EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 5.12.2023

COM(2023) 758 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

i enlighet med artikel 14.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/880 av den 17 april 2019 om införsel och import av kulturföremål

Innehållsförteckning

1.    INLEDNING    

2.    MÅLSÄTTNINGAR    

3.    PROJEKTSTRUKTUR OCH PLANERINGSMETOD    

Fas 1 – Utformning:    

Fas 2 – Systemutveckling    

Fas 3 – Införande och idrifttagande    

4.    LÄGESÖVERSIKT    

Projektutveckling    

Metod: strategi för genomförandet av ICG-systemet    

Högnivåplanering    

Ändringsbegäranden (RfC)    

Externa samverkanseffekter    

Internt samarbete    

Arbete med projektgruppen för digitalisering av kulturföremål    

5.    RISK FÖR FÖRSENINGAR    

Risk 1 – Personaltilldelning    

Risk 2 – Miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och övergripande prioriteringar för it-utveckling på tullområdet    

Riskreducerande åtgärder    

6.    SLUTSATSER    

Bilaga I: Flerårig strategiplanering    

Bilaga II: Huvudsakliga projektfaser och tidslinje för kritiska etappmål    

ORDLISTA

1.INLEDNING

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/880 av den 17 april 2019 1 om införsel och import av kulturföremål (förordningen) syftar till att förhindra olaglig handel med kulturföremål, särskilt där sådan handel bidrar till finansiering av terrorism, samt till att förbjuda att kulturföremål som exporterats olagligt från tredjeländer importeras till unionens tullområde.

Enligt förordningen ska import av vissa kulturföremål som anses vara en del av ett särskilt hotat kulturarv (närmare bestämt arkeologiska föremål och delar av monument som tagits sönder) omfattas av importlicenser, medan andra, som anses vara mindre hotade, ska omfattas av importörsförklaringar. I förordningen föreskrivs också att föremålen ska omfattas av enhetliga kontroller i samband med införseln till unionen. Viss import av kulturföremål som är avsedda för särskild användning (kopplad till utbildning, vetenskap eller forskning) är undantagen från dessa dokumentationskrav.

Importörernas skyldighet att skaffa en importlicens eller formulera och lämna in en importörsförklaring till tullmyndigheten kommer endast att träda i kraft från och med den tidpunkt då ett centraliserat elektroniskt system (ICG-systemet) är driftklart.

ICG-systemet kommer inte bara att fungera som ett medel för att aktörer ska fullgöra formaliteterna utan även användas för lagring och utbyte av information mellan medlemsstaternas myndigheter med ansvar för genomförande av förordningen (tull- och kulturmyndigheter).

Hur ICG-systemet fungerar beror på miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU som inrättades genom förordning (EU) 2022/2399 2 , som utgör en rättslig grund för hur Europeiska unionens kontaktpunkt för tull och dess system för intygsutbyte (EU CSW-CERTEX) fungerar.

EU CSW-CERTEX är den centrala komponenten i EU:s gemensamma kontaktpunkt och utvecklas av kommissionen. Den syftar till att koppla de nationella enda tullkontaktpunkterna till EU:s system eller databaser som används för att hantera andra krav än tullkrav, så att alla berörda myndigheter kan få tillgång till relevanta uppgifter och samarbeta bättre vid gränskontroller.

Var tolfte månad från det att förordningen träder i kraft och till dess att ICG-systemet är i drift, ska kommissionen lägga fram en lägesrapport för Europaparlamentet och rådet om de framsteg som gjorts med inrättandet av det elektroniska systemet.

I kommissionens första årliga lägesrapport 3 beskrevs de insatser som kommissionens avdelningar genomfört under det första året efter att förordningen trädde i kraft, nämligen a) förberedelsearbete för att anta de nödvändiga genomförandebestämmelserna och b) samråd med medlemsstaterna genom expertgruppen för tullfrågor i samband med kulturföremål och projektgruppen för import av kulturföremål.

I kommissionens andra årliga lägesrapport 4 presenterades de framsteg som gjorts vad gäller antagandet av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1079 5 och inledandet av fas 1 – ”Utformning” i ICG-projektet, det arbete som utförts av den projektgrupp som inrättats för detta syfte samt framstegen med nyttokalkylen och visionsbeskrivningen för ICG-projektet.

Kommissionens tredje årliga lägesrapport 6 omfattade följande:

a) Slutförande av den första versionen av paketet med verksamhetsprocessmodeller för ICG-systemet. Ytterligare uppdateringar av paketet kommer att krävas under utvecklingsfasen.

b) Slutförandet av dokumentet Business Acceptance Criteria (BAC) beskriver alla de testscenarier som krävs för att noggrant testa verksamhetskraven och funktionskraven för ICG-systemet, i syfte att säkerställa att systemet kan tillgodose alla identifierade verksamhetsbehov.

c) Upprättande av användarberättelser och deras anpassning till BAC, genom att kontrollera den information som krävs för att utvecklarna ska kunna uppskatta och införa de funktioner som krävs för att uppfylla kraven.

Den rådande fjärde årliga lägesrapporten omfattar perioden från juli 2022 till juni 2023. För fullständighetens skull nämns målsättningarna, projektstrukturen och planeringsmetoden, som beskrivs i detalj i tidigare årliga lägesrapporter, också kortfattat här. En sammanfattning av den övergripande bedömningen av framstegen och de identifierade riskerna för försening finns i rapportens avsnitt om slutsatser.

2.MÅLSÄTTNINGAR

ICG-systemet ska vara driftklart senast den 28 juni 2025, eftersom det från och med den dagen blir obligatoriskt för alla aktörer att skaffa importlicenser eller lämna importörsförklaringar till tullen via det elektroniska systemet för att lagligt kunna importera 7 särskilda kategorier av kulturföremål till unionen.

Efter antagandet i juni 2021 av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1079 och godkännandet av visionsbeskrivningen inleddes utvecklingsfasen för ICG-systemet under andra kvartalet 2022. Den kommer att pågå i cirka två år, varefter den tredje fasen kommer att påbörjas. I den tredje fasen kommer ICG-systemet att kopplas samman med EU-CSW CERTEX för att möjliggöra utbyte av dokument med medlemsstaternas tullsystem. Parallellt kommer utbildningstillfällen att anordnas för att förvaltningarna ska kunna bekanta sig med ICG-systemets operativa funktioner.

Vid sidan av kommissionsavdelningarnas övriga aktiviteter på tullområdet har projektet om import av kulturföremål också detaljplanerats genom 2019 års revidering av den fleråriga strategiska planen för elektronisk tullbehandling 8 , (MASP-C rev. 2019). Ett utdrag ur planeringen för projektet om import av kulturföremål från MASP-C rev. 2019 finns i bilaga I till denna rapport (tabell 1). En översyn av MASP-C förväntas i slutet av 2023, och projektbladet kommer att uppdateras vid den tidpunkten för att återspegla de faktiska framstegen med projektet.

Såsom tidigare nämnts utvecklas en del av projektet om import av kulturföremål också inom initiativet angående en enda tullkontaktpunkt i EU där CERTEX är en central del. Ett utdrag ur planeringen för EU CSW-CERTEX rev. 2019 från MASP-C Fiche 1.13 finns i bilaga I till denna rapport (tabell 2).

3.PROJEKTSTRUKTUR OCH PLANERINGSMETOD

Såsom redan förklarats analytiskt i den första årliga lägesrapporten, bygger projektstrukturen på den metodik som anges i MASP-C rev. 2019 och bilagorna till denna, bland annat styrramen (Governance Scheme) 9 , EU:s policy för tullmyndigheternas affärsmodell (EU Customs Business Process Modelling Policy) 10 och it-strategin (IT strategy) 11 . I bilaga II finns en övergripande projektplan med de huvudsakliga projektfaserna och avgörande etappmålen.

Även om projektet fortskrider på flera nivåer samtidigt kan det sägas vara uppdelat i tre huvudfaser:

Fas 1 – Utformning: Först görs en nyttokalkyl (business case) som innehåller en motivering till varför projektet behövs och fastställer budgetbehov. Därefter görs en verksamhetsprocessmodellering (BPM) på nivå 3 (användarkrav) och nivå 4 (funktionskrav) i syfte att tillhandahålla en visuell återgivning av verksamhetsprocesser och detaljerade funktionskrav, så att det kan säkerställas att det planerade operativa it-systemet kommer att fungera i enlighet med lagstiftningen. Därefter utarbetas en visionsbeskrivning med mer detaljerad information om utformningen av projektet i form av struktur, kostnader, tid och risker samt information om etappmål, resultat och projektorganisation. Dessa dokument speglar diskussionerna och innehållet i den genomförandeakt som ska utarbetas av kommissionen.

Fas 2 – Systemutveckling Baserad på bestämmelserna i genomförandeakten, utvecklas användarkraven och funktionsspecifikationerna för systemet samt tekniska specifikationer för hur systemet ska konstrueras. Dessa tekniska specifikationer omfattar: vilken arkitektur som kommer att användas, vilka meddelanden som kommer att skickas av de ekonomiska aktörerna, gränssnitten mot andra system, testplaner osv.

När systemets utformning är klar ur ett konceptuellt perspektiv och de resultat som förtecknas i tabell 1, etappmål 1 och 3 (se bilaga I) har åstadkommits, tar ett mer djupgående arbete vid. Här beaktas fler tekniska aspekter i specifikationerna av applikationer och tjänster och i specifikationerna av det tekniska systemet, vilka utgör en konkretisering av nyttokalkylen (som tas fram under fas 1) och visionsbeskrivningen (som tas fram under fas 2). ICG-systemet kommer att införlivas i den befintliga Traces-plattformen, vilket innebär att de flesta befintliga specifikationer, strukturen, meddelandena och gränssnittet kommer att återanvändas.

Fas 3 – Införande och idrifttagande Den faktiska it-utvecklingsfasen (anläggningsfasen) inleds och följs av en övergångsfas där de tidiga versionerna av ICG-systemet gradvis byggs ut i de olika användargrupperna och tester utförs för att se till att alla aktörer och behöriga myndigheter är redo och välutbildade så att de kan använda systemet senast den 28 juni 2025. Sedan följer en uppföljningsperiod på sex månader då systemet kommer att finjusteras för att tillgodose eventuella driftsbehov som kan visa sig först efter att användningen av ett it-system blivit obligatoriskt. Här kontrolleras också att driften fungerar problemfritt.

Det bör noteras att ICG-systemet kommer att vara sammankopplat med medlemsstaternas tullförvaltningar via EU CSW-CERTEX senast den 3 mars 2025, efter antagandet av förordningen om en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU 12 . Därmed kommer det att bli möjligt att utföra automatiska tullkontroller av de handlingar som utfärdats för import av kulturföremål. Denna verksamhet kommer att kräva överensstämmelsetester.

4.LÄGESÖVERSIKT 

Projektutveckling

Den tekniska verksamheten har framskridit väl under rapporteringsperioden. Från och med andra kvartalet 2022 har utvecklingen av ICG-systemet inletts, med de första interna versionerna av den allmänna funktionella infrastrukturen (dvs. stödenheter, referensdata, användare, roller, sökindex och andra) samt de viktigaste arbetsflödena (dvs. arbetsflöden för registrering/inlämning av de formulär som krävs vid import, utkast till sparade arbetsflöden osv.).

Med tanke på att de första resultaten redan finns tillgängliga gjorde kommissionen tre omfattande demonstrationer för projektgruppen där systemet presenterades för de deltagande medlemsstaterna. Insatserna inriktades på att utvidga kärnfunktionerna till att omfatta hela förvaltningskapaciteten, men fokus låg också på att definiera nya funktionella begrepp, t.ex. efterföljande importförenklingar, ansökan om licens som omfattar flera objekt, uppdelningen av licensansökningar eller ICG:s rättskompendium för tredjeländer.

Från och med första kvartalet 2023 har dessutom affärsverksamheten för integreringen av EU CSW-CERTEX inletts, så att importlicenser eller importörsförklaringar är tillgängliga för tullen via EU CSW-CERTEX i början av 2025, i enlighet med tidsplanen för idrifttagandet av ICG-systemet.

Metod: strategi för genomförandet av ICG-systemet

Den metod som används för genomförandet av ICG utgör en blandning av metoder och praxis från kommissionens olika avdelningar för utformning, kvalitetssäkring, utveckling och införande. De regelbundna interna mötena och demonstrationstillfällena ger i detta sammanhang tillfälle att diskutera och genomföra verkliga funktioner, samtidigt som man undviker alltför detaljerade exempelbilder. Den adaptiva planeringen gör det möjligt att anpassa sig snabbare till förväntningar och förändringar på ett flexibelt sätt. För att få ordentlig återkoppling från användarna och kunna genomföra systemet på ett bra sätt kommer medlemsstaterna att ombedjas att delta på frivillig basis så snart som det finns en testversion. Testmiljön kommer att vara tillgänglig utifrån med hjälp av allmänna utbildningsprofiler från och med fjärde kvartalet 2023.

Högnivåplanering

ICG-systemets funktioner är indelade i olika kategorier enligt följande:

a) ”ICG-systemets kärnfunktioner med befintlig grund i Traces”: grundläggande funktioner för vilka befintlig funktionalitet kommer att återanvändas.

b) ”ICG-systemets kärnfunktioner utan befintlig grund i Traces”: grundläggande funktioner som ska byggas upp från grunden.

c) ”ICG-systemets icke-kärnfunktioner”: viktiga men inte grundläggande funktioner.

d) ”Externa anslutningar”: funktioner som är beroende av externa indata.

e) ”Utanför tillämpningsområdet”: funktioner som inte är avsedda för den första versionen av ICG-systemet (t.ex. artificiell intelligens).

I tabellen nedan visas en uppskattning av tillgängligheten per kvartal. För närvarande planerar man att leverera funktionerna i åtta omgångar, från andra kvartalet 2022 till andra kvartalet 2024. Denna plan är emellertid föremål för kontinuerlig finjustering och optimering.

Tabell 1: Högnivåöversikt över tillgänglighetsmålen

Ändringsbegäranden (RfC)

I enlighet med ändringshanteringsprocessen registreras en ändring så snart den är identifierad i en lista över ändringsbegäranden (RfC). Under det pågående utvecklingsarbetet och de åtföljande interna diskussionerna har man identifierat ett flertal ändringar som ska införas i ICG-systemets verksamhetsprocessmodelleringar (BPM) på nivå 2 till nivå 4. Därför uppdateras BPM-dokumentet och BAC-dokumentet för att återspegla den senaste situationen med hänsyn till ändringarna. Medlemsstaterna informeras om ändringarna, men ändringarna har hittills inte någon inverkan på dem.

Externa samverkanseffekter

Under rapporteringsperioden har kommissionen haft nära kontakter med internationella organisationer, bland annat Internationella museirådet (Icom), för att säkerställa att riskhanteringsaspekter införlivas i systemet, särskilt med koppling till Icoms röda listor 13 och Unesco. Andra verktyg som används av Icom för att skydda kulturarvet (t.ex. Object ID 14 och Observatory 15 ) undersöktes dessutom utifrån deras potential att bekämpa olaglig handel.

Internt samarbete

Det finns ett omfattande samarbete mellan kommissionens avdelningar med ansvar för tull- och hälsofrågor, som ansvarar för ett antal politikområden som är djupt sammanflätade. Avdelningarna har kommit överens om en operativ ram för samarbetet, och denna har förbättrats ytterligare under rapporteringsperioden tack vare kontinuerlig övervakning.

Arbete med projektgruppen för digitalisering av kulturföremål

Kommissionen har inrättat projektgruppen för digitalisering av kulturföremål 16 som fungerar som ett diskussionsforum för experter från medlemsstaternas tullförvaltningar och behöriga kulturmyndigheter med erfarenhet av licensformaliteter i kulturarvsfrågor – särskilt i digital form. Gruppen tillhandahöll stöd vid förberedandet av genomförandeakten och hjälper kommissionens avdelningar att fastställa parametrarna och utarbeta kriterierna för ICG-systemets funktionsspecifikationer.

Projektgruppen 17 består för närvarande av delegater från 15 medlemsstater (AT, BE, BG, DK, DE, EE, EL, ES, FR, HU, IT, LV, NL, PT och RO) och har hittills sammanträtt 20 gånger (sex gånger under rapporteringsperioden 29.6.2022–28.6.2023).

Under denna rapporteringsperiod granskade och tillhandahöll projektgruppen huvudsakligen sin sakkunskap och sina insikter i följande ämnen:

·Riktlinjer för behöriga myndigheter för validering av registreringar i ICG-systemet av enheter som kan omfattas av undantag från licens- eller anmälningskrav för temporär import som har ett utbildningssyfte, vetenskapligt syfte eller forskningssyfte. Skapa ett dokument om bästa praxis för att säkerställa att samma utvärderingskriterier används av alla behöriga myndigheter i medlemsstaterna när de validerar sådana registreringar.

·Förstå den administrativa strukturen hos de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och harmonisera den med konfigurationen och koncepten i ICG- och Traces-systemen, så att licensansökningarna varje gång skickas till den behöriga myndigheten.

·Hur man i ICG-systemet bäst organiserar den förenkling som erbjuds importörer vid efterföljande import av ett kulturföremål som tidigare beviljats licens.

·I syfte att skapa ett rättsbibliotek för tredjeländer inom ICG-systemet för att hjälpa behöriga myndigheter, tullmyndigheter och importörer att identifiera om det finns ett exportcertifieringskrav eller ett exportförbud i tredjeländer, har en mall utformats i nära samarbete med projektgruppens medlemmar för att fungera som biblioteksprovprofil.

·Hur ansökningar om importlicenser som omfattar sändningar av flera kulturföremål ska hanteras i systemet för import av kulturföremål; dra nytta av de behöriga myndigheternas praktiska erfarenheter av exportlicenser enligt förordning (EG) nr 116/2009.

·Brainstorming om det effektivaste och mest ändamålsenliga sättet att organisera arbetsflödet för en ansökan om importlicens med flera föremål, om den behöriga myndigheten avser att bevilja licens för vissa föremål men avslå ansökan med avseende på resten.

·I samband med minskningen av fritextfälten i mallarna för importlicenser och importörsförklaringar rådfrågades medlemmarna om upprättande av förteckningar över värden för att förbättra insamlingen av statistiska uppgifter.

Under rapporteringsperioden och i takt med att nya funktioner skapades och lades till systemet gjorde ICG-utvecklarna dessutom tre demonstrationer för gruppen för att få återkoppling om genomförandet av de nya funktionerna.

5.RISK FÖR FÖRSENINGAR

Risk 1 – Personaltilldelning

Kommissionens ursprungliga förslag innefattade inte inrättandet av ett it-system. Därför tilldelades inga resurser för detta. Under förhandlingarna och på begäran av medlagstiftarna infördes dock krav på inrättande av ICG-systemet i förordningen, vilket krävde ytterligare resurser som i det skedet var oförutsebara. Vid tidpunkten för de slutliga politiska trepartsdiskussionerna i december 2018 bedömdes att det sexåriga projektets personalbehov i fråga om it-utveckling skulle vara två administratörstjänster på heltid. Emellertid kunde endast en administratörstjänst på heltid tilldelas sedan mitten av juli 2020.

Risk 2 – Miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och övergripande prioriteringar för it-utveckling på tullområdet

ICG-systemet är beroende av ett korrekt genomförande av EU CSW-CERTEX, den centrala komponenten i miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU, för att utbyta information med de nationella enda kontaktpunkterna för tullen. Riskerna ligger främst på medlemsstaternas sida och är kopplade till resursbegränsningar, projektens komplexitet och deras integration, avtal samt eventuella upphandlings- och finansieringsfrågor. Dessa risker måste beaktas mot bakgrund av medlemsstaternas övergripande it-verksamhet, särskilt it-projekt enligt tullkodexen (t.ex. importsystem) som indirekt påverkar det övergripande genomförandet av ICG. Vissa medlemsstater har upplevt ytterligare resurseffekter i samband med kriget i Ukraina. För att hantera finansieringsfrågorna har kommissionen främjat användningen av relevanta instrument, inbegripet instrumentet för tekniskt stöd.

Riskreducerande åtgärder

Riskerna har rapporterats internt.

6.SLUTSATSER

De viktigaste åtgärderna för att utveckla ICG-systemet som genomfördes under den period som omfattas av denna fjärde lägesrapport kan sammanfattas på följande sätt:

·Utvecklingen av ICG-systemet har inletts och de första grundläggande resultaten kan redan ses på skärmen. ICG:s kärnfunktioner, t.ex. att skapa dokument, spara som utkast och inlämning eller registrering av dokument för alla typer av kulturföremål, är redan i drift.

·Fokus ligger nu på att utvidga dessa centrala funktioner till att omfatta systemets fullständiga förvaltningskapacitet. De insatser som planeras inom ramen för åtta års interna versioner från andra kvartalet 2022 till andra kvartalet 2024 är på god väg, och organiseringen av dessa är föremål för kontinuerliga anpassningar av Agilemetoden.

·Ett nära samarbete med medlemmarna i projektgruppen för digitalisering av kulturföremål har gjort det möjligt att främja den tekniska verksamheten och tre demonstrationer av ICG-systemet ägde rum i samband med de regelbundna projektgruppsmötena.

·Man enades om och införde nya funktionella begrepp för ICG, t.ex. underlättande av senare import av kulturföremål som tidigare beviljats licens, flera föremål under samma importlicens, uppdelning av licensansökningar osv.

·En funktionell mall skapades för tredjeländers rättsprofiler. Detta tredjelandsbibliotek för ICG kommer att hjälpa förvaltningar och aktörer att identifiera huruvida exporten av kulturföremål från ett visst tredjeland omfattas av restriktioner eller förbud.

·Affärsverksamheten för integreringen av EU CSW-CERTEX har inletts för att ICG-systemets dokument ska vara tillgängliga för tullen i början av 2025, i enlighet med idrifttagandet av ICG:s e-licensieringssystem. Arbetet med andra externa förbindelser, t.ex. med Eori, har gått framåt.

·I enlighet med etappmålen för MASP-C 2019 har arbetet med specifikationerna för tillämpningstjänster och de tekniska systemspecifikationerna inletts.

·Kommissionen har hittills följt tidsplanen med tidsfrister för utveckling och inga betydande risker för förseningar har identifierats.

Bilaga I: Flerårig strategiplanering

Den fleråriga strategiska planen för elektronisk tullbehandling, MASP-C, garanterar en effektiv och konsekvent hantering av it-projekt genom att upprätta såväl en strategisk ram som etappmål inom de rättsliga tidsfrister som fastställts i lagstiftning. Planen är slutgiltigt godkänd av medlemsstaterna i tullpolicygruppen (Customs Policy Group, CPG) på grundval av utlåtanden från samordningsgruppen för elektroniska tullar (Electronic Customs Coordination Group, ECCG) och samråd med gruppen för näringslivskontakter (Trade Contact Group, TCG).

Planeringen av det elektroniska systemet har diskuterats och godkänts av medlemsstaterna och beskrivs i detalj i MASP-C rev. 2019 Fiche 1.18.

I tabell 1 nedan ges ett utdrag ur planeringen för projektet om kulturföremål från MASP-C rev. 2019 Fiche 1.18.

*Med aktuella bestämmelser avses förordning (EU) 2019/880.

**Med framtida bestämmelser avses de genomförandebestämmelser som ska antas enligt förordning (EU) 2019/880.

I tabell 2 finns ett utdrag ur projektet EU CSW-CERTEX med fokus på komponent 2 i projektet EU-CSW CERTEX om sammankoppling av ICG-systemet.

*Med aktuella bestämmelser avses förordning (EU) 2019/880.

**Med framtida bestämmelser avses de genomförandebestämmelser som ska antas enligt förordning (EU) 2019/880.

Bilaga II: Huvudsakliga projektfaser och tidslinje för kritiska etappmål

(1)

EUT L 151, 7.6.2019, s. 1.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2399 av den 23 november 2022 om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 (EUT L 317, 9.12.2022, s. 1).

(3)

  COM(2020) 342 final .

(4)

  COM(2021) 358 final.

(5)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1079 av den 24 juni 2021 om genomförandebestämmelser för vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/880 om införsel och import av kulturföremål (EUT L 234, 2.7.2021, s. 67).

(6)

  COM(2022) 580 final.

(7)

I förordningen definieras ”import” som hänförande av kulturföremål till följande tullförfaranden: övergång till fri omsättning, lagring i tullager och frizoner, tillfällig införsel samt slutanvändning, inbegripet aktiv förädling.

(8)

Se https://ec.europa.eu/taxation_customs/general-information-customs/electronic-customs_en .

(9)

  https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/2019_masp_annex3_en.pdf .

(10)

  https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/2019_masp_annex4_en.pdf .

(11)

  https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/2019_masp_annex5_en.pdf .

(12)

Efter nästan tio år av pilotprojekt och nästan fyra års förberedelser och förhandlingar infördes förordningen om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU i EU-lagstiftningen i december 2022, vilket gav en ny rättslig ram för att förbättra informationsutbytet och det digitala samarbetet mellan tullförvaltningar och andra statliga myndigheter.

(13)

  https://icom.museum/en/resources/red-lists/ .

(14)

  https://icom.museum/en/resources/standards-guidelines/objectid/ .

(15)

  https://www.obs-traffic.museum/ .

(16)

Projektgruppen för digitalisering av kulturföremål fungerar som en diskussionsplattform där experter från nationella tullförvaltningar och behöriga (kultur)myndigheter med erfarenhet av att utföra licensieringsformaliteter i kulturarvsfrågor, särskilt digitalt, samlas för att tillhandahålla stöd i arbetet med att utveckla ICG-systemet.

(17)

Se kommissionens första lägesrapport COM(2020) 342 final för mer information om projektgruppens mandat och arbete.