52023PC0532

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Förslaget om ett regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa (Befit) tillkännagavs i meddelandet från maj 2021 om bolagsbeskattning för 2000-talet 1 . Förslaget ingår i kommissionens arbetsprogram för 2023 2 och är också relevant ur ett perspektiv på egna medel, i enlighet med meddelandet från 2021 om nästa generation av egna medel för unionens budget 3 .

Idén om att utveckla ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning till stöd för den inre marknaden har alltid varit en del av unionens historia och förekom första gången i Europeiska ekonomiska gemenskapens politiska dokument redan på 1960-talet. När vi firar att den inre marknaden blir 30 år finns det ännu inga gemensamma regler för beräkning av den beskattningsbara intäkten för bolag som bedriver verksamhet i unionen. Bolagen måste därför följa (upp till) 27 olika nationella skattesystem, vilket gör det svårt och kostsamt för dem att bedriva verksamhet i hela unionen. Komplexiteten och skillnaderna i samspelet mellan de olika skattesystemen skapar ojämlika konkurrensvillkor och ökar skatteosäkerheten och kostnaderna för att följa skattereglerna för bolag som bedriver verksamhet i mer än en medlemsstat. Detta har en negativ inverkan på den inre marknadens funktion, eftersom det avskräcker från gränsöverskridande investeringar och ger bolag i unionen en konkurrensnackdel jämfört med bolag som bedriver verksamhet på marknader av jämförbar storlek på andra håll i världen.

Dessutom leder armlängdsprincipen vid internprissättning, som används för att värdera transaktioner mellan företag i intressegemenskap, inte bara till högre kostnader och långa tvister, utan bygger också på tillgången till jämförbara transaktioner, vilket gör den mindre exakt särskilt vad gäller transaktioner som rör immateriella tillgångar (patent, varumärken, goodwill osv.), eftersom dessa är unika till sin natur. Detta gör medlemsstaternas skattebas mindre stabil, och bolagen riskerar godtycklig värdering av en stor del av sin verksamhet.

För att lösa de identifierade problemen kan värdefulla insikter från många års förhandlingar och relaterade analyser av skatteärenden nu användas vid utformningen av regelverket för inkomstbeskattning för företag i Europa (Befit eller regelverket). I synnerhet ledde 2011 4 och 2016 5 års förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas till ett grundligt åsiktsutbyte, och medlemsstaterna konvergerade i betydande mån i sina tekniska strategier under dessa förhandlingar. Detta förslag ersätter kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas och en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom förslaget har dragits tillbaka. Regelverket kommer att återspegla de insikter som vunnits och förändringarna i den moderna ekonomin som kännetecknas av ökad globalisering och digitalisering.

Förutsättningarna för unionens skattepolitik har förändrats avsevärt under de senaste åren. Nyckelbegrepp i initiativ för bolagsbeskattning och uppföljande diskussioner har tagits upp i andra och bredare sammanhang än tidigare. Under 2020 enades rådet, parlamentet och kommissionen om att en gemensam bolagsskattebas skulle kunna utgöra grunden för ett nytt eget medel som kommer att föreslås av kommissionen 6 . Under 2021, som en del av uttalandet från OECD/G20:s inkluderande ramverk om en tvåpelarlösning 7 , enades över 135 länder om att beräkna den effektiva skattesatsen för en stor multinationell koncern med utgångspunkt i koncernens konsoliderade finansiella rapport för helåret (årsredovisning) (den andra pelaren) och att använda en fördelningsnyckel för att delvis omfördela beskattningsbara vinster (den första pelaren). Överenskommelsen om den andra pelaren godkändes av medlemsstaterna, som enhälligt antog direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och nationella koncerner i unionen (direktivet om den andra pelaren) i december 2021 8 . Unionens politik kan därför bygga på inte bara egna erfarenheter, utan också på denna utveckling vad gäller bolagsbeskattning som äger rum på internationell nivå.

Tekniska framsteg och ökad administrativ kapacitet hos medlemsstaternas skattemyndigheter har också gjort utsikterna att genomföra och förvalta ett unionsomfattande skatteregelverk till ett mer effektivt och genomförbart förslag. Dessutom är tillförlitliga regler och stabila offentliga intäkter viktigare än någonsin efter covid-19-krisen och mot bakgrund av den ekonomiska osäkerheten till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Medlemsstaternas skattebaser förändras dock till följd av megatrender, såsom globalisering, digitalisering, klimatförändringar, miljöförstöring, en åldrande befolkning och en föränderlig arbetsmarknad. I synnerhet har globaliseringen och digitaliseringen banat väg för överföringen av vinster genom skatteplaneringsmetoder som unionen och medlemsstaterna tidigare hade försökt åtgärda genom att anta åtgärder mot skatteundandragande och skatteflykt. Dessa åtgärder har varit framgångsrika när det gäller att lösa specifika frågor, men har också ökat komplexiteten i de skattesystem som företagen ska hitta rätt i. Det har därför blivit mer angeläget för unionens skattepolitik att säkerställa att medlemsstaternas skattebaser är robusta, hållbara och skyddade mot missbruk, samtidigt som komplexiteten på den inre marknaden minskas.

Detta förslag syftar till en väg framåt som förenar alla aspekter genom att införa ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning i unionen. Det gemensamma regelverket kommer att förenkla skattevillkoren på den inre marknaden, eftersom det kommer att ersätta de nuvarande 27 olika sätten att fastställa skattebasen för bolag som har årliga sammanlagda intäkter som överstiger 750 miljoner euro. Det gemensamma regelverket kommer därför att skapa lika villkor, öka rättssäkerheten, minska kostnaderna för att följa skattereglerna, uppmuntra bolag att bedriva gränsöverskridande verksamhet och stimulera investeringar och tillväxt i unionen.

Tillsammans med detta förslag antog kommissionen ett separat förslag om internprissättning som omfattas av samma konsekvensbedömningsrapport.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta direktiv är i linje med och kompletterar ett antal förslag som nyligen lagts fram av kommissionen och som också tillkännagavs i meddelandet om bolagsbeskattning för 2000-talet. I synnerhet Debra-förslaget, som syftar till att främja tillväxt och innovation genom att åtgärda snedvridningen till förmån för lånefinansiering i bolagsbeskattningen genom ett avdragssystem 9 och Unshell-förslaget, som genom nya åtgärder mot skatteflykt syftar till att bekämpa missbruk av skalbolag för skatteändamål 10 .

Detta initiativ är också helt förenligt med befintlig unionspolitik på området direkt beskattning. Moder- och dotterbolagsdirektivet, 11 ränte- och royaltydirektivet 12 och fusionsdirektivet 13 syftade till att komma till rätta med dubbelbeskattning av bolag. Regelverket bygger vidare på denna politik och syftar till att tillhandahålla en mer övergripande lösning. Dessutom säkerställer direktivet om administrativt samarbete (DAC) 14 samarbete och utbyte av olika typer av upplysningar mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar. I synnerhet krävs sedan 2017 genom den fjärde revideringen av direktivet om administrativt samarbete (DAC) 15 att de yttersta moderenheterna i multinationella koncerner lämnar landsspecifika rapporter med upplysningar om sina intäkter, vinster, skatter, anställda, materiella anläggningstillgångar och om sina ingående enheter. Dessa upplysningar delas mellan medlemsstaterna. Befits förvaltningssystem kommer att dra nytta av detta befintliga samarbete och göra det mer effektivt.

Detta förslag är också förenligt med direktivet mot skatteflykt (Atad) 16 som antogs 2016 för att åtgärda skatteflyktsmetoder. Regelverket strider inte mot dessa regler. Bolag som omfattas av regelverket kan till och med gynnas av större skattesäkerhet i detta avseende. Deras skattesituation kommer att vara mer transparent och tydligare jämfört med att behöva strukturera sin verksamhet i enlighet med flera olika nationella rättsliga regelverk, samtidigt som man säkerställer att de respekterar huvudsyftet med varje regelverk och undviker missmatchningar. Den enda bestämmelse där Befit-förslaget måste säkerställa konsekvens är räntebegränsningsregeln (artikel 4 i direktivet mot skatteflykt). För detta ändamål innehåller förslaget en särskild bestämmelse för att ta hänsyn till denna åtgärd inom ramen för en gränsöverskridande koncern och inte som en regel som kommer att gälla enskilda bolag (artikel 13).

Förslaget är också förenligt med genomförandet av OECD:s/G20:s inkluderande ramverk med en tvåpelarlösning. Som en förlängning av OECD:s/G20:s projekt om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) under 2015, och i synnerhet rapporten om åtgärdspunkt 1 ”Report on addressing the tax challenges of the digital economy”, inrättades OECD:s/G20:s inkluderande ramverk för att hantera de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen. Strategin inriktades på två olika, men relaterade arbetsflöden, och 2021 nådde jurisdiktioner världen över en historisk överenskommelse om en tvåpelarlösning. Den första pelaren omfattar en partiell omfördelning av beskattningsrätten till marknadsjurisdiktioner (belopp A) och en förenkling av armlängdsprincipen för vissa verksamheter (belopp B). Den andra pelaren består av de globala reglerna mot urholkning av skattebasen (GloBE), som är två sammankopplade nationella regler som säkerställer en effektiv minimibeskattning på 15 %, och regeln om skattskyldighet (Subject to Tax Rule, STTR), som är en fördragsbaserad regel som tillåter en minimiskattesats på 9 % för vissa betalningar. Den 15 december 2022 antog unionen direktivet om den andra pelaren i syfte att genomföra de globala reglerna mot urholkning av skattebasen på ett enhetligt sätt i unionen. Det fortsatta arbetet i OECD:s/G20:s inkluderande ramverk för att hantera de återstående delarna av tvåpelarlösningen godkändes av 138 länder och jurisdiktioner den 11 juli 2023 17 . Förslaget bygger på resultaten av de två pelarna för att ge företagen i unionen enkelhet och säkerhet på ett övergripande sätt.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i sitt tal om tillståndet i Europeiska unionen 2022 att kommissionen kommer att lägga fram ett stödpaket för små och medelstora företag. Stödpaketet för små och medelstora företag bör ge välbehövligt stöd för att säkra kassaflödet, förenkla, investera och växa. Detta bör göra det lättare för små och medelstora företag att göra affärer på den inre marknaden. I detta avseende förväntas ett relaterat förslag till ett direktiv för små och medelstora företag med begränsad skattepliktig verksamhet utomlands (endast genom fasta driftställen i en medlemsstat eller flera medlemsstater) komplettera kommissionens rad av initiativ för förenkling av bolagsbeskattningen. Detta kommer att säkerställa att även grupper av små och medelstora företag uppmuntras att expandera över gränserna och att höga kostnader för att följa skattereglerna inte hindrar små och medelstora företag från att fullt ut utnyttja möjligheterna på den inre marknaden.

Regelverket och stödpaketet för små och medelstora företag kompletterar varandra. Båda initiativen syftar till att öka förenklingen för företagen. När det gäller beskattning syftar stödpaketet för små och medelstora företag till att erbjuda förenklingar för små och medelstora företag med begränsad skattepliktig verksamhet utomlands, medan regelverket är inriktat på stora koncerner som redan bedriver omfattande gränsöverskridande verksamhet. Regelverket erbjuder dock frivilliga regler för små och medelstora företag som ingår i en koncern som lämnar in konsoliderade finansiella rapporter för helåret. Det frivilliga tillämpningsområdet kommer att göra det möjligt för dem att välja det enklaste och mest kostnadseffektiva alternativet baserat på deras individuella behov.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Detta förslag omfattas av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Syftet med reglerna i förslaget är att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar eller administrativa praxis som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Det ska därför antas genom ett särskilt lagstiftningsförfarande i enlighet med denna artikel och i form av ett direktiv. Unionens befogenhet på detta område delas med medlemsstaterna.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Bolag i unionen är i allt högre grad verksamma över gränserna på den inre marknaden, men det nuvarande skatteregelverket i unionen består av 27 olika bolagsskattesystem. Denna mångfald av regler leder till fragmentering och utgör ett allvarligt hinder för affärsverksamheten på den inre marknaden. Gränsöverskridande bolag har höga kostnader för att följa skattereglerna på den inre marknaden, eftersom de måste följa olika rättsliga regelverk. Skillnaderna mellan medlemsstaterna skapar dessutom missmatchningar som kan leda till dubbel utebliven beskattning och oavsiktliga skatteförmåner.

Dessa problem är gemensamma för alla medlemsstater och kan inte hanteras effektivt genom nationella åtgärder. Eftersom de i första hand är resultatet av olika skattesystem skulle nationella åtgärder som inte är samordnade få otillräckliga effekter. Även om bättre samarbete också kan vara fördelaktigt har detta tillvägagångssätt i huvudsak varit bilateralt och begränsat, särskilt för koncerner som bedriver verksamhet i mer än två medlemsstater.

I detta sammanhang kan endast ett unionsomfattande initiativ som föreskriver en gemensam uppsättning regler vara effektivt. Komplexiteten och dess konsekvenser skulle minska avsevärt om det fanns en gemensam unionsomfattande uppsättning bolagsskatteregler för koncerner. Missmatchningar kan också undanröjas, snarare än rättas till, när problemet åtgärdas genom gemensamma regler.

Om åtgärder vidtas på unionsnivå kommer det att fä ett tydligt mervärde. Exempelvis skulle sammanslagningen av koncernmedlemmarnas skattebaser i en gemensam skattebas, tillsammans med en enkel metod för vinstfördelning inom koncernen, ge en metod för att fastställa koncerners skatteskulder på ett mer objektivt och mindre kostsamt sätt. Medlemsstaterna kan dock inte effektivt använda denna metod var för sig, eftersom risken för dubbelbeskattning och tvister skulle kvarstå, om metoden för vinstfördelning inte är enhetlig för hela koncernen och dess fördelningsbara skattebas inte beräknas enligt en gemensam uppsättning regler.

Gemensamma materiella regler kan också administreras genom ett gemensamt regelverk som skulle ha definitiva fördelar för bolag och skattemyndigheter i unionen. I stället för att inlämna en skattedeklaration i varje medlemsstat skulle en gemensam kontaktpunkt kunna göra det möjligt för koncerner att uppfylla kraven genom en enda enhet. För skattemyndigheter, som för närvarande bedömer skatteskulderna för samma gränsöverskridande bolag separat men endast med egna medel, skulle det vara möjligt att gemensamt använda dessa medel på ett mer effektivt och målinriktat sätt. Dessutom kan gränsöverskridande frågor kräva en överenskommelse mellan olika medlemsstater och ofta leda till långdragna tvister eller förfaranden. Ett gemensamt administrativt regelverk skulle därmed också göra det möjligt för bolag i unionen att på ett tidigt stadium få viss säkerhet i vissa frågor.

Detta initiativ är därför i linje med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i EUF-fördraget, med tanke på att målen inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och att en gemensam strategi för alla medlemsstater skulle ha de största chanserna att uppnå de avsedda målen.

•Proportionalitetsprincipen

De planerade åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen och är därför förenliga med proportionalitetsprincipen. Förslaget föreskriver inte en fullständig harmonisering av bolagsskattesystemen, utan fastställer endast gemensamma regler för att fastställa den skattepliktiga intäkten för (stora) koncerner i unionen. Detta krävs för att initiativets mål ska kunna uppnås, och reglerna begränsas till vad som är absolut nödvändigt.

Skattesatserna och verkställighetspolitiken kommer helt och hållet att ligga kvar hos medlemsstaterna. Tillämpningsområdet för de föreslagna åtgärderna gäller endast skattebasen. Mer specifikt kommer förslaget endast att införa regler när det är nödvändigt för att göra det möjligt för bolag i unionen att beräkna sin skattebas i hela unionen på grundval av en gemensam uppsättning regler. Detta innebär att den nya Befit-skattebasen i första hand kommer att baseras på befintliga finansiella redovisningsregler, som redan är godkända enligt unionsrätten, dvs. antingen medlemsstaternas nationella allmänt accepterade redovisningsprinciper (GAAP) eller International Financial Reporting Standards (IFRS). Förslaget harmoniserar inte skattebasreglerna generellt, utan endast när detta är nödvändigt och möjliggör med hänsyn till nationella politiska behov ytterligare justeringar efter fördelningen av Befit-skattebasen.

För att säkerställa att initiativet inte går utöver vad som är nödvändigt kommer reglerna också att vara frivilliga för de flesta bolag, som kan fortsätta att tillämpa medlemsstaternas befintliga regler. Det obligatoriska tillämpningsområdet är begränsat till unionens undergrupp av stora koncerner som också omfattas av direktivet om den andra pelaren, såvida inte en stor koncern har sitt huvudkontor utanför unionen, men bedriver begränsad verksamhet på den inre marknaden (väsentlighetströskel). Denna riktade strategi används för att säkerställa konsekvens och samstämmighet i unionen och eftersom de gemensamma reglerna i detta direktiv i synnerhet skulle gynna dessa bolag. De är därför mest benägna att bedriva en stark gränsöverskridande verksamhet och de nya reglerna är så nära som möjligt anpassade till tvåpelarstrategin.

Att tillämpa Befit-reglerna på ett enhetligt sätt på dessa koncerner skulle säkerställa samstämmighet med direktivet om den andra pelaren. Det kommer att göra det möjligt att utnyttja samverkan och hålla kostnaderna för genomförandet så låga som möjligt. Både Befit-skattebasen och den effektiva minimiskattesatsen inom den andra pelaren skulle hanteras på samma nivå, dvs. på unionkoncernnivå. Processerna kan också anpassas till varandra. De kan till exempel förlita sig på både finansiella rapporter för helåret som utgångspunkt och bolagen måste tillämpa de unionsomfattande skattejusteringarna för båda. Detta är därför ett proportionerligt steg framåt för att förenkla skattereglerna och öka skattesäkerheten i unionen.

Införandet av ett nytt skatteregelverk för bolag i unionen skulle medföra vissa inledande anpassningskostnader och administrativa bördor. Dessa kostnader beräknas dock uppvägas av besparingar i fråga om kostnader för att följa skattereglerna, förenklade administrativa förfaranden och, på lång sikt, bättre resursfördelning mellan bolag och skattemyndigheter.

Följaktligen är detta initiativ också förenligt med proportionalitetsprincipen i artikel 5.3 i EUF-fördraget, eftersom dess innehåll och form inte går utöver vad som är nödvändigt och står i proportion till de avsedda målen.

•Val av instrument

Förslaget är ett direktiv, vilket är det enda tillgängliga instrumentet som är tillåtet i enlighet med den rättsliga grunden (artikel 115 i EUF-fördraget).

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Strategin för samråd med berörda parter för detta initiativ bestod av både offentliga och riktade samråd. För det offentliga samrådet offentliggjordes en inbjudan att inkomma med synpunkter 18 och en webbenkät den 13 oktober 2022, följt av en samrådsperiod på 12 veckor fram till den 26 januari 2023. Syftet med detta var att samla in synpunkter från berörda parter om de viktigaste principerna för en gemensam bolagsskattebas i unionen. Samrådet mottog totalt 123 bidrag, bestående av 46 återkopplingsbidrag och 77 svar på enkäten inom det öppna offentliga samrådet, varav 29 innehöll skriftliga inlagor som antingen bifogade återkoppling eller skickades via e-post. Femtiofyra av de 123 bidragen lämnades in av näringslivsorganisationer som företräder allmänna affärsintressen, skatterådgivare, advokater eller särskilda branscher, t.ex. försäkringsbranschen. Bland de svarande fanns också medborgare och både större och mindre bolag, akademiska institutioner och forskningsinstitutioner, icke-statliga organisationer och fackföreningar. Inga synpunkter inkom från de nationella myndigheterna.

Alla mottagna bidrag beaktades i konsekvensbedömningen. En sammanfattande rapport finns i bilagan till konsekvensbedömningsrapporten, och kommissionen offentliggjorde synpunkterna från berörda parter och en sammanfattande faktarapport på samrådssidan. Den senare ger en detaljerad översikt över deltagarnas profiler och mottagna synpunkter.

Riktade samråd och bilaterala möten har också hållits med relevanta berörda parter (bolagsskatteskyldiga som troligen kommer att omfattas av Befit, den akademiska världen och medlemsländer). En sammanställning av intervjurapporterna från riktade samråd finns i bilagan till konsekvensbedömningsrapporten. Medlemsstaterna informerades också genom möten i kommissionens arbetsgrupp IV (direkt beskattning) och rådets högnivågrupp.

Av alla dessa diskussioner och synpunkter från olika berörda parter kan man dra slutsatsen att det, även om åsikterna skiljer sig åt, råder bred enighet om de problem som uppstår till följd av skillnaderna mellan de nationella skattesystemen och om behovet av åtgärder i unionen för att ta itu med den fragmenterade och ineffektiva situationen.

Åsikterna om huvuddragen i ett nytt system var mer delade. Förslaget innehåller dock de alternativ som förespråkades mest av deltagarna i det offentliga samrådet, såsom en hybridtillämpning, som beräknar skattebasen genom att göra så få justeringar av redovisningen som möjligt, möjliggöra gränsöverskridande förlustutjämning och en förenkling av skyldigheten att inlämna deklaration. När det gäller transaktioner med företag i intressegemenskap utanför Befit-gruppen kommer reglerna för internprissättning att fortsätta att gälla, men förslaget innehåller referensvärden för ett förenklat regelverk för riskbedömning. Det sistnämnda förespråkades av de flesta svarande.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen har förlitat sig på sakkunniga från sitt gemensamma forskningscentrum, som använde Cortax-modellen för att undersöka initiativets möjliga effekter. Cortax-modellen är en allmän jämviktsmodell utformad för att utvärdera effekterna av reformerna av bolagsbeskattningen i 27 medlemsstater, som baseras på detaljerade uppgifter från olika källor.

Kommissionen förlitade sig inte på externa sakkunniga vid utarbetandet av detta förslag.

•Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning gjordes för att utarbeta detta initiativ samt förslaget till direktiv om internprissättning. Utkastet till konsekvensbedömningsrapport överlämnades till kommissionens nämnd för lagstiftningskontroll den 26 april och ett möte hölls den 24 maj 2023. Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande 19 med reservationer den 26 maj 2023 och föreslog områden för ytterligare förbättringar. De viktigaste förbättringsområdena var följande: För att få en tydligare koppling till tidigare förslag och pågående internationell skatteutveckling, en mer detaljerad beskrivning av uppskattningarna av kostnaderna för att följa skattereglerna, en bättre förklaring av kostnader och fördelar och en tydligare beskrivning av övervakningsarrangemangen.

En reviderad konsekvensbedömningsrapport om dessa reservationer utarbetades. Till exempel har lärdomarna från tidigare initiativ på bolagsskatteområdet förtydligats och kopplingarna till OECD:s tvåpelarstrategi har lagts till. Uppskattningarna av kostnaderna för att följa skattereglerna har också i möjligaste mån förstärkts på grundval av tillgängliga uppgifter.

Det ansågs nödvändigt att de initiativ som bedömdes i rapporten med det positiva yttrandet med reservation från nämnden för lagstiftningskontroll kommer att presenteras som separata förslag. Därför bedöms i konsekvensbedömningsrapporten endast effekterna av förslagen till rådets direktiv om Befit och till rådets direktiv om internprissättning.

Konsekvensbedömningsrapporten till detta förslag redogör troget den analys av Befit och internprissättning som ingår i det granskade utkastet till konsekvensbedömning och integrerar rekommendationerna från nämnden för lagstiftningskontroll.

I rapporten bedöms effekterna på grundval av flera politiska alternativ. När det gäller tillämpningen av Befit är alternativen antingen obligatoriska, frivilliga eller hybrida, dvs. obligatoriska för vissa grupper, medan de förblir frivilliga för andra. För beräkningen av skattebasen omfattar alternativen begränsade justeringar av de finansiella rapporterna och en omfattande uppsättning skatteregler. För fördelningen av skattebasen omfattar alternativen en formel utan immateriella tillgångar, en formel som omfattar immateriella tillgångar och en övergångsfördelningsmetod. För transaktioner med närstående parter utanför Befit-koncernen omfattar alternativen att behålla status quo och införa ett ”signalsystem” som ett riskbedömningsverktyg. För administrationen omfattar alternativen en avancerad gemensam kontaktpunkt, en begränsad gemensam kontaktpunkt och en gemensam kontaktpunkt i hybridform.

För att bedöma dessa alternativ granskas i rapporten tre ”versioner” av Befit, dvs. tre kombinationer av de olika alternativen. Eftersom bedömningen av internprissättningsalternativen kommer att ingå i ett separat förslag kommer den inte att sammanfattas inom ramen för detta direktiv.

Version 1 – ”Comprehensive” Befit:

Tillämpningsområde	Beräkning av skattebasen	Fördelning av skattebasen	Riskbedömning av internprissättning	Administration
Obligatorisk för alla koncerner	Heltäckande uppsättning skatteregler	Formel som omfattar immateriella tillgångar	Signalsystem	Avancerad gemensam kontaktpunkt

I denna version föreslås regler som är obligatoriska för alla skattebetalare, och den skulle innebära största möjliga harmonisering samt omedelbar tillämpning. Denna kombination av alternativ skulle säkerställa bredast möjliga tillämpningsområde och därmed den mest omfattande förenklingen för bolag i unionen och medlemsstaternas skattemyndigheter, med tanke på att den skulle ersätta nuvarande nationella regler om beskattning av koncerner i unionen.

Version 2 – ”Light” Befit:

Tillämpningsområde	Beräkning av skattebasen	Fördelning av skattebasen	Riskbedömning av internprissättning	Administration
Frivillig för alla koncerner	Begränsad skattejustering	Fördelningsregel vid övergång	Behålla de nuvarande reglerna	Begränsad gemensam kontaktpunkt

I denna version föreslås regler som till största delen är frivilliga, med minsta möjliga grad av harmonisering och som planeras att tillämpas gradvis. Denna kombination av alternativ skulle medföra vissa förändringar av status quo, men de skulle vara snävare, mindre omfattande och med bestämmelser om gradvis tillämpning.

Version 3 – ”Composite” Befit:

Tillämpningsområde	Beräkning av skattebasen	Fördelning av skattebasen	Riskbedömning av internprissättning	Administration
Hybrid	Begränsad skattejustering	Fördelningsregel vid övergång	Signalsystem	Hybrid gemensam kontaktpunkt

Detta är en tredje ”mellanversion” som består av en sammanställning av inslag av obligatorisk harmonisering och gradvis tillämpning. I Befit ”Composite” föreskrivs en hybridstrategi när det gäller dess tillämpning och tillämpningsområde. Den skulle säkerställa gemensamma och obligatoriska regler som riktar sig till stora koncerner som mest sannolikt har gränsöverskridande strukturer och verksamheter och därför kan förväntas dra störst nytta av den förenkling som regelverket erbjuder.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget syftar till att minska regelbördan för både skattebetalare och skattemyndigheter. Kostnaderna för att följa skattereglerna är en stor börda för företagen och en minskning av dessa kommer att bli till en stor fördel vid genomförandet av initiativet. Den uppskattade minskningen av kostnaderna för att följa skattereglerna ingår i konsekvensbedömningsrapporten.

För att uppnå målen att förenkla skattereglerna, stimulera tillväxt och investeringar och samtidigt säkerställa rättvisa och hållbara skatteintäkter på ett proportionerligt sätt är det rekommenderade alternativet i initiativet en hybridtillämpning för gränsöverskridande bolag i unionen. Andra bolag i unionen än unionens undergrupp av de största koncernerna, som också omfattas av direktivet om den andra pelaren, är undantagna från initiativets obligatoriska tillämpning. För de största koncernerna kommer Befit-reglerna att vara obligatoriska för att säkerställa konsekvens och samstämmighet. Andra koncerner under tröskelvärdet, inklusive grupper av små och medelstora företag, kommer att ha möjlighet att tillämpa Befit-reglerna, beroende på verksamhetens struktur. Denna frivilliga tillämpning bör säkerställa att förslaget effektivt minskar regelbördan. Bolagen kommer sannolikt att välja att delta när de kan dra nytta av den förenkling som reglerna erbjuder. Om så inte är fallet kan de fortsätta att tillämpa de befintliga reglerna. På så sätt säkerställer tillämpningen av förslaget att kostnaderna för att följa skattereglerna för små och medelstora företag hålls nere. Slutligen, eftersom förslaget i första hand syftar till att tillgodose behoven hos gränsöverskridande bolag som har skattepliktig verksamhet i mer än en medlemsstat, kommer många mikroföretag i praktiken inte att omfattas av tillämpningen.

Skattemyndigheterna bör också dra nytta av den förväntade minskningen av internprissättningsfrågor, eftersom behovet av noggranna bedömningar av förenligheten med armlängdsprincipen kommer att minska för bolagsinterna transaktioner enligt Befit-reglerna. Efter övergångsperioden kan behovet av att prissätta sådana bolagsinterna transaktioner i överensstämmelse med armlängdsprincipen till och med bli överflödigt i skattesammanhang. Antalet tvister bör också minskas i den mån inrättandet av Befit-team gör det möjligt för skattemyndigheterna att på ett tidigt stadium komma överens om säkerhet och lösa uppkomna problem på ett effektivare sätt genom samråd och samordning.

•Grundläggande rättigheter

De grundläggande rättigheterna förväntas inte påverkas nämnvärt och de föreslagna åtgärderna är förenliga med rättigheterna, friheterna och principerna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 20 . Genom att skapa lika villkor, undanröja gränsöverskridande hinder och skapa större skattesäkerhet kommer förslaget också att bidra till att förhindra diskriminering eller omotiverade begränsningar av de friheter som är kopplade till affärsverksamhet.

De dataskyddsrättigheter som omfattas av stadgan och den allmänna dataskyddsförordningen 21 skyddas. Personuppgifter, t.ex. information om ägarintressen i en Befit-grupp, kan behandlas av skattemyndigheterna, men endast i syfte att tillämpa kapitel IV samt för att undersöka och nå samförstånd om innehållet i Befit- informationsdeklarationen och behandla och bedöma enskilda skattedeklarationer enligt kapitel V. Personuppgifter får endast överföras mellan skattemyndigheter som är involverade i förvaltningen av en viss Befit-koncern. Den mängd personuppgifter som ska överföras kommer i enlighet med kraven i den allmänna dataskyddsförordningen att begränsas till vad som är nödvändigt för att säkerställa förenlighet och upptäcka skattebedrägeri, skatteundandragande eller skatteflykt i enlighet med kraven i den allmänna dataskyddsförordningen. Personuppgifter kommer endast att lagras så länge som det är nödvändigt för detta ändamål, men under inga omständigheter längre än tio år.

•Övriga effekter

Det finns inga andra betydande konsekvenser. Förslaget gäller bolagsgrupper inom alla sektorer som omfattas av bolagsskatt i en medlemsstat. Förslaget påverkar inte i sig det nuvarande sättet att göra affärer och förväntas inte ha någon direkt inverkan på målen i den europeiska gröna given eller EU:s miljölagstiftning. Indirekt kan det anses att de resurser som frigörs från kostnaderna för att följa skattereglerna skulle kunna användas av bolag för att investera i mer miljömässigt hållbara produktionsmetoder om bolagen så önskar.

Förslaget upprätthåller principerna om ”digitalt som standard” och bidrar till att uppnå den europeiska vägen mot ett digitalt samhälle och en digital ekonomi.

De relevanta mål för hållbar utveckling som delvis tas upp i förslaget är nummer 8 (anständigt arbete och ekonomisk tillväxt) och 9 (industri, innovation och infrastruktur) som finns i bilaga 3 till konsekvensbedömningen.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Initiativet kommer att få budgetkonsekvenser för kommissionen som kan kopplas till Befit-samarbetsverktyget. Skattemyndigheterna kommer att behöva ha en nära samordning och använda kommunikationsverktyg för Befit-teamen inom ramen för detta initiativ. För att underlätta driften av och kommunikationen i Befit-teamen kommer kommissionen att anta nödvändiga praktiska arrangemang, inbegripet åtgärder för att standardisera kommunikationen av upplysningarna mellan Befit-teammedlemmarna genom att använda ett Befit-samarbetsverktyg. Kommissionen kommer att ansvara för utvecklingen av detta verktyg (engångskostnad) samt för värdtjänster, innehållshantering, kryptering och det årliga underhållet av det. Kostnaderna för ett sådant Befit-samarbetsverktyg uppskattas till cirka 300 000 euro som engångsbelopp (för det första året) och cirka 600 000 euro per år för driften av Befit-samarbetsverktyget. Dessa kostnader kommer att finansieras inom ramen för det planerade anslaget för Fiscalisprogrammet. Närmare uppgifter finns i finansieringsöversikten för detta förslag.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

För att övervaka och utvärdera genomförandet av direktivet kommer det inledningsvis att bli nödvändigt att ge medlemsstaterna tillräckligt med tid och stöd för att genomföra Europeiska unionens regler på ett korrekt sätt. Kommissionen ska utvärdera tillämpningen av direktivet fem år efter det att det trädde i kraft och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de kommer att anta inom det område som omfattas av detta direktiv och även tillhandahålla alla relevanta upplysningar som kommissionen kan behöva för utvärderingen.

Utöver en utvärdering kommer initiativets ändamålsenlighet och effektivitet att regelbundet och kontinuerligt övervakas med hjälp av följande på förhand fastställda indikatorer: Genomförandekostnader och inledande rörelsekostnader för regelverket. Antal koncerner som omfattas av förslagets obligatoriska tillämpningsområde, samt antalet bolag som frivilligt har valt att delta. Utvecklingen av kostnaderna för att följa skattereglerna och antalet tvister om dubbelbeskattning. Detta beskrivs närmare i den konsekvensbedömningsrapport som åtföljer detta förslag.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I förslaget fastställs en gemensam uppsättning regler för att fastställa skattebasen för bolag som ingår i en koncern som upprättar konsoliderade finansiella rapporter för helåret och som är föremål för bolagsskatt i en medlemsstat.

De viktigaste aspekterna av förslagen är följande:

En hybridtillämpning för obligatorisk och frivillig tillämpning

Enligt de allmänna bestämmelserna i kapitel I fastställs i förslaget en hybridtillämpning för tillämpningen av reglerna i detta direktiv. Den obligatoriska tillämpningen omfattar samma koncerner som den andra pelaren (dvs. koncerner med årliga kombinerade intäkter på minst 750 miljoner euro) men är begränsad till unionens undergrupp av enheter som uppfyller tröskelvärdet på ägande av 75 % (artiklarna 5–6). För koncerner med huvudkontor i tredjeländer kommer deras unionsundergrupp att behöva anskaffa minst 50 miljoner euro per år under minst två av de fyra beskattningsår som omedelbart föregår det beskattningsår då koncernen började tillämpa detta direktiv, och detta måste stå för minst 5 % av gruppens totala intäkter (artikel 2.4). Denna väsentlighetströskel säkerställer ytterligare att kraven i förslaget står i proportion till dess fördelar.

Valet att anpassa det obligatoriska tillämpningsområdet till den andra pelaren gjordes med vetskapen att dessa skattebetalare redan genomför flera relevanta inslag som en del av direktivet om den andra pelaren, till exempel när det gäller beräkningen av det beskattningsbara resultatet. På så sätt skapas en balans mellan att åstadkomma nödvändiga förändringar på ett konsekvent sätt, å ena sidan, och att hålla systemet enkelt, å andra sidan.

Andra, mindre koncerner kan välja att delta om de så önskar, förutsatt att de upprättar finansiella rapporter för helåret. Denna frivilliga tillämpning skulle kunna vara av särskilt intresse för mindre koncerner som bedriver gränsöverskridande verksamhet, eftersom de har mindre resurser att ägna åt att följa flera nationella bolagsskattesystem.

När en koncern tillämpar eller väljer att tillämpa reglerna enligt detta direktiv kommer regelverket att gälla för hela ”Befit-koncernen”, dvs. undergruppen av alla bolag med skatterättslig hemvist i unionen och dess fasta driftställen belägna i unionen som uppfyller tröskelvärdet för ägande på 75 %, kallade Befit-koncernmedlemmarna. Tillämpningen är begränsad till dessa enheter.

Förslaget utesluter inte några sektorer från dess tillämpning. Sektorsspecifika egenskaper återspeglas i relevanta delar av förslaget. Detta gäller särskilt internationell transport och utvinningsindustri. Till exempel omfattas sjöfartsintäkterna ofta av särskilda skattesystem som är anpassade till verkligheten inom denna sektor. I förslaget erkänns detta och sjöfartsintäkter som omfattas av en tonnageskatteordning undantas från Befit-skattebasen.

Beräkning av det preliminära skatteresultatet för varje Befit-koncernmedlem med hjälp av en förenklad metod

Kapitel II innehåller reglerna för fastställande av det preliminära skatteresultatet för varje Befit-koncernmedlem. Detta görs genom att man tillämpar justeringarna i avsnitt 2 och 3, samt reglerna i avsnitt 4 om tids- och kvantifieringsproblem för nettointäkter eller nettoförluster enligt de finansiella rapporterna.

Liksom i den andra pelaren är utgångspunkten redovisningsresultatet från de finansiella rapporterna, som måste fastställas enligt en gemensam redovisningsstandard för Befit-koncernen. I detta syfte måste de finansiella rapporterna för varje Befit-koncernmedlem stämmas av mot redovisningsstandarden för den yttersta moderenheten, eller, om koncernen har sitt huvudkontor utanför unionen, redovisningsstandarden för den enhet som inlämnar deklarationen. Redovisningsstandarden måste godtas enligt EU-lagstiftningen, vilket i huvudsak innebär att den måste vara antingen en medlemsstats nationella allmänt accepterade redovisningsprinciper (GAAP) eller de internationella standarderna för finansiell rapportering (IFRS) som anges i artikel 7.

För enkelhetens skull begränsas justeringarna till vad som är absolut nödvändigt, i stället för att upprätta ett detaljerat regelverk för bolagsbeskattning. Därför omfattar regelverket färre skattejusteringar än den andra pelaren, som har ett annat syfte, nämligen att beräkna lämplig justerad vinst för den skatt som ska betalas.

Befit-justeringarna förtecknas i avsnitt 2. Följande poster ingår, dvs. läggs till om de dragits av eller inte redan har redovisats i de finansiella rapporterna för helåret: Finansiella tillgångar som innehas för handel (artikel 11), lånekostnader som betalas till parter utanför Befit-koncernen utöver räntebegränsningsregeln i direktivet mot skatteflykt (artikel 13), justeringar av verkligt värde och kapitalvinster som mottagits av livförsäkringsbolag i samband med livförsäkringar med fondförsäkringsavtal eller indexkoppling (artikel 14), böter, straffavgifter och olagliga betalningar såsom mutor (artikel 16) och bolagsskatter som redan betalats eller tilläggsskatter med tillämpning av den andra pelaren (artikel 17).

Följande poster undantas, dvs. dras av från den finansiella nettointäkten eller nettoförlusten om de fanns i de finansiella rapporterna: Utdelningar och kapitalvinster eller kapitalförluster på aktier eller ägarintressen, vid betydande ägande och såvida de inte innehas för handel eller av ett livförsäkringsbolag (artiklarna 8–11 och artikel 14), vinster eller förluster från fasta driftställen (artikel 12), intäkter från sjöfart som omfattas av en nationell tonnageskatteordning (artikel 15), förlängningsavdrag för vinster på tillgångar som ersätts (artikel 18), kostnader för förvärv, uppförande och förbättring av avskrivningsbara tillgångar, eftersom dessa kostnader redan kommer att utgöra en del av avskrivningsunderlaget, samt subventioner som är direkt kopplade till detta, eftersom subventioner varken bör ingå i avskrivnings- eller skattebasen (artikel 19), orealiserade vinster eller förluster från valutafluktuationer på fasta tillgångar (artikel 20). Regeln i artikel 21 utesluter också alla belopp som hänför sig till de justeringar efter fördelning som anges i artikel 48 (förklaras nedan). Dessa poster ingår således inte i det preliminära skatteresultatet, vilket förhindrar risken för att de redovisas två gånger.

Dessutom innehåller avsnitt 3 en gemensam uppsättning regler för skatteavskrivningar. För skatteändamål är det en viktig justering, men förslaget ligger fortfarande närmare den finansiella redovisningen än de nationella reglerna för skatteavskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som värderas till mindre än 5 000 euro kommer omedelbart att kostnadsföras. Övriga tillgångar avskrivs alltid linjärt, dvs. fördelas jämnt över tillgångens varaktighet. I princip motsvarar varaktigheten nyttjandeperioden i de finansiella rapporterna. För fast egendom, inklusive industribyggnader, fastställs dock i regel varaktigheten till 28 år. För immateriella anläggningstillgångar motsvarar detta perioden för rättsligt skydd, t.ex. immateriella rättigheter, eller, om så inte är fallet, fem år. Goodwill avskrivs också om det förvärvas och därmed ingår i de finansiella rapporterna.

I avsnitt 4 behandlas i förslaget tids- och kvantifieringsfrågor som av skatteändamål behövs för att undvika missbruk. Skillnader mellan kostnader för lager och produkter under tillverkning bör t.ex. mätas konsekvent med hjälp av ”först in–först ut”-metoden eller metoden med viktade genomsnittliga kostnader (artikel 29). Avsättningar undantas om de inte krävs enligt lag eller inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt (artikel 30). Osäkra fordringar kan endast dras av om alla rimliga åtgärder för att erhålla betalning från gäldenären har uttömts eller om det belopp som kommer att gå förlorat kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt, eller om gäldenären är ett företag i intressegemenskap (artikel 31). Intäkter och kostnader från långfristiga kontrakt räknas bara för det år då när de var upplupna eller uppstod (artikel 32). Behandlingen av säkringsinstrument måste följa skattebehandlingen av den säkrade posten (artikel 33).

Slutligen innehåller förslaget, enligt avsnitt 5, också regler som är nödvändiga för enheter som inträder i eller lämnar Befit-koncernen. Till exempel bör förluster som uppstod innan den nya medlemmen inträdde i Befit-koncernen inte inkluderas på bekostnad av skattebasen i andra medlemsstater i vilka Befit-koncernen har medlemmar. Dessa förluster bör avräknas mot den fördelade andelen, dvs. efter sammanslagning och fördelning (artikel 38 jämförd med artikel 48.1 a). Reglerna gäller också omstrukturering av verksamhet för att till exempel klargöra att fusionsdirektivet har företräde (artikel 40). Det finns också en regel mot missbruk för att säkerställa att kapitalvinster på tillgångar inkluderas i det preliminära skatteresultatet när tillgångarna flyttas inom koncernen, utan skattekonsekvenser, till en koncernmedlem som sedan säljs ut ur koncernen. Detta skulle normalt sett omfattas av skattebefrielse för avyttring av aktier, men bör inte tillåtas, såvida det inte kan motiveras ur ett affärsperspektiv (artikel 41).

Sammanslagning av de preliminära skatteresultaten till en gemensam skattebas och fördelning av denna sammanslagna skattebas till berättigade Befit-koncernmedlemmar

Kapitel III innehåller regler för sammanslagning och fördelning av skattebasen. För det första slås de preliminära skatteresultaten för alla Befit-koncernmedlemmar samman till en gemensam skattebas på unionsnivå, som kommer att vara Befit-skattebasen. Detta beskrivs i artiklarna 42–44 och har flera viktiga fördelar:

·Gränsöverskridande förlustutjämning: Den kommer att göra det möjligt för koncerner att avräkna förluster över gränserna. Idag är detta sällan möjligt, vilket kan leda till överbeskattning av koncernens vinster och avskräcka företag från att bedriva gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden.

·Underlättande av att följa reglerna för internprissättning: Under övergångsperioden kommer resultatet av Befit-koncerninterna transaktioner att vara en avgörande faktor för hur den (sammanslagna) skattebasen för Befit kommer att fördelas på Befit-koncernmedlemmarna. Med tanke på hur viktig prissättningen av Befit-koncerninterna transaktioner är för skatteändamål kommer kravet på att transaktionerna ska vara förenliga med armlängdsprincipen att behållas, men samtidigt kommer Befit-koncernmedlemmarna att gynnas av ökad skattesäkerhet (en komfortzon) om deras kostnader eller intäkter till följd av deras Befit-koncerninterna transaktioner ligger inom en gräns på mindre än 10 % ökning jämfört med genomsnittet för de tre föregående beskattningsåren. Detta system ger en viss säkerhet och banar väg för ett eventuellt undanröjande av behovet av att prissätta Befit-koncerninterna transaktioner i enlighet med armlängdsprincipen om man skulle komma överens om en faktorbaserad formel som ett permanent sätt att fördela Befit-skattebasen.

·Det kommer inte heller att förekomma någon källskatt på transaktioner såsom ränte- och royaltybetalningar inom Befit-koncernen, så länge som den som har rätt till betalningen är en Befit-koncernmedlem. Inom Befit-koncernen finns det i princip inget behov av att beskatta dessa transaktioner individuellt, eftersom de kommer att ingå i Befits sammanslagna skattebas, men det är också avgörande att säkerställa att dessa betalningar inte används för att flytta vinster ut ur koncernen till låg beskattning. Därför kommer de nationella behöriga myndigheterna att behålla rätten att kontrollera om mottagaren är verklig huvudman.

Det finns dock två undantag från sammanslagningen. Intäkter och förluster från utvinningsverksamhet separeras från Befit-skattebasen, eftersom de alltid hänförs till deras ursprungsjurisdiktion. Logiken, i linje med OECD:s/G20:s inkluderande tvåpelarramverk, är att beskattningen av dessa verksamheter bör baseras på ursprunget, dvs. platsen för utvinningen (artikel 46). Intäkter från och kostnader för sjöfart som inte omfattas av en tonnageskatteordning eller från lufttransport fördelas inte heller. I linje med tillvägagångssättet i artikel 8 i OECD:s modellavtal beskattas sådan verksamhet bara i den stat i vilken det bolag som driver fartygen eller luftfartygen är beläget (artikel 47).

Därefter kommer den sammanlagna skattebasen att fördelas mellan varje Befit-koncernmedlem på grundval av en övergångsfördelningsregel, som använder varje Befit-koncernmedlems procentandel av en sammanslagen skattebas som beräknas som genomsnittet av de beskattningsbara resultaten under de tre föregående beskattningsåren. Detta kan bana väg för en permanent fördelningsmetod som skulle kunna baseras på en fördelningsnyckel. Ett förslag som fastställer en övergångslösning kommer att ha fördelen att man använder nyare uppgifter om den landsspecifika rapporteringen och de upplysningar som samlats in från de första åren av tillämpningen av Befit vid utformningen av en permanent fördelningsmetod. Den kommer också att möjliggöra en mer grundlig bedömning av den inverkan som genomförandet av OECD:s/G20:s inkluderande tvåpelarramverk förväntas få på de nationella skattebaserna och Befit-skattebaserna.

Förslaget tar också hänsyn till utdelningsbaserade skattesystem och föreskriver i detta syfte den nödvändiga anpassningen, som kommer att göra det möjligt för deras bolag att delta i en Befit-koncern. I detta fall sker beskattningen av bolagsintäkter inte på årsbasis, utan vid vinstutdelningen. Följaktligen skulle den del av den sammanslagna skattebasen som fördelas föras över varje år i proportion till de intäkter som inte har fördelats under det året (artikel 49).

Slutligen kommer varje Befit-koncernmedlem att ges en andel vid fördelningen. För denna del måste koncernmedlemmen göra ytterligare justeringar i sin taxering (artikel 48.1). Dessa omfattar främst tekniska korrigeringar som är nödvändiga för systemets enhetlighet. Till exempel bör flera poster inte ingå i det preliminära skatteresultatet för att undvika att de delas mellan alla medlemsstater, men dessa poster bör fortfarande redovisas (t.ex. förluster före Befit). Andra belopp, såsom gåvor, donationer och pensionsavsättningar, är mycket beroende av kraven i den nationella lagstiftningen och ska därför ingå i den del som fördelas.

För att säkerställa medlemsstaternas fulla befogenhet i fråga om sin skattepolitik kommer medlemsstaterna att ha frihet att fortsätta att tillämpa alla avdrag, skatteincitament eller skattebasökningar på sina fördelade andelar, utan begränsningar (artikel 48.2). Det enda krav som medlemsstaterna kommer att behöva respektera i detta avseende är reglerna i direktivet om den andra pelaren för en global effektiv minimiskattenivå.

”Signalsystemet” för att underlätta att följa reglerna för internprissättning med företag i intressegemenskap utanför Befit-koncernen

När det gäller transaktioner med företag i intressegemenskap utanför Befit-koncernen, dvs. enheter i koncernen som inte befinner sig i unionen eller som inte uppfyller tröskelvärdet på 75 % för ägande, syftar kapitel IV till att underlätta att följa reglerna genom att tillhandahålla ett riskbedömningsverktyg (signalsystem) med referensvärden.

Denna aspekt av regelverket är inriktat på att förenkla att följa reglerna för internprissättning och påverkar inte de materiella regler som avgör om en viss transaktion har prissatts enligt armlängdsprincipen. Dessutom är dess materiella tillämpningsområde begränsat till verksamhet med låg risk, som normalt sett inte innebär något stort utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om prissättning, eftersom den inte ger upphov till höga residualvinster. Detta är en tydlig åtskillnad från direktivet om internprissättning, som rör de materiella reglerna och har ett bredare tillämpningsområde som potentiellt täcker hela uppsättningen frågor om internprissättning, och har en separat funktion. Direktivet om internprissättning stöder således OECD:s riktlinjer för internprissättning och utgör en språngbräda för medlemsstaterna att komma överens om gemensamma strategier för specifika frågor som rör internprissättning, särskilt sådana där förvaltningspraxis hittills har varit olikartad inom EU.

Signalsystemet kommer att tillämpas på sådan lågriskverksamhet som definieras i artikel 50: i) Distributionsverksamhet som bedrivs av lågriskdistributörer och ii) kontraktstillverkares tillverkningsverksamhet. För att kvalificera sig måste distributören eller tillverkaren använda en tillförlitlig, ensidig metod som bygger på OECD:s riktlinjer för internprissättning, och under alla omständigheter kan de inte kvalificera sig om de innehar immateriella rättigheter eller vissa av de risker som är förknippade med produkterna. Detta beror på att immateriella tillgångar och risker ofta saknar jämförbara transaktioner.

För dessa verksamheter föreslås att man i förslaget använder ”offentliga referensvärden”, som kommer att vara vinstmarkörer som fastställs på unionsnivå med hjälp av en sakkunniggrupp (artikel 53). Om vinsten för en lågriskdistributör eller kontraktstillverkare med låg risk är låg jämfört med de genomsnittliga intervallen i detta referensvärde, kommer deras transaktioner att bedömas som ”högrisktransaktioner” och vice versa. På så sätt kan transaktionerna falla inom tre riskområden (låg/medelhög/hög). Medlemsstaternas skattemyndigheter förväntas inrikta sina insatser på högriskområden (artikel 51). Det kallas därför för ett ”signalsystem”.

Verktyget kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att använda sina resurser mer effektivt och det kommer att ge bolagen större förutsägbarhet när det gäller acceptansen av deras internpriser, under förutsättning att de iakttar på förhand fastställda marginaler.

Förvaltning av systemet: en gemensam kontaktpunkt och ett Befit-team

Förvaltningen av systemet beskrivs i kapitel V. Gemensamma materiella regler kräver också ett gemensamt administrativt regelverk. Detta kommer att möjliggöra ytterligare förenklingar av de nuvarande systemen och bör gradvis frigöra resurser för förvaltningar och bolag.

En gemensam kontaktpunkt kommer att göra det möjligt för bolag att, när så är möjligt, vända sig till en enda myndighet i unionen för att inlämna skattedeklarationer. ”Inlämningsenheten”, som i princip är den yttersta moderenheten, kommer att lämna in en informationsdeklaration för hela Befit-koncernen (Befit-informationsdeklaration) till sin egna skattemyndighet (inlämningsmyndigheten), som kommer att dela detta med andra medlemsstater i vilka koncernen bedriver verksamhet (artikel 57). Varje Befit-koncernmedlem kommer också att lämna in en individuell skattedeklaration till sin lokala skattemyndighet för att kunna tillämpa nationellt fastställda justeringar av den andel som fördelats till den (artikel 62). Tillsammans med Befit-informationsdeklarationen kommer detta att göra det möjligt för varje skattemyndighet att bedöma sina Befit-koncernmedlemmars skatteskulder så effektivt som möjligt (artikel 64).

För varje Befit-koncern kommer det också att finnas ett så kallat Befit-team som kommer att samla företrädare för varje relevant skattemyndighet från de medlemsstater i vilka koncernen bedriver verksamhet (artikel 60). I stället för att varje medlemsstat separat anslår personalresurser för att bedöma samma gränsöverskridande koncerns skatteskulder kommer varje Befit-teammedlem att utbyta upplysningar, samordna, ge tidig säkerhet i specifika frågor och lösa problem genom ett samarbetsverktyg online (artikel 61).

Revisionerna kommer att ligga kvar på medlemsstatsnivå och det kommer att vara möjligt för medlemsstaterna att begära gemensamma revisioner och skapa en skyldighet för den andra sidan att godta dem. Efter resultatet av en revision kommer Befit-teamet också att underlätta rättelser (artikel 65).

Förslaget säkerställer också att överklaganden av innehållet i Befit-informationsdeklarationen kan inges till ett administrativt organ i den medlemsstat i vilken ”inlämningsmyndigheten” är belägen. På samma sätt kan de individuella taxeringsbesluten överklagas till ett administrativt organ i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist. När ett sådant överklagande påverkar Befit-skattebasen kan nödvändiga ändringar göras i hela koncernen genom en samordnad process som införs av Befit-teamen (artiklarna 66–70).

2023/0321 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa (Befit)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 22 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 23 ,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)I unionen finns det för närvarande ingen gemensam metod för beräkning av skattebasen för bolag. Bolag i unionen är därför skyldiga att följa olika bolagsskattesystem i varje medlemsstat i vilka de bedriver verksamhet.

(2)Förekomsten av 27 olika bolagsbeskattningssystem i unionen ger upphov till komplexitet när det gäller att följa skattereglerna och leder till ojämlika villkor för att bedriva verksamhet. Detta har blivit tydligare i och med att globaliseringen och digitaliseringen av ekonomin avsevärt har förändrat hur landgränser och affärsmodeller uppfattas. Eftersom regeringarna har försökt anpassa sig till denna nya verklighet har en splittrad reaktion bland medlemsstaterna lett till ytterligare snedvridningar på den inre marknaden. Dessutom leder de olika rättsliga regelverken oundvikligen till olika praxis hos medlemsstaternas skattemyndigheter. Detta medför ofta utdragna förfaranden som kännetecknas av oförutsägbarhet och inkonsekvens samt höga kostnader för att följa skattereglerna.

(3)De grundläggande dragen i bolagsskattesystemen liknar varandra, även om de har olika utformning, eftersom de fastställer regler som syftar till att uppnå samma mål, dvs. att komma fram till en skattebas för den verksamhet som bedrivs. I linje med detta är det viktigt för bolag som bedriver verksamhet på den inre marknaden att medlemsstaterna inför ett gemensamt rättslig regelverk för att harmonisera de grundläggande dragen i bolagsskattesystemen i syfte att förenkla skattereglerna och säkerställa en rättvis konkurrens.

(4)Den 9 juni 2023 anslöt sig 139 jurisdiktioner, som är medlemmar i OECD:s/G20:s inkluderande ramverk, till uttalandet från oktober 2021 om en tvåpelarlösning för att hantera de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin 24 . Med det uttalandet enades medlemsstaterna om i) en översyn som beräknar den potentiella minimiskattesatsen för stora multinationella koncerner, som utgår från redovisningen, som del av den andra pelaren, och ii) för att delvis omfördela beskattningsbara vinster på grundval av en fördelningsnyckel som en del av den första pelaren. Utformningen av ett gemensamt regelverk för att hantera de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen och globaliseringen bör inspireras av resultatet av detta arbete. Eftersom genomförandet av den andra pelaren enhälligt har antagits av medlemsstaterna genom rådets direktiv (EU) 2022/2523 25 bör ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning i unionen bygga på begrepp, såsom tillämpningen och beräkningen av skattebasen, som både bolagen och medlemsstaterna redan känner till.

(5)Affärsklimatet på den inre marknaden bör göras mer attraktivt i syfte att stimulera tillväxt och investeringar i unionen. I detta syfte bör införandet av ett gemensamt regelverk för bolagsskatteregler prioriteras, för att göra det lättare för bolag att följa sådana regler när de bedriver verksamhet över gränserna och även för att uppmuntra dem som vill expandera ytterligare utomlands att göra detta. En gemensam uppsättning bolagsskatteregler för internationell verksamhet förväntas leda till ökad skattesäkerhet och färre skattetvister, eftersom det skulle motverka snedvridningar och minska antalet fall av dubbelbeskattning och överbeskattning. Eftersom hållbara skatteintäkter är avgörande för medlemsstaternas budgetar, bland annat för att investera i infrastruktur, forskning och utveckling och för att tillhandahålla offentliga tjänster, skulle det dessutom vara avgörande att i framtiden säkerställa att fördelningen av intäkter sker i enlighet med ett verktyg som bygger på solida parametrar som inte kan missbrukas.

(6)Det är mycket viktigt att skapa ett system som uppnår en viss grad av enhetlighet i hela unionen, åtminstone bland de skattebetalare som det främst riktar sig till. Därför, och med tanke på de ansträngningar som både skattemyndigheter och bolag har gjort för att genomföra regelverket för en global minimiskattenivå, skulle det vara viktigt att dra lärdom av dessa resultat och utforma regler som ligger så nära OECD:s/G20:s modellregler och direktiv (EU) 2022/2523 som möjligt. På grundval av detta bör det gemensamma regelverket vara obligatoriskt för koncerner med beskattningsbar verksamhet i unionen, förutsatt att de har årliga sammanlagda intäkter på mer än 750 000 000 euro baserat på deras konsoliderade finansiella rapporter för helåret. På så sätt skulle tillämpningsområdet inriktas på de bolag som mest sannolikt har gränsöverskridande verksamhet och därmed kan dra nytta av den förenkling som ett gemensamt rättslig regelverk skulle ge. Tröskelvärdet skulle också göra det möjligt att anpassa sig till direktiv (EU) 2022/2523 för en konsekvent strategi i unionen.

(7)Även om tröskelvärdet skulle fastställas på grundval av koncernens sammanlagda intäkter på global basis, bör bestämmelsernas tillämpningsområde begränsas till koncernmedlemmar som är verksamma på den inre marknaden, eftersom unionsrätten endast är tillämplig inom unionen och inte är bindande för icke-medlemsstater. Därför bör endast unionens undergrupp av en sådan koncern fångas upp. Detta skulle omfatta bolag som har skatterättslig hemvist i en medlemsstat och deras fasta driftställen som är verksamma i en medlemsstat samt fasta driftställen i unionen för bolag från tredjeländer i samma koncern. Med tanke på att begreppet fast driftställe behandlas inom ramen för bilaterala skatteavtal och nationell lagstiftning och även om definitionen innehåller vissa gemensamma principer finns det fortfarande en viss grad av skiljaktigheter i hela världen. Följaktligen skulle det vara en pragmatisk strategi att förlita sig på befintliga dubbelbeskattningsavtal och nationella regler i medlemsstaterna, snarare än att försöka uppnå fullständig harmonisering genom unionens sekundärrätt.

(8)För att säkerställa proportionalitet och ett väl fungerande gemensamt regelverk bör koncernmedlemmar, inbegripet bolag med hemvist i en medlemsstat, deras fasta driftställen och fasta driftställen i unionen som är koncernmedlemmar med huvudkontor utanför unionen med begränsad verksamhet på den inre marknaden, undantas från tillämpningen genom en väsentlighetströskel.

(9)Målet att förenkla de nuvarande reglerna understryker det planerade initiativet. Därför bör reglerna för beräkning av skattebasen byggas upp genom att en begränsad serie skattejusteringar tillämpas på varje koncernmedlems finansiella rapporter. Dessa begränsade justeringar skulle utgöra gemensamma justeringar som är nödvändiga för att omvandla de finansiella rapporterna för helåret till en skattebas. Med tanke på behovet av anpassning till direktiv (EU) 2022/2523 bör justeringarna anpassas till det regelverket, vilket också bör underlätta genomförandet för medlemsstater och bolag som redan känner till de allmänna principerna.

(10)Med tanke på att den finansiella redovisningen, i syfte att förenkla, kommer att användas som utgångspunkt för beräkningen av varje koncernmedlems skattebas, är det nödvändigt att utarbeta skatteregler på ett sådant sätt att de ligger så nära redovisningen som möjligt. I de fall där detta är möjligt skulle den redovisningsmässiga behandlingen av en tillgång eller skuld inte ändras i skattehänseende och följaktligen skulle inga justeringar krävas. Det är därför också nödvändigt att andra delar av skattebasen, i enlighet med skattesystemets logik, behandlas på ett annat sätt i skattehänseende än vad som gäller vid redovisning.

(11)Det är därför viktigt att inrikta sig på särskilda verksamhetssektorer, särskilt internationell sjöfart, som kräver vissa sektorsspecifika anpassningar. För koncernmedlemmar i denna sektor skulle redovisningen behöva justeras för att ta bort ett belopp (vinst eller förlust) som omfattas av en tonnageskatteordning. Särskilda skattesystem för internationell sjöfart, ofta kallade tonnageskatteordningar, skulle normalt sett medge beskattning på grundval av tonnaget (dvs. lastkapaciteten) för fartyg som drivs av en koncernmedlem snarare än på grundval av de faktiska vinster eller förluster som koncernmedlemmen ådragit sig genom verksamhet som omfattas av tonnageskatt. Att ta bort ett sådant belopp skulle därför bygga på de olika erkända metoderna för beräkning av skattebasen och säkerställa en lämplig överensstämmelse med de olika politiska målen för den inre marknaden.

(12)För att uppnå huvudmålet att skapa ett förenklat regelverk för bolagsbeskattning bör de preliminära skatteresultaten för varje koncernmedlem slås samman till en gemensam skattebas, så att denna skattebas därefter kan fördelas på berättigade koncernmedlemmar. Skattejusteringarna av de finansiella rapporterna skulle ge preliminära skatteresultat för varje koncernmedlem. Dessa resultat skulle sedan slås samman, vilket skulle möjliggöra gränsöverskridande förlustutjämning mellan Befit-koncernmedlemmarna, och därefter skulle den sammanslagna skattebasen fördelas mellan koncernmedlemmarna på grundval av en övergångsfördelningsregel. Detta skulle bana väg för en permanent mekanism. Denna permanenta mekanism skulle kunna baseras på en fördelningsnyckel och göra behovet av Befit-koncerninterna transaktioner förenligt med armlängdsprincipen överflödigt. Fördelen med detta skulle vara att mer aktuella uppgifter om landsspecifik rapportering används tillika med de upplysningar som samlats in under övergångsperioden. Den kommer också att möjliggöra en mer grundlig bedömning av den inverkan som genomförandet av tvåpelarstrategin förväntas få på de nationella skattebaserna och Befit-koncernskattebaserna. På så sätt skulle det fortfarande bli möjligt att förverkliga det centrala målet om skatteneutralitet på den inre marknaden, vilket skulle minska fall av dubbelbeskattning och överbeskattning och öka skattesäkerheten i syfte att minska antalet skattetvister.

(13)Sammanslagningen av skatteresultaten bland koncernmedlemmarna skulle inte vara en lämplig åtgärd för vissa sektorer, såsom utvinningsverksamhet samt internationell sjöfart, transport på inre vattenvägar och lufttransport. Det skulle därför vara viktigt att ta bort dessa från sammanslagningen, eftersom de har egenskaper som inte passar in i detta sammanhang. Alla vinst- eller förlustbelopp för bolag som bedriver internationell trafik och som inte omfattas av en tonnageskatteordning (och därmed inte omfattas av de preliminära skatteresultaten) skulle behöva undantas från sammanslagningen, men beräknas genom tillämpning av de gemensamma bolagsskattereglerna.

(14)För att skapa utrymme för tillväxt och investeringar skulle medlemsstaterna också tillåtas att individuellt tillämpa ytterligare justeringar efter fördelning (t.ex. skattemässig behandling av pensionsavgifter) på områden som inte omfattas av det gemensamma regelverket. Det skulle också stå medlemsstaterna fritt att ytterligare anpassa sin fördelade andel utan tak för att säkerställa att medlemsstaterna kan göra sina nationella politiska val på detta område. Framför allt skulle direktiv (EU) 2022/2523 i praktiken fastställa ett tak som säkerställer att den effektiva skattesatsen uppgår till minst 15 %.

(15)Vissa medlemsstater tillämpar bolagsskattesystem som bygger på principer som skiljer sig från den vanligaste metoden, såsom utdelningsbaserade skattesystem. Det är därför av största vikt att de nödvändiga anpassningarna görs för att säkerställa en fungerande samverkan med dessa system. Lösningen skulle kunna sökas vid vissa justeringar efter fördelningen. Detta skulle innebära att den del som skulle fördelas till en koncernmedlem enligt ett utdelningsbaserat system måste ändras i proportion till de utdelningar som gjorts under beskattningsåret. Kärnan i ett utdelningsbaserat skattesystem skulle behållas fullt ut, med tanke på att utdelningen markerar en tidpunkt för beskattning av den andel som fördelats och därmed avgör hur mycket av denna som skulle behöva beskattas. I detta avseende bör man överväga att införa en överföringsmekanism för att säkerställa att den fördelade andel som inte beskattas under innevarande år blir skattepliktig under de påföljande åren.

(16)Eftersom relationerna inom en koncern endast utgör en del av koncernens affärsverksamhet, utgör transaktionerna mellan koncernmedlemmarna och företag i intressegemenskap utanför koncernen en annan viktig aspekt att beakta. För att hantera denna externa aspekt och eftersom antalet tvister om internprissättning på senare tid har ökat avsevärt, särskilt när det gäller prissättningen för rutinmässig verksamhet, skulle det vara mycket värdefullt att införa en förenklad metod för att följa reglerna för internprissättning som skulle minska bolagens kostnader för att följa skattereglerna och förbättra skattemyndigheternas effektivitet när det gäller användningen av humankapital. I detta syfte skulle det vara viktigt att anta ett gemensamt regelverk för riskbedömning av internprissättning som bygger på en allmänt accepterad referensvärdesbedömning. Denna bedömning skulle undersöka vinstmarginalerna före ränta och skatt för enheter som bedriver oberoende verksamhet på den inre marknaden. De vinstmarkörer som erhålls på detta sätt bör sedan offentliggöras, för att användas som ett riskverktyg för självbedömning, och göra det möjligt för koncerner som bedriver verksamhet på den inre marknaden att i förväg få kännedom om den marknadsmässiga avkastning (marknadsbaserad) som de förväntas uppnå i transaktioner med företag i intressegemenskap. Varje transaktion som omfattas av systemet bör bedömas ha låg, medelhög eller hög risk, beroende på hur detta förhåller sig till vinstmarkörerna, som kommer att fastställas genom en genomförandeakt och offentliggöras på kommissionens webbplats.

(17)Ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning skulle med nödvändighet omfatta ett förvaltningssystem som helst bör ge en viss grad av skattesäkerhet och förenkling. För att främja enhetlighet måste förvaltningssystemet bygga vidare på vikten av att ha en centraliserad referenspunkt för att hantera ett antal gemensamma frågor, såsom en informationsdeklaration för hela koncernen, och säkerställa en lämplig grad av samordning och samarbete mellan nationella skattemyndigheter. Samtidigt bör förvaltningssystemet fullt ut respektera den nationella skattesuveräniteten, eftersom lokala skattedeklarationer, revisioner och tvistlösning i första hand måste ligga kvar på medlemsstatsnivå.

(18)För att säkerställa att reglerna i det gemensamma regelverket genomförs och verkställs korrekt bör medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(19)För att optimera fördelarna med ett gemensamt rättsligt regelverk för beräkning av bolagsskattebasen på den inre marknaden bör tillämpningen av reglerna vara frivillig för koncerner, inbegripet grupper av små och medelstora företag, som har årliga sammanlagda intäkter på mindre än 750 000 000 euro så länge som de upprättar konsoliderade finansiella rapporter för helåret och bedriver en beskattningsbar verksamhet i unionen. Genom att hålla tillämpningen av reglerna öppen för mindre koncerner kan fler koncerner med gränsöverskridande strukturer och verksamheter dra nytta av den förenkling som det gemensamma regelverket ger.

(20)I syfte att, allt efter omständigheterna, komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att i) ändra bilagorna I och II, och ii) komplettera genom att fastställa ytterligare regler för försäkringsbolag, särskilt med avseende på den nya International Financial Reporting Standard (IFRS) 17 Försäkringsavtal. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på sakkunnignivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 26 . För att säkerställa lika stor delaktighet i utarbetandet av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas sakkunniga, och deras sakkunniga ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens sakkunniggrupper som arbetar med utarbetandet av delegerade akter.

(21)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet och driften av de så kallade Befit-team som inrättas genom detta direktiv för att sammanföra företrädare för varje relevant skattemyndighet från de medlemsstater i vilka koncernen bedriver verksamhet samt för att fastställa vinstmarginaler för vissa rutinmässiga transaktioner mellan Befit-koncernmedlemmar och deras företag i intressegemenskap utanför Befit-koncernen, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 27 .

(22)Kommissionens behandling av personuppgifter inom ramen för detta direktiv bör vara förenlig med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 28 . Medlemsstaterna får behandla personuppgifter enligt detta direktiv endast i syfte att tillämpa kapitel IV samt i syfte att undersöka och nå samförstånd om innehållet i Befit-informationsdeklarationen och behandla och bedöma enskilda skattedeklarationer enligt kapitel V.

(23)Lagringsperioden på tio år är motiverad för att göra det möjligt för medlemsstaterna att iaktta lagar om tidsfrister.

(24)För att göra det möjligt för små och medelstora företag att dra direkt nytta av fördelarna med den inre marknaden, utan att i onödan ådra sig ytterligare administrativa bördor, bör upplysningar om skattebestämmelserna i detta direktiv göras tillgänglig via den gemensamma digitala ingången i enlighet med förordning (EU) 2018/1724 29 . Den gemensamma digitala ingången utgör en gemensam kontaktpunkt för användare i andra länder för tillhandahållande på nätet av information, förfaranden och hjälptjänster som är relevanta för den inre marknadens funktion.

(25)Eftersom målet för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av de befintliga svårigheter som orsakas av samspelet mellan 27 olika bolagsskattesystem, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(26)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett informellt yttrande den 18 augusti 2023.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Innehåll

1.I detta direktiv fastställs ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning i unionen för vissa koncerner.

2.För tillämpningen av punkt 1 fastställs i detta direktiv regler

a)om avgränsning av en koncern vid tillämpningen av detta direktiv (Befit-koncernen),

b)för beräkning av en sammanslagen skattebas för bolag och fasta driftställen i Befit-koncernen (Befit-koncernmedlem och Befit-skattebas),

c)för fördelning av Befit-skattebasen till berättigade Befit-koncernmedlemmar,

d)för att förenkla riskbedömningen av internprissättning för transaktioner med företag i intressegemenskap utanför koncernen,

e)för förvaltningen av det gemensamma rättsliga regelverket.

3.Ett bolag eller ett fast driftställe som omfattas av detta direktiv ska upphöra att omfattas av den nationella bolagsskatterätten i alla medlemsstater i vilka det är etablerat med avseende på alla frågor som regleras av detta direktiv, om inte annat anges i detta direktiv.

Artikel 2
Tillämpningsområde

1.Detta direktiv är tillämpligt på bolag med skatterättslig hemvist i en medlemsstat, inbegripet deras fasta driftställen i andra medlemsstater, och på fasta driftställen belägna i medlemsstater med enheter med skattemässig hemvist i ett tredjeland (tredjelandsenheter) som uppfyller följande kriterier:

a)De tillhör en nationell koncern eller en multinationell affärsgrupp (multinationell koncern) som upprättar konsoliderade finansiella rapporter för helåret och har årliga sammanlagda intäkter på minst 750 000 000 euro under minst två av de senaste fyra beskattningsåren.

b)När det gäller bolag ska dessutom följande gälla:

i)De har någon av de former som anges i bilaga I.

ii)De omfattas av en av de bolagsskatter som förtecknas i bilaga II eller av en liknande skatt som införts i ett senare skede.

iii)De är den yttersta moderenheten eller den yttersta moderenheten ska konsolidera deras tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden post för post.

c)När det gäller fasta driftställen ska dessutom följande gälla:

i)De omfattas av en av de bolagsskatter som förtecknas i bilaga II eller av en liknande skatt som införts i ett senare skede.

ii)De är ett fast driftställe till den yttersta moderenheten eller en enhet vars tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden ska konsolideras post för post av den yttersta moderenheten.

2.Genom undantag från punkt 1 ska detta direktiv inte tillämpas på bolag eller fasta driftställen med en yttersta moderenhet utanför unionen om koncernens sammanlagda intäkter i unionen antingen inte överstiger 5 % av gruppens totala intäkter baserat på dess konsoliderade finansiella rapporter för helåret eller ett belopp på 50 miljoner euro under minst två av de senaste fyra beskattningsåren. Detta ska inte påverka rätten att välja enligt punkt 7.

3.Om två eller flera koncerner slås samman för att bilda en gemensam koncern ska det tröskelvärde på 750 000 000 euro som avses i punkt 1 anses vara uppfyllt för varje beskattningsår som föregår sammanslagningen om summan av de sammanslagna koncernernas kombinerade intäkter för det beskattningsåret, enligt vad som ingår i var och en av deras konsoliderade finansiella rapporter för helåret, uppgår till minst 750 000 000 euro. De bolag och fasta driftställen som ingår i den nybildade koncernen ska omfattas av detta direktiv om tröskelvärdet uppnåddes under minst två av de senaste fyra beskattningsåren.

4.Om ett bolag som inte ingår i en koncern (målbolaget) förvärvas av ett annat bolag eller en koncern (den förvärvande enheten) och antingen målbolaget eller den förvärvande enheten inte hade några konsoliderade finansiella rapporter för helåret under något av de fyra beskattningsår som omedelbart föregick det beskattningsår då förvärvet ägde rum, ska det tröskelvärde för årliga sammanlagda intäkter på 750 000 000 euro som avses i punkt 1 anses vara uppfyllt för det året om summan av intäkterna i målbolagets finansiella rapporter för helåret eller konsoliderade finansiella rapporter för helåret och den förvärvande enheten för det beskattningsåret uppgår till minst 750 000 000 euro. Den förvärvande enheten ska omfattas av detta direktiv om tröskelvärdet uppnåddes under minst två av de fyra beskattningsår som omedelbart föregick det beskattningsår då detta direktiv började tillämpas på den förvärvande enheten.

5.Om en koncern delas upp i två eller flera koncerner (uppdelade koncerner) ska det tröskelvärde på 750 000 000 euro som avses i punkt 1 anses vara uppfyllt av var och en av de uppdelade koncernerna om

a)var och en av de uppdelade koncernerna under det första beskattningsår som avslutas efter uppdelningen har årliga kombinerade intäkter på minst 750 000 000 euro under det beskattningsåret,

b)om var och en av de uppdelade koncernerna under det andra till det fjärde beskattningsåret efter uppdelningen har kombinerade intäkter på minst 750 000 000 euro under minst två av dessa beskattningsår.

6.Om ett eller flera av de fyra beskattningsår som avses i punkt 1 är längre eller kortare än tolv månader ska den intäktströskel som avses justeras proportionellt för vart och ett av dessa beskattningsår.

7.Medlemsstaterna ska säkerställa att bolag som har skatterättslig hemvist i en medlemsstat och uppfyller villkoren i punkt 1 b, inbegripet deras fasta driftställen i andra medlemsstater, samt fasta driftställen i medlemsstaterna till enheter i tredjeland som uppfyller villkoren i punkt 1 c, kan välja att omfattas av detta direktiv om de tillhör en multinationell koncern eller nationell koncern som upprättar konsoliderade finansiella rapporter för helåret men inte uppfyller villkoren i punkt 1 a avseende tröskelvärdet på 750 000 000 euro.

8.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 74 för att ändra bilagorna I och II för att ta hänsyn till ändringar i medlemsstaternas lagstiftning om bolagsformer och bolagsskatter.

Artikel 3
Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1)koncern:

a)en samling enheter som är närstående genom ägande eller kontroll enligt definitionen i den allmänt erkända redovisningsstandarden för den yttersta moderenhetens upprättande av konsoliderade finansiella rapporter för helåret, inbegripet alla enheter som kan ha undantagits från den yttersta moderenhetens konsoliderade finansiella rapporter för helåret enbart på grund av sin ringa storlek, väsentlighet eller på grund av att den innehas för försäljning, eller

b)en enhet som inkluderar nettointäkten eller nettoförlusten för ett fast driftsställe eller flera fasta driftsställen i sina finansiella rapporter (huvudkontoret), förutsatt att det inte ingår i en annan koncern enligt definitionen i led a.

2)nationell koncern: en koncern i vilka alla enheter är belägna i samma medlemsstat.

3)multinationell koncern: en multinationell koncern som omfattar minst en enhet eller ett fast driftsställe som inte är beläget i den yttersta moderenhetens jurisdiktion.

4)beskattningsår: den redovisningsperiod för vilken den yttersta moderenheten upprättar sina konsoliderade finansiella rapporter för helåret.

5)konsoliderade finansiella rapporter för helåret: finansiella rapporter där tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för en enhet och dess dotterbolag, som kontrolleras av den förstnämnda, redovisas som en enda ekonomisk enhet.

6)enhet: varje juridisk konstruktion som upprättar separat redovisning eller varje juridisk person.

7)yttersta moderenhet:

a)en enhet som direkt eller indirekt äger ett kontrollerande intresse i en annan enhet och som inte direkt eller indirekt ägs av en annan enhet med ett kontrollerande innehav i det eller

b)huvudkontoret i en koncern enligt definitionen i punkt 1 b.

8)ägarintresse: alla andelar i eget kapital som uppbär rättigheter till vinster, kapital eller reserver i en enhet eller ett fast driftsställe.

9)kontrollerande intresse: ett ägarintresse i en enhet där andelsinnehavaren är skyldig att post för post sammanställa enhetens tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden.

10)inlämningsenhet: något av följande:

a)Den yttersta moderenheten, om den är belägen i en medlemsstat, eller

b)om den yttersta moderenheten inte är belägen i en medlemsstat, den enhet som är belägen i en medlemsstat och som av Befit-koncernen har utsetts att fullgöra skyldigheterna i samband med Befit-koncernens informationsdeklaration i enlighet med artikel 57 på Befit-koncernens vägnar.

11)allmänt erkänd redovisningsstandard i unionen: de internationella redovisningsstandarder som antagits av unionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 30 och allmänt erkända redovisningsprinciper i medlemsstaterna.

12)redovisad nettovinst eller nettoförlust: nettovinst eller nettoförlust som fastställts för en Befit-koncernmedlem enligt en gemensam allmänt erkänd redovisningsstandard i unionen före eventuella konsolideringsjusteringar för att, i enlighet med artikel 7, ta bort Befit-koncerninterna transaktioner.

13)försäkringsbolag: ett bolag enligt definitionen i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG 31 .

14)livförsäkringar med fondförsäkringsavtal eller indexkoppling: livförsäkringar där de investeringsvinster och investeringsförluster eller räntor/utdelningar som tillfaller försäkringsbolagets underliggande investeringar helt och hållet fördelas på försäkringstagarna över tid.

15)ekonomisk ägare: den person som i allt väsentligt har alla fördelar och bär alla risker knutna till en anläggningstillgång, oavsett om den personen är den rättsliga ägaren. En skattebetalare som har rätt att inneha, använda och avyttra en anläggningstillgång och bär riskerna för dess förlust eller förstörelse ska under alla omständigheter anses vara den ekonomiska ägaren.

16)referensfördelning: metoden för att dela Befit-skattebasen mellan Befit-koncernmedlemmarna varje beskattningsår under övergångsperioden i enlighet med artikel 45.

17)inlämningsmyndighet: den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken inlämningsenheten har sin hemvist eller, om det avser ett fast driftsställe för en skattebetalare utan hemvist, den medlemsstat i vilken det fasta driftsstället är beläget.

KAPITEL II
FASTSTÄLLANDE AV DET PRELIMINÄRA SKATTERESULTATET

Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser

Artikel 4
Allmänna principer

1.Det preliminära skatteresultatet för varje Befit-koncernmedlem ska för varje beskattningsår fastställas på grundval av dess redovisade nettovinst eller nettoförlust justerat i enlighet med artikel 8–41 i detta direktiv.

2.Kostnader som ingår i den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska vara avdragsgilla från dess preliminära skatteresultat endast i den mån de är av direkt affärsintresse.

Artikel 5
En Befit-koncerns struktur

1.En Befit-koncern ska bildas om två eller flera bolag eller fasta driftställen som omfattas av detta direktiv uppfyller följande villkor:

a)Bolaget är antingen koncernens yttersta moderenhet eller något annat bolag i koncernen där den yttersta moderenheten direkt eller indirekt innehar minst 75 % av äganderätten eller av de rättigheter som ger rätt till vinst.

b)Det fasta driftställets huvudkontor är antingen koncernens yttersta moderenhet eller någon annan medlem (bolag eller enhet) i den grupp där den yttersta moderenheten direkt eller indirekt innehar minst 75 % av äganderätten eller av de rättigheter som ger rätt till vinst.

2.Vid beräkningen av det tröskelvärde som avses i punkt 1 a och b ska äganderätten och de rättigheter som ger rätt till vinst i ett bolag som ingår i en koncern beräknas genom att de kapitalintressen som direkt och indirekt innehas på varje nivå multipliceras.

Artikel 6
Krav på innehavstid

1.En Befit-koncernmedlem ska uppfylla de tröskelvärden som avses i artikel 5.1 utan avbrott under hela beskattningsåret.

2.Ett bolag eller ett fast driftställe ska bli Befit-koncernmedlem den dag då de tröskelvärden som avses i artikel 5.1 uppnås. Tröskelvärdena ska uppnås under minst nio på varandra följande månader. Om ett bolag eller, i tillämpliga fall, ett fast driftsställe inte uppfyller tröskelvärdena under den föreskrivna perioden ska det behandlas som om det aldrig hade varit en Befit-koncernmedlem.

3.Ett bolag eller ett fast driftställe upphör att vara Befit-koncernmedlem den dag som följer på den dag då bolaget inte längre uppfyller de tröskelvärden som avses i artikel 5.1.

Artikel 7
Redovisning som underlag för beräkning av det preliminära skatteresultatet

1.Det preliminära skatteresultatet för en Befit-koncernmedlem ska beräknas genom de justeringar som anges i artiklarna 8–41 av dess redovisade nettointäkt eller nettoförlust för beskattningsåret, i enlighet med en gemensam allmänt erkänd redovisningsstandard i unionen före eventuella konsolideringsjusteringar för att ta bort Befit-koncerninterna transaktioner.

2.Den allmänt erkända redovisningsstandard i unionen som ska användas av Befit-koncernmedlemmarna vid tillämpningen av punkt 1 ska vara den allmänt erkända redovisningsstandard i unionen som används vid upprättandet av de konsoliderade finansiella rapporterna för helåret för den yttersta moderenheten om den senare har skatterättslig hemvist i en medlemsstat.

Om den yttersta moderenheten inte har skatterättslig hemvist i en medlemsstat ska den allmänt erkända redovisningsstandarden i unionen vara den standard som gäller i den medlemsstat i vilken inlämningsenheten har sin skatterättsliga hemvist.

3.Om en Befit-koncernmedlem är ett fast driftsställe ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust vara antingen

a)den nettovinst eller nettoförlust som avspeglas i dess egna separata redovisning, fastställd i enlighet med punkterna 1 och 2 eller

b)i avsaknad av separat redovisning, de nettointäkter eller nettoförluster som skulle ha återspeglats i den separata redovisningen om de hade upprättats fristående och i enlighet med den godtagbara standard i unionen som fastställts i enlighet med punkterna 1 och 2.

4.Genom undantag från punkt 1 får, om en medlemsstat tillämpar nationell lagstiftning som tillåter koncerner att utarbeta, granska och offentliggöra finansiella rapporter på grundval av jurisdiktionen, det preliminära skatteresultatet och fördelningen av Befit-skattebasen för Befit-koncernmedlemmar som har skatterättslig hemvist i den medlemsstaten också beräknas på grundval av jurisdiktionen, förutsatt att koncernen för varje Befit-koncernmedlem separat kan identifiera de uppgifter som krävs för att beräkna sådana preliminära skatteresultat och justeringar efter fördelning i enlighet med detta direktiv.

Avsnitt 2

Justeringar av redovisad nettovinst eller nettoförlust

Artikel 8
Utdelning eller annan värdeöverföring

Med undantag för finansiella tillgångar som innehas för handel, enligt vad som avses i artikel 11.1, och investeringar som görs till förmån för livförsäkringstagare som bär placeringsrisken i samband med livförsäkringar med fondförsäkringsavtal eller indexkoppling som avses i artikel 14, ska den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem justeras så att den utesluter 95 % av det utdelningsbelopp eller annan värdeöverföring som erhållits eller ackumulerats under beskattningsåret, förutsatt att ägarintresset vid tidpunkten för utdelningen innehafts av Befit-koncernmedlemmen i mer än ett år och att denna andel ger rätt till mer än 10 % av vinsten, kapitalet, reserverna eller rösträtterna.

Artikel 9
Vinster eller förluster från avyttring av aktier

Med undantag för finansiella tillgångar som innehas för handel, som avses i artikel 11.1, och investeringar som görs till förmån för livförsäkringstagare som bär placeringsrisken i samband med livförsäkringar med fondförsäkringsavtal eller indexkoppling som avses i artikel 14, ska den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem justeras så att den utesluter 95 % av vinsten eller förlusten till följd av avyttringen av en ägarandel, förutsatt att ägarintresset vid tidpunkten för avyttringen innehafts av Befit-koncernmedlemmen i mer än ett år och att detta intresse medför en rätt till mer än 10 % av vinsten, kapitalet, reserverna eller rösträtterna.

Artikel 10
Förändringar i verkligt värde

Med undantag för finansiella tillgångar som innehas för handel, enligt vad som avses i artikel 11.1, och investeringar som görs till förmån för livförsäkringstagare som bär placeringsrisken i samband med livförsäkringar med fondförsäkringsavtal eller indexkoppling som avses i artikel 14, ska den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem justeras så att den utesluter det vinstbelopp eller förlustbelopp som uppstår till följd av förändringar av ägarintressets verkliga värde, förutsatt att Befit-koncernmedlemmen innehaft ägarintresset vid tidpunkten för utdelningen i mer än ett år och att denna andel ger rätt till mer än 10 % av vinsten, kapitalet, reserverna eller rösträtterna.

Artikel 11
Finansiella tillgångar som innehas för handel

1.En finansiell tillgång eller skuld ska behandlas som om den innehas för handel av en Befit-koncernmedlem om den uppfyller något av följande villkor:

a)Den förvärvades eller uppkom med huvudsyfte att säljas eller återköpas på kort sikt.

b)Den ingår i en portfölj med identifierade finansiella instrument, inklusive derivat, som förvaltas tillsammans och för vilka det finns ett nyligen uppvisat faktiskt mönster av kortfristiga realiseringar av vinst.

2.Om en finansiell tillgång eller skuld som innehas av en Befit-koncernmedlem övergår till att bli en tillgång eller skuld som innehas för handel eller vice versa, ska den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten justeras så att den inkluderar eventuell skillnad mellan det verkliga värde som beräknats i början av beskattningsåret eller vid förvärvstidpunkten om detta infaller senare, och dess verkliga värde beräknas vid utgången av samma beskattningsår.

Det verkliga värdet för en finansiell tillgång eller skuld vid utgången av det beskattningsår under vilket den övergått till att bli en tillgång eller skuld som innehas för handel eller vice versa ska också vara dess verkliga värde i början av det beskattningsår som följer på övergången.

3.Den innehavstid som avses i artikel 9 ska inledas eller avbrytas när den finansiella tillgången eller skulden inte längre innehas för handel eller övergår till att bli en tillgång eller skuld som innehas för handel.

Artikel 12
Intäkt eller förlust i ett fast driftställe

Den redovisade finansiella nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att ta bort det intäkts- eller förlustbelopp som kan hänföras till dess fasta driftställen.

Artikel 13
Räntebegränsningsregel

1.En Befit-koncernmedlem ska justera sin redovisade nettointäkt eller nettoförlust för att inkludera beloppet för överstigande lånekostnader, i enlighet med artikel 2 i rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion 32 , som inte är skattemässigt avdragsgill i enlighet med reglerna om räntebegränsning i den nationella bolagsskattelagstiftning i den medlemsstat i vilken den har sin skatterättsliga hemvist.

2.Punkt 1 ska inte tillämpas på överstigande lånekostnader som uppstår till följd av en transaktion mellan Befit-koncernmedlemmar.

Artikel 14
Försäkringsbolag

1.Om en Befit-koncernmedlem är ett försäkringsbolag som är auktoriserat att bedriva verksamhet i en medlemsstat i enlighet med direktiv 2009/138/EG ska de regler som fastställs i punkterna 2–4 tillämpas.

2.Beloppet för försäkringstekniska avsättningar i försäkringsbolag etablerade i enlighet med rådets direktiv 91/674/EEG 33 som avdragits i den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska ses över och justeras i slutet av varje beskattningsår. Vid beräkningen av det preliminära skatteresultatet för framtida år ska redan avdragna belopp beaktas.

3.Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 74 för att komplettera detta direktiv för att fastställa mer detaljerade regler för anpassningen av det preliminära skatteresultatet för försäkringsbolag, mot bakgrund av effekterna på försäkringsavtal till följd av den nya internationella finansiella rapporteringsstandarden (IFRS) 17.

4.Livförsäkringsgivare ska i samband med livförsäkringar med fondförsäkringsavtal eller indexkoppling värdera tillgångarna till marknadsvärde och upprätta en reserv i enlighet med värderingen av de underliggande tillgångarna.

Artikel 15
Sjöfartsverksamhet som omfattas av en tonnageskatteordning

Den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem som bedriver sjöfartsverksamhet ska justeras för att exkludera beloppet för intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster som härrör från sådan verksamhet som omfattas av en tonnageskatteordning.

Artikel 16
Böter, straffavgifter och olagliga betalningar

Den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att inkludera upplupna kostnader för betalningar som befunnits olagliga till följd av en revision eller utredning av den behöriga myndigheten samt böter och straffavgifter, inbegripet avgifter för sena betalningar, som ska betalas till en offentlig myndighet för överträdelse av eventuell lagstiftning.

Artikel 17
Bolagsskatt

Den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att inkludera beloppet för eventuell bolagsskatt, liknande skatter på vinster och upplupna skatter för beskattningsåret samt alla belopp som bokförts som löpande skatter i redovisningen i förhållande till en tilläggsskatt som ska betalas i enlighet med direktiv (EU) 2022/2523 eller med tillämpning av en kvalificerad nationell tilläggsskatt som avses i artikel 11 i det direktivet.

Artikel 18
Överflyttning av avdrag för ersättningstillgångar

1.Om intäkterna från avyttringen, inklusive ersättning för skada, av en fast avskrivningsbar tillgång eller mark, ska återinvesteras i en liknande tillgång som används för samma eller liknande affärsändamål före utgången av det andra beskattningsåret efter det beskattningsår under vilket avyttringen ägde rum, får det belopp med vilket dessa intäkter överstiger tillgångens skattemässiga värde dras av under det år då avyttringen ägde rum. En tillgång som avyttras frivilligt ska ha ägts under en minimiperiod på tre år före avyttringen.

2.Den ersättningstillgång som avses i punkt 1 får förvärvas under det beskattningsår som föregår avyttringen. Om ersättningstillgången inte köps före utgången av det andra beskattningsåret efter det år då avyttringen av tillgången ägde rum, och utom i fall av force majeure, ska det belopp som dragits av under avyttringsåret, ökat med 10 %, läggas till det preliminära skatteresultatet under det andra beskattningsåret efter det att avyttringen ägde rum.

Artikel 19
Intäkter och kostnader i samband med anläggningstillgångar som är föremål för avskrivning

1.Den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att ta bort följande belopp:

a)Kostnader för förvärv eller uppförande samt kostnader i samband med förbättring av anläggningstillgångar som är avskrivningsbara i enlighet med reglerna i avsnitt 3, och

b)subventioner som är direkt kopplade till förvärv, uppförande eller förbättring av sådana tillgångar.

2.Den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras så att den endast omfattar avdragsbeloppet för avskrivning av anläggningstillgångar i enlighet med artiklarna 22–28.

Artikel 20
Valutavinst eller valutaförlust

Den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras så att följande belopp tas bort:

a)Beloppet för eventuell orealiserad valutavinst eller valutaförlust avseende fasta tillgångar och skulder.

b)Beloppet för avsättningar som redovisats för orealiserade valutaförluster.

Artikel 21
Justeringar avseende vissa poster (poster som överlåts till medlemsstaterna efter fördelning)

Den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att från det preliminära skatteresultatet ta bort belopp som avser poster som förtecknas i artikel 48.1 a–j.

Avsnitt 3
Avskrivning

Artikel 22
Avskrivningsmetod och varaktighet

1.Den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att under beskattningsåret för förvärvet inte räkna med eventuella materiella anläggningstillgångar som har ett bokfört värde före avskrivning som understiger 5 000 euro.

2.Om punkt 1 inte är tillämplig ska anläggningstillgångar avskrivas linjärt och individuellt över sin nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden för en anläggningstillgång ska vara följande:

a)Alla byggnader samt alla andra typer av fast egendom och strukturer som används i verksamheten: 28 år.

b)Alla andra materiella anläggningstillgångar: Deras nyttjandeperiod, bedömd i enlighet med den allmänt erkända redovisningsstandard i unionen som avses i artikel 7.

c)Immateriella fasta tillgångar, inklusive förvärvad goodwill: Den period för vilken tillgången har rättsligt skydd eller för vilken en rättighet beviljats eller, om denna period inte kan fastställas, fem år.

3.Begagnade anläggningstillgångar ska avskrivas i enlighet med punkt 2, såvida inte Befit-koncernmedlemmen visar att tillgångens uppskattade återstående nyttjandeperiod är kortare, i vilket fall den ska avskrivas enligt denna kortare period.

Genom undantag från första stycket ska begagnade immateriella anläggningstillgångar avskrivas över fem år, såvida inte den återstående period för vilken tillgången åtnjuter rättsligt skydd eller för vilken rättigheten har beviljats kan fastställas, i vilket fall den ska avskrivas enligt den andra perioden.

4.Avskrivning ska göras varje månad från och med den månad då anläggningstillgången börjar användas. Ingen avskrivning ska göras under den månad då tillgången avyttras.

5.Det skattemässiga värdet av en anläggningstillgång som avyttras eller skadas i sådan utsträckning att den inte längre kan användas i rörelsen, och det skattemässiga värdet av eventuella förbättringskostnader i samband med denna tillgång ska dras av från det preliminära skatteresultatet under den månad då avyttringen eller skadan inträffade.

Artikel 23
Rätt till avskrivning

1.Om inte annat sägs i punkt 3 ska avskrivningen göras av den ekonomiska ägaren.

2.När det gäller kontrakt där den ekonomiska och juridiska äganderätten inte sammanfaller har den ekonomiska ägaren rätt att dra av räntedelen av betalningarna från sitt preliminära skatteresultat, såvida inte denna del ingår i det preliminära skatteresultatet eller i den juridiska ägarens skattebas, beroende på om den juridiska ägaren är en annan Befit-koncernmedlem eller inte.

3.Om den ekonomiska ägaren av en tillgång inte kan identifieras ska den juridiska ägaren ha rätt att göra avskrivningen. När det gäller leasingavtal ska både räntedelen och kapitaldelen av leasingavgifterna ingå i den juridiska ägarens preliminära skatteresultat, och om leasetagaren är en Befit-koncernmedlem ska dessa betalningar undantas från dess preliminära skatteresultat.

4.En anläggningstillgång får inte avskrivas av mer än en skattebetalare under ett beskattningsår, såvida inte den juridiska eller ekonomiska äganderätten delas mellan flera skattebetalare eller tillgångens ekonomiska eller juridiska ägare har ändrats.

5.En Befit-koncernmedlem får inte avstå från avskrivning.

Artikel 24
Avskrivningsunderlag

1.Avskrivningsunderlaget ska innefatta alla kostnader som är direkt kopplade till ett förvärv, uppförande eller en förbättring av en anläggningstillgång. Dessa kostnader ska inte omfatta avdragsgill mervärdesskatt, ränta eller resultatet av en eventuell omvärdering eller nedskrivning.

2.Avskrivningsunderlaget för en tillgång som erhålls som gåva ska vara dess marknadsvärde såsom det ingår i Befit-koncernmedlemmens redovisning.

3.Avskrivningsunderlaget för en anläggningstillgång som är föremål för avskrivning ska minskas genom avdrag av eventuella offentliga subventioner som är direkt kopplade till förvärv, uppförande eller förbättring av tillgången, i enlighet med artikel 19.1 b.

4.Avskrivningar av anläggningstillgångar som inte är tillgängliga för användning, eller som inte har använts under mer än 12 månader av orsaker som inte ligger utanför Befit-koncernmedlemmens kontroll, ska inte beaktas.

Avskrivningen ska upphöra från och med den månad som följer på den månad då den period som avses i första stycket löpte ut och ska återupptas från och med den månad som följer på den månad då tillgången började användas igen.

5.Om en avskrivningsbar anläggningstillgång har avyttrats och ersatts i enlighet med reglerna i artikel 18 ska avskrivningsunderlaget för ersättningstillgången minskas med samma belopp som det belopp som drogs av under det år då avyttringen ägde rum.

Artikel 25
Register över anläggningstillgångar

1.Förvärvskostnader, uppförandekostnader eller förbättringskostnader, tillsammans med datum för idrifttagande efter förvärv, uppförande eller förbättring, ska redovisas separat för varje anläggningstillgång i ett register över anläggningstillgångar.

2.När en anläggningstillgång avyttras ska uppgifter om avyttringen, inklusive datum för detta, och eventuella intäkter eller ersättningar som erhållits till följd av avyttringen registreras i registret över anläggningstillgångar.

3.Registret över anläggningstillgångar ska föras på ett sätt som ger tillräckliga upplysningar, inklusive avskrivningsuppgifter, för att beräkna det preliminära skatteresultatet och ska innehålla åtminstone följande information:

a)Identifiering av tillgången.

b)Månad då tillgången började användas.

c)Avskrivningsunderlag.

d)Nyttjandeperiod i enlighet med artikel 22.

e)Sammanlagda avskrivningar under innevarande beskattningsperiod.

f)Totala sammanlagda avskrivningar.

g)Avskrivningsunderlag netto efter total sammanlagd avskrivning och efter avdrag för exceptionella värdeminskningar netto.

h)Månad för upphörande eller återupptagande av beskattning av avskrivningar.

i)Månad då tillgången avyttras.

Artikel 26
Avskrivning av förbättringskostnader

1.Förbättringskostnader ska avskrivas i enlighet med de regler som är tillämpliga på den anläggningstillgång som har förbättrats som om de avsåg en nyförvärvad anläggningstillgång, inklusive dess nyttjandeperiod i enlighet med artikel 22.2.

Utan hinder av första stycket ska förbättringskostnader för hyrda anläggningstillgångar avskrivas i enlighet med artiklarna 22.3 och 23.

2.Om skattebetalaren visar att den uppskattade återstående nyttjandeperioden för en avskrivningsbar anläggningstillgång är kortare än tillgångens nyttjandeperiod som specificeras i artikel 22.2, ska förbättringskostnaderna för den tillgången avskrivas över denna kortare period.

Artikel 27
Tillgångar som inte är föremål för avskrivning

Följande tillgångar ska inte avskrivas:

a)Materiella anläggningstillgångar som inte är föremål för slitage och inte blir föråldrade, t.ex. mark, konstföremål, antikviteter eller juvelerarvaror.

b)Finansiella tillgångar.

Artikel 28
Exceptionella värdeminskningar

1.En Befit-koncernmedlem som visar att en materiell anläggningstillgång som inte är föremål för avskrivning, enligt vad som avses i artikel 27 a, har minskat i värde vid utgången av ett beskattningsår på grund av force majeure eller brottslig verksamhet utförd av tredje part, får från det preliminära skatteresultatet dra av ett belopp som motsvarar denna värdeminskning.

2.Om värdet på en tillgång som under ett föregående beskattningsår har varit föremål för avskrivning i enlighet med punkt 1 senare ökar, ska ett belopp som motsvarar denna ökning läggas till det preliminära skatteresultatet för det år under vilket ökningen äger rum.

Sådana tillägg får dock sammantaget inte överstiga det avskrivningsbelopp som ursprungligen beviljades.

Avsnitt 4
Tids- och kvantifieringsregler

Artikel 29
Lager och produkter under tillverkning

1.Den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att inkludera skillnaden mellan värdet av lager och produkter under tillverkning vid beskattningsårets början och utgång, med undantag för lager och varor under tillverkning som avser långfristiga kontrakt i enlighet med definitionen i artikel 32.

2.Kostnaden för varor i lager och produkter under tillverkning ska fastställas genom tillämpning av först in, först ut-metoden eller en metod som bygger på viktade genomsnittspriser.

3.Kostnader för varor i lager och produkter under tillverkning som inbegriper poster som vanligen inte är utbytbara och varor eller tjänster som produceras eller tillhandahålls och hålls åtskilda för särskilda projekt ska fastställas individuellt.

4.En Befit-koncernmedlem ska använda samma metod för värdering av lager och produkter under tillverkning som har liknande karaktär och användning.

5.Kostnaderna för lager och produkter under tillverkning ska omfatta alla förvärvskostnader, direkta omställningskostnader och andra direkta kostnader för att föra dem till den plats och det skick de befinner sig i under det relevanta beskattningsåret. Kostnaderna ska inte innefatta avdragsgill mervärdesskatt.

6.Lager och produkter under tillverkning ska värderas på beskattningsårets sista dag till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det realiserbara nettovärdet. Nettoförsäljningsvärdet ska vara det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och de uppskattade kostnader som krävs för att åstadkomma en försäljning.

Artikel 30
Avsättningar

1.Den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att inte ta med eventuella avsättningar.

2.Genom undantag från punkt 1 ska beloppet för en avsättning tillåtas om följande villkor är uppfyllda vid beskattningsårets utgång:

a)Befit-koncernmedlemmen har en juridisk eller rimligen förväntad juridisk skyldighet.

b)En sådan förpliktelse härrör från verksamhet eller transaktioner som utförts under det beskattningsåret eller under tidigare beskattningsår.

c)Beloppet för avsättningar till följd av en sådan förpliktelse kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

d)Beloppet kommer, när det är reglerat, att resultera i en kostnad som är avdragsgill enligt detta direktiv.

Utan hinder av första stycket ska den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-gruppmedlem alltid justeras så att beloppet för eventuella avsättningar som bokförts som eventualförluster eller framtida kostnadsökningar utesluts.

3.Om den skyldighet som anges i punkt 1 a andra stycket avser en verksamhet eller transaktion som kommer att fortsätta under framtida beskattningsår ska beloppet för avsättningen fördelas proportionellt över verksamhetens eller transaktionens uppskattade varaktighet.

Bestämmelserna i den här artikeln ska ses över och justeras i slutet av varje beskattningsår. Vid beräkningen av det preliminära skatteresultatet för framtida beskattningsår ska hänsyn tas till redan avdragna belopp i enlighet med den här artikeln.

Artikel 31
Osäkra fordringar

1.Den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras så att beloppet för eventuella avdrag som bokförts med avseende på osäkra fordringar utesluts, såvida inte Befit-koncernmedlemmen har begärt ett avdrag i enlighet med artikel 28 och ett av följande krav är uppfyllt:

a)Koncernmedlemmen har vidtagit alla rimliga steg som avses i punkt 2 för att få in betalningen och det är sannolikt att fordran inte kommer att återbetalas alls eller bara till viss del eller

b)koncernmedlemmen har ett stort antal likartade fordringar som alla härrör från samma sektor av affärsverksamheten och på ett tillförlitligt sätt kan uppskatta beloppet för en osäker fordran på procentbasis, förutsatt att värdet av varje likartad fordran är lägre än 0,1 % av värdet av alla likartade fordringar. För att komma till en trovärdig uppskattning ska Befit-koncernmedlemmen ta hänsyn till alla relevanta faktorer, också tidigare erfarenheter.

2.Vid fastställandet av huruvida alla rimliga åtgärder för att driva in betalningen har vidtagits ska en eller flera av följande faktorer beaktas av Befit-koncernmedlemmen, under förutsättning att den grundar sig på objektiva bevis:

a)Om kostnaderna för indrivning står i proportion till fordran.

b)Om det finns utsikter till att fordran drivs in, inklusive fall där gäldenären har förklarats insolvent, en rättslig process har inletts eller en inkassoagent har anlitats.

c)Om det med tanke på omständigheterna är rimligt att förvänta sig att skattebetalaren ska fortsätta att försöka driva in fordran.

3.Om den osäkra fordran avser en kundfordran ska, utöver de villkor som anges i punkt 1, ett belopp som motsvarar fordran inkluderas i det preliminära skatteresultatet som intäkt.

4.Utan hinder av punkt 1 ska den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem justeras för att inte räkna med eventuella osäkra fordringar om gäldenären är en annan Befit-koncernmedlem, ett annat företag i intressegemenskap eller, om gäldenären är en enskild person, om gäldenären, dennes make/maka eller släkting i uppstigande eller nedstigande led deltar i ledningen eller kontrollen av Befit-koncernmedlemmen eller direkt eller indirekt äger kapitalet i Befit-koncernmedlemmen.

5.Om en Befit-koncernmedlem tidigare har dragit av en osäker fordran som regleras under ett påföljande beskattningsår ska dess redovisade nettovinst eller nettoförlust för det beskattningsår då regleringen sker ökas med det återvunna beloppet.

Artikel 32
Långfristiga kontrakt

1.I denna artikel avses med långfristiga kontrakt ett kontrakt som uppfyller följande villkor:

a)Kontraktet ingås för tillverkning, installering, uppförande eller utförande av tjänster.

b)Dess löptid överstiger eller väntas överstiga tolv månader.

2.Den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att endast inkludera upplupna intäkter relaterade till ett långfristigt kontrakt till det belopp som motsvarar den del av det långfristiga kontrakt som har fullgjorts under det relevanta beskattningsåret.

För detta ändamål ska procentsatsen för slutförandet av ett långfristigt kontrakt fastställas på grundval av förhållandet mellan kostnaderna för det beskattningsåret och de totala beräknade kostnaderna för det långfristiga kontraktet.

3.Den redovisade nettointäkten eller nettoförlusten för en Befit-koncernmedlem ska justeras för att ta hänsyn till alla kostnader i samband med långfristiga kontrakt som ingåtts under ett beskattningsår.

Artikel 33
Säkring

1.Vinster och förluster från ett säkringsinstrument, som är ett resultat av en värdering eller avyttring, ska av en Befit-koncernmedlem behandlas på samma sätt som motsvarande vinster och förluster från den säkrade posten.

Det föreligger ett säkringsförhållande när följande två villkor är uppfyllda:

a)Säkringsförhållandet är formellt utformat och dokumenterat i förväg.

b)Säkringen väntas vara i hög grad effektiv och effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

2.Om säkringsförhållandet avbryts eller ett finansiellt instrument som redan innehas senare behandlas som ett säkringsinstrument, vilket leder till att det övergår till ett annat skattesystem, ska eventuella skillnader mellan säkringsinstrumentets nya marknadsvärde vid beskattningsårets utgång och marknadsvärdet i början av samma beskattningsperiod inkluderas i det preliminära skatteresultatet för Befit-koncernmedlemmen.

Säkringsinstrumentets marknadsvärde vid utgången av det beskattningsår under vilket det instrumentet övergått till ett annat skattesystem ska sammanfalla med dess marknadsvärde i början av det år som följer på den övergången.

Avsnitt 5
Inträde i och utträde ur en Befit-koncern och omstrukturering av verksamhet

Artikel 34
Redovisning, värdering och tidpunkt för avskrivning av tillgångar och skulder vid inträde i och utträde ur en Befit-koncern

1.Alla tillgångar och skulder ska redovisas till sitt värde, beräknat i enlighet med den allmänt erkända redovisningsstandard i unionen som avses i artikel 7, omedelbart före den dag då detta direktiv blir tillämpligt på Befit-koncernmedlemmen.

2.Tillgångar och skulder i ett bolag eller ett fast driftställe som inte längre omfattas av detta direktiv ska redovisas till sitt värde beräknat i enlighet med detta direktiv.

3.Avskrivningen av tillgångarna i ett bolag eller ett fast driftställe som inträder i eller utträder ur en Befit-koncern under ett beskattningsår ska beräknas i proportion till det antal kalendermånader under vilka bolaget eller det fasta driftstället tillhörde Befit-koncernen under det beskattningsåret.

Artikel 35
Kvalificering av fasta tillgångar vid inträde i en Befit-koncern

Utan hinder av reglerna i kapitel II avsnitt 3 ska följande regler gälla när ett bolag eller ett fast driftställe övergår från en medlemsstats bolagsskattesystem för att istället träda in i en Befit-koncern:

a)Om en anläggningstillgång med ett redovisat värde som understiger 5 000 euro inte helt eller delvis har avskrivits vid tidpunkten för inträdet i Befit-koncernen, ska Befit-koncernmedlemmen justera sin redovisade nettovinst eller nettoförlust för att inte ta med det belopp som motsvarar anläggningstillgångens återstående nettovärde som redovisas den dag när det bokförs.

b)Om en eller flera fasta tillgångar, på dagen för inträdet i Befit-koncernen, har ett redovisat nettovärde som skiljer sig från nettoskattevärdet, ska det totala belopp som motsvarar denna skillnad för alla berörda fasta tillgångar slås samman för varje Befit-koncernmedlem under det beskattningsår då inträdet skedde i Befit-koncernen och fördelas över en period på fem år i det preliminära skatteresultatet. Den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten ska justeras för varje Befit-koncernmedlem.

Artikel 36
Långfristiga kontrakt vid inträde i en Befit-koncern

1.Ett bolag eller ett fast driftställe som ingår i en Befit-koncern ska, i enlighet med tidsreglerna i nationell lagstiftning, i sin andel av Befit-skattebasen, fastställd i enlighet med reglerna i kapitel III, inkludera de intäkter och kostnader som i enlighet med artikel 32 anses vara upplupna eller ha uppstått innan detta direktiv blev tillämpligt, men som ännu inte ingick i dess skattebas enligt den tidigare tillämpliga nationella bolagsskatterätten.

2.Ett bolag eller ett fast driftställe som ingår i en Befit-koncern ska under det första beskattningsåret från sin andel av Befit-skattebasen, fastställd i enlighet med reglerna i kapitel III, dra av intäkterna från ett långfristigt kontrakt som tidigare har beskattats enligt nationell bolagsskatterätt till ett belopp som är högre än det belopp som skulle ha inkluderats i dess preliminära skatteresultat i enlighet med artikel 32.

3.Om Befit-koncernens andel av Befit-skattebasen under ett beskattningsår är lägre än de avdragsgilla belopp som fastställs enligt punkterna 1 och 2, ska eventuella belopp som inte dragits av överföras och avräknas av Befit-koncernmedlemmen mot dess andel av Befit-skattebasen under de påföljande beskattningsåren.

Artikel 37
Avsättningar, intäkter och avdrag vid inträde i en Befit-koncern

1.Avsättningar och avdrag för osäkra fordringar i enlighet med artiklarna 30 och 31 ska vara avdragsgilla endast i den mån de härrör från verksamheter eller transaktioner som utfördes efter det att detta direktiv blev tillämpligt för Befit-koncernmedlemmen.

2.Intäkter som enligt den tillämpliga godkända redovisningsstandarden i unionen, som används i enlighet med artikel 7, anses ha uppstått innan detta direktiv blev tillämpligt för en Befit-koncernmedlem men som inte ingick i dess skattebas enligt tidigare tillämplig nationell bolagsskattelagstiftning, ska läggas till den del som fördelats till den i enlighet med tidsreglerna i relevant nationell bolagsskattelagstiftning.

3.Kostnader som uppstått efter det att detta direktiv blev tillämpligt på en Befit-koncernmedlem, men i samband med verksamhet eller transaktioner som utförts tidigare, och för vilka inget avdrag gjorts enligt tillämplig nationell bolagsskattelagstiftning, ska dras av från den del som fördelats till den.

Om de kostnader som avses i första stycket uppstår mer än fem år efter det att ett bolag eller ett fast driftställe inträder i en Befit-koncern ska dessa kostnader dras av från dess preliminära skatteresultat före sammanslagning och vinstfördelning.

Kostnader som uppstått enligt nationell bolagsskattelagstiftning, som ännu inte hade dragits av när detta direktiv blev tillämpligt för en Befit-koncernmedlem, ska vara avdragsgilla endast från den del av Befit-skattebasen som fördelats till den, beräknad i enlighet med kapitel III, i lika stora belopp och fördelade över fem beskattningsår. Kostnader som inbegriper lånekostnader ska vara avdragsgilla i enlighet med artikel 13.

Om den andel av Befit-skattebasen som har fördelats till en Befit-koncernmedlem under ett beskattningsår inte är tillräcklig för att fullt ut dra av de belopp som avses i första och tredje styckena, ska de belopp som inte dragits av föras över och avräknas från Befit-koncernmedlemmen mot dess andel av Befit-skattebasen under de påföljande beskattningsåren.

4.Belopp som avdragits innan detta direktiv blev tillämpligt på en Befit-koncernmedlem får inte dras av igen.

Artikel 38
Förluster före inträde

Om ett bolag eller ett fast driftställe ingår i en Befit-koncern ska eventuella förluster som inte dragits av och som uppstått före inträdesdatumet, i enlighet med bolagsskattelagstiftningen i den medlemsstat i vilken den har sin skatterättsliga hemvist eller är belägen, dras av från dess andel av Befit-skattebasen såsom den fastställts i enlighet med kapitel III.

Artikel 39
En koncerns upphörande

1.Om en Befit-koncern upphör ska beskattningsåret avslutas och Befit-skattebasen för det beskattningsåret fördelas på varje Befit-koncernmedlem i enlighet med de regler som fastställs i kapitel III.

2.Avskrivningen av Befit-koncernmedlemmarnas tillgångar under det beskattningsår då en Befit-koncern upphör ska beräknas i förhållande till det antal kalendermånader som Befit-koncernen var verksam under det beskattningsåret.

Artikel 40
Omstrukturering av verksamhet

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 ska en Befit-koncernmedlem som avyttrar tillgångar och skulder under ett beskattningsår inkludera den vinst eller förlust som uppstår till följd av en sådan avyttring vid beräkningen av sitt preliminära skatteresultat.

En Befit-koncernmedlem som förvärvar tillgångar och skulder ska fastställa sin intäkt eller förlust vid tidpunkten för avyttringen på grundval av de förvärvade tillgångarnas och skuldernas marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet.

2.Utan hinder av punkt 1 ska, om en överföring av tillgångar och skulder äger rum i samband med en omstrukturering enligt definitionen i artikel 2 i rådets direktiv 2009/133/EG 34 :

a)Den Befit-koncernmedlem som avyttrar tillgångarna och skulderna inte ta med eventuell vinst eller förlust i beräkningen av sitt preliminära skatteresultat.

b)Den Befit-koncernmedlem som förvärvar tillgångarna och skulderna fastställa sitt preliminära skatteresultat under det beskattningsåret och de påföljande beskattningsåren genom att använda det skattemässiga värdet, i dess lydelse vid tidpunkten för överföringen och enligt definitionen i artikel 4 i direktiv 2009/133/EG.

Artikel 41
Otillåtet undantag för aktieavyttring

1.Utan hinder av artikel 9 ska, om en Befit-koncernmedlem lämnar Befit-koncernen under det beskattningsåret eller det föregående beskattningsåret till följd av en avyttring av aktier, och Befit-koncernmedlemmen genom Befit-koncerninterna transaktioner förvärvade en eller flera fasta tillgångar, ett belopp som motsvarar den vinst eller förlust som uppstår till följd av avyttringen av dessa fasta tillgångar inom Befit-koncernen ingå i den redovisade nettovinsten eller nettoförlusten för den Befit-koncernmedlem som ägde tillgångarna före avyttringen inom Befit-koncernen.

Första stycket ska inte tillämpas om Befit-koncernmedlemmen visar att transaktionen inom Befit-koncernen genomfördes av giltiga handelsskäl.

2.Det belopp som motsvarar den vinst eller förlust som uppstår till följd av den avyttring inom Befit-koncernen som avses i punkt 1 ska vara marknadsvärdet på de fasta tillgångarna vid den tidpunkt då Befit-koncernenmedlemmen lämnar koncernen minus det skattemässiga värdet av de fasta tillgångar eller de kostnader som avses i artikel 29.

3.Den vinst eller förlust som uppstår till följd av avyttringen inom Befit-koncernen ska anses ha mottagits av den Befit-koncernmedlem som innehade tillgången eller tillgångarna före den transaktion inom Befit-koncernen som avses i punkt 1.

KAPITEL III
SAMMANSLAGNING AV DET PRELIMINÄRA SKATTERESULTATET OCH FÖRDELNING AV BEFIT-SKATTEBASEN

Avsnitt 1
Befit-skattebas

Artikel 42
Beräkning av Befit-skattebasen

1.De preliminära skatteresultaten för alla Befit-koncernmedlemmar, fastställda i enlighet med reglerna i kapitel II, ska slås samman för att erhålla en Befit-skattebas.

2.Om Befit-skattebasen under ett visst år är

a)ett positivt belopp ska vinsten fördelas i enlighet med artikel 45,

b)ett negativt belopp, ska förlusten föras över och avräknas mot nästa positiva Befit-skattebas.

3.Vid tillämpning av punkt 1 ska det preliminära skatteresultatet för varje Befit-koncernmedlem omräknas till euro (EUR) enligt den växelkurs som utfärdas av Europeiska centralbanken i dess lydelse på kalenderårets sista dag eller, om beskattningsåret inte sammanfaller med kalenderåret, på beskattningsårets sista dag.

Genom undantag från första stycket ska, om den enhet som inlämnar deklarationen har skatterättslig hemvist i en medlemsstat som inte har infört euron, det preliminära skatteresultatet för varje Befit-koncernmedlem räknas om till den valuta som är lagligt betalningsmedel i den medlemsstaten.

Artikel 43
Källskatt och annan källsbeskattning

1.Medlemsstaterna får inte ta ut källskatt eller annan källbeskattning på Befit-koncerninterna transaktioner, såvida den som har rätt till betalningen inte är en Befit-koncernmedlem.

2.Om en medlemsstat tillämpar en källskatt på en Befit-koncernmedlems betalning av royaltyer eller räntor till en mottagare som inte ingår i samma Befit-koncern eller med tillämpning av punkt 1 ska, i enlighet med tillämpliga regler i nationell lagstiftning och dubbelbeskattningsavtal, källskatten för det beskattningsår då den tas ut delas mellan medlemsstaterna med hjälp av den fördelningsmetod som avses i artikel 45.

Artikel 44
Skatteavdrag för källskatt

1.Om en medlem i en Befit-koncernmedlem får intäkter som har beskattats i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland ska ett skatteavdrag beviljas i enlighet med det tillämpliga dubbelbeskattningsavtalet eller dess nationella lagstiftning och delas mellan Befit-koncernmedlemmarna med hjälp av den referensfördelningsmetod som avses i artikel 45.

2.Genom undantag från första stycket ska inget skatteavdrag beviljas om den intäkt som genereras av en Befit-koncernmedlem inte ingår i dess redovisade nettovinst eller nettoförlust i enlighet med artiklarna 8, 9 eller 12.

3.Skatteavdraget som avses i punkt 1 ska beräknas separat för varje medlemsstat eller tredjeland och varje typ av intäkt. Det får inte överstiga det belopp som följer av att de intäkter som hänförs till en Befit-koncernmedlem omfattas av bolagsskattesatsen i den medlemsstat i vilken denna Befit-koncernmedlem har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe.

Vid beräkningen av det skatteavdrag som avses i punkt 1 ska intäktsbeloppet minskas med beloppet för relaterade avdragsgilla kostnader.

Avsnitt 2
Fördelning av Befit-skattebasen

Artikel 45
Övergångsfördelningsregel

1.För varje beskattningsår mellan den 1 juli 2028 och senast den 30 juni 2035 (övergångsperioden) ska Befit-skattebasen fördelas på Befit-koncernmedlemmarna i enlighet med procentandelen av referensfördelningen.

För koncerner som omfattas av detta direktiv efter utgången av det första beskattningsår då detta direktiv börjar tillämpas ska den övergångsperiod som avses i första stycket upphöra senast den 30 juni 2035.

2.Procentandelen av referensfördelningen för varje Befit-koncernmedlem ska vara resultatet av följande beräkning:

Referenstilldelning = * 100

där

a)det beskattningsbara resultatet för en Befit-koncernmedlem ska vara genomsnittet av de beskattningsbara resultaten under de tre föregående beskattningsåren.

Under det första beskattningsår då en Befit-koncern omfattas av detta direktiv ska dessa beskattningsbara resultat fastställas i enlighet med de nationella bolagsskattereglerna i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe.

Under det andra beskattningsår under vilket en Befit-koncern omfattas av detta direktiv ska dessa beskattningsbara resultat fastställas för det första beskattningsår under vilket en Befit-koncern omfattas av detta direktiv, i enlighet med kapitel II i detta direktiv och för de två föregående beskattningsåren, i enlighet med respektive medlemsstats nationella regler.

Under det tredje beskattningsår då en Befit-koncern omfattas av detta direktiv ska dessa beskattningsbara resultat fastställas för de två första beskattningsår under vilka en Befit-koncern omfattas av detta direktiv, i enlighet med kapitel II i detta direktiv och för det omedelbart föregående beskattningsåret, i enlighet med respektive medlemsstats nationella regler.

Från och med det fjärde beskattningsår då en Befit-koncern omfattas av detta direktiv ska dessa beskattningsbara resultat fastställas i enlighet med kapitel II i detta direktiv.

b)Det totala beskattningsbara resultatet för Befit-koncernen ska utgöras av tillägget av genomsnittet av de beskattningsbara resultat som avses i led a för alla Befit-koncernmedlemmar under de tre föregående beskattningsåren.

Vid tillämpning av denna punkt ska en Befit-koncernmedlem med ett beskattningsbart resultat som är negativt ha en procentandel av referensfördelningen fastställd till noll.

3.Vid tillämpning av punkt 2 ska medlemsstaterna strukturera sitt regelverk för riskbedömning för prissättningen av Befit-koncerninterna transaktioner enligt följande:

a)Lågriskområde: Om de kostnader som uppstått eller intäkter som en Befit-koncernmedlem tjänat från Befit-koncerninterna transaktioner under ett beskattningsår ökar med mindre än 10 % jämfört med de genomsnittliga kostnaderna eller intäkterna för de tre föregående beskattningsåren från Befit-koncerninterna transaktioner.

b)Högriskområde: Om de kostnader som uppstått eller intäkter som en Befit-koncernmedlem tjänat från Befit-koncerninterna transaktioner under ett beskattningsår ökar med 10 % eller mer jämfört med de genomsnittliga kostnaderna eller intäkterna för de tre föregående beskattningsåren från Befit-koncerninterna transaktioner.

4.Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att strukturera sin strategi för riskvärdering i enlighet med följande principer:

a)Lågriskområde: De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna ska förutsätta att prissättningen av Befit-koncerninterna transaktioner för en specifik Befit-koncernmedlem är förenlig med armlängdsprincipen.

b)Högriskområde: De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna ska förutsätta att prissättningen på Befit-koncerninterna transaktioner för en specifik Befit-koncernmedlem inte är förenlig med armlängdsprincipen och att den del av ökningen som överstiger 10 % inte ska beaktas vid beräkningen av procentandelen av referensfördelningen för den Befit-koncernmedlemmen.

Utan hinder av regeln i led b första stycket ska en Befit-koncernmedlem ha rätt att lägga fram bevis för den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken den har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe att prissättningen för de relevanta Befit-koncerninterna transaktionerna fastställs i enlighet med armlängdsprincipen. I sådana fall ska hela kostnadsbeloppet för de berörda Befit-koncerninterna transaktionerna i fråga, enligt vad som visats, redovisas vid beräkningen av procentandelen av referensfördelningen för den berörda Befit-koncernmedlemmen.

5.Utan hinder av artikel 13.2 ska de överstigande lånekostnader som avses i artikel 2 i rådets direktiv (EU) 2016/1164 och som uppstår till följd av en transaktion mellan Befit-koncernmedlemmar inte tas med vid beräkningen av procentandelen av referensfördelningen för den Befit-koncernmedlem som ådrar sig sådana kostnader.

6.Om Befit-koncernens struktur ändras under den övergångsperiod som avses i punkt 1 på grund av att nya medlemmar ansluter sig till koncernen eller medlemmar lämnar koncernen, ska procentandelen av referensfördelningen beräknas på nytt i enlighet med punkt 2. För varje Befit-koncernmedlem ska Befit-skattebasen fördelas i enlighet med den nya procentandelen av referensfördelningen för den tid som återstår fram till utgången av denna period, såvida inte senare ändringar av Befit-koncernens struktur kräver en ny beräkning av procentandelen av referensfördelningen.

7.Om Befit-koncernens struktur ändras under den övergångsperiod som avses i punkt 1 på grund av etablerandet av ett eller flera nya bolag som kan betraktas som Befit-koncernmedlemmar, ska reglerna för fördelning av Befit-skattebasen, enligt vad som fastställs i punkt 2, inte tillämpas på de nya Befit-koncernmedlemmarna under det första beskattningsåret. För efterföljande beskattningsår fram till utgången av den övergångsperioden ska procentandelen av referensfördelningen för de nya Befit-koncernmedlemmarna beräknas i enlighet med punkt 2.

8.Om en koncern omfattas av reglerna i detta direktiv efter den 1 juli 2028 ska referensfördelningen beräknas i enlighet med punkt 2. Genom undantag från punkterna 1 och 2 ska Befit-skattebasen fördelas på Befit-koncernmedlemmarna under den återstående delen av den övergångsperiod som avses i punkt 1.

9.Kommissionen ska genomföra en omfattande översyn av övergångsregeln. Den ska, som en del av översynen, utarbeta en undersökning av den möjliga sammansättningen och vikten av utvalda beräkningsfaktorer och överlämna en rapport till rådet före utgången av det tredje beskattningsåret under den övergångsperiod som avses i punkt 1. Om kommissionen, med beaktande av slutsatserna i denna rapport, anser det lämpligt får den under övergångsperioden anta ett lagstiftningsförslag om att ändra detta direktiv genom att införa en metod för fördelning av Befit-skattebasen med hjälp av en fördelningsnyckel och på basis av faktorer.

10.Reglerna i punkterna 1–8 ska fortsätta att gälla till dess att eventuella ändringar av dessa träder i kraft.

Artikel 46
Verksamheter i tidigare led

1.Genom undantag från artiklarna 42–45 ska, om en Befit-koncernmedlem bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom utvinningsverksamhet, dess intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster som härrör från sådan verksamhet fördelas till den Befit-koncernmedlem som är belägen i den medlemsstat där extraktionen äger rum.

Om det finns mer än en Befit-koncernmedlem som har skatterättslig hemvist i den medlemsstat i vilken utvinningen äger rum, ska de intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster som härrör från sådan verksamhet fördelas varje sådan Befit-koncernmedlem i proportion till deras procentandel av referensfördelningen.

2.Genom undantag från artiklarna 42–45 ska intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster som härrör från sådan verksamhet, om det inte finns någon Befit-koncernmedlem i den medlemsstat i vilken utvinningen sker, eller om utvinningen äger rum i ett tredjelands jurisdiktion, fördelas till den Befit-koncernmedlem hos vilken de uppkom.

Artikel 47
Undantag för sjöfart som inte omfattas av en tonnageskatteordning, transport på inre vattenvägar och lufttransport

1.Genom undantag från artikel 42–45 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 ska intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster som härrör från följande verksamheter undantas från Befit-skattebasen i något av följande fall:

a)Drift av fartyg i internationell trafik där det beskattningsbara resultatet inte omfattas av en tonnageskatteordning.

b)Drift av luftfartyg i internationell trafik.

c)Drift av båtar som utför transporter på inre vattenvägar.

De intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster som avses i första stycket ska fördelas till den Befit-koncernmedlemmen transaktion för transaktion och omfattas av justeringar för prissättning i enlighet med armlängdsprincipen.

2.Varje deltagande i och av den Befit-koncernmedlem som avses i punkt 1 ska beaktas vid tillämpningen av artikel 5.

Artikel 48
Poster som kan dras av från den fördelade delen

1.En Befit-koncernmedlem ska öka eller minska sin fördelade del med följande poster:

a)Förluster som inte dragits av och som, i enlighet med artikel 38, uppstått innan de blev föremål för reglerna i detta direktiv.

b)Intäkter och kostnader som var upplupna eller uppstod innan detta direktiv blev tillämpligt på Befit-koncernmedlemmen, men som, i enlighet med artikel 36.1, ännu inte ingick i dess skattebas enligt den tidigare tillämpliga nationella bolagsskattelagstiftningen.

c)Intäkter från ett långfristigt kontrakt som tidigare har beskattats enligt nationell bolagsskattelagstiftning till ett belopp som överstiger det belopp som, i enlighet med artikel 36.2, skulle ha inkluderats i dess preliminära skatteresultat enligt artikel 32.

d)Intäkter som var upplupna innan detta direktiv blev tillämpligt på en Befit-koncernmedlem, men som, i enlighet med artikel 36.1, ännu inte ingick i dess skattebas enligt den tidigare tillämpliga nationella bolagsskattelagstiftningen.

e)Kostnader som uppstod efter det att detta direktiv blev tillämpligt på en Befit-koncernmedlem, men i samband med verksamhet eller transaktioner som, i enlighet med artikel 37.3 första stycket, utförts tidigare och för vilka inget avdrag gjorts enligt tillämplig nationell bolagsskattelagstiftning.

f)Kostnader som uppstått enligt nationell bolagsskattelagstiftning som, i enlighet med artikel 37.3 tredje stycket, ännu inte hade dragits av när detta direktiv blev tillämpligt på Befit-koncernmedlemmen.

g)Alla belopp som inte dragits av och som överförts i enlighet med artikel 36.3 och artikel 37.3 fjärde stycket.

h)Gåvor och donationer till välgörenhetsorganisationer i den mån de är avdragsgilla enligt bolagsskattelagstiftningen i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe.

i)Pensionsavsättningar i den mån de är avdragsgilla enligt bolagsskattelagstiftningen i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe.

j)Lokala skatter i den mån de är avdragsgilla enligt bolagsskattelagstiftningen i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe.

2.Utöver de justeringar som förtecknas i punkt 1 får en medlemsstat tillåta att öka eller minska, genom ytterligare poster, den del som fördelas på Befit-koncernmedlemmar som har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe i den medlemsstaten.

Artikel 49
Utdelningsbaserade skattesystem

1.Om en Befit-koncernmedlem har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe i en medlemsstat som tillämpar ett bolagsskattesystem som bara tar ut inkomstskatt på vinst när vinsten delas ut eller anses delas ut till aktieägare, eller när bolaget ådrar sig vissa kostnader som är beskattningsbara enligt nationell lagstiftning (utdelningsbaserat skattesystem), ska den del som fördelas till den Befit-koncernmedlemmen, i enlighet med artikel 45, justeras med de utdelningar som gjorts under beskattningsåret.

2.Justeringen av den fördelade delen ska beräknas enligt följande:

där

a)med finansiell intäkt avses den intäkt som är tillgänglig för utdelning enligt ett utdelningsbaserat skattesystem, inklusive reserver, för beskattningsåret,

b)den fördelade delen avser den andel som fördelats Befit-koncernmedlemmen för beskattningsåret, i enlighet med artikel 45, inbegripet eventuell återstående andel från tidigare beskattningsår som beräknats för Befit-koncernmedlemmen i enlighet med punkt 4,

c)utdelningarna avser utdelningar som görs av Befit-koncernmedlemmen och andra kostnader under beskattningsåret och som är skattepliktiga enligt ett utdelningsbaserat skattesystem.

3.Om en Befit-koncernmedlems justerade fördelade del beräknad i enlighet med punkt 2 är lägre än den del som fördelats till den, ska saldot mellan de två beloppen föras över till påföljande beskattningsår och i enlighet med den här artikeln läggas till den del som fördelas Befit-koncernmedlemmen under det påföljande beskattningsåret.

4.Den justerade del som fördelats och som beräknats i enlighet med punkt 2 ska ökas med icke avdragsgilla kostnader som är omedelbart skattepliktiga under beskattningsåret enligt ett utdelningsbaserat skattesystem i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe.

KAPITEL IV
Förenklad metod för efterlevnad av internprissättning

Artikel 50
Kriterier för tillämpning

1.Medlemsstaterna ska låta följande verksamheter, om de utförs genom transaktioner mellan en Befit-koncernmedlem och ett företag i intressegemenskap utanför Befit-koncernen, omfattas av en förenklad metod för efterlevnad av internprissättningen:

a)Distributionsverksamhet där den bedrivs genom en lågriskdistributör, enligt beskrivningen i punkt 2, som har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe i en medlemsstat.

b)Tillverkningsverksamhet när den utförs genom en kontraktstillverkare, enligt beskrivningen i punkt 3, som har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe i en medlemsstat.

2.Vid tillämpning av punkt 1 a ska en lågriskdistributör vara en enhet som distribuerar varor som köpts från företag i intressegemenskap. Distributionsverksamheten ska ha följande egenskaper:

a)Den ska vara resultatet av en korrekt avgränsning av transaktionen och uppvisa ekonomiskt relevanta egenskaper som kan prissättas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en ensidig metod för internprissättning, där distributören är den part som testas.

b)Distributören får inte ha juridiskt eller ekonomiskt delägande i de immateriella rättigheter som ingår i de produkter och/eller tjänster som distribueras.

c)Distributionsverksamheten ska vara distributörens dominerande funktion.

d)Distributören ska inte bära några eller begränsade risker när det gäller marknad, lager och osäkra fordringar.

3.Vid tillämpning av punkt 1 b ska en kontraktstillverkare vara ett företag i intressegemenskap som utför en tillverkningsverksamhet under överinseende av en huvudman och som uppvisar följande egenskaper:

a)Tillverkningsverksamheten ska vara resultatet av en korrekt avgränsning av transaktionen och uppvisa ekonomiskt relevanta egenskaper som kan prissättas på ett tillförlitligt sätt med hjälp av en ensidig metod för internprissättning, där tillverkningsenheten är den part som testas.

b)Tillverkaren får inte ha juridiskt eller ekonomiskt delägande i de immateriella rättigheter som ingår i de tillverkade produkterna.

c)Tillverkningsverksamheten ska vara tillverkarens dominerande funktion.

d)Tillverkaren ska inte bära några eller begränsade risker när det gäller pris, marknad, lager, kapacitetsutnyttjande och osäkra fordringar.

4.Om ett företag i intressegemenskap bedriver mer än en ekonomisk verksamhet ska det fortsätta att omfattas av den förenklade metoden, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt:

a)Annan ekonomisk verksamhet än distribution eller tillverkning kan delas upp på lämpligt sätt och prissättas separat.

b)Annan ekonomisk verksamhet än distribution eller tillverkning kan betraktas som underordnad och är antingen oväsentlig eller tillför inte något större mervärde till distribution eller tillverkning.

Artikel 51
Regelefterlevnad

1.Medlemsstaterna ska strukturera sitt regelverk för riskbedömning för de verksamheter som avses i artikel 50 på ett sådant sätt att de består av tre riskområden för internprissättning.

2.Riskområdena ska fastställas med hjälp av kvartilavståndet för det vinstresultat som följer av unionens offentliga referensvärden som avses i artikel 53.

3.De verksamheter som nämns i artikel 50 ska riskbedömas som låg, medelhög eller hög risk, beroende på hur deras vinstresultat under ett visst år, fastställt enligt artikel 52, jämfört med kvartilavståndet för den senaste uppsättning offentliga referensvärden som utarbetats före utgången av det året.

4.Medlemsstaterna ska tillämpa följande riskregelverk:

Riskområde	Den testade partens vinstresultat i förhållande till EU:s vinstmarkörer
Låg	Över 60:e percentilen av det offentliga referensvärdets resultat
Medelhög	Under 60:e percentilen men över 40:e percentilen av det offentliga referensvärdets resultat
Hög	Under 40:e percentilen av det offentliga referensvärdets resultat

5.Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att strukturera sin strategi för riskefterlevnad i enlighet med följande principer:

a)Lågriskområde: Medlemsstaternas behöriga myndigheter behöver inte avsätta ytterligare efterlevnadsresurser för att fortsätta att granska resultaten av internprissättningen. Utan hinder av detta ska medlemsstaternas behöriga myndigheter behålla rätten att justera internprissättningen av skattebetalarens vinstmarginaler inom lågriskzonen.

b)Medelhögt riskområde: Medlemsstaternas behöriga myndigheter får övervaka resultaten, med hjälp av tillgängliga uppgifter, och kontakta skattebetalaren för att få en bättre förståelse av dennes omständigheter innan de beslutar om huruvida efterlevnadsresurser ska anslås för riskbedömningar och revisioner.

c)Högriskområde: Medlemsstaternas behöriga myndigheter får rekommendera att skattebetalaren ser över sin internprissättning och besluta att inleda en översyn eller revision.

Artikel 52
Mått på resultatet

1.Medlemsstaterna ska fastställa ett lämpligt regelverk så att deras behöriga myndigheter mäter lönsamheten för den distributionsverksamhet som avses i artikel 50.2 med hjälp av rörelseresultat före räntor och skatt i förhållande till försäljning som vinstnivåindikator.

2.Medlemsstaterna ska fastställa ett lämpligt regelverk så att deras behöriga myndigheter mäter lönsamheten för den tillverkningsverksamhet som avses i artikel 50.3 med hjälp av rörelseresultat före räntor och skatt i förhållande till totala kostnader som vinstnivåindikator.

Artikel 53
Offentliga referensvärden

1.Riskområdet för de verksamheter som avses i artikel 50 ska fastställas genom offentliga referensvärden för distribution respektive tillverkning.

2.De offentliga referensvärdena för distributionsverksamhet ska vara representativa för vinstresultatet för oberoende enheter som bedriver verksamhet på den inre marknaden och som huvudsakligen bedriver distributionsverksamhet med liknande egenskaper som den verksamhet som beskrivs i artikel 50.2.

3.Det offentliga referensvärdet för tillverkningsverksamhet ska vara representativt för vinstresultatet för oberoende enheter som bedriver verksamhet på den inre marknaden och som huvudsakligen bedriver tillverkningsverksamhet med liknande egenskaper som den verksamhet som beskrivs i artikel 50.3.

4.Riskområdet ska fastställas med hjälp av kvartilavståndet för oberoende enheters genomsnittliga vinstresultat under fem år som följer av de offentliga referensvärdena.

5.Kommissionen ska genom en genomförandeakt som fastställer nödvändiga praktiska arrangemang fastställa sökkriterier för att identifiera jämförelseobjekt för att fastställa lämpliga referensvärden för lågriskdistribution och kontraktstillverkning. Resultaten av referensvärdena ska offentliggöras på kommissionens webbplats i syfte att göra det möjligt för skattebetalarna att fastställa riskområdet för sin verksamhet. Referensvärdena ska uppdateras vart tredje år. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.

KAPITEL V
FÖRVALTNING OCH FÖRFARANDEN

Avsnitt 1
Allmänna bestämmelser

Artikel 54
Befit-koncernens etablerande och upphörande

1.En Befit-koncern ska omfattas av detta direktiv för en period på fem år och dess verkan ska automatiskt förlängas vid utgången av det femte året, såvida den inte upphör på grund av att koncernen inte längre uppfyller villkoren i artikel 2.1.

2.Koncerner som har valt att omfattas av detta direktiv i enlighet med artikel 2.7 ska vara bundna under en period av fem år. Vid utgången av femårsperioden ska reglerna upphöra att gälla, såvida inte inlämningsenheten meddelar inlämningsmyndigheten att den väljer att förnya den möjlighet som ska omfattas av detta direktiv. I detta syfte ska inlämningsenheten lägga fram bevis för inlämningsmyndigheten att de behörighetskrav som anges i artikel 2.7 är uppfyllda och att det inte finns någon anledning att inte förnya.

Artikel 55
Beskattningsår

1.Alla Befit-koncernmedlemmar ska ha samma beskattningsår, vilket ska vara en period på 12 månader. Det år då en Befit-koncernmedlem ansluter sig till en Befit-koncern ska den anpassa sitt beskattningsår till Befit-koncernens beskattningsår.

2.Den del som fördelats en Befit-koncernmedlem för det år då den ansluter sig till en Befit-koncern ska beräknas i förhållande till det antal kalendermånader under vilka Befit-koncernmedlemmen tillhörde Befit-koncernen.

3.Den del som fördelats en Befit-koncernmedlem för det år då den lämnar en Befit-koncern ska beräknas i förhållande till det antal kalendermånader under vilka Befit-koncernmedlemmen tillhörde Befit-koncernen.

Artikel 56
Ändring av inlämningsenhet

Inlämningsenheten får inte ändras, såvida den inte upphör att uppfylla de villkor som avses i artikel 3.10. En ny inlämningsenhet ska sedan utses av koncernen i enlighet med villkoren i artikel 3.10. Om gruppen underlåter att utse en inlämningsenhet inom två månader efter det att den tidigare inlämningsenheten upphörde att uppfylla villkoren, ska Befit-koncernen i enlighet med artikel 60 utse en inlämningsenhet för Befit-koncernen.

Avsnitt 2
Befit-informationsdeklaration

Artikel 57
Inlämning av Befit-informationsdeklarationen

1.Inlämningsenheten ska inlämna Befit-koncernens Befit-informationsdeklaration till inlämningsmyndigheten, utom när Befit-koncernen är en nationell grupp.

2.Befit-informationsdeklarationen ska lämnas till inlämningsmyndigheten senast fyra månader efter beskattningsårets slut.

3.Befit-informationsdeklarationen ska innehålla följande uppgifter:

a)Identifiering av inlämningsenheten och andra Befit-koncernmedlemmar, inklusive deras eventuella skatteregistreringsnummer, och den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmarna har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftställe.

b)Information om Befit-koncernens övergripande bolagsstruktur, inbegripet ägarintresset i de Befit-koncernmedlemmar som innehas av andra Befit-koncernmedlemmar inom samma koncern.

c)Det beskattningsår som Befit-informationsdeklarationen avser.

d)Information om och beräkning av följande:

i)Resultatet av varje Befit-koncernmedlems preliminära skatteresultat.

ii)Befit-skattebasen.

iii)Den andel som fördelats varje Befit-koncernmedlem.

iv)Information om ”procentandelen av referensfördelningen”, beräknad i enlighet med artikel 45.

4.Inlämningsenheten ska omgående överlämna Befit-informationsdeklarationen till de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater i vilka Befit-koncernmedlemmarna har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftställe.

Artikel 58
Anmälan av oriktigheter i Befit-informationsdeklarationen

1.Inlämningsenheten ska underrätta inlämningsmyndigheten om oriktigheter i Befit-informationsdeklarationen inom två månader efter det att deklarationen lämnats in i tid.

2.Inlämningsenheten ska omgående överlämna en reviderad Befit-informationsdeklaration till de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater i vilka Befit-koncernmedlemmarna har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftställe.

Artikel 59
Underlåtenhet att inlämna en Befit-informationsdeklaration

Om inlämningsenheten underlåter att lämna in en Befit-informationsdeklaration ska inlämningsmyndigheten, i samråd med de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater i vilka Befit-koncernmedlemmarna har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe, utfärda en Befit-informationsdeklaration på grundval av en uppskattning, med beaktande av tillgänglig information. Dessutom ska inlämningsmyndigheten tillämpa regelverket för sanktioner i enlighet med artikel 72. Inlämningsenheten får överklaga denna Befit-informationsdeklaration.

Avsnitt 3
Befit-team

Artikel 60
Inrättande av Befit-teamet

1.Ett Befit-team ska sammankallas inom en månad efter det att Befit-informationsdeklarationen inlämnats, enligt som avses i artikel 57, för att utföra de uppgifter som anges i artikel 61. Dessutom ska Befit-teamet tillhandahålla ett ramverk för kommunikation och samråd mellan de behöriga myndigheterna i de medlemsstater i vilka medlemmarna i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe. När en Befit-teammedlem samråder med andra medlemmar ska den motta ett svar inom rimlig tid.

2.Befit-teamet ska bestå av en eller flera företrädare för varje relevant skattemyndighet, som kommer att fungera som delegater, per medlemsstat i vilka det finns Befit-koncernmedlemmar. Befit-teamet ska ledas av den registrerande inlämningsmyndighetens ombud.

3.Upplysningar som förmedlas mellan Befit-teammedlemmarna ska i möjligaste mån tillhandahållas på elektronisk väg, med hjälp av ett Befit-samarbetsverktyg.

4.För att underlätta kommunikationen i Befit-teamet och hur det fungerar ska kommissionen, genom genomförandeakter, standardisera kommunikationen av upplysningarna mellan Befit-teammedlemmarna genom att använda ett Befit-samarbetsverktyg. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 73.

Artikel 61
Befit-teamets roll i Befit-informationsdeklarationen

1.Befit-teamet ska, i enlighet med artikel 57, granska att de uppgifter som ifyllts i Befit-informationsdeklarationen är fullständiga och korrekta, med undantag för resultatet av beräkningen av det preliminära skatteresultatet för varje Befit-koncernmedlem i enlighet med artikel 57.3 d i.

2.Befit-teamet ska sträva efter att uppnå konsensus om innehållet i Befit-informationsdeklarationen inom fyra månader från den dag då alla uppgifter som krävs enligt artikel 57 rapporterades. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 65, jämförd med artikel 57.3 a, b, c och d iv, ska Befit-teamets konsensus innebära att dessa punkter inte kan bli föremål för någon framtida prövning. Det slutliga beslutet om de uppgifter som avses i artikel 57.3 d i, d ii och d iii ska även fortsättningsvis omfattas av exklusiv behörighet för den medlemsstat i vilken koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe.

3.Om Befit-teamet uppnår konsensus om en Befit-informationsdeklaration ska den inlämningsmyndighet till vilken den ursprungliga Befit-informationsdeklarationen inlämnades delge Befit-informationsdeklarationen till inlämningsenheten.

4.Om Befit-teamet inte kan uppnå konsensus i enlighet med punkt 2 inom fyra månader från den dag då all information som krävs enligt artikel 57 rapporterades, ska konsensus anses vara uppnådd om de Befit-koncernmedlemmar som är närvarande ger sitt samtycke med enkel majoritet, i enlighet med punkt 5, till Befit-informationsdeklarationen i slutet av den femte månaden från den dag då informationen rapporterades. Den inlämningsmyndighet till vilken Befit-informationsdeklarationen har inlämnats ska underrätta inlämningsenheten om Befit-informationsdeklarationen.

5.I syfte att uppnå enkel majoritet enligt punkt 4 ska rösträtterna fördelas varje behörig myndighet i Befit-teamet i proportion till de intäkter som intjänats under det relevanta beskattningsåret av de Befit-koncernmedlemmar som har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe på deras territorium. Om röstningen är lika uppdelad ska inlämningsmyndigheten ha utslagsröst. Kvorum ska kräva att minst två tredjedelar av Befit-teammedlemmarna är närvarande. Om kvorum inte uppnås ska den ursprungligen inlämnade Befit-informationsdeklarationen ligga till grund för de individuella skattedeklarationer som avses i artikel 62 och för individuella taxeringsbeslut som avses i artikel 64. Den inlämningsmyndighet till vilken Befit-informationsdeklarationen har inlämnats ska underrätta inlämningsenheten om kvorum inte nåtts.

Avsnitt 4
Individuella skattedeklarationer och taxeringar

Artikel 62
Inlämning av individuella skattedeklarationer

1.Varje Befit-koncernmedlem ska lämna in sin individuella skattedeklaration till den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe senast tre månader efter mottagandet av underrättelsen från inlämningsmyndigheten enligt artikel 61.3, 61.4 eller 61.5, eller, när det gäller en nationell koncern, senast åtta månader efter beskattningsårets utgång.

2.Den individuella skattedeklarationen ska innehålla följande uppgifter:

a)Beräkningen av varje Befit-koncernmedlems preliminära skatteresultat.

b)Den del som fördelats Befit-koncernmedlemmen i enlighet med artikel 45.

c)De poster som ska justera den fördelade delen i enlighet med artikel 48 i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe.

d)Avdrag som tillämpas för att minska utländsk skatt i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 får medlemmar i samma Befit-koncern som har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe i samma medlemsstat välja att lämna in en kombinerad individuell skattedeklaration i den medlemsstaten.

Artikel 63
Anmälan av oriktigheter i den individuella skattedeklarationen

1.En Befit-koncernmedlem ska underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken den har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe om oriktigheter i den individuella skattedeklarationen inom två månader efter det att deklarationen lämnats in i tid.

2.Om oriktigheterna kräver justeringar som påverkar Befit-koncernens skattebas ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har inlämnat sin individuella skattedeklaration, via Befit-koncernen, omedelbart underrätta inlämningsmyndigheten och de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstater i vilka medlemmarna i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe.

3.Inlämningsenheten ska inom en månad utfärda en reviderad Befit-informationsdeklaration och omgående överlämna denna deklaration till de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater i vilka Befit-koncernmedlemmarna har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftställe. Inlämningsmyndigheten och de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater i vilka medlemmar i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe ska vid behov utfärda ändrade taxeringar i enlighet med artikel 64.

4.Utan hinder av punkt 3 ska ingen ändrad taxering utfärdas för att justera Befit-skattebasen, om skillnaden mellan den ursprungligen deklarerade Befit-skattebasen och den reviderade Befit-skattebasen inte överstiger det lägre av 10 000 euro eller 1 % av Befit-skattebasen.

Artikel 64
Individuella taxeringar

1.Den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken en Befit-koncernmedlem inlämnade sin individuella skattedeklaration ska utfärda en individuell taxering i enlighet med den individuella skattedeklarationen. Indrivningen av skatteskulden ska regleras av lagstiftningen i den medlemsstaten.

2.När så krävs ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen inlämnade sin individuella skattedeklaration utfärda en ändrad taxering. Om justeringarna påverkar Befit-skattebasen ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har inlämnat sin individuella skattedeklaration, via Befit-teamet, omedelbart underrätta inlämningsmyndigheten och de behöriga myndigheterna i alla andra medlemsstater i vilka medlemmarna i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe.

3.Efter delgivande om ändrad taxering i enlighet med punkt 2 ska inlämningsenheten inom en månad utfärda en reviderad Befit-informationsdeklaration och via Befit-teamet omgående överlämna denna deklaration till de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater i vilka Befit-koncernmedlemmarna har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftställe. Inlämningsmyndigheten och de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater i vilka medlemmarna i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe ska vid behov utfärda ändrade taxeringar i enlighet med artikel 2.

Avsnitt 5
Revisioner

Artikel 65
Revisioner

1.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat får inleda och samordna revisioner av Befit-koncernmedlemmar som har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe i den medlemsstaten.

2.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat i vilken en Befit-koncernmedlem har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe får av den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat i vilken det finns minst en medlem i samma Befit-koncern anmodas att genomföra en gemensam revision med den sistnämnda myndigheten. Gemensamma revisioner ska genomföras i enlighet med artikel 12 i rådets direktiv 2011/16/EU 35 om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Utan hinder av denna regel ska den anmodade behöriga myndigheten godta en sådan anmodan och informera Befit-koncernen.

3.Revisionen (inklusive gemensam revision) ska genomföras i enlighet med gällande lagstiftning i den medlemsstat i vilken revisionen genomförs, med nödvändiga anpassningar för att detta direktiv ska kunna tillämpas på rätt sätt. Dessa revisioner kan omfatta förfrågningar, inspektioner eller undersökningar av alla slag för att kontrollera att en skattebetalare följer reglerna i detta direktiv.

4.Den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken revisionen eller den gemensamma revisionen genomförs ska informera Befit-teamet om resultaten av en revision eller gemensam revision som påverkar resultatet av fördelningen av Befit-skattebasen för det beskattningsår som den avser. Övriga medlemmar i Befit-teamet ska framföra sina synpunkter inom tre månader.

5.Efter en revision eller gemensam revision som påverkar resultatet av fördelningen av Befit-skattebasen i enlighet med punkt 4 ska inlämningsenheten inom en månad utfärda en reviderad Befit-informationsdeklaration och via Befit-teamet omgående överlämna denna deklaration till de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater i vilka Befit-koncernmedlemmarna har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftställe. Inlämningsmyndigheten och de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater i vilka medlemmarna i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe ska vid behov utfärda ändrade taxeringar i enlighet med artikel 64.

6.Utan hinder av punkt 5 ska ingen ändrad taxering utfärdas för att justera Befit-skattebasen, om skillnaden mellan den ursprungligen deklarerade Befit-skattebasen och den reviderade Befit-skattebasen inte överstiger det lägre av 10 000 euro eller 1 % av Befit-skattebasen.

Avsnitt 6
Överklaganden

Artikel 66
Administrativa överklaganden i samband med Befit-informationsdeklarationen

1.Inlämningsenheten får överklaga innehållet i Befit-informationsdeklarationen, i enlighet med artikel 59, inom två månader efter det att deklarationen utfärdades eller delgavs. Överklagandet ska prövas av ett administrativt organ som, i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat i vilken inlämningsmyndigheten är belägen, är behörigt att pröva överklaganden i första instans. Det administrativa överklagandet ska regleras av lagstiftningen i den medlemsstat i vilken inlämningsmyndigheten är belägen. Om det inte finns något sådant administrativt organ i den medlemsstat i vilken inlämningsmyndigheten är belägen får Befit-koncernmedlemmen överklaga direkt hos domstol.

2.När inlämningsmyndigheten lämnar inlagor till det administrativa organet ska den, i förekommande fall, via Befit-teamet samråda med de andra behöriga myndigheterna i de medlemsstater i vilka medlemmar i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe.

3.Det administrativa organ som avses i punkt 1 ska inom två månader fatta beslut om överklagandet. Om beslutet skiljer sig från den ursprungliga Befit-informationsdeklarationen ska det ändrade beslutet ersätta den ursprungliga Befit-informationsdeklarationen. Om inlämningsenheten inte mottar något beslut inom den perioden ska Befit-informationsdeklarationen anses ha bekräftats.

4.Utan hinder av artikel 62.1 ska tidsfristen för inlämning av en individuell skattedeklaration inledas när beslutet om överklagandet fattas eller när Befit-informationsdeklarationen anses ha bekräftats i enlighet med punkt 3.

Artikel 67
Administrativa överklaganden av individuella taxeringar

1.En Befit-koncernmedlem får överklaga innehållet i den individuella skattebedömning som gjorts enligt artikel 64 hos den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe inom två månader efter det att den underrättats om beslutet. Överklagandet ska prövas av ett administrativt organ som, i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen är belägen, är behörigt att pröva överklaganden i första instans. Överklagandet av förvaltningsbeslutet ska styras av lagstiftningen i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe. Om det inte finns något sådant administrativt organ i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftsställe, får Befit-koncernmedlemmen överklaga direkt hos domstol.

2.När Befit-koncernmedlemmens behöriga myndighet lämnar inlagor till det administrativa organet ska den, i förekommande fall, via Befit-teamet samråda med de andra behöriga myndigheterna i de medlemsstater i vilka medlemmar i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe.

3.Om ett beslut som fattas enligt punkt 1 påverkar Befit-skattebasen ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har inlämnat sin överklagan, via Befit-teamet, omedelbart underrätta inlämningsmyndigheten och de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstater i vilka medlemmarna i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe. Inlämningsmyndigheten och de andra behöriga myndigheterna i medlemsstater i vilka medlemmar i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe ska vid behov utfärda ändrade taxeringar i enlighet med artikel 64.

Artikel 68
Rättsöverklaganden i samband med Befit-informationsdeklarationen

1.Om beslutet enligt artikel 66 har bekräftats eller ändrats ska inlämningsenheten ha rätt att överklaga direkt hos domstolarna i den medlemsstat i vilken den har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe inom två månader efter det att beslutet från det administrativa överklagandeorganet har mottagits. Rättsöverklagandet ska styras av lagstiftningen i den medlemsstat i vilken inlämningsenheten har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe.

2.När inlämningsmyndigheten lämnar inlagor till domstolen ska den, i förekommande fall, via Befit-teamet samråda med de andra behöriga myndigheterna i de medlemsstater i vilka medlemmarna i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe.

3.När ett beslut fattas enligt punkt 1 ska inlämningsenheten via Befit-teamet omgående överlämna Befit-informationsdeklarationen till de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater i vilka medlemmarna i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftställe. Inlämningsmyndigheten och de andra behöriga myndigheterna i medlemsstater i vilka medlemmar i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe ska vid behov utfärda ändrade taxeringar i enlighet med artikel 64.

Artikel 69
Rättsöverklagande i samband med individuella taxeringar

1.Om beslutet enligt artikel 67 har bekräftats eller ändrats ska en Befit-koncermedlem ha rätt att överklaga direkt hos domstolarna i den medlemsstat i vilken den har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe inom två månader efter beslutet från det administrativa överklagandeorgan som avses i artikel 67 delgavs den. Rättsöverklagandet ska styras av lagstiftningen i den medlemsstat i vilken Befit-koncernmedlemmen har skatterättslig hemvist eller är belägen i form av ett fast driftställe.

2.När Befit-koncernmedlemmens behöriga myndighet lämnar inlagor till domstolen ska den, i förekommande fall, via Befit-teamet samråda med de andra behöriga myndigheterna i de medlemsstater i vilka medlemmar i samma Befit-koncern har skatterättslig hemvist eller är belägna i form av ett fast driftsställe.

Artikel 70
Lag om tidsfrist

Om resultatet av ett administrativt överklagande eller rättsöverklagande kräver ändringar av den individuella taxeringen för en eller flera medlemmar i en Befit-koncern, ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att sådana ändringar förblir möjliga, utan hinder av eventuella tidsfrister i medlemsstaternas nationella lagstiftning.

Avsnitt 7
Slutbestämmelser

Artikel 71
Utlämnande av upplysningar och dokument

1.Upplysningar som utväxlas mellan medlemsstaterna i någon form enligt detta direktiv ska omfattas av den tystnadsplikt som föreskrivs i den nationella lagstiftningen i den medlemsstat eller de medlemsstater som mottog denna information. Dessa upplysningar får användas för administration och verkställighet av medlemsstaternas lagstiftning om skatter enligt detta direktiv.

2.Upplysningarna får dessutom användas i samband med rättsliga och administrativa förfaranden som kan leda till påföljd och som inletts på grund av överträdelser av skattelagstiftningen, utan att det påverkar allmänna regler och bestämmelser om svarandes och vittnens rättigheter vid sådana förfaranden.

Artikel 72
Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas och verkställs. De sanktioner och andra åtgärder som föreskrivs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 73
Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 36 .

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 74
Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.8 och 14.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med [den dag då detta direktiv träder i kraft].

3.Delegeringen av befogenhet får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med sakkunniga som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge rådet denna.

6.En delegerad akt ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort några invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska på rådets initiativ förlängas med två månader.

Artikel 75
Information till Europaparlamentet

Europaparlamentet ska informeras av kommissionen om antagandet av delegerade akter, eventuella invändningar som formulerats mot dem och om rådets återkallelse av delegeringen av befogenheter.

Artikel 76
Skydd av personuppgifter

1.Medlemsstaterna får behandla personuppgifter enligt detta direktiv endast i syfte att tillämpa kapitel IV samt i syfte att undersöka och nå samförstånd om innehållet i Befit-informationsdeklarationen och behandla och bedöma individuella skattedeklarationer enligt kapitel V. När medlemsstaternas behöriga myndigheter behandlar personuppgifter enligt detta direktiv ska de anses vara personuppgiftsansvariga i den mening som avses i artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679 inom ramen för sina respektive verksamheter enligt detta direktiv.

2.Upplysningar, inbegripet personuppgifter, som behandlas i enlighet med detta direktiv ska lagras endast så länge som det är nödvändigt för att uppnå syftet med detta direktiv, i enlighet med varje registeransvarigs nationella lagar om tidsfrister, men under inga omständigheter längre än tio år.

Artikel 77
Kommissionens översyn av hur Befit fungerar

1.Fem år efter det att detta direktiv börjar tillämpas ska kommissionen undersöka och utvärdera dess funktion och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett förslag om ändring av detta direktiv.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna relevanta upplysningar för utvärderingen av direktivet i enlighet med punkt 3, inbegripet sammanslagna uppgifter om Befit-koncernmedlemmar som har skatterättslig hemvist i deras jurisdiktion och fasta driftställen som är verksamma inom deras jurisdiktion, i syfte att korrekt bedöma effekterna av övergångsfördelningsregeln och av direktiv (EU) 2022/2523 samt bedöma situationen när det gäller den första pelaren i uttalandet om en tvåpelarlösning för att hantera de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin, som OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster enades om den 8 oktober 2021.

3.Kommissionen ska genom genomförandeakter specificera de upplysningar som medlemsstaterna ska lämna för att utvärdera hur detta direktiv fungerar, i enlighet med punkt 2, samt formatet och villkoren för att lämna sådana upplysningar.

4.Upplysningar som har lämnats till kommissionen i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 ska behandlas konfidentiellt av kommissionen i enlighet med de bestämmelser som gäller för unionsinstitutioner och artikel 76 i detta direktiv.

5.Upplysningar som har lämnats till kommissionen av en medlemsstat enligt punkt 2, samt alla rapporter eller dokument som har utarbetats av kommissionen med användning av sådana upplysningar, får lämnas till övriga medlemsstater. De upplysningar som lämnats ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten eller medlemsstaterna.

Artikel 78
Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2028 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

2.De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juli 2028.

3.När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

4.När detta direktiv har trätt i kraft ska medlemsstaterna underrätta kommissionen, i så god tid att den hinner lämna synpunkter om alla förslag till lagar och andra författningar som de avser att anta inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 79
Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 80
Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Rådets direktiv (EU) 2023/XXX av den XX september 2023 om regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa (Befit)

1.2.Berörda politikområden

Skattepolitik 1.3.Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 37

 en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

Förslaget syftar till att utveckla ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning till stöd för den inre marknaden. Det finns för närvarande inget gemensamt bolagsskattesystem för beräkning av EU-företagens beskattningsbara intäkter, utan 27 olika nationella system, vilket gör det svårt och kostsamt för företagen att bedriva verksamhet på hela den inre marknaden. Förslaget tillgodoser behovet av, och skapar en viss grad av skattesäkerhet och enklare efterlevnad av, större företag som har skattepliktig verksamhet i flera medlemsstater. För detta ändamål bygger förslaget särskilt på de internationellt överenskomna resultaten av OECD:s/G20:s inkluderande ramverk med två pelare.

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

Specifikt mål nr…

1) Det första särskilda målet med Befit-förslaget är att minska efterlevnadskostnaderna för EU-bolag. Eftersom förslaget kommer att ge EU-bolagen en förenklad uppsättning skatteregler jämfört med den nuvarande miljön bör det ta mindre resurser för bolagen att följa reglerna.

2) För det andra syftar Befit-förslaget till att uppmuntra gränsöverskridande expansion, särskilt av små och medelstora företag.

3) Vidare kommer Befit-förslaget att bidra till att minska snedvridningar som påverkar affärsbeslut och minska fragmenteringen på den inre marknaden. Flera aspekter av Befit-förslaget skulle kunna bidra till att uppnå detta mål. Element 1 kommer att skapa rättvis konkurrens för koncerner inom dess tillämpningsområde genom att införa en enhetlig uppsättning bolagsskatteregler för bolag som är verksamma på den inre marknaden.

4) Slutligen syftar Befit-förslaget också till att minska risken för dubbelbeskattning och överbeskattning samt skattetvister. Förslaget kommer att omfatta flera aspekter som uppfyller detta mål.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Genom förslaget införs ett gemensamt regelverk för bolagsskatteregler som kommer att ersätta de nuvarande nationella bolagsskattesystemen för de bolag som omfattas. Det kommer främst att syfta till att förenkla för skattebetalarna och främja tillväxt och investeringar på den inre marknaden och samtidigt skapa lika villkor för bolagen.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Särskilda mål

Indikatorer

Mätverktyg

Att minska efterlevnadskostnaderna för bolagen i EU

Genomförande och de första rörelsekostnaderna för Befit för koncerner enligt element 1, i förhållande till omsättningen

Utbildningskostnader för personal inom bolags- och skattemyndigheter

Antal grupper som valde att delta i element 1

Antal och kostnader för dubbelbeskattningstvister mellan medlemsstaterna, som förekommer som ”nya poster” (efter det att Befit började tillämpas) i förfaranden för ömsesidig överenskommelse och skiljeförfaranden

Efterlevnadskostnader för små och medelstora företag enligt element 2, i förhållande till deras omsättning och för jämförbara små och medelstora företag som inte tillämpar reglerna för huvudkontorsbaserad beskattning

GD Skatter och tullars undersökning/frågeformulär för stora koncerner, eventuellt med externt bistånd, i samarbete med medlemsstaternas skattemyndigheter

Uppgifter som GD Skatter och tullar mottagit från medlemsstaternas skattemyndigheter, som skulle ha dessa uppgifter tillgängliga som ”inlämningsmyndigheter”.

Uppgifter som samlats in av GD Skatter och tullar om nya förfaranden för ömsesidig överenskommelse och antal ärenden enligt skiljemannakonventionen och direktivet om skattetvistlösningsmekanismer

Europeiska kommissionens undersökning/frågeformulär för små och medelstora företag, eventuellt med externt bistånd, i samarbete med medlemsstaternas skattemyndigheter

Att uppmuntra gränsöverskridande expansion, särskilt för små och medelstora företag

Antal små och medelstora företag som valde att delta i element 2

Antal små och medelstora företag som expanderade över gränserna genom att etablera ett fast driftställe

Antal små och medelstora företag som lämnar tillämpningsområdet för element 2 genom att inrätta ett dotterbolag

Antal stora koncerner som omfattas av det obligatoriska tillämpningsområdet för element 1

GD Skatter och tullars undersökning om sammanslagna uppgifter för medlemsstaternas skattemyndigheter, som skulle ha dessa uppgifter tillgängliga

Europeiska kommissionens undersökning/frågeformulär för små och medelstora företag, eventuellt med externt bistånd, i samarbete med medlemsstaternas skattemyndigheter

Uppgifter som GD Skatter och tullar mottagit från medlemsstaternas skattemyndigheter, som skulle ha dessa uppgifter tillgängliga som ”inlämningsmyndigheter”.

Att minska snedvridningar som påverkar bolagens beslut på den inre marknaden och därigenom skapa lika villkor för bolag i EU.

Antal ärenden där medlemsstaterna tvingades stoppa artificiella skatteupplägg

Utvecklingen av EU:s BNP

Upplysningar som ska lämnas av skattemyndigheterna genom en enkät från GD Skatter och tullar

Nationalräkenskaper och BNP-statistik från Eurostat

Att minska risken för dubbelbeskattning eller överbeskattning och tvister

Antal dubbelbeskattningstvister mellan medlemsstaterna, som förekommer som ”nya poster” (efter det att Befit började tillämpas) i förfaranden för ömsesidig överenskommelse och skiljeförfaranden

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Efter det att Befit-informationsdeklarationen har inlämnats, och det är känt vilka enheter som ingår i Befit-koncernen, skulle företrädarna för inlämningsmyndigheten tillsammans med företrädarna för de andra relevanta lokala skattemyndigheterna bilda ett Befit-team för respektive Befit-koncern. Detta innebär att det för varje Befit-koncern skulle finnas ett sådant Befit-team.

För att underlätta tjänstemännens kommunikation i varje Befit-team och hur den fungerar kommer kommissionen att anta nödvändiga praktiska arrangemang, inbegripet åtgärder för att standardisera kommunikationen av upplysningarna mellan medlemmarna i Befit-teamen genom att använda ett Befit-samarbetsverktyg. När det gäller tidpunkten för inrättandet av Befit-samarbetsverktyget skulle medlemsstaterna och kommissionen behöva en tid efter antagandet av förslaget för att kunna införa systemen och möjliggöra Befit-teamens kommunikation och hur den fungerar.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Enskilda åtgärder från medlemsstaternas sida skulle inte ge någon effektiv och ändamålsenlig lösning för att säkerställa ett genomförbart gemensamt regelverk för bolagsbeskattning. I stället för att varje medlemsstat separat anslår personalresurser för att bedöma skatteskulderna för samma gränsöverskridande koncerner kommer dessa tillgängliga resurser nu att användas gemensamt på ett mer effektivt och målinriktat sätt genom Befit-teamen. En EU-strategi förefaller att föredra, eftersom den kan underlätta kommunikationen och hur den fungerar mellan dessa Befit-team och skapa större samstämmighet och en minskning av den administrativa bördan för skattebetalare och skattemyndigheter.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Initiativet är en ny mekanism. Det alternativ som föredras i konsekvensbedömningen är en hybrid gemensam kontaktpunkt. Detta alternativ innebär att Befit-informationsdeklarationen skulle hanteras centralt via inlämningsmyndigheten, medan individuella skattedeklarationer, revisioner och tvistlösning i första hand skulle förbli lokala i enlighet med nationell skattesuveränitet. Detta alternativ prioriterar enkelhet och bevarar den administrativa bördan för skattemyndigheterna på en rimligt låg nivå, samtidigt som det skapar bästa möjliga balans mellan enkelheten hos en gemensam kontaktpunkt och den roll som medlemsstaternas nationella myndigheter spelar.

Befit-teamen kommer att spela en viktig roll i denna balans. De kommer att sträva efter att nå en tidig överenskommelse om viktiga punkter i Befit-informationsdeklarationen och ge en viss skattesäkerhet, vilket åtminstone gradvis bör minska efterlevnadskostnaderna och främja den inre marknaden som en miljö för tillväxt och investeringar.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

I kommissionens meddelande om bolagsbeskattning för 2000-talet åtog sig kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag med unionsregler för företag i Europa: regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa (Befit) När så är möjligt kommer man i förslaget att använda de förfaranden, arrangemang och it-verktyg som redan inrättats eller håller på att utarbetas inom ramen för direktivet om administrativt samarbete (DAC).

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Genomförandekostnaderna för initiativet kommer att finansieras genom EU:s budget endast för de centrala komponenterna i Befit-samarbetsverktyget. Detta kommer att finansieras genom omfördelningar inom ramen för Fiscalis-anslaget. I annat fall ankommer det på medlemsstaterna att genomföra de planerade åtgärderna.

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

 begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

1. budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

1.beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad(e) genomförandemetod(er) 38

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

2. av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

3. internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– EIB och Europeiska investeringsfonden

4. organ som avses i artiklarna 64 och 65 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

5. privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

6. organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

När det gäller Befit-samarbetsverktyget, som kommer att underlätta kommunikationen mellan Befit-teamen och hur den fungerar, ansvarar kommissionen för att utveckla och driva ett sådant verktyg. Medlemsstaterna kommer att åta sig att skapa lämplig nationell infrastruktur som gör det möjligt att kommunicera upplysningarna mellan Befit-teammedlemmarna genom Befit-samarbetsverktyget.

2.FÖRVALTNINGSÅTGÄRDER

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Kommissionen kommer kontinuerligt att övervaka förslagets ändamålsenlighet och effektivitet med hjälp av följande på förhand fastställda indikatorer: Genomförandekostnader och inledande rörelsekostnader för regelverket. Antal företagsgrupper som omfattas av förslagets obligatoriska tillämpningsområde, samt antalet företag som frivilligt har valt att delta. Utvecklingen av efterlevnadskostnaderna för både stora koncerner och små och medelstora företag i EU och antalet tvister om dubbelbeskattning.

Dessutom kommer kommissionen regelbundet att se över situationen i medlemsstaterna och offentliggöra en rapport. Övervakningen kan komma att justeras ytterligare beroende på vilka rättsliga krav och genomförandekrav samt vilken tidplan som slutligen bestäms.

En utvärdering kommer att göras fem år efter genomförandet av förslaget, vilket kommer att göra det möjligt för kommissionen att se över resultaten av politiken med avseende på dess mål samt de övergripande effekterna när det gäller skatteintäkter, företag och den inre marknaden.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Medlemsstaternas behöriga myndigheter (skattemyndigheter) kommer att ansvara för genomförandet av initiativet. De kommer att ansvara för finansieringen av sina egna nationella system och de anpassningar som krävs för att möjliggöra kommunikation av upplysningar mellan Befit-teammedlemmarna genom Befit-samarbetsverktyget.

Kommissionen kommer att inrätta infrastrukturen, Befit-samarbetsverktyget, som kommer att underlätta kommunikationen mellan Befit-teamen och hur dessa fungerar. Befit-samarbetsverktyget kommer därför att genomföras genom direkt förvaltning med tanke på den typ av infrastruktur som krävs för Befit-teamen, vilket förklaras ovan. Kommissionen är bäst lämpad att tillhandahålla detta. Det finns inget behov av indirekt förvaltning. Vid delad förvaltning skulle varje ledamot utveckla sitt eget verktyg, vilket inte skulle vara praktiskt, särskilt eftersom det skulle finnas många Befit-team som kopplar samman många olika kombinationer av medlemsstater. På kommissionsnivå har it-system inrättats som kommer att användas för detta förslag. Kommissionen kommer att ansvara för utvecklingen av detta Befit-samarbetsverktyg, samt för värdtjänster, innehållshantering, kryptering och det årliga underhållet av det.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Inga risker har identifierats eftersom Befit-samarbetsverktyget kommer att vara en ny infrastruktur och därför inte har något prejudikat. Internkontrollsystemet kommer att bygga på de system som finns för befintliga finansieringsprogram som förvaltas direkt av GD Skatter och tullar (t.ex. Fiscalis). Detta bör därför inte leda till ytterligare risker.

GD Skatter och tullars övergripande interna kontrollsystem för upphandling (baserat på en grundlig kontroll i förväg av 100 % av de relaterade transaktionerna) möjliggjorde att felfrekvensen i föregående program (t.ex. Fiscalis) kunde hållas på en nivå klart under väsentlighetströskeln (dvs. en uppskattad nivå på 0,5 %). Detta kontrollsystem kommer också att användas och tillämpas för Befit-samarbetsverktyget, vilket säkerställer felprocentsatser som ligger långt under väsentlighetströskeln.

Huvudinslagen i kontrollstrategin är följande:

Offentlig upphandling

Kontrollförfarandena för upphandling anges i budgetförordningen. Alla upphandlingsavtal upprättas efter det etablerade förfarandet för kontroll av kommissionens avdelningar för betalning, med beaktande av avtalsenliga skyldigheter och principerna om sund ekonomisk och allmän förvaltning. Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, rapporter osv.) ingår i alla avtal som ingås mellan kommissionen och stödmottagarna. Detaljerade kravspecifikationer utformas och utgör basen för varje enskilt avtal. Godkännandeprocessen följer strikt GD Skatter och tullars TEMPO-metod: De förväntade resultaten granskas, ändras vid behov och godkänns (eller avvisas) slutligen uttryckligen. För att en faktura ska betalas krävs ett ”godkännandebrev”.

Tekniska kontroller vid upphandling

GD Skatter och tullar utför kontroller av de resultat som ska levereras och övervakar de verksamheter och tjänster som utförs av uppdragstagarna. GD Skatter och tullar utför även regelbundet kvalitets- och säkerhetsrevisioner rörande deras uppdragstagare. Vid kvalitetsrevisioner kontrolleras huruvida uppdragstagarnas faktiska processer överensstämmer med de regler och förfaranden som angetts i deras kvalitetsplaner. Vid säkerhetsrevisioner granskas de specifika processerna, förfarandena och systemen.

Utöver ovan nämnda kontroller utför GD Skatter och tullar traditionella budgetkontroller:

Förhandskontroll av åtaganden

Alla åtaganden av GD Skatter och tullar kontrolleras av chefen för enheten Personal och ekonomi. Följaktligen täcks 100 % av de belopp som det har gjorts åtaganden för av en förhandskontroll. Detta förfarande medför en hög grad av säkerhet i fråga om transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förhandskontroll av betalningar

100 % av betalningarna är förhandskontrollerade. Minst en betalning (från alla utgiftskategorier) per vecka väljs ut slumpmässigt för ytterligare förhandskontroll, som utförs av chefen för enheten Personal och ekonomi. För denna aktivitet finns inget resultatmål angående täckningsgraden, eftersom syftet med kontrollen är att granska betalningar ”slumpmässigt” för att kontrollera att de förberetts enligt kraven. De återstående betalningarna behandlas på daglig basis enligt de gällande reglerna.

Förklaringar av den vidaredelegerade utanordnaren

Samtliga vidaredelegerade utanordnare undertecknar förklaringar till stöd för den årliga verksamhetsrapporten för det berörda året. Dessa förklaringar täcker verksamheterna inom programmet. Vidaredelegerade utanordnare förklarar att de verksamheter som har samband med genomförandet av budgeten har utförts enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning, att införda förvaltnings- och kontrollsystem har medfört en tillräcklig grad av säkerhet rörande transaktionernas laglighet och korrekthet, att de risker som är knutna till dessa verksamheter har identifierats och rapporterats korrekt och att motverkande åtgärder har genomförts.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Genom dessa kontroller får GD Skatter och tullar en tillräcklig grad av säkerhet rörande utgifternas kvalitet och korrekthet och minskar risken för att reglerna inte efterlevs. De ovan nämnda kontrollåtgärderna minskar de potentiella riskerna under målet på 2 % och når alla mottagare. Eventuella åtgärder för ytterligare riskreducering skulle medföra oproportionellt höga kostnader och övervägs således inte. De övergripande kostnader som rör genomförandet av ovan nämnda kontrollstrategi – för alla utgifter inom ramen för Fiscalis-programmet – är begränsade till 1,6 % av de totala utbetalningarna. Proportionen förväntas förbli densamma för detta initiativ. Programmets kontrollstrategi bedöms vara effektiv för sitt syfte att begränsa risken för bristande regelefterlevnad till praktiskt taget noll och står i proportion till relaterade risker.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/964, i syfte att fastställa om det i samband med ett avtal eller beslut om bidrag eller avtal som finansieras enligt denna förordning, har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens finansiella intressen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

(1)Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av utgifter	Bidrag
		Diff./Icke-diff. 39	från Efta-länder 40	från kandidatländer och potentiella kandidater 41	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
1 – inre marknaden, innovation och digitalisering	03 04 01 – Samarbete på beskattningsområdet (Fiscalis)	Diff	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

2. Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Nummer 1

Inre marknaden, innovation och digitalisering

GD: Skatter och tullar						2025 42		2026			2027							TOTALT
□ Driftsanslag
03 04 01 – Samarbete på beskattningsområdet (Fiscalis)	Åtaganden				(1a)				0,6			0,6			.	.	.
	Betalningar		(2 a)			0,3


Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 43

Totala anslag för GD Skatter och tullar	Åtaganden				=1a+1b+3				0,6			0,6
	Betalningar		=2a+2b +3			0,3
□ TOTALA driftsanslag		Åtaganden		4)						0,6			0,6	0,6
		Betalningar		5)			0,3
□ TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program				6)
TOTALA anslag för RUBRIK <….> i den fleråriga budgetramen		Åtaganden		=4+6						0,6			0,6	0,6
		Betalningar		=5+6			0,3

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga 5 till kommissionens beslut om interna regler för genomförandet av kommissionens avsnitt av Europeiska unionens allmänna budget), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År N	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
GD: <…….>
□ Personalresurser
□ Övriga administrativa utgifter
GD TOTALT <…….>	Anslag

Totala anslag
för RUBRIK 7
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År N 44	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden
	Betalningar

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output



2025

2026

2027

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

OUTPUT

Typ 45

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 46 …

- Värdtjänster och stöd

0,6

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

0,6

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

0,6

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År
N 47

År
N+1

År
N+2

År
N+3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga administrativa utgifter
Delsumma för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

Utanför för RUBRIK 7 48 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Andra anslag av administrativ natur
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

TOTALT

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

3. Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		2025	2026	2027
□ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0,2	0,1	0,1
20 01 02 03 (vid delegationer)
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
□ Extern personal (i heltidsekvivalenter): HELTIDSEKVIVALENTER) 49
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 xx yy zz 50	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		0,2	0,1	0,1

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Företagsledare för Befit-samarbetsverktyget
Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet:

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Driftsutgifterna kommer att finansieras inom ramen för det planerade anslaget för Fiscalisprogrammet enligt den fleråriga budgetramens rubrik 1.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

4. innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År N 51	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)	Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad påverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

5. Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

(a) Påverkan på egna medel

a. Påverkan på andra inkomster

(b)ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Anslag som finns tillgängliga under innevarande budgetår	Förslagets/initiativets inverkan på intäkterna 52
		År N	År N+1	År N+2	År N+3	För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

[…]

(1) COM(2021) 251 final.

(2) COM(2022) 548 final.

(3) COM(2021) 566 final.

(4) KOM(2011) 121/4 final.

(5) COM(2016) 685 final. COM(2016) 683 final.

(6)

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel.

(7) Uttalande om en tvåpelarlösning för att hantera de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin – 8 oktober 2021, OECD/G20-projektet om urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

(8) Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EUT L 328, 22.12.2022, s. 1).

(9) Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler om ett avdrag i syfte att minska skattefördelen för finansiering med lån jämfört med finansiering med eget kapital och om begränsning av ränteavdragen i samband med bolagsbeskattning (COM(2022) 216 final).

(10) Förslag till rådets direktiv om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål och om ändring av direktiv 2011/16/EU (COM(2021) 565 final).

(11) Rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (omarbetning) (EUT L 345, 29.12.2011, s. 8).

(12) Rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EUT L 157, 26.6.2003, s. 49).

(13) Rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan

(14) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(15) Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 146, 3.6.2016, s. 8).

(16) Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).

(17) Uttalande från OECD/G20 av den 11 juli 2023 om resultatet av projektet om urholkning av skattebasen och överföring av vinster vad avser tvåpelarlösningen för att hantera de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin .

(18) Uppmaning att inkomma med synpunkter på en konsekvensbedömning – Ares (2022) 7086603.

(19) Ares(2023)3669156, 26 maj 2023.

(20)

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 26.10.2012, s. 391).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (Text av betydelse för EES), (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(22) EUT C , , s. .

(23) EUT C , , s. .

(24) Uttalande om en tvåpelarlösning för att hantera de utmaningar på skatteområdet som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin – 8 oktober 2021, OECD/G20-projektet om urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

(25) Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EUT L 328, 22.12.2022, s. 1).

(26) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

(31) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).

(32) Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).

(33) Rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374, 31.12.1991, s. 7).

(34) Rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EUT L 310, 25.11.2009, s. 34).

(35) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(36) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(37) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(38) Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx

(39) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(40) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(41) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(42) Det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras är okänt. Därmed utgår man från år 2025.

(43) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(44) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”N” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för påföljande år.

(45) Output är produkter och tjänster som ska tillhandahållas (t.ex.: antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts, osv.).

(46) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(47) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”N” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för påföljande år.

(48) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(49) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(50) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(51) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”N” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för påföljande år.

(52) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.