52023PC0265

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52023PC0265 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52023PC0265

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av rådets genomförandebeslut (EU) (ST 12532/21 INIT; ST 12532/21 ADD 1) av den 3 november 2021 om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan

COM/2023/265 final

Date of document:: 12/05/2023
Date of dispatch:: 12/05/2023; överlämnat till rådet
Date of dispatch:: 12/05/2023; överlämnat till Europaparlamentet
Date of end of validity:: No end date

Author:: Europeiska kommissionen, Generalsekretariatet
Responsible body:: SG
Form:: Förslag till genomförandebeslut

Procedure number:

2023/0161/NLE

Link

European Parliament - Legislative observatory

Treaty:

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Legal basis:

32021R0241 - A20P1

Link

Select all documents mentioning this document

Instruments cited:

Related document(s):

52023SC0142 Relation

EUROVOC descriptor:

Subject matter:

Ekonomisk politik

Directory code:

10.30.20.00 Ekonomisk och monetär politik samt fri rörlighet för kapital / Ekonomisk politik / Instrument för ekonomisk politik

HTML

DOC

PDF

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 12.5.2023

COM(2023) 265 final

2023/0161(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av rådets genomförandebeslut (EU) (ST 12532/21 INIT; ST 12532/21 ADD 1) av den 3 november 2021 om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2023) 142 final}

2023/0161 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av rådets genomförandebeslut (EU) (ST 12532/21 INIT; ST 12532/21 ADD 1) av den 3 november 2021 om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Efter att Estland hade lämnat in den nationella planen för återhämtning och resiliens den 18 juni 2021 lade kommissionen fram sin positiva bedömning för rådet. Rådet godkände den positiva bedömningen genom rådets genomförandebeslut av den 3 november 2021 2 .

(2)Enligt artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska det högsta ekonomiska bidraget för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd uppdateras senast den 30 juni 2022 för varje medlemsstat i enlighet med den metod som fastställs i samma artikel. Den 30 juni 2022 lade kommissionen fram resultatet av uppdateringen för Europaparlamentet och rådet.

(3)Den 9 mars 2023 lämnade Estland in en ändrad nationell återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet ett REPowerEU-kapitel i enlighet med artikel 21c i förordning (EU) 2021/241, till kommissionen.

(4)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen tar också hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241 och innehåller en motiverad begäran till kommissionen om att ändra rådets genomförandebeslut av den 3 november 2021 i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) 2021/241, eftersom planen delvis inte längre kan genomföras på grund av objektiva omständigheter. De ändringar av återhämtnings- och resiliensplanen som Estland lämnat in rör 22 åtgärder.

(5)Den 12 juli 2022 utfärdade rådet rekommendationer till Estland inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rådet rekommenderade särskilt Estland att öka sina offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet, bland annat genom att använda faciliteten för återhämtning och resiliens, REPowerEU och annan EU-finansiering. Rådet rekommenderade också en förstärkning av det sociala skyddet, bland annat genom att utvidga täckningen av arbetslöshetsförmåner, särskilt till personer med korta arbetsförhållanden och atypiska anställningsformer. Vidare rekommenderade rådet Estland att förbättra kvaliteten på den långvariga vården och omsorgen och se till att den är ekonomiskt överkomlig, särskilt genom att säkerställa hållbar finansiering av den och integrering av hälso- och sjukvård samt sociala tjänster. Rådet rekommenderade även Estland att minska det totala beroendet av fossila bränslen och diversifiera importen av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, bland annat genom att ytterligare rationalisera tillståndsförfarandena, säkerställa tillräcklig sammanlänkningskapacitet och stärka det inhemska elnätet. Rådet rekommenderade också Estland att öka energieffektiviteten, även i byggnader, för att minska energiförbrukningen. Rådet uppmanade dessutom Estland att intensifiera sina ansträngningar för att förbättra transportsystemets hållbarhet, bland annat genom elektrifiering av järnvägsnätet och genom ökade incitament för att främja hållbara och mindre förorenande transporter, inbegripet förnyelse av vägfordonsbeståndet. Efter att ha bedömt framstegen i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna från 2019, 2020 och 2021 vid den tidpunkt då den ändrade nationella återhämtnings- och resiliensplanen lämnades in konstaterar kommissionen att vissa framsteg har gjorts när det gäller rekommendationen att stärka det sociala skyddet. Begränsade framsteg har gjorts när det gäller rekommendationen att minska det totala beroendet av fossila bränslen.

(6)Före inlämnandet av den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Sammanfattningen av samråden lämnades in tillsammans med den ändrade nationella återhämtnings- och resiliensplanen. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt den ändrade återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen.

Uppdateringar på grundval av artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241

(7)I den ändrade återhämtnings- och resiliensplan som Estland lämnat in stryks tre åtgärder för att ta hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget. Estland har förklarat att eftersom det högsta ekonomiska bidraget för Estland minskat från 969 299 213 EUR 3 till 863 271 631 EUR 4 är det inte längre möjligt att finansiera alla åtgärder i Estlands ursprungliga återhämtnings- och resiliensplan. Estland har förklarat att vissa åtgärder bör strykas på grund av den minskade tilldelningen och med beaktande av de kostnadsökningar och störningar i leveranskedjan som påverkar genomförandet av dessa åtgärder.

(8)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller inte längre vissa åtgärder inom del 5 (hållbara transporter) och del 6 (hälso- och sjukvård och socialt skydd). Detta gäller åtgärd 5.2 (investering: Anläggning av ett västligt avsnitt av järnvägen Tallinn–Rohuküla), åtgärd 5.3 (investering: Byggandet av Rail Balticas multimodala järnvägsterminal i Tallinn) och åtgärd 6.5 (investering: Kapacitetsuppbyggnad för multifunktionella ambulanshelikoptrar). Åtgärd 5.2 består av byggandet av det västliga avsnittet av järnvägen Tallinn–Rohuküla. Åtgärd 5.3 består av byggandet av Rail Balticas multimodala järnvägsterminal i Tallinn, en del av ett nybyggt projekt för järnvägstransportinfrastruktur som ingår i stomnätskorridoren Nordsjön-Östersjön och är en del av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Åtgärd 6.5 består av inköp av två multifunktionella ambulanshelikoptrar, inklusive tillhörande utrustning, underhållsmateriel och grundutbildning av den personal som behövs för att bruka helikoptrarna, samt byggande av landningsbaser och landningsplatser vid akutmottagningar. Beskrivningen av dessa åtgärder och tillhörande delmål och mål bör därför strykas från rådets genomförandebeslut av den 3 november 2021.

Ändringar på grundval av artikel 21 i förordning (EU) 2021/241

(9)De ändringar av återhämtnings- och resiliensplanen som Estland lämnat in på grund av objektiva omständigheter rör 19 åtgärder.

(10)Estland har förklarat att två åtgärder inte längre är genomförbara på grund av konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina. Kriget har medfört ett behov av att lägga till en bunker (underjordiskt våningsplan) under det sjukhus som skulle byggas inom ramen för åtgärd 6.2 (investering: Inrättande av Northern Estonia Medical Centres Campus). Detta tilläggsbygge skulle ytterligare öka kostnaderna, utöver kostnaderna till följd av hög inflation och störningar i leveranskedjorna, och försena byggnadsarbetet till efter 2026. Detta innebär också att Northern Estonia Medical Centres Campus stryks. Detta gäller delmål respektive mål med löpnummer 99–105 under åtgärd 6.2 (investering: Inrättande av Northern Estonia Medical Centres Campus). Estland har dessutom förklarat att namnet på delmålet med löpnummer 94 under åtgärd 6.1 (reform: En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland) inom ramen för del 6 (Hälso- och sjukvård och socialt skydd) behövde ändras, eftersom strykningen av Northern Estonia Medical Centres Campus gjorde att det inte längre var nödvändigt att ändra den relevanta lagstiftningen för att ta med detta campus i förteckningen över sjukhus. Estland har också förklarat att inte alla delar av delmålet med löpnummer 96 av samma åtgärd 6.1 (reform: En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland) under del 6 (Hälso- och sjukvård och socialt skydd) inte kan uppnås inom den vägledande tidtabellen. Förseningen beror på behovet av att prioritera lagstiftningsarbetet och utfärda vägledning till sjuksköterskor som gett stöd till flyktingar från Ukraina och gäller endast inrättandet av ett nytt ersättningssystem för sjuksköterskor. Ändringarna av ersättningssystemet för läkare och apotekare påverkas inte av denna försening. Därför har delmålet med löpnummer 96 delats upp i två delmål och inrättandet av ersättningssystemet för sjuksköterskor har skjutits upp till det andra kvartalet 2024. På grundval av detta har Estland begärt att två delmål i åtgärd 6.1 ska ändras och att de ovannämnda delmålen och målen ska strykas från åtgärd 6.2, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.

(11)Estland har förklarat att tre åtgärder inte längre kan vidtas till den kostnad som beräknats i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen, eftersom hög inflation och störningar i leveranskedjan har ökat kostnaderna för åtgärderna avsevärt. Inflationen var hög under hela 2022 och nådde en topp i augusti 2022 när det harmoniserade konsumentprisindexet steg med 25,2 % jämfört med augusti 2021. Den höga inflationen har främst orsakats av energipriserna, där ökningen främst beror på Rysslands krig mot Ukraina. Andra priser har dock också ökat snabbt. Till exempel ökade byggpriserna betydligt under 2021, främst på grund av störningar i tillgången på byggnadsmaterial, och priserna steg ännu snabbare under de första två kvartalen 2022 på grund av brist på byggnadsmaterial och arbetskraft i samband med Rysslands krig mot Ukraina. Enligt Estland har detta gjort det omöjligt att genomföra vissa storskaliga investeringar som ingick i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen till de priser som beräknats 2020. Detta gäller delmålen och målen med löpnummer 74 och 75 under åtgärd 4.5 (investering: Program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. skydd mot stormar), delmål och mål med löpnummer 76 och 77 under åtgärd 4.6 (investering: Program för att stimulera energiproduktionen i industriområden) samt delmålen och målen med löpnummer 78 och 79 under åtgärd 4.7 (investering: Pilotprogram för energilagring) inom del 4 (Energi och energieffektivitet). På grundval av detta har Estland, i stället för att minska målen för motsvarande mål jämfört med den ursprungliga planen, behållit dessa åtgärder i planen genom att kompensera för den kalkylerade kostnadsökningen med hjälp av resurser som frigjorts genom att andra åtgärder enligt artikel 21 i förordning (EU) nr 2021/241 har strukits. Beskrivningen av dessa åtgärder och tillhörande delmål och mål förblir oförändrad.

(12)Estland har förklarat att tre åtgärder inte längre kan vidtas inom den tidsram och till den kostnad som beräknats i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen, eftersom hög inflation och störningar i leveranskedjan har lett till förseningar i byggnadsarbeten och ökat kostnaderna för åtgärderna avsevärt. Detta gäller målet med löpnummer 91 under åtgärd 5.4 (investering: Anläggning av spårvagnslinjen i gamla hamnen i Tallinn) inom del 5 (Hållbara transporter). På grundval av detta har Estland begärt en förlängning av tidsfristen för genomförandet och att få använda de resurser som frigörs genom att stryka andra åtgärder enligt artikel 21 i förordning (EU) nr 2021/241 för att täcka prisökningarna för denna åtgärd, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.

(13)Estland har förklarat att två åtgärder inte längre är möjliga på grund av en betydande ökning av lönekostnaderna och bristen på arbetskraft inom it-sektorn. Detta gäller målet med löpnummer 6 under åtgärd 1.2 (investering: Utveckling av e-konstruktion) och målen med löpnummer 8 och 9 under åtgärd 1.3 (investering: Utveckling av digitala fraktsedlar) inom del 1 (Digital omvandling av företag). På grundval av detta har Estland begärt att minska motsvarande mål för dessa två åtgärder, jämfört med den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen, och rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.

(14)Estland har förklarat att fyra åtgärder inte längre är möjliga att genomföra eftersom störningar i leveranskedjan, oväntade problem, förseningar i upphandlingar och förfaranden har lett till förseningar i genomförandet av åtgärderna. Detta gäller målet med löpnummer 61 under åtgärd 3.8 (investering: Uppbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet) inom del 3 (Digital stat). På grundval av detta har Estland begärt en förlängning av tidsplanen för genomförandet vad gäller detta mål. När det gäller en investering har Estland, utöver de skäl som anges ovan, förklarat att delmålet med löpnummer 42 under åtgärd 2.7 (investering: Skapa möjligheter för användning av grön vätgasteknik baserad på förnybar energi) inom del 2 (Att påskynda den gröna omställningen i företag) kan inte längre uppnås inom tidsfristen eftersom Estland måste göra om sin inbjudan att lämna förslag på grundval av det slutliga innehållet i ändringen av den allmänna gruppundantagsförordningen, som godkändes efter det att Estland utformat den ursprungliga ansökningsomgången. På grundval av detta har Estland begärt en förlängning av tidsplanen för genomförandet vad gäller detta mål. När det gäller en reform och en investering har det administrativa arbetsflödet, utöver de skäl som anges ovan, störts på grund av behovet av att snabbt integrera de som flyr kriget i Ukraina. Detta gäller målet med löpnummer 14 under åtgärd 1.4 (reform: Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företagen) inom del 1 (digital omvandling av företagen) och målet med löpnummer 26 under åtgärd 2.2 (investering: Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning) inom del 2 (Att påskynda den gröna omställningen i företag). På grundval av detta har Estland begärt en förlängning av tidsramen för att uppnå dessa två mål och ändring av namnet på it-plattformen för registrering av utbildningsverksamhet med anknytning till åtgärd 1.4. Rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.

(15)Estland har vidare begärt att få använda de återstående medel som frigörs genom att åtgärder stryks enligt artikel 21 i förordning (EU) nr 2021/241 för att höja ambitionsnivån för två åtgärder och inkludera fem nya åtgärder i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen. I ett fall tar den höjda ambitionsnivån formen av höjda mål. Detta gäller målen med löpnummer 35 och 36 under åtgärd 2.5 (investering: Införande av resurseffektiv grön teknik) inom del 2 (Att påskynda den gröna omställningen i företag). På grundval av detta har Estland begärt en höjning av de nämnda målen. I ett annat fall tar den höjda ambitionsnivån formen av ett kompletterande mål. Detta gäller målet med löpnummer 69a under åtgärd 4.3 (investering: Stöd till renovering av små bostadshus) inom del 4 (Energi och energieffektivitet). På grundval av detta har Estland begärt att målet för dessa åtgärder ska läggas till i planen. Införandet av fem nya åtgärder avser delmål och mål med löpnummer 43a, 43b och 43c under åtgärd 2.8 (investering: Investeringsstöd för försörjningstrygghet) inom del 2 (Att påskynda den gröna omställningen i företag), delmål med löpnummer 80a, 80b och 80c under åtgärd 4.8 (investering: Främja utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker) inom del 4 (Energi och energieffektivitet), delmål och mål med löpnummer 84a och 85a under åtgärd 5.2.a (investering: Multifunktionellt arbetsfartyg) och delmålen och målen med löpnummer 86a och 87a under åtgärd 5.3.a (investering: Uppförande av Rail Balticas viadukter) inom del 5 (Hållbara transporter) och delmål och mål med löpnummer 99a och 100a under åtgärd 6.2.a (Byggande av Tervikum) inom del 6 (Hälso- och sjukvård och socialt skydd). På grundval av detta har Estland begärt att få komplettera planen med målen och delmålen för dessa fem åtgärder och att rådets genomförandebeslut bör ändras i enlighet med detta.

(16)Kommissionen anser att de skäl som Estland har anfört motiverar uppdateringen i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) nr 2021/241 och ändringen i enlighet med artikel 21.2 i den förordningen.

Rättelser av skrivfel

(17)Ett skrivfel har identifierats i texten till rådets genomförandebeslut av den 3 november 2021 som påverkar två mål i en åtgärd. Rådets genomförandebeslut bör ändras för att korrigera detta skrivfel som inte återspeglar innehållet i den återhämtnings- och resiliensplan som överlämnades till kommissionen den 18 juni 2021, enligt överenskommelse mellan kommissionen och Estland. Detta skrivfel gäller målen med löpnummer 39–40 under åtgärd 2.6 (investering: Grön fond) inom del 2 (Att påskynda den gröna omställningen i företag). Dessa korrigeringar påverkar inte genomförandet av den berörda åtgärden.

REPowerEU-kapitlet på grundval av artikel 21c i förordning (EU) 2021/241

(18)REPowerEU-kapitlet innehåller en utökad reform och två nya investeringar. Reform 8.1 syftar till att underlätta utbyggnaden av förnybara energikällor. Med utgångspunkt i reform 4.4 kommer man genom denna reform särskilt att identifiera lämpliga områden för utbyggnad av vindkraft, rationalisera tillståndsramen för projekt för förnybar energi med fokus på vindkraft och bygga upp tillståndsmyndigheternas kapacitet. Investering 8.2 syftar till att öka eldistributionsnätets kapacitet för att ge produktionsanläggningar för förnybar energi bättre tillträde till nätet. Investering 8.3 har två syften. För det första syftar den till att skapa de rättsliga, organisatoriska och finansiella villkor som krävs för att öka produktionen och användningen av hållbar biogas och hållbar biometan. För det andra syftar investering 8.3 till att öka den installerade produktionskapaciteten för hållbar biometan. REPowerEU-åtgärdernas bidrag till utbyggnaden av förnybara energikällor bör bidra till att avhjälpa brister i energiförsörjningen och därmed minska risken för höga energipriser. Detta bör gynna alla konsumenter, även de mest utsatta. Estland har också rapporterat att man använder resurser från sin nationella budget för att finansiera riktade åtgärder mot energifattigdom.

(19)Kommissionen har bedömt den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, mot de bedömningskriterier som fastställs i artikel 19.3 i förordning 2021/241.

Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna

(20)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, utgör i enlighet med artikel 19.3 a i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.1 i bilaga V till samma förordning i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i den förordningen, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.

(21)Kommissionen anser att ändringen av planen tillsammans med REPowerEU-kapitlet endast påverkar bedömningen av planens bidrag till den första pelaren för den gröna omställningen. När det gäller de andra pelarna påverkar inte arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna av planen den föregående bedömningen av planen, som i stor utsträckning utgör ett heltäckande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och dess lämpliga bidrag till alla de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241. Ändringen kommer att fortsätta att stärka landets hälsa samt ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, såsom beskrivs i den femte pelaren. Framför allt kommer bytet av Estonian Northern Medical Centres Campus mot Tervikum att bidra till att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och tillgänglighet i Estland. När det gäller delen för hållbara transporter kommer de nya åtgärderna, såsom byggandet av viadukter för Rail Baltica och ett multifunktionellt arbetsfartyg, att fortsätta processen med en övergång till mer hållbara transporter inom ramen för den gröna pelaren och förbättra transportförbindelserna inom ramen för den fjärde pelaren för social och territoriell sammanhållning, i likhet med vad de tidigare åtgärderna för byggande av en multimodal järnvägsterminal för Rail Baltica och byggandet av det västliga avsnittet av järnvägen Tallinn–Rohuküla skulle ha bidragit till.

(22)När det gäller den första pelaren innehåller Estlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan tillsammans med REPowerEU-kapitlet ytterligare åtgärder för att ta itu med gröna utmaningar, särskilt inom del 2 (Att påskynda den gröna omställningen i företag), del 4 (Energieffektivitet), del 5 (Hållbara transporter) och del 8 (REPowerEU-kapitlet).

(23)Utmaningarna i samband med den gröna omställningen hanteras inom ramen för en ny investering 2.8 i del 2 som syftar till att stödja industriföretagens omställning från fossil energi till alternativa energikällor. Stödberättigande alternativa energikällor är vindkraft, solenergi, hållbar biogas och geotermisk energi, elektrifiering och anslutning till effektiva fjärrvärmesystem. Bränsleväxling kommer att ha en positiv effekt när det gäller begränsning av klimatförändringar, energitrygghet och överkomliga priser.

(24)En viktig insats görs genom åtgärden som syftar till att främja utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker inom ramen för del 4 som bidrar till att utveckla förnybara energikällor och därigenom ökar andelen förnybar energi i Estlands energimix. Byggandet av nya produktionsanläggningar för förnybar energi kommer att bidra till omställningen till klimatneutral energiproduktion och minska beroendet av fossila bränslen.

(25)De åtgärder för hållbara transporter inom del 5 som nyligen vidtagits bidrar till att utveckla miljövänligare transportsätt och öka andelen klimatvänliga transportsätt, främst med hjälp av järnvägs- och sjötransporter. Byggandet av fem viadukter för Rail Baltica kommer att bidra till utvecklingen av en ny elektrifierad järnvägsförbindelse, medan ett nytt utsläppssnålt multifunktionellt fartyg bland annat kommer att bidra till att skydda den biologiska mångfalden. Dessa investeringar kommer att hjälpa Estland att främja en övergång till mer klimatvänliga transportsätt och bidra till långsiktiga utsläppsminskningar inom transportsektorn.

(26)Åtgärderna i REPowerEU-kapitlet bidrar till uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050, eftersom de syftar till att stimulera användningen av förnybar energi. Närmare bestämt avser Estland att inom ramen för del 8 vidta åtgärder som kommer att underlätta utbyggnaden av förnybara energikällor, öka tillträdet till eldistributionsnätet för produktionen av förnybar energi och öka produktionen och användningen av hållbar biometan. Fyra av de fem nya åtgärderna i den ändrade planen och alla tre åtgärderna i REPowerEU-kapitlet förväntas i hög grad bidra till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller till att ta itu med de utmaningar som följer av den.

Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna

(27)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förväntas i enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till samma förordning bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till Estland eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen tar särskilt hänsyn till den energirelaterade landsspecifika rekommendationen från 2022.

(28)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen omfattar ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som bidrar till att verkningsfullt hantera alla eller en betydande del av de ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Estland från rådet inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2022. Särskilt på energiområdet rekommenderade rådet Estland att minska det totala beroendet av fossila bränslen och diversifiera importen av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, bland annat genom att ytterligare rationalisera tillståndsförfarandena, säkerställa tillräcklig sammanlänkningskapacitet och stärka det inhemska elnätet. De nya investeringarna och reformerna syftar till att öka energitryggheten, underlätta utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, öka kapaciteten i distributionsnätet, rationalisera tillståndsförfarandena för projekt för förnybar energi och stimulera produktion och användning av hållbar biometan. Till följd av detta bör åtgärderna bidra till att minska det övergripande beroendet av fossila bränslen genom att utbyggnaden av förnybar energi påskyndas i enlighet med rekommendationerna till Estland i de landsspecifika rekommendationerna från 2022. Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen har också höjt ambitionen vad gäller att uppnå högre mål när det gäller att investera i renovering av små bostadshus och införa resurseffektiv grön teknik i linje med den landsspecifika rekommendationen från 2022. Estland har också tagit itu med utmaningarna med att diversifiera importen av fossila bränslen och säkerställa tillräcklig sammanlänkningskapacitet utan att utnyttja resurser via återhämtnings- och resiliensplanen. När det gäller diversifieringen av importen av fossila bränslen har Estlands ansträngningar gjort det möjligt för landet att sluta köpa rysk gas genom att till exempel samarbeta med Finland för att inrätta en flytande lagrings- och återförgasningsanläggning. När det gäller sammanlänkningskapacitet fortsätter Estland sina satsningar på att synkronisera sitt elnät med EU:s elnät. Transportsystemets hållbarhet kommer att förbättras genom investeringen i viadukterna för Rail Baltica och ett multifunktionellt fartyg i linje med den landsspecifika rekommendationen från 2022 om utsläppssnåla transporter. Byggandet av Tervikum (en ny hälsocentral i staden Viljandi) kommer att främja tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster på ett integrerat sätt. Detta kommer att bidra till att följa de landsspecifika rekommendationerna om att förbättra tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster på ett integrerat sätt.

(29)Återhämtnings- och resiliensplanen utgör en grund för ytterligare reformer inom den sociala sektorn och hälso- och sjukvårdssektorn för att ta itu med bristen på hälso- och sjukvårdspersonal, förbättra kvaliteten på och tillgången till långvarig vård och omsorg för alla personer med vårdbehov, bredda täckningen av arbetslöshetsförmåner och minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, särskilt genom att öka insynen i lönesättningen. De åtgärder som ingår i planen för att hantera utfasningen av fossila bränslen i ekonomin är främst relaterade till investeringar. När det gäller reformer förväntas de konkreta åtgärderna för att fasa ut oljeskiffer fastställas i den nationella utvecklingsplanen för energisektorn först i slutet av 2025.

(30)Rekommendationerna om att säkerställa att ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter är i linje med en övergripande neutral politisk hållning, med beaktande av fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som är mest sårbara för energiprishöjningar och till människor som flyr från Ukraina, ska anses falla utanför tillämpningsområdet för Estlands återhämtnings- och resiliensplan, trots att Estland förväntas fortsätta att använda det icke återbetalningspliktiga stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens under 2023 för att finansiera ytterligare investeringar till stöd för återhämtningen.

Inte orsaka betydande skada

(31)Återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förväntas i enlighet med artikel 19.3 d i förordning (EU) 2021/241och avsnitt 2.4 i bilaga V till samma förordning säkerställa att ingen åtgärd (betyg A) för genomförande av reformer och investeringsprojekt i den här återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 5 (principen om att inte orsaka betydande skada).

(32)I den ändrade planen bedöms efterlevnaden av principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den metod som fastställs i kommissionens tekniska vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C 58/01). Bedömningen görs systematiskt för varje ändrad reform och investering enligt tvåstegsmetoden. I bedömningen dras slutsatsen att det för alla ändrade åtgärder antingen inte finns någon risk för betydande skada eller, om en risk identifieras, det finns en mer detaljerad bedömning som visar att det inte föreligger någon betydande skada. Estland har rapporterat om den detaljerade bedömningen av de nya åtgärderna, inbegripet de i REPowerEU-kapitlet. Ingen av åtgärderna i REPowerEU-kapitlet krävde ett undantag från principen om att inte orsaka betydande skada. Vid behov införlivas kraven i bedömningen avseende att inte orsaka betydande skada i utformningen av åtgärden och anges i ett delmål eller ett mål för denna åtgärd. På basis av den information som lämnats kan slutsatsen dras att ingen åtgärd orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.

Bidrag till REPowerEU-målen

(33)REPowerEU-kapitlet förväntas i enlighet med artikel 19.3 da i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.12 i bilaga V till samma förordning i stor utsträckning (betyg A) effektivt bidra till energitrygghet, diversifiering av unionens energiförsörjning, ökad användning av förnybara energikällor och energieffektivitet, ökad energilagringskapacitet eller en nödvändig minskning av beroendet av fossila bränslen före 2030.

(34)Genomförandet av de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet förväntas särskilt bidra till att stödja målen i artikel 21c.3 b och e i förordning (EU) 2021/241. Reformen som gäller tillståndsgivning för projekt för förnybar energi och en åtgärd för hållbar biometan bidrar till mål 21c.3 b i den förordningen, dvs. diversifiering av unionens energiförsörjning genom att öka andelen och påskynda utbyggnaden av förnybar energi och öka produktionen och användningen av hållbar biometan. Investeringen i elnätet är inriktad på mål 21c. 3 e i den förordningen, dvs. att minska beroendet av fossila bränslen före 2030 genom att förbättra den interna överföringen och undanröja flaskhalsar i distributionen och påskynda integreringen av förnybara energikällor.

(35)REPowerEU-åtgärderna är förenliga med Estlands politiska ram som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybara energikällor. Åtgärderna stärker också de som ingick i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen i fråga om energilagring och för att stärka elnätet och främja förnybar energi i industriområden, eftersom de så småningom kommer att leda till en ökad andel förnybar energi.

(36)REPowerEU-åtgärderna har därför en mycket stark inriktning på utbyggnaden av förnybara energikällor och deras integrering i elnätet, vilket kommer att göra det möjligt för Estland att öka andelen inhemska energikällor i sin energimix. Detta kommer att minska behovet av importerade bränslen och därmed öka landets energitrygghet.

Åtgärder med gränsöverskridande aspekter eller effekter eller med aspekter eller effekter som omfattar flera länder

(37)I enlighet med artikel 19.3 db i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.13 i bilaga V till samma förordning förväntas de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet i stor utsträckning (betyg A) ha gränsöverskridande aspekter eller effekter eller aspekter eller effekter som omfattar flera länder. I den mening som avses i den ändrade förordningen (EU) 2021/241 har alla tre åtgärderna i REPowerEU-kapitlet, och därmed 100 % av de beräknade kostnaderna, gränsöverskridande aspekter eller effekter eller aspekter eller effekter som omfattar flera länder Åtgärderna i REPowerEU-kapitlet kommer direkt att bidra till produktion av förnybara energikällor och integreringen av dessa i nätet. De kommer därför att bidra till att minska beroendet av fossila bränslen och till att minska energibehovet och anses därför ha en positiv gränsöverskridande effekt, i enlighet med kommissionens vägledning inom ramen för REPowerEU.

Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald

(38)Återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPoweEU-kapitlet, innehåller i enlighet med artikel 19.3 e i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.5 i bilaga V till samma förordning åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 59,4 % av den totala tilldelningen från återhämtnings- och resiliensplanen och 77,6 % av de totala uppskattade kostnaderna för åtgärder i REPowerEU-kapitlet, beräknat i enlighet med den metod som anges i bilaga VI till den förordningen. I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2021/241 är den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030.

(39)Utöver åtgärderna i de delar som omfattar företagens gröna omställning, energi- och energieffektivitet och hållbara transporter och som ingick i Estlands ursprungliga återhämtnings- och resiliensplan innebär den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen en utvidgning av åtgärderna i fråga om energieffektivitet, energilagring och förstärkning av elnätet. Med de nya åtgärderna lägger Estland tonvikten på att undanröja hinder för utbyggnad av vindkraft och uppmuntrar företagen att använda förnybara energikällor. Kompletteringen med en investering i ett multifunktionellt fartyg för bekämpning av föroreningar innebär också att biologisk mångfald prioriteras, vilket inte uttryckligen ingick i den ursprungliga planen.

(40)När det gäller bidraget genom åtgärderna i REPowerEU-kapitlet i Estlands återhämtnings- och resiliensplan för att uppnå EU:s klimatmål för 2030 och EU:s mål om att uppnå klimatneutralitet senast 2050 syftar de till att ge incitament till ökad användning av förnybar energi, å ena sidan, och mer specifikt till att utveckla produktionen av hållbar biogas och hållbar biometan utifrån lokala resurser, å andra sidan. Närmare bestämt har Estland inom ramen för del 8 tagit med åtgärder som kommer att underlätta utbyggnaden av förnybara energikällor, öka tillträdet till eldistributionsnätet för produktionen av förnybar energi och öka produktionen och användningen av hållbar biometan i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001.

(41)Dessa åtgärder kommer att få en bestående inverkan genom att påskynda utfasningen av fossila bränslen till förmån för ett hållbart system för förnybar energi i Estland. De kommer att avsevärt minska växthusgasintensiteten i den energi som används i Estland och därigenom bidra till att klimatmålen för 2030 och unionens mål om klimatneutralitet senast 2050 uppnås.

(42)Med tanke på det minskade högsta ekonomiska bidraget i Estlands återhämtnings- och resiliensplan och införandet av nya åtgärder som ger incitament till grön omställning har planens klimatbidrag ökat från 41,5 % till 59,4 %.

Bidrag till den digitala omställningen

(43)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.6 i bilaga V till samma förordning åtgärder som i stor utsträckning bidrar till den digitala omställningen eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 24,1 % av den ändrade planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till den förordningen.

(44)Den positiva bedömningen av bidraget till den digitala omställningen i rådets genomförandebeslut av den 3 november 2021 är fortfarande giltig. Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innebär små ändringar av fyra åtgärder avseende den digitala omställningen och omfattar inte nya åtgärder som bidrar till den digitala omställningen.

(45)Med tanke på det minskade högsta ekonomiska bidraget från Estlands återhämtnings- och resiliensplan har planens digitala bidrag, med undantag för REPowerEU-kapitlet i enlighet med artikel 21c.5, ökat från 21,5 % till 24,1 %.

Övervakning och genomförande

(46)De arrangemang som föreslås i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, är i enlighet med artikel 19.3 h i förordning (EU) 2021/241och kriterium 2.8 i bilaga V till samma förordning lämpliga arrangemang (betyg A) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

(47)Arten och omfattningen av de föreslagna ändringarna av Estlands återhämtnings- och resiliensplan påverkar inte den tidigare bedömningen av den effektiva övervakningen och det effektiva genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. De delmål och mål som åtföljer de ändrade åtgärderna, inbegripet de i REPowerEU-kapitlet, är tydliga och realistiska och de föreslagna indikatorerna för dessa delmål och mål är relevanta, acceptabla och störningståliga.

Kostnader

(48)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, är i enlighet med artikel 19.3 i i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.9 i bilaga V till samma förordning i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig och överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

(49)Enligt de uppgifter som lämnats visar bedömningen av kostnadsberäkningarna för de nya investeringarna och REPowerEU-åtgärderna att de flesta av kostnaderna är rimliga och trovärdiga, även om beläggen visar variationer i hur ingående och detaljerade beräkningarna är. I vissa fall var detaljerna angående den metod och de antaganden som användes för att göra kostnadsberäkningarna begränsade, delvis på grund av att åtgärderna var nya, eller mindre tydliga vilket medförde hinder för ett betyg A enligt detta bedömningskriterium. Dessutom var ändringarna i kostnadsberäkningarna för de ändrade åtgärderna motiverade och proportionerliga och därför ändrades inte rimligheten och trovärdigheten i dessa kostnadsberäkningar jämfört med den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen. Slutligen överensstämmer de beräknade totala kostnaderna för den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

Återhämtnings- och resiliensplanens enhetlighet

(50)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPoweEU-kapitlet innehåller i enlighet med artikel 19.3 k i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.11 i bilaga V till samma förordning i måttlig utsträckning (betyg B) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

(51)Ändringarna av återhämtnings- och resiliensplanen visar enhetlighet inom varje del och visar tematiska kopplingar och synergier mellan de olika delarna, särskilt de som rör den gröna omställningen och det nyligen tillagda REPowerEU-kapitlet. Åtgärderna i REPowerEU-kapitlet har ytterligare förbättrat enhetligheten genom att stärka åtgärderna i den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen i fråga om energilagring och att förstärka elnätet samt främja förnybar energi i industriområden. REPowerEU-åtgärderna består i synnerhet av en reform och investeringar som syftar till att öka produktionen och integrationen av förnybara energikällor. Åtgärden för att stödja energieffektiva renoveringar i privata bostäder har också utökats avsevärt jämfört med den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen. Den nya investeringen för att främja utvecklingen av havsbaserad vindkraft är nära kopplad till befintliga åtgärder för att öka andelen förnybar energi och bör leda till att höjdbegränsningarna för vindkraftverk i Rigabukten och tre öar avskaffas, vilket frigör Estlands potential för havsbaserad vindkraft. Den nya investeringen i hälso- och sjukvårdsinfrastruktur säkerställer att förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård fortfarande säkerställs i enlighet med den ursprungliga återhämtnings- och resiliensplanen. Samtidigt har vissa av de begränsningar som hänger samman med enhetligheten i den ursprungliga planen inte åtgärdats. Den ändrade planen är på det hela taget starkare när det gäller investeringar än reformer och planens sociala dimension har inte stärkts. Konkreta åtgärder för att fasa ut oljeskiffer ingår inte i återhämtnings- och resiliensplanen och förväntas endast fastställas i den nationella utvecklingsplanen för energisektorn i slutet av 2025 och bredare reformer, såsom grön beskattning, har inte lagts till.

Andra bedömningskriterier

(52)Kommissionen anser att de ändringar som lagts fram av Estland inte påverkar den positiva bedömning av återhämtnings- och resiliensplanen som anges i rådets genomförandebeslut av den 3 november 2021 om återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i förhållande till bedömningskriterierna i artikel 19.3 c, g och j.

Samrådsförfarandet

(53)Under utarbetandet av den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, fick Estland stöd genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (med projekttiteln ”Stöd till REPowerEU”). Berörda parter var delaktiga vid utarbetandet av rapporten, som gav underlag för utformningen av åtgärder inom ramen för REPowerEU.

(54)Vid genomförandet av den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, rådfrågades berörda parter inför antagandet av de relevanta genomförandeakterna för varje åtgärd och fick ta del av regelbundna uppdateringar om planens framsteg vid Estlands årliga evenemang om genomförandet av Estlands återhämtnings- och resiliensplan. För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet.

Positiv bedömning

(55)Efter kommissionens positiva bedömning av Estlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, då det konstaterades att planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i enlighet med artikel 20.2 i förordning (EU) 2021/241 och bilaga V till samma förordning, bör det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, liksom relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställer till förfogande för genomförandet av den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.

Ekonomiskt bidrag

(56)Den uppskattade totala kostnaden för Estlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, uppgår till 953 330 000 EUR. Eftersom de uppskattade totala kostnaderna för den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, är högre än det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Estland, bör det ekonomiska bidrag som beräknats i enlighet med artikel 11 och som anslagits för Estlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Estlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet. Detta belopp motsvarar 953 184 800 EUR.

(57)I enlighet med artikel 21a.5 i förordning (EU) 2021/241 lämnade Estland den 28 februari 2023 in en ansökan om fördelning av de inkomster som avses i artikel 21a.1 i den förordningen, fördelade mellan medlemsstaterna på grundval av de indikatorer som anges i metoden i bilaga IVa till förordning (EU) 2021/241. De beräknade totala kostnaderna för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 b–f i REPowerEU-kapitlet uppgår till 90 040 000 EUR. Eftersom detta belopp är högre än den tilldelning som är tillgänglig för Estland bör detta ytterligare icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd som är tillgängligt för Estland motsvara tilldelningen. Detta belopp motsvarar 83 297 553 EUR.

(58)I enlighet med artikel 4a i förordning (EU) 2021/1755 lämnade Estland den 28 februari 2023 in en motiverad begäran om att få överföra alla sina preliminära anslag på 6 615 616 EUR från medlen i brexitjusteringsreserven till faciliteten för återhämtning och resiliens. Detta belopp bör göras tillgängligt för att stödja reformer och investeringar i REPowerEU-kapitlet i form av ytterligare icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.

(59)Det totala ekonomiska bidraget som är tillgängligt för Estland bör vara 953 184 800 EUR.

Förfinansiering från REPowerEU

(60)Estland har begärt följande finansiering för genomförandet av REPowerEU-kapitlet: Överföring av 6 615 616 EUR från den preliminära tilldelningen från brexitjusteringsreserven och 83 297 553 EUR från intäkterna från utsläppshandelssystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

(61)För dessa belopp begärde Estland den 9 mars 2023, i enlighet med artikel 21d i förordning (EU) 2021/241, förfinansiering på 20 % av den begärda finansieringen. Förutsatt att medel finns tillgängliga bör förfinansieringen göras tillgänglig för Estland i enlighet med ett avtal som ska ingås mellan kommissionen och Estland i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241 (finansieringsöverenskommelsen) och under förutsättning att avtalet träder i kraft.

(62)Rådets genomförandebeslut av den 3 november 2021 om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan bör därför ändras i enlighet med detta. För tydlighetens skull bör bilagan till det genomförandebeslutet ersättas helt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Rådets beslut (EU) av den 3 november 2021 om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan ska ändras på följande sätt:

1) Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Härmed godkänns bedömningen av Estlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet relevanta delmål och mål, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.”

2) I artikel 2 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 953 184 800 EUR tillgängligt för Estland 6 . Detta bidrag omfattar följande:

1.Ett belopp om 759 545 893 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022.

2.Ett belopp om 103 725 738 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

3.Ett belopp om 83 297 553 EUR 7 , i enlighet med artikel 21a.6 i förordning (EU) 2021/241, enbart för åtgärder som avses i artikel 21c i den förordningen, med undantag för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 a.

4.Ett belopp på 6 615 616 EUR, överfört från brexitjusteringsreserven till faciliteten för återhämtning och resiliens.

2. Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Estland i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Ett belopp om 126 008 898 EUR ska göras tillgängligt som förfinansiering i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2021/241.

Ett belopp om 17 982 634 EUR ska göras tillgängligt som förfinansiering i enlighet med artikel 21d i förordning (EU) 2021/241. Denna förfinansiering får betalas ut av kommissionen i upp till två utbetalningar.

Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.”

3) Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Estland.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17

(2) ST 12532/21 INIT; ST 12532/21 ADD 1

(3) Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Estlands proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.

(4) Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Estlands proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(6) Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Estlands proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.

(7) Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Estlands proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 12.5.2023

COM(2023) 265 final

BILAGA

till

Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av rådets genomförandebeslut (EU) (ST 12532/21 INIT;
ST 12532/21 ADD 1) av den 3 november 2021 om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2023) 142 final}

BILAGA

AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR INOM RAMEN FÖR ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN

1.Beskrivning av reformer och investeringar

A. KOMPONENT 1: Digital omvandling av företag

Syftet med denna del av Estlands återhämtnings- och resiliensplan är att främja den digitala omvandlingen av estniska företag och deras konkurrenskraft, särskilt på exportmarknaderna. Den ska ge ekonomiskt stöd till företag inom alla sektorer, med fokus på små och medelstora företag och mikroföretag, i olika skeden av deras digitala omställning, samt särskilda bidrag till antagandet och spridningen av digitala lösningar inom bygg- och vägtransportsektorerna. Dessutom ska komponenten ta itu med den centrala frågan om digitala färdigheter genom att öka medvetenheten hos chefer för små och medelstora företag och stödja kompetenshöjning och omskolning av specialister inom informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Åtgärder som syftar till att stödja identifieringen av exportmöjligheter och främjandet av estniska företag utomlands ska genomföras i samverkan med Enterprise Estonia.

Delen stöder de landsspecifika rekommendationerna om investeringar i den digitala omställningen (landsspecifik rekommendation 3 från 2020) och om kompetensbrist (landsspecifik rekommendation 2 från 2019).

Ingen åtgärd i denna komponent förväntas orsaka betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av de åtgärder och riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

A.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

1.1. Investeringar: Digital omvandling i företag

Syftet med åtgärden är att främja den digitala omvandlingen av företag, med särskilt fokus på små och medelstora företag och mikroföretag.

Åtgärden består i att ge ekonomiskt stöd till små och medelstora företag och mikroföretag i Estland från alla sektorer för verksamhet och investeringar som är relevanta för deras digitala omställning. Detta ekonomiska stöd, som ska kompletteras med företagens egna medel, ska omfatta en eller flera av följande aspekter:

-införande av digital teknik,

-utveckling av industriella datamoln,

-industriell forskning, utveckling, testning och pilotverksamhet.

-genomförbarhetsstudier, rådgivnings- och stödtjänster.

-personalutbildning.

Finansieringen ska tilldelas genom öppna ansökningsomgångar.

För att säkerställa att åtgärden överensstämmer med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för ansökningsomgångarna utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 1 . II) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för att uppnå förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 2 . III) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 3 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 4 . och iv) verksamheter där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. Mandatet ska dessutom kräva att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå får väljas ut.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

1.2.Investeringar: Utveckling av e-byggande

Syftet med åtgärden är att bidra till att påskynda den digitala omvandlingen av byggsektorn för att öka dess produktivitet, minska dess miljöavtryck och förbättra byggnaders kvalitet. Denna investering förväntas också främja ett bredare och effektivare utbyte av data mellan berörda parter.

Åtgärden består av tre olika delar:

(I)utveckling av programvarugränssnitt mellan den nationella plattformen för e-byggnation (som håller på att utvecklas under ansvar av ekonomi- och kommunikationsministeriets avdelning för byggande och bostäder) och befintliga offentliga och privata informationssystem som används inom sektorn, bland annat för att automatisera kontrollen av att byggnader uppfyller olika lagstadgade krav samt utfärdande av certifikat och tillstånd. detta inbegriper utbildning av användare av e-konstruktionsplattformen (inklusive utveckling av utbildningsmaterial).

(II)stöd till införandet av internationella standarder och bästa praxis när det gäller digitalisering av konstruktion och underhåll av byggnader, bland annat genom införande av ett klassificeringssystem för byggnadsdata, inrättande av en databas över byggnadsmaterial och byggprodukter, införande av BIM (Building Information Modelling) på området fastighetsunderhåll.

(III)stöd till projekt (som väljs ut genom öppna ansökningsomgångar) som syftar till att införa digitala byggverktyg och utveckla (även prototyper) innovativa privata och offentliga tjänster kopplade till den nationella e-byggplattformen.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

1.3.Investeringar: Utveckling av digitala fraktsedlar

Syftet med åtgärden är att stödja digitaliseringen av informationsutbytet om godstransporter på väg genom införandet av digitala fraktsedlar, i enlighet med förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation (eFTI), och därigenom bidra till en väl fungerande inre marknad.

Åtgärden består av stöd till följande:

(I)tjänsteleverantörer som inrättar eFTI-plattformar för att möjliggöra införandet av digitala fraktsedlar (eCMR – elektronisk fraktsedel).

(II)transport- och logistikföretag i samspelet mellan sina system och processer och eFTI-plattformarna, vilket gör det möjligt för dem att använda digitala fraktsedlar (eCMR).

Motsvarande projekt ska väljas ut genom två separata ansökningsomgångar.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

1.4.Reform: Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag

Syftet med reformen är att bidra till att stärka företagens kapacitet på ledningsnivå att styra och främja den digitala omställningen samt till att säkerställa tillgången till tillräckligt många IKT-yrkesverksamma med aktuella färdigheter och kunskaper, så att estniska företag fullt ut kan utnyttja de möjligheter som den digitala omställningen erbjuder. Det syftar också till att erbjuda nya karriärmöjligheter för både anställda och arbetslösa genom kompetenshöjning och omskolning inom IKT samt genom ett bättre erkännande av färdigheter som förvärvats utanför det formella lärandet. Åtgärden syftar också till att bidra till att öka kvinnors deltagande i IKT-utbildning och IKT-yrken.

Åtgärden består av följande fyra delar:

(I)utbildning av företagsledare (särskilt små och medelstora företag) för att öka deras IKT-färdigheter och IKT-kunskaper och öka deras medvetenhet om de potentiella vinsterna av användningen av IKT.

(II)en översyn av innehållet i och organisationen av utbildningen av IKT-experter, med beaktande av den senaste tekniska utvecklingen, cybersäkerhetens växande betydelse och företagens behov.

(III)ett pilotprojekt för att omarbeta kvalifikationsramen för IKT-specialister.

(IV)kompetenshöjning och omskolning av IKT-specialister, även inom cybersäkerhet.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

1.5.Reform: Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader

Syftet med åtgärden är att öka de estniska företagens exportkapacitet och konkurrenskraft, särskilt inom IKT-sektorn. Åtgärden förväntas vara särskilt relevant för små och medelstora företag. Den ska också utnyttja de möjligheter som digitala verktyg erbjuder.

Åtgärden består av tre delåtgärder:

(I)utveckling av exportstrategier som riktar sig till specifika länder eller regioner.

(II)etablering av affärscentrum på viktiga exportmarknader.

(III)främjande av estniska produkter och tjänster (särskilt från IKT-sektorn) genom fysiska, virtuella eller hybrida uppdrag och evenemang.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

1.5.1.Underreform: Landstrategier och regionala strategier

Denna delreform består i att utveckla en rad övergripande exportstrategier som riktar sig till viktiga målländer och -regioner, dvs. de som har en hög tillväxtpotential för estniska företag. De ska innehålla särskilda kapitel om exportmöjligheter för IKT-sektorn och, mer allmänt, digitala lösningar som utvecklats inom olika tillämpningsområden (t.ex. styrning, utbildning eller transport).

Dessa strategier syftar till att ge råd till företag som går in på eller redan är verksamma på de berörda marknaderna.

De länder och regioner som strategierna ska omfatta ska fastställas genom en analys som ska genomföras som en del av genomförandet av denna delåtgärd.

Genomförandet av denna åtgärd ska genomföras i samverkan med den verksamhet som bedrivs av Enterprise Estonia och andra partner.

1.5.2.Underreform: Innovativa företagscentrum på viktiga exportmarknader

Denna delreform består i att etablera affärscentrum i sju utländska länder (inom och/eller utanför unionen) som betraktas som viktiga exportmarknader. Dessa affärscentrum ska innehålla lämplig utrustning för fysiska, virtuella och hybridmöten, mottagningar och presentationer som kommer att anordnas av estniska företag inom alla sektorer som är inriktade på den specifika marknaden. Denna utrustning kan också användas utanför evenemang för introduktion till en potentiell kund i ett kluster eller ett visst företag i Estland. Företagscentrumen ska bidra till att främja estniska företag, stödja dem lokalt i deras exportverksamhet och bidra till att locka utländska investerare. Företagscentrumens verksamhet ska bedrivas i samverkan med den verksamhet som bedrivs av Enterprise Estonia och andra partner.

Företagscentrumens lokalisering ska fastställas efter en analys som ska genomföras som en del av genomförandet av denna delåtgärd.

1.5.3.Underreform: Globala påverkansgrupper för e-export och virtuella faser

Denna delreform består i att inrätta grupper av företrädare för både offentliga myndigheter och andra berörda parter, särskilt privata företag, och att stödja dessa gruppers främjande av estniska produkter och tjänster (särskilt från IKT-sektorn) genom uppdrag och deltagande i fysiska eller virtuella evenemang eller hybridevenemang.

Genomförandet av denna delreform inbegriper också en förstärkning av marknadsföringen av estniska produkter och tjänster vid större evenemang med hjälp av digitala verktyg. De så kallade virtuella etapperna ska skapa fler möjligheter till deltagande för estniska intressenter och visa upp estländska digitala lösningar. Dessa ”virtuella faser” ska bestå av tekniska lösningar som kombinerar fysiska och digitala element för att göra det möjligt för antingen ett exportrelaterat evenemang i Estland att nå en global publik eller estniska exportörer att delta i globala evenemang som anordnas utomlands.

Genomförandet av denna åtgärd ska genomföras i samverkan med den verksamhet som bedrivs av Enterprise Estonia och andra partner.

A.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Närbesläktad Åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsläge	Mål	Kvartalet	År
1	1.1 digital omställning i företag	Milsten etapp	Inbjudan att lämna förslag med tilldelningskriterier och tilldelningsvillkor	Offentliggörande av meddelandet om inbjudan att lämna förslag				KVARTAL 2	2022	En inbjudan att lämna förslag till stöd för den digitala omvandlingen av företag, tillsammans med tilldelningskriterierna, ska offentliggöras av ekonomi- och kommunikationsministeriet. Utvärderingskriterierna och villkoren för beviljande av stöd ska fastställas på grundval av en analys av de estniska företagens behov och åtgärdens förväntade effekter. Kriterierna för stödberättigande ska också säkerställa att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
2	1.1 digital omställning i företag	Mål	Beviljande av bidrag		Antal företag som beviljas bidrag	0	110	KVARTAL 4	2023	Antal företag som beviljas bidrag av ekonomi- och kommunikationsministeriet för att stödja deras digitala omvandling i enlighet med inbjudan att lämna förslag.
3	1.1 digital omställning i företag	Mål	Beviljande av bidrag		Antal företag som beviljas bidrag	110	230	KVARTAL 4	2025	Antal företag som beviljas bidrag av ekonomi- och kommunikationsministeriet för att stödja deras digitala omvandling i enlighet med inbjudan att lämna förslag.
4	1.2 utveckling av e-byggande	Milsten etapp	Antagande av internationella standarder och bästa praxis för användning av digital teknik inom byggsektorn	Antagande av internationella standarder och bästa praxis				KVARTAL 4	2024	Arbetet med att anta internationella standarder och bästa praxis för användning av digital teknik vid uppförande och förvaltning av byggnader ska ledas och samordnas av ekonomi- och kommunikationsministeriet genom införandet av ett klassificeringssystem för byggnadsdata, inrättandet av en allmänt tillgänglig databas för byggnadsmaterial och byggprodukter och införandet av modeller för byggnadsinformation på området fastighetsunderhåll.
5	1.2 utveckling av e-byggande	Milsten etapp	Tillgång till offentliga tjänster på e-byggplattformen	Idrifttagande av gränssnitt mellan e-konstruktionsplattformen och tillhörande offentliga tjänster				KVARTAL 4	2025	De offentliga tjänster som föreskrivs i utvecklingsplanen för e-byggande ska utvecklas, tas i drift och offentliggöras på e-byggnadsplattformen. Utbildningsmaterial ska också göras tillgängligt för användarna. Detta inbegriper tjänster som rör den bebyggda miljön – såsom byggnads- och planeringstillstånd, byggnadsregister (loggbok) och renoveringspass.
6	1.2 utveckling av e-byggande	Mål	Slutförande av utvecklings- och prototypprojekt		Antal slutförda projekt	0	102	KVARTAL 4	2025	Antal slutförda projekt för utveckling och/eller genomförande av digitala byggverktyg och prototyper av innovativa digitala lösningar som bygger på e-konstruktionsplattformen.
7	1.3 utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	utveckling av plattformar för elektronisk godstransportinformation (eFTI)		Antal projekt som inletts	0	5	KVARTAL 2	2023	Antal projekt som utvecklar en eFTI-plattform som har fått ett positivt bidragsbeslut.
8	1.3 utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	utveckling av gränssnittet ECMR (Electronic Consignment Note)		Antal projekt som inletts	0	200	KVARTAL 4	2024	Antal projekt som gör det möjligt för transport- och logistikoperatörer att anslutas till eFTI-plattformar och använda eCMR som har fått ett positivt bidragsbeslut.
9	1.3 utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	Totalt antal slutförda projekt		Antal slutförda projekt	0	205	KVARTAL 4	2025	Antal slutförda eFTI- och eCMR-projekt som bidrar till införandet av digitala fraktsedlar.
10	1.3 utveckling av digitala fraktsedlar	Milsten etapp	Efterhandsutvärdering av utvecklingen och införandet av digitala fraktsedlar	Antagande av en utvärderingsrapport i efterhand av ekonomi- och kommunikationsministeriet				KVARTAL 2	2026	Ett externt organ ska analysera stödåtgärdens inverkan på sektorn för godstransporter på väg och lägga fram en utvärderingsrapport, som ska antas av ekonomi- och kommunikationsministeriet.
11	1.4 kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Milsten etapp	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer stödvillkoren för utveckling av digitala färdigheter	Sekundärrättens ikraftträdande				KVARTAL 2	2022	Den sekundärlagstiftning som är nödvändig för tillämpning och tilldelning av stöd ska träda i kraft. Villkoren för stöd ska fastställas genom ett ministerdekret som ska samordnas med finansministeriet och det statliga gemensamma servicecentret. Ministerdekretet består av följande delar: -åtgärdens syfte, -beskrivning av de verksamheter som får stöd. -stödmottagare och målgrupper. -villkor för genomförandet, -stödberättigande kostnader och använda förenklingar. -betalningsvillkor, villkor för rapportering och övervakning.
12	1.4 kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Inskrivning i utbildningsverksamhet		Antal deltagare	0	500	KVARTAL 4	2023	Antal personer som deltar i utbildningsverksamhet som får stöd inom ramen för denna åtgärd, bestående av medvetandehöjande åtgärder för chefer för små och medelstora företag och kompetenshöjning och omskolning av IKT-specialister. Minst 35 % av deltagarna i denna utbildning ska vara kvinnor.
13	1.4 kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Slutförande av utbildningsverksamhet		Antal deltagare	0	2000	KVARTAL 2	2026	Antal personer som har slutfört sin utbildning genom den utbildningsverksamhet som stöds inom ramen för denna åtgärd, inbegripet medvetandehöjande åtgärder för chefer för små och medelstora företag, samt kompetenshöjning och omskolning för IKT-specialister. Minst 35 % av deltagarna som har slutfört denna utbildning ska vara kvinnor.
14	1.4 kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Antal nya moduler för kompetenshöjning och omskolning		Antal kursplaner som är registrerade i Estlands informationssystem för vuxenutbildning	0	5	KVARTAL 4	2024	Antal moduler för kompetenshöjning och omskolning som utvecklats med detaljerat utbildningsinnehåll, struktur och utbildningsmaterial för att tillhandahålla utbildning med anknytning till digitala färdigheter. Nya kursplaner som utarbetas för dessa moduler ska registreras i Estlands informationssystem för vuxenutbildning.
15	1.4 kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Översyn av kvalifikationsstandarder för IKT-specialister.		Antal kvalifikationsstandarder som analyserats och anpassats vid behov	0	5	KVARTAL 4	2024	Antal fastställda kvalifikationsstandarder för IKT-specialister från det nationella registret över kvalifikationsstandarder som har analyserats och anpassats vid behov.
16	1.5 stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.1 landsstrategier och regionala strategier	Milsten etapp	Utarbetande av strategier	Slutförande av förberedande uppgifter				KVARTAL 2	2022	De förberedande uppgifter som krävs för att utarbeta exportstrategier ska slutföras. Dessa uppgifter omfattar följande: -en analys av vilka externa marknader som är viktiga för att utveckla strategier. -en analys av företagens intressen. en kartläggning av exportföretagens behov av att öka sin konkurrenskraft på exportmarknaderna och rangordningen av behoven.
17	1.5 stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.1 landsstrategier och regionala strategier	Milsten etapp	Upphandling av studier	Undertecknande av kontrakt				KVARTAL 2	2024	Anbud för utarbetande av strategier och produktpaket i syfte att erhålla detaljerad marknadsinformation om utländska marknader ska genomföras av utrikesministeriet. Motsvarande kontrakt ska undertecknas.
18	1.5 stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.1 landsstrategier och regionala strategier	Mål	Antal landsstrategier och regionala exportstrategier		Antal offentliggjorda strategier	0	13	KVARTAL 2	2026	Antal nationella och/eller regionala exportstrategier som ska utvecklas. Dessa strategier ska innehålla omfattande analyser och tillhandahålla proaktiv smart rådgivning till företag som kommer in på och är verksamma på utländska marknader.
19	1.5 stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.2 innovativa företagscentrum på viktiga exportmarknader	Milsten etapp	Förberedande analys för att fastställa företagscentrumens innehåll och lokalisering	Genomförande av en förberedande analys				KVARTAL 2	2022	En förberedande analys som gör det möjligt att fastställa företagscentrumens innehåll och lokalisering ska utarbetas av utrikesministeriet. Analysen ska visa var det är lämpligt att inrätta affärscentrum för att öka efterfrågan på estniskt framställda produkter och tjänster på exportmarknaderna.
20	1.5 stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.2 Innovativa företagscentrum på viktiga exportmarknader	Mål	Antal öppnade affärscentrum		Antal affärscentrum	0	7	KVARTAL 2	2026	Antal affärscentrum som öppnats av utrikesministeriet för att hjälpa företag att komma in på och bedriva verksamhet på viktiga exportmarknader samt för att hjälpa dem att främja estniskt framställda produkter och tjänster på ett sätt som tar hänsyn till särdragen hos det lokala företagsklimatet och den lokala kulturen.
21	1.5 stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.3 globala påverkansgrupper för e-export och virtuella faser	Milsten etapp	Inrättande av effektgrupper och val av destinationer för globala digitala uppdrag	Beslut om sammansättningen av påverkansgrupperna och destinationerna för de globala digitala uppdragen				KVARTAL 2	2022	På grundval av en analys ska utrikesministeriet välja globala digitala destinationer och påverkansgrupper för att öka mervärdet av Estlands export av digitala tjänster, öka exportkapaciteten hos estniska företag, bland annat IKT-företag, och locka till sig ytterligare utländska investeringar för innovation.
22	1.5 stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.3 globala påverkansgrupper för e-export och virtuella faser	Mål	Antal besök som genomförts av de globala påverkansgrupperna och antalet större evenemang där Estland var representerat genom ”virtuella etapper”		Totalt antal genomförda tjänsteresor och evenemang	0	29	KVARTAL 2	2026	Minst 14 uppdrag ska utföras av de globala effektgrupper som inrättats av utrikesministeriet för att öka mervärdet av Estlands export av digitala tjänster, öka exportkapaciteten hos estniska företag, särskilt IKT-företag, och locka till sig ytterligare utländska investeringar för innovation. Estland ska företrädas genom ”virtuella etapper” vid minst 15 evenemang.

B.KOMPONENT 2: Påskynda den gröna omställningen i företag

Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Syftet med komponenten i Estlands återhämtnings- och resiliensplan är att påskynda den gröna omställningen i näringslivet i Estland och att utnyttja de affärsmöjligheter som den innebär. Komponenten består av två reformer och sex investeringar och syftar till att stödja utvecklingen av grön teknik, öka den gröna forsknings-, utvecklings- och innovationsförmågan och resurseffektiviteten, införa nya affärsmodeller och förbättra kompetensen och expertisen inom områden som rör den gröna omställningen. Åtgärderna inom denna komponent syftar till en övergripande strategi för den gröna omställningen för att åtgärda viktiga marknadsmisslyckanden och underlätta det tekniska och beteendemässiga genombrottet för att öka näringslivets konkurrenskraft. Åtgärderna stöder också den fortsatta utvecklingen av kapitalmarknaden och företagsklimatet.

Delen stöder de landsspecifika rekommendationerna om att stödja små och medelstora företags innovationskapacitet och fokusera investeringarna på den gröna omställningen, säkerställa tillräcklig tillgång till finansiering (landsspecifik rekommendation 3 från 2020), kompetensbrist (landsspecifik rekommendation 2 från 2019) och minska beroendet av fossila bränslen (landsspecifik rekommendation 4 från 2022).

2.1. Reform: Grön omställning av företag

Syftet med reformen är att förbättra den gröna omställningen i företagssektorn, som förväntas ha ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar genom att göra befintliga företag mer effektiva och miljövänliga (resurseffektivitet, nya gröna övergångscertifikat och marknadstillstånd för produkter) och genom att stödja framväxten av nya företag för grön teknik (utveckling och användning av grön teknik, nya möjligheter att utnyttja bioresurser).

Reformen ska bestå av inrättandet av en brett upplagd arbetsgrupp för grön omställning för att främja samarbete mellan berörda parter inom grön teknik och antagande av den lagstiftning som krävs för genomförandet av de fem kompletterande investeringarna: 1. Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning. 2. Program för utveckling av grön teknik. 3 modernisering av företagsmodellerna i tillverkningsföretag. 4. Införande av resurseffektiv grön teknik. och 5. Gröna fonden.

Reformen är kopplad till del 1 eftersom digitalisering och automatisering bidrar till utvecklingen av grön teknik och den gröna omställningen i företagssektorn.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2022.

2.2. Investeringar: Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning

Syftet med investeringen är att säkerställa tillgången till högkvalitativ expertis för att genomföra den gröna omställningen i företag. Investeringen består av införande av uppdaterade program för kompetenshöjning och omskolning för vuxna, modernisering av studieprogram inom högre utbildning och yrkesutbildning samt utveckling och pilotprojekt av mer flexibla utbildningsprogram som erbjuder mikromeriter, med beaktande av den gröna ekonomins framtida behov.

Grön kompetens definieras som kompetens som behövs för arbetstillfällen som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, förbättra energi- och resurseffektiviteten och inbegriper ett bredare införande av principer för den cirkulära ekonomin. I samarbete med berörda parter ska yrkesstandarder och kompetensprofiler uppdateras och, när så är lämpligt, nya profiler utvecklas, med angivande av förväntade läranderesultat och val av de specifika områden som har störst inverkan på den gröna omställningen. Personer som arbetar i sektorer som redan påverkas av den gröna omställningen (energi, transport, avfallshantering, nya industrier och sektorer med potential att skapa arbetstillfällen som härrör från eller är kopplade till den gröna omställningen) och till dem som vill byta karriär.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

2.3. Investeringar: Program för utveckling av grön teknik

Investeringen syftar till att bidra till företagens gröna omställning genom att främja utvecklingen och spridningen av innovativ grön teknik. Investeringen förväntas öka antalet forskningsintensiva företag med grön teknik på marknaden och stödja ekosystemet för nystartade företag. Investeringen består av stöd till uppstartsföretag och utvecklingskluster med fokus på integrerade gröna tekniska lösningar genom olika utvecklingstjänster (inbegripet acceleratorer, inkubation, affärsutveckling, prototyputveckling, pilotprojekt) och förbättring av samarbetet mellan olika typer av organisationer och aktörer som redan är verksamma på marknaden (den akademiska världen, företag, andra intressenter).

Investeringarna ska inriktas på energi- och resurseffektivitet, främja den cirkulära ekonomin, nya affärsmodeller, digitalisering och automatisering. De projekt som får stöd inom ramen för investeringen ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och öka resursproduktiviteten i Estland.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

2.4. Investeringar: Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller

Syftet med investeringen är att stödja förändringar av affärsmodeller inom tillverkningsindustrin för att säkerställa att estniska produkter uppfyller miljö- och klimatmålen, inbegripet principerna för den cirkulära ekonomin, och öka tillverkningsföretagens konkurrenskraft. Åtgärden ska stödja projekt som moderniserar tillverkningsföretagens affärsmodeller med anknytning till klimat- och miljömål. Projekten ska väljas ut på grundval av en inbjudan att lämna förslag.

För att säkerställa att åtgärden överensstämmer med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för inbjudan att lämna förslag utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 5 . II) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för att uppnå förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 6 . III) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 7 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 8 . och iv) verksamheter där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. Mandatet ska dessutom kräva att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå får väljas ut.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

2.5. Investeringar: Införande av resurseffektiv grön teknik

Syftet med investeringen är att förbättra företagens resurseffektivitet, inbegripet energieffektivitet, med särskild inriktning på tillvaratagande av underutnyttjade bioresurser såsom restprodukter och biprodukter. Investeringen syftar till att stödja innovation inom produktionsteknik och produktutveckling i företag och bidrar till lösningar för cirkulär ekonomi.

Åtgärden ska stödja två typer av investeringar:

-främja resurseffektiv miljövänlig teknik för industrianläggningar,

-tillvaratagande av bioresurser.

Projekten ska väljas ut på grundval av en inbjudan att lämna förslag. De viktigaste kriterierna för att välja ut projekt som ska få bidrag ska, beroende på relevans, omfatta effektivitet när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser, resurseffektivitet, kostnadseffektivitet, minskning av restprodukter och avfallsgenerering, mervärde för bioresurserna och innovativa lösningar.

För att säkerställa att åtgärden överensstämmer med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för inbjudan att lämna förslag utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 9 . II) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för att uppnå förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 10 . III) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 11 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 12 . och iv) verksamheter där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. Mandatet ska dessutom kräva att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå får väljas ut.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

2.6. Investeringar: Gröna fonden

Syftet med investeringen är att tillhandahålla kapital för utveckling av ny grön teknik på strategiska områden som energi, jordbruk, livsmedelsindustri, transport och logistik, material och kemisk industri. Den gröna fonden ska tillhandahålla finansiering till företag och sektorer vars produkter, tjänster eller processer kännetecknas av forskningsintensiv miljövänlig teknik och vars verksamhet bidrar till att lösa miljöproblem, utveckla nya produkter, tjänster eller tekniker som minskar eller fångar upp utsläpp av växthusgaser eller drivs av ekodesignkrav. Investeringar ska göras i hållbara projekt, med beaktande av EU:s taxonomiförordning.

Åtgärden ska genomföras som ett finansieringsinstrument som en del av ett bredare investeringsprogram för grön teknik som tillhandahåller kapitalinvesteringar till företag i form av direkta kapitalinvesteringar och genom riskkapitalfonder som förvaltas av den offentliga fondförvaltaren SmartCap.

Åtgärden ska vara förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Det rättsliga avtal som undertecknats mellan Estland och SmartCap och den efterföljande investeringspolicyn för den gröna fonden ska

I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden. och

II.kräva att företag som under det föregående räkenskapsåret erhöll mer än 50 % av sina intäkter från följande verksamheter och/eller tillgångar antar och offentliggör planer för den gröna omställningen: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 13 . II) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 14 . III) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 15 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 16 . och iv) verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och

III.kräva att SmartCap kontrollerar stödmottagarens rättsliga efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, inbegripet de som är undantagna från hållbarhetssäkring.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

2.7. Investeringar: Skapa möjligheter för användning av teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi

Syftet med investeringen är att stödja utbyggnaden och pilotarbetet av vätgasintegrerade värdekedjor, från energiproduktions- och energileveranslösningar till slutförbrukning inom olika tillämpningsområden.

De projekt som ska få stöd ska väljas ut efter en ansökningsomgång. Ansökningsomgången är öppen för projekt inom alla ekonomiska sektorer. Den el som används för att producera vätgas ska produceras från förnybar energi och användningen av grön vätgas ska ske i Estland.

För att säkerställa att åtgärden överensstämmer med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för inbjudan att lämna förslag utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 17 . II) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för att uppnå förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 18 . III) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 19 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 20 . och iv) verksamheter där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. Mandatet ska dessutom kräva att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå får väljas ut.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

2.8. Investeringar: Investeringsstöd för försörjningstrygghet

Syftet med investeringen är att stödja företagens övergång från fossila energikällor till alternativa energikällor. Följande alternativa energikällor kan komma i fråga:

·förnybara energikällor i den mening som avses i direktiv (EU) 2018/2011 om förnybar energi (det andra direktivet om förnybar energi).

·lagringstillämpningar bakom mätaren.

·elektrifiering, och

·anslutning till effektiva fjärrvärmesystem i enlighet med direktiv 2012/27/EU (energieffektivitetsdirektivet).

De verksamheter som får stöd ska omfatta inköp, installation och tillhörande byggnadsarbeten av utrustning som är nödvändig för övergången till alternativa energikällor enligt förteckningen ovan.

För att säkerställa att åtgärden överensstämmer med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska de kriterier för stödberättigande som ingår i kravspecifikationen för förslagsinfordran säkerställa att endast de alternativa energikällor som anges ovan får stöd. Förnybara energikällor som får stöd ska vara förenliga med direktiv (EU) 2018/2011 och, i synnerhet, när det gäller bioenergi, hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och de regler om livsmedels- och foderbaserad bioenergi som anges i artikel 26 i det senare direktivet. Geotermisk verksamhet ska inte omfatta prospektering eller utvinning av vare sig olja eller gas eller utrustning som används för sådana ändamål. Det ska säkerställas att metanutsläppen minimeras och ligger långt under tröskelvärdet på 20 000 ton CO2eq/år. Kriterierna för stödberättigande i inbjudan att lämna förslag ska utesluta verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena. Om verksamheten uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre, men fortfarande lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

B.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Måttenhet	Kvantitativa indikatorer (för mål)		Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
						Utgångsläge	Mål	Kvartalet	År
23	2.1 grön omställning av företag	Milsten etapp	Inrättande av en arbetsgrupp för grön omställning för att genomföra och övervaka den gröna omställningen	Inrättande av en arbetsgrupp och arbetsgrupper				KVARTAL 4	2021	Miljöministeriet ska reformera den befintliga arbetsgruppen för grön teknik (inrättad 2020) i återhämtnings- och resiliensplanens arbetsgrupp för grön omställning för att samordna åtgärderna för företagens gröna omställning och förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan den offentliga sektorn, berörda parter och intressegrupper. Nödvändiga arbetsgrupper ska inrättas för särskilda åtgärder.
24	2.1 grön omställning av företag	Milsten etapp	Arbetsgruppen för grön omställning antar handlingsplanen för den cirkulära ekonomin	Handlingsplan för den cirkulära ekonomin antagen				KVARTAL 4	2022	Arbetsgruppen för grön omställning ska se över den befintliga verksamheten inom den cirkulära ekonomin och de olika handlingsplanerna till en enda handlingsplan för den cirkulära ekonomin som kommer att leda Estlands övergång till en cirkulär ekonomi.
25	2.2 grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Milsten etapp	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer villkoren för stöd till utveckling av grön kompetens	Sekundärrättens ikraftträdande				KVARTAL 2	2022	Den sekundärlagstiftning som är nödvändig för tillämpning och tilldelning av stöd ska träda i kraft. Den ska innehålla bestämmelser som säkerställer att alla åtgärder som stöds inom ramen för denna åtgärd är inriktade på områden som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser eller anpassning till klimatförändringar.
26	2.2 grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Mål	Antal moduler för kompetenshöjning och omskolning		Antal moduler	0	5	KVARTAL 4	2024	Antal utvecklade moduler för kompetenshöjning och omskolning, inklusive detaljerat utbildningsinnehåll, struktur och utbildningsmaterial för att tillhandahålla utbildning med anknytning till grön kompetens.
27	2.2 grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Mål	Personer som deltar i program för kompetenshöjning och omskolning		Antal deltagare	0	2830	KVARTAL 2	2026	Antal personer som har slutfört en av de utbildningskurser som får stöd genom denna åtgärd.
28	2.3 program för utveckling av grön teknik	Milsten etapp	Inrättande av en arbetsgrupp för planering och inrättande av utvecklingsprogrammet	Rekrytering av projektledare och inrättande av en arbetsgrupp				KVARTAL 4	2021	En projektledare ska rekryteras och en bred grupp intressenter ska inrättas för att samordna planeringen och genomförandet av investeringar. Projektledarens roll ska fastställas för att samla in information från marknadsaktörer och utforma nödvändiga stödåtgärder och upphandling. Arbetsgruppen ska bestå av parter som deltar i utvecklingen av entreprenörskap och ska åta sig att sammanträda minst tre gånger per år för att utvärdera utvecklingen av investeringsrelaterad verksamhet och tillhandahålla rekommendationer för ytterligare åtgärder. Arbetsgruppen ska utarbeta bestämmelser om urvalet av åtgärder som ska få stöd inom ramen för utvecklingsprogrammet på ett sådant sätt att det säkerställs att varje åtgärd direkt bidrar antingen till att minska utsläppen av växthusgaser eller till att stödja anpassningen till klimatförändringarna.
29	2.3 program för utveckling av grön teknik	Milsten etapp	Inrättande av programmet för utveckling av grön teknik	Kontrakt tecknade för alla utvecklingskluster och stödåtgärder som utformats och öppnats				KVARTAL 2	2024	Förfarandena för offentlig upphandling för minst 5 utvecklingskluster ska slutföras och kontrakten ska tilldelas de vinnande parterna. Stödåtgärder ska utformas och deras första omgångar ska öppnas för minst 10 nystartade företag. Urvalsprocesserna ska säkerställa att varje åtgärd som får stöd direkt bidrar antingen till att minska utsläppen av växthusgaser eller till att stödja anpassningen till klimatförändringarna.
30	2.3 program för utveckling av grön teknik	Mål	Antal kluster som får stöd genom programmet för utveckling av grön teknik		Antal kluster	0	5	KVARTAL 2	2026	Antal kluster som får stöd genom utvecklingsprogrammet.
31	2.3 program för utveckling av grön teknik	Mål	Antal nystartade företag som fått stöd genom programmet för utveckling av grön teknik och som har fått privata investeringar		Antal nystartade företag	0	10	KVARTAL 2	2026	Antal nystartade företag som får stöd genom utvecklingsprogrammet och som har fått resurser från privata investerare under eller efter utvecklingsprogrammet.
32	2.4 Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller	Milsten etapp	Ikraftträdande av ministerdekretet om fastställande av villkoren för beviljande av bidrag	Ministerdekretet träder i kraft				KVARTAL 2	2022	Villkoren för beviljande av stöd ska fastställas genom beslut av den ansvariga ministern. De krav som fastställs ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom en uteslutningsförteckning och efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Kriterierna för urval/stödberättigande ska ange att de verksamheter och/eller företag som får stöd bidrar till en klimatneutral ekonomi, resiliens och klimatanpassning, inbegripet mål för den cirkulära ekonomin, såsom internt genomförande av principerna för den cirkulära ekonomin, överföring av transport och lagring av företag till nya stiftelser.
33	2.4 Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller	Mål	Antal projekt som får stöd		Antal projekt	0	70	KVARTAL 4	2025	Projekt som har fått en bidragsutbetalning i enlighet med de villkor för stödberättigande som anges i inbjudan att lämna förslag för att införa affärsmodeller som stöder omställningen till en klimatneutral ekonomi, resiliens och anpassning till klimatförändringar, inbegripet målen för den cirkulära ekonomin.
34	2.5 införande av resurseffektiv grön teknik	Milsten etapp	Offentliggörande av inbjudan att lämna förslag för bidrag	Offentliggörande av meddelandet om ansökningsomgångar för bidrag				KVARTAL 2	2022	Inbjudan att lämna förslag till stöd för resurseffektiv grön teknik och tillvaratagande av bioresurser ska offentliggöras och vara öppen för ansökningar, inbegripet kriterier för stödberättigande för att säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom en uteslutningslista och överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Kriterierna för urval/stödberättigande ska ange att de verksamheter och/eller företag som får stöd bidrar till en klimatneutral ekonomi, resiliens och klimatanpassning.
35	2.5 införande av resurseffektiv grön teknik	Mål	Antal projekt som beviljats bidrag efter inbjudan att lämna förslag		Antal projekt	0	36	KVARTAL 4	2023	Tilldelning av bidrag till 36 projekt som valts ut inom ramen för den konkurrensutsatta ansökningsomgången, för miljövänlig teknik för industrianläggningar och för tillvaratagande av bioresurser, i enlighet med kravspecifikationerna.
36	2.5 införande av resurseffektiv grön teknik	Mål	Antal slutförda projekt		Antal projekt	0	36	KVARTAL 2	2026	Antal slutförda projekt för att förbättra resurseffektiviteten genom att förbättra grön teknik och bioresurser, på grundval av ansökningsomgångar och fastställda kriterier för stödberättigande.
37	2.6 gröna fonden	Milsten etapp	Undertecknande av avtal mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och SmartCap	Undertecknande av avtal				KVARTAL 4	2021	Ett avtal om förvaltning av den gröna fonden ska undertecknas mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och SmartCap. Avtalet ska innehålla följande: -Investeringsmål för att investera i företag och verksamheter som bidrar till en klimatneutral ekonomi och till att förbättra motståndskraften mot klimatförändringar, inbegripet medvetandehöjande åtgärder. Kriterier för stödberättigande för uppfyllande av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för stödmottagare som får stöd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
38	2.6 gröna fonden	Milsten etapp	SmartCap antar investeringspolicyn	Policydokument för investeringar antaget av SmartCap				KVARTAL 4	2021	SmartCap ska anta investeringspolicyn för den gröna fonden, i enlighet med det avtal som undertecknats mellan ministeriet för ekonomi och kommunikation och SmartCap, inbegripet investeringsmålen och kriterierna för stödberättigande för att säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för stödmottagare som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, kravet på överensstämmelse med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning och kravet på att stödmottagare som under det föregående räkenskapsåret erhållit mer än 50 % av sina intäkter från verksamheter eller tillgångar i uteslutningsförteckningen ska anta och offentliggöra planer för grön omställning.
39	2.6 gröna fonden	Mål	Volym av investeringar i riskkapitalfonder eller kapitalinvesteringar i företag		Investerat kapital (i euro)	0	55 000 000	KVARTAL 4	2024	Den gröna fonden ska investera minst 55 miljoner EUR (exklusive driftsutgifter) i riskkapitalfonder eller företag i linje med investeringspolitiken.
40	2.6 gröna fonden	Mål	Volym av investeringar i riskkapitalfonder eller kapitalinvesteringar i företag		Investerat kapital (i euro)	55 000 000	90 000 000	KVARTAL 2	2026	Den gröna fonden ska investera minst 90 miljoner EUR (exklusive driftsutgifter) i riskkapitalfonder eller företag i linje med investeringspolitiken.
41	2.7 skapa möjligheter för användning av teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi	Milsten etapp	Ikraftträdande av ministerdekretet om fastställande av villkoren för beviljande av stöd	Ministerdekretet träder i kraft				KVARTAL 4	2022	Utveckling av urvalskriterier för projekt och ikraftträdande av ministerdekretet om villkoren för beviljande av stöd till projekt som rör integrerad teknik för grön vätgas. Uppdragsbeskrivningen för detta stöd ska omfatta kriterier för stödberättigande som säkerställer att målen för de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
42	2.7 skapa möjligheter för användning av teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi	Milsten etapp	Teknik och utrustning för produktion av grön vätgas	Upphandling, installation och idrifttagande av teknik och utrustning				KVARTAL 3	2025	Den utrustning som krävs för produktion av grön vätgas ska köpas, installeras och tas i drift av projektansvariga som valts ut i ansökningsomgången.
43	2.7 skapa möjligheter för användning av teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi	Mål	Bidrag till teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi motsvarande minst 49.49 miljoner euro		EURO	0	49 490 000	KVARTAL 2	2026	Bidrag ska tilldelas investeringar i teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi i linje med investeringspolitiken, motsvarande minst 49.49 miljoner EUR.
43a	2.8 investeringsstöd för försörjningstrygghet	Milsten etapp	Offentliggörande av inbjudan att lämna förslag för bidrag	Offentliggörande av meddelandet om ansökningsomgång för bidrag				KVARTAL 4	2023	En inbjudan att lämna förslag till stöd för investeringsprojekt för omställning av företag från fossila energikällor till alternativa energikällor ska offentliggöras och vara öppen för ansökningar, inbegripet kriterier för stödberättigande för att säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom krav som rör stödberättigande alternativa energikällor och verksamheter som får stöd i enlighet med beskrivningen av åtgärden och efterlevnaden av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
43b	2.8 investeringsstöd för försörjningstrygghet	Mål	Antal projekt som tilldelats efter inbjudan att lämna förslag		Projekt som beviljats bidrag	0	70	KVARTAL 4	2024	Minst 70 projekt beviljade stöd till investeringar för omställning av företag från fossila energikällor till alternativa energikällor. Projekten ska uppfylla de kriterier för stödberättigande som anges i inbjudan att lämna förslag.
43c	2.8 investeringsstöd för försörjningstrygghet	Mål	Antal slutförda projekt		Slutförda projekt	0	70	KVARTAL 2	2026	Minst 70 projekt som stöder investeringar för omställning av företag från fossila energikällor till alternativa energikällor ska slutföras. Projekten ska uppfylla de kriterier för stödberättigande som anges i inbjudan att lämna förslag.

C.KOMPONENT 3: Digitalt tillstånd

Med utgångspunkt i det framgångsrika införandet av digital teknik för tillhandahållande av offentliga tjänster i Estland under de senaste åren syftar denna del av den estniska återhämtnings- och resiliensplanen till att ytterligare uppgradera de digitala förvaltningstjänsterna, särskilt när det gäller användarsäkerhet och motståndskraft (även mot bakgrund av de växande cybersäkerhetshoten). Komponenten omfattar åtgärder som gör det möjligt att dra nytta av de möjligheter som den senaste tekniken erbjuder, särskilt artificiell intelligens, men också betydande omformningar av både fronttjänster och back-end-tjänster. De ska gynna både medborgare och företag. Särskilda åtgärder planeras för att stärka landets förmåga att bekämpa penningtvätt. Stödet till utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet i landsbygdsområden förväntas också säkerställa bredare tillgång till onlinetjänster och, mer allmänt, bidra till ytterligare digital omvandling i landet.

Delen stöder de landsspecifika rekommendationerna om investeringar i den digitala omställningen (landsspecifik rekommendation 3 från 2020) och regelverket för bekämpning av penningtvätt (landsspecifik rekommendation 1 från 2019 och landsspecifik rekommendation 4 från 2020).

C.1 Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

3.1.Reform: Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data

Syftet med åtgärden är att främja en bättre hantering av de uppgifter som samlas in och innehas av de estniska offentliga myndigheterna. Syftet är att förbättra uppgifternas kvalitet, öka användningen av dem för beslutsfattande och göra dem mer tillgängliga som öppna data, så att de också kan återanvändas av andra berörda parter.

Åtgärden består av följande:

-inrättandet av ett kompetenscentrum inom Estlands statistikbyrå (det estniska statliga organ som ansvarar för att framställa officiell statistik) för att samordna och stödja utvecklingen av dataförvaltning inom andra offentliga myndigheter.

-utveckling av verktyg/informationssystem för dataförvaltning och datadelning.

-genomförande av projekt som syftar till att förbättra kvaliteten på de data som innehas av offentliga myndigheter och öka tillgången till öppna data.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

3.2.Reform: Utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda personer

Syftet med åtgärden är att effektivisera tillhandahållandet av offentliga tjänster och minska den administrativa bördan för medborgarna.

Åtgärden består i att omforma en rad offentliga tjänster (och de underliggande it-systemen) så att de automatiskt och proaktivt kan tillhandahållas på grundval av medborgarnas livs- eller affärshändelser (t.ex. äktenskap, barns födelse eller bildandet av ett företag). Den ska särskilt möjliggöra en bättre integrering av it-system mellan olika offentliga myndigheter och bidra till genomförandet av engångsprincipen.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

3.3.Reform: Utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare

Syftet med åtgärden är att förbättra effektiviteten och kvaliteten på tillhandahållandet av offentliga tjänster och minska den administrativa bördan för företagare.

Åtgärden består i att inrätta en digital ingång för tillhandahållande av offentliga tjänster till entreprenörer och omforma en rad tjänster (och de underliggande it-systemen) för att koppla dem till ingången, stödja tjänsternas användarvänlighet, genomföra engångsprincipen och, när så är möjligt, möjliggöra proaktivt tillhandahållande av information på grundval av händelser som upplevs av företag.

Den ska beakta de lösningar som utvecklats i samband med genomförandet av förordning (EU) 2018/1724 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

3.4.Investeringar: #Bürokratt program (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)

Syftet med åtgärden är att förbättra de offentliga tjänsternas användarvänlighet och tillgänglighet i Estland.

Åtgärden består i att utveckla en tal- och textbaserad AI-assistent för tillgång till offentliga onlinetjänster. Arbetet ska bygga på pilotprojekt som redan genomförts under 2020 och 2021.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

3.5.Investeringar: Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur

Syftet med åtgärden är att öka motståndskraften, säkerheten och tillförlitligheten hos de estniska offentliga myndigheternas it-system och tjänster genom att de migrerar till ett privat moln och genom omfattande säkerhetstester.

Åtgärden består av följande delar:

-inrättande av ett nytt offentligt organ med ansvar för den centrala förvaltningen av offentliga institutioners grundläggande it-tjänster och infrastrukturer.

-Inrättande av ny kapacitet för säkerhetstestning inom den estniska myndigheten för informationssystem (RIA).

-upphandling av privata molninfrastrukturresurser.

-migreringen av befintliga informationssystem till det privata molnet,

-omfattande testning av säkerheten i nya molnbaserade informationssystem som används av offentliga myndigheter samt av befintliga informationssystem,

-utveckling av datatyrens kapacitet (dvs. it-värdkapacitet som inrättats utomlands för att säkerställa kontinuiteten i tillgången till kritiska databaser vid katastrofer), med utgångspunkt i det pilotprojekt som genomfördes mellan 2017 och 2020 i Luxemburg.

-utvidgning av det privata molnet till dataplatsen, så att system som migrerar till molnet också kan hysas i och drivas från dataambassaden.

-migrering av kritiska system till datatyrinfrastrukturen.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2024.

3.6.Reform: Om fastställande av en strategisk analys av penningtvätt och finansiering av terrorism i Estland

Syftet med reformen är att stärka finansunderrättelseenhetens kapacitet att identifiera penningtvättssystem och -kanaler i ett tidigt skede.

Åtgärden består i att inrätta ett centrum för strategisk analys inom finansunderrättelseenheten. Detta centrum för strategisk analys förväntas möjliggöra mer operativa och effektivare förebyggande och upptäckt av penningtvätt och finansiering av terrorism. Gruppen vid centrumet för strategisk analys ska särskilt ansvara för att utarbeta specifikationer för ett nytt it-verktyg som bygger på uppgifter från olika källor. Centrumet för strategisk analys kan också identifiera nödvändiga lagändringar.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2024.

3.7.Investeringar: Informationssystem för strategisk analys i realtid av penningtvätt och finansiering av terrorism

Med utgångspunkt i den analys som gjordes som en del av genomförandet av reformen 3.6 syftar investeringen till att förse finansunderrättelseenheten med ett nytt särskilt it-system som gör det möjligt att utnyttja uppgifter från olika myndigheter och identifiera möjliga system och kanaler för penningtvätt i realtid. Åtgärden består i att utveckla det nya it-systemet.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

3.8.Investeringar: Uppbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet

Syftet med investeringen är att förbättra tillgången till bredbandsnät med mycket hög kapacitet, som erbjuder en anslutning på minst 100 Mbit/s, för hushåll och socioekonomiskt viktiga institutioner som sjukhus, skolor, offentliga tjänster och företag.

Åtgärden består i att ge ekonomiskt stöd till utbyggnaden av bredbandsnät med mycket hög kapacitet i områden där marknaden har misslyckats (i enlighet med bestämmelserna i artikel 52 i kommissionens förordning (EG) nr 651/2014). De kriterier för stödberättigande och urval som används för att fördela medlen ska säkerställa en lämplig regional balans.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

C.2 Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsläge	Mål	Kvartalet	År
44	3.1 inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Milsten etapp	Inrättande av en datahanteringsgrupp vid statistikkontoret, ekonomi- och kommunikationsministeriet och myndigheten för det statliga informationssystemet	Upprättande av den organisationsstruktur som krävs för att samordna datahanteringen				KVARTAL 4	2021	Inrättande av en dataförvaltningsgrupp i Estland genom rekrytering av expertpersonal med uppgift att samordna dataförvaltningsramen och stödja andra offentliga myndigheter. Dessutom ska tjänster inrättas vid ekonomi- och kommunikationsministeriet och vid byrån för det statliga informationssystemet för att genomföra utvecklingsprojekt. Vid utgången av 2021 ska minst fem personer rekryteras inom de tre enheterna.
45	3.1 inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Mål	Slutförande av projekt för förbättrad datakvalitet		Antal projekt	0	430	KVARTAL 2	2025	Antal slutförda projekt som bidrar till förbättrad återanvändning av uppgifter från offentliga institutioner, med uppdaterade och korrekta beskrivningar av databaser och dataset.
46	3.1 inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Mål	Offentliggörande av datamängder på den nationella portalen för öppna data		Antal publicerade datamängder	707	2600	KVARTAL 4	2025	Antalet dataset som offentliggörs på den nationella portalen för öppna data och därmed är tillgängliga från EU:s portal för öppna data ska ökas från 707 den 13 augusti 2021 till 2600.
47	3.2 utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda personer	Mål	Lansering av tjänster för personliga evenemang och/eller proaktiva tjänster		Antal tjänster som är i drift	0	2	KVARTAL 4	2022	Antal medborgarlivsevenemang och/eller proaktiva tjänster som lanserats online. Motsvarande it-lösningar som gör det möjligt att tillhandahålla tjänsterna ska vara operativa åtminstone i de grundläggande delarna av en viss tjänst och vidareutvecklas under genomförandet av åtgärden. Urvalet av berörda tjänster ska baseras på utvecklingsplanen för personliga livshändelser och proaktiva tjänster.
48	3.2 utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda personer	Mål	Lansering av tjänster för personliga evenemang och/eller proaktiva tjänster		Antal tjänster som är i drift	2	10	KVARTAL 4	2025	Antal medborgarlivsevenemang och/eller proaktiva tjänster som lanserats online. Motsvarande it-lösningar som gör det möjligt att tillhandahålla tjänsterna ska vara operativa åtminstone i de grundläggande delarna av en viss tjänst och vidareutvecklas under genomförandet av åtgärden. Urvalet av berörda tjänster ska baseras på utvecklingsplanen för personliga livshändelser och proaktiva tjänster.
49	3.3 utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare	Mål	Införande av it-utveckling som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och nätsluss		Antal projekt som framgångsrikt har lanserat ny utveckling på nätet	0	1	KVARTAL 4	2022	Antal it-utvecklingsprojekt som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och nätsluss som framgångsrikt har infört ny utveckling online. Dessa utvecklingsprojekt ska antingen vara direkt kopplade till utvecklingen av den digitala ingången för entreprenörer eller till utvecklingen av företagsevenemang, vilket dessutom inbegriper utvecklingen av olika relaterade system för gränssnitt med den digitala ingången. Som ett resultat av varje utvecklingsprojekt ska minst en minimalt fungerande it-lösning slutföras (dvs. it-lösningen ska vara i drift åtminstone i de grundläggande delarna för slutanvändarna (entreprenörer) och ska kunna ge återkoppling om ytterligare utvecklingsbehov under reformperioden eller efteråt).
50	3.3 utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare	Mål	Införande av it-utveckling som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och nätsluss		Antal projekt som framgångsrikt har lanserat ny utveckling på nätet	1	10	KVARTAL 4	2025	Antal it-utvecklingsprojekt som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och nätsluss som framgångsrikt har infört ny utveckling online. Dessa utvecklingsprojekt ska antingen vara direkt kopplade till utvecklingen av den digitala ingången för entreprenörer eller till utvecklingen av företagsevenemang, vilket dessutom inbegriper utvecklingen av olika relaterade system för gränssnitt med den digitala ingången. Som ett resultat av varje utvecklingsprojekt ska minst en minimalt fungerande it-lösning slutföras (dvs. it-lösningen ska vara i drift åtminstone i de grundläggande delarna för slutanvändarna (entreprenörer) och ska kunna ge återkoppling om ytterligare utvecklingsbehov under reformperioden eller efteråt).
51	3.4 #Bürokratt-program (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Tillgång till digitala offentliga tjänster via den virtuella assistentplattformen		Antal offentliga digitala tjänster som är tillgängliga via den virtuella assistenten	0	1	KVARTAL 2	2022	Antal digitala offentliga tjänster som är tillgängliga via den virtuella assistentens plattform.
52	3.4 #Bürokratt-program (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Introduktion av den virtuella assistenten Bürokratt i digitala offentliga tjänster		Antal servicemiljöer	0	18	KVARTAL 4	2025	Antal servicemiljöer där den virtuella assistenten ska vara i drift. En ”tjänstemiljö” avser en offentlig myndighets webbplats.
53	3.4 #Bürokratt-program (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Tillgång till digitala offentliga tjänster via den virtuella assistentplattformen		Antal offentliga digitala tjänster som är tillgängliga via den virtuella assistenten	1	20	KVARTAL 4	2025	Antal digitala offentliga tjänster som är tillgängliga via den virtuella assistentens plattform.
54	3.5 omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Milsten etapp	Utveckling av centralt levererade/delade it-bastjänster	Öppnande av gemensamma servervärdtjänster och datatjänster för offentliga myndigheter				KVARTAL 3	2022	Grundläggande it-tjänster som tillhandahålls/delas centralt ska vara öppna för abonnemang hos nya användare (ministerier och andra myndigheter).
55	3.5 omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Offentliga myndigheters utbyggnad av nationell privat molninfrastruktur		Antal informationssystem som migrerats till det nationella privata molnet	0	10	KVARTAL 4	2023	Antal informationssystem för vilka migreringen till den privata molninfrastrukturen ska slutföras.
56	3.5 omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Milsten etapp	Utvidgning av molninfrastrukturen till dataplatsen	Slutförande av utvidgningen av det nationella privata molnet till infrastrukturen vid Estlands dataambassad				KVARTAL 4	2023	Det ska bli möjligt att hysa och driva informationssystem som migrerats till det privata molnet från datatyrens ambassad. Ny hårdvara och nya licenser ska införskaffas och inrättas för detta ändamål.
57	3.5 omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Migrering av kritiska system till den nationella molninfrastrukturen vid dataambassaden		Antal kritiska system	0	10	KVARTAL 4	2024	Antal kritiska system som migrerats till infrastrukturen och plattformen för den nationella ambassaden för molndata. Kritiska system är system som är avgörande för statens hållbarhet.
58	3.5 omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Central säkerhetsprövning av offentliga myndigheters informationssystem		Antal utförda provningar	0	16	KVARTAL 4	2024	Antal omfattande säkerhetstester som utförts av informationssystemmyndigheten – provningsresultaten ska sammanfattas i rapporter.
59	3.6 om fastställande av en strategisk analys av penningtvätt och finansiering av terrorism i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringen av lagen om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism och av andra lagstiftningsmässiga, administrativa och avtalsmässiga ändringar som behövs för centrumet för strategisk analys	Lagbestämmelse som anger dagen för ikraftträdandet av den ändrade rättsakten och ikraftträdandet av andra lagstiftnings-, förvaltnings- och avtalsakter				KVARTAL 4	2024	Följande åtgärder ska vidtas för att centrumet för strategisk analys ska kunna få tillgång till och behandla uppgifter som är relevanta för att upptäcka och förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism: (1)en ändring av lagen om penningtvätt och förebyggande av finansiering av terrorism ska offentliggöras i Riigi Teataja och träda i kraft. (2)ändringar av stadgarna för de relevanta nationella datauppsättningarna ska träda i kraft. ändringar av villkoren för avtal om utbyte av uppgifter från finansunderrättelseenheten ska undertecknas av de avtalsslutande parterna.
60	3.7 informationssystem för strategisk analys i realtid av penningtvätt och finansiering av terrorism	Milsten etapp	Utveckling av det nya IKT-analyssystemet i realtid för centrumet för strategisk analys och tillhandahållande till finansunderrättelseenheten	Leverans av det nya IKT-systemet till finansunderrättelseenheten				KVARTAL 2	2026	Utvecklingen av IKT-systemet som möjliggör realtidsanalys för att upptäcka och förebygga penningtvätt ska slutföras. Systemet ska vara operativt och användas av finansunderrättelseenheten.
61	3.8 byggande av bredbandsnät med mycket hög kapacitet	Mål	Utbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet till nya anläggningar		Antal platser	0	4000	KVARTAL 4	2024	Antal nya platser (bostäder, företag, anläggningar) som omfattas av VHCN (och som därmed har möjlighet att få en anslutning på minst 100 Mbps) tack vare åtgärden.
62	3.8 byggande av bredbandsnät med mycket hög kapacitet	Mål	Utbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet till nya anläggningar		Antal platser	4000	8097	KVARTAL 4	2025	Antal ytterligare platser (bostäder, företag, anläggningar) som omfattas av VHCN (och som därmed har möjlighet att få en anslutning på minst 100 Mbps) tack vare åtgärden.

D.KOMPONENT 4: Energi- och energieffektivitet

Denna del av Estlands återhämtnings- och resiliensplan tar itu med utmaningen att fasa ut fossila bränslen i energisektorn. Komponentens mål är att minska beroendet av oljeskiffer, stimulera användningen av förnybar energi och förbättra energieffektiviteten i byggnader.

Delen stöder den landsspecifika rekommendationen att inrikta investeringarna på energiinfrastruktur och på resurs- och energieffektivitet, vilket bidrar till en gradvis utfasning av fossila bränslen i ekonomin (landsspecifik rekommendation 3 under 2019 och 2020). Uppgraderade och nya åtgärder stöder genomförandet av den landsspecifika rekommendationen om att minska beroendet av fossila bränslen genom att underlätta utbyggnaden av förnybara energikällor och öka energieffektiviteten (landsspecifik rekommendation 4 från 2022).

D.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

4.1.Reform: Främjande av energieffektivitet

Syftet med reformen är att minska de administrativa hindren för energieffektiva renoveringar genom att ge råd till lägenhetsföreningar, privata hushåll och lokala myndigheter om lagstiftning, tekniska aspekter och finansiering av renoveringar. Reformen stöder också användningen av innovativa lösningar såsom renovering med hjälp av förtillverkade element för att öka renoveringskapaciteten och minska byggnadsbeståndets koldioxidavtryck (genom att spara material och säkerställa kvalitet). Reformen syftar till att öka renoveringstakten i områden med lägre fastighetsvärde.

Åtgärden består i att inrätta ett regionalt rådgivningsnätverk och utbildning av tekniska konsulter för att tillhandahålla nödvändig information och stimulera renoveringar. Tillgången till information om energieffektiva renoveringar ska säkerställas ytterligare genom inrättandet av en särskild webbplats och digitala verktyg som underlättar förståelsen av renoveringsresultat, kostnader och fördelar. Komponenten är kopplad till en åtgärd om digitalisering av byggdata inom ramen för komponent 1 i Estlands återhämtnings- och resiliensplan.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2024.

4.2.Investeringar: Stöd till renovering av flerbostadshus

Syftet med åtgärden är att främja totalrenoveringar av flerbostadshus för att öka energieffektiviteten, minska energiförbrukningen och förbättra invånarnas levnadsvillkor. Målet är också att öka renoveringstakten i områden med lägre fastighetsvärde.

Stöd ska ges till lägenhetsföreningar för renoveringar som uppnår en förbättring av minst en energieffektivitetsklass eller, vid fullständiga renoveringar, minst energieffektivitetsklass C. renoveringarna ska motsvara minst en medelomfattande renovering som motsvarar en genomsnittlig primärenergibesparingsnivå på minst 30 %. Differentierade regionala stödnivåer ska tillämpas 30 % i Tallinn och Tartu, 40 % i områdena kring Tallinn och Tartu baserat på fastighetspriset och 50 % i alla andra områden. Utanför Tallinn och Tartu får lägenhetsföreningarna utföra delvist återuppbyggnadsarbete för att förhindra försämring av byggnadens tekniska skick, i vilket fall stödnivån ska vara lägre. Som en del av sina långsiktiga nationella strategier planerar Estland dessutom att finansiera kompletterande renoveringsåtgärder från Europeiska regionala utvecklingsfonden och React-EU.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

4.3.Investeringar: Stöd till renovering av små bostadshus

Syftet med åtgärden är att främja totalrenoveringar av privata bostäder för att öka energieffektiviteten, minska energiförbrukningen och förbättra invånarnas levnadsvillkor. Målet är också att öka renoveringstakten i områden med lägre fastighetsvärde.

Stöd ska ges till privata ägare för renoveringar som leder till en förbättring av energieffektiviteten eller, vid fullständiga renoveringar, till minst energimärkningsklass C. Differentierade regionala stödnivåer ska tillämpas 30 % i Tallinn och Tartu, 40 % i områdena kring Tallinn och Tartu baserat på fastighetspriset och 50 % i alla andra områden. I denna åtgärd definieras bostäder (bostad) som ”en eller flera bostäder i en enda byggnad eller i en separat byggnad avsedd för ett enda hushåll att bo under hela året” (enligt Eurostat).

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

4.4.Reform: Främja den gröna omställningen i energiekonomin

Syftet med denna åtgärd är att bidra till utfasningen av fossila bränslen i Estlands energiproduktion och energiförbrukning genom att uppdatera målen och åtgärderna i Estlands energipolitik (inbegripet de som rör utfasningen av oljeskiffer) och genom att undanröja administrativa hinder för anläggningar för förnybar energi.

Den nationella utvecklingsplanen för energisektorn ska uppdateras och ska innehålla mål för produktion av förnybar energi, energieffektivitet och försörjningstrygghet. Planen kommer också att innehålla åtgärder för att minska beroendet av oljeskiffer i den estniska energisektorn och mål för utfasning av oljeskiffer i energisektorn.

Reformen ska också bestå i att anta nödvändig lagstiftning och sammanställa vägledningsmaterial för att påskynda installationen av produktionskapacitet för förnybar el och åtgärder för att minska de försvarsrelaterade begränsningarna för vindkraftparker.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

4.5.Investeringar: Program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. skydd mot stormar)

Syftet med denna åtgärd är att bidra till utfasningen av fossila bränslen i Estlands elproduktion genom att öka överföringsnätets kapacitet, vilket kommer att göra det möjligt att koppla samman ytterligare produktion av förnybar energi.

Enligt denna åtgärd ska den systemansvariges investeringar i överföringsnätet

samfinansieras i syfte att lägga till minst 310 MW ytterligare nätkapacitet.

Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

4.6.Investeringar: Program för att öka energiproduktionen i industriområden

Åtgärden syftar till att göra elsystemet mer effektivt genom att stimulera produktion av el nära förbrukning. Åtgärden ska ge incitament till produktion av förnybar el i eller i närheten av industriområden genom medfinansiering av den nödvändiga nätanslutningen. Inom ramen för denna åtgärd ska investeringar som görs av företag för att ansluta produktionskapacitet för förnybar el till nätet stödjas genom bidrag. För att säkerställa att åtgärden överensstämmer med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i uppdragsbeskrivningen för ansökningsomgångarna utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i senare led 21 . II) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för att uppnå förväntade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 22 . III) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 23 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 24 . och iv) verksamheter där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. Mandatet ska dessutom kräva att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå får väljas ut.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

4.7.Investeringar: Pilotprogram för energilagring

För att komplettera ovanstående åtgärder, utfasning av oljeskiffer och ökad produktion av förnybar energi ska stöd ges till projekt för lagring av förnybar energi.

Syftet med åtgärden är att genomföra ett pilotprogram för lagring av förnybar energi i Estland. Den kunskap som inhämtas inom ramen för detta pilotprogram förväntas utgöra en grund för framtida nollsubventionsinvesteringar i lagringsanläggningar. Inom ramen för denna åtgärd ska bidrag ges till företag som investerar i lagringsanläggningar för förnybar energi.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

4.8.Investeringar: Främja utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker

Syftet med denna åtgärd är att beställa och ta i drift ett eller flera radarsystem och passiva radarsensorer som ska göra det möjligt för havsbaserade vindkraftverk, oavsett deras höjd, att verka i Rigabukten och de estniska öarna Hiiumaa, Saaremaa och Vormsi.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsläge	Mål	Kvartalet	År
63	4.1 främjande av energieffektivitet	Milsten etapp	Ingående av ett samarbetsavtal med villkor för samarbete mellan SA KredEx/Näringsliv Estland och fylkeskommuner	Ingående av samarbetsavtalet mellan SA KredEx/enterpise Estland och regionala utvecklingscentrum				KVARTAL 4	2022	Ingående av ett samarbetsavtal mellan SA KredEx/enterpise Estland och utvecklingscentraler för grevskap, genom vilka i varje län i Estland SA KredEx/enterpise Estland ska tillhandahålla minst en utbildad specialist i fylkeskommunen som ska ge råd om renovering.
64	4.1 främjande av energieffektivitet	Milsten etapp	Digitala verktyg för att underlätta tillgången till information om renovering, inbegripet visualisering av resultaten av renoveringen och uppskattning av renoveringskostnaderna, har tagits i bruk.	Fungerande användarvänlig renoveringswebbplats och prissättningsmodeller				KVARTAL 4	2024	SA KredEx/Enterprise Estonia ska uppdatera hemsidan för bostäder för att säkerställa snabb, aktuell och operativ information för dem som är intresserade av renovering och för sökande. Digitala onlineverktyg ska göras tillgängliga för att göra det möjligt för parter som är intresserade av renovering att visualisera det möjliga resultatet och beräkna de potentiella kostnaderna med och utan stödsystem när parametrarna för deras byggnad läggs till.
65	4.2 stöd till renovering av flerbostadshus	Milsten etapp	Offentliggörande av ansökningsomgångar för renoveringsbidrag för bostadshus	Offentliggörande av ansökningsomgångar för bostadsrenoveringsbidrag				KVARTAL 2	2022	SA KredEx/Enterprise Estonia ska offentliggöra ansökningsomgångar som syftar till att förbättra energieffektiviteten i bostadshus. Stödet ska differentieras mellan regioner på grundval av fastighetens värde, med en högre stödnivå i regioner med lågt genomsnittligt fastighetsvärde. Stöd ska beviljas till renoveringsprojekt som uppnår en förbättring av minst en energieffektivitetsklass eller, vid fullständiga renoveringar, minst energieffektivitetsklass C. renoveringarna ska motsvara minst medelomfattande renoveringar som motsvarar en genomsnittlig primärenergibesparingsnivå på minst 30 % i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation (EU) 2019/786. Resultaten ska certifieras genom energicertifikat på förhand och i efterhand.
66	4.2 stöd till renovering av flerbostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda		Antal bostäder	0	2600	KVARTAL 4	2024	Minst 2 600 bostäder ska renoveras och uppnå en förbättring av minst en energieffektivitetsklass eller, vid fullständiga renoveringar, minst energieffektivitetsklass C. renoveringarna ska motsvara minst medelomfattande renoveringar som motsvarar en genomsnittlig primärenergibesparingsnivå på minst 30 % i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation (EU) 2019/786. Resultaten ska certifieras genom energicertifikat på förhand och i efterhand.
67	4.2 stöd till renovering av flerbostadshus	Mål	Beräknad årlig minskning av utsläppen av växthusgaser	EJ TILLÄMPLIGT	ton CO2eq/år	0	2200	KVARTAL 2	2026	Årliga utsläpp på minst 2 200 ton CO2-ekvivalenter har sparats. Målet ska mätas som minskningen av växthusgasutsläppen som summan av alla renoveringsprojekt som slutförts senast 2024. Energieffektivitetsklassen för varje renoverad byggnad ska mätas senast 2025. och deras årliga växthusgasutsläpp beräknade på grundval av detta. Referensscenariot ska avse byggnadens uppskattade växthusgasutsläpp före renoveringen. Det ska bedömas om stödåtgärdens verksamhet har genomförts och om alla nödvändiga handlingar har lämnats in av lägenhetsföreningarna (t.ex. energicertifikat, revision). Beräkningen av resultatet av minskningen av växthusgasutsläppen ska baseras på modellen SA Kredex/Enterprise Estonia för energianvändning och andra relevanta uppgifter. De resultat som uppnås ska uppnås i slutet av stödverksamheten.
68	4.3 stöd till renovering av små bostadshus	Milsten etapp	Offentliggjorda ansökningsomgångar för renoveringsbidrag	Offentliggörande av ansökningsomgångar				KVARTAL 2	2022	SA KredEx/Enterprise Estonia ska offentliggöra ansökningsomgångar som syftar till att förbättra energieffektiviteten i privata bostadshus. Stödet ska differentieras mellan regioner på grundval av fastighetens värde, med en högre stödnivå i regioner med lågt genomsnittligt fastighetsvärde. Stöd ska beviljas till renoveringsprojekt som uppnår en förbättring av energieffektiviteten eller, vid fullständiga renoveringar, minst energieffektivitetsklass C. Resultaten ska certifieras genom beräkningar av energiprestanda i förväg och i efterhand från SA KredEx.
69	4.3 stöd till renovering av små bostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda		Antal bostäder	0	80	KVARTAL 4	2024	Minst 80 bostäder ska renoveras och uppnå en förbättring av energieffektiviteten eller, vid fullständiga renoveringar, minst energieffektivitetsklass C. Resultaten ska certifieras genom förhands- och efterhandsberäkningar av KredEx energiprestanda.
69a	4.3 stöd till renovering av små bostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda		Antal bostäder	80	900	KVARTAL 1	2026	Minst 900 bostäder ska renoveras och uppnå en förbättring av energieffektiviteten eller, vid fullständiga renoveringar, minst energieffektivitetsklass C. Resultaten ska certifieras genom förhands- och efterhandsberäkningar av KredEx energiprestanda.
70	4.4 främja den gröna omställningen i energiekonomin	Milsten etapp	Regeringens beslut om nödvändiga investeringar för att mildra de försvarsrelaterade höjdbegränsningarna för vindkraftparker	Antagande av regeringens beslut				KVARTAL 2	2021	Regeringen ska fatta beslut om nödvändiga investeringar för att mildra de försvarsrelaterade höjdbegränsningarna för vindkraftparker.
71	4.4 främja den gröna omställningen i energiekonomin	Milsten etapp	Antagande av regeringens beslut om inledande av utarbetandet av den nationella utvecklingsplanen för energisektorn, utnämning av ansvariga och tidsfrister	Antagande av regeringens beslut				KVARTAL 4	2021	Regeringens beslut om att inleda förberedelseprocessen för den nationella utvecklingsplanen för energisektorn ska godkännas, med fastställande av ansvarig (a) enhet (er) och fastställande av relevanta tidsfrister. Utvecklingsplanen ska bland annat behandla målen att öka produktionen av förnybar energi, energieffektiviteten och upprätthålla och förbättra försörjningstryggheten, samt att upphöra med användningen av oljeskiffer för elproduktion under 2035 och att fasa ut skifferoljeproduktionen senast 2040.
72	4.4 främja den gröna omställningen i energiekonomin	Milsten etapp	Ikraftträdande av relevant primär- och/eller sekundärlagstiftning och offentliggörande av vägledande material för att minska hindren för installation av anläggningar för produktion av förnybar energi och energilagringsanläggningar	Lagbestämmelse som anger ikraftträdande av relevant primärrätt och/eller ikraftträdande av sekundärlagstiftning och offentliggörande av vägledande material				KVARTAL 4	2024	Vägledningsmaterial som är nödvändiga för att underlätta och stimulera installation av anläggningar för produktion av förnybar energi och energilagringsanläggningar ska offentliggöras och relevant primär- och/eller sekundärlagstiftning ska träda i kraft för att avlägsna hindren för installation av anläggningar för förnybar energi, såsom rationalisering av tillståndsförfaranden och andra relevanta identifierade hinder.
73	4.4 främja den gröna omställningen i energiekonomin	Milsten etapp	Regeringens antagande av den nationella utvecklingsplanen för energisektorn	Dokument antaget av regeringen				KVARTAL 4	2025	Den nationella utvecklingsplanen för energisektorn ska godkännas av regeringen. Planen ska innehålla de åtgärder som rör utfasningen av användningen av oljeskiffer för elproduktion 2035 och skifferoljeproduktionen senast 2040. Den ska också innehålla mål för elproduktionskapacitet som ska ersättas med förnybar energi.
74	4.5 års program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. skydd mot stormar)	Milsten etapp	Undertecknande av avtal om samfinansiering av nätinvesteringar med systemansvariga för överföringssystem	Undertecknande av ett avtal med den systemansvarige för överföringssystemet				KVARTAL 1	2022	Ett samfinansieringsavtal för investeringar i elnät ska ingås mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och Elering AS. I avtalet ska de förväntade resultaten och tidsfristerna anges.
75	4.5 års program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. förbättrad motståndskraft mot stormar)	Mål	Ytterligare nätkapacitet som skapas genom investeringar i överföringsnätet		Ytterligare nätkapacitet (MW)	0	310	KVARTAL 2	2026	Ökning av kapaciteten i det estniska elöverföringsnätet med minst 310 MW.
76	4.6 års program för att öka energiproduktionen i industriområden	Milsten etapp	Offentliggörande av en inbjudan att lämna förslag för projekt som främjar energiproduktion i industrianläggningar	Offentliggörande av inbjudan att lämna förslag				KVARTAL 4	2022	Miljöinvesteringscentrumet ska offentliggöra en öppen ansökningsomgång för att stödja nätanslutningskostnaderna för företag som producerar el från förnybara energikällor i industrianläggningar. Ansökningsomgången ska baseras på kriterier för projekturval och tilldelningsvillkor som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
77	4.6 års program för att öka energiproduktionen i industriområden	Mål	Ytterligare anslutningskapacitet för produktion av förnybar el i eller nära industrianläggningar som är anslutna till nätet		Skapad anslutningskapacitet (MW)	0	28	KVARTAL 2	2026	Ytterligare anslutningskapacitet för produktion av förnybar el i eller nära industrianläggningar som byggs för minst 28 MW.
78	Pilotprogrammet för energilagring 4.7	Milsten etapp	Offentliggörande av en ansökningsomgång för ett pilotprogram för energilagring	Offentliggörande av inbjudan att lämna förslag				KVARTAL 4	2022	Miljöinvesteringscentrumet ska offentliggöra en öppen inbjudan att lämna förslag till stöd för energilagringsprojekt. Ansökningsomgången ska baseras på kriterier för projekturval och tilldelningsvillkor som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Kriterierna för urval/stödberättigande ska ange att de verksamheter och/eller företag som får stöd bidrar till en klimatneutral ekonomi, klimatresiliens och klimatanpassning, inbegripet målen för den cirkulära ekonomin.
79	Pilotprogrammet för energilagring 4.7	Mål	Ytterligare värmelagringskapacitet till följd av investeringsstöd		Installerad kapacitet (m³)	0	35 000	KVARTAL 2	2026	Systemet för investeringsstöd ska leda till installation av värmelagring på minst 35 000 m³ i fjärrvärmesystem.
80	Pilotprogrammet för energilagring 4.7	Mål	Ytterligare lagringskapacitet för el till följd av investeringsstöd		Installerad kapacitet (MW)	0	4	KVARTAL 2	2026	Systemet för investeringsstöd ska leda till installation av minst 4 MW ellagringskapacitet.
80a	4.8 främja utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker	Milsten etapp	Uppdragstagare för radar- och passiva radarsystem/radarsensorer som valts ut och kontrakt undertecknats	Undertecknade kontrakt				KVARTAL 4	2024	Kontrakt undertecknade för detaljprojektering, flygövervakningsradar, passiva radarsystem/sensorer, anläggningsarbeten och radarbyggnadsarbeten. Uppdragstagarna ska väljas ut på grundval av en anbudsinfordran.
80b	4.8 främja utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker	Milsten etapp	Radarsystem och passiva radarsystem/sensorer tas i drift	Datum för idrifttagande				KVARTAL 1	2026	Radarsystemet och passiva radarsystem/-sensorer ska vara i drift.
80c	4.8 främja utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker	Milsten etapp	Avskaffande av höjdbegränsningen för havsbaserade vindkraftverk i Rigabukten och de estniska öarna Hiiumaa, Saaremaa och Vormsi	Meddelande				KVARTAL 1	2026	Ett meddelande som utfärdats av försvarsministeriet och offentliggjorts på dess webbplats, där det anges att höjdbegränsningarna för havsbaserade vindkraftverk har hävts i Rigabukten och de estniska öarna Hiiumaa, Saaremaa och Vormsi.

E.KOMPONENT 5: Hållbar transport

Syftet med den estniska återhämtnings- och resiliensplanen är att ta itu med utmaningen att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn. Komponentens mål är att minska utsläppen och stimulera användningen av hållbara transportsätt.

Reformen och investeringarna i komponenten stöder utvecklingen av det gränsöverskridande projektet Rail Baltic, som förbinder de tre baltiska huvudstäderna och länderna med Polen och resten av unionen. Åtgärderna i komponenten syftar till att förbinda Rail Baltic med andra nationella järnvägar och andra TEN-T-knutpunkter (Tallinns flygplats och gamla hamn) och underlätta tillträdet till dess lokala hållplatser till fots eller med cykel.

Delen stöder den landsspecifika rekommendationen att inrikta investeringarna på resurseffektivitet och hållbara transporter som bidrar till utfasningen av fossila bränslen i ekonomin (landsspecifik rekommendation 3 från 2019 och 2020). De nya åtgärderna motsvarar också den landsspecifika rekommendationen att göra transportsystemet mer hållbart, bland annat genom elektrifiering av järnvägsnätet och genom ökade incitament för att främja hållbara och mindre förorenande transporter (landsspecifik rekommendation 4 från 2022).

E.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

5.1.Reform: Införa säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur

Syftet med reformen är att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och stimulera användningen av hållbara transportsätt.

Åtgärden består av antagande och genomförande av den nya utvecklingsplanen för transport och rörlighet och den tillhörande genomförandeplanen. Syftet med planen är att minska transportsystemens miljöavtryck och den ska omfatta åtgärder för att utveckla sammankopplad och delad mobilitet i stadsområden på bekostnad av privatbilar och främja en övergripande ram för lätt mobilitet (till fots eller cykel) i områden utanför större tätorter. Planen ska omfatta järnvägsinvesteringar som ska inriktas på att öka resornas hastighet och säkerhet och lägga till förbindelser för både person- och godstransporter. De viktigaste åtgärderna i denna plan som ska genomföras inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens är bland annat att bygga och bygga ut den elektrifierade järnvägen från Tallinn till Tartu och harmonisera kollektivtrafiksystemet i huvudstadsregionen Tallinn (biljettsystem och prissättning).

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

5.2.[utgår]

5.2.a Investeringar: Multifunktionellt arbetsfartyg

Syftet med investeringen är att garantera säkerheten och tillståndet på de vattenvägar som är nödvändiga för driften av sjötransporter, möjliggöra insatser mot föroreningar och öka forskningskapaciteten för miljöstudier. För detta ändamål ska ett utsläppssnålt fartyg med forskningskapacitet, bojinstallationsförmåga och föroreningsbegränsande kapacitet byggas.

Fartyget ska antingen vara elektriskt eller drivas med bränslen (vätgas eller vätgasbaserade syntetiska bränslen eller hållbar biometan) som uppfyller följande krav på att inte orsaka betydande skada i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01):

a.För vätgas och vätgasbaserade syntetiska bränslen produceras de med hjälp av förnybara energikällor som är förenliga med direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter, och de uppnår ett krav på minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas [vilket leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3 t CO2e/tH2] och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen jämfört med en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.

b.För biometan är de förenliga med hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och reglerna om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel i artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

5.3.[utgår]

5.3.a Investeringar: Byggande av viadukter för järnväg i Östersjön

Syftet med åtgärden är att öka andelen hållbar rörlighet i Estland genom att bidra till projektet Rail Baltic, som förbinder de tre baltiska staterna.

Investeringen består i att bygga fem viadukter i Kangru-korsningen nära Tallinn: Kangru viaducering, Raudalu viaduce, Raku viadul, Männiku light Traffic viaduced och Männiku Llight Traffic tunnel.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

5.4.Investeringar: Anläggning av spårvagnslinjen i Tallinns gamla hamn

Syftet med åtgärden är att öka andelen hållbar rörlighet i Tallinnregionen. I detta syfte syftar åtgärden till att förbinda Rail Baltic med sjöförbindelser med de nordiska länderna genom Tallinns gamla hamn.

Stöd ska ges till Tallinns stadstransportmyndighet, som ansvarar för driften av kollektivtrafiken i Tallinn, för att bygga en ny spårvagnslinje på cirka 2 km som ska förbinda Tallinns flygplats, Rail Baltic Hub, stadskärnan, gamla hamnen och den regionala järnvägsstationen.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

5.5 Investeringar: Kommunernas investeringar i cykel- och gångvägar

Syftet med åtgärden är att minska bilberoendet och öka den hållbara rörligheten i områden utanför de tre större städerna (Tallinn, Tartu, Pärnu), där kommunernas ekonomiska kapacitet är ett hinder för utvecklingen av säkra och klimatvänliga cykel- och gångtrafikkorridorer.

Stöd ska ges till kommuner för byggande av 24 km cykel- och gångvägsinfrastruktur för att säkerställa säker och hållbar tillgång till offentliga tjänster, inklusive kollektivtrafik, och arbetsplatser. Uppmärksamhet kommer också att ägnas åt järnvägsbaltiska lokala hållplatser och anslutning till befintliga cykel- och gångtrafiknät.

Åtgärden kompletterar en liknande åtgärd som förväntas finansieras av Eruf, vilket bidrar till att öka rörligheten för cyklar i de tre större tätorterna Tallinn, Tartu och Pärnu.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Närbesläktad Åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsläge	Mål	Kvartalet	År
81	5.1 utbyggnad av säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Milsten etapp	Regeringens antagande av utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035	Antagande av utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035				KVARTAL 1	2022	Utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035 ska godkännas av regeringen. Den ska omfatta inrättandet av det gemensamma transportsystemet i Tallinns huvudstadsregion, åtgärder för att underlätta användningen av lokal biometan, åtgärder för att utveckla hållbar och aktiv rörlighet i städer i större städer i enlighet med logiken i integrerade transportkorridorer, planering av multimodal infrastruktur, ökning av järnvägsförbindelser, hastighet och säkerhet, åtgärder för att göra sjötransportsektorn mer konkurrenskraftig och grönare och sammanlänka den multimodala, och utveckla snabbare och säkrare vägtransporter. Planen ska innehålla ett mål om att minska CO2-utsläppen med 700 000 ton (eller 30 %) jämfört med 2018 års nivåer och uppnå en andel förnybar energi i transportsektorn på 24 % senast 2035.
82	5.1 utbyggnad av säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Milsten etapp	Antagande av genomförandeplanen för utveckling av grön hållbar kollektivtrafik inom ramen för utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035	Antagande av genomförandeplanen				KVARTAL 4	2022	Genomförandeplanen ska godkännas av styrkommittén för utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035. Den ska omfatta inrättandet av det gemensamma transportsystemet i Tallinns huvudstadsregion, åtgärder för att underlätta användningen av lokal biometan, åtgärder för att utveckla hållbar och aktiv rörlighet i städer i större städer i enlighet med logiken i integrerade transportkorridorer, planering av multimodal infrastruktur, ökning av järnvägsförbindelser, hastighet och säkerhet, åtgärder för att göra sjötransportsektorn mer konkurrenskraftig, grönare och sammanlänkad multimodalitet samt utveckling av snabbare och säkrare vägtransporter. Genomförandeplanen ska innehålla en årlig rapporteringsskyldighet för ansvarig minister till regeringen.
83	5.1 utbyggnad av säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Milsten etapp	Genomförande av utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035	Genomförandet av flera centrala åtgärder i utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035 har slutförts				KVARTAL 2	2026	Genomförandet av de viktigaste åtgärderna i utvecklingsplanen för transport och rörlighet ska slutföras, inbegripet byggande och utbyggnad av de elektrifierade järnvägslinjerna från Tallinn till Tartu och harmonisering av kollektivtrafiksystemet i huvudstadsregionen Tallinn (inklusive gemensamma biljettsystem och prissättningssystem).
84a	5.2.Ett multifunktionellt arbetsfartyg	Milsten etapp	Kontrakt undertecknat för byggande av fartyget	Kontrakt undertecknat				KVARTAL 1	2024	Kontraktet för att bygga ett multifunktionellt arbetsfartyg ska undertecknas av uppdragstagaren och den nationella flottan (Riigilaevastik). Avtalet ska innehålla en specifikation av det bränsle som ska användas av fartyget i enlighet med de krav på att inte orsaka betydande skada som anges i beskrivningen av investeringen.
85a	5.2.Ett multifunktionellt arbetsfartyg	Milsten etapp	Levererat fartyg	Levererat och godkänt fartyg				KVARTAL 2	2026	Det multifunktionella arbetsfartyget ska levereras i enlighet med beskrivningen, kriterierna och villkoren i beskrivningen av investeringen och ska godkännas av den nationella flottan (Riigilaevastik).
86a	5.3.a anläggning av Rail Baltic viadukter	Milsten etapp	Byggentreprenadkontrakt för uppförande av Rail Baltic viadukter	Undertecknade byggentreprenadkontrakt				KVARTAL 3	2023	Bygg- och anläggningskontrakt undertecknade för följande Rail Baltic viaduts: Kangru viaducering, Raudalu viaduce, Raku viadul, Männiku light Traffic viaduced och Männiku Llight Traffic tunnel.
87a	5.3.aByggande av järnvägens baltiska viadukter	Mål	Viadukter färdigställda		Antal viadukter	0	5	KVARTAL 1	2026	Byggandet av följande Rail Baltic viadukter har slutförts och godkänts av den upphandlande myndigheten: Kangru viaducering, Raudalu viaduce, Raku viadul, Männiku light Traffic viaduced och Männiku Llight Traffic tunnel.
89	5.4 anläggning av spårvagnslinjen i Tallinns gamla hamn	Milsten etapp	Slutförande av projekteringen av spårvägsbygget	Godkännande av projektets utformning				KVARTAL 4	2021	Tallinns stadsplanerings- och försörjningsnämnd ska anta utformningen av byggprojektet för spårvägar.
90	5.4 anläggning av spårvagnslinjen i Tallinns gamla hamn	Milsten etapp	Tilldelning av byggentreprenadkontrakt	Kontrakt undertecknat för uppförande av spårvägsbanan				KVARTAL 2	2022	Entreprenadavtal som ingåtts mellan Tallinn Urban Planning and Utilities Board och entreprenören för byggandet av spårvagnslinjen mellan Gonsiori och Põhja Puiestee
91	5.4 anläggning av spårvagnslinjen i Tallinns gamla hamn	Mål	Ny spårvagnslinje i drift		Meter för spårvägslinje	0	2500	KVARTAL 4	2025	Spårvägssträckan med en längd av 2500 meter ska färdigställas och tas i bruk i enlighet med det skriftliga tillstånd som utfärdas av staden Tallinn.
92	5.5 kommuners investeringar i cykel- och gångbanor	Milsten etapp	Ansökningsomgång för bidrag	Offentliggörande av meddelandet om ansökningsomgång för bidrag				KVARTAL 4	2022	En öppen inbjudan för kommuner att investera i cykel- och gångbanor ska offentliggöras.
93	5.5 kommuners investeringar i cykel- och gångbanor	Mål	Infrastruktur för cykel- och gångbanor färdigställd		Km cykel- och gångvägar	0	24	KVARTAL 4	2025	Minst 24 kilometer cyklar och gångvägar ska byggas som ett resultat av stödsystemet. Detta ska i allmänhet vara nya sätt. I motiverade fall ska det vara tillåtet att rekonstruera befintliga cykel- och gångvägar, t.ex. om bredden på den befintliga gångbanan inte uppfyller normerna, vilket gör det omöjligt för fotgängare och cyklister att röra sig samtidigt på ett säkert och störningsfritt sätt.

F.KOMPONENT 6: Hälso- och sjukvård och socialt skydd

Denna del av Estlands återhämtnings- och resiliensplan syftar till att ta itu med utmaningarna i samband med resiliensen i och tillgången till hälso- och sjukvårdssystemet, det sociala skyddsnätets tillräcklighet, tillgången till sociala tjänster och ungdomsarbetslösheten. Målen för de åtgärder som ingår i komponenten är att åtgärda bristen på arbetskraft inom hälso- och sjukvårdssektorn, stärka primär- och sjukhusvården, förlänga arbetslöshetsersättningen under perioder med hög arbetslöshet, förbättra tillgången till sociala tjänster, ta itu med ungdomsarbetslösheten och minska lönegapet mellan könen.

Delen stöder den landsspecifika rekommendationen om att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets tillgänglighet och resiliens, bland annat genom att åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal, stärka primärvården och säkerställa tillgången på kritiska medicinska produkter (landsspecifik rekommendation 1 från 2020), förbättra det sociala skyddsnätet, öka tillgången till sociala tjänster på ett integrerat sätt (landsspecifik rekommendation 2 från 2019, landsspecifik rekommendation 2 från 2020 och landsspecifik rekommendation 3 från 2022) och minska löneskillnaderna mellan könen, bland annat genom att förbättra insynen i lönesättningen (landsspecifik rekommendation 2 från 2019).

F.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

6.1.Reform: En genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland

Syftet med reformen är att förbättra det estniska hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft, bland annat för att hantera kriser, och på så sätt säkerställa att människor har tillgång till högkvalitativ, integrerad hälso- och sjukvård i hela Estland. Reformen består av följande delar:

(I)En färdplan för utvecklingen av sjukhusnätverket ska antas senast den 31 december 2024, med en beskrivning av det konsoliderade sjukhusnätverket för att förbättra effektiviteten och infrastrukturen samt en definition av sjukhusens specialisering för att minska det stora antalet icke tillgodosedda vårdbehov.

(II)Bristen på hälso- och sjukvårdspersonal ska åtgärdas genom tre åtgärder:

a.En strategisk ram ska antas senast den 31 december 2022 som ska beskriva tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster inom de olika hälso- och sjukvårdssektorerna, särskilt specialistvård, fördelningen av fysiska och mänskliga resurser och finansieringsmekanismen för att säkerställa tillhandahållandet av hälso- och sjukvård av god kvalitet i hela landet. Senast 2023 ska tillträdet till sjuksköterskeutbildning ökas med 5 % jämfört med 2020.

b.Ersättningssystemet för läkare och apotekare ska ändras för att ge vårdpersonalen incitament att arbeta i avlägsna områden.

c.Ersättningssystemet för sjuksköterskor ska inrättas för att uppmuntra dem att arbeta i avlägsna områden.

d.Avtalet mellan socialministeriet och universitetet i Tartu ska ändras för att fastställa villkor för en gradvis ökning av tillträdet till vissa yrken med brist på läkare, psykiatriker och interna sjukdomar. Ändringen träder i kraft senast den 30 juni 2026.

6.2.[utgår]

6.2.a Investeringar: Anläggning av TERVIKUM

Investeringen syftar till att bidra till att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård samt tillhandahållandet av hälso- och sjukvård och social omsorg på ett integrerat sätt.

Investeringen består i att bygga en ny vårdcentral i staden Viljandi. Investeringen ska bestå av två delar, ett allmänt sjukhus och en primärvårdsinrättning.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

6.3.Reform: Stärka primärvården

Syftet med reformen är att säkerställa tillgång till allmän hälso- och sjukvård, förbättra kontinuiteten i behandlingen och göra primärvården mer flexibel och människocentrerad. Reformen består av tre delåtgärder. För det första utvidgades användningen av e-konsultation i primärvården den 30 september 2020 för att förbättra tillgången till specialistvård, vilket gjorde det möjligt för patienter att få råd av en specialist utan att behöva konsultera dem personligen. För det andra trädde lagstiftning i kraft den 31 mars 2021 för att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård genom att öka stödet till allmänläkare och genom att ändra finansieringsmodellen för allmän hälso- och sjukvård i syfte att göra det mer attraktivt att arbeta på primärvårdscentraler i avlägsna områden. För det tredje ska lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationen ändras när det gäller hanteringen av patientförteckningen, säkerställandet av kontinuitet i primärvården och utvidgningen av sjuksköterskornas rätt att förskriva läkemedel till patienter.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2023.

6.4.Reform: Förnyelse av styrningen av e-hälsa

Syftet med reformen är att uppdatera styrningsramen för e-hälsa i syfte att bättre tillgodose hälso- och sjukvårdssystemets behov och säkerställa utvecklingen av digitala lösningar för att stödja ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem i Estland. Reformen består i att anta en reviderad nationell styrningsmodell för informations- och kommunikationsteknik i det nuvarande hälso- och sjukvårdssystemet för att skapa en framåtblickande ny styrningsmodell för e-hälsa och främja en samsyn bland partnerna om roll- och ansvarsfördelningen inom e-hälsa.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2023.

6.5.[utgår]

6.6.Investeringar: Tillhandahållande av arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten

Syftet med investeringen är att hjälpa ungdomar med liten arbetslivserfarenhet att få arbete. Lagstiftningen om det förnyade programmet ”Mitt första jobb” (M1T) ska bestå av två delar: ett lönebidrag som betalas till arbetsgivaren och ersättning för en ung persons utbildningskostnader. Ett lönebidrag och utbildningsbidrag (upp till 2 500 EUR) betalas ut till en arbetsgivare som anställer en ung person mellan 16 och 29 år och som är registrerad som arbetslös utan eller endast med kort arbetslivserfarenhet. M1T-åtgärden ska integreras med andra tjänster, särskilt med uppföljningsstöd till ungdomar och arbetsgivare efter det att anställningsförhållandet har inletts. Syftet är särskilt att förhindra att anställningsförhållandet upphör i förtid och att i samarbete med arbetsgivaren och den unga personen identifiera den ungas utbildningsbehov. En förstärkt handlingsplan för ungdomsgarantin ska läggas fram senast den 30 juni 2022, som ska stödja genomförandet av investeringen med ytterligare åtgärder till stöd för unga arbetslösa. Den ska särskilt omfatta åtgärder för att förbättra ungdomars färdigheter, fastställa åtgärder för att förebygga och ta itu med ungdomsarbetslöshet, inbegripet uppsökande verksamhet och förebyggande av situationer som varken arbetar eller studerar, och fastställa nyckelparter och deras roller för att förebygga och hantera ungdomsarbetslöshet.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

6.7.Reform: Förlängning av arbetslöshetsförsäkringsförmånernas varaktighet

Syftet med reformen är att ta itu med den långvariga utmaningen att förbättra det sociala skyddsnätets tillräcklighet. Reformen består i att inrätta en mekanism för att aktivera förlängningen av perioden för arbetslöshetsförsäkringsförmåner med 60 dagar, särskilt när den registrerade arbetslösheten med betydande marginal överstiger den icke-ökande inflationen/arbetslösheten (NAIRU/NAWRU). Mekanismen för förlängning och marginalen, som inte får vara högre än 2 %, ska överenskommas i dialog med arbetsmarknadens parter. Åtgärden syftar till att hjälpa människor att överbrygga en längre period av arbetslöshet under svåra arbetsmarknadsförhållanden.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2023.

6.8.Reform: Långtidsvård

Syftet med reformen är att förbättra tillhandahållandet av långvarig vård och omsorg. Reformen består av följande delar:

(I)Ändringar i lagen om social trygghet ska fastställa definitionen av långvarig vård och omsorg och kräva att de lokala myndigheterna tar hänsyn till principen att en person ska kunna bo så länge som möjligt i sitt hem, i sin vanliga miljö, med tillräckliga tjänster av hög kvalitet. Ändringarna träder i kraft senast den 30 juni 2022.

(II)En handlingsplan för att tillhandahålla social omsorg och hälso- och sjukvård på ett integrerat sätt ska innehålla bestämmelser om inrättandet av en integrerad vårdmodell i hela Estland, fastställa roller och ansvarsområden för de berörda aktörerna och fastställa finansieringen av systemet. Handlingsplanen ska antas senast den 31 december 2022.

(III)I ett dekret från ministern för socialt skydd ska utformningen av och egenskaperna hos de lokala myndigheternas omsorgstjänster till personer med lägre vårdbehov samt villkoren för deras genomförande fastställas. Den ska särskilt omfatta lämpliga investeringar och utveckling av tjänster från lokala myndigheter för att ge äldre personer med lägre vårdbehov och personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva självständigt för att stödja ett självständigt liv. Dekret från ministern för socialt skydd senast den 31 december 2024.

(IV)Lagändringar som syftar till att förbättra stödsystemet för barn med högre vårdbehov ska möjliggöra modernisering och integrering av tjänster för barn med högre vårdbehov. I synnerhet ska tjänster inom hälso- och sjukvård, utbildning, socialt skydd och sysselsättning integreras för att ge omfattande stöd till familjer med omsorgsansvar. Det nuvarande stödsystemet ska förenklas och bedömningarna av vårdbehov konsolideras så att föräldrarna har en säker kontaktpunkt för inledande rådgivning och stöd. Lagändringarna träder i kraft senast den 31 mars 2025.

6.9.Reform: Minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män

Syftet med reformen är att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Reformen består av antagandet av planen för utveckling av välfärden för 2023–2030 och dess genomförande samt införandet av ett digitalt verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män.

Utvecklingsplanen för välfärd ska antas senast den 31 mars 2024 och ska fastställa de strategiska målen att minska sociala ojämlikheter och fattigdom, säkerställa jämställdhet och ökad social delaktighet samt främja likabehandling av personer som tillhör minoritetsgrupper. Utvecklingsplanen ska beskriva åtgärder för att minska löneskillnaderna mellan könen, särskilt genom att öka insynen i lönesättningen, minska könsstereotypernas utbredning och negativa inverkan på kvinnors och mäns liv och beslut, bland annat när det gäller utbildnings- och yrkesval och bära omsorgsbördan, och stödja ett effektivare genomförande av jämställdhetslagen.

Ett digitalt verktyg för löneskillnader mellan könen ska införas senast den 31 mars 2024, vilket ska ge arbetsgivarna ett enkelt och enkelt verktyg för att ta emot och analysera uppgifter och information om löneklyftan mellan kvinnor och män och dess eventuella orsaker i deras organisationer och därigenom hjälpa dem att fatta välgrundade beslut och vidta effektiva åtgärder för att genomföra principen om lika lön och minska lönegapet mellan kvinnor och män.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2024.

F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsläge	Mål	Kvartalet	År
94	6.1 en genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdande av regeringsförordningen om färdplanen för utveckling av sjukhusnätverket	Ikraftträdande av regeringsförordningen				KVARTAL 4	2024	Ikraftträdande av regeringsförordningen, i vilken följande fastställs: - förteckningen över regionala, centrala, lokala och rehabiliteringssjukhus för att säkerställa lika tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. - de krav, mål och åtgärder som ska vidtas för att konsolidera sjukhusnätverket. - nödvändiga investeringar för uppförande, renovering och omprofilering av de sjukhus som ingår i förteckningen över sjukhus.
95	6.1 en genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Godkännande av den strategiska ramen för att åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal	Hälso- och arbetsmarknadsministern godkänner den strategiska ramen för att ta itu med bristen på hälso- och sjukvårdspersonal				KVARTAL 4	2022	I den strategiska ramen för att ta itu med bristen på hälso- och sjukvårdspersonal ska följande anges: -åtgärder för att organisera hälso- och sjukvårdstjänster inom de olika hälso- och sjukvårdssektorerna, särskilt specialistvård. -tilldelning av fysiska och mänskliga resurser för att säkerställa tillhandahållandet av hälso- och sjukvård i hela territoriet. mekanismer för finansiering, styrning och informationsutbyte som säkerställer resultat i hela landet.
96	6.1 en genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdande av hälso- och arbetsministerns dekret om ändring av ersättningssystemet för läkare och farmaceuter	Ikraftträdande av hälso- och arbetsministerns dekret				KVARTAL 1	2023	Ikraftträdande av hälso- och arbetsministerns dekret som ska förbättra ersättningssystemet för läkare och apotekare för att uppmuntra hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta i avlägsna områden.
96a	6.1 en genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdandet av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret och ändringen av lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationer om inrättande av ersättningssystemet för sjuksköterskor	Ikraftträdande av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret och av ändringen av lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationer				KVARTAL 2	2024	Ikraftträdandet av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret och ändringen av lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationer, som ska fastställa ersättningssystemet för sjuksköterskor för att uppmuntra dem att arbeta i avlägsna områden. Detta ersättningssystem ska täcka allmänsjuksköterskor och sjuksköterskor med avancerad praktik inom primärvården och på sjukhus.
97	6.1 en genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Mål	Tillträde till sjuksköterskeutbildning		Procentuell ökning av antalet personer som får tillträde till sjuksköterskeutbildning	0	5	KVARTAL 4	2023	Tillträdet för personer till sjuksköterskeutbildning har ökat med 5 % jämfört med 2020.
98	6.1 en genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdande av ministerförordningen om ändring av avtalet mellan socialministeriet och universitetet i Tartu om brist på läkare inom vissa specialiseringar	Ikraftträdandet av ministerförordningen och avtalet mellan socialministeriet och universitetet i Tartu				KVARTAL 2	2026	Ikraftträdandet av ministerförordningen om ändring av avtalet mellan socialministeriet och universitetet i Tartu, som ska fastställa villkoren för en gradvis ökning av tillträdet till vissa yrken med brist på allmänläkare, psykiatriker och interna sjukdomar.
99a	6.2.a Anläggning av TERVIKUM	Milsten etapp	Undertecknande av kontraktet för uppförandet av TERVIKUM	Undertecknande av avtalet				KVARTAL 2	2023	Riigi Kinnisvara AS (företrädare för Viljandi Haigla) och entreprenören ska underteckna ett avtal om uppförande av TERVIKUM, inbegripet installation av installationssystem, särskilt teknisk utrustning för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten, belysning och elproduktion, mät-, övervaknings- och kontrollsystem samt inredningsarbeten.
100a	6.2.a anläggning av TERVIKUM	Milsten etapp	TERVIKUM uppförd	TERVIKUM konstruerat och utrustat				KVARTAL 4	2025	Byggandet av TERVIKUM, som består av ett allmänt sjukhus och ett centrum för primärvård, ska slutföras och byggnaden ska förses med den utrustning som krävs för att TERVIKUM ska kunna tas i drift.
106	6.3 stärka primärvården	Milsten etapp	Ikraftträdande av regeringsdekret om ändring av förteckningen över hälso- och sjukvårdstjänster i Estlands sjukförsäkringskassa för tillgång till specialistvård	Ikraftträdande av lagändringar i regeringsdekretet				KVARTAL 3	2020	Ikraftträdande av lagändringar som ska förbättra tillgången till specialistvård genom att utöka användningen av e-rådgivning inom primärvården så att patienter kan få råd av en specialist utan att behöva konsultera dem personligen.
107	6.3 stärka primärvården	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringar av regeringsdekret om ändring av förteckningen över hälso- och sjukvårdstjänster i Estlands sjukförsäkringskassa avseende kostnader och tjänster för allmänpraktiserande läkare	Ikraftträdande av lagändringarna i regeringsdekretet				KVARTAL 1	2021	Lagändringar ska träda i kraft för finansiering av fasta kostnader och tjänster för allmänläkare i syfte att öka tilldelningen av resurser till primärläkarmottagningar utanför storstadsområden, särskilt i avlägsna områden, och för att öka patienternas tillgång till diagnos- och screeningtjänster.
108	6.3 stärka primärvården	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringar i lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationen	Lagbestämmelse som anger lagens ikraftträdande				KVARTAL 1	2023	Ikraftträdandet av ändringarna av lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationen som ska ändra hanteringen av patientförteckningen, säkerställa kontinuitet i primärvården och utvidga sjuksköterskornas rätt att förskriva läkemedel till att omfatta patienter.
109	6.4 års förnyelse av styrningen av e-hälsa	Milsten etapp	Godkännande av ramen för styrning av e-hälsa och dess genomförandefärdplan	Godkännande av förslaget om en ram för styrning av e-hälsa och en färdplan för genomförandet från styrkommittén för ”Eesti Tervise IKT juhtimise raamistik”				KVARTAL 2	2023	Godkännande av förslaget om styrningsramen och en färdplan för genomförandet som ska uppdatera styrningsramen för e-hälsa och samordningen av utvecklingen av e-hälsotjänster.
113	6.6 tillhandahållande av arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Milsten etapp	Ikraftträdande av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret om att stärka systemet med ”mitt första jobb”	Ikraftträdande av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret				KVARTAL 1	2022	Ikraftträdandet av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret, som ska fastställa systemets särdrag och villkoren för dess genomförande, inbegripet finansiering och målgrupp. Syftet med programmet ska vara att göra det möjligt för ungdomar utan arbetslivserfarenhet eller med liten arbetslivserfarenhet att få arbetslivserfarenhet och att förbättra sina färdigheter för att delta på arbetsmarknaden.
114	6.6 tillhandahållande av arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Milsten etapp	Ungdomsgarantin Handlingsplan	Regeringens antagande av den förstärkta handlingsplanen för ungdomsgarantin				KVARTAL 2	2022	Regeringen ska anta en ändrad handlingsplan för ungdomsgarantin för att stödja ungdomssysselsättningen. Denna handlingsplan ska – inbegripet åtgärder för att förbättra ungdomars färdigheter – fastställa åtgärder för att förebygga och ta itu med ungdomsarbetslösheten, inbegripet uppsökande verksamhet och förebyggande av situationer som varken arbetar eller studerar. — definiera de viktigaste parterna och deras roll när det gäller att förebygga och hantera ungdomsarbetslösheten.
115	6.6 tillhandahållande av arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Mål	Antal ungdomar som deltar i programmet ”Mitt första jobb”		Antal deltagare	0	3178	KVARTAL 4	2025	Minst 3 178 ungdomar i åldern 16–29 år har deltagit i programmet ”Mitt första jobb” (sammanlagt antal deltagare).
116	6.7 förlängning av arbetslöshetsförsäkringsförmånernas varaktighet	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringarna av Lagen om arbetslöshetstjänster och arbetslöshetsförmåner och Lagen om arbetslöshetsförsäkring	Ikraftträdande av lagändringarna				KVARTAL 2	2023	Ikraftträdandet av de ändringar av lagen som ska fastställa en permanent mekanism för att aktivera förlängningen av arbetslöshetsförsäkringsförmånerna med 60 dagar, särskilt när den registrerade arbetslösheten med betydande marginal överstiger den icke-accelererande inflationen/arbetslösheten. Mekanismen för förlängning och marginalen, som inte får vara högre än 2 %, ska överenskommas i dialog med arbetsmarknadens parter.
117	6.8 långvarig vård och omsorg	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringar i lagen om social trygghet	Ikraftträdande av lagändringar				KVARTAL 2	2022	Ikraftträdande av lagändringar i lagen om social trygghet som fastställer begreppet långvarig vård och omsorg och kräver att de lokala myndigheterna tar hänsyn till principen att en person ska kunna bo så länge som möjligt i sitt hem, i sin vanliga miljö, med tillräckliga tjänster av hög kvalitet.
118	6.8 långvarig vård och omsorg	Milsten etapp	Handlingsplan för en integrerad vårdmodell	Antagande av handlingsplanen				KVARTAL 4	2022	Socialministeriet ska anta en handlingsplan som föreskriver inrättandet av en integrerad vårdmodell i hela Estland och rollerna och ansvarsområdena för de aktörer som deltar i systemets framtida finansieringsmodell.
119	6.8 långvarig vård och omsorg	Milsten etapp	Ikraftträdande av dekretet från ministern för socialt skydd	Ikraftträdande av dekretet från ministern för socialt skydd				KVARTAL 4	2024	I dekretet från ministern för socialt skydd ska utformningen av och egenskaperna hos de lokala myndigheternas tjänster till personer med lägre vårdbehov samt villkoren för deras genomförande fastställas. Den ska i synnerhet omfatta investeringar och utveckling av tjänster från lokala myndigheter för att ge äldre personer med lägre vårdbehov och personer med funktionsnedsättning ett självständigt boende för att stödja ett självständigt liv.
120	6.8 långvarig vård och omsorg	Milsten etapp	Ikraftträdande av lagändringarna av stödsystemet för barn med stora vårdbehov	Ikraftträdande av lagändringarna				KVARTAL 1	2025	Ikraftträdande av lagändringar som ska göra det möjligt att modernisera och integrera tjänster för barn med högre vårdbehov. Framför allt — tjänster inom hälso- och sjukvård, utbildning, socialt skydd och sysselsättning ska integreras för att ge omfattande stöd till familjer med omsorgsansvar, och — det nuvarande stödsystemet ska förenklas och bedömningen av vårdbehov konsolideras så att föräldrarna har en säker kontaktpunkt för inledande rådgivning och stöd.
121	6.9 minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män	Milsten etapp	Regeringens antagande av utvecklingsplanen för välfärd 2023–2030	Antagande av utvecklingsplanen för välfärd				KVARTAL 1	2024	Planen ska innehålla en beskrivning av åtgärderna för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.
122	6.9 minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män	Milsten etapp	Digitalt verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män	Utveckling av en prototyp för ett verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män				KVARTAL 4	2022	En prototyp till ett verktyg för löneskillnader mellan könen för arbetsgivare ska utvecklas i syfte att förse dem med uppgifter och information om lönegapet mellan kvinnor och män och dess eventuella orsaker i deras organisationer och därigenom stödja välgrundade beslut och vidta effektiva åtgärder för att genomföra principen om lika lön och minska lönegapet mellan kvinnor och män.
123	6.9 minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män	Milsten etapp	Digitalt verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män	Införande av ett digitalt verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män				KVARTAL 1	2024	Det digitala verktyget för löneskillnader mellan könen ska vara tillgängligt för arbetsgivare i syfte att förse dem med uppgifter och information om lönegapet mellan könen och dess eventuella orsaker i deras organisationer och därigenom stödja välgrundade beslut och vidta effektiva åtgärder för att genomföra principen om lika lön och minska lönegapet mellan könen.

G.REVISION OCH KONTROLL

G.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Syftet med reformen är att fastställa den rättsliga ramen för genomförandet och övervakningen av planen för återhämtning och resiliens. Den ska fastställa de relevanta offentliga organens roll i genomförandet av planen och hur dessa organ ska utföra sina uppgifter.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2021.

G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Relaterad åtgärd (reform eller investering)

Hållpunkt/Mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsläge

Mål

Kvartalet

År

124

Övervakning och genomförande av planen

Milsten etapp

Ikraftträdande av regeringsförordningen om den rättsliga ramen för genomförande och övervakning av Estlands återhämtnings- och resiliensplan.

Ikraftträdande av regeringsföreskrifter

KVARTAL 4

2021

Ikraftträdandet av förordningen om inrättande av den rättsliga ramen för genomförande och övervakning av Estlands återhämtnings- och resiliensplan innan den första betalningsansökan görs. Förordningen ska åtminstone fastställa de myndigheter som deltar i genomförandet av Estlands plan för återhämtning och resiliens och deras uppgifter, inbegripet uppgifterna för finansministeriet, sektorsministerierna och det statliga gemensamma servicecentrumet.

H.KOMPONENT 8: REPowerEU

REPowerEU-kapitlet tar upp utmaningen att minska beroendet av fossila bränslen. Komponentens mål är att underlätta utbyggnaden av förnybara energikällor. att underlätta utfasningen av fossila bränslen i utvalda ekonomiska sektorer. öka kapaciteten i eldistributionsnätet, att främja användningen av hållbar biometan och påskynda integreringen av förnybara energikällor.

REPowerEU-kapitlet stöder arbetet med den landsspecifika rekommendationen att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, bland annat genom att ytterligare rationalisera tillståndsförfarandena och stärka det inhemska elnätet (landsspecifik rekommendation 4 under 2022).

Genomförandet av åtgärden för att underlätta utbyggnaden av förnybara energikällor, åtgärden för att öka tillgången till distributionsnätet för förnybar energi för produktion av förnybar energi och åtgärden för att öka produktionen och användningen av hållbar biometan förväntas alla bidra till att minska beroendet av fossila bränslen. Att öka andelen förnybara energikällor har en gränsöverskridande dimension eller en dimension som omfattar flera länder, särskilt i Östersjöregionen och Finland, eftersom den bidrar till att trygga energiförsörjningen i unionen som helhet. Ett minskat beroende av importerade fossila bränslen kommer också att skapa ett europeiskt mervärde, eftersom det kommer att frigöra försörjningen för andra medlemsstater, i den nuvarande situationen med begränsningar i naturgasförsörjningen, och fram till dess att andra medlemsstater lyckas minska sitt beroende av fossila bränslen.

H.1. Beskrivning av reformer och investeringar för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

8.1 Reform: Underlätta utbyggnaden av förnybara energikällor

Syftet med denna reform är att underlätta utbyggnaden av förnybara energikällor, särskilt vindkraft. Reformen ska bestå av följande:

·Ikraftträdandet av lagändringarna för att rationalisera förfarandena för planering, tillståndsgivning och miljökonsekvensbedömning för vindkraftsprojekt.

·Regeringen ska upprätta prioriterade vindutvecklingsområden på grundval av en teknisk rapport som identifierar prioriterade utvecklingsområden med en total beräknad potential att producera 1 000 MW.

·Lokala myndigheter ska få stöd för att förbättra de administrativa förfarandena, inbegripet tillståndsgivning, för vindkraftsutbyggnad.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

8.2. Investeringar: Program för att öka tillgången till eldistributionsnätet för produktion av förnybar energi

Syftet med denna investering är att öka eldistributionsnätets kapacitet. Bristen på kapacitet i eldistributionsnätet begränsar för närvarande utbyggnaden av el från förnybara energikällor. Investeringarna ska omfatta arbeten i elnätet för att öka nätets kapacitet med 160 MW.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 mars 2026.

8.3. Investeringar: Ökad produktion och användning av hållbar biogas och biometan

Syftet med denna åtgärd är att främja användningen av hållbar biogas och hållbar biometan i linje med direktivet om förnybar energi och att påskynda integreringen av förnybara energikällor. Investeringen ska bestå av delinvesteringar.

Delinvestering består i att skapa nödvändiga rättsliga, organisatoriska och finansiella villkor för att öka produktionen och användningen av hållbar biogas och hållbar biometan. Delinvesteringen består av två delar:

1.Estland ska beställa en oberoende undersökning som identifierar de nödvändiga regleringsmässiga, organisatoriska och finansiella åtgärder som ska inledas och genomföras för att öka produktionen och användningen av hållbar biogas och hållbar biometan. Studien ska innehålla en bedömning av de historiska och aktuella förbrukningsvolymerna för naturgas, biogas och biometan och en färdplan för framtida efterfrågan för att visa potentialen hos hållbar produktion av biogas och hållbar biometan som ersättning för naturgas över tid. Slutrapporten om undersökningen ska offentliggöras på miljöministeriets webbplats.

2.Regeringen ska godkänna en handlingsplan för produktion och utbyggnad av hållbar biogas och hållbar biometan. Handlingsplanen ska innehålla en förteckning över de lagändringar och ingripanden som krävs för att öka produktionen och användningen av hållbar biogas och hållbar biometan.

Delinvestering två består av att bygga produktionsanläggningar. Stödet från åtgärden ska öka produktionskapaciteten för hållbar biometan med minst 4 000 000 kubikmeter. Ansökningsomgången för bidrag för att stödja användningen av biometan ska innehålla ett urvalskriterium att trafiken med lastbilar som transporterar biologiskt avfall ska minimeras.

Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.

H.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsläge	Mål	Kvartalet	År
125	8.1 underlättande av utbyggnaden av förnybara energikällor	Milsten etapp	Offentliggörande av inbjudan att lämna förslag till stöd för lokala myndigheter	Offentliggörande av förslagsinfordringar				KVARTAL 3	2023	En inbjudan att lämna förslag ska offentliggöras för att hjälpa lokala myndigheter att anställa experter eller upphandla tjänster som syftar till att förbättra de administrativa förfarandena, inbegripet tillståndsgivning, för vindkraftsutbyggnad.
126	8.1 underlättande av utbyggnaden av förnybara energikällor	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringarna av de relevanta lagarna om rationalisering av förfarandena för tillståndsgivning, planering och miljökonsekvensbedömning	Ändringarnas ikraftträdande				KVARTAL 2	2024	Lagändringar för att rationalisera förfarandena för tillståndsgivning, planering och miljökonsekvensbedömning för vindkraftsprojekt ska träda i kraft. Dessa ska omfatta ändringar av följande lagar i den utsträckning det är nödvändigt: byggbalken, vattenlagen, planlagen, lagen om miljökonsekvensbedömning och miljöledningssystem, miljöavgiftslagen och skogslagen.
127	8.1 underlättande av utbyggnaden av förnybara energikällor	Milsten etapp	Regeringsbeslut om fastställande av prioriterade utvecklingsområden för vindkraft	Regeringsbeslut antaget				KVARTAL 3	2024	Regeringen ska fatta beslut om fastställande av prioriterade utvecklingsområden för vindkraft. Regeringen ska fatta beslutet på grundval av en teknisk rapport som ska ha identifierat prioriterade utvecklingsområden med en total beräknad potential att producera 1 000 MW.
128	8.1 underlättande av utbyggnaden av förnybara energikällor	Mål	Stöd till lokala myndigheter		Antal lokala myndigheter som får stöd	0	20	KVARTAL 1	2025	20 de lokala myndigheterna ska ha fått stöd på grundval av förslagsinfordran för att anställa experter eller upphandla tjänster eller genom användning av centralt upphandlade tjänster som syftar till att förbättra de administrativa förfarandena, inbegripet tillståndsgivningen, för vindkraftsutbyggnad.
129	8.2 program för att öka tillgången till eldistributionsnätet för produktion av förnybar energi	Milsten etapp	Undertecknande av samfinansieringsavtalet för arbeten inom eldistributionsnätet	Undertecknat avtal				KVARTAL 1	2024	Undertecknande av samfinansieringsavtalet för arbeten inom eldistributionsnätet mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och Elering AS i syfte att öka eldistributionsnätets kapacitet med 160 MW.
130	8.2 program för att öka tillgången till eldistributionsnätet för produktion av förnybar energi	Mål	Färdigställd byggnation och ytterligare tillgänglig kapacitet på 160 MW		MW av ytterligare tillgänglig kapacitet	0	160	KVARTAL 1	2026	Arbetet med eldistributionsnätet ska slutföras och leda till en ökning av eldistributionsnätets kapacitet med 160 MW.
131	8.3 ökad produktion och användning av hållbar biogas och biometan	Milsten etapp	Ansökningsomgång för bidrag för att stödja användningen av biometan	Utlysning av intresseanmälan				KVARTAL 2	2024	Offentliggörande av en ansökningsomgång för bidrag för att stödja användningen av hållbar biometan i enlighet med direktivet om förnybar energi (RED II). Ansökningsomgången ska, bland urvalskriterierna, innehålla det krav som anges i beskrivningen av investeringen.
132	8.3 ökad produktion och användning av hållbar biogas och biometan	Milsten etapp	Oberoende undersökning som identifierar nödvändiga regleringsmässiga, organisatoriska och finansiella insatser	Offentliggörande av slutrapporten om undersökningen				KVARTAL 4	2024	Slutrapporten från den oberoende undersökningen, som identifierar de nödvändiga regleringsmässiga, organisatoriska och finansiella åtgärder som ska inledas och genomföras för att öka produktionen och användningen av hållbar biogas och hållbar biometan, ska offentliggöras på miljöministeriets webbplats. Rapporten ska innehålla en uppskattning av potentialen för hållbar biogas och hållbar biometan som ersättning för naturgas över tid på grundval av en analys av historiska förbrukningsvolymer och framtida efterfrågan.
133	8.3 ökad produktion och användning av hållbar biogas och biometan	Milsten etapp	Utarbetande av en handlingsplan för produktion och utbyggnad av biogas och biometan	Godkänd plan				KVARTAL 2	2025	Regeringen ska godkänna handlingsplanen för produktion och utbyggnad av hållbar biogas och hållbar biometan. Handlingsplanen ska innehålla en förteckning över de lagändringar och ingripanden som krävs för att öka produktionen och användningen av hållbar biogas och hållbar biometan.
134	8.3 ökad produktion och användning av hållbar biogas och biometan	Mål	Installation av ny produktionskapacitet för biometan		Ökning av den installerade produktionskapaciteten för hållbar biometan i kubikmeter	0	4 000 000	KVARTAL 2	2026	Den installerade kapaciteten för produktion av hållbar biometan ska öka med minst 4 000 000 kubikmeter inom ramen för stödsystemet.

2.Beräknad total kostnad för planen för återhämtning och resiliens

Den uppskattade totala kostnaden för den ändrade planen för återhämtning och resiliens, inklusive REPowerEU-kapitlet för Estland, uppgår till 953 330 000 EUR.

Den beräknade totala kostnaden för REPowerEU-kapitlet uppgår till 90 040 000 EUR. I synnerhet beräknas de totala kostnaderna för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 a i förordning (EU) 2023/435 uppgå till 0 EUR, medan kostnaderna för övriga åtgärder i REPowerEU-kapitlet uppgår till 90 040 000 EUR.

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

1.Ekonomiskt bidrag

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

Första inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
23	2.1. Grön omställning av företag	Milsten etapp	Inrättande av en arbetsgrupp för grön omställning för att genomföra och övervaka den gröna omställningen
28	2.3. Program för utveckling av grön teknik	Milsten etapp	Inrättande av en arbetsgrupp för planering och inrättande av utvecklingsprogrammet
37	2.6. Gröna fonden	Milsten etapp	Undertecknande av avtal mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och SmartCap
38	2.6. Gröna fonden	Milsten etapp	SmartCap antar investeringspolicyn
44	3.1. Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Milsten etapp	Inrättande av en datahanteringsgrupp vid statistikkontoret, ekonomi- och kommunikationsministeriet och myndigheten för det statliga informationssystemet
70	4.4. Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Milsten etapp	Regeringens beslut om nödvändiga investeringar för att mildra de försvarsrelaterade höjdbegränsningarna för vindkraftparker
71	4.4. Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Milsten etapp	Antagande av regeringens beslut om inledande av utarbetandet av den nationella utvecklingsplanen för energisektorn, utnämning av ansvariga och tidsfrister
74	4.5. Program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. skydd mot stormar)	Milsten etapp	Undertecknande av avtal om medfinansiering av nätinvesteringar med systemansvariga för överföringssystem
81	5.1. Införa säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Milsten etapp	Regeringens antagande av utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035
89	5.4. Anläggning av spårvagnslinjen i Tallinns gamla hamn	Milsten etapp	Slutförande av projekteringen av spårvägsbygget
106	6.3. Stärka primärvården	Milsten etapp	Ikraftträdande av regeringsdekret om ändring av förteckningen över hälso- och sjukvårdstjänster i Estlands sjukförsäkringskassa för tillgång till specialistvård
107	6.3. Stärka primärvården	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringar av regeringsdekret om ändring av förteckningen över hälso- och sjukvårdstjänster i Estlands sjukförsäkringskassa avseende kostnader och tjänster för allmänpraktiserande läkare
113	6.6. Tillhandahållande av arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Milsten etapp	Ikraftträdande av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret om att stärka systemet med ”mitt första jobb”
124	Revision och kontroll	Milsten etapp	Ikraftträdande av regeringsförordningen om den rättsliga ramen för genomförande och övervakning av Estlands återhämtnings- och resiliensplan.
		Avbetalningsbelopp	142 977 720 EUR

Andra inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
1	1.1. Digital omvandling i företag	Milsten etapp	Inbjudan att lämna förslag med tilldelningskriterier och tilldelningsvillkor
11	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Milsten etapp	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer stödvillkoren för utveckling av digitala färdigheter
16	1.5.1. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – landstrategier och regionala strategier	Milsten etapp	Utarbetande av strategier
19	1.5.2. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – Innovativa affärscentrum på viktiga exportmarknader	Milsten etapp	Förberedande analys för att fastställa företagscentrumens innehåll och lokalisering
21	1.5.3. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – globala påverkansgrupper för e-export och virtuella faser	Milsten etapp	Inrättande av effektgrupper och val av destinationer för globala digitala uppdrag
25	2.2. Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Milsten etapp	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer villkoren för stöd till utveckling av grön kompetens
32	2.4. Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller	Milsten etapp	Ikraftträdande av ministerdekretet om fastställande av villkoren för beviljande av bidrag
34	2.5. Införande av resurseffektiv grön teknik	Milsten etapp	Offentliggörande av inbjudan att lämna förslag för bidrag
51	3.4. #Bürokratt program (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Tillgång till digitala offentliga tjänster via den virtuella assistentplattformen
54	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Milsten etapp	Utveckling av centralt levererade/delade it-bastjänster
65	4.2. Stöd till renovering av flerbostadshus	Milsten etapp	Offentliggörande av ansökningsomgångar för renoveringsbidrag för bostadshus
68	4.3. Stöd till renovering av små bostadshus	Milsten etapp	Offentliggjorda ansökningsomgångar för renoveringsbidrag
90	5.4. Anläggning av spårvagnslinjen i Tallinns gamla hamn	Milsten etapp	Tilldelning av byggentreprenadkontrakt
114	6.6. Tillhandahållande av arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Milsten etapp	Handlingsplan för ungdomsgarantin
117	6.8. Långtidsvård	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringar i lagen om social trygghet
		Avbetalningsbelopp	142 977 720 EUR

Tredje inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
7	1.3. Utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	utveckling av plattformar för elektronisk godstransportinformation (eFTI)
24	2.1. Grön omställning av företag	Milsten etapp	Arbetsgruppen för grön omställning antar handlingsplanen för den cirkulära ekonomin
41	2.7. Skapa möjligheter för användning av teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi	Milsten etapp	Ikraftträdande av ministerdekretet om fastställande av villkoren för beviljande av stöd
47	3.2. Utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda personer	Mål	Lansering av tjänster för personliga livsevenemang och/eller proaktiva tjänster
49	3.3. Utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare	Mål	Införande av it-utveckling som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och nätsluss
63	4.1. Främjande av energieffektivitet	Milsten etapp	Ingående av ett samarbetsavtal med villkor för samarbete mellan SA Kredex/Enterprise Estonia och regionala utvecklingscentrum
76	4.6. Program för att öka energiproduktionen i industriområden	Milsten etapp	Offentliggörande av en inbjudan att lämna förslag för projekt som främjar energiproduktion i industrianläggningar
78	4.7. Pilotprogram för energilagring	Milsten etapp	Offentliggörande av en ansökningsomgång för ett pilotprogram för energilagring
82	5.1. Införa säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Milsten etapp	Antagande av genomförandeplanen för utveckling av grön hållbar kollektivtrafik inom ramen för utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035
92	5.5. Kommunernas investeringar i cykel- och gångvägar	Milsten etapp	Ansökningsomgång för bidrag
95	6.1. En genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Godkännande av den strategiska ramen för att åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal
96	6.1. En genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdande av hälso-och arbetsministerns dekret om ändring av ersättningssystemet för läkare och farmaceuter
99a	6.2.a anläggning av TERVIKUM	Milsten etapp	Undertecknande av kontraktet för uppförandet av TERVIKUM
108	6.3. Stärka primärvården	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringar i lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationen
109	6.4. Förnyelse av styrningen av e-hälsa	Milsten etapp	Godkännande av ramen för styrning av e-hälsa och dess genomförandefärdplan
116	6.7. Förlängning av arbetslöshetsförsäkringsförmånernas varaktighet	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om arbetslöshetstjänster och förmåner samt lagen om arbetslöshetsförsäkring
118	6.8. Långtidsvård	Milsten etapp	Handlingsplan för en integrerad vårdmodell
122	6.9. Minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män	Milsten etapp	Digitalt verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män
		Avbetalningsbelopp	142 977 720 EUR

Fjärde inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
2	1.1. Digital omvandling i företag	Mål	Beviljande av bidrag
12	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Inskrivning i utbildningsverksamhet
17	1.5.1. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – landstrategier och regionala strategier	Milsten etapp	Upphandling av studier
29	2.3. Program för utveckling av grön teknik	Milsten etapp	Inrättande av programmet för utveckling av grön teknik
35	2.5. Införande av resurseffektiv grön teknik	Mål	Antal projekt som beviljats bidrag efter inbjudan att lämna förslag
43a	2.8 investeringsstöd för försörjningstrygghet	Milsten etapp	Offentliggörande av inbjudan att lämna förslag för bidrag
55	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Offentliga myndigheters utbyggnad av nationell privat molninfrastruktur
56	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Milsten etapp	Utvidgning av molninfrastrukturen till dataplatsen
84a	5.2.Ett multifunktionellt arbetsfartyg	Milsten etapp	Kontrakt undertecknat för byggande av fartyget
86a	5.3.a anläggning av Rail Baltic viadukter	Milsten etapp	Byggentreprenadkontrakt för uppförande av Rail Baltic viadukter
96a	6.1 en genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdandet av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret och ändringen av lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationer om inrättande av ersättningssystemet för sjuksköterskor
97	6.1. En genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Mål	Tillträde till sjuksköterskeutbildning
121	6.9. Minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män	Milsten etapp	Regeringens antagande av utvecklingsplanen för välfärd 2023–2030
123	6.9. Minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män	Milsten etapp	Digitalt verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män
125	8.1 underlättande av utbyggnaden av förnybara energikällor	Milsten etapp	Offentliggörande av inbjudan att lämna förslag till stöd för lokala myndigheter
126	8.1 underlättande av utbyggnaden av förnybara energikällor	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringarna av de relevanta lagarna om rationalisering av förfarandena för tillståndsgivning, planering och miljökonsekvensbedömning
129	8.2 program för att öka tillgången till eldistributionsnätet för produktion av förnybar energi	Milsten etapp	Undertecknande av samfinansieringsavtalet för eldistributionsnätet
131	8.3 ökad produktion och användning av hållbar biogas och biometan	Milsten etapp	Ansökningsomgång för bidrag för att stödja användningen av biometan
		Avbetalningsbelopp	142 977 720 EUR

Femte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
4	1.2. Utveckling av e-byggande	Milsten etapp	Antagande av internationella standarder och bästa praxis för användning av digital teknik inom byggsektorn
8	1.3. Utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	utveckling av gränssnittet ECMR (Electronic Consignment Note)
14	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Antal nya moduler för kompetenshöjning och omskolning
15	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Översyn av kvalifikationsstandarder för IKT-specialister.
26	2.2. Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Mål	Antal moduler för kompetenshöjning och omskolning
39	2.6. Gröna fonden	Mål	Volym av investeringar i riskkapitalfonder eller kapitalinvesteringar i företag
43b	2.8 investeringsstöd för försörjningstrygghet	Mål	Antal projekt som tilldelats efter inbjudan att lämna förslag
57	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Migrering av kritiska system till den nationella molninfrastrukturen vid dataambassaden
58	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Central säkerhetsprövning av offentliga myndigheters informationssystem
59	3.6. Om fastställande av en strategisk analys av penningtvätt och finansiering av terrorism i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdande av ändringen av lagen om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism och av andra lagstiftningsmässiga, administrativa och avtalsmässiga ändringar som behövs för centrumet för strategisk analys
61	3.8. Uppbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet	Mål	Utbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet till nya anläggningar
64	4.1. Främjande av energieffektivitet	Milsten etapp	Digitala verktyg för att underlätta tillgången till information om renovering, inbegripet visualisering av resultaten av renoveringen och uppskattning av renoveringskostnaderna, har tagits i bruk.
66	4.2. Stöd till renovering av flerbostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda
69	4.3. Stöd till renovering av små bostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda
72	4.4. Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Milsten etapp	Ikraftträdande av relevant primär- och/eller sekundärlagstiftning och offentliggörande av vägledande material för att minska hindren för installation av anläggningar för produktion av förnybar energi och energilagringsanläggningar
80a	4.8 främja utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker	Milsten etapp	Uppdragstagare för radar- och passiva radarsystem/radarsensorer som valts ut och kontrakt undertecknats
94	6.1. En genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdande av regeringsförordningen om färdplanen för utveckling av sjukhusnätverket
119	6.8. Långtidsvård	Milsten etapp	Ikraftträdande av dekretet från ministern för socialt skydd
120	6.8. Långtidsvård	Milsten etapp	Ikraftträdande av lagändringarna av stödsystemet för barn med stora vårdbehov
127	8.1 underlättande av utbyggnaden av förnybara energikällor	Milsten etapp	Regeringsbeslut om fastställande av prioriterade utvecklingsområden för vindkraft
128	8.1 underlättande av utbyggnaden av förnybara energikällor	Mål	Stöd till lokala myndigheter
132	8.3 ökad produktion och användning av hållbar biogas och biometan	Milsten etapp	Oberoende undersökning som identifierar nödvändiga regleringsmässiga, organisatoriska och finansiella insatser
		Avbetalningsbelopp	142 977 720 EUR

Sjätte inbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
3	1.1. Digital omvandling i företag	Mål	Beviljande av bidrag
5	1.2. Utveckling av e-byggande	Milsten etapp	Tillgång till offentliga tjänster på e-byggplattformen
6	1.2. Utveckling av e-byggande	Mål	Slutförande av utvecklings- och prototypprojekt
9	1.3. Utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	Totalt antal slutförda projekt
33	2.4. Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller	Mål	Antal projekt som får stöd
42	2.7 skapa möjligheter för användning av teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi	Milsten etapp	Teknik och utrustning för produktion av grön vätgas
45	3.1. Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Mål	Slutförande av projekt för förbättrad datakvalitet
46	3.1. Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Mål	Offentliggörande av datamängder på den nationella portalen för öppna data
48	3.2. Utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda personer	Mål	Lansering av personliga evenemangstjänster och proaktiva tjänster
50	3.3. Utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare	Mål	Införande av it-utveckling som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och nätsluss
52	3.4. #Bürokratt program (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Introduktion av den virtuella assistenten Bürokratt i digitala offentliga tjänster
53	3.4. #Bürokratt program (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Tillgång till digitala offentliga tjänster via den virtuella assistentplattformen
62	3.8. Uppbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet	Mål	Utbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet till nya anläggningar
73	4.4. Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Milsten etapp	Regeringens antagande av den nationella utvecklingsplanen för energisektorn
91	5.4 anläggning av spårvagnslinjen i Tallinns gamla hamn	Mål	Ny spårvagnslinje i drift
93	5.5. Kommunernas investeringar i cykel- och gångvägar	Mål	Infrastruktur för cykel- och gångbanor färdigställd
100a	6.2.a anläggning av TERVIKUM	Milsten etapp	TERVIKUM uppförd
115	6.6. Tillhandahållande av arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Mål	Antal ungdomar som deltar i programmet ”Mitt första jobb”
133	8.3 ökad produktion och användning av hållbar biogas och biometan	Milsten etapp	Utarbetande av en handlingsplan för produktion och utbyggnad av biogas och biometan
		Avbetalningsbelopp	142 977 720 EUR

Sjunde utbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Relaterad åtgärd (reform eller investering)	Hållpunkt/Mål	Namn
10	1.3. Utveckling av digitala fraktsedlar	Milsten etapp	Efterhandsutvärdering av utvecklingen och införandet av digitala fraktsedlar
13	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Slutförande av utbildningsverksamhet
18	1.5.1. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – landstrategier och regionala strategier	Mål	Antal landsstrategier och regionala exportstrategier
20	1.5.2. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – Innovativa affärscentrum på viktiga exportmarknader	Mål	Antal öppnade affärscentrum
22	1.5.3. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – globala påverkansgrupper för e-export och virtuella faser	Mål	Antal besök som genomförts av de globala påverkansgrupperna och antalet större evenemang där Estland var representerat genom ”virtuella etapper”
27	2.2. Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Mål	Personer som deltar i program för kompetenshöjning och omskolning
30	2.3. Program för utveckling av grön teknik	Mål	Antal kluster som får stöd genom programmet för utveckling av grön teknik
31	2.3. Program för utveckling av grön teknik	Mål	Antal nystartade företag som fått stöd genom programmet för utveckling av grön teknik och som har fått privata investeringar
36	2.5. Införande av resurseffektiv grön teknik	Mål	Antal slutförda projekt
40	2.6. Gröna fonden	Mål	Volym av investeringar i riskkapitalfonder eller kapitalinvesteringar i företag
43	2.7. Skapa möjligheter för användning av teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi	Mål	Bidrag till teknik för grön vätgas baserad på förnybar energi motsvarande minst 49.49 miljoner euro
43c	2.8 investeringsstöd för försörjningstrygghet	Mål	Antal slutförda projekt
60	3.7. Informationssystem för strategisk analys i realtid av penningtvätt och finansiering av terrorism	Milsten etapp	Utveckling av det nya IKT-analyssystemet i realtid för centrumet för strategisk analys och tillhandahållande till finansunderrättelseenheten
67	4.2. Stöd till renovering av flerbostadshus	Mål	Beräknad årlig minskning av utsläppen av växthusgaser
69a	4.3 stöd till renovering av små bostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda
75	4.5. Program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. skydd mot stormar)	Mål	Ytterligare nätkapacitet som skapas genom investeringar i överföringsnätet
77	4.6. Program för att öka energiproduktionen i industriområden	Mål	Ytterligare anslutningskapacitet för produktion av förnybar el i eller nära industrianläggningar som är anslutna till nätet
79	4.7. Pilotprogram för energilagring	Mål	Ytterligare värmelagringskapacitet till följd av investeringsstöd
80	4.7. Pilotprogram för energilagring	Mål	Ytterligare lagringskapacitet för el till följd av investeringsstöd
80b	4.8 främja utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker	Milsten etapp	Radarsystem och passiva radarsystem/sensorer tas i drift
80c	4.8 främja utvecklingen av havsbaserade vindkraftparker	Milsten etapp	Avskaffande av höjdbegränsningen för havsbaserade vindkraftverk i Rigabukten och de estniska öarna Hiiumaa, Saaremaa och Vormsi
83	5.1. Införa säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Milsten etapp	Genomförande av utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035
85a	5.2.Ett multifunktionellt arbetsfartyg	Milsten etapp	Levererat fartyg
87a	5.3.a anläggning av Rail Baltic viadukter	Mål	Viadukter färdigställda
98	6.1. En genomgripande förändring av organisationen av hälso- och sjukvården i Estland	Milsten etapp	Ikraftträdande av ministerförordningen om ändring av avtalet mellan socialministeriet och universitetet i Tartu om brist på läkare inom vissa specialiseringar
130	8.2 program för att öka tillgången till eldistributionsnätet för produktion av förnybar energi	Mål	Färdigställd byggnation och ytterligare tillgänglig kapacitet på 160 MW
134	8.3 ökad produktion och användning av hållbar biogas och biometan	Mål	Installation av ny produktionskapacitet för biometan
		Avbetalningsbelopp	95 318 480 EUR

AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG

1.Arrangemang för övervakning och genomförande av planen för återhämtning och resiliens

Övervakningen och genomförandet av Estlands plan för återhämtning och resiliens ska ske i enlighet med följande arrangemang:

Finansministeriet som ansvarigt ministerium och det statliga delade servicecentrumet ska säkerställa övergripande samordning, övervakning och genomförande av planen för återhämtning och resiliens. Det statliga gemensamma servicecentrumet ska utföra den förvaltande myndighetens uppgifter. Finansministeriets avdelning för statsbudget ska i samarbete med det statliga gemensamma servicecentrumet utföra de uppgifter som rör övervakning och utvärdering.

Sektorsministerier och sektorsorgan ska utföra de uppgifter som de tilldelas i samband med genomförandet av planen. Deras avdelningar ska också stödja övervakningen av hur de projekt som faller under deras behörighet fortskrider och upprätthålla ett nära samarbete med det statliga gemensamma servicecentrumet och finansministeriet. I detta syfte ska det befintliga operativsystemet för strukturfonderna (SFOS) användas för att registrera alla uppgifter som rör genomförandet och övervakningen av planen.

Finansministeriets avdelning för ekonomistyrning, revisionsmyndigheten, ska genomföra regelbundna revisioner av de förvaltnings- och kontrollsystem som införts. Den ska också utarbeta en sammanfattning av de revisioner som utförts när det gäller ansökningar om utbetalningar. Revisionsmyndigheten ska också vara värd för sambandscentralen för bedrägeribekämpning.

Alla nationella och externa källor ska budgeteras tillsammans i sektorsspecifika program som möjliggör transparent övervakning av sektorsfinansiering och gör det möjligt att identifiera risker och förebygga dubbelfinansiering.

2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till de underliggande uppgifterna

Det statliga gemensamma servicecentrumet i egenskap av förvaltningsmyndighet ska ansvara för att lämna in ansökningar om utbetalning till Europeiska kommissionen och för att upprätta den förvaltningsförklaring genom vilken det intygas att medlen har använts för avsett ändamål, att uppgifterna är fullständiga, korrekta och tillförlitliga och att kontrollsystemet ger den säkerhet som krävs. Dessutom ska övervakning och utvärdering säkerställas av finansministeriet i samarbete med det statliga gemensamma servicecentrumet.

Uppgifter om genomförandet och övervakningen av planen ska lagras i det befintliga integrerade informationssystemet, det operativa systemet för strukturfonderna (SFOS). SFOS anpassas till kraven i förordning (EU) 2021/241 om insamling av uppgifter, lägesrapporter och ansökningar om utbetalning, bland annat för att samla in indikatorer och annan information som behövs för att visa och rapportera uppnåendet av delmål och mål. SFOS ska användas av alla aktörer som deltar i genomförandet av planen. Informationen i SFOS ska kontinuerligt uppdateras om planens framsteg och resultat, inbegripet konstaterade brister och alla korrigerande åtgärder som vidtagits.

I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Estland, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har uppnåtts, lämna in en vederbörligen motiverad ansökan om utbetalning av det ekonomiska bidraget till kommissionen. Estland ska se till att kommissionen på begäran har fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som stöder en korrekt motivering av ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revisions- och kontrolländamål.

(1) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution med naturgas som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(2) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(3) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av icke återvinningsbart farligt avfall, och för befintliga anläggningar, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från aska från förbränning, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(4) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermontera återvinning av separerat avfall för kompostering av biologiskt avfall och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(5) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution med naturgas som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(6) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(7) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av icke återvinningsbart farligt avfall, och för befintliga anläggningar, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från aska från förbränning, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(8) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermontera återvinning av separerat avfall för kompostering av biologiskt avfall och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(9) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution med naturgas som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(10) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(11) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av icke återvinningsbart farligt avfall, och för befintliga anläggningar, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från aska från förbränning, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(12) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermontera återvinning av separerat avfall för kompostering av biologiskt avfall och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(13) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution med naturgas som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(14) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(15) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av icke återvinningsbart farligt avfall, och för befintliga anläggningar, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från aska från förbränning, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(16) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermontera återvinning av separerat avfall för kompostering av biologiskt avfall och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(17) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution med naturgas som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(18) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(19) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av icke återvinningsbart farligt avfall, och för befintliga anläggningar, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från aska från förbränning, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(20) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermontera återvinning av separerat avfall för kompostering av biologiskt avfall och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(21) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande infrastruktur för överföring och distribution med naturgas som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(22) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade utsläpp av växthusgaser som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(23) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av icke återvinningsbart farligt avfall, och för befintliga anläggningar, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring eller användning eller återvinna material från aska från förbränning, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

(24) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermontera återvinning av separerat avfall för kompostering av biologiskt avfall och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd. för vilka bevis läggs fram på anläggningsnivå.

Top

All

Choose the experimental features you want to try