EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.5.2023

COM(2023) 625 final

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Slovakiens nationella reformprogram 2023 med avgivande av rådets yttrande om Slovakiens stabilitetsprogram 2023

{SWD(2023) 625 final}

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Slovakiens nationella reformprogram 2023 med avgivande av rådets yttrande om Slovakiens stabilitetsprogram 2023

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser 2 , särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 3 , genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten för återhämtning och resiliens ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av EU. I enlighet med europeiska planeringsterminens prioriteringar bidrar den till den ekonomiska och sociala återhämtningen och till genomförandet av hållbara reformer och investeringar, i synnerhet för att främja den gröna och den digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Den bidrar också till att stärka de offentliga finanserna och stimulera tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt, förbättra den territoriella sammanhållningen inom EU och stödja det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det högsta ekonomiska bidraget per medlemsstat inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens uppdaterades den 30 juni 2022, i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241.

(2)Den 22 november 2022 antog kommissionen 2023 års årliga översikt över hållbar tillväxt 4 , vilket utgjorde starten på 2023 års europeiska planeringstermin. Den 23 mars 2023 godkände Europeiska rådet prioriteringarna i översikten kring de fyra principerna för konkurrenskraftig hållbarhet. Den 22 november 2022 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011 även 2023 års rapport om förvarningsmekanismen, enligt vilken Slovakien var en av de medlemsstater som kunde påverkas eller riskerade att påverkas av obalanser och skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också ett yttrande om Slovakiens utkast till budgetplan för 2023. Kommissionen antog också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet, som rådet antog den 16 maj 2023, liksom förslaget till 2023 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som rådet antog den 13 mars 2023.

(3)EU:s ekonomier uppvisar visserligen en anmärkningsvärd resiliens, men den geopolitiska situationen har fortfarande en negativ påverkan. EU står fullt solidariskt med Ukraina och därmed är EU:s ekonomiska och sociala agenda inriktad på att på kort sikt minska de negativa effekterna av energichocker, både för utsatta hushåll och företag, och på att på medellång sikt fortsätta satsningarna på den gröna och den digitala omställningen, stödja en hållbar tillväxt för alla, skydda makroekonomisk stabilitet och öka resiliensen. Den är också starkt inriktad på att öka EU:s konkurrenskraft och produktivitet.

(4)Den 1 februari 2023 lade kommissionen fram meddelandet En industriplan i den gröna given för nettonollåldern 5 för att öka konkurrenskraften för EU:s nettonollindustri och stödja en snabb omställning till klimatneutralitet. Planen kompletterar de pågående insatserna inom ramen för den europeiska gröna given och REPowerEU. Den syftar till att skapa bättre förutsättningar för att utöka EU:s tillverkningskapacitet vad gäller den nettonollteknik och de nettonollprodukter som behövs för att EU:s ambitiösa klimatmål ska uppnås, och även att säkerställa tillgång till relevanta kritiska råvaror, bland annat genom att diversifiera anskaffningen, exploatera geologiska resurser på lämpligt sätt i medlemsstaterna och maximera återvinningen av råvaror. Planen bygger på fyra pelare: ett förutsebart och förenklat regelverk, snabbare tillgång till finansiering, ökad kompetens och öppen handel för resilienta leveranskedjor. Den 16 mars 2023 lade kommissionen också fram meddelandet EU:s konkurrenskraft på lång sikt, efter 2030 6 , som är uppbyggt kring nio ömsesidigt förstärkande faktorer med målet att arbeta för ett tillväxtfrämjande regelverk. I meddelandet fastställs politiska prioriteringar i syfte att aktivt säkerställa strukturella förbättringar, välfokuserade investeringar och regleringsåtgärder för EU:s och dess medlemsstaters konkurrenskraft på lång sikt. Rekommendationerna nedan bidrar till att hantera dessa prioriteringar.

(5)Europeiska planeringsterminen 2023 fortsätter att utvecklas i takt med genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. Ett fullständigt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna är fortfarande viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska ge resultat, eftersom planerna behandlar alla eller en betydande del av de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdats på senare år. De landsspecifika rekommendationerna från 2019, 2020 och 2022 är dessutom lika relevanta för återhämtnings- och resiliensplaner som granskats, uppdaterats eller ändrats i enlighet med artiklarna 14, 18 och 21 i förordning (EU) 2021/241.

(6)REPowerEU-förordningen 7 antogs den 27 februari 2023 och målet är att snabbt fasa ut EU:s beroende av import av ryska fossila bränslen. Detta kommer att bidra till energitrygghet och diversifiering av EU:s energiförsörjning, samtidigt som användningen av förnybar energi, energilagringskapaciteten och energieffektiviteten ökar. Med förordningen får medlemsstaterna möjlighet att lägga till ett nytt REPowerEU-kapitel i sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner för att på så sätt finansiera viktiga reformer och investeringar som ska bidra till att målen för REPowerEU uppnås. Dessa kommer också att bidra till att öka konkurrenskraften för EU:s nettonollindustri enligt vad som anges i industriplanen i den gröna given för nettonollåldern, och till att hantera de energirelaterade landsspecifika rekommendationer som utfärdats till medlemsstaterna 2022 och, i förekommande fall, 2023. Med REPowerEU-förordningen införs en ny kategori icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som görs tillgängligt för medlemsstaterna för att de ska kunna finansiera nya energirelaterade reformer och investeringar inom ramen för sina återhämtnings- och resiliensplaner.

(7)Den 8 mars 2023 antog kommissionen ett meddelande med finanspolitisk vägledning för 2024. Det syftar till att stödja utarbetandet av medlemsstaternas stabilitets- och konvergensprogram och därigenom stärka samordningen av politiken 8 . Kommissionen erinrade om att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul kommer att avaktiveras i slutet av 2023, och efterlyste en finanspolitik under 2023–2024 som säkerställer en hållbar skuldsättning på medellång sikt och ökar den potentiella tillväxten på ett hållbart sätt. Medlemsstaterna uppmanades att i sina stabilitets- och konvergensprogram för 2023 ange hur deras finanspolitiska planer kommer att säkerställa att referensvärdet för underskottet på 3 % av BNP respekteras liksom en realistisk och kontinuerlig skuldminskning, eller att skulden ligger kvar på försiktiga nivåer på medellång sikt. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att fasa ut de nationella finanspolitiska åtgärder som införts för att skydda hushåll och företag mot energiprischocker, med början med de minst riktade åtgärderna. Kommissionen angav att om det skulle behövas en förlängning av stödåtgärderna på grund av ett förnyat energitryck bör medlemsstaterna, i högre grad än vad som gjorts tidigare, rikta sådana åtgärder till utsatta hushåll och företag. Kommissionen föreslog att de finanspolitiska rekommendationerna skulle kvantifieras och differentieras och formuleras utifrån primära nettoutgifter så som föreslagits i dess meddelande om riktlinjer för en reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning 9 . Alla medlemsstater rekommenderades att fortsätta att skydda nationellt finansierade investeringar och säkerställa att faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel används på ett ändamålsenligt sätt, särskilt mot bakgrund av målen för den gröna och den digitala omställningen och resiliensen. Kommissionen angav att den kommer att föreslå rådet att inleda underskottsbaserade förfaranden vid alltför stora underskott under våren 2024 på grundval av utfallet för 2023, i enlighet med gällande lagstiftning.

(8)Den 26 april 2023 lade kommissionen fram lagstiftningsförslag för att genomföra en omfattande reform av reglerna för EU:s ekonomiska styrning. Huvudsyftet med förslagen är att säkerställa en mer hållbar offentlig skuldsättning och att främja en hållbar och inkluderande tillväxt genom reformer och investeringar. Förslagen syftar att ge medlemsländerna mer kontroll över utformningen av sina medelsiktiga planer, samtidigt som en striktare ordning införs för efterlevnadskontrollen för att medlemsländerna verkligen ska fullgöra de åtaganden som de gjort i sina medelsiktiga finans- och strukturpolitiska planer. Målet är att avsluta lagstiftningsarbetet 2023.

(9)Den 29 april 2021 lämnade Slovakien in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen. Den 13 juli 2021 antog rådet sitt beslut om godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen för Slovakien 10 . Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 i förordning (EU) 2021/241 om att Slovakien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som angetts i rådets genomförandebeslut. För att delmålen och målen ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt får delmål och mål som tidigare uppnåtts inte ha upphävts. Den 26 april 2023 lämnade Slovakien in en ändrad nationell återhämtnings- och resiliensplan till kommission, inbegripet ett REPowerEU-kapitel i enlighet med artikel 21c i förordning (EU) 2021/241. Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen tar också hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241 och innehåller en motiverad begäran till kommissionen om att ändra rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 i enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) 2021/241, eftersom planen enligt Slovakien delvis inte längre kan genomföras på grund av objektiva omständigheter.

(10)Den 27 april 2023 lämnade Slovakien in sitt nationella reformprogram 2023, och den 27 april 2023 sitt stabilitetsprogram 2023, i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1466/97. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas. I enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241 ska Slovakien halvårsvisa rapporter om framstegen avseende målen i återhämtnings- och resiliensplanen också återspeglas i 2023 års nationella reformprogram.

(11)Den 24 maj 2023 offentliggjorde kommissionen 2023 års landsrapport för Slovakien 11 . Rapporten innehöll en bedömning av hur väl Slovakien hade lyckats med de relevanta landsspecifika rekommendationer som rådet antog mellan 2019 och 2022, och en utvärdering av landets genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen. Utifrån denna analys konstaterades i landsrapporten brister i fråga om de utmaningar som inte eller endast delvis hade åtgärdats genom återhämtnings- och resiliensplanen, och även nya och framväxande utmaningar. I landsrapporten behandlades också Slovakien framsteg avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och med att uppnå EU:s överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning, och även framstegen med att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling.

(12)Kommissionen har gjort en fördjupad granskning av Slovakien enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011 och offentliggjorde resultatet den 24 maj 2023 12 . Av granskningen drog kommissionen slutsatsen att Slovakien inte har makroekonomiska obalanser. Sårbarheterna har i synnerhet ökat när det gäller konkurrenskraft, bostäder, hushållens skuldsättning och bytesbalansen, men sammantaget verkar de i nuläget vara begränsade och förväntas avta när de ekonomiska förhållandena normaliseras. Ekonomin drabbades hårt av energiprischocken och inflationen steg snabbt. Kärninflationen och enhetsarbetskostnaderna ligger långt över genomsnittet för euroområdet. De förväntas normaliseras, men det finns en risk för att det kan ta tid innan trycket på kostnadskonkurrenskraften lättar och att stark inhemsk efterfrågan kommer att fortsätta att utöva tryck på bytesbalansen. Bytesbalansen försämrades påtagligt 2022 på grund av de högre energiimportpriserna och kraftiga minskningar i nettoexport av icke-energivaror. Underskottet i bytesbalansen förväntas förbättras något, men kommer att vara fortsatt högt 2023 och 2024 trots de sjunkande energipriserna. Riskerna för den externa hållbarheten bedöms dock vara begränsade på kort sikt. Det offentliga underskottet förväntas bli betydande i år och nästa år och att korrigeras från 2024. Bostadspriserna verkar vara något övervärderade efter flera år av markanta prisökningar. Detta skedde parallellt med höga lånekostnader, som nu avtar, och en kraftig ökning av hushållens skuldsättning, vilket sammantaget utgör en viss risk för den finansiella stabiliteten. Banksektorn är dock fortfarande väl kapitaliserad, mycket lönsam och rapporterar få nödlidande lån. Det krävs fortsatta insatser för att ta itu med Slovakiens ekonomiska sårbarheter. Efterfrågeöverskottet bör särskilt stramas åt för att stödja korrigeringen av underskottet i bytesbalansen och skillnaden i kärninflationen jämfört med resten av euroområdet. Detta kan uppnås genom säkerställande av konsolideringen av de offentliga finanserna och åtgärder för att komma till rätta med hushållens skuldsättning, samtidigt som överkomliga priser på bostäder bibehålls genom fastighetstaxering och åtgärder för att stödja bostadsutbudet.

(13)Baserat på uppgifter som bekräftats av Eurostat 13 minskade Slovakiens offentliga underskott från 5,4 % av BNP 2021 till 2,0 % 2022, medan den offentliga skulden minskade från 61,0 % av BNP i slutet av 2021 till 57,8 % i slutet av 2022. Den 24 maj 2023 lade kommissionen fram en rapport i enlighet med artikel 126.3 i EUF-fördraget 14 . Rapporten behandlade Slovakiens budgetläge utifrån det faktum att dess offentliga underskott förväntas överstiga 3 % av BNP 2023. Rapporten slog fast att underskottskriteriet inte var uppfyllt. I linje med meddelandet av den 8 mars 2023 15 föreslog kommissionen inte att några nya förfaranden vid alltför stora underskott skulle inledas under våren 2023. Kommissionen angav att den kommer att föreslå rådet att inleda underskottsbaserade förfaranden vid alltför stora underskott under våren 2024 på grundval av utfallet för 2023. Slovakien bör beakta detta i genomförandet av sin budget 2023 och i utarbetandet av utkastet till budgetplan för 2024.

(14)Saldot i de offentliga finanserna har påverkats av de finanspolitiska åtgärder som antagits för att begränsa den ekonomiska och sociala effekten av de ökade energipriserna. År 2022 utgjordes sådana utgiftshöjande åtgärder av förmåner till de hushåll som var mest utsatta för den höga inflationen, en engångsökning av barnbidraget, en engångsbetalning av den ”fjortonde pensionen”, en engångsbonus som betalades ut till alla anställda i den offentliga förvaltningen samt ett tak för el- gaspriser för oreglerade företag. Kostnaden för dessa åtgärder uppvägdes delvis av nya skatter för energiproducenter och energileverantörer med exceptionella vinster, nämligen det solidaritetsbidrag som tillhandahålls enligt EU-förordningen. Kommissionen uppskattar att nettobudgetkostnaderna för dessa åtgärder uppgår till 0,2 % av BNP 2022. Saldot i de offentliga finanserna har även påverkats av budgetkostnaderna för tillfälligt skydd för fördrivna personer från Ukraina, vilket uppskattas till 0,1 % av BNP 2022. Samtidigt minskade de uppskattade kostnaderna för tillfälliga nödåtgärder med anledning av covid-19 till 0,8 % av BNP 2022, från 3,2 % 2021.

(15)Den 18 juni 2021 rekommenderade rådet Slovakien 16 att under 2022 upprätthålla en stödjande finanspolitisk inriktning, inräknat den impuls som ges genom faciliteten för återhämtning och resiliens, samt att upprätthålla nationellt finansierade investeringar.

(16)Enligt kommissionens uppskattningar var den finanspolitiska inriktningen 17 2022 kontraktiv med 1,3 % av BNP, vilket var lämpligt mot bakgrund av den höga inflationen. På rekommendation av rådet fortsatte Slovakien att stödja återhämtningen med investeringar som finansierades av faciliteten för återhämtning och resiliens. De utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,2 % av BNP 2022 (1,3 % av BNP 2021). Minskningen av de utgifter som finansierades av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel 2022 berodde på det låga utnyttjandet av EU:s strukturfonder och uppskjutande av de faktiska utgifterna från bidragen från faciliteten för återhämtning och resiliens. Nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag på 0,2 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen 18 . Slovakien upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (exklusive nya åtgärder på inkomstsidan) ett kontraktivt bidrag på 1,3 procentenhet till den finanspolitiska inriktningen. Slovakien kontrollerade därmed tillväxten i de nationellt finansierade löpande utgifterna på ett tillfredsställande sätt.

(17)Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för budgetprognoserna i stabilitetsprogrammet är realistiskt för 2023 och därefter. Regeringen beräknar att BNP i fasta priser kommer att öka med 1,3 % under 2023 och med 1,8 % under 2024. Som jämförelse förutser kommissionen i sin vårprognos en högre real BNP-tillväxt på 1,7 % 2023 och 2,1 % 2024. Detta beror huvudsakligen på att exporten återhämtade sig snabbare än väntat, eftersom flaskhalsarna i leveranskedjorna förväntas försvinna och de ekonomiska utsikterna för Slovakiens största exportdestinationer har förbättrats.

(18)I stabilitetsprogrammet för 2023 räknar regeringen med att underskottet i de offentliga finanserna kommer att öka till 6,3 % av BNP 2023. Ökningen 2023 beror främst på de åtgärder som antagits för att begränsa den ekonomiska och sociala effekten av de ökade energipriserna samt andra åtgärder, t.ex. en ökning av skattebonusen och barnbidragen och införande av en föräldrabonus. Enligt stabilitetsprogrammet förväntas den offentliga skuldkvoten öka från 57,8 % av BNP i slutet av 2022 till 58,7 % av BNP i slutet av 2023. I kommissionens vårprognos 2023 förutses ett offentligt underskott på 6,1 % av BNP 2023. Detta är i linje med det beräknade underskottet i stabilitetsprogrammet. Enligt kommissionens vårprognos 2023 väntas en liknande offentlig skuldkvot på 58,3 % i slutet av 2023.

(19)Saldot i de offentliga finanserna 2023 väntas även fortsatt att påverkas av de finanspolitiska åtgärder som antagits för att begränsa de ekonomiska och sociala effekterna av de ökade energipriserna. De består av åtgärder som förlängts från 2022, särskilt ett tak på el- och gaspriser för oreglerade företag, och även nya åtgärder, t.ex. ett tak på leveranspriserna för el, gas och uppvärmning för hushåll och reglerade (små) företag. Kostnaden för dessa åtgärder uppvägs delvis av skatter på exceptionella vinster för energileverantörer, nämligen det solidaritetsbidrag som tillhandahålls enligt EU-förordningen, en särskild avgift för byggföretag som arbetar med vattenförvaltning och ett intäktstak för elproducenter med övervinster. Om dessa intäkter beaktas uppskattas nettobudgetkostnaden för stödgärderna till 2,0 % av BNP 2023 i kommissionens vårprognos 2023 19 . Åtgärderna 2023 verkar inte fokusera på sårbara hushåll eller företag och de bevarar inte fullt ut prissignalen för att minska energiefterfrågan och öka energieffektiviteten. Detta innebär att inga riktade stödåtgärder kommer att beaktas i bedömningen av efterlevnaden av rekommendationen för 2023 (jämfört med 0,2 % av GDP 2022). Budgetkostnaderna för det tillfälliga skyddet av fördrivna personer från Ukraina uppskattas minska med 0,1 procentenheter av BNP jämfört med 2022. Saldot i de offentliga finanserna 2023 förväntas gynnas av utfasningen av de covid-19-relaterade tillfälliga krisåtgärderna med 0,8 % av BNP.

(20)Den 12 juli 2022 rekommenderade rådet 20 Slovakien att under 2023 säkerställa att tillväxten i de nationellt finansierade primära löpande utgifterna är i linje med en neutral inriktning på politiken 21 , med beaktande av ett fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Slovakien bör vara redo att anpassa de löpande utgifterna efter den föränderliga situationen. Slovakien rekommenderades även att öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet med beaktande av REPowerEU-initiativet, inbegripet med hjälp av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel.

(21)I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (6,2 % av BNP) under 2023, i en miljö med hög inflation. Detta följer på en kontraktiv inriktning på finanspolitiken 2022 (1,3 % av BNP). Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 4,4 % till den övergripande finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den minskade kostnaden för de riktade stödåtgärderna till de hushåll och företag som är mest utsatta för de höjda energipriserna, som har ökat med 0,2 % av BNP. Det inbegriper också lägre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande utgifter beror inte på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva tillväxten i nationellt finansierade primära löpande utgifter och investeringar (efter diskretionära åtgärder på inkomstsidan) drivs av icke målinriktade energiåtgärder, permanenta lönehöjningar för hälso- och sjukvårdspersonal och sänkta momssatser inom livsmedels- och fritidssektorerna. Sammanfattningsvis är den uppskattade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter därför inte i överensstämmelse med rådets rekommendation.

Utgifter som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel förutses uppgå till 2,8 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar förväntas ge ett expansivt bidrag på 0,1 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen 22 . Slovakien planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och samtidigt upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna 23 . Slovakien planerar att finansiera offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen och energisäkerhet, t.ex. den nationella strategin för forskning, utveckling och innovation, med målet att öka flexibiliteten, förkorta tiden för inköpstjänster och involvera fler leverantörer, inklusive små och medelstora företag.

(22)Enligt stabilitetsprogrammet förväntas underskottet i de offentliga finanserna successivt minska till 4,7 % av BNP under 2024. Minskningen 2024 avspeglar främst utfasningen av åtgärder för att begränsa den ekonomiska och sociala effekten av de ökade energipriserna. Enligt programmet förväntas den offentliga förvaltningens skuldkvot att öka till 59,3 % i slutet av 2024. På grundval av politiska åtgärder som var kända vid prognosens brytdatum förutses i kommissionens vårprognos 2023 ett underskott i de offentliga finanserna för 2024 på 4,8 % av BNP. Detta är i linje med det beräknade underskottet i programmet. Enligt kommissionens vårprognos 2023 väntas en liknande offentlig skuldkvot på 58,7 % i slutet av 2024.

(23)Enligt stabilitetsprogrammet kommer alla energistödåtgärder att fasas ut 2024. Kommissionen förutsätter även en fullständig utfasning av energistödåtgärderna 2024. Detta utgår från antagandet att inga nya prisökningar uppstår.

(24)Enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 krävs en årlig förbättring av det strukturella budgetsaldot mot det medelfristiga målet på 0,5 % av BNP som ett riktmärke 24 . Med beaktande av hållbarheten i de offentliga finanserna 25 och behovet av att minska underskottet till under referensvärdet 3 % av BNP, skulle en förbättring av det strukturella saldot med minst 0,7 % av BNP 2024 vara lämplig. För att säkerställa en sådan förbättring bör tillväxten i nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter 26 2024 inte överstiga 5,7 %, vilket anges i denna rekommendation. Detta kommer även att bidra till att minska kärninflationen, som ligger långt över genomsnittet i euroområdet, vilket kan leda till minskad konkurrenskraft om den håller i sig, samt stärka den externa ställningen.

Samtidigt bör de återstående energistödgärderna (som kommissionen för närvarande uppskattar till 2 % av BNP 2023) fasas ut, beroende på utvecklingen på energimarknaden, och med början av de minst riktade åtgärderna. De besparingar som detta ger bör användas för att minska det offentliga underskottet. Utifrån kommissionens uppskattningar skulle detta leda till en ökning av de primära nettoutgifterna som ligger under den rekommenderade högsta tillväxtökningen för 2024.

Enligt kommissionens vårprognos 2023 överensstämmer därför inte uppskattade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter 2023 inte med rådets rekommendation. Om detta bekräftas skulle en mindre ökning av primära utgifter 2024 vara lämplig.

(25)Om politiken inte ändras förutser kommissionen i sin vårprognos 2023 att de nationellt finansierade primära löpande nettoutgifterna kommer att öka med 2,5 % 2024, vilket är under den rekommenderade tillväxthastigheten. De justeringar som kommissionen förutser i sin vårprognos är mindre än besparingarna från den fullständiga utfasningen av energistödåtgärder, vilket beror på permanenta utgiftsåtgärder, t.ex. högre ersättning till anställda inom den offentliga förvaltningen, familjepaketet som omfattar en skattebonus och ökade barnbidrag samt införandet av en föräldrabonus inom ramen för pensionsreformen.

(26)Enligt programmet förväntas de offentliga investeringarna minska från 5,1 % av BNP 2023 till 4,0 % av BNP 2024. De minskade investeringarna beror på minskad finansiering från EU via strukturfonderna. I programmet anges reformer och investeringar som förväntas bidra till hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt. De omfattar en nyligen godkänd reform som inför utgiftstak och en pensionsreform, vilka även ingår i återhämtnings- och resiliensplanen.

(27)Stabilitetsprogrammet stakar ut en finanspolitisk kurs på medellång sikt till 2026. Enligt programmet har regeringen som mål att underskottet ska nå 3,2 % av BNP 2025 och 2,2 % 2026. Det offentliga underskottet förväntas således minska till en nivå under referensvärdet på 3 % 2026.

(28)Slovakiens beskattningssystem skulle kunna reformeras för att stärka den ekonomiska effektiviteten, främja miljömässig och finanspolitisk hållbarhet och förbättra rättvisan. Skattetrycket på arbete är särskilt högt för låginkomsttagare jämfört med andra EU-länder. Miljö- och fastighetsbeskattningen utnyttjas däremot inte till sin fulla potential. En förändring av skattemixen skulle kunna stödja tillväxten och även bidra till att främja den gröna omställningen och miljöhållbarheten. Trots ekonomins höga energiintensitet uppgick intäkterna från miljöskatter till 2,5 % 2021, vilket är nära EU-genomsnittet. Miljöavgifter i samband med avfallshantering och luftföroreningar främjar inte effektivt resursutnyttjande i tillräcklig grad och minskar inte kostnaderna för miljön och samhället. Miljöskatter och miljöavgifter är inte indexerade, vilket minskar de gröna intäkterna med tiden. Vägskatter och fordonsregistreringsavgifter återspeglar inte utsläppsintensiteten på ett bra sätt. Överlag uppgår transportskatternas andel av de totala skatteintäkterna endast till 0,58 % (EU-genomsnittet är 1 %). När det gäller fastighetsbeskattning var intäkterna från periodiskt återkommande fastighetsskatter relativt låga 2021 (0,5 % av BNP jämfört med unionsgenomsnittet på 1,2 %). Slovakien har för närvarande inte tillräckliga uppgifter för att kunna uppdatera och indexera fastighetsskattebasen i linje med marknadsvärdena, vilket också delvis skulle kunna dämpa den fortsatt starka efterfrågan på bostäder och den därmed sammanhängande kraftiga bostadsprisökningen. Dessutom kan ytterligare insatser för att förenkla skatterna och förbättra efterlevnaden öka de offentliga intäkterna och därmed stödja finanspolitisk hållbarhet och öka rättvisan. År 2020 fortsatte den nedåtgående trenden för Slovakiens momsgap. Det sjönk från 15 % 2019 till 13,9 % av de totala förväntade momsintäkterna 2020, men ligger fortfarande över EU-genomsnittet (9,1 %). Ytterligare förbättringar av skatteförvaltningen, t.ex. elektronisk fakturering, förhandsifyllda skattedeklarationer och mer digitalisering, skulle kunna bidra till att ytterligare minska läckaget i skattesystemet.

(29)I enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till samma förordning ska återhämtnings- och resiliensplanen omfatta ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som ska vara genomförda senast 2026. Genomförandet av Slovakiens återhämtnings- och resiliensplan har hittills gått väl, men står inför vissa utmaningar framöver. Slovakien lämnade in två betalningsansökningar motsvarande 30 delmål och mål i planen med en total utbetalning på 1,11 miljarder euro. Slovakien har varit en av de medlemsstater som gjort snabbast framsteg i genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen, men potentiella svårigheter på grund av flaskhalsar i den administrativa kapaciteten, kombinerat med behovet av att börja arbeta med de ytterligare åtgärder i REPowerEU-kapitlet som Slovakien lämnat in som en del av sin planerade revision den 26 april 2023, kräver en starkare inriktning på genomförandet. Ett snabbt införande av det nya REPowerEU-kapitlet i återhämtnings- och resiliensplanen kommer att göra det möjligt att finansiera ytterligare reformer och investeringar till stöd för Slovakiens strategiska mål på energiområdet och för den gröna omställningen. Ett systematiskt och effektivt deltagande av lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra relevanta berörda parter är fortsatt viktigt för att genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen ska lyckas, liksom annan ekonomisk politik och sysselsättningspolitik utanför planen, och för att säkerställa att fler känner ett egenansvar för den övergripande politiska agendan.

(30)Kommissionen godkände alla Slovakiens programplaneringsdokument för sammanhållningspolitiken 2022. Det är viktigt att gå vidare med ett snabbt genomförande av de sammanhållningspolitiska programmen i komplementaritet och synergi med återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, om den gröna och den digitala omställningen ska lyckas, den ekonomiska och sociala resiliensen öka och en balanserad territoriell utveckling uppnås i Slovakien.

(31)Förutom de ekonomiska och sociala utmaningar som tas upp i återhämtnings- och resiliensplanen står Slovakien inför ett antal ytterligare utmaningar med koppling till energiomställningen och den gröna omställningen.

(32)Slovakiens framsteg med att minska nettoutsläppen av växthusgaser har i stort sett avstannat under de senaste åren. Landet har fortfarande en strukturellt energiintensiv ekonomi och är starkt beroende av import av fossila bränslen. Slovakiens primära energiintensitet låg omkring 80 % över EU-genomsnittet 2020, medan dess slutliga energianvändning ökade med 13,5 % mellan 2015 och 2021. Slovakien gjorde vissa framsteg med diversifiering av energiimporten 2022, men gasbesparingsåtgärderna har inte utnyttjats tillräcklig. Slovakiens förbrukning av naturgas minskade med 1 % 27 under perioden augusti 2022–mars 2023 jämfört med den genomsnittliga gasförbrukningen under samma period de föregående fem åren, vilket är långt under minskningsmålet på 15 %. Slovakien uppmanas att öka sina ansträngningar för att tillfälligt minska efterfrågan på gas till den 31 mars 2024 28 . Andelen av importen av naturgas från Ryssland har minskat från 85 % till omkring 50 % sedan sommaren 2022. De reformer som ingick i återhämtnings- och resiliensplanen har lett till en betydande ökning av tillgänglig kapacitet för att ansluta förnybara bränslen till nätet i Slovakien, men endast en del av den lediga kapaciteten har använts för att ansluta anläggningar för förnybara energikällor. Ett snabbare införande av förnybar energi skulle bidra till att uppnå klimatmålen och minska Slovakiens beroende av import av fossila bränslen (däribland från Ryssland) och minska risken för energifattigdom till följd av volatila energipriser. Den sammanlagda installerade kapaciteten för sol- och vindenergi uppgick till omkring 7 % av den totala installerade kapaciteten 2022, vilket är den näst lägsta nivån i EU.

(33)Som en del av sin återhämtnings- och resiliensplan antog Slovakien reformer på området utformning av marknaden och stöd till förnybara energikällor 2022, men ytterligare åtgärder skulle möjliggöra ett snabbare införande av förnybar energi, särskilt vindkraft, solkraft, geotermisk energi, biometan och vätgas. Reformerna omfattar förenklade tillståndsförfaranden och administrativa förfaranden, bland annat införande av administrativa gemensamma kontaktpunkter och fokusområden för förnybar energiproduktion. Slovakien skulle vinna på att effektivisera förfarandena för tillträde till nätet för förnybar energi, särskilt genom att reformera systemet för kapacitetsreservation, göra nätanslutningssystemet mindre administrativt betungande och se över nätanslutningsavgifterna i linje med EU:s riktmärken och bästa praxis. Slovakien har stora möjligheter att ge den ökade volymen av intermittenta förnybara energikällor tillräckligt med utrymme genom att modernisera sina elnät (både när det gäller överföring och distribution), bygga nya ellagringanläggningar och göra framsteg med utformningen av ett regelverk för förnybar vätgas. Ytterligare framsteg med att utveckla sektorerna för geotermisk energi och biometan skulle ersätta naturgas, som allmänt används som energikälla i fjärrvärmesystemen. Införandet av förnybara värmekällor är dessutom underutvecklat.

(34)Slovakien gör framsteg med energieffektivitet för bostadshus till följd av ambitiösa investeringar med medel från faciliteten för återhämtning och resiliens och Sammanhållningsfonden. Det krävs dock ytterligare insatser, särskilt när det gäller totalrenoveringar av andra byggnader än bostadshus, både offentliga och privata, kombinerat med renoveringsåtgärder som inriktas på hushåll som lider av energifattigdom och sårbara hushåll. Slovakien skulle vinna på att åtgärda flera flaskhalsar för att påskynda byggnadsrenoveringen och locka mer privata investeringar genom att i) anpassa renoveringssystemen, ii) erbjuda tekniskt stöd, iii) utveckla systemet med en enda kontaktpunkt, iv) inhämta relevanta uppgifter om energi när det gäller offentliga byggnader för att bidra till att prioritera investeringar och v) förbättra samordningen mellan olika offentliga myndigheter och finansieringsprogram. Ytterligare insatser behövs för ta itu med energifattigdom på ett strukturellt sätt, i synnerhet genom speciella bostadsrenoveringssystem och tekniskt och administrativt stöd som avspeglar behoven hos sårbara hushåll, kombinerat med reformer och investeringar i subventionerat boende. Ökade ambitioner för att minska utsläppen av växthusgaser, öka förnybar energi och stärka energieffektiviteten kommer att krävas för att Slovakien ska ligga i linje med 55 %-paketets mål.

(35)Brist på arbetskraft och kompetens inom sektorer och yrken som är avgörande för den gröna omställningen, bland annat tillverkning, utbyggnad och upprätthållande av klimatneutral teknik skapar flaskhalsar i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Utbildningssystem av hög kvalitet som tillgodoser föränderliga arbetsmarknadsbehov, och riktade kompetenshöjnings- och omskolningsåtgärder är viktiga för att minska kompetensbrister och främja inkludering och omfördelning på arbetsmarknaden. För att frigöra outnyttjad arbetskraft måste dessa åtgärder vara tillgängliga, framför allt för enskilda personer och i de sektorer och regioner som påverkas mest av den gröna omställningen. Slovakien har en av de högsta sysselsättningsnivåerna inom fordonstillverkning och stålindustri i EU, sektorer som påverkas kraftigt av den gröna omställningen. Samtidigt rapporterades 2022 brist på arbetskraft inom 24 yrken som kräver grön kompetens, bland annat isolerings montörer, rörmokare och rörläggare, byggnadsarbetare och relaterade elektriker. Detta kräver ändamålsenliga politiska verktyg för att påskynda den gröna omställningen inom ett stort antal sektorer, samtidigt som rättvisa säkerställs

(36)Mot bakgrund av kommissionens bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2023, och dess yttrande 29 återspeglas i rekommendation 1 nedan.

(37)Mot bakgrund av de nära kopplingarna mellan ekonomierna i medlemsstaterna i euroområdet och deras kollektiva bidrag till den ekonomiska och monetära unionens funktion rekommenderade rådet att euroområdets medlemsstater vidtar åtgärder, bland annat genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att i) bevara en hållbar skuldsättning och undvika att öka aggregerad efterfrågan 2023, bättre rikta de finanspolitiska åtgärder som vidtas för att mildra effekterna av höga energipriser och överväga lämpliga sätt att avveckla stödet i takt med att energipristrycket minskar, ii) upprätthålla en hög nivå på offentliga investeringar och främja privata investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen, iii) stödja en löneutveckling som mildrar effekten av den minskade köpkraften och samtidigt begränsar andrahandseffekterna på inflationen, och ytterligare förbättra den aktiva arbetsmarknadspolitiken och åtgärda kompetensbristen, iv) förbättra företagsklimatet och säkerställa att energistödet till företag blir kostnadseffektivt, tillfälligt, riktat till bärkraftiga företag och att det upprätthåller incitament för den gröna omställningen, och v) bevara den makroekonomiska stabiliteten och övervaka risker samtidigt som arbetet med att fullborda bankunionen fortsätter. För Slovakiens del bidrar rekommendationerna 1), 2) och 3) till genomförandet av euroområdets första, andra, tredje och femte rekommendationer. 

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Slovakien att 2023 och 2024 vidta följande åtgärder:

1.Avveckla de gällande energistödåtgärderna till slutet av 2023 och använda besparingarna från detta till att minska det offentliga underskottet. I händelse av nya energiprisökningar som kräver stödåtgärder bör Polen säkerställa att dessa åtgärder inriktas på att skydda sårbara hushåll och företag, att de är rimliga med hänsyn till de offentliga finanserna samt upprätthålla incitamenten för energibesparingar.

Säkerställa en försiktig finanspolitik, särskilt genom att begränsa den nominella ökningen av nationellt finansierade primära nettoutgifter 2024 till högst 5,7 %.

Bevara nationellt finansierade offentliga investeringar och säkerställa ett verkningsfullt utnyttjande av bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, särskilt för att främja den gröna och den digitala omställningen.

För perioden efter 2024, fortsätta att följa en medelfristig finanspolitisk strategi med gradvis och hållbar konsolidering, kombinerat med investeringar och reformer som leder till högre hållbar tillväxt i syfte att uppnå en försiktig budgetposition på medellång sikt.

Skapa en effektivare skattemix som bättre stöder en hållbar tillväxt för alla, bland annat genom att utnyttja potentialen för miljö- och fastighetsbeskattning. Fortsätta att stärka efterlevnaden av skattereglerna, bland annat genom att ytterligare digitalisera skatteförvaltningen.

Minska riskerna för att hushållen skuldsätter sig genom att stödja tillgång till bostäder och utvidga hyresmarknaden.

2.Upprätthålla dynamiken i det stabila genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen och snabbt avsluta tillägget, inklusive REPowerEU-kapitlet, i syfte att snabbt inleda genomförandet. Fortsätta att snabbt genomföra de sammanhållningspolitiska programmen, i nära komplementaritet och synergi med återhämtnings- och resiliensplanen.

3.Minska ekonomins beroende av fossila bränslen, särskilt naturgas inom industrin och för uppvärmning samt diversifiera importen av fossila bränslen. Påskynda införandet av förnybara energikällor, särskilt för vind- och solkraft, geotermisk energi och förnybara gaser, i linje med de relevanta hållbarhetskriterierna. Förenkla tillståndsförfaranden och administrativa förfaranden för införandet av förnybara energikällor, bland annat genom att införa gemensamma kontaktpunkter och fokusområden. Modernisera elnätet och effektivisera förfarandena för att ansluta förnybara energikällor till nätet på ett mer ändamålsenligt och mindre kostsamt sätt. Påskynda och skapa incitament för totalrenoveringar av offentliga och privata byggnader, ta itu med energifattigdomen genom renovering av bostadshus för låginkomsthushåll och öka de politiska insatserna i syfte att tillhandahålla och förvärva de färdigheter som krävs för den gröna omställningen.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

(2)    EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(4)    COM(2022) 780 final.

(5)    COM(2023) 62 final.

(6)    COM(2023) 168 final.

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 av den 27 februari 2023 om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013, (EU) 2021/1060 och (EU) 2021/1755 samt direktiv 2003/87/EG (EUT L 63, 28.2.2023, s. 1).

(8)    COM(2023) 141 final.

(9)    COM(2022) 583 final.

(10)    Rådets genomförandebeslut av den 13 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Slovakiens återhämtnings- och resiliensplan (ST 10156/2021; ST 10156/2021 ADD 1; ST 10156/2021 COR 1).

(11)    SWD(2023) 625 final.

(12)    SWD(2023) 643 final.

(13)    Eurostat, Euroindikatorer 47/2023 av den 21 april 2023.

(14)    COM(2023) 631 final, 24.5.2023.

(15)    COM(2023) 141 final, 8.3.2023.

(16)    Rådets rekommendation av den 18 juni 2021 med avgivande av rådets yttrande om Slovakiens stabilitetsprogram 2021, EUT C 304, 29.7.2021, s. 121.

(17)    Den finanspolitiska inriktningen mäts genom förändringen i primära utgifter (diskretionära inkomståtgärder ej inräknade) och exklusive covid-19-relaterade tillfälliga krisåtgärder, men inbegripet utgifter som finansieras med icke återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, i förhållande till den potentiella tillväxten på medellång sikt. För närmare uppgifter, se ruta 1 i de statistiska tabellerna över de offentliga finanserna.

(18)    Andra nationellt finansierade kapitalutgifter förväntas ge ett kontraktivt bidrag på 0,1 procentenheter av BNP.

(19)    Siffran motsvarar de årliga budgetkostnaderna för åtgärderna, inbegripet löpande inkomster och utgifter samt åtgärder för kapitalutgifter.

(20)    Rådets rekommendation av den 12 juli 2022 om Slovakiens nationella reformprogram 2022 med avgivande av rådets yttrande om Slovakiens stabilitetsprogram 2022, EUT C 334, 1.9.2022, s. 205.

(21)    Enligt kommissionens vårprognos 2023 beräknas Slovakiens potentiella produktionstillväxt på medellång sikt (10-årigt genomsnitt), som används för att mäta den finanspolitiska inriktningen, uppgå till 12,0 % i nominella termer.

(22)    Övriga nationellt finansierade kapitalutgifter beräknas ge ett expansivt bidrag på 0,1 procentenheter av BNP.

(23)    Utgifter som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,0 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag på 1,3 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Övriga nationellt finansierade kapitalutgifter beräknas ge ett expansivt bidrag på 0,1 procentenheter av BNP.

(24)    Jfr med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97, som också innehåller ett krav på en anpassning på över 0,5 % av BNP för medlemsstater med en offentlig skuld som överstiger 60 % av BNP, eller som står inför mer betydande risker när det gäller den hållbara skuldsättningen.

(25)    Kommissionen uppskattar att Slovakien skulle behöva en genomsnittlig årlig ökning av det strukturella primärsaldot som en andel av BNP på 1 procentenheter för att uppnå en realistisk skuldminskning och att den offentliga skulden ligger på en betryggande nivå på medellång sikt. Denna uppskattning baserades på kommissionens höstprognos 2022. Utgångspunkten för denna uppskattning var det förväntade offentliga underskottet och skulden för 2024, som i sin tur utgick från antagandet att energistödåtgärderna skulle upphävas 2024.

(26)    Primära nettoutgifter definieras som nationellt finansierade utgifter exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan och exklusive ränteutgifter samt utgifter för konjunkturell arbetslöshet.

(27)    Eurostat validerar för närvarande data för Slovakien.

(28)    Rådets förordning (EU) 2022/1369 och rådets förordning (EU) 2023/706.

(29)    Enligt artiklarna 5.2 och 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.