anmärkningar om Europeiska miljöbyråns utgifter:

För att omgruppera behoven av förstärkning i byråerna i en finansieringsöversikt för Europeiska miljöbyrån omfattar resursbegäran även behov i samband med kommissionens förslag till direktiv om markövervakning och resiliens (COM(2023) 416.

Avdelning 1: Denna avdelning består av ytterligare två tillfälligt anställda (TA) och ytterligare en kontraktsanställd (CA) för detta förslag och en tillfälligt anställd och en kontraktsanställd i förhållande till COM(2023) 416 med början i mitten av 2025:

Tillfälligt anställd högre tematisk expert på skogsövervakning

Uppgifter:

·Stödja utvecklingen av periodiska dataset och indikatorer för skogsindikatorerna i bilaga II till ramen för skogsövervakning som samlas in (en årligen, två vartannat år, två vart tredje år, fem vart femte år, en vart sjätte år). Detta inbegriper bedömning av indikatorernas status och trender och fastställande av konsekvent terminologi för dessa begrepp.

·Utarbeta vägledning om hur data ska tolkas och härleda meningsfull statistik från status- och förändringsbedömningar av skogsindikatorer.

·Publicera och sprida insamlade data genom användarvänliga resultattavlor och tydliga onlinevisualiseringar av skogsinformationssystemet för Europa (Fise).

·Utarbeta praktiska riktlinjer och lösningar för genomförande av bedömningar av skogarnas tillstånd och trender.

·Säkerställa synergieffekter med rapporterad information enligt LULUCF-bestämmelserna.

TA AD 6 Senior förvaltare av skogsövervakningsdata

Uppgifter:

·Tillhandahålla teknisk it-expertis för att utveckla rapporteringsscheman.

·Hantera leveransen av de angivna rapporteringsflödena.

·Skapa rapportformat, Reportnet 3-dataflöde, kvalitetskontroll, referensdataset.

·Import och export av data i Reportnet 3.

·Skapa en produktionsdatabas med EU-dataset utifrån levererade dataset.

·Skapa standardtjänster utöver EU:s dataset.

·Skapa och hantera av utdata, t.ex. i datahubbar, discomap osv.

·Skapa tekniska vägledningsdokument.

·Tillhandahålla support och utbildningswebbinarier för helpdesk.

CA Dataanalytiker för skogsövervakning

Uppgifter:

·Utarbeta omfattande vägledning och en fälthandbok som innehåller referensbeskrivningar av variabler, metoder för datainsamling (inklusive mått), riktlinjer för harmoniseringsförfaranden och rapporteringsformat.

·Skapa och utveckla rapporteringsverktyget (Reportnet 3) för effektiv insamling och hantering av rumsliga data och tabelldata.

·Fastställa förfaranden för datakvalitet för att säkerställa att registrerade data är exakta, riktiga, fullständiga och jämförbara. Inrätta ett dokumentationssystem för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll som innehåller en plan, checklistor, anteckningar, beräkningsblad och rapporter för att dokumentera aktiviteter för kvalitetssäkring/kvalitetskontroll.

·Upprätta den europeiska skogsdatabasen, som omfattar data på observationsnivå, tabeller och rumsliga data för enskilda länder och europeiska kartor. Integrera databasen i Europeiska miljöbyråns infrastruktur för rumsliga data (European Environment Agency Spatial Data Infrastructure – EEA SDI).

·Utarbeta valideringsregler för databasen, inklusive datatypsvalidering, intervallkontroller, begränsningsvalidering och kontroller för saknade poster. Ge riktlinjer för överföring av data till den centraliserade databasen.

·Säkerställa synergieffekter med rapporterad information enligt LULUCF-bestämmelserna.

·Tillhandahålla en helpdesk för tekniskt stöd i samband med fältövervakning, harmonisering och datarapportering. Åtgärda och åtgärda eventuella buggar eller tekniska problem som kan uppstå.

·Kontrollera och stödja dataflödet från länder till Reportnet 3 och den europeiska skogsdatabasen. Övervaka och hjälpa till med överföringen av kartor från länder till den europeiska databasen för skogskartor.

·Utveckla och underhålla produkter baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation, och tillhandahålla de skogsindikatorer som krävs i bilaga I baserade på jordobservationer.

CA Expert på hantering och bedömning av markdata

Uppgifter:

·Inrätta, i samverkan och samordning med andra relevanta system, en arkitektur för utbyte av dataflöden genom Reportnet och Eionet för att samla in, behandla, validera och analysera data som rapporteras av medlemsstaterna vart sjätte år: 

·Data och resultat från övervakningen. 

·Trendanalys av deskriptorer och indikatorer för markhälsa. 

·Sammanfattning av och framsteg med genomförandet av hållbar markförvaltning och återställande. 

·Data i nationella register för förorenade områden.

·Hjälpa kommissionen med utvärderingen av genomförandet av lagen om markhälsa åtta år efter dess ikraftträdande. 

TA Senior expert på markövervakning 

Uppgifter:

·Stödja utvecklingen av en översikt på EU-nivå över nationella register över förorenade områden och rapportering från medlemsstaterna, översikt över definierade terminologier, kriterier för att definiera potentiellt förorenade områden och förteckningar över potentiellt förorenande riskverksamheter, nationella utlösande faktorer och regler för markundersökning, rapporteringsspecifikationer och schema.

·Tillhandahålla en regelbundet uppdaterad översikt över de riskbedömningsmetoder som tillämpas på nationell nivå (inbegripet screeningvärden), stödja utvecklingen av vägledning om riskbedömningsmetoder och hjälpa medlemsstaterna att tillämpa vägledningen när så är relevant.

·Stödja utvecklingen av en översikt på EU-nivå av medlemsstaternas mål och indikatorer för ianspråktagande eller hårdgörning av mark (vartannat år), och offentliggöra och sprida relevanta data genom resultattavlor och tydliga onlinevisualiseringar av data.

·Ge stöd till medlemsstaterna för att genomföra indikatorer som överensstämmer med beskrivningar och krav i lagen om markhälsa, genomföra hierarkin för markexploatering och hålla koll på metoderna i medlemsstaterna.

·Utarbeta vägledning för användning och tolkning av Copernicusdata och härleda statistik från status- och förändringsbedömningar.

·Utveckla vägledning för praktiska lösningar för att sätta upp mål för nettoianspråktagande av mark, åtgärder för att uppnå dem och relaterad övervakning.

Avdelning 2: Infrastruktur (främst utveckling av it-system/databaser) – it-lösningar som ska utvecklas av de ytterligare TA och CA i avdelning 1.

Avdelning 3 omfattar följande: It-utveckling, löpande kostnader för rapporteringssystem, utveckling och produktion av nya indikatorer, organisation och uppföljning av tekniska möten, utveckling av vägledande dokumentation och stödkontrakt för skogsindikatorer och bedömning samt sakkunskap om förorenad mark och markanvändning.

Detta avsnitt bör fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna bestämmelser för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

”Övriga administrativa utgifter” avser expertgruppsammanträden, uppdrag och andra kostnader avseende denna personal.

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.2.3Sammanfattning av den uppskattade inverkan på Europeiska miljöbyråns personalresurser och administrativa anslag inom kommissionen

1.1.1.1Beräknad inverkan på EEA:s personalresurser

–    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov (heltidsekvivalenter):

1.1.1.2Beräknat behov av administrativa anslag inom kommissionen

–    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Kostnaden per heltidsekvivalent (AD/AST) beräknas till 171 000 EUR/år. ”Övriga administrativa utgifter” avser kommitté- och expertgruppsammanträden, uppdrag och andra kostnader avseende denna personal.

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.3Beräknat personalbehov hos kommissionen

–    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

–    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

De ytterligare uppgifter som kommissionen måste ta på sig kräver ytterligare resurser vad gäller storleken på unionens bidrag och tjänsterna i tjänsteförteckningen för Europeiska miljöbyrån. Ökningen av EU:s bidrag till Europeiska miljöbyrån i samband med skogsövervakningsuppgifterna kommer att kompenseras till hälften av budgetposterna 09.0201 – Life Natur och biologisk mångfald och 09.0203 – Life Klimat. Ökningen av EU:s bidrag till Europeiska miljöbyrån i samband med markövervakningsuppgifterna kommer att kompenseras från budgetpost 09.0201 – LIFE Natur och biologisk mångfald. De kostnader som förutses under budgetpost 09 02 01 kommer att bäras av LIFE-programmet och planeras under de årliga förvaltningsplanerna för GD Miljö. De personalresurser som krävs ska företrädesvis täckas genom ett ytterligare anslag inom ramen för det årliga förfarandet för tilldelning av personalresurser.

–    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet

–    medfinansieras inte av tredje part

–    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna 

–    Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

–    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–    Påverkan på egna medel

–    Påverkan på andra inkomster

–inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter     

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13396-EUs-skogar-ny-EU-ram-for-skogsovervakning-och-strategiska-skogsplaner_sv.

(2)    EUT C , , s. .

(3)    EUT C , , s. .

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1), ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj).

(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och klimatåtgärder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentet och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU, rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj.

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/841/oj).

(7)    Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1992/43/oj ).

(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1115/oj ).

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) X/XX av den … (EUT …).

(10)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/2001/oj ).

(11)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Det nya europeiska Bauhaus – Vackert, hållbart, tillsammans (COM(2021) 573 final).

(12)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa (COM(2012) 60 final).

(13)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar av den 23 juli 2019 (COM(2019) 352 final).

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) X/XX av den … om inrättande av en unionsram för certifiering av koldioxidupptag (EUT …).

(15)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 23 mars 2017: Europeiska interoperabilitetsramen – genomförandestrategi (COM(2017) 134 final).

(16)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (omarbetning) (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56 ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/1024/oj).

(17)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26 ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/4/oj).

(18)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2007/2/oj).

(19)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) X/X av den … om ändring av rådets beslut 89/367/EEG om inrättande av en ständig kommitté för skogsbruk (EUT…).

(20)    Interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj?locale=sv ).

(21)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

(22)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013, EUT L 328, 21.12.2018, s. 1. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj ).

(23)    Enligt artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(24)    Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx .

(25)    Diff. = Differentierade anslag/Icke-diff. = Icke-differentierade anslag.

(26)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(27)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(28)    Resultat är produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t.ex. antal studentutbyten som finansierats, antal km vägar som byggts osv.).

(29)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(30)    Tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(31)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(32)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) anges nettobeloppen, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.11.2023

COM(2023) 728 final

BILAGOR

till

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om en övervakningsram för resilienta europeiska skogar

{SEC(2023) 384 final} - {SWD(2023) 372 final} - {SWD(2023) 373 final} - {SWD(2023) 374 final}

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER DE SKOGSDATA SOM AVSES I ARTIKEL 5.2 SAMT DERAS TEKNISKA SPECIFIKATIONER

(a)Skogsområde

Beskrivning: Skogsareal där minsta kartläggningsenhet ska vara 0,5 ha.

Rumslig upplösning: 10 m eller finare.

Frekvens: Minst en gång om året. 

(b) Trädtäckning 

Beskrivning: Trädtäckningen varierar mellan 0 % och 100 %. Trädtäckningen definieras som en vertikal projektion av trädkronor mot den horisontella jordytan och ger information om den proportionella krontäckningen per pixel.  

Rumslig upplösning: 10 m eller finare.

Frekvens: Minst en gång om året. 

(c)Skogstyp

Beskrivning: Ett trätäcke med en trädtäckning på över 10 % av en dominerande bladtyp (lövträd eller barrträd), med undantag för arealer som används inom jordbruket och i städerna, varvid minsta kartläggningsenhet ska vara 0,5 ha.

Rumslig upplösning: 10 m eller finare.

Frekvens: Minst vart tredje år.  

(d)Konnektivitet mellan skogsområden

Beskrivning: Skogsområdens kompakteringsgrad. Definieras i intervallet 0 till 100.

Metod: Beskrivs i Vogt, P., Caudullo G. Eurostat – Regional Yearbook 2022: Forest Connectivity, EUR 31072 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2022.

Rumslig upplösning: 10 m eller finare.

Frekvens: Minst en gång om året. 

(e)Kronutglesning

Beskrivning: Betydande negativ avvikelse för bladyteindexet (Leaf Area Index, LAI) i skogen, uttryckt som procentuell minskning av LAI jämfört med dess historiska baslinje, fastställd på grundval av Copernicusdata.  LAI karakteriserar mängden blad från växtkronor, definierad som den ensidiga gröna bladytan per enhets markyta i lövträdskronor och som hälften av den totala nålytan per enhets markyta i barrträdskronor. 

Rumslig upplösning: 300 m eller finare.

Frekvens: Minst varannan vecka. 

(f)Skogsbränder

De data som förtecknas nedan ska tillhandahållas på grundval av produkter från det europeiska informationssystemet för skogsbränder (EFFIS). 

i) Brandhändelser

Beskrivning: En enskild brandhändelse med en avgränsad brandavgränsning. Brandomkretsen kan fastställas på grundval av det brända område som uppkommer vid branden eller genom ansamling av termiska avvikelser som upptäcks av satellitsensorer, vilket kommer att resultera i ett bränt område med en specifik brandomkrets. Brandhändelser kännetecknas av datum för brand, brandens varaktighet och brandstorlek. 

Rumslig upplösning: 375 m eller finare.

Frekvens: Minst en gång i veckan. 

ii) Brända skogsområden 

Beskrivning: Ett område som har skadats av skogsbränder och som har påvisats genom minskad spektral respons från vegetationen efter branden jämfört med förhållandena före branden.  

Rumslig upplösning: 20 m eller finare.

Frekvens: Minst en gång i veckan. 

iii) Brandens allvarlighetsgrad 

Beskrivning: Kortsiktig grad av skada, orsakad av en skogsbrand, på växtligheten, uttryckt i kategorier: obränd, svedd, lätt, måttligt och svårt. Allvarlighetsgraden mäts som skillnaden mellan vegetationsförhållandena före brand och vegetationstillståndet efter brand och utvärderas kort efter en brandhändelse.

Rumslig upplösning: 20 m eller finare.

Frekvens: Varannan vecka.

iv) Markerosion efter brand 

Beskrivning: Potentiella förluster av mark på grund av att vegetationen avlägsnats av skogsbränder. Markerosion efter brand mäts på grundval av den typ av vegetation som påverkas, brandens allvarlighetsgrad, dvs om vegetationstäcket helt eller delvis avlägsnas, och användningen av den reviderade universella markförlustekvationen enligt definitionen i Bosco, C. m.fl. (2015), Modelling soil erosion at European scale: towards harmonization and reproducibility, Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 15, 225–245, som beaktar potentiell väderinverkan på markytan. 

Rumslig upplösning: 1 km2 eller finare.

Frekvens: Varannan vecka. 

v) Återställning efter brand 

Beskrivning: Grad av återvinning av vegetationstäcket i ett område som drabbats av skogsbränder, uttryckt i procent av tillståndet före brand. Övervakning och analys av återvinning av vegetation sker utifrån den typ av marktäcke som fanns före skogsbranden.  

Rumslig upplösning: 20 m eller finare.

Frekvens: Minst en gång om året. 

(g)Riskbedömning av skogsbränder  

i) Fukthalt i dött bränsle 

Beskrivning: Bränslets fuktighet är ett mått på mängden vatten i ett bränsle (vegetation) som finns tillgängligt för en brand och uttrycks som procent av det specifika bränslets torrvikt. För beräkning av brandfara beräknas bränslefuktigheten på grundval av meteorologiska variabler. Proxyvariabler för bränslefuktighet för fina bränslen, mellanbränslestorlek och tjocka bränslen erhålls genom bränslefuktigheten i brandväderindexet enligt definitionen i Van Wagner, C.E., Pickett, T.L., 1985. Equations and FORTRAN program for the Canadian Forest Fire Weather Index System. Forestry Technical Report. Canadian Forestry Service, Ottawa, Kanada.

Rumslig upplösning: 8 km eller finare.

Frekvens: Årliga data från ackumulerade dagliga värden. 

ii) Fukthalt i levande bränsle  

Beskrivning: Bränslets fuktighet är ett mått på mängden vatten i ett bränsle (vegetation) som finns tillgängligt för en brand och uttrycks som procent av det specifika bränslets torrvikt. För levande vegetation kan fukthalten i levande bränsle erhållas genom invertering av strålningsöverföringsmodeller av vegetationstyper.

Rumslig upplösning: 500 m eller finare.

Frekvens: Minst varje månad. 

iii) Karta över bränsletyper 

Beskrivning: Karta över fördelningen av olika bränsletyper. En bränsletyp är en identifierbar koppling av bränsleelement av olika art, form, storlek, arrangemang eller andra egenskaper som kommer att orsaka en förutsägbar spridningshastighet eller resistans mot bekämpning under angivna väderförhållanden, med användning av standardmodeller för brandbeteende hos olika bränslen. 

Rumslig upplösning: 100 m eller finare.

Frekvens: Minst vartannat år. 

(h)Störningar i trädtäcket 

Beskrivning: Kartor över områden där trädtäcket ändrats väsentligt, antingen tillfälligt eller som en gradvis försämring, inklusive följande parametrar som beskriver egenskaperna hos identifierade störningar:

i) Tidpunkt – årlig markering av startpunkten för den identifierade störningen.

ii) Storlek – beskrivning av störningsavvikelsens storlek jämfört med baslinjen uttryckt genom fotosyntetisk aktivitet.

iii) Återhämtning – beskrivning av varaktigheten och omfattningen av återgång till baslinjen efter störningar.

Rumslig upplösning: 10 m eller finare.

Frekvens: Minst en gång om året. 

BILAGA II

FÖRTECKNING ÖVER DE SKOGSDATA SOM AVSES I ARTIKEL 5.3 SAMT DERAS TEKNISKA SPECIFIKATIONER 

(a)Skog tillgänglig för träförsörjning och skog som inte är tillgänglig för träförsörjning 

Beskrivning:  Indelning av skogsareal i

i) skog tillgänglig för träförsörjning: skogar där miljömässiga, sociala eller ekonomiska begränsningar inte har någon betydande inverkan på den nuvarande eller potentiella träförsörjningen. Dessa begränsningar kan fastställas genom rättsliga bestämmelser, ledningens eller ägarens beslut eller av andra skäl,  

ii) skog som inte är tillgänglig för träförsörjning är alla skogar som inte anses vara tillgängliga för träförsörjningen enligt led a. Det rör sig om skogar där miljömässiga, sociala, ekonomiska eller rättsliga begränsningar hindrar betydande träförsörjning. Det omfattar

1) skogar med rättsliga begränsningar eller restriktioner till följd av andra policybeslut som helt utesluter eller kraftigt begränsar träförsörjning av skäl som miljöskydd eller bevarande av den biologiska mångfalden (skyddsskog, nationalparker, naturreservat och andra skyddade områden, t.ex. områden av särskilt miljömässigt, vetenskapligt, historiskt, kulturellt eller andligt intresse),

2) skogar där den fysiska produktiviteten eller träkvaliteten är för låg eller avverknings- och transportkostnaderna är för höga för att motivera avverkning, med undantag för tillfällig avverkning för eget behov.  

Enhet: Andel skogsareal.

Rumslig upplösning: Nationellt värde och Nuts 2-värde.

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: Årligen. 

(b)Odlingsbeståndets volym (per hektar)

Beskrivning: Den aggregerade volymen ovan jord för alla levande och stående stammar över ett skogsområde som delas per europeisk skogstyp. Här ingår stamvolymer, med bark, från stubbhöjden till och med stamtoppen – för levande stammar med en diameter i brösthöjd på mer än 0 cm (höjd större än 1,30 m).

Enhet: m3 ha-1.

Rumslig upplösning: Nationell nivå, Nuts 2-nivå och övervakningsstationsnivå.

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: 5 år. 

(c)Årlig nettoökning (per hektar)

Beskrivning:  Årlig bruttoökning minus de genomsnittliga årliga naturliga förlusterna, dvs. träd som dör under perioden mellan två markövervakningsundersökningar och förblir obärgad i skogen, delat per europeisk skogstyp.  

Årlig bruttoökning definieras som den genomsnittliga årliga ökningen av levande träd i skogsområdet under perioden mellan två markövervakningsundersökningar. Den uttrycks som volymökning och inkluderar tillväxtkomponenter hos träd med en brösthöjd på minst 7,5 cm. Volymökningen omfattar stammens ökning, med bark, från stubbhöjd till toppdiametern 7 cm, och för lövträd omfattas även stora grenar med en minsta diameter på 7 cm.

Den årliga nettoökningen motsvarar den årliga bruttoökningen genom hänvisning till samma angivna skogsareal, till samma period mellan två markövervakningsundersökningar, med samma tröskelvärden och med samma träddelar.  

Enhet: m3 ha-1 år-1.

Rumslig upplösning: Nationell nivå, Nuts 2-nivå och övervakningsstationsnivå.

Noggrannhet:  Konfidensintervall för de data som ska lämnas. 

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: 5 år. 

(d)Beståndets struktur 

Beskrivning: Sortens diameterfördelning i ett visst skogsområde.  

Enhet: Antalet träd per hektar i klasserna ”brösthöjdsdiameter” och ”trädarter”.  

Rumslig upplösning: Övervakningsstationsnivå. 

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: 5 år.  

(e)Trädartsammansättning och trädrikedom  

Beskrivning: Antal träd per trädart (eller, i förekommande fall, lägre taxonomiska grader) i ett visst skogsområde. 

Rumslig upplösning: Övervakningsstationsnivå. 

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: 5 år. 

(f)Europeiska skogstyper  

Beskrivning: Enligt beskrivningen i Europeiska miljöbyråns tekniska rapport nr 9/2006. 

De europeiska skogstyperna är ekologiskt åtskilda skogsområden som domineras av särskilda trädsammansättningar, vilka huvudsakligen bestäms av den latitudinella/altitudinella zonindelningen av den europeiska vegetationen och av den inre klimatvariationen och den edafiska variationen däri.  Det innebär att skogen kategoriseras i 14 kategorier enligt den metod som används i Giannetti, F., Barbati, A., Mancini, L.D. m.fl. European Forest Types: toward an automated classification. Annals of Forest Science, 75, 6 (2018).

Rumslig upplösning:  Sammanlagt nationellt värde för skogsareal per europeisk skogstyp. Övervakningsstationsnivå.

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: Fem år – för att koda ändringar av den europeiska skogstyp som registrerats mellan besök på övervakningsstationen.

(g)Upptag 

Beskrivning:  Volym av alla träd som skördas och avlägsnas från skogar, inklusive trä som återvunnits från naturliga förluster, under den period som definieras som kalenderår eller skogsår.  Detta innefattar avverkat stamvirke och annat trä än stamvirke, t.ex. grenar, rötter och stubbar. Det är ett aggregat som omfattar träbränsle och industriellt rundvirke.

Enhet: 1 000 m3 bark.

Rumslig upplösning: Nationell, kännetecknad av arter av lövträd och barrträd.

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: Årligen.  

(h)Död ved 

Beskrivning: Volymen stående och liggande döda träd och liggande dött trädskräp, större än eller lika med 10 cm i diameter, i ett skogsområde. Volymen dött stående och liggande trä inkluderar stubbar och rötter.

Enhet: m3 ha-1.

Rumslig upplösning: Nationell nivå, Nuts 2-nivå och övervakningsstationsnivå.

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: 5 år.

(i)Plats för skogsmiljöer i Natura 2000-områden

Beskrivning: Platsen för de skogsmiljöer som förtecknas i punkt 9 i bilaga I till direktiv 92/43/EEG inom områden av unionsintresse och särskilda bevarandeområden som utsetts i enlighet med artikel 4 i det direktivet.

Rumslig upplösning: 1:25 000 kartläggningsskala eller finare.

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: 6 år.

(j)Mängd vanliga skogsfåglar

Beskrivning: Indikatorn för skogsfåglar beskriver trenderna i förekomsten av vanliga skogsfåglar i hela deras europeiska utbredningsområde över tiden. Det är ett sammansatt index som tagits fram utifrån observationsdata om fågelarter som är karakteristiska för skogshabitat i Europa. Indexet baseras på en särskild förteckning över arter i varje medlemsstat. Indexet bygger på en metod som i Brlík m.fl. Long-term and large-scale multispecies dataset tracking population changes of common European breeding birds, Sci Data 8, 21. 2021.

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: 3 år.

(k)Områden med ur- och naturskog 

Beskrivning: Områden med ur- och naturskog enligt definitionen i SWD(2023) 62: Guidelines for Defining, Mapping, Monitoring and Strictly Protecting EU Primary and Old-Growth Forests (inte översatt till svenska). 

Rumslig upplösning:  1:25 000 kartläggningsskala eller finare. 

Tidsplan: Platsen har kartlagts och delats senast den 1 januari 2028.

(l)Skyddade skogsområden

Beskrivning: Platser för skogar inom skyddade områden enligt rapporteringen om nationellt utsedda skogsområden till Europeiska miljöbyrån, kompletterat med information om deras skyddsnivåer, inklusive strikt skydd, och tillhörande förvaltningssystem i enlighet med nationell lagstiftning eller andra relevanta dokument.

Rumslig upplösning:  1:25 000 kartläggningsskala eller finare.

Tidsplan: Delad av [Publikationsbyrån: infoga datum = 30 månader efter denna förordnings ikraftträdande] och uppdateras årligen.

(m)Produktion och handel med träprodukter  

Beskrivning: Data om produktion av och handel med träprodukter enligt det gemensamma frågeformuläret för skogssektorn samt relevanta användarhandböcker.  

Minsta frekvens för datainsamling och datadelning: Två år; datadelningen är anpassad till tidsplanen för initiativet för det gemensamma frågeformuläret för skogssektorn.  

(n)Skogsbiomassa för bioenergi   

Beskrivning:  

i) Data om användning av skogsbiomassa för energiproduktion enligt rapporteringen i del I m.1 i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, indelade i följande användarkategorier:

1) Energiproduktion som huvudverksamhet: Anläggningar som producerar el och/eller värme för försäljning till tredje parter som sin huvudverksamhet. De kan vara privat- eller offentligägda. Försäljningen behöver inte ske via det allmänna nätet.

2) Egenproducenter: Anläggningar som helt eller delvis producerar el och/eller värme för eget bruk som stöd för sin primära verksamhet. De kan vara privat- eller offentligägda. Här ingår bränsle som används för värmeproduktion och som förbrukas i egenproducentens anläggning. 

3) Hushåll: Inklusive hushållens förbrukning, med undantag för bränslen som används för transport. Här ingår hushåll med anställda. 

4) Andra sektorer: Alla andra ekonomiska sektorer som inte omfattas av ovanstående (t.ex. jordbruk, skogsbruk och fiske, kommersiella och offentliga tjänster samt transporter).

ii) Data om produktionen av träpelletsbriketter och träbriketter i överensstämmelse med de värden som rapporterats i enlighet med del I leden m, 1 a, b och c i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, dividerade med de råmaterialtyper som ingår i ovannämnda led a, b och c.   

Enhet: Alla poster ska rapporteras i 1 000 m3 fast volym, utom svartlut och råtallolja som bör rapporteras i ton.

För kategorierna i del 1 led m, 1 b iii, 1 c, 1 d i och 1 d ii i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 ska omvandlingsfaktorerna till 1 000 m3 massiv träekvivalent rapporteras enligt definitionen i Unece. 2010. Forest product conversion factors for the UNECE region. Genève. 

Frekvens för datainsamling och datadelning: Två år; datadelningen ska anpassas till tidsramen för rapporteringsskyldigheten i del 1 led m i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999.

BILAGA III

BESKRIVNINGAR AV DE SKOGSDATA SOM AVSES I ARTIKEL 8

(a)Skogsstörningar orsakade av andra faktorer än bränder 

Beskrivning: Kartor över områden där skogstäcket och skogsekosystemet har förändrats avsevärt, men sannolikt endast tillfälligt. Dataprodukten innehåller följande delar: 

i) En årlig karta över störningar med uppgift om den sannolika orsaken till störningen och tidpunkten det år som störningen började.

ii) övervakning av störningar i nära realtid, med geografiskt lokaliserade varningar om var en skogsstörning verkar äga rum eller nyligen har ägt rum.

(b)Biomassa ovan jord   

Beskrivning: Kartor över biomassa som utgör summan av följande delar av stående och levande träd:

i) stubbens ovanjordiska del (inklusive bark).

ii) stammen från stubbe till stamtopp inklusive bark (tröskelvärde för diameter vid brösthöjd och diameter vid stamtoppen på 0 cm),

iii) döda grenar,

iv) levande grenar,

v) bladverk.

De underjordiska delarna av stubben, träd under 1,3 meter i höjd och buskar ingår inte i uppskattningarna av biomassa ovan jord.  

(c)Skogsstruktur  

Beskrivning: Kartor över skogens strukturella egenskaper och lövtak på grundval av den vertikala och horisontella fördelningen av kronorna och fördelningen av andra trädstorleksrelaterade parametrar.  

(d)Värdet av andra skogsprodukter än trä 

Beskrivning: Kommersiellt marknadsvärde ”vid skogsgrinden” för varor som härrör från skogar som är materiella och fysiska föremål av annat biologiskt ursprung än trä, i linje med det senast tillgängliga dokumentet med termer och definitioner som åtföljer FAO:s globala skogsresursbedömningsrapport.

(e)Lokalisering av skogsmiljöer i Natura 2000-områden

Beskrivning: Platsen för de skogsmiljöer som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG utanför områden av unionsintresse och särskilda bevarandeområden som utsetts i enlighet med artikel 4 i det direktivet.

(f)Skogens naturlighetsklasser 

Beskrivning: Skogsområde uppdelat i ”naturligt regenererande skog”, ”planterad skog” och ”planteringsskog”, enligt definitionen i artikel 2.9, 2.10 respektive 2.11 i förordning (EU) 2023/1115. 

(g)Förekomst av invasiva arter 

Beskrivning: Kartor över invasiva främmande växter och trädarter i ett skogsområde, enligt definitionen i den förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse som upprättats i enlighet med artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 1 .

(h)Mångfalden av annan vegetation än träd  

Beskrivning: Kartlägger rikedomen, sammansättningen och mängden annan vegetation än träd i ett skogsområde. 

(i)Hotade arter

Beskrivning: Kartor över förekomsten av hotade arter i skogsekosystem som klassificeras enligt kategorierna i IUCN:s rödlista.

(j)Annan trädbevuxen mark  

Beskrivning: Kartor över annan trädbevuxen mark.

BILAGA IV

REKOMMENDERADE ASPEKTER FÖR DE FRIVILLIGA INTEGRERADE LÅNGSIKTIGA PLANER SOM AVSES I ARTIKEL 13

1.ÖVERSIKT OCH FÖRFARANDE FÖR UTVECKLING AV PLANER

1.1.Sammanfattning 

1.2.Rättsligt och politiskt sammanhang 

1.3.Offentligt samråd 

2.ALLMÄN UTVECKLING AV SKOGENS EKOSYSTEM I MEDLEMSSTATEN 

2.1.Prognostiserade trender, hot, kumulativa effekter och möjligheter avseende skogsekosystemen och deras tjänster på medellång till lång sikt, inklusive men inte begränsat till 2040 och 2050, med beaktande av relevanta skogsdata i bilagorna I och II. Integrerad bedömning som säkerställer synergier och tar itu med kompromisser mellan de sektorsspecifika målen och prognoserna i punkt 3.

2.2.Nationella planer och skogsrelaterade mål för 2030 och därefter, om sådana finns, och vägledande delmål för 2040 och 2050. 

3.SEKTORSPECIFIKT RELATERAT INNEHÅLL 

3.1.Biologisk mångfald 

3.1.1.Avsedd eller sannolik framtida utveckling eller intervall av relevanta skogsdata i bilagorna I och II, prognostiserade trender på medellång till lång sikt, inbegripet men inte begränsat till 2040 och 2050,

3.1.2.allmän beskrivning av de viktigaste drivkrafterna, strategierna, inklusive mål och åtgärder, länkar till övervakning och planering inom ramen för andra policyinstrument. 

3.2.Skogsbaserad bioekonomi  

3.2.1.Prognostiserade trender för utvecklingen av den nationella skogsbaserade bioekonomin på medellång till lång sikt, inbegripet men inte begränsat till 2040 och 2050. Skogsbaserad bioekonomi omfattar timmerbaserade industrier, skogsbioenergi och produkter och tjänster som inte baseras på timmer.  

3.2.2.Allmän beskrivning av de viktigaste drivkrafterna och strategierna, inklusive mål och åtgärder, länkar till övervakning och planering inom ramen för andra policyinstrument.  

3.3.Begränsning av klimatförändringar när det gäller koldioxidbindning 

3.3.1.Avsedd eller sannolik framtida utveckling eller intervall av relevanta skogsdata i bilagorna I och II, prognostiserade trender på medellång till lång sikt, inbegripet men inte begränsat till 2040 och 2050,

3.3.2.allmän beskrivning av de viktigaste drivkrafterna, strategierna, inklusive mål och åtgärder, länkar till övervakning och planering inom ramen för andra policyinstrument.  

3.3.3.Kopplingar till för jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik 

3.4.Klimatanpassning 

3.4.1.Prognoser för klimatrisker och klimatrisker på kort sikt (nuvarande 2040), medellång sikt (2041–2070) och lång sikt (2070–2100) 

3.4.2.allmän beskrivning av de viktigaste drivkrafterna, strategierna, inklusive mål och åtgärder, länkar till övervakning och planering inom ramen för andra policyinstrument.   

3.5.Katastrofriskbedömning och katastrofförvaltning  

3.5.1.Beskrivning av målen för riskbedömning och förvaltning av skogskatastrofer med kopplingar till unionens civilskyddsmekanism, direktiv 2007/60/EG 2 om bedömning och hantering av översvämningsrisker och nationella riskbedömningar.  

4.ANDRA VIKTIGA ÅTGÄRDER

4.1.Uppskattningar av vilka investeringar som behövs. 

4.2.Styrmedel och åtgärder för relaterad forskning, utveckling och innovation 

4.3.Utbildning och kapacitetsuppbyggnad. 

5.BILAGOR (vid behov)

5.1.Uppgifter om modeller (inklusive antaganden) och/eller analyser och indikatorer. 

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/1143/oj).

(2)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (Text av betydelse för EES) (EUT L 288, 6.11.2007, s. 27), ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2007/60/oj.