EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 13.6.2023

COM(2023) 317 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

En ram för hållbar finansiering som fungerar i praktiken

{SWD(2023) 209 final}

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén

En ram för hållbar finansiering som fungerar i praktiken

Inledning

Den europeiska gröna given 1 och omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi senast 2050 innebär stora utmaningar, särskilt i det nuvarande geopolitiska och ekonomiska sammanhanget, men erbjuder också möjligheter för EU. Investeringar i den gröna omställningen kommer att bidra till att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten och bygga ett hållbart, rättvist och välmående samhälle. Investeringar i rena och hållbara energikällor och energieffektivitet kommer att stärka EU:s öppna strategiska oberoende och minska vårt beroende av import av ryska och fossila bränslen från länder utanför EU, vilket bidrar till att hålla energipriserna nere i framtiden. Detta kräver också investeringar i vår kapacitet att utveckla och tillverka ren teknik, för att undvika att skapa nya strategiska beroenden och för att stärka EU:s konkurrenskraft. Underlåtenhet att vidta åtgärder i tid för att hantera klimat- och naturrelaterade risker kommer tvärtom att medföra betydande kostnader för företagen och samhället och kan leda till omvälvande justeringar, med konsekvenser för den finansiella stabiliteten. EU kommer därför att behöva ytterligare investeringar på cirka 700 miljarder euro per år för att uppnå målen i den gröna given, RepowerEU och rättsakten om nettonollindustrin 2 3 . Den absolut största delen av dessa investeringar måste komma från privat finansiering.

EU:s agenda för hållbar finansiering syftar till att stödja företag och finanssektorn i detta arbete genom att uppmuntra privat finansiering av omställningsprojekt och omställningsteknik och underlätta finansiella flöden till hållbara investeringar. EU har gjort betydande framsteg i genomförandet av sin agenda för hållbar finansiering under de senaste fem åren. Milstolparna omfattar antagandet av taxonomiförordningen 4 , förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar 5 , EU:s klimatriktmärken i referensvärdesförordningen 6 , förordningen om europeiska gröna obligationer 7 och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering 8 . EU har också klargjort att förvaltaruppdrag inom kapitalförvaltning samt (åter)försäkrings- och investeringssektorer också omfattar hållbarhetsrisker och har infört bestämmelser som kräver att hållbarhetspreferenser för icke-professionella investerare ska diskuteras vid försäljningsstället 9 . Hösten 2021 föreslog kommissionen tillsynsåtgärder som en del av bank- 10 och försäkringspaketen 11 för att öka den finansiella sektorns motståndskraft mot hållbarhetsrisker. Medlagstiftarnas förhandlingar pågår som bäst. Tillsammans säkerställer dessa faktorer att finanssektorn i allt högre grad tar hänsyn till hållbarhetsfaktorer.

Det paket som läggs fram i dag är ett viktigt steg mot att fullborda ramen för hållbar finansiering. De delegerade akterna om taxonomi 12 kommer att göra det möjligt att erkänna investeringar i fler sektorer och ekonomiska verksamheter som miljömässigt hållbara, inbegripet verksamheter och tillhörande kriterier för alla sex miljömålen i taxonomiförordningen 13 . Förslaget till förordning om transparens och integritet i kreditvärderingsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) 14 kommer att säkerställa att ESG-betyg blir en mer tillförlitlig och transparent komponent i värdekedjan för hållbar finansiering. De kommande europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering kommer att göra det möjligt för företag att på ett standardiserat sätt förmedla hållbarhetsinformation till en rad olika långivare, investerare och andra intressenter. Kommissionens rekommendation 15 visar hur ramen för hållbar finansiering omfattar omställningsfinansiering och förklarar hur företag, investerare och finansiella intermediärer frivilligt kan använda den nuvarande ramen för hållbar finansiering för att finansiera sin omställning till en klimatneutral och hållbar ekonomi samtidigt som deras konkurrenskraft stärks, med praktiska exempel och förklaringar. Slutligen innehåller det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om EU-taxonomins användbarhet och EU:s bredare ram för hållbar finansiering en översikt över de viktigaste pelarna i den ram som nu är på plats och en bedömning av nyligen antagna åtgärder för användbarhet 16 .

En tidig analys av rapporteringen visar att EU:s ram för hållbar finansiering börjar fungera som avsett, vilket underlättar privat finansiering av gröna investeringar och omställningsinvesteringar genom öppenhet och som en heltäckande verktygslåda. Till exempel tillämpar företag taxonomin och börjar informera om sina hållbara investeringar baserat på den.

Trots de betydande framsteg som hittills gjorts och de möjligheter och konkurrensfördelar som omställningen erbjuder på längre sikt erkänner kommissionen att företag, särskilt små och medelstora företag, står inför betydande utmaningar när de ställer om till en klimatneutral och hållbar ekonomi. Dessa utmaningar inbegriper att identifiera lösningar där grön teknik ännu inte finns tillgänglig, att formulera hållbarhetsmål och hållbarhetsåtgärder som en del av affärsstrategier, att uppfylla högre standarder för miljömässig och social hållbarhet och krav på hållbarhetsrelaterad information samt att åtgärda bristen på arbetskraft och kompetens hos arbetskraften.

Genomförandet och den första tillämpningen av kraven på offentliggörande av hållbarhetsinformation kan också vara utmanande. Infasningen av rapporteringen väcker även frågor om genomförande och användbarhet och kräver investeringar på företagsnivå för inhämtning, bearbetning och kvalitetssäkring av den information som krävs. Kommissionen är fast besluten att aktivt stödja genomförandet och säkerställa ramens användbarhet och inkludering av företag av olika storlek, med olika affärsmodeller och olika utgångspunkter.

En ram för hållbar finansiering som fungerar i praktiken

Med de viktigaste inslagen i ramen för hållbar finansiering på plats 17 har företag och finansiella enheter börjat tillämpa verktygen och standarderna för offentliggörande för sin ekonomiska verksamhet och finansieringsverksamhet. Under de kommande åren kommer kvaliteten på och tillgången till upplysningar och uppgifter att förbättras allteftersom genomförandet av ramen för hållbar finansiering fortskrider, och marknadsaktörerna kommer att kunna utnyttja taxonomin och annan ESG-information för att fatta välgrundade investeringsbeslut, formulera och engagera sig i hållbarhetsmål och erhålla eller tillhandahålla finansiering för omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi. Fördelarna med att tillämpa ramen kommer också att öka i takt med den ökande tillgången till uppgifter. Detta kommer att sammanfalla med genomförandet av den gemensamma europeiska kontaktpunkten 18 , som kommer att möjliggöra digital och öppen tillgång till dessa data.

Taxonomirapporteringen från det första tillämpningsåret visar att taxonomin fungerar i praktiken. Uppgifter visar att företag i STOXX Europe 600-indexet som rapporterade en viss anpassning till taxonomin 19 rapporterade en anpassning till taxonomin på i genomsnitt cirka 23 % för kapitalutgifter, 24 % för driftsutgifter och 17 % för intäkter 20 . Detta visar att företag kan investera i att anpassa ekonomisk verksamhet till taxonomin oberoende av sina utgångspunkter. Finansinstitut och investerare kan redan använda dessa uppgifter för att identifiera företag och sektorer i omställning och för att tillhandahålla omställningsrelaterade finansieringslösningar.

Kommissionen är fast besluten att stödja genomförandet av ramen för hållbar finansiering och se till att verktygen och upplysningarna fungerar i praktiken. På grundval av återkoppling från berörda parter kommer kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att förbättra ramens användbarhet och samstämmighet, och se till att de olika delarna är lätta att använda och att de administrativa bördorna minimeras så mycket som möjligt. Kommissionen är också beredd att ge tekniskt stöd till medlemsstaterna för att underlätta detta genomförande, inbegripet de kommande europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, genom instrumentet för tekniskt stöd 21 .

Ramen för hållbar finansiering är inkluderande och proportionerlig. Den kommer att göra det möjligt för små och medelstora företag att anskaffa finansiering för sin omställning samtidigt som den administrativa bördan minimeras. Icke börsnoterade små och medelstora företag, särskilt mikroföretag, omfattas inte av EU:s regelverk för hållbar finansiering på grund av sin storlek och administrativa kapacitet, men vissa små och medelstora företag kan vara intresserade av att finansiera hållbara investeringar och kan dra nytta av fördelarna genom att frivilligt använda verktyg för hållbar finansiering. Små och medelstora företag kan dock behöva stöd från sina partner i finansierings- och värdekedjan när de överväger sina behov av omställningsfinansiering och när de i praktiken anskaffar omställningsfinansiering. I detta sammanhang bör finansiella intermediärer vara medvetna om att små och medelstora företags kapacitet att tillhandahålla detaljerad information kan vara begränsad och tillämpa proportionalitetsprincipen när de hanterar små och medelstora kunder som är intresserade av att anskaffa finansiering för gröna investeringar.

En rad initiativ och riktade åtgärder har redan antagits för att ta itu med viktiga användarfrågor och frågor som tagits upp av berörda parter. Kommissionen har till exempel nyligen klargjort samspelet mellan taxonomiförordningen och förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar när det gäller begreppet ”hållbara investeringar” och hur verksamhetsutövare bör tolka EU-taxonomins krav när det gäller efterlevnad av minimiskyddsåtgärder, inbegripet sociala aspekter och styrningsaspekter 22 . Detta kompletterar kommissionens nyligen offentliggjorda vägledning om samspelet mellan förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar och referensvärdesförordningen när det gäller produkter som passivt följer referensvärden för klimatomställning och referensvärden för anpassning till Parisavtalet 23 .

Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete med att öka användbarheten av taxonomin och den bredare ramen för hållbar finansiering, med stöd av de europeiska tillsynsmyndigheterna och plattformen för hållbar finansiering, och på grundval av ytterligare engagemang från berörda parter. Den omfattande bedömning av förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar som tillkännagavs i december 2022 är en viktig del av dessa insatser. Som en del av bedömningen av förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar kommer ett offentligt samråd att inledas under hösten 2023.

Omställningsfinansiering

Omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi kräver brådskande investeringar i grön teknik och hållbar ekonomisk verksamhet – i stor skala. Den kräver också investeringar i omställningsverksamheter, i linje med taxonomiförordningen 24 , där grön teknik ännu inte finns tillgänglig. Finanssektorn kan stödja utvecklingen av sådan teknik. Dagens paket är ytterligare ett steg mot en globalt ledande rättslig ram som underlättar finansieringen av omställningen.

Övergångsfinansiering kan inte bara anskaffas av företag med högsta hållbarhetsprestanda, utan också av företag med olika utgångspunkter och tydliga hållbarhetsmål. I regelverket för hållbar finansiering erkänns redan investeringar i omställningen av ekonomiska verksamheter, tillgångar och företag mot klimat- och miljömål, till exempel genom taxonomin 25 . På grundval av den hållbarhetsinformation och de verktyg som tillhandahålls genom ramen kommer privata investerare och finansinstitut successivt att kunna identifiera hållbara investeringar och investeringar i omställningsprojekt på ett effektivare och mer systematiskt sätt. Dessa upplysningar och verktyg ger också företag möjlighet att formulera sina hållbarhetsmål och omställningsvägar för investerare och intressenter på ett standardiserat sätt.

Taxonomin omfattar omställningsverksamheter för vilka det för närvarande inte finns några tekniskt och/eller ekonomiskt genomförbara koldioxidsnåla alternativ, men där betydande förbättringar ändå kan uppnås för omställningen till en klimatneutral ekonomi 26 . Dessutom erkänns enligt taxonomin investeringar i ekonomiska verksamheter som kommer att anpassas till taxonomin under fem (undantagsvis tio) år. Sådana investeringar kan redovisas som taxonomianpassade kapitalutgifter och kan finansieras genom emission av europeiska gröna obligationer. Sådana obligationer kan sedan ingå i sammansättningen av ett referensvärde eller en finansiell produkt med hållbarhetsegenskaper eller med hållbarhetsmål.

I det inledande skedet av omställningen kommer taxonomianpassningen i fråga om intäkter att vara lägre, särskilt för vissa företag och ekonomiska sektorer. Anpassningsnivåerna förväntas dock redan vara högre i fråga om kapitalutgifter. Detta bekräftas av de första uppgifterna som visar att ett stort antal företag rapporterar taxonomianpassade kapitalutgifter som är väsentligt högre än deras anpassade intäkter, särskilt i sektorer med höga utsläpp där omställningsfinansiering behövs mest, och att den genomsnittliga taxonomianpassningen för vissa sektorer är betydligt högre i fråga om kapitalutgifter jämfört med inkomsterna. Till exempel var kapitalutgifterna inom den allmännyttiga sektorn i genomsnitt 70 % anpassade till taxonomin jämfört med 40 % anpassade inkomster, och inom energisektorn var kapitalutgifterna i genomsnitt anpassade till 23 % jämfört med 7 % anpassade inkomster 27 .

Det finns också viktiga synergier mellan verktyg och upplysningar, till exempel i samband med att företag beslutar att fastställa omställningsmål och utarbeta omställningsplaner. Mer än 13 000 företag i hela världen har hittills fastställt omställningsmål 28 och vissa har valt en omställningsplan för att specificera dessa mål. De kommande europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering kommer att säkerställa att företag kan kommunicera sina klimatomställningsplaner och -mål, om de har sådana, på ett standardiserat sätt. Det kan hjälpa företagen att få finansiering från finansmarknadsaktörer för att stödja sina omställningsinsatser. Plattformen för hållbar finansiering kommer att övervaka marknadspraxis i samband med omställningsmål och omställningsplaner samt kapitalflöden mot EU:s hållbarhetsmål.

Taxonomidelegerade akter om miljö och klimat

Taxonomin är en hörnsten i EU:s ram för hållbar finansiering och ett viktigt verktyg för marknadstransparens som hjälper till att styra investeringarna till de ekonomiska verksamheter som bäst behövs för en grön omställning. Den delegerade akten om klimattaxonomin som omfattar begränsning av och anpassning till klimatförändringar har varit i kraft sedan januari 2022 och omfattar totalt 107 ekonomiska verksamheter som står för 64 % av växthusgasutsläppen i EU-27 29 . Antagandet av den delegerade akten om miljötaxonomin, som innehåller kriterier för de återstående fyra miljömålen, är ett avgörande steg i utvecklingen av taxonomiramen. Införandet av fler ekonomiska verksamheter som omfattar alla sex miljömålen, och därmed fler ekonomiska sektorer och företag, kommer att öka potentialen för hållbara investeringar i EU. För att komplettera detta utvidgas de riktade ändringarna av den delegerade akten om taxonomin på klimatområdet till att omfatta ekonomiska verksamheter som hittills inte har inkluderats 30 . Dessa tillägg kommer att underlätta investeringar i grön teknik, produktionskapacitet med nettonollutsläpp och försörjning av förnybar energi, vilket stärker EU:s industripolitik i enlighet med industriplanen för nettonollutsläpp inom ramen för den gröna given 31 .

De delegerade akterna bygger i mycket stor utsträckning på rekommendationerna från plattformen för hållbar finansiering 32 . Det paket som läggs fram i dag omfattar dock inte all ekonomisk verksamhet för vilken plattformen har utfärdat rekommendationer. Kommissionen har prioriterat de ekonomiska verksamheter som har störst potential att ge ett betydande bidrag och för vilka det varit möjligt att godkänna eller finslipa de rekommenderade kriterierna inom en kort tidsperiod. Ekonomiska verksamheter som kräver en djupare bedömning och kalibrering av kriterierna kommer även fortsättningsvis att bedömas och ses över av kommissionen för att åtgärdas i ett senare skede.

Taxonomin definierar de kriterier som ekonomiska verksamheter måste uppnå för att bli hållbara och anger därför vägen för deras omvandling. Nivån på taxonomianpassade tillgångar kommer att öka i takt med att omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi går framåt. Nya ekonomiska sektorer och verksamheter kommer att läggas till, och befintliga sektorer och verksamheter kommer att finslipas och uppdateras vid behov i linje med den rättsliga och tekniska utvecklingen. Detta är något som plattformen för hållbar finansiering kommer att ge råd om under sitt nuvarande mandat 33 .

Taxonomin är framför allt ett verktyg för företag, för att underlätta deras tillgång till finansiering för den gröna omställningen, och för finanssektorn, för att stödja uppbyggnaden av hållbara finansportföljer och mäta investeringarnas hållbarhet. Investerare kan också använda taxonomin för att fatta bättre underbyggda investeringsbeslut. De kan fortfarande välja att investera i företag som bedriver verksamhet med olika grader av miljöprestanda, eller verksamheter som inte uppfyller taxonomikriterierna. Enbart det faktum att ett företag inte bedriver verksamhet som överensstämmer med taxonomin innebär inte att slutsatser kan dras om företagets miljöprestanda eller dess möjlighet att få tillgång till finansiering. Företag kan frivilligt använda taxonomin som ett verktyg för att specificera omställningsmål för ekonomisk verksamhet, till exempel i kombination med en omställningsplan. I kommissionens åtföljande rekommendation om omställningsfinansiering förklaras ytterligare hur taxonomin kan användas frivilligt för detta ändamål.

För stora icke-finansiella företag började redovisningen av graden av taxonomianpassning avseende klimatmålen att inledas 2023. Upplysningarna kommer att fasas in under de kommande åren för andra aktörer och miljömål. Införandet av taxonomin och tillhörande upplysningskrav kommer att fortsätta att utvecklas i syfte att hjälpa små och medelstora företag att använda den ramen på frivillig basis, utan att lägga bördor på dem.

Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta att engagera sig i globala forum för att uppmuntra införandet av taxonomier internationellt och förfina strategierna för att uppnå interoperabilitet. En lämplig användning av taxonomiprinciperna kommer också att fortsätta att ingå som en del av arbetet inom den internationella plattformen för hållbar finansiering.

ESG-betyg och kreditbetyg

I takt med att genomförandet av ramen för hållbar finansiering fortskrider är det dags att överväga hur marknaden för ESG-betyg fungerar 34 . Transparenta, tillförlitliga och kvalitativa ESG-betyg bidrar till finansmarknadernas effektivitet och integritet och till investerarskyddet.

Efter samråd, studier och utåtriktad verksamhet antar kommissionen i dag ett förslag till förordning om hur marknaden för ESG-betyg ska fungera. Huvudsyftet med kommissionens förslag är att öka insynen i ESG-värderingsmetoder, mål, egenskaper och datakällor. Dessutom syftar det till att öka tydligheten när det gäller verksamheten hos tillhandahållare av ESG-kreditbetyg, särskilt för att förebygga och minska potentiella risker i samband med intressekonflikter. Ett mer transparent ekosystem för ESG-betyg kommer att leda till en tydligare identifiering av de tre dimensionerna av hållbarhet 35 .

På grundval av de rekommendationer för leverantörer av ESG-kreditbetyg och tillsynsmyndigheter som offentliggjordes av Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) i november 2021 föreskrivs i förslaget att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska auktorisera och utöva tillsyn över tillhandahållare av ESG-kreditbetyg. Dessutom innehåller direktivet krav på upplysningar om deras metoder och mål för kreditbetyg och introducerar principbaserade organisatoriska krav på deras verksamhet. Med tanke på strukturen och komplexiteten hos marknaden för ESG-betyg, som omfattar många mindre leverantörer av ESG-kreditbetyg, innehåller initiativet ett antal skyddsåtgärder och riskreducerande åtgärder för dessa mindre marknadsaktörer. Målet är att främja tillgänglighet och innovation på marknaden, särskilt under den inledande fasen av förordningens tillämpning.

De senaste åren har också lett till förändringar och förbättringar när det gäller offentliggörande och införlivande av ESG-faktorer i kreditbetygen. Vissa kreditvärderingsinstitut lämnar upplysningar som går utöver vad som krävs enligt förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut 36 och Esmas riktlinjer. Kommissionen efterfrågar därför råd från Esma om reglerna för hur kreditbetyg och kreditutsikter ska presenteras samt om reglerna för att bedöma efterlevnaden av de metoder som kreditvärderingsinstituten använder. Syftet är att åtgärda brister i samband med i) hur ESG-faktorer införlivas i metoderna, och ii) upplysningar om hur ESG-faktorer påverkar kreditbetyg 37 .

Kommande europeiska standarder för hållbarhetsrapportering

Hållbarhet är en viktig faktor för företagens konkurrenskraft på lång sikt, och hållbarhet och konkurrenskraft kan gå hand i hand. Hållbarhetsinformation är en viktig informationskälla för finansinstitut för att hjälpa dem att styra kapital till omställningsinvesteringar och skapa finansiella produkter med hållbarhetsmål. Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering är en viktig milstolpe när det gäller att skapa transparens kring hållbarhetsrisker, konsekvenser och möjligheter för företag. Det utgör också grunden för företagen när de ska tillhandahålla tillförlitlig, korrekt och jämförbar hållbarhetsinformation av hög kvalitet till finansmarknadsaktörer och andra intressenter.

Standardisering av hållbarhetsinformation som ska rapporteras av företag är en viktig del av den rättsliga ramen och kommer snart att vara möjlig med de kommande EU-standarderna för hållbarhetsrapportering. Kommissionen samråder för närvarande med berörda parter om den slutliga versionen av en första uppsättning av EU-standarder för hållbarhetsrapportering, baserad på förslag till standarder utarbetade av Efrag. Standarderna kommer att ge den vägledning som företagen behöver när de fastställer vilka uppgifter som ska rapporteras och hur de ska se till att den information de tillhandahåller är väsentlig för dem och användbar för finansinstituten. Kommissionen och Efrag har haft ett nära samarbete med International Sustainability Standards Board (ISSB) och Global Reporting Initiative (GRI) för att säkerställa en mycket hög grad av interoperabilitet mellan de olika uppsättningarna standarder. Det är kommissionens slutliga avsikt att ett företag som rapporterar hållbarhetsinformation i enlighet med EU-standarderna för hållbarhetsrapportering kommer att anses uppfylla globala standarder.

Hållbarhetsrapportering förväntas förbättra företagens tillgång till finansiellt kapital och deras identifiering och hantering av egna risker och möjligheter, vilket hjälper till att öka konkurrensfördelarna genom att bidra till omställningen. Kommissionen har ansträngt sig för att se till att den delegerade akten om EU-standarderna för hållbarhetsrapportering uppfyller de avsedda politiska målen på ett proportionerligt sätt och minimerar regelbördan så mycket som möjligt. Kommissionen har övervägt strategin vad gäller väsentlighet, ytterligare infasningar, att göra viss informationslämning frivillig, ytterligare flexibilitet i vissa upplysningskrav och ytterligare interoperabilitet med ISSB, och kommer noggrant att bedöma de synpunkter som inkommit under det offentliga samrådet innan den delegerade akten färdigställs. Enhetliga standarder kommer också att bidra till att begränsa de ökande kostnader som företagen ställs inför när de måste uppfylla de många enskilda kraven på information från olika intressenter.

Dessutom kommer separata standarder att tas fram för börsnoterade små och medelstora företag, som är proportionerliga och relevanta för dessa företags kapacitet och egenskaper och för omfattningen av och komplexiteten hos deras verksamhet. Standarderna kommer att inriktas på den finansieringsrelevanta information som finansinstituten behöver 38 och kommer också att utgöra en gräns för den information som EU-standarderna för hållbarhetsrapportering kan kräva att stora företag lämnar ut från små och medelstora företag i deras värdekedjor. Detta är en viktig skyddsåtgärd som anges i direktivet om företagens hållbarhetsrapportering för att begränsa de indirekta effekterna på små och medelstora företag av rapporteringskrav i värdekedjan som åläggs stora företag. Icke börsnoterade små och medelstora företag, som inte omfattas av direktivet, kan dock se en ökning av antalet informationsförfrågningar från större företag i sina värdekedjor och från finansinstitut. Kommissionen är medveten om den utmaning som små och medelstora företag som inte är börsnoterade kan ställas inför i detta avseende på grund av sin storlek och sina mer begränsade resurser. Kommissionen uppmuntrar därför stora företag och finansiella intermediärer att tillämpa proportionalitetsprincipen när de samarbetar med små och medelstora företag och att visa återhållsamhet när de begär information från små och medelstora företag som är partner i deras värdekedja.

Dessutom kan små och medelstora företag vilja rapportera viktig hållbarhetsinformation för att inhämta hållbar finansiering eller omställningsfinansiering. En av kommissionens prioriteringar är därför att Efrag ska utveckla en frivillig standard för icke börsnoterade små och medelstora företag, som kan använda den för att standardisera den hållbarhetsinformation de vill rapportera och som kan göra det lättare för dem att delta i omställningen till en hållbar ekonomi.

Slutsats

Tidiga belägg visar att EU:s agenda för hållbar finansiering fungerar i praktiken och att verktyg för hållbar finansiering börjar underlätta investeringar i omställningen till en klimatneutral och hållbar ekonomi. EU:s ram för hållbar finansiering kommer att fortsätta att utvecklas och förfinas för att säkerställa dess effektivitet när det gäller att uppnå de avsedda målen och stödja målen i den europeiska gröna given.

Kommissionen är fast besluten att bedriva ett starkt internationellt samarbete. Att utveckla ramar för hållbar finansiering tillsammans med andra internationella partner och jurisdiktioner i största möjliga utsträckning kommer att bidra till att säkerställa internationell interoperabilitet, göra det möjligt för EU att fullt ut utnyttja de internationella finansinsitutens potential för omställning och undvika komplexitet, fragmenterade marknader och extra kostnader för företagen.

Kommissionen kommer att fortsätta att ge marknadsaktörerna praktisk vägledning för att stödja tillämpningen av befintliga regler på ett tydligt och effektivt sätt. Den kommer också att fortsätta att bedöma brister samt problem och osäkerhetsfaktorer kring användbarheten och hur de ska åtgärdas. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att bedöma hur man kan göra ramen för hållbar finansiering mer användbar och inkluderande för små och medelstora företag utan att överbelasta dessa företag. En annan prioritering kommer att vara att fortsätta arbetet med att underlätta omställningsfinansiering, bland annat genom att undersöka hur taxonomin bättre kan integreras i ramen på ett enkelt och användarvänligt sätt. Plattformen för hållbar finansiering och de europeiska tillsynsmyndigheterna kommer att ge viktiga bidrag i detta sammanhang. En rad utåtriktade aktiviteter gentemot offentliga och privata intressenter kommer att genomföras för dessa ändamål.

Detta arbete kommer också att inbegripa ett nära samarbete med internationella partner genom den internationella plattformen för hållbar finansiering och inom G20 samt med multilaterala utvecklingsbanker och EU:s institutioner för utvecklingsfinansiering, särskilt inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, och Global Gateway. Kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med hur den kan hjälpa partnerländer, särskilt låg- och medelinkomstländer, att utveckla robusta och trovärdiga ramar för hållbar finansiering i syfte att förbättra den globala jämförbarheten och interoperabiliteten.

De kommande åtgärder som beskrivs ovan kommer att ytterligare befästa den praktiska tillämpningen av ramen för hållbar finansiering av företag, finansiella intermediärer och investerare, och därigenom möjliggöra en ökning av de betydande investeringar som krävs för att främja den gröna omställningen och bana väg för en klimatneutral och hållbar ekonomi senast 2050.

(1)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén, Den europeiska gröna given, COM(2019)640.

(2)

 Commission Staff Working Document on Investment needs assessment and funding availabilities to strengthen EU’s Net-Zero technology manufacturing capacity, SWD(2023) 68 final (inte översatt till svenska).

(3)

 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén, EU:s ekonomi efter covid-19: Konsekvenser för den ekonomiska styrningen, COM(2021) 662 final.

(4)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088.

(5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn, EUT L 317, 9.12.2019.

(6)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2089 av den 27 november 2019 om ändring av förordning (EU) 2016/1011 vad gäller EU-referensvärden för klimatomställning, EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet och hållbarhetsrelaterade upplysningar för referensvärden, EUT L 317, 9.12.2019.

(7)

 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska gröna obligationer, COM(2021) 391 final. En politisk överenskommelse nåddes mellan medlagstiftarna den 28 februari 2023.

(8)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering, EUT L 322, 16.12.2022.

(9)

 Kommissionens delegerade direktiv om ändring av direktiv 2010/43/EU vad gäller hållbarhetsrisker och hållbarhetsfaktorer som ska beaktas för företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Kommissionens delegerade förordning om ändring av delegerad förordning (EU) nr 231/2013 vad gäller hållbarhetsrisker och hållbarhetsfaktorer som ska beaktas av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Kommissionens delegerade förordning om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/2358 och delegerad förordning (EU) 2017/2359 vad gäller integrering av hållbarhetsfaktorer, hållbarhetsrisker och hållbarhetspreferenser i produkttillsyns- och styrningskraven för försäkringsföretag och försäkringsdistributörer samt i uppföranderegler och investeringsrådgivning för försäkringsbaserade investeringsprodukter. Kommissionens delegerade direktiv om ändring av delegerat direktiv (EU) 2017/593 vad gäller integrering av hållbarhetsfaktorer i produktstyrningskrav. Kommissionens delegerade förordning om ändring av delegerad förordning (EU) 2015/35 vad gäller integrering av hållbarhetsrisker i försäkrings- och återförsäkringsföretags företagsstyrning. Kommissionens delegerade förordning om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/565 vad gäller integrering av hållbarhetsfaktorer, hållbarhetsrisker och hållbarhetspreferenser i vissa organisatoriska krav och villkor för verksamheten för värdepappersföretag.

(10)

 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller krav avseende kreditrisk, kreditvärdighetsjusteringsrisk, operativ risk, marknadsrisk och kapitalgolv (COM(2021) 664 final) och Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland och risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning samt om ändring av direktiv 2014/59/EU (COM(2021) 663 final).

(11)

 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/138/EG vad gäller proportionalitet, tillsynskvalitet, rapportering, långsiktiga garantiåtgärder, makrotillsynsverktyg, hållbarhetsrisker, grupptillsyn och gränsöverskridande tillsyn (COM(2021) 581 final).

(12)

 Commission Delegated Regulation (EU) 2023/3851 supplementing Regulation (EU) 2020/852 of the European Parliament and of the Council by establishing the technical screening criteria for determining the conditions under which an economic activity qualifies as contributing substantially to the sustainable use and protection of water and marine resources, to the transition to a circular economy, to pollution prevention and control, or to the protection and restoration of biodiversity and ecosystems and for determining whether that economic activity causes no significant harm to any of the other environmental objectives and amending Delegated Regulation (EU) 2021/2178 as regards specific public disclosures for those economic activities (inte översatt till svenska). Commission Delegated Regulation (EU) 2023/3850 amending Delegated Regulation (EU) 2021/2139 establishing additional technical screening criteria for determining the conditions under which certain economic activities qualify as contributing substantially to climate change mitigation or climate change adaptation and for determining whether those activities cause no significant harm to any of the other environmental objectives (inte översatt till svenska).

(13)

De sex miljömålen enligt EU-taxonomin är i) begränsning av klimatförändringar, ii) anpassning till klimatförändringar, iii) hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, iv) omställning till en cirkulär ekonomi, v) förebyggande och begränsning av föroreningar, och vi) skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

(14)

 Proposal for a regulation on the transparency and integrity of Environmental, Social and Governance (ESG) rating activities, (COM(2023) 314 final) (inte översatt till svenska).

(15)

 Commission Recommendation on facilitating finance for the transition to a sustainable economy (inte översatt till svenska), (C(2023) 3844).

(16)

 Staff working document on ’Enhancing the usability of the EU Taxonomy and the overall EU sustainable finance framework (SWD(2023) 209), accompanying the Communication from the Commission on a sustainable finance framework that works on the ground (COM(2023) 317) (inte översatt till svenska).

(17)

 Grunderna för en EU-ram för hållbar finansiering beskrivs i handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt (COM(2018)097 final) och strategin för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi (COM(2021)390 final).

(18)

 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en europeisk gemensam kontaktpunkt som ger centraliserad tillgång till offentlig information som rör finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet, COM(2021) 723 final. En politisk överenskommelse nåddes mellan medlagstiftarna den 23 maj 2023.

(19)

 Den 17 maj 2023 hade 63 % av STOXX Europe 600-företagen redan redovisat i vilken grad de omfattades av och hade anpassat sig till taxonomin för räkenskapsåret 2022. Källa: Bloomberg.

(20)

Nästan två av tre företag som redovisade kapitalutgifter som omfattas av taxonomin rapporterade en siffra för anpassning på över noll och ett av två företag som redovisade intäkter som omfattas av taxonomin rapporterade en siffra för anpassade intäkter på över noll. Källa: Bloomberg.

(21)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021).

(22)

 I kommissionens tillkännagivande C(2023) 3719 om tolkningen och genomförandet av vissa rättsliga bestämmelser i EU:s taxonomiförordning och dess koppling till förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar klargörs att investeringar i taxonomianpassade ”miljömässigt hållbara” ekonomiska investeringar automatiskt kan betraktas som ”hållbara investeringar” enligt förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar.

(23)

 Den 5 april 2023 antog kommissionen en uppsättning frågor och svar för att klargöra att det i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar anses att produkter som passivt följer referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet har ”hållbara investeringar”, enligt definitionen i förordningen, som sitt mål.

(24)

 Omställningsverksamheter definieras i artikel 10.2 i taxonomiförordningen som en verksamhet för vilken det inte finns något tekniskt och ekonomiskt genomförbart koldioxidsnålt alternativ om den utgör ett stöd för omställningen till en klimatneutral ekonomi som är förenligt med en bana för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå, inbegripet genom utfasning av växthusgasutsläpp, särskilt utsläpp från fasta fossila bränslen, och om den verksamheten medför växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda inom sektorn eller branschen, inte hindrar utvecklingen och användningen av koldioxidsnåla alternativ, inte leder till en inlåsning av koldioxidintensiva tillgångar med beaktande av dessa tillgångars ekonomiska livslängd. 

(25)

 Taxonomin omfattar sex miljömål: begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar, och skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

(26)

Se fotnot 24.

(27)

Data baserade på rapportering om taxonomianpassning för 455 företag fram till den 16 maj 2023. Källa: GS SUSTAIN Goldman Sachs Global Investment Research.

(28)

Källa: Global Climate Action Portal, Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.

(29)

Baserat på Nace Rev. 2-koder som ingår i den delegerade akten om taxonomin på klimatområdet och uppgifter från Eurostat 2021, https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/env_ac_ainah_r2/default/table?lang=en .

(30)

Den delegerade akten innehåller också riktade ändringar och korrigeringar av skrivfel i utvalda befintliga klimatkriterier.

(31)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén, En industriplan i den gröna given för nettonollåldern, COM(2023) 62 final.

(32)

Se https://finance.ec.europa.eu/system/files/2022-03/220330-sustainable-finance-platform-finance-report-remaining-environmental-objectives-taxonomy-annex_en.pdf och https://finance.ec.europa.eu/system/files/2022-11/221128-sustainable-finance-platform-technical-working-group_en.pdf . Plattformens rapporter ligger till grund för kommissionens arbete, men de är av rådgivande karaktär. De är inte bindande för kommissionen när det gäller att inkludera specifika sektorer och verksamheter i EU-taxonomin.

(33)

Berörda parter kommer också att ha möjlighet att informera plattformen för hållbar finansiering om verksamhet som de anser bör omfattas av EU-taxonomin.

(34)

Förslaget omfattar inte leverantörer av ESG-data. Bevisen för regleringsåtgärder på detta område var mindre övertygande och ett antal andra initiativ, såsom direktivet om företagens hållbarhetsrapportering eller den gemensamma europeiska kontaktpunkten, bör bidra till att förbättra kvaliteten på och tillgången till hållbarhetsdata. Detta initiativ omfattar inte heller interna kreditbetyg som tagits fram av finansinstitut såsom banker eller kapitalförvaltare, eftersom de används för investeringsbeslut som rör deras egna produkter, riskerar färre potentiella intressekonflikter och inte tjänar samma syfte som ESG-kreditbetyg, som marknadsförs gentemot institutionella investerare och företag.

(35)

Kommissionen håller på att genomföra en studie för att bedöma det aktuella läget för den sociala dimensionen av ESG-investeringar i EU, med fokus på investeringsgap, utmaningar för marknadsaktörer och marknadspraxis. I studien kommer olika sätt att stärka ramen för sociala investeringar på kapitalmarknaderna att undersökas, liksom hinder och möjliga politiska alternativ för framtida åtgärder.

(36)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut, EUT L 302, 17.11.2009, s. 1.

(37)

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 447/2012 av den 21 mars 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut.

(38)

I detta avseende börjar skyldigheten att rapportera hållbarhetsinformation för börsnoterade små och medelstora företag att gälla först från och med räkenskapsåret 2026. I direktivet föreskrivs ytterligare en tvåårig undantagsklausul, vilket innebär att börsnoterade små och medelstora företag inte behöver rapportera hållbarhetsinformation förrän räkenskapsåret 2028.