EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 21.4.2023
COM(2023) 201 final
2023/0105(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om ändring av rådets direktiv 2001/110/EG om honung, 2001/112/EG om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel, 2001/113/EG om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel och 2001/114/EG om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel
{SEC(2023) 162 final} - {SWD(2023) 97 final} - {SWD(2023) 98 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
De så kallade frukostdirektiven är sju direktiv som innehåller gemensamma regler om sammansättning, beteckning, märkning och presentation av vissa livsmedel i syfte att skydda konsumenternas intressen och säkerställa den fria rörligheten för dessa produkter på den inre marknaden. Frukostdirektiven fungerar på samma sätt som de handelsnormer som fastställts för vissa jordbruksprodukter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eftersom de innehåller tekniska beskrivningar av jordbruksprodukter, deras sammansättning, egenskaper och de produktionsmetoder som används.
Produkter för vilka sådana gemensamma regler har fastställts får saluföras under respektive varubeteckning endast om de överensstämmer med dessa regler. Användningen av dessa varubeteckningar har normalt ett betydande kommersiellt värde eftersom konsumenterna känner igen dem och fattar beslut om sina inköp på grundval av dem.
Föråldrade regler kan hindra innovation eller leda till att konsumenternas förväntningar inte uppfylls. I sådana fall måste reglerna anpassas. De nuvarande frukostdirektiven är över tio år gamla. Under det senaste decenniet har marknaderna för livsmedel utvecklats avsevärt, till följd av innovation men också av förändrade samhällsintressen och förändrad efterfrågan bland konsumenter. Därför bör vissa regler i frukostdirektiven ses över.
Revideringen sker också mot bakgrund av kommissionens från jord till bord-strategi och FN:s mål för hållbar utveckling (avsnitt 6.1). I från jord till bord-strategin tillkännagavs att revideringen av unionens handelsnormer, som förväntas omfatta frukostdirektiven på grund av deras likhet med handelsnormer, skulle syfta till att främja spridningen av och tillgången på hållbara produkter. Kommissionen försökte också underlätta övergången till hälsosammare kostvanor och stimulera omformulering av produkter, särskilt när det gäller livsmedel med höga halter av fett, socker och salt. För att ge konsumenterna möjligheten att göra välgrundade och hållbara livsmedelsval meddelade kommissionen också att den skulle överväga att föreslå en utvidgning av de obligatoriska uppgifterna om ursprung eller härkomst för vissa produkter, samtidigt som den fullt ut beaktar effekterna på den inre marknaden.
När det gäller särskilt direktiv 2001/110/EG hänvisar rådets ordförandeskap i sina slutsatser av den 15–16 december 2020 om näringsvärdesmärkning, näringsprofiler och ursprungsmärkning på framsidan av förpackningar till medlemsstaternas uppmaningar i rådet (jordbruk och fiske) att se över det direktivet i syfte att specificera ursprungsländerna för den honung som används i honungsblandningar, och uppmanar kommissionen att börja utarbeta ett lagstiftningsförslag för att ändra direktivet i enlighet med detta. I sin resolution av den 20 oktober 2021 om en från jord till bord-strategi för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem uppmanar Europaparlamentet också kommissionen att föreslå ändringar i lagstiftningen angående reglerna om märkning av honung, som leder till bättre konsumentinformation.
Mot bakgrund av ovanstående bör frukostdirektiven ses över, särskilt rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung, rådets direktiv 2001/112/EG av den 20 december 2001 om fruktjuicer och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel, rådets direktiv 2001/113/EG av den 20 december 2001 om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel och rådets direktiv 2001/114/EG av den 20 december 2001 om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Vart och ett av de fyra direktiv som berörs av detta förslag är fristående rättsakter som reglerar de berörda produkterna. Även om de allmänna reglerna i livsmedelslagstiftningen är tillämpliga om inget annat föreskrivs i direktiven, finns det inga andra rättsakter som direkt berör de aspekter som regleras i dessa direktiv om honung, fruktjuicer och vissa liknande produkter, sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré eller vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Revideringen bidrar till andra åtgärder inom ramen för från jord till bord-strategin och Europas plan mot cancer, som syftar till att främja mer hållbara och hälsosamma kostvanor. Den överensstämmer med den kommande revideringen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation till konsumenterna när det gäller ursprung och näringsvärdesmärkning. Revideringen syftar också till att komplettera det tillkännagivna förslaget om en rättslig ram för hållbara livsmedelssystem.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Artikel 37 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (konsoliderad Amsterdam version) är den rättsliga grunden för de fyra direktiv som är föremål för denna revision. Artikel 43 i EUF-fördraget är den motsvarande rättsliga grunden för att ändra dessa direktiv.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att befogenheterna för jordbrukspolitiken ska delas mellan unionen och medlemsstaterna.
Unionens lagstiftning om handelsnormer för jordbruksprodukter, inklusive frukostdirektiven, har för många produkter ersatt heterogena tidigare nationella standarder. Harmoniseringen av medlemsstaternas lagstiftning om de produkter som omfattas av de fyra frukostdirektiven motiverades med att skillnaderna mellan de nationella lagstiftningarna för produkterna i fråga kunde leda till illojal konkurrens och vilseleda konsumenterna och därmed ha en direkt inverkan på den inre marknadens funktion. Med tanke på konsekvenserna för den inre marknaden kunde enskilda medlemsstater inte i tillräcklig utsträckning hantera frågan genom nationella standarder.
Även om unionens handelsnormer, inklusive frukostdirektiven, har uppnått de avsedda målen, finns det ett behov av att ändra dem för att tillgodose nya behov, problem och frågor som har uppstått sedan rättsakterna antogs, som t.ex. hållbarhetsaspekter. Detta förslag till ändring av fyra frukostdirektiv består huvudsakligen av en uppdatering av krav och produktdefinitioner och ändrar därför inte väsentligt den fördelning av befogenheter mellan unionen och medlemsstaterna som fastställs i den ändrade lagstiftningen.
När det gäller ursprungsmärkning av honung har konsumenterna i enlighet med skäl 5 i direktiv 2001/110/EG rätt att få veta honungens geografiska ursprung. Bland annat produceras olika sorters honung från olika växter och träd. Miljömässiga, geografiska och klimatmässiga förhållanden kan påverka produktegenskaperna hos den honung som produceras i olika delar av världen. Blandning av honung av olika geografiskt ursprung påverkar också dessa egenskaper. Därför finns det ett nära samband mellan honungens produktegenskaper och kvalitet och dess ursprung. För att säkerställa att konsumenterna får korrekt information om egenskaperna och kvaliteten hos den honung de konsumerar är det nödvändigt att fullständig information om detta finns tillgänglig så att konsumenterna inte vilseleds. Enligt det nu gällande direktivet krävs därför att det land eller de länder där honungen har skördats ska anges på etiketten. I direktivet ges emellertid också möjlighet att i förekommande fall ersätta förteckningen över honungens ursprungsländer med något av följande: blandning av EU-honung, blandning av icke-EU-honung, blandning av EU- och icke-EU-honung. Bristen på harmonisering av EU-normerna har lett till skillnader i märkningen av honung i unionen som kan vilseleda konsumenterna och försvåra den inre marknadens funktion. Till exempel kan aktörer som importerar honungsblandningar som ska förpackas i en medlemsstat som kräver en enskild förteckning över länder inte veta vilka specifika ursprungsländer honungen kommer ifrån. Med tanke på det nära sambandet mellan honungens kvalitet och dess ursprung och mot bakgrund av målet i från jord till bord-strategin att stärka konsumenternas förmåga att göra välgrundade val, bland annat när det gäller livsmedlens ursprung, och behovet av att förbättra den inre marknadens funktion, är det lämpligt att harmonisera reglerna för ursprungsmärkning och avskaffa möjligheten att inte förteckna ursprungsland eller ursprungsländer om honungen har sitt ursprung i mer än ett land.
I avsaknad av gemensamma EU-regler om minskning av naturligt förekommande socker i fruktjuicer skulle kvaliteten och äktheten (dvs. kravet på att det naturligt förekommande sockret verkligen har avlägsnats genom en särskild process och inte genom utspädning med vatten eller genom att använda juice från omogen frukt) hos dessa drycker inte harmoniseras i hela unionen. Eftersom sådana produkter kommer att bli alltmer tillgängliga på unionsmarknaden finns det ett behov av att fastställa en rättslig ram på unionsnivå för att underlätta produkternas fria rörlighet mellan medlemsstaterna, samtidigt som man upprätthåller skyddet av konsumenternas intressen när det gäller fruktjuicer (dvs. undviker förvirring) och säkerställer både en ändamålsenlig och rättvis konkurrens för aktörerna och kvaliteten och integriteten hos dessa fruktjuicer med minskat innehåll av socker, på grund av den process som kan påverka produktens egenskaper.
Slutligen bör direktivet om hållbarhetsbehandlad, dehydratiserad mjölk omfatta en bearbetningsmetod för att framställa laktosfria mjölkprodukter för att tillgodose konsumenternas förändrade behov, och det engelska uttrycket ”evaporated milk” bör anpassas till internationella standarder.
•Proportionalitetsprincipen
För var och en av de viktigaste föreslagna ändringarna av de fyra berörda frukostdirektiven går den valda strategin inte längre än vad som är lämpligt och nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
När det gäller ursprungsmärkning av honung syftar den föreslagna ändringen till att säkerställa att honung kan åtnjuta fri rörlighet på den inre marknaden och att konsumenterna har tillgång till fullständig information om honungens ursprung, med tanke på det nära sambandet mellan honungens kvalitet och dess ursprung. Att ersätta förteckningen över enskilda länder med en hänvisning till en blandning kan minska bördan för aktörerna, men det är inte tillräckligt för att garantera att konsumenterna får fullständig information om honungens ursprung. Eftersom skyldigheten att ange alla enskilda länder där honungen har sitt ursprung, utan möjlighet att ersätta de enskilda beteckningarna med en hänvisning till en blandning, redan är ett krav i flera medlemsstater, kan denna regel dessutom ha vilselett konsumenterna och försvårat den inre marknadens funktion. Att avskaffa möjligheten att inte ange ursprungsland eller ursprungsländer om honungen har sitt ursprung i mer än ett land är därför en proportionerlig metod för att uppnå de eftersträvade målen.
När det gäller fruktjuicer med minskat innehåll av socker har man valt att skapa en ny produktkategori och att fastställa minskningen av sockerhalten till samma nivå som i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden om minskat innehåll av socker (minst 30 %), för att säkerställa samstämmighet mellan dessa två rättsliga ramar och undvika förvirring hos konsumenterna, även om ”minskat innehåll av socker” för denna nya produktkategori inte är ett näringspåstående utan en del av beteckningen i sig. Dessutom måste slutprodukterna ha alla andra viktiga fysiska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaper som krävs för att konsumenterna ska få en kvalitetsprodukt.
När det gäller sylt skulle metoder som skulle ändra mängden socker (dvs. sänka kravet på lägsta mängd socker eller avskaffa kravet på lägsta mängd socker) ha inneburit fler nackdelar än fördelar. Att ändra tröskelvärdet för den lägsta mängd socker som behövs i sylt för att sylt ska kunna konserveras, få rätt konsistens och rätt munkänsla är inte utan konsekvenser. För det första är det mycket komplicerat ur teknisk synvinkel, eftersom det krävs att man hittar en ny lämplig nivå där sylten fortfarande gelerar med lämplig typ av och mängd pektiner. För det andra skulle det få betydande ekonomiska konsekvenser och en icke försumbar miljöpåverkan (dvs. ytterligare matsvinn eftersom sylten har kortare hållbarhet, mer vatten måste användas eftersom mer pektiner tillsätts, varvid det extra vattnet fortfarande måste avdunsta och pastöriseringen skulle ta längre tid, vilket båda kräver ytterligare energiförbrukning). En sänkning av det lägsta tröskelvärdet för mängden socker skulle också hindra industrin från att saluföra sylt med minskad sockerhalt i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden, eftersom det inte längre skulle vara tekniskt möjligt att framställa denna sorts sylt. Det lämpligaste alternativet är därför att tillåta fortsatt användning av varubeteckningarna ”sylt” och ”gelé” endast för produkter med en högre lägsta frukthalt än vad som krävs för närvarande. Detta hindrar inte heller industrin från att fortsätta att saluföra sylt med en minskad sockerhalt (minst 30 %) i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden.
När så är möjligt, som i fallet med hållbarhetsbehandlad, dehydratiserad mjölk, hänvisas till internationella standarder för att undvika att införa oproportionerliga regler som skulle göra den inre marknaden oförenlig med internationella standarder.
•Val av instrument
Det valda instrumentet är ett direktiv eftersom den befintliga lagstiftningen är införlivad i direktiven och det inte finns något påvisat behov av att ersätta dem med en direkt tillämplig förordning.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
För att förbereda revideringen har kommissionen publicerat en extern studie om stöd för utvärdering av handelsnormer (studien) och ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar om utvärdering av handelsnormer (utvärderingen). Båda dokumenten omfattar frukostdirektiven.
Med utgångspunkt i studien drogs i utvärderingen slutsatsen att unionens handelsnormer i allmänhet har varit ändamålsenliga när det gäller att uppnå de avsedda målen, utan att orsaka betydande oavsiktliga eller oväntade effekter. Särskilt i fråga om sylt, gelé och marmelad, tack vare bestämmelserna om lägsta sockerhalt och medlemsstaternas möjlighet att göra undantag i detta avseende, konstaterades det i utvärderingen att en tillfredsställande balans har uppnåtts mellan konsumenternas intresse av att säkerställa att produkten bevaras och behovet av att ta hänsyn till särskilda nationella särdrag samt politiska prioriteringar för att främja hälsosammare kostvanor (sylt med lägre halt av fritt socker). I utvärderingen konstaterades också att unionens handelsnormer ger ett betydande mervärde jämfört med internationella och privata handelsnormer, eftersom de i) är obligatoriska och kraven måste följas i hela unionen, ii) är anpassade till unionens specifika operativa situation och marknadssituation, och iii) ställer högre kvalitetskrav för många produkter. Utvärderingen visade att vissa befintliga normer eventuellt inte i tillräcklig utsträckning tog hänsyn till förändringar i teknik, marknadsföringsstrategier och konsumenternas preferenser. Detta gällde särskilt juice, där utvärderingen visade på följande problem: I direktiv 2012/12/EU fastställdes att tillsats av socker i fruktjuicer inte längre var tillåtet, och efter den 28 oktober 2016 var det inte längre tillåtet att ange uppgiften ”från och med den 28 april 2015 innehåller inga fruktjuicer tillsatt socker” för fruktjuicer, medan andra fruktbaserade drycker, inklusive nektar, kunde fortsätta att använda ”utan tillsatt socker” och uppgiften ”innehåller endast naturligt förekommande socker”, vilket skapade förvirring bland konsumenterna och ledde till illojal konkurrens.
•Samråd med berörda parter
Under 2019 genomförde kommissionen en utvärdering av handelsnormerna, inklusive frukostdirektiven eftersom de är likställda med handelsnormer, och inkluderade ett offentligt samråd. Senare, mellan den 8 juni och den 31 augusti 2021, genomförde kommissionen ett offentligt samråd om revideringen av unionens handelsnormer för jordbruksprodukter, inklusive frukostdirektiven eftersom de är likställda med handelsnormer, med hjälp av sin plattform EUSurvey. Kommissionen anordnade också en teknisk workshop med utvalda experter från livsmedelskedjan, konsumentgrupper, icke-statliga organisationer och den akademiska världen i samarbete med gemensamma forskningscentrumet den 9 september 2021 och samrådde med medlemsstaterna i ett riktat samråd från den 17 september till den 14 oktober 2021. Kommissionen anordnade också kompletterande samråd och bilaterala utbyten med viktiga intressenter via e-post och ad hoc-videomöten.
När det gäller honung ger unionens biodlingssektor sitt fulla stöd till strängare regler för ursprungsmärkning och att enskilda länder ska anges på honungsblandningar. Importörer och förpackare av honung betonade behovet av lika villkor och samma regler i alla medlemsstater.
När det gäller fruktjuicer stöder juiceindustrin skapandet av en ny kategori av fruktjuicer där naturligt förekommande socker har avlägsnats i den mån som andra väsentliga egenskaper inte påverkas. Dessutom uttryckte branschen sitt intresse för att kunna använda beteckningen fruktjuice även när andra ingredienser och tillsatser som kryddor, örter och fibrer har tillsatts. Detta skulle dock ändra de väsentliga egenskaperna hos fruktjuicer, som är en produkt med en begränsad förteckning över möjliga tillåtna ingredienser och ämnen. Slutligen begärde sektorn också att det skulle vara möjligt att på etiketten ange att fruktjuicer inte innehåller något tillsatt socker.
När det gäller sylt, gelé och marmelad vill de största tillverkarna behålla status quo i fråga om frukt- och sockerhalt, medan fruktleverantörerna förespråkar en ökning av frukthalten i dessa produkter.
•Konsekvensbedömning
Kommissionen har utarbetat en konsekvensbedömning om revideringen av unionens handelsnormer för jordbruksprodukter, inklusive frukostdirektiven eftersom de är likställda med handelsnormer, för att uppdatera reglerna för marknadsutveckling och säkerställa spridningen av och tillgången på hållbara produkter. Nämnden för lagstiftningskontroll avgav den 21 september 2022 ett positivt yttrande med reservation om konsekvensbedömningen. När det gäller de ändringar som omfattas av detta förslag begärde nämnden för lagstiftningskontroll att konsekvensbedömningen skulle förtydligas med avseende på bedömningen och jämförelsen av alternativen för de standarder som valts ut för ingående bedömningar, samt med avseende på de planerade kontrollmekanismerna, vilka behandlades i respektive avsnitt i konsekvensbedömningen.
När det gäller honung har följande alternativ övervägts:
·Ersättning av uttrycket ”icke-EU” med ursprungsländer utanför EU.
·Ersättning av uttrycket ”icke-EU” med den geografiska ursprungsregionen.
·Obligatorisk uppgift om alla enskilda ursprungsländer (medlemsstater och tredjeländer).
·Obligatorisk uppgift om alla enskilda ursprungsländer (medlemsstater och tredjeländer), inklusive procentandelen.
Det rekommenderade alternativet skapar rättssäkerhet för unionens producenter och importörer av honung. Medlemsstaterna och intressenterna betonade vid flera tillfällen behovet av bättre konsumentinformation om honungens ursprung i blandningar. Sammantaget har det tredje alternativet behållits, eftersom det skulle möjliggöra en exakt identifiering av ursprungsländerna och därmed tillgodose konsumenternas efterfrågan, samtidigt som kostnaderna och bördorna i samband med uppgiften om den exakta procentandelen av varje ursprung i honungsblandningar begränsas och unionens internationella åtaganden iakttas.
När det gäller fruktjuicer med minskat innehåll av socker har följande alternativ övervägts:
·Alternativ I: Att tillåta vissa bearbetningsmetoder för fruktjuice för att minska det naturligt förekommande sockret och, eftersom sockerhalten kommer att sänkas under de obligatoriska nivåerna, att lägga till ett undantag från det lägsta tillåtna Brixtalet för fruktjuice från koncentrat (förutsatt att vattentillsatsen inte överstiger det vatten som utvinns för koncentration).
·Alternativ II: Att tillåta vissa bearbetningsmetoder eller ingredienser för att minska det naturligt förekommande sockret, samtidigt som alla andra viktiga fysiska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaper hos slutprodukterna (t.ex. näringsämnen, smak, munkänsla) bevaras, för användning av beteckningarna för fruktjuice (fruktjuice från koncentrat osv.).
·Alternativ III: Samma som alternativ II, med tilläggskravet att minskningen av socker ska vara minst 30 % jämfört med en liknande produkt, i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden.
Sammantaget har det tredje alternativet behållits, eftersom det var det mest effektiva och proportionerliga för att säkerställa att konsumenten får korrekt information om produkten och att produkten är av god kvalitet. Detta skapar en tydlig rättslig ram och gör det möjligt för både större aktörer och små och medelstora företag som utvecklar denna nya produkt att planera sin affärsverksamhet och ger en grund för avkastning på investeringar i forskning och utveckling. Vetenskapen är tillräckligt avancerad för att man ska kunna verifiera äktheten hos fruktjuicer med minskad sockerhalt. Dessutom innebär alternativet inte någon betydande börda för de nationella kontrollmyndigheterna. Det finns en efterfrågan på omformulering av bearbetade produkter, särskilt produkter med lägre halt av fritt socker, både från konsumenter och hälsomyndigheter. Med alternativet tillgodoses denna efterfrågan. Med tanke på att livsmedelsföretagare och konsumenter redan är vana vid tröskelvärdet på 30 % minskning för alla produkter när det gäller näringspåståenden om sockerhalt, förefaller det konsekvent att använda samma tröskelvärde på 30 % för fruktjuicer med minskat innehåll av socker, snarare än att tillåta alla möjliga nivåer av minskat innehåll av socker, även under 30 %.
Alla alternativ innebär en positiv effekt för juiceindustrin som helhet, oavsett om det gäller framtida import från länder utanför unionen eller framtida saluföring inom unionen, i form av en säker avkastning på investeringarna och därmed en positiv ekonomisk effekt för tillverkarna. Det rekommenderade alternativet ger fler möjligheter till marknadssegmentering, vilket gör det möjligt att bättre bedöma slutproduktens kvalitet. Genom att säkerställa att konsumenterna får produkter med minskat innehåll av socker (fruktjuice med minskat innehåll av socker som har en allmänt bättre näringsprofil) bidrar man till målet att göra det möjligt för konsumenterna att göra välgrundade och hållbara livsmedelsval. Detsamma gäller för att säkerställa att beteckningarna inte skapar förvirring hos konsumenterna och får dem att välja en produkt som inte motsvarar deras förväntningar. Det rekommenderade alternativet kräver en minskning av sockerhalten med minst 30 %. Hälsoaspekten betonas ännu mer, eftersom sockerminskningen skulle vara minst 30 % och inte något lägre värde än så. Risken med detta alternativ är dock att färre produkter skulle säljas på marknaden med en så låg sockerhalt jämfört med de alternativ som inte kräver en minskning på minst 30 %. Om det krävs en obligatorisk uppgift om att produkten innehåller mindre socker skulle konsumenterna dock få en tydligare information om produktens egenskaper i fråga om minskad sockerhalt. Inga direkta miljöeffekter väntas, eftersom ingen av de processer som används för att minska det naturligt förekommande sockret anses kräva användning av produkter med betydande miljöpåverkan eller vara särskilt energikrävande.
När det gäller sylt har följande alternativ övervägts:
·Att helt och hållet avskaffa kravet på lägsta totala mängd socker.
·Att sänka kravet på lägsta totala mängd socker och fastställa det till exempel till 55 %, som i Frankrike, Tyskland och Nederländerna, eller till 50 %.
·Att öka den allmänna lägsta frukthalten till 450 g/1 000 g (i stället för dagens 350 g/1 000 g), som hittills varit förbehållna ”extra sylt” och ”extra gelé”, vilket följaktligen minskar den mängd tillsatt socker som krävs för att uppnå den lägsta halten av löslig torrsubstans i dessa produkter.
Sammantaget har det tredje alternativet behållits, eftersom det är det mest effektiva och proportionerliga för att säkerställa att den mängd tillsatt socker som krävs för att uppnå den lägsta halten av löslig torrsubstans i dessa produkter minskas samtidigt som produktens väsentliga egenskaper (konservering, konsistens och munkänsla) bibehålls. Detta innebär att den nuvarande frukthalt som används för ”extra sylt” och ”extra gelé” blir den nya frukthalt som ska användas för ”sylt” och ”gelé”, medan en ännu högre frukthalt ska användas för produkter med beteckningen ”extra sylt” och ”extra gelé”. Detta är ett ekonomiskt sunt alternativ som bygger på efterfrågestyrda överväganden om marknadssegmentering, både från den inre marknaden och den internationella handeln, och som främjar mer hälsosamma produkter med lägre halt av fritt socker. Det leder inte till ytterligare matsvinn. Det skapar ingen ny administrativ börda, samtidigt som status quo bibehålls när det gäller medlemsstaternas möjlighet att anpassa sig till sina nationella preferenser och i sin nationella lagstiftning minska den lägsta sockerhalten i sylt och gelé.
Detta alternativ skulle automatiskt minska det socker som tillsätts i produkterna. I teorin skulle detta alternativ kunna öka kostnaderna för bearbetningsföretagen; det beräknas dock bli en marginell ökning eftersom de allra flesta sylter som saluförs i unionen redan har en frukthalt som är lika stor som eller högre än den frukthalt som för närvarande krävs för extra sylt. Alternativet skulle medföra vissa kostnader för sektorn att anpassa alla etiketter för förpackningar. Denna ekonomiska konsekvens skulle kunna åtgärdas genom en övergångsfas i tillämpningen av de nya reglerna. Om frukthalten i sylt höjs till samma nivå som för extra sylt över hela linjen skulle detta endast påverka kostnaderna och organisationen av produktionen för de tillverkare som för närvarande inte framställer extra sylt, eftersom de för deras produkter skulle behöva ändra sin produktion för att öka frukthalten och därmed kunna fortsätta att använda beteckningen ”sylt”. De ekonomiska konsekvenserna skulle därför vara relativt begränsade. När det gäller de sociala konsekvenserna syftar detta alternativ till att påverka halten av fritt socker i sylt och mängden hel frukt som konsumeras, men inte hållbarheten, eftersom den lägsta totala sockerhalten förblir oförändrad. Det skulle inte heller ta bort medlemsstaternas möjlighet att tillåta en lägre lägsta sockerhalt och skulle inte hindra saluföring av sylt med en minskad sockerhalt (minst 30 %) i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden. Vid samma portionsstorlek skulle denna ändring leda till en ökning av den totala mängden frukt i sylt och ett lägre intag av fritt socker. Den viktigaste effekten av detta alternativ skulle vara att det inte längre skulle finnas produkter som är märkta som sylt med lägre total mängd frukt tillgängliga på unionsmarknaden, vilket skulle höja standarden över hela linjen för konsumenterna och säkerställa högre kvalitet för konsumenterna. Ingen direkt miljöpåverkan förväntas. Alternativet kan snarare skapa en ökad avsättning för frukt som inte uppfyller handelsnormerna för färsk konsumtion och på så sätt ha en positiv inverkan på matsvinnet. Denna positiva effekt är dock svår att kvantifiera, eftersom den beror på varje fruktsort och varje produktionsregion i unionen.
Förslaget till ändring av de fyra direktiven förväntas inte ha någon direkt miljöpåverkan. Det har därför inte fastställts några aspekter som avsevärt skadar miljön eller som är oförenliga med den europeiska klimatlagen.
De rekommenderade alternativen ansågs bidra till följande mål för hållbar utveckling (hållbarhetsmål):
–Hållbarhetsmål 2: Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk (Delmål 2.4: Till 2030 säkerställa hållbara livsmedelsproduktionssystem och använda tåliga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, bidrar till att bevara ekosystemen, stärker förmågan att anpassa sig till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämningar och andra katastrofer och successivt förbättrar kvaliteten på mark och jord).
–Hållbarhetsmål 3: Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar (Delmål 3.4: Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande).
–Hållbarhetsmål 8: Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla (Delmål 8.2: Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och arbetskraftsintensiva sektorer).
–Hållbarhetsmål 12: Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster (Delmål 12.8: Till 2030 säkerställa att människor överallt har den relevanta information och den medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och en livsstil i harmoni med naturen).
Förslaget gäller regler för definitioner, beteckningar, gemensamma regler för sammansättning och märkningskrav för honung, fruktjuicer och sylt. Förslaget syftar inte till att ändra någon automatiserad process för tillverkning eller kvalitetskontroll av de berörda produkterna som industrin eller myndigheterna har infört eller kommer att införa. I det hänseendet förväntas ingen inverkan på principen om ”digitalt som standard”.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
I utvärderingen konstaterades att möjligheterna till förenkling av reglerna för honung, sylt, gelé och marmelad, fruktjuicer och vissa liknande produkter samt hållbarhetsbehandlad, dehydratiserad mjölk var begränsade, med tanke på de relativt låga kostnaderna för att följa unionens handelsnormer och det faktum att de tillfrågade intressenterna (näringsidkare och behöriga myndigheter) inte identifierade överlappningar eller överflöd i bestämmelserna som skulle kunna leda till onödiga kostnader. Man kan därför inte förvänta sig några effektivitetsvinster eller förenklingar i samband med genomförandet av politiken.
•Grundläggande rättigheter
Revideringen respekterar de rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artiklarna 51 och 52). Ett ändamålsenligt system av EU:s handelsnormer, inklusive frukostdirektiven, kommer särskilt att bidra till att intressenterna kan bedriva sin verksamhet på lika villkor på den inre marknaden (artikel 16), samtidigt som konsumenternas intressen skyddas och deras förväntningar tillgodoses.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget påverkar inte unionens budget.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
En genomförandeplan anses inte behövas för dessa revideringar eftersom medlemsstaterna har lång erfarenhet av att genomföra de fyra berörda frukostdirektiven och de föreslagna revideringarna är mycket tekniskt inriktade.
Konsekvenserna av de viktigaste revideringarna av de fyra berörda frukostdirektiven kommer att utvärderas på följande sätt:
Effekterna av detaljerad ursprungsmärkning av honungsblandningar på EU:s honungsmarknad kommer att utvärderas genom att övervaka utvecklingen av försäljningen av honung med olika ursprungsbeteckningar. Denna information är inte systematiskt tillgänglig. Det kommer att krävas en representativ marknadsundersökning. I bästa fall kommer kommissionen att basera en sådan undersökning på information från de enskilda medlemsstaterna.
Effekterna av att en ny produktkategori inrättas genom direktiv 2001/112/EG kommer att utvärderas genom att övervaka utvecklingen av fruktjuicer med minskat innehåll av socker när det gäller försäljning och marknadsandelar i unionen på medellång sikt, med hjälp av marknadsrapporter och uppgifter från Euromonitor, för att bedöma spridningen av och konsumenternas intresse för fruktjuicer med minskat innehåll av socker.
Effekterna av revideringen av sammansättningen av sylt och gelé kommer att utvärderas genom att regelbundet se över försäljningsnivån för sylt och andra produkter som omfattas av direktivet jämfört med andra bredbara produkter eller andra fruktbaserade produkter, samt genom att utvidga räckvidden för befintliga undersökningar, t.ex. Eurostats undersökning om konsumtion av frukt och grönsaker och nationella näringsundersökningar, till att även omfatta andra produkter som innehåller frukt, för att utvärdera konsumtionsnivån för sylt och gelé i unionen.
Dessutom kommer kommissionen att använda sig av befintliga kanaler för att övervaka genomförandet av handelsnormer i allmänhet för att samla in information och uppgifter om hur de föreslagna revideringarna av frukostdirektiven genomförs på marknaden av aktörerna, hur de uppfattas av konsumenterna, hur de kontrolleras av myndigheterna och vilket allmänt mervärde de har. Detta inbegriper en regelbunden särskild diskussion om normerna i expertgruppen för den gemensamma organisationen av marknaden för jordbruksprodukter med delegater från medlemsstaternas myndigheter och i gruppen för civil dialog med relevanta intressenter. Informationen kommer sedan att användas, tillsammans med andra uppgifter, i en studie som kommissionen planerar att genomföra på medellång sikt om hur handelsnormerna (inklusive frukostdirektiven) fungerar och hur de bidrar till att marknaden fungerar.
•Förklarande dokument (för direktiv)
Detta förslag kräver inget förklarande dokument om införlivandet eftersom det är tillräckligt självständigt.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Enligt artikel 2.4 i direktiv 2001/110/EG ska det eller de ursprungsländer där honungen har skördats anges på etiketten, och om honungen har sitt ursprung i mer än en medlemsstat eller mer än ett tredje land får den obligatoriska uppgiften om ursprungsland i förekommande fall ersättas med följande: blandning av EU-honung, blandning av icke-EU-honung, blandning av EU- och icke-EU-honung. Med tanke på från jord till bord-strategins mål om att stödja konsumenterna när det gäller att göra välgrundade val, bland annat i fråga om livsmedlens ursprung, och i syfte att bevara en väl fungerande inre marknad i hela unionen genom en harmonisering av märkningsreglerna, är det lämpligt att se över reglerna för ursprungsmärkning av honung och föreskriva att ursprungslandet eller ursprungsländerna anges på förpackningen. Med tanke på den mindre storleken på förpackningar som endast innehåller en enda portion honung (frukostförpackningar) och de tekniska svårigheter som detta medför om honungen har sitt ursprung i mer än ett land, är det lämpligt att undanta dessa förpackningar från kravet att förteckna varje enskilt ursprungsland.
År 2012 ändrades direktiv 2001/112/EG genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/12/EU så att det stämmer överens med de nya reglerna om tillåtna ingredienser, såsom de som gäller tillsats av socker, vilket inte längre är tillåtet i fruktjuicer. Mot bakgrund av denna förändring av kraven på fruktjuicers sammansättning gavs fruktjuiceindustrin tillåtelse att under ett år ange uppgiften att inga fruktjuicer innehåller tillsatt socker, för att informera konsumenterna och göra det möjligt för dem att omedelbart skilja på fruktjuice och vissa andra liknande produkter när det gäller tillsats av socker i produkterna. Denna korta tidsperiod visade sig vara otillräcklig för att informera allmänheten om att tillsats av socker i fruktjuice inte längre är tillåtet enligt de nya reglerna om tillåtna ingredienser. Som en följd av detta är det fortfarande inte klart för vissa konsumenter och hälso- och sjukvårdspersonal att fruktjuicer, till skillnad från fruktnektar, inte får innehålla tillsatt socker.
I enlighet med del II punkt 2 femte strecksatsen i bilaga I till direktiv 2001/112/EG får fruktnektar som varken innehåller tillsatt socker eller sötningsmedel i sin tur förses med näringspåståendet ”utan tillsatt socker” eller något annat påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, tillsammans med uppgiften ”innehåller naturligt förekommande socker”. Detta, tillsammans med den omständighet att fruktjuice inte får ha ett näringspåstående om socker eller uppgiften ”innehåller naturligt förekommande socker”, kan ha vilselett konsumenterna, eftersom forskning har visat att bland flera produkter med identisk eller snarlik näringssammansättning föredras den produkt som har ett näringspåstående.
Med tanke på att konsumenterna blir allt mer medvetna om de hälsoproblem som är kopplade till konsumtion av socker är det därför lämpligt att se över reglerna för användning av uppgifter om socker i fruktjuicer så att konsumenterna kan göra välgrundade val. Det är därför lämpligt att utan tidsbegränsning återinföra möjligheten för industrin att ange uppgiften att inga fruktjuicer innehåller tillsatt socker.
Till följd av den tekniska utvecklingen har nya bearbetningsmetoder tagits fram eller håller på att tas fram för att avlägsna naturligt förekommande socker i fruktjuice och fruktjuice från koncentrat, i syfte att tillgodose konsumenternas växande efterfrågan på produkter med lägre sockerhalt. Sådana produkter får visserligen saluföras i unionen i den mån de överensstämmer med all relevant lagstiftning, men de får inte förses med beteckningen ”fruktjuice” eller ”fruktjuice från koncentrat”, eftersom en annan bearbetningsmetod än den som är tillåten enligt del II punkt 3 i bilaga I till direktiv 2001/112/EG har tillämpats för att framställa dessa produkter, och deras totala sockerhalt (Brixtal) är lägre än den som finns i juicen när den extraheras från frukten.
Eftersom sådana produkter blir alltmer tillgängliga på unionsmarknaden är det lämpligt att skapa en ny produktkategori för fruktjuicer vars naturligt förekommande socker delvis har avlägsnats samtidigt som alla andra viktiga fysiska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaper bibehålls, för att underlätta deras utsläppande på den inre marknaden, med beaktande av behovet av att uppmuntra till omformulering av produkter för att minska mängden socker i fruktjuicer. Dessa produkter bör förses med beteckningen ”fruktjuice med minskat innehåll av socker” eller ”fruktjuice från koncentrat med minskat innehåll av socker” och ha ett Brixtal som är lägre än det som gäller för juicen när den extraheras från frukten. Det är också lämpligt att fastställa regler om tillåtna ingredienser för dessa produkter samt om tillåtna bearbetningsmetoder och ämnen. Det förväntas att nya bearbetningsmetoder kommer att utvecklas till följd av den tekniska utvecklingen. Enligt artiklarna 7 och 7a i direktiv 2001/112/EG har kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att bland annat fastställa de tillåtna bearbetningsmetoderna i del II punkt 3 i bilaga I till direktivet för att anpassa dem till utvecklingen av relevanta internationella standarder eller för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, särskilt när det gäller att minska sockerhalten i fruktjuicer.
I enlighet med bilaga I till direktiv 2001/112/EG kan fruktnektar innehålla tillsatt socker och/eller honung. För att stödja produktionen och saluföringen av frukt och höja minimikvaliteten på fruktnektar, bör andelen socker och/eller honung som får tillsättas i fruktnektar som i naturligt tillstånd har låg syrahalt och är drickbar minskas.
Del II punkt 3 i bilaga I till direktiv 2001/112/EG innehåller regler om tillåtna bearbetningsmetoder och ämnen för fruktjuice och vissa liknande produkter. Protein från solrosfrön används i allt större utsträckning för direkt konsumtion och har visat sig vara ett effektivt verktyg för klarning av fruktjuice. För att ta hänsyn till denna utveckling bör proteiner från solrosfrön läggas till i förteckningen över tillåtna bearbetningsmetoder och ämnen.
Juice som extraheras ur kokosnötter saluförs och konsumeras i allt större utsträckning i unionen. I enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2001/112/EG är den föreskrivna beteckningen för den produkten ”kokosjuice”. I den internationella standard som återspeglas i Codex General Standard for fruit juices and nectars (Codex Stan 247-2005), som antogs av Codex Alimentarius-kommissionen vid dess 28:e möte den 4–9 juli 2005, anges dock att beteckningen ”kokosvatten” är en synonym till ”kokosjuice”, som extraheras direkt ur kokosnöten utan pressning av kokosnötens fruktkött. För att anpassa rådets direktiv 2001/112/EG till denna internationella standard bör därför en särskild beteckning för ”kokosvatten” läggas till i bilaga III till direktivet. Denna särskilda beteckning kan användas på de respektive officiella språken. Eftersom kokosjuice kan erhållas genom rekonstituering av koncentrerad kokosjuice med dricksvatten är det dessutom lämpligt att fastställa ett lägsta Brixtal för denna produkt i bilaga V till det direktivet.
I artikel 2.4 i direktiv 2001/113/EG föreskrivs att märkningen måste innehålla en uppgift om sockerhalten, såvida inte ett näringspåstående för socker finns på märkningen. Detta krav gick längre än reglerna i rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel, där det var frivilligt att inkludera information om näringsvärdet på färdigförpackade livsmedel, såvida inte ett näringspåstående gjordes, och där mängden socker skulle anges om ett näringspåstående gjordes för socker. Direktiv 90/496/EEG har upphävts och ersatts med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna. Enligt förordning (EU) nr 1169/2011 är det nu obligatoriskt att tillhandahålla näringsinformation på förpackningar. En särskild bestämmelse om märkning av socker behövs därför inte längre i direktiv 2001/113/EG, och den bör utgå.
I del I i bilaga I till direktiv 2001/113/EG fastställs den minsta mängd frukt som ska användas vid framställning av sylt, gelé, extra sylt eller extra gelé. Uttrycken ”extra sylt” och ”extra gelé” är förbehållna produkter som framställs med en större mängd frukt än ”sylt” respektive ”gelé”. I del II i bilaga I till samma direktiv fastställs den lägsta halten löslig torrsubstans (dvs. olika former av socker, oavsett om de förekommer naturligt i frukten eller är tillsatta) för dessa produkter, och för att ta hänsyn till befintliga nationella traditioner vid framställning av sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré får medlemsstaterna tillåta en lägre lägsta halt av löslig torrsubstans.
Om den mängd frukt som används vid framställning av sylt och gelé ökas, minskas den mängd tillsatt socker som behövs för att uppnå den lägsta halten löslig torrsubstans i dessa produkter. För att stimulera produktionen av sylt med en högre frukthalt och på så sätt stödja fruktmarknaden, samtidigt som behovet av att minska halten fritt socker beaktas, dvs. både det tillsatta och det naturligt förekommande sockret i fruktjuice, bör den minsta mängd frukt som ska användas vid framställning av sylt och extra sylt enligt bilaga I till direktiv 2001/113/EG ökas. För att stimulera produktionen av gelé med en högre frukthalt och på så sätt stödja fruktmarknaden, bör den minsta mängd frukt som ska användas vid framställning av gelé och extra gelé som fastställs i bilaga I till direktiv 2001/113/EG ökas. För att hjälpa konsumenterna att göra mer välgrundade och hälsosamma val av livsmedel är det på samma sätt lämpligt att tillåta att de reserverade beteckningar som definieras i del I i bilaga I till direktiv 2001/113/EG för produkter som har en halt av löslig torrsubstans som understiger 60 % men som uppfyller de villkor som gäller för näringspåståendet ”minskat innehåll av socker” i bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006 vad gäller minskad sockerhalt.
I bilaga I till direktiv 2001/113/EG begränsas uttrycket ”marmelad” till en viss blandning av citrusfrukter. På ett antal unionsspråk har de föreskrivna beteckningarna i bilaga I till direktiv 2001/113/EG använts i handeln för att beteckna de produkter som avses där, men i samhället i stort används uttrycken ”marmelad” och ”sylt” omväxlande för att syfta på sylt som gjorts på andra frukter än citrusfrukter. För att ta hänsyn till detta bruk i förekommande fall bör medlemsstaterna kunna tillåta att uttrycket ”marmelad” används för beteckningen ”sylt”. För att undvika att konsumenterna förvirras bör uttrycket ”citrusmarmelad” användas i hela unionen för den produkt som hittills har definierats som ”marmelad” för att skilja de två produktkategorierna åt. Detta är också i linje med den internationella standard som återspeglas i Codex General Standard for jams, jellies and marmalades (Codex Stan 296-2009), som antogs av Codex Alimentarius-kommissionen vid dess 32:a möte den 29 juni–4 juli 2009, där det fastställs en åtskillnad mellan marmelad som gjorts på citrusfrukter och marmelad som inte gjorts på citrusfrukter. Därför bör direktiv 2001/113/EG ändras i enlighet med detta när det gäller beteckningen ”marmelad”.
I bilaga II till direktiv 2001/113/EG förtecknas de ingredienser som får användas vid framställning av produkter som omfattas av direktivet. Juice från citrusfrukter kan användas som surhetsreglerande medel i sylt, extra sylt, gelé och extra gelé som framställs av andra fruktsorter. Jämfört med juice som inte är av koncentrat är juice från citrusfrukter i koncentrerad form mindre skrymmande och är mindre tung att transportera, mer stabil, håller längre och kräver mindre energi för att avdunsta vatteninnehållet vid framställning av den färdiga sylt- eller geléprodukten. Dess användning vid framställning av sylt, extra sylt, gelé och extra gelé är därför mer hållbar än färsk juice från citrusfrukter. Därför bör koncentrerad juice från citrusfrukter läggas till i förteckningen över ingredienser i bilaga II till direktiv 2001/113/EG.
I punkt 3 i bilaga I till direktiv 2001/114/EG förtecknas de bearbetningsmetoder som är tillåtna för att helt eller delvis dehydratisera hållbarhetsbehandlad mjölk. För att tillgodose konsumenternas förändrade behov bör en bearbetningsmetod för att framställa laktosfria dehydratiserade mjölkprodukter tillåtas. Dessutom bör den särskilda beteckningen för det engelska uttrycket ”evaporated milk” i bilaga II till det direktivet anpassas till de internationella standarder som fastställs i Codex Standard for evaporated milks (Codex Stan 281-1971).
Direktiven 2001/110/EG, 2001/112/EG, 2001/113/EG och 2001/114/EG innehåller hänvisningar till upphävda akter. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel upphävdes och ersattes av förordning (EU) nr 1169/2011. Rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel och Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG av den 20 februari 1995 om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel upphävdes och ersattes av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser. Dessa hänvisningar bör därför ersättas med hänvisningar till de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) nr 1169/2011 och förordning (EG) nr 1333/2008.
För att medlemsstaterna ska kunna anta de nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv bör en införlivandeperiod på 18 månader fastställas. För att ge aktörerna tillräckligt med tid att anpassa sig till de nya kraven bör de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv börja tillämpas först 24 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
För att ta hänsyn till intressena hos de ekonomiska aktörer som släpper ut sina produkter på marknaden eller märker sina produkter i enlighet med de krav som gäller innan den nationella lagstiftningen om införlivandet av detta direktiv börjar gälla, är det viktigt att införa lämpliga övergångsbestämmelser. Därför bör det i detta direktiv föreskrivas att dessa produkter kan fortsätta att saluföras under en begränsad tid efter utgången av införlivandeperioden.
2023/0105 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om ändring av rådets direktiv 2001/110/EG om honung, 2001/112/EG om fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel, 2001/113/EG om sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel och 2001/114/EG om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)I linje med målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given antog kommissionen den 20 maj 2020 meddelandet Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (från jord till bord-strategin), i vilket den tillkännagav åtgärder för ett hälsosammare och mer hållbart livsmedelssystem i unionen. Bland annat vill kommissionen stimulera omformulering av produkter med högt sockerinnehåll och underlätta övergången till hälsosamma och hållbara kostvanor. För att ge konsumenterna möjligheten att göra välgrundade val av hälsosamma och hållbart producerade livsmedel tillkännagav kommissionen också en eventuell utvidgning av de obligatoriska uppgifterna om ursprung eller härkomst för vissa produkter, samtidigt som den fullt ut beaktar effekterna på den inre marknaden.
(2)I rådets direktiv 2001/110/EG fastställs definitioner, beteckningar, gemensamma regler om sammansättning och märkningskrav för honung.
(3)Mot bakgrund av det nära sambandet mellan honungens kvalitet och dess ursprung samt behovet av att konsumenterna inte vilseleds i fråga om produktens kvalitet, fastställs i direktiv 2001/110/EG regler om märkning av den plats där honungen har skördats. I artikel 2.4 i det direktivet föreskrivs särskilt att det ursprungsland eller de ursprungsländer där honungen har skördats ska anges på etiketten och att, om honungen har sitt ursprung i mer än en medlemsstat eller mer än ett tredjeland, den obligatoriska uppgiften om ursprungsland i förekommande fall får ersättas med något av följande: blandning av EU-honung, blandning av icke-EU-honung, blandning av EU- och icke-EU-honung. De olika regler som medlemsstaterna har antagit på denna grund kan ha vilselett konsumenterna och kan ha hindrat den inre marknadens funktion. Med tanke på från jord till bord-strategins mål om att stödja konsumenterna när det gäller att göra välgrundade val, bland annat i fråga om livsmedlens ursprung, och i syfte att bevara en väl fungerande inre marknad i hela unionen genom en harmonisering av märkningsreglerna, är det lämpligt att se över reglerna för ursprungsmärkning av honung och föreskriva att ursprungslandet eller ursprungsländerna anges på förpackningen. Med tanke på den mindre storleken på förpackningar som endast innehåller en enda portion honung (frukostförpackningar) och de tekniska svårigheter som detta medför om honungen har sitt ursprung i mer än ett land, är det lämpligt att undanta dessa förpackningar från kravet att förteckna varje enskilt ursprungsland.
(4)I rådets direktiv 2001/112/EG fastställs de väsentliga krav som ska uppfyllas i fråga om produktion, sammansättning och märkning av fruktjuice och vissa liknande produkter avsedda som livsmedel för att skydda konsumenternas intressen och främja fri rörlighet för dessa produkter.
(5)Direktiv 2001/112/EG ändrades 2012 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/12/EU för att återspegla de nya reglerna om tillåtna ingredienser, exempelvis vad gäller tillsats av socker, vilket inte längre tillåts i fruktjuice. Mot bakgrund av denna förändring av kraven på fruktjuicers sammansättning gavs fruktjuiceindustrin tillåtelse att under ett år ange uppgiften att inga fruktjuicer innehåller tillsatt socker, för att informera konsumenterna och göra det möjligt för dem att omedelbart skilja på fruktjuice och vissa andra liknande produkter när det gäller tillsats av socker i produkterna. Denna korta tidsperiod visade sig vara otillräcklig för att informera allmänheten om att tillsats av socker i fruktjuice inte längre är tillåtet enligt de nya reglerna om tillåtna ingredienser. För vissa konsumenter och verksamma inom hälso- och sjukvård står det därför fortfarande inte klart att fruktjuice, till skillnad från fruktnektar, inte får innehålla tillsatt socker.
(6)I enlighet med del II punkt 2 strecksats 5 i bilaga I till direktiv 2001/112/EG kan å sin sida fruktnektar som varken innehåller tillsatt socker eller sötningsmedel förses med näringspåståendet ”utan tillsatt socker” eller något annat påstående som sannolikt har samma innebörd för konsumenten, åtföljt av uppgiften ”innehåller naturligt förekommande socker” enligt förteckningen i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006. Detta, tillsammans med den omständighet att fruktjuice inte får ha ett näringspåstående om socker eller uppgiften ”innehåller naturligt förekommande socker”, kan ha vilselett konsumenterna, eftersom forskning har visat att bland flera produkter med identisk eller snarlik näringssammansättning föredras den produkt som har ett näringspåstående.
(7)Med tanke på att konsumenterna blir allt mer medvetna om de hälsoproblem som är kopplade till konsumtion av socker är det därför lämpligt att se över reglerna för användning av uppgifter om socker i fruktjuicer så att konsumenterna kan göra välgrundade val. Det är därför lämpligt att utan tidsbegränsning återinföra möjligheten för industrin att ange uppgiften att inga fruktjuicer innehåller tillsatt socker.
(8)Till följd av den tekniska utvecklingen har nya bearbetningsmetoder tagits fram eller håller på att tas fram för att helt eller delvis avlägsna naturligt förekommande socker i fruktjuice och fruktjuice från koncentrat, i syfte att tillgodose konsumenternas växande efterfrågan på produkter med lägre sockerhalt. Sådana produkter kan saluföras i unionen i den mån de överensstämmer med all relevant lagstiftning. Dessa produkter erhålls dock genom en bearbetningsmetod som inte är en av de tillåtna bearbetningsmetoder som anges i del II punkt 3 i bilaga I till direktiv 2001/112/EG, och deras totala sockerhalt, så kallat Brixtal för vattenlösningar, är lägre än halten i juice som extraherats ur frukten. De kan därför inte märkas med produktbeteckningen ”fruktjuice” eller ”fruktjuice från koncentrat”.
(9)Sådana produkter blir allt vanligare på unionsmarknaden. För att underlätta utsläppandet av dessa produkter på den inre marknaden, samtidigt som behovet av att stimulera produktomformulering för att minska mängden socker i fruktjuice beaktas, bör en ny produktkategori skapas för fruktjuice vars naturligt förekommande socker helt eller delvis har avlägsnats, samtidigt som alla andra väsentliga fysikaliska, kemiska, organoleptiska och näringsmässiga egenskaper bibehålls. Dessa produkter bör märkas med produktbeteckningen ”fruktjuice med minskat innehåll av socker” eller ”fruktjuice från koncentrat med minskat innehåll av socker” och bör ha ett Brixtal som är lägre än talet i den juice som extraherats ur frukten. För att säkerställa överensstämmelse med förordning (EG) nr 1924/2006 bör sockerhalten minskas med minst 30 % jämfört med fruktjuice och fruktjuice från koncentrat. Det är därför lämpligt att lägga till den nya produktkategorin i del I i bilaga I till direktiv 2001/112/EG och att fastställa regler om tillåtna ingredienser för dessa produkter samt tillåtna bearbetningsmetoder och ämnen.
(10)I enlighet med bilaga I till direktiv 2001/112/EG kan fruktnektar innehålla tillsatt socker och/eller honung. För att stödja produktionen och saluföringen av frukt, samtidigt som behovet av att stimulera produktomformulering för att minska mängden socker i fruktnektar beaktas, bör andelen socker och/eller honung som får tillsättas fruktnektar som i naturligt tillstånd har låg syrahalt och är drickbar minskas.
(11)Del II punkt 3 i bilaga I till direktiv 2001/112/EG innehåller regler om tillåtna bearbetningsmetoder och ämnen för fruktjuice och vissa liknande produkter. Protein från solrosfrön används i allt större utsträckning för direkt konsumtion och har visat sig vara ett effektivt verktyg för klarning av fruktjuice. För att ta hänsyn till denna utveckling bör proteiner från solrosfrön läggas till i förteckningen över tillåtna bearbetningsmetoder och ämnen.
(12)Juice som extraheras ur kokosnötter saluförs och konsumeras i allt större utsträckning i unionen. I enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2001/112/EG är den föreskrivna beteckningen för den produkten ”kokosjuice”. I den internationella standard som återspeglas i Codex General Standard for fruit juices and nectars (Codex Stan 247-2005), som antogs av Codex Alimentarius-kommissionen vid dess 28:e möte den 4–9 juli 2005, anges dock att beteckningen ”kokosvatten” är en synonym till ”kokosjuice”, som extraheras direkt ur kokosnöten utan pressning av kokosnötens fruktkött. För att anpassa direktiv 2001/112/EG till den internationella standarden är det därför lämpligt att lägga till ”kokosvatten” som en särskild beteckning i bilaga III till det direktivet. För att säkerställa att den särskilda beteckningen lätt kan förstås av alla konsumenter i unionen är det lämpligt att föreskriva möjligheten att använda ”kokosvatten” på unionens officiella språk. Eftersom kokosjuice kan erhållas genom rekonstituering av koncentrerad kokosjuice med dricksvatten är det dessutom lämpligt att fastställa ett lägsta Brixtal för denna produkt i bilaga V till det direktivet.
(13)I rådets direktiv 2001/113/EG fastställs de väsentliga krav som måste uppfyllas i fråga om produktion, sammansättning och märkning av sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré avsedda som livsmedel.
(14)I artikel 2.4 i direktiv 2001/113/EG föreskrivs att märkningen måste innehålla en uppgift om sockerhalten, såvida inte ett näringspåstående för socker finns på märkningen. Detta krav går längre än reglerna i rådets direktiv 90/496/EEG, enligt vilka det var frivilligt att ange näringsinformation på färdigförpackade livsmedel såvida inte ett näringspåstående gjordes, och om näringspåståendet gjordes för socker skulle det ange sockermängden. Direktiv 90/496/EEG har upphävts och ersatts med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011. Enligt den förordningen är det nu obligatoriskt att tillhandahålla näringsinformation på förpackningen. En särskild bestämmelse om märkning av socker behövs därför inte längre i direktiv 2001/113/EG, och den bör utgå.
(15)I del I i bilaga I till direktiv 2001/113/EG fastställs den minsta mängd frukt som ska användas vid framställning av sylt, gelé, extra sylt eller extra gelé. Uttrycken ”extra sylt” och ”extra gelé” är förbehållna produkter som framställs med en större mängd frukt än ”sylt” respektive ”gelé”. I del II i den bilagan fastställs den lägsta halten löslig torrsubstans (dvs. socker som antingen förekommer naturligt i frukten eller som har tillsatts) för dessa produkter, och för att ta hänsyn till de befintliga nationella traditionerna inom framställningen av sylt, gelé och marmelad samt sötad kastanjepuré fastställs i denna del också en möjlighet för medlemsstaterna att tillåta en halt av löslig torrsubstans som understiger den lägsta halten.
(16)Om den mängd frukt som används vid framställning av sylt och gelé ökas, minskas den mängd tillsatt socker som behövs för att uppnå den lägsta halten löslig torrsubstans i dessa produkter. För att stimulera produktionen av sylt med en högre frukthalt och på så sätt stödja fruktmarknaden, samtidigt som behovet av att minska halten fritt socker beaktas, bör den minsta mängd frukt som ska användas vid framställning av sylt och extra sylt enligt bilaga I till direktiv 2001/113/EG ökas. För att stimulera produktionen av gelé med en högre frukthalt och på så sätt stödja fruktmarknaden, bör den minsta mängd frukt som ska användas vid framställning av gelé och extra gelé som fastställs i bilaga I till direktiv 2001/113/EG ökas. För att hjälpa konsumenterna att göra mer välgrundade och hälsosamma val av livsmedel är det på samma sätt lämpligt att tillåta att de reserverade beteckningar som definieras i del I i den bilagan används för produkter som har en halt av löslig torrsubstans som understiger 60 % men som uppfyller de villkor som gäller för näringspåståendet ”minskat innehåll av socker” i bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006 vad gäller minskad sockerhalt.
(17)I bilaga I till direktiv 2001/113/EG begränsas uttrycket ”marmelad” till en viss blandning av citrusfrukter. På ett antal av unionens officiella språk har de föreskrivna beteckningar som fastställs i den bilagan använts i handeln för att beteckna de produkter som anges där, men i samhället i stort används uttrycken ”marmelad” och ”sylt” omväxlande för att syfta på sylt som gjorts på andra frukter än citrusfrukter. För att ta hänsyn till detta bruk i förekommande fall bör medlemsstaterna kunna tillåta att uttrycket ”marmelad” används för beteckningen ”sylt”. För att undvika att konsumenterna förvirras bör uttrycket ”citrusmarmelad” användas i hela unionen för den produkt som hittills har definierats som ”marmelad” för att skilja de två produktkategorierna åt. Detta är också i linje med den internationella standard som återspeglas i Codex General Standard for jams, jellies and marmalades (Codex Stan 296-2009), som antogs av Codex Alimentarius-kommissionen vid dess 32:a möte den 29 juni–4 juli 2009, där det fastställs en åtskillnad mellan marmelad som gjorts på citrusfrukter och marmelad som inte gjorts på citrusfrukter. Det direktivet bör därför ses över i enlighet med detta vad gäller beteckningen ”marmelad”.
(18)I bilaga II till det direktivet förtecknas de ytterligare ingredienser som får användas vid framställning av de produkter som omfattas av direktivet. Juice från citrusfrukter kan användas som surhetsreglerande medel i sylt, extra sylt, gelé och extra gelé som framställs av andra fruktsorter. Jämfört med juice som inte är av koncentrat är juice från citrusfrukter i koncentrerad form mindre skrymmande och är mindre tung att transportera, mer stabil, håller längre och kräver mindre energi för att avdunsta vatteninnehållet vid framställning av den färdiga sylt- eller geléprodukten. Dess användning vid framställning av sylt, extra sylt, gelé och extra gelé är därför mer hållbar än färsk juice från citrusfrukter. Det är därför lämpligt att lägga till koncentrerad juice från citrusfrukter i förteckningen över ytterligare ingredienser i den bilagan.
(19)I rådets direktiv 2001/114/EG fastställs definitioner och gemensamma regler om sammansättning, framställningsmetoder och märkning av viss hållbarhetsbehandlad mjölk.
(20)I punkt 3 i bilaga I till direktiv 2001/114/EG förtecknas de bearbetningsmetoder som är tillåtna för att helt eller delvis dehydratisera hållbarhetsbehandlad mjölk. För att tillgodose konsumenternas nya och förändrade behov bör en bearbetningsmetod för produktion av laktosfria mjölkprodukter tillåtas. Dessutom bör den särskilda beteckningen för det engelska uttrycket ”evaporated milk” i bilaga II till det direktivet anpassas till de internationella standarder som fastställs i Codex Standard for evaporated milks (Codex Stan 281-1971).
(21)Direktiven 2001/110/EG, 2001/112/EG, 2001/113/EG och 2001/114/EG innehåller hänvisningar till upphävda akter. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG har upphävts och ersatts med förordning (EU) nr 1169/2011. Rådets direktiv 89/107/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv nr 95/2/EG har upphävts och ersatts med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008. Dessa hänvisningar bör därför ersättas med hänvisningar till de relevanta bestämmelserna i förordningarna (EU) nr 1169/2011 och (EG) nr 1333/2008.
(22)Direktiven 2001/110/EG, 2001/112/EG, 2001/113/EG och 2001/114/EG bör därför ändras i enlighet med detta.
(23)För att medlemsstaterna ska kunna anta de nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv bör en införlivandeperiod på 18 månader fastställas. För att ge aktörerna tillräckligt med tid att anpassa sig till de nya kraven bör de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv börja tillämpas först 24 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(24)För att ta hänsyn till intressena hos de ekonomiska aktörer som släpper ut sina produkter på marknaden eller märker sina produkter i enlighet med de krav som gäller innan den nationella lagstiftningen om införlivandet av detta direktiv börjar gälla, är det viktigt att införa lämpliga övergångsbestämmelser. Därför bör det i detta direktiv föreskrivas att dessa produkter kan fortsätta att saluföras under en begränsad tid efter införlivandeperioden.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av direktiv 2001/110/EG
Artikel 2 i direktiv 2001/110/EG ska ändras på följande sätt:
(1)Den inledande meningen ska ersättas med följande:
”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011* ska tillämpas på de produkter som definieras i bilaga I till detta direktiv, på följande villkor:
___________
* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).”
(2)I punkt 4 ska leden a och b ersättas med följande:
”a) Det ursprungsland där honungen har skördats ska anges på etiketten. Om honungen har sitt ursprung i mer än ett land ska de ursprungsländer där honungen har skördats anges på etiketten på förpackningar som innehåller mer än 25 g.
b) Vid tillämpningen av förordning (EU) nr 1169/2011, särskilt artiklarna 12–15, ska de uppgifter som ska anges enligt led a i denna punkt anses som obligatoriska uppgifter i enlighet med artikel 9 i den förordningen.”
Artikel 2
Ändringar av direktiv 2001/112/EG
Direktiv 2001/112/EG ska ändras på följande sätt:
(1)Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
(a)Den inledande meningen ska ersättas med följande:
”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011* ska tillämpas på de produkter som definieras i bilaga I till detta direktiv, på följande villkor:
___________
* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).”
(b)I punkt 1 ska led b ersättas med följande:
”b) Som ett alternativ till de beteckningar som avses i led a finns i bilaga III en förteckning över särskilda beteckningar. De beteckningar som förtecknas i del I i bilaga III får användas på det språk och enligt de villkor som anges däri. De beteckningar som förtecknas i del II i bilaga III får användas på det officiella unionsspråket i den medlemsstat där produkten släpps ut på marknaden.”
(c)Följande punkt ska införas som punkt 4:
”4. Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006** får uppgiften ’inga fruktjuicer innehåller tillsatt socker’ finnas på etiketten i samma synfält som beteckningen på de produkter som anges i del I punkt 1 i bilaga I till detta direktiv.
** Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (EUT L 404, 30.12.2006, s. 9).”
(d)Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 i förordning (EU) nr 1169/2011 ska, för blandningar av fruktjuice och fruktjuice från koncentrat, och fruktnektar som erhålls helt eller delvis ur en eller flera koncentrerade produkter, uppgifterna ’från koncentrat’ eller, där så är lämpligt, ’delvis från koncentrat’ finnas på märkningen. Denna uppgift ska finnas i omedelbar anslutning till beteckningen, framträda tydligt och vara skriven med tydliga bokstäver.”
(2)Artikel 6 ska ersättas med följande:
”Artikel 6
Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 1333/2008 får endast de bearbetningsmetoder och ämnen som anges i del II i bilaga I till detta direktiv och de råvaror som överensstämmer med bilaga II till detta direktiv användas vid framställning av de produkter som definieras i del I i bilaga I. Dessutom ska fruktnektar överensstämma med bestämmelserna i bilaga IV till detta direktiv.”
(3)Bilagorna I och III ska ändras i enlighet med bilaga I till detta direktiv.
(4)I bilaga V ska följande rad införas i alfabetisk ordning:
”
|
Kokosnöt (*)
|
Cocos nucifera
|
4,5
|
”
Artikel 3
Ändringar av direktiv 2001/113/EG
Direktiv 2001/113/EG ska ändras på följande sätt:
(1)Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
(a)Den inledande meningen ska ersättas med följande:
”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011* ska tillämpas på de produkter som definieras i bilaga I till detta direktiv, på följande villkor:
___________
* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).”
(b)Punkt 4 ska utgå.
(c)Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. Om resthalten av svaveldioxid överstiger 10 mg/kg ska förekomsten av denna anges i ingrediensförteckningen genom undantag från artikel 20 i förordning (EU) nr 1169/2011.”
(2)Artikel 4 ska ersättas med följande:
”Artikel 4
Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008** får endast sådana ingredienser som förtecknas i bilaga II till detta direktiv och sådana råvaror som motsvarar definitionerna i bilaga III till detta direktiv användas vid framställning av de produkter som definieras i bilaga I till detta direktiv.
___________
** Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).”
(3)Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga II till detta direktiv.
(4)I bilaga II ska tredje strecksatsen ersättas med följande:
”— Juice från citrusfrukter, även koncentrerad: i varor som framställs av andra fruktsorter: endast i sylt, extra sylt, gelé och extra gelé.”
(5)I del B punkt 1 i bilaga III ska fjärde strecksatsen ersättas med följande:
”— Med undantag för de råvaror som används för att framställa varor som betecknas som ’extra’: användning av svaveldioxid (E 220) eller salter därav (E 221, E 222, E 223, E 224, E 226 och E 227) som ett hjälpmedel vid framställningen, så länge som den maximala svaveldioxidhalten enligt förordning (EG) nr 1333/2008 inte överskrids i de produkter som definieras i del I i bilaga I.”
Artikel 4
Ändringar av direktiv 2001/114/EG
Direktiv 2001/114/EG ska ändras på följande sätt:
(1)I artikel 3 ska den inledande meningen ersättas med följande:
”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011* ska tillämpas på de produkter som definieras i bilaga I till detta direktiv, på följande villkor:
___________
* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).”
(2)I bilaga I ska följande led läggas till i punkt 3:
”d) Minskning av mjölkens laktoshalt genom att den omvandlas till glukos och galaktos. Ändringar i mjölkens sammansättning genom denna bearbetningsmetod ska endast vara tillåtna om de anges på produktens förpackning väl synligt, outplånligt och på ett sådant sätt att det är lätt att läsa. Att dessa uppgifter anges innebär inget undantag från skyldigheten att förse produkten med den näringsvärdesmärkning som föreskrivs i förordning (EU) nr 1169/2011. Medlemsstaterna får begränsa eller förbjuda de ändringar av mjölkens sammansättning som avses i led d.”
(3)I bilaga II ska led a ersättas med följande:
”a) Med det engelska begreppet ’evaporated milk’ avses den produkt som definieras i punkt 1 b i bilaga I.”
Artikel 5
Införlivande
1.Medlemsstaterna ska senast den [Publikationsbyrån: infoga det datum som infaller 18 månader efter detta direktivs ikraftträdande] anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den [Publikationsbyrån: infoga det konkreta datum som infaller 24 månader efter detta direktivs ikraftträdande].
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 6
Övergångsbestämmelser
Produkter som släpps ut på marknaden eller märks före den [Publikationsbyrån: infoga det datum som infaller 24 månader efter detta direktivs ikraftträdande] i enlighet med direktiven 2001/110/EG, 2001/112/EG, 2001/113/EG och 2001/114/EG får fortsätta att saluföras till dess att lagren tömts.
Artikel 7
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 8
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
Ordförande
Ordförande
