EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 31.10.2023

COM(2023) 679 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om unionens marknadsobservatorier

Innehåll

1.    Inledning    

2.    Hur EU:s marknadsobservatorier fungerar    

a.    Målen med marknadsobservatorierna    

b.    Samla in och sprida viktig statistik    

c.    Diskussionsplattform för experter    

3.    Marknadsobservatorierna – praktiska erfarenheter och förslag    

a.    De tillfrågades bedömning av marknadsobservatoriernas måluppfyllelse    

i.    Insyn i livsmedelsförsörjningskedjan    

ii.    Ge ekonomiska aktörer och offentliga myndigheter möjlighet att göra välgrundade val    

iii.    Underlätta övervakningen av marknadsutvecklingen och av hot om marknadsstörningar    

b.    De tillfrågades bedömning av statistiska data, information och rapporter    

c.    De tillfrågades bedömning av marknadsobservatoriernas möten    

d.    De tillfrågades förslag för framtiden    

4.    Slutsats    

1.Inledning

Mot bakgrund av att mjölkkvotsystemet skulle upphöra 2015 inrättades observatoriet för mjölkmarknaden 2014. Syftet var att öka insynen i mjölksektorn och göra det möjligt för marknadsaktörerna att fatta välgrundade beslut. Sedan dess har marknadsobservatorier inrättats för andra sektorer, med utgångspunkt i sektorernas olika behov och särdrag. Det rör sig om marknadsobservatorierna för kött (nöt- och griskött), socker, grödor (spannmål, oljeväxtfrön och proteingrödor), frukt och grönsaker (citrusfrukter, kärnfrukter, stenfrukter och tomater) samt vin. Kommissionen inrättade också ett observatorium för gödselmedelsmarknaderna i EU efter sitt meddelande av den 9 november 2022 Säkerställa tillgång till gödselmedel till överkomliga priser 1 . Eftersom detta observatorium inte berör någon av de sektorer som förtecknas i artikel 1.2 i förordning 1308/2013 2 (förordningen om en samlad marknadsordning) ingår det inte i denna rapport, även om det följer samma mål och organisationsprinciper som de andra marknadsobservatorierna. Vid tidpunkten för slutförandet av denna rapport pågick arbetet med att inrätta ett nytt observatorium för olivolja.

Syftet med de olika marknadsobservatorierna för jordbruksprodukter är att sprida marknadsuppgifter och kortsiktiga analyser av jordbruksmarknaderna och tillgodose det växande behovet av insyn genom att ge marknaden mer detaljerad och regelbunden information. I detta syfte är marknadsobservatorierna utformade så att viktig statistik om sektorerna offentliggörs online och experter från försörjningskedjans alla led (produktion, bearbetning, detaljhandel, partihandel och handel) samlas vid regelbundna möten för att analysera uppgifter, dela med sig av expertkunskaper och i den mån det är möjligt bedöma framtiden på kort sikt.

En särskild bestämmelse om marknadsobservatorier infördes genom artikel 222a i förordningen om en samlad marknadsordning i samband med den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt infördes en ny skyldighet för kommissionen 3 att senast den 31 december 2023 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om unionens marknadsobservatorier som inrättats i enlighet med artikel 222a.

Denna rapport syftar till att uppfylla rapporteringsskyldigheten i artikel 225 da och bedöma om de mål som fastställs i artikel 222a har uppnåtts. I den första delen av rapporten granskas hur marknadsobservatorierna för jordbruksprodukter fungerar i allmänhet. I den andra delen av rapporten förklaras, på grundval av en webbenkät som genomförts bland intressenter och medlemsstater, hur de fungerar i praktiken och förslag för att ytterligare förbättra observatoriernas funktion presenteras.

2.Hur EU:s marknadsobservatorier fungerar

a.Målen med marknadsobservatorierna

Konceptet med marknadsobservatorier för jordbruksprodukter introducerades för första gången på EU-nivå 2014, då observatoriet för mjölkmarknaden inrättades. Detta gjordes mot bakgrund av att mjölkkvotsystemet skulle upphöra 2015. Syftet var att öka insynen, tillhandahålla så korrekta marknadsuppgifter som möjligt till mjölksektorn och ge aktörerna i leveranskedjan för mjölk möjlighet att fatta affärsbeslut på ett marknadsorienterat sätt och för kommissionen att fatta välgrundade politiska beslut. Under årens lopp har marknadsobservatorier inrättats för fler sektorer, med utgångspunkt i sektorernas olika behov och särdrag.

Hittills har marknadsobservatorier inrättats för följande sex jordbruksprodukter:

-Mjölk (april 2014).

-Kött (nöt- och fläskkött) (juli 2016).

-Socker (juli 2017).

-Grödor (spannmål, oljeväxtfrön och proteingrödor) (juli 2017).

-Frukt och grönsaker (juli 2019), med följande fyra undergrupper:

oTomater (första mötet i oktober 2019).

oCitrusfrukter (första mötet i november 2019).

oKärnfrukter (första mötet i december 2019).

oStenfrukter (första mötet i juni 2020).

-Vin (november 2019).

Eftersom marknadsobservatorierna bidrog till att ekonomiska aktörer och offentliga myndigheter kunde göra välgrundade val och underlättade övervakningen av marknadsutvecklingen införde Europaparlamentet och rådet artikel 222a i förordningen om en samlad marknadsordning för att på så sätt formellt förankra marknadsobservatorierna. I artikeln fastställs en ram för inrättande av och verksamheten vid unionens marknadsobservatorier inom alla jordbrukssektorer som förtecknas i artikel 1.2, och relevanta anmälnings- och rapporteringsskyldigheter fastställs. I artikel 222a fastställs följande allmänna mål för marknadsobservatorierna:

-Öka insynen i livsmedelsförsörjningskedjan.

-Ge ekonomiska aktörer och offentliga myndigheter möjlighet att göra välgrundade val.

-Underlätta övervakningen av marknadsutvecklingen och av hot om marknadsstörningar.

För att uppnå dessa mål har marknadsobservatorierna fått behålla sin ursprungliga sammansättning med två centrala delar: den första delen är ett verktyg för att samla in och sprida viktig statistik inom den berörda sektorn och den andra delen består av en diskussionsplattform för experter. Dessa två centrala delar förklaras mer ingående i följande avsnitt i rapporten.

b.Samla in och sprida viktig statistik

Marknadsobservatorierna fokuserar huvudsakligen på följande fyra typer av uppgifter:

-Produktion av råvaror och bearbetade produkter (inklusive offentliga/privata lager) både på EU-nivå och på internationell nivå.

-Priser på råvaror och bearbetade produkter, både på EU-nivå och på internationell nivå.

-Handelsflöden: handeln inom EU och med tredjeländer, förmånsimport, global handel med huvudkonkurrenter.

-EU:s inhemska konsumtion: hushållens förtroende, utveckling av detaljhandeln med fokus på konventionella och ekologiska produkter.

Medlemsstaternas statistikmyndigheter skickar statistiska data om jordbruksproduktionen framför allt till Eurostat 4 . Månatliga produktionsprognoser görs också för vissa produkter (spannmål och oljeväxtfrön) med hjälp av experter. Detsamma gäller för handelsuppgifter 5 . GD Skatter och tullar ansvarar också för ett kompletterande övervakningssystem med tidig information om import. Medlemsstaterna lämnar uppgifter om EU-priser (och i vissa fall om produktion och lager) till kommissionen i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 6 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 7 , och information om internationella priser samlas in från relevanta uppgiftslämnare.

Marknadsobservatorierna sprider dessutom kompletterande information, till exempel

-vecko-/månadsöversikter med de mest relevanta och aktuella uppgifterna för varje sektor,

-balansräkningsuppgifter och rapporter om utsikterna på kort och medellång sikt,

-uppgifter och rapporter från informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR), bland annat om kostnader, marginaler och inkomster,

-historiska tidsserier,

-marknadspresentationer och faktablad,

-rapporter från de ekonomiska råden,

-andra rapporter, t.ex. relevanta studier.

Statistiska data och information om jordbruksprodukter finns också samlade på EU-kommissionens portal för jordbruksdata , som innehåller ett avsnitt om jordbruksbaserade livsmedelsmarknader.

Portalen omfattar för närvarande tolv jordbrukssektorer: nötkött, griskött, ägg och fjäderfä, får- och getkött, mjölk och mejeriprodukter, frukt och grönsaker, spannmål, ris, oljeväxtfrön och proteingrödor, socker, olivolja och bordsoliver samt vin.

EU:s marknadsobservatorier ger dessutom mer ingående information om marknadsutvecklingen inom sex sektorer (mjölk, kött, socker, grödor, frukt och grönsaker, vin) på en särskild webbplats . Tabell 1 i bilagan ger en översikt över tillgängliga uppgifter och rapporter. Observatoriet för mjölkmarknaden har dessutom ett konto på X ( EuroMMO ), tidigare känt som Twitter, med närmare 1 400 följare.

c.Diskussionsplattform för experter

Marknadsexperter bidrar aktivt till att ge obehandlade statistiska data ett mervärde genom att tillhandahålla råd, expertis och kvalitativ information om marknadsutvecklingen, samtidigt som de undviker policydebatter. Efter mötena publiceras rapporter. De ekonomiska rådens möten leds av kommissionstjänstemän. De ekonomiska råden verkar i form av expertgrupper och styrs av kommissionens beslut (2016) 3301 8 , som fastställer övergripande regler för hur kommissionens expertgrupper ska inrättas och verka.

Tack vare marknadsobservatoriernas opartiska arbete kan deras rapporter fungera som ett oberoende stöd för ekonomiska aktörer i hela leveranskedjan och offentliga myndigheter att fatta välgrundade och faktabaserade beslut. Det krävs en tydlig avgränsning mellan det faktiska mervärde som marknadsobservatoriernas arbete ger och de offentliga myndigheternas utformning av politiken för att båda arbetsflödenas oberoende ska kunna säkerställas. Marknadsobservatoriernas rapporter innefattar alla presentationer som gjorts under expertmötet. I tabell 2 (i bilagan) redogörs närmare för hur marknadsobservatoriernas ekonomiska råd är sammansatta och hur ofta mötena hålls.

3.Marknadsobservatorierna – praktiska erfarenheter och förslag

En webbenkät genomfördes i december 2022–januari 2023, med 20 frågor för intressenter och 14 frågor för medlemsstater om följande aspekter:

-Målen med observatorierna.

-Statistiska data och information.

-Mötesrapporter.

-Utveckling.

Under denna period inkom totalt 114 bidrag från 42 intressenter och 21 medlemsstater. Figur 1 (i bilagan) visar uppdelningen per medlemsstat.

Svaren på enkäten redovisas i två grupper (intressenter och medlemsstater) och delas in efter sektor (grödor, frukt och grönsaker, kött, mjölk, socker och vin). I slutet av denna del finns en sammanfattande tabell som visar den allmänna uppfattningen hos samtliga aktörer som deltar i marknadsobservatoriernas verksamhet, men även hos de experter från medlemsstaterna som har svarat.

Figur 1. Bidrag från intressenterna och medlemsstaterna per marknadsobservatorium.

a.De tillfrågades bedömning av marknadsobservatoriernas måluppfyllelse

I.Insyn i livsmedelsförsörjningskedjan

En stor majoritet av intressenterna och medlemsstaterna anser att marknadsobservatorierna är ändamålsenliga när det gäller att skapa insyn i livsmedelsförsörjningskedjan (81 % av intressenterna och 89 % av de tillfrågade från medlemsstaterna svarade jakande). En mindre andel (13 %) av de tillfrågade är dock av en negativ uppfattning och menar att den information eller de analyser som marknadsobservatoriet tillhandahåller inte håller tillräcklig kvalitet eller att informationen eller analyserna inte sprids eller tillgängliggörs på ett bra sätt.

Det framgår av specifika kommentarer från 20 intressenter och 9 tillfrågade från medlemsstaterna att marknadsobservatorierna i allmänhet uppfattas som ett givande forum där företrädare för försörjningskedjan kan utbyta information om allmänna trender och utvecklingen på olika marknader både globalt och inom EU. En tillfrågad lyfter fram att den akademiska världen behöver göras delaktig i marknadsobservatoriernas verksamhet i högre utsträckning. Man vill också se fler möten under året och återgå till fysiska möten för att underlätta kontakten längs hela kedjan. Vissa intressenter och medlemsstater anser att närmare uppgifter skulle kunna lämnas om t.ex. produktomfattning, handel, industri och återförsäljare inom frukt- och grönsakssektorn eller konsumtion och användning av mejeriprodukter samt lager. En medlemsstat anser att insynen i försörjningskedjan skulle öka om konsumentpriser offentliggjordes. För att förbättra insynen och ändamålsenligheten bör viss information dessutom göras tillgänglig snabbare.

II.Ge ekonomiska aktörer och offentliga myndigheter möjlighet att göra välgrundade val

De tillfrågade är i stort sett överens om att den information som marknadsobservatoriet tillhandahåller hjälper de ekonomiska aktörerna att göra välgrundade val (83 % av intressenterna och 70 % av de tillfrågade från medlemsstaterna svarade jakande). 15 % av de tillfrågade från medlemsstaterna kunde inte avgöra om informationen är användbar.

Vissa intressenter anser att marknadsobservatorierna skulle tjäna på ett större antal deltagare. Vissa intressenter och medlemsstater upprepade sin begäran att få mer data, till exempel om sockeranvändningen i livsmedelsbutiker, vilket skulle ge aktörerna en bättre bild av konsumtionstrenderna och göra det möjligt för dem att bättre planera produktionen. Aktuell information om arealer och stödprogram för vin togs också upp. Vissa svarade att det informationsutbyte som äger rum vid observatorierna främjar dialog längs hela kedjan och skapar förståelse för de utmaningar som olika aktörer i livsmedelskedjan står inför (primärproducenter, detaljhandlare, handlare osv.).

III.Underlätta övervakningen av marknadsutvecklingen och av hot om marknadsstörningar

De tillfrågade instämde också till stor del i att marknadsobservatorierna underlättar övervakningen av utvecklingen och av hot om marknadsstörningar på jordbruksmarknaderna (85 % av de tillfrågad från medlemsstaterna och 67 % av intressenterna svarade jakande). Endast 15 % av de som svarade höll inte med om detta.

Observatorierna är givande forum för att i ett tidigt skede identifiera utmaningar (t.ex. gödselpriskrisen som drabbar primärproducenter eller den höga inflationens negativa inverkan på konsumenternas beteende i förhållande till hälsosammare och mer hållbara produkter). En av de tillfrågade från en medlemsstat lyfter fram det faktum att marknadsobservatoriet gör det möjligt att göra snabba jämförelser mellan medlemsstaterna. Som exempel kan grisköttskrisen 2021–2022 nämnas, då det tack vare den analys som gjordes av marknaderna i de huvudsakliga exportländerna gick att göra en objektiv bedömning av krisens omfattning.

Några intressenter uttryckte oro över att de offentliga myndigheternas hantering av hot och marknadsstörningar inte diskuteras, ett ämne som kommissionen främst har betraktat som politiskt och som därav inte har kunnat diskuteras under marknadsobservatoriets möten.

b.De tillfrågades bedömning av statistiska data, information och rapporter

Nästan alla tillfrågade känner till att kommissionen publicerar statistiska data och information online som tillhandahålls av marknadsobservatorierna. Trots detta är det mindre än hälften av intressenterna och endast en femtedel av de tillfrågade från medlemsstaterna som prenumererar på de elektroniska meddelanden som talar om att ny information från marknadsobservatorierna finns tillgänglig. Hälften av de tillfrågade (45 % av intressenterna och 47 % av de tillfrågade från medlemsstaterna) kände inte till denna möjlighet.

Hälften av intressenterna och en tredjedel av de tillfrågade från medlemsstaterna tar del av statistiska data och information från marknadsobservatorierna varje vecka och 32 % respektive 55 % varje månad. Ett mycket begränsat antal tillfrågade uppgav att de inte alls tar del av denna information (5 % av intressenterna och 3 % av de tillfrågade från medlemsstaterna).

I allmänhet anses de mest effektiva verktygen för att sprida marknadsinformation vara marknadsobservatoriernas webbplatser, portalen för jordbruksdata och översikter. Prenumeration på nyhetsbrev och öppenhetsregistrets webbplats kom sist. När det gäller den sistnämnda webbplatsen visste de flesta som svarade inte om att den fanns. Vidare ansåg 50 % av intressenterna och 13 % av de tillfrågade från medlemsstaterna som lämnade svar om observatoriet för mjölkmarknaden att tweetar var mycket eller ganska effektiva.

En stor majoritet av intressenterna (83 %) och de tillfrågade som företräder medlemsstaternas myndigheter (81 %) anser att den statistik och information som tillhandahålls av marknadsobservatorierna är mycket eller ganska korrekt. En något lägre andel av de tillfrågade hade liknande åsikter om huruvida uppgifterna var tillräckliga (71 % av intressenterna och 81 % av medlemsstaterna) och aktuella (67 % av intressenterna och 81 % av medlemsstaterna). En av fyra tillfrågade intressenter ansåg dock att uppgifterna och informationen inte alls eller i mycket liten utsträckning är aktuella och tillräckliga.

c.De tillfrågades bedömning av marknadsobservatoriernas möten

Vid sidan av den statistik och information som marknadsobservatorierna tillhandahåller anordnas möten i det ekonomiska rådet flera gånger om året per sektor med experter från leveranskedjans alla led.

På frågan om kvaliteten på rapporterna från ekonomiska rådet bedömde hälften av de tillfrågade från medlemsstaterna den som god, medan den andra hälften inte kände till dessa rapporter. När det gäller intressenterna gjorde 79 % en positiv och 5 % en negativ bedömning av kvaliteten.

Intressenterna fick svara på ytterligare fem frågor om marknadsobservatoriernas möten. Endast 2 % av intressenterna svarade att marknadsinformationen från experterna i marknadsobservatoriets ekonomiska råd inte var givande. 5 % av intressenterna ansåg att diskussionerna mellan experterna inte var särskilt givande. Tre fjärdedelar av intressenterna delar med sig av resultaten från ekonomiska rådets möten till sina medlemmar. Samtidigt som 17 % av intressenterna inte ser något behov av förbättringar anser mer än hälften att mötena behöver förbättras, t.ex. genom att tillfälliga experter bjuds in, gruppens sammansättning ändras eller andra punkter läggs till på dagordningen. Ungefär en fjärdedel av intressenterna uppger att de har tagit del av protokollen från ekonomiska rådets möten.

d.De tillfrågades förslag för framtiden

De flesta av de tillfrågade, både intressenter (86 %) och företrädare för medlemsstaterna (72 %), höll med om att observatoriet fullgör sin roll enligt den nuvarande definitionen i förordningen om en samlad marknadsordning. 

Det gavs dock inget entydigt svar på frågan om det finns behov av att förbättra kontakterna inom samtliga sektorer. 45 % av intressenterna och 36 % av de tillfrågade från medlemsstaterna anser att räckvidden bör öka. Några medlemsstater ansåg att det behövs mer information om priser, kostnader, vinster, marginaler, tullkvoter och importpriser. Det gavs också förslag på att en uppföljning bör göras av analysen av otillbörliga handelsmetoder, inom ramen för direktiv (EU) 2019/633 9 . Detta skulle kunna öka förståelsen för marknadsdynamiken för var och en av de produkter som omfattas av marknadsobservatoriernas verksamhet.

En knapp majoritet av företrädarna för medlemsstaterna (65 %) ser inget behov av att ge medlemsstaterna en större roll i observatoriets arbete. De föredrar att behålla sin nuvarande roll i arbetet med att tillhandahålla marknadsuppgifter. En fjärdedel av de tillfrågade har inte någon åsikt i frågan. Endast två tillfrågade från medlemsstaternas myndigheter föreslår att medlemsstaterna ska delta i marknadsobservatoriernas möten. Andra tillfrågade ser potential i att kommentera analyser och rapporter som utarbetats av internationella institutioner som exempelvis FAO och USDA. En av de tillfrågade anser att förhållandet mellan observatorierna och EU:s beslutsprocessen bör definieras på ett mer exakt sätt i framtiden. 

4.Slutsats

Marknadsobservatorierna fullgör sin roll på ett ändamålsenligt sätt genom att öka marknadsinsynen i livsmedelsförsörjningskedjan, ge ekonomiska aktörer och offentliga myndigheter möjlighet att göra välgrundade val och underlätta övervakningen av marknadsutvecklingen och av hot om marknadsstörningar. På det hela taget tycks omfattningen av de uppgifter och den information som analyseras vara tillräcklig, även om den skulle kunna förbättras när det gäller vissa sektorer.

I förekommande fall krävs en tydlig avgränsning mellan marknadsobservatoriernas roll att ta fram en solid faktabas och de offentliga myndigheternas roll att fatta politiska beslut, för att på så sätt se till att den analys som görs till stöd för den politiska processen, som hör till den institutionella ramen, är opartisk och objektiv.

För närvarande tycks det inte finnas något särskilt behov av att inrätta ett nytt marknadsobservatorium inom någon sektor som inte redan omfattas, bortsett från det marknadsobservatorium för olivolja som håller på att inrättas. Sådana behov tenderar att uppstå när omständigheterna så kräver och erfarenheten visar att den nödvändiga ramen finns på plats för att kunna tillgodose sådana behov om de skulle komma att uppstå.

(1)

  COM(2022) 590 final/2 .

(2)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007.

(3)

Rapporteringsskyldigheter i förordning (EU) nr 1308/2013 – artikel 225 da.

(4)

  https://ec.europa.eu/eurostat/web/agriculture/data/database?language=sv .

(5)

  https://ec.europa.eu/eurostat/web/international-trade-in-goods/database?language=sv  

(6)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 av den 20 april 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan till kommissionen av uppgifter och handlingar och om ändring och upphävande av vissa kommissionsförordningar.

(7)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1183 av den 20 april 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan av uppgifter och handlingar till kommissionen.

(8)

  https://ec.europa.eu/transparency/regexpert/PDF/C_2016_3301_F1_COMMISSION_DECISION_EN.pdf .

(9)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan .

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 31.10.2023

COM(2023) 679 final

BILAGA

till

Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet

om unionens marknadsobservatorier

Bilaga

Tabell 1. De verktyg som används för spridning av data på marknadsobservatoriernas webbplats 1 per sektor är följande:

*länk till portalen för jordbruksdata

Tabell 2. Mötesfrekvens och sammansättningen av marknadsobservatoriernas ekonomiska råd.

Figur 1. Antal tillfrågade från EU:s medlemsstater (myndigheter).

(1)

Marknadsobservatorier: https://agriculture.ec.europa.eu/data-and-analysis/markets/overviews/market-observatories_sv .