EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.5.2023

COM(2023) 624 final

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Sloveniens nationella reformprogram 2023 med avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram 2023

{SWD(2023) 624 final}

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Sloveniens nationella reformprogram 2023 med avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram 2023

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 2 , genom vilken faciliteten för återhämtning och resiliens inrättades, trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten för återhämtning och resiliens ger ekonomiskt stöd till medlemsstaterna för genomförandet av reformer och investeringar och utgör en finanspolitisk impuls som finansieras av EU. I enlighet med europeiska planeringsterminens prioriteringar bidrar den till den ekonomiska och sociala återhämtningen och till genomförandet av hållbara reformer och investeringar, i synnerhet för att främja den gröna och den digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier mer resilienta. Den bidrar också till att stärka de offentliga finanserna och stimulera tillväxt och sysselsättning på medellång och lång sikt, förbättra den territoriella sammanhållningen inom EU och stödja det fortsatta genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det högsta ekonomiska bidraget per medlemsstat inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens uppdaterades den 30 juni 2022, i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241.

(2)Den 22 november 2022 antog kommissionen 2023 års årliga översikt över hållbar tillväxt 3 , vilket utgjorde starten på 2023 års europeiska planeringstermin. Den 23 mars 2023 godkände Europeiska rådet prioriteringarna i översikten kring de fyra principerna för konkurrenskraftig hållbarhet. Den 22 november 2022 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011 även 2023 års rapport om förvarningsmekanismen, enligt vilken Slovenien inte var en av de medlemsstater som kunde påverkas eller riskerade att påverkas av obalanser och skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också ett yttrande om Slovenien utkast till budgetplan för 2023. Kommissionen antog också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet, som rådet antog den 16 maj 2023, liksom förslaget till 2023 års gemensamma sysselsättningsrapport med en analys av genomförandet av riktlinjerna för sysselsättningspolitiken och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som rådet antog den 13 mars 2023.

(3)EU:s ekonomier uppvisar visserligen en anmärkningsvärd resiliens, men den geopolitiska situationen har fortfarande en negativ påverkan. EU står fullt solidariskt med Ukraina och därmed är EU:s ekonomiska och sociala agenda inriktad på att på kort sikt minska de negativa effekterna av energichocker, både för utsatta hushåll och företag, och på att på medellång sikt fortsätta satsningarna på den gröna och den digitala omställningen, stödja en hållbar tillväxt för alla, skydda makroekonomisk stabilitet och öka resiliensen. Den är också starkt inriktad på att öka EU:s konkurrenskraft och produktivitet.

(4)Den 1 februari 2023 lade kommissionen fram meddelandet En industriplan i den gröna given för nettonollåldern 4 för att öka konkurrenskraften för EU:s nettonollindustri och stödja en snabb omställning till klimatneutralitet. Planen kompletterar de pågående insatserna inom ramen för den europeiska gröna given och REPowerEU. Målet med planen är att skapa bättre förutsättningar för att utöka EU:s tillverkningskapacitet vad gäller den nettonollteknik och de nettonollprodukter som behövs för att EU:s ambitiösa klimatmål ska uppnås, och även att säkerställa tillgång till relevanta kritiska råvaror, bland annat genom att diversifiera anskaffningen, exploatera geologiska resurser på lämpligt sätt i medlemsstaterna och maximera återvinningen av råvaror. Planen bygger på fyra pelare: ett förutsebart och förenklat regelverk, snabbare tillgång till finansiering, ökad kompetens och öppen handel för resilienta leveranskedjor. Den 16 mars 2023 lade kommissionen också fram meddelandet EU:s konkurrenskraft på lång sikt, efter 2030 5 , som är uppbyggt kring nio ömsesidigt förstärkande faktorer med målet att arbeta för ett tillväxtfrämjande regelverk. I meddelandet fastställs politiska prioriteringar i syfte att aktivt säkerställa strukturella förbättringar, välfokuserade investeringar och regleringsåtgärder för EU:s och dess medlemsstaters konkurrenskraft på lång sikt. Rekommendationerna nedan bidrar till att hantera dessa prioriteringar.

(5)Europeiska planeringsterminen 2023 fortsätter att utvecklas i takt med genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. Ett fullständigt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna är fortfarande viktigt för att de politiska prioriteringarna inom ramen för den europeiska planeringsterminen ska ge resultat, eftersom planerna behandlar alla eller en betydande del av de relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdats på senare år. De landsspecifika rekommendationerna från 2019, 2020 och 2022 är dessutom lika relevanta för återhämtnings- och resiliensplaner som granskats, uppdaterats eller ändrats i enlighet med artiklarna 14, 18 och 21 i förordning (EU) 2021/241.

(6)REPowerEU-förordningen 6 antogs den 27 februari 2023 och målet är att snabbt fasa ut EU:s beroende av import av ryska fossila bränslen. Detta kommer att bidra till energitrygghet och diversifiering av EU:s energiförsörjning, samtidigt som användningen av förnybar energi, energilagringskapaciteten och energieffektiviteten ökar. Med förordningen får medlemsstaterna möjlighet att lägga till ett nytt REPowerEU-kapitel i sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner för att på så sätt finansiera viktiga reformer och investeringar som ska bidra till att målen för REPowerEU uppnås. Dessa kommer också att bidra till att öka konkurrenskraften för EU:s nettonollindustri enligt vad som anges i industriplanen i den gröna given för nettonollåldern, och till att hantera de energirelaterade landsspecifika rekommendationer som utfärdats till medlemsstaterna 2022 och, i förekommande fall, 2023. Med REPowerEU-förordningen införs en ny kategori icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd som görs tillgängligt för medlemsstaterna för att de ska kunna finansiera nya energirelaterade reformer och investeringar inom ramen för sina återhämtnings- och resiliensplaner.

(7)Den 8 mars 2023 antog kommissionen ett meddelande med finanspolitisk vägledning för 2024. Det syftar till att stödja utarbetandet av medlemsstaternas stabilitets- och konvergensprogram och därigenom stärka samordningen av politiken 7 . Kommissionen erinrade om att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul kommer att avaktiveras i slutet av 2023, och efterlyste en finanspolitik under 2023–2024 som säkerställer en hållbar skuldsättning på medellång sikt och ökar den potentiella tillväxten på ett hållbart sätt. Medlemsstaterna uppmanades att i sina stabilitets- och konvergensprogram för 2023 ange hur deras finanspolitiska planer kommer att säkerställa att referensvärdet för underskottet på 3 % av BNP respekteras liksom en realistisk och kontinuerlig skuldminskning, eller att skulden ligger kvar på försiktiga nivåer på medellång sikt. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att fasa ut de nationella finanspolitiska åtgärder som införts för att skydda hushåll och företag mot energiprischocker, med början med de minst riktade åtgärderna. Kommissionen angav att om det skulle behövas en förlängning av stödåtgärderna på grund av ett förnyat energipristryck bör medlemsstaterna, i högre grad än vad som gjorts tidigare, rikta sådana åtgärder till utsatta hushåll och företag. Kommissionen föreslog att de finanspolitiska rekommendationerna skulle kvantifieras och differentieras och formuleras utifrån primära nettoutgifter så som föreslagits i dess meddelande om riktlinjer för en reform av EU:s ramverk för ekonomisk styrning 8 . Alla medlemsstater rekommenderades att fortsätta att skydda nationellt finansierade investeringar och säkerställa att faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel används på ett ändamålsenligt sätt, särskilt mot bakgrund av målen för den gröna och den digitala omställningen och resiliensen. Kommissionen angav att den kommer att föreslå rådet att inleda underskottsbaserade förfaranden vid alltför stora underskott under våren 2024 på grundval av utfallet för 2023, i enlighet med gällande lagstiftning.

(8)Den 26 april 2023 lade kommissionen fram lagstiftningsförslag för att genomföra en omfattande reform av reglerna för EU:s ekonomiska styrning. Huvudsyftet med förslagen är att säkerställa en mer hållbar offentlig skuldsättning och att främja en hållbar och inkluderande tillväxt genom reformer och investeringar. Förslagen innebär att medlemsländerna får mer kontroll över utformningen av sina medelsiktiga planer samtidigt som en striktare ordning införs för efterlevnadskontrollen för att se till att medlemsländerna verkligen fullgör de åtaganden som de gjort i sina medelsiktiga finans- och strukturpolitiska planer. Målet är att avsluta lagstiftningsarbetet 2023.

(9)Den 30 april 2021 lämnade Slovenien in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen. Den 28 juli 2021 antog rådet sitt beslut om godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen för Slovenien 9 . Delutbetalningarna ska verkställas på villkor att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24.5 i förordning (EU) 2021/241 om att Slovenien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som angetts i rådets genomförandebeslut. För att delmålen och målen ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt får delmål och mål som tidigare uppnåtts inte ha upphävts.

(10)Den 14 april 2023 lämnade Slovenien in sitt nationella reformprogram 2023, och den 26 april 2023 sitt stabilitetsprogram 2023, i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1466/97. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas. I enlighet med artikel 27 i förordning (EU) 2021/241 ska Sloveniens halvårsvisa rapporter om framstegen avseende målen i återhämtnings- och resiliensplanen också återspeglas i 2023 års nationella reformprogram.

(11)Den 24 maj 2023 offentliggjorde kommissionen 2023 års landsrapport för Slovenien 10 . Rapporten innehöll en bedömning av hur väl Slovenien hade lyckats med de relevanta landsspecifika rekommendationer som rådet antog mellan 2019 och 2022, och en utvärdering av landets genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen. Utifrån denna analys konstaterades i landsrapporten brister i fråga om de utmaningar som inte eller endast delvis hade åtgärdats genom återhämtnings- och resiliensplanen, och även nya och framväxande utmaningar. I landsrapporten behandlades också Sloveniens framsteg avseende genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och med att uppnå EU:s överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning, och även framstegen med att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling.

(12)Baserat på uppgifter som bekräftats av Eurostat 11 ökade Sloveniens offentliga underskott från 4,6 % av BNP 2021 till 3,0 % 2022, medan den offentliga skulden minskade från 74,5 % av BNP i slutet av 2021 till 69,9 % i slutet av 2022. Den 24 maj 2023 offentliggjorde kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i EUF-fördraget 12 . I rapporten behandlades Sloveniens budgetsituation, eftersom landets underskott i de offentliga finanserna förväntas överstiga 3 % av BNP 2023. Rapporten slog fast att underskottskriteriet inte var uppfyllt. I linje med meddelandet av den 8 mars 2023 13 föreslog kommissionen inte att några nya förfaranden vid alltför stora underskott skulle inledas under våren 2023. Kommissionen angav i stället att den skulle föreslå rådet att inleda underskottsbaserade förfaranden vid alltför stora underskott under våren 2024 på grundval av utfallet för 2023. Slovenien bör beakta detta i genomförandet av sin budget 2023 och i utarbetandet av budgetplanen för 2024.

(13)Saldot i de offentliga finanserna har påverkats av de finanspolitiska åtgärder som antagits för att begränsa den ekonomiska och sociala effekten av de ökade energipriserna. År 2022 omfattade dessa intäktsminskande åtgärder en tillfällig momssänkning på el, gas, fjärrvärme och brännved samt sänkta punktskatter på bränslen, gas och el och en tillfälligt lägre koldioxidskatt på bränslen. De utgiftsökande åtgärderna omfattade höjda barnbidrag i två månader, energiersättning för socialt sårbara människor och bidrag till företag baserat på betalade priser jämfört med 2021. Kommissionen uppskattar att nettobudgetkostnaderna för dessa åtgärder uppgår till 1,0 % av BNP 2022. Saldot i de offentliga finanserna har även påverkats av budgetkostnaderna för tillfälligt skydd för fördrivna personer från Ukraina, vilket uppskattas till 0,1 % av BNP 2022. Samtidigt minskade de uppskattade kostnaderna för tillfälliga nödåtgärder med anledning av covid-19 till 1,0 % av BNP 2022, från 4,1 % 2021.

(14)Den 18 juni 2021 rekommenderade rådet Slovenien att under 2022 14 upprätthålla en stödjande finanspolitisk inriktning, inbegripet den impuls som ges genom faciliteten för återhämtning och resiliens, samt att upprätthålla nationellt finansierade investeringar.

(15)Enligt kommissionens uppskattningar var den finanspolitiska inriktningen 15 2022 stödjande, och låg på –1,2 % enligt rådets rekommendation. På rekommendation av rådet fortsatte Slovenien att stödja återhämtningen med investeringar som finansierades av faciliteten för återhämtning och resiliens. De utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,7 % av BNP 2022 (0,8 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag på 0,7 procentenhet till den finanspolitiska inriktningen 16 . Slovenien upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (exklusive nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 0,4 procentenhet till den finanspolitiska inriktningen. Detta betydande expansiva bidrag omfattade den ytterligare effekten från finanspolitiska åtgärderna för att motverka de ekonomiska och sociala effekterna av de ökade energipriserna (ytterligare nettobudgetkostnader på 1,0 % av BNP) liksom kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt fördrivna personer från Ukraina (0,1 % av BNP). Slovenien kontrollerade därmed tillväxten i de nationellt finansierade löpande utgifterna på ett tillfredsställande sätt.

(16)Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för budgetprognoserna i stabilitetsprogrammet är optimistiskt för 2023 och därefter realistiskt. Regeringen beräknar att BNP i fasta priser ska växa med 1,8 % 2023 och 2,5 % 2024. I jämförelse spår kommissionens vårprognos 2023 en lägre real BNP-tillväxt på 1,2 % 2023 och 2,2 % 2024, främst på grund av ett lägre tillväxtbidrag från nettoexporten.

(17)I stabilitetsprogrammet 2023 förväntar sig regeringen att det offentliga underskottet kommer att öka till 4,1 % av BNP 2023. Ökningen 2023 avspeglar främst större offentliga investeringar på grund av att en absorptionsperiod från den föregående fleråriga budgetramen 2014–2020 löpte ut samt höga bidrag. Enligt programmet förväntas den offentliga skuldkvoten sjunka från 69,9 % av BNP 2022 till 68,9 % av BNP 2023. I kommissionens vårprognos 2023 förutses ett offentligt underskott på 3,7 % av BNP 2023. Detta underskott är lägre än det underskott som förutsågs i stabilitetsprogrammet, vilket främst beror på minskade offentliga investeringar på grund av begränsningar av absorptionsförmågan och lägre absorption av energirelaterade bidrag eller åtgärder som vidtagits för att begränsa den ekonomiska och sociala effekten av de ökade energipriserna. Enligt kommissionens vårprognos 2023 väntas en liknande offentlig skuldkvot på 69,1 % i slutet av 2023.

(18)Saldot i de offentliga finanserna 2023 väntas även fortsatt att påverkas av de finanspolitiska åtgärder som antagits för att begränsa de ekonomiska och sociala effekterna av de ökade energipriserna. De består av åtgärder som förlängts från 2022 (särskilt en tillfällig momssänkning på el, gas, fjärrvärme och brännved samt sänkta punktskatter på bränslen, gas och el och en tillfälligt lägre koldioxidskatt på bränslen) och nya åtgärder, t.ex. ett nytt och mer omfattande system för bidrag till företag baserat på betalade priser jämfört med 2021 och ersättning till distributörer av el och naturgas som levererar till konsumenter (t.ex. hushåll eller små och medelstora företag). För dessa konsumenter har regeringen infört tak. Nettobudgetkostnaden för stödgärderna uppskattas till 0,9 % av BNP 2023 i kommissionens vårprognos 2023 17 . Merparten av åtgärderna 2023 verkar inte fokusera på sårbara hushåll eller företag och många av dem bevarar inte fullt ut prissignalen för att minska energiefterfrågan och öka energieffektiviteten. Detta innebär att det belopp för riktade stödåtgärder som ska beaktas i bedömningen av efterlevnaden av de finanspolitiska rekommendationerna för 2023 i kommissionens vårprognos 2023 uppskattas till 0,1 % av BNP 2023 (jämfört med 0,6 % av BNP 2022). Saldot i de offentliga finanserna 2023 förväntas gynnas av utfasningen av de covid-19-relaterade tillfälliga krisåtgärderna med 1,0 % av BNP.

(19)Den 12 juli 2022 rekommenderade rådet 18 Slovenien att vidta åtgärder för att under 2023 säkerställa att tillväxten i de nationellt finansierade primära löpande utgifterna är i linje med en neutral inriktning på politiken 19 , med beaktande av ett fortsatt tillfälligt och riktat stöd till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Slovenien bör vara redo att anpassa de löpande utgifterna efter den föränderliga situationen. Slovenien rekommenderades även att öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet med beaktande av REPowerEU-initiativet, inbegripet med hjälp av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel.

(20)I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (–1,2 % av BNP) under 2023, i en miljö med hög inflation. Detta följer på en expansiv inriktning på finanspolitiken under 2022 (–1,2 % av BNP). Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 0,3 % till den finanspolitiska inriktningen. Detta sker trots minskade kostnaderna för de riktade stödåtgärderna till de hushåll och företag som är mest utsatta för de höjda energipriserna, som har ökat med 0,5 % av BNP. Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande utgifter beror därför inte på det tillfälliga och riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva tillväxten i nationellt finansierade primära löpande utgifter (efter de diskretionära åtgärderna på intäktssidan) drivs av högre bidrag och en ökning av den offentliga förvaltningens lönekostnader. Sammanfattningsvis är den uppskattade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter därför inte i överensstämmelse med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,6 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag på 0,1 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen 20 . Slovenien planerar därför att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, men de nationellt finansierade investeringarna förväntas inte upprätthållas. Landet planerar att finansiera offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen och energisäkerhet inom områden som järnvägsinfrastruktur, förebyggande skydd mot översvämningar, hälso- och sjukvård och innovation, vilka finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel.

(21)I stabilitetsprogrammet förväntas underskottet i de offentliga finanserna minska till 2,8 % av BNP 2024. Minskningen 2024 beror främst på lägre bidrag efter avslutande av åtgärder som vidtagits för att begränsa den ekonomiska effekten av de ökade energipriserna och lägre offentliga investeringar efter absorption av EU-medel från den föregående fleråriga budgetramen som avslutas 2023. Enligt programmet förväntas den offentliga förvaltningens skuldkvot att minska till 66,5 % i slutet av 2024. Utifrån de politiska åtgärder som var kända vid prognosens brytdatum förutses i kommissionens vårprognos 2023 ett underskott i de offentliga finanserna 2024 på 2,9 % av BNP. Denna siffra är högre än det underskott som beräknades i programmet, vilket huvudsakligen beror på högre ersättning till arbetstagare och sociala förmåner. Enligt kommissionens vårprognos 2023 väntas en liknande offentlig skuldkvot på 66,6 % i slutet av 2024.

(22)Enligt stabilitetsprogrammet kommer alla energistödåtgärder att fasas ut 2024. Kommissionen förutsätter även en fullständig utfasning av energistödåtgärderna 2024. Detta utgår från antagandet att inga nya prisökningar uppstår.

(23)Enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 krävs en årlig förbättring av det strukturella budgetsaldot mot det medelfristiga målet på 0,5 % av BNP som ett riktmärke 21 . Med beaktande av hållbarheten i de offentliga finanserna 22 och behovet av att minska underskottet till under referensvärdet 3 % av BNP, skulle en förbättring av det strukturella saldot med minst 0,5 % av BNP 2024 vara lämplig. För att säkerställa en sådan förbättring bör tillväxten i nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter 23 2024 inte överstiga 5,5 %, vilket anges i denna rekommendation. Samtidigt bör de återstående energistödgärderna (som kommissionen för närvarande uppskattar till 0,9 % av BNP 2023) fasas ut, beroende på utvecklingen på energimarknaden, och med början av de minst riktade åtgärderna. De besparingar som detta ger bör användas för att minska det offentliga underskottet. Utifrån kommissionens uppskattningar skulle detta leda till en ökning av de primära nettoutgifterna som ligger under den rekommenderade högsta ökningen för 2024. Enligt kommissionens vårprognos 2023 överensstämmer därför inte uppskattade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter 2023 inte med rådets rekommendation. Om detta bekräftas skulle en mindre ökning av primära utgifter 2024 vara lämplig.

(24)Om politiken inte ändras förutser kommissionen i sin vårprognos 2023 att de nationellt finansierade primära löpande nettoutgifterna kommer att öka med 3,0 % 2024, vilket är under den rekommenderade tillväxthastigheten.

(25)Enligt stabilitetsprogrammet förväntas den offentliga skuldkvoten sjunka från 6,4 % av BNP 2023 till 5,5 % av BNP 2024. De lägre investeringarna avspeglar lägre nationellt finansierade investeringar och generellt lägre investeringar som finansieras av EU, men större investeringar från faciliteten för återhämtning och resiliens. I programmet anges reformer och investeringar som förväntas bidra till hållbara offentliga finanser och en hållbar och inkluderande tillväxt. Detta omfattar investeringar i järnvägsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, innovation och delar av den gröna och digitala omställningen som också ingår i planen för återhämtning och resiliens.

(26)Stabilitetsprogrammet stakar ut en finanspolitisk kurs på medellång sikt till 2026. Enligt programmet förväntas underskottet i de offentliga finanserna minska till 2,2 % av BNP 2025 och till 1,3 % 2026. Underskottet i de offentliga finanserna förväntas därför ligga kvar under 3 % av BNP från 2024 och fram till slutet av programhorisonten. Enligt programmet förväntas den offentliga skuldkvoten sjunka från 66,5 % av BNP 2024 till 63,5 % av BNP 2026.

(27)Utgifterna för hälso- och sjukvård förväntas öka med 1,5 procentenheter av BNP mellan 2019 och 2070 och kostnaderna för långvarig vård och omsorg kommer att fördubblas till 2055. Slovenien står inför höga risker när det gäller de offentliga finansernas hållbarhet på medellång och lång sikt, vilket beror på utgifter för den åldrande befolkningen. Landet har på senare år inlett omfattande reformer inom hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg. Genomförandet av den långsiktiga vårdreformen har dock försenats och finansieringen på medellång och lång sikt har ännu inte säkerställts. Enligt planen för vårdreformen kommer den även att genomföras i flera steg, med inriktning på tillgång till tjänster av hög kvalitet och förbättringar av sociala rättigheter och inkludering. Även om detta kommer att utgöra en ytterligare påfrestning på de offentliga finanserna, kommer det att vara mycket viktigt för Slovenien att lägga fram ett antal åtgärder som kan etablera en stabil intäktsgrund som inte undergräver budgetbalansen på medellång och lång sikt.

(28)I och med ändringarna av lagen om inkomstskatt i december 2022 upphävdes de flesta av de tidigare ändringar som godkändes i mars 2022. Dessa tidigare ändringar syftade till att sänka skatten på arbete och hade orsakat en negativ budgeteffekt på upp till 1,3 % av BNP till 2025. Sloveniens skatteintäkter som andel av BNP är något lägre jämfört med EU sammantaget, och några relativt tillväxtfrämjande skatter används inte i tillräckligt stor utsträckning. Slovenien är starkt beroende av skatt på arbete. Andelen av skatt på arbete av de totala skatteintäkterna ligger över EU sammantaget. De periodiskt återkommande fastighetsskatterna är förhållandevis låga i Slovenien (0,5 % av BNP jämfört med EU-genomsnittet på 1,1 % av BNP). En tillväxtfrämjande och grön skattereform kan stödja konsolideringen av de offentliga finanserna och hållbar tillväxt på längre sikt. En sådan skattereform skulle kunna underlätta en övergång från skatt på arbete via en högre andel periodiskt återkommande fastighetsskatter, och stödja skapandet av arbetstillfällen i nettonollåldern och inom andra branscher med högre mervärde. Lägre skatt på arbete skulle även främja arbetskraftsutbudet, även när det gäller kompetenta och utländska arbetstagare.

(29)I enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till samma förordning ska återhämtnings- och resiliensplanen omfatta ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som ska vara genomförda senast 2026. Genomförandet av Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan pågår, men riskerna för förseningar ökar. Slovenien lämnade in en betalningsansökning motsvarande 12 delmål och mål i planen med en total utbetalning på omkring 49,6 miljoner euro. För att påskynda genomförandet av landets återhämtnings- och resiliensplan under de rådande svåra förhållandena är det nödvändigt att Slovenien stärker sin styrningsstruktur och administrativa kapacitet. Det är också viktigt att landet säkerställer att nödvändiga beslut fattas utan förseningar. Detta gäller i synnerhet de strukturella reformerna av hälso- och sjukvården, långvarig vård och omsorg samt pensioner och beskattning. I tillägget till återhämtnings- och resiliensplanen och det ytterligare kapitlet om REPowerEU bör en realistisk tidsplan fastställas för de återstående betalningsansökningarna. Ansökningarna bör lämnas in snabbt för att undvika eventuella ytterligare förseningar eller avbrott i genomförandet av planen. Ett snabbt införande av det nya REPowerEU-kapitlet i återhämtnings- och resiliensplanen kommer att göra det möjligt att finansiera ytterligare reformer och investeringar till stöd för Sloveniens strategiska mål på energiområdet och för den gröna omställningen. Ett systematiskt och effektivt deltagande av lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra relevanta berörda parter är fortsatt viktigt för att genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen ska lyckas, liksom annan ekonomisk politik och sysselsättningspolitik utanför planen, och för att säkerställa att fler känner ett egenansvar för den övergripande politiska agendan.

(30)Kommissionen godkände alla Sloveniens programplaneringsdokument för sammanhållningspolitiken 2022. Det är viktigt att gå vidare med ett snabbt genomförande av de sammanhållningspolitiska programmen i komplementaritet och synergi med återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, om den gröna och den digitala omställningen ska lyckas, den ekonomiska och sociala resiliensen öka och en balanserad territoriell utveckling uppnås i Slovenien.

(31)Slovenien var i grund beroende av Ryssland som enda leverantör av naturgas till landet innan Ryssland invaderade Ukraina. Från och med 2023 lyckades Slovenien dock säkra omkring en tredjedel av sin naturgasförsörjning genom import från Algeriet. Gas spelar fortfarande en viktig roll i Sloveniens energimix (12 %) och är en viktig energikälla för industrin, samtidigt som den ger flexibilitet inom energisektorn. Insatserna för att minska industri- och energisektorns koldioxidutsläpp bör därför påskyndas genom ett snabbare införande av förnybara energikällor och energieffektivitetsåtgärder. I sin nationella energi- och klimatplan har Slovenien satt upp ett mål på 27 % som sitt bidrag till EU:s mål för förnybar energi till 2030. Det är betydligt under andelen förnybar energi på 37 % 2030 utifrån bilaga II i förordningen (EU) 2018/1999 24 . Slovenien nådde sitt mål för 2021 för andelen energi från förnybara källor i slutlig energianvändning (25 %) genom att använda EU:s mekanism för gränsöverskridande samarbete i enlighet med direktiv 2018/2001/EU 25 (genom statistiska överföringar). Tillståndsförfarandena avseende anläggningar för förnybar energi i nätskala är fortfarande en flaskhals, vilket till stor del beror på de komplexa och utdragna miljöförfarandena, särskilt för vindkraftsanläggningar, där förfarandena kan pågå i flera år. Slovenien behöver betydligt höja sitt mål för förnybar energi i sin uppdaterade nationella energi- och klimatplan för att motsvara EU:s mer ambitiösa klimat- och energimål i 55 %-paketet och REPowerEU-planen. Sloveniens förbrukning av naturgas minskade med 14 % under perioden augusti 2022–mars 2023 jämfört med den genomsnittliga gasförbrukningen under samma period de föregående fem åren, vilket är något under minskningsmålet på 15 %. Slovenien skulle kunna öka sina ansträngningar för att tillfälligt minska efterfrågan på gas till den 31 mars 2024 26 .

(32)Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan omfattar redan betydande reformer och investeringar i syfte att i) öka andelen förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen (brutto), ii) underlätta tillträdet till och integreringen i elnätet för anläggningar som producerar energi från förnybara energikällor, iii) förbättra energieffektiviteten och renoveringarna av offentliga byggnader, och iv) möjliggöra utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen. Åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen utgör ett viktigt steg i diversifieringen från fossila bränslen, men Slovenien skulle kunna öka sina ansträngningar för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi inom alla sektorer. Exempel på åtgärder skulle kunna vara att utse prioriterade områden för anläggningar för förnybar energi, ytterligare förenkla och förkorta tillståndsförfarandena samt stärka nätet och förbättra den övergripande nätförvaltningen (för att möjliggöra anslutning av fler anläggningar för förnybar energi, särskilt på låg- och medelspänningsnivå). Stärkt fokus på utsläppsfri transport och infrastruktur skulle ytterligare bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och beroendet av fossila bränslen.

(33)Brist på arbetskraft och kompetens inom sektorer och yrken som är avgörande för den gröna omställningen, bland annat tillverkning, utbyggnad och upprätthållande av klimatneutral teknik skapar flaskhalsar i omställningen till en klimatneutral ekonomi. Utbildningssystem av hög kvalitet som tillgodoser föränderliga arbetsmarknadsbehov, och riktade kompetenshöjnings- och omskolningsåtgärder är viktiga för att minska kompetensbrister och främja inkludering och omfördelning på arbetsmarknaden. För att frigöra outnyttjad arbetskraft måste dessa åtgärder vara tillgängliga, framför allt för enskilda personer och i de sektorer och regioner som påverkas mest av den gröna omställningen. Att förbättra undervisningen i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik skulle kunna förstärka utbildningssystemets kapacitet att ge eleverna kompetens för den gröna och digitala omställningen För 2022 rapporterade Slovenien brist på arbetskraft inom 66 yrken som kräver specifik kompetens eller kunskap för den gröna omställningen. Vakansgraden ökade inom viktiga sektorer som byggindustrin (från 3,5 % 2015 till 7,0 % 2022) och tillverkning (från 1,2 % 2015 till 2,6 % 2022). Båda sektorerna låg över EU-genomsnittet på 4,0 % respektive 2,3 % 2022.

(34)Mot bakgrund av kommissionens bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2023, och dess yttrande 27 återspeglas i rekommendation 1 nedan.

(35)Mot bakgrund av de nära kopplingarna mellan ekonomierna i medlemsstaterna i euroområdet och deras kollektiva bidrag till den ekonomiska och monetära unionens funktion rekommenderade rådet att euroområdets medlemsstater vidtar åtgärder, bland annat genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att i) bevara en hållbar skuldsättning och undvika att öka aggregerad efterfrågan 2023, bättre rikta de finanspolitiska åtgärder som vidtas för att mildra effekterna av höga energipriser och överväga lämpliga sätt att avveckla stödet i takt med att energipristrycket minskar, ii) upprätthålla en hög nivå på offentliga investeringar och främja privata investeringar för att stödja den gröna och den digitala omställningen, iii) stödja en löneutveckling som mildrar effekten av den minskade köpkraften och samtidigt begränsar andrahandseffekterna på inflationen, och ytterligare förbättra den aktiva arbetsmarknadspolitiken och åtgärda kompetensbristen, iv) förbättra företagsklimatet och säkerställa att energistödet till företag blir kostnadseffektivt, tillfälligt, riktat till bärkraftiga företag och att det upprätthåller incitament för den gröna omställningen, och v) bevara den makroekonomiska stabiliteten och övervaka risker samtidigt som arbetet med att fullborda bankunionen fortsätter. För Sloveniens del bidrar rekommendationerna 1, 2 och 3 till genomförandet av euroområdets första, andra och tredje rekommendationer. 

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Slovenien att 2023 och 2024 vidta följande åtgärder:

1.Avveckla de gällande energistödåtgärderna till slutet av 2023 och använda besparingarna från detta till att minska det offentliga underskottet. I händelse av nya energiprisökningar som kräver stödåtgärder bör Slovenien säkerställa att dessa åtgärder inriktas på att skydda sårbara hushåll och företag, att de är rimliga med hänsyn till de offentliga finanserna samt upprätthålla incitamenten för energibesparingar.

Säkerställa en försiktig finanspolitik, särskilt genom att begränsa den nominella ökningen av nationellt finansierade primära nettoutgifter 2024 till högst 5,5 %.

Bevara nationellt finansierade offentliga investeringar och säkerställa ett verkningsfullt utnyttjande av bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, särskilt för att främja den gröna och den digitala omställningen.

För perioden efter 2024, fortsätta att följa en medelfristig finanspolitisk strategi med gradvis och hållbar konsolidering, kombinerat med investeringar och reformer som leder till högre hållbar tillväxt i syfte att uppnå en försiktig budgetposition på medellång sikt.

Säkerställa hållbara offentliga finanser inom hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg. Omfördela skatteintäkterna mot mer tillväxtfrämjande och hållbara källor.

2.Säkerställa en ändamålsenlig styrningsstruktur och stärka den administrativa kapaciteten för att möjliggöra ett snabbt och stabilt genomförande av landets återhämtnings- och resiliensplan. Snabbt slutföra REPowerEU-kapitlet så att genomförandet kan inledas. Fortsätta att snabbt genomföra de sammanhållningspolitiska programmen, i nära komplementaritet och synergi med återhämtnings- och resiliensplanen. 

3.Fortsätta ansträngningarna för att diversifiera gasimporten och minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, särskilt genom att ytterligare förenkla och förkorta tillståndsförfarandena, stärka elnätet och förbättra nätförvaltningen, bland annat genom digitalisering. Öka takten i genomförandet av energieffektivitetsåtgärderna, särskilt inom byggnadssektorn, främja elektrifieringen av transportsektorn och öka de politiska insatserna i syfte att tillhandahålla och förvärva de färdigheter som krävs för den gröna omställningen.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(3)    COM(2022) 780 final.

(4)    COM(2023) 62 final.

(5)    COM(2023) 168 final.

(6)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 av den 27 februari 2023 om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013, (EU) 2021/1060 och (EU) 2021/1755 samt direktiv 2003/87/EG (EUT L 63, 28.2.2023, s. 1).

(7)    COM(2023) 141 final.

(8)    COM(2022) 583 final.

(9)    Rådets genomförandebeslut av den 28 juli 2021 om godkännande av bedömningen av Sloveniens återhämtnings- och resiliensplan (ST 10612/2021; ST 10612/2021 ADD 1).

(10)    SWD(2023) 624 final.

(11)    Eurostat, Euroindikatorer 47/2023 av den 21 april 2023.

(12)    COM(2023) 631 final, 24.5.2023.

(13)    COM(2023) 141 final, 8.3.2023.

(14)    Rådets rekommendation av den 18 juni 2021 med avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram 2021, EUT C 304, 29.7.2021, s. 116.

(15)    Den finanspolitiska inriktningen mäts genom förändringen i primära utgifter (diskretionära inkomståtgärder ej inräknade) och exklusive covid-19-relaterade tillfälliga krisåtgärder, men inbegripet utgifter som finansieras med icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, i förhållande till den potentiella tillväxten på medellång sikt. För närmare uppgifter, se ruta 1 i de statistiska tabellerna över de offentliga finanserna.

(16)    Övriga nationellt finansierade kapitalutgifter gav ett expansivt bidrag på 0,2 procentenhet av BNP.

(17)    Siffran motsvarar de årliga budgetkostnaderna för dessa åtgärder, inbegripet löpande inkomster och utgifter liksom i förekommande fall åtgärder avseende kapitalutgifter.

(18)    Rådets rekommendation av den 12 juli 2022 om Sloveniens nationella reformprogram 2022 med avgivande av rådets yttrande om Sloveniens stabilitetsprogram 2022 (EUT C 334, 1.9.2022, s. 197). 

(19)    Enligt kommissionens vårprognos 2023 beräknas Sloveniens potentiella produktionstillväxt på medellång sikt (10-årigt genomsnitt), som används för att mäta den finanspolitiska inriktningen, uppgå till 10,1 % i nominella termer.

(20)    Bidraget från andra nationellt finansierade kapitalutgifter förväntas vara neutralt, 0,0 procentenheter av BNP.

(21)    Jfr med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97, som också innehåller ett krav på en anpassning på över 0,5 % av BNP för medlemsstater med en offentlig skuld som överstiger 60 % av BNP, eller som står inför mer betydande risker när det gäller den hållbara skuldsättningen.

(22)    Kommissionen uppskattar att Slovenien skulle behöva en genomsnittlig årlig ökning av det strukturella primärsaldot som en andel av BNP på 0,45 procentenheter för att uppnå en realistisk skuldminskning och att den offentliga skulden ligger på en betryggande nivå på medellång sikt. Denna uppskattning baserades på kommissionens höstprognos 2022. Utgångspunkten för denna uppskattning var det förväntade offentliga underskottet och skulden för 2024, som i sin tur utgick från antagandet att energistödåtgärderna skulle upphävas 2024.

(23)    Primära nettoutgifter definieras som nationellt finansierade utgifter exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan och exklusive ränteutgifter samt utgifter för konjunkturell arbetslöshet.

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(25)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(26)    Rådets förordning (EU) 2022/1369 och rådets förordning (EU) 2023/706.

(27)    Enligt artiklarna 5.2 och 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.