Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52022XC1221(01)

    Meddelande från kommissionen Riktlinjer för statligt stöd inom jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2022/C 485/01

    C/2022/9120

    EUT C 485, 21.12.2022, p. 1–90 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    21.12.2022   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 485/1


    MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

    Riktlinjer för statligt stöd inom jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden

    (2022/C 485/01)

    Innehåll

    DEL I.

    GEMENSAMMA BESTÄMMELSER 4

    KAPITEL 1

    Inledning 4

    KAPITEL 2

    Tillämpningsområde och definitioner 4

    2.1.

    Den gemensamma jordbrukspolitikens effekt på tillämpningsområdet 6

    2.2.

    Tillämpningsområde 7

    2.3.

    Sektorsövergripande regler och stödinstrument som är tillämpliga på jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 9

    2.4.

    Definitioner 10

    KAPITEL 3

    Förenlighetsbedömningen enligt artikel 107.3 c i fördraget 15

    3.1.

    Första villkoret: stödet underlättar utvecklingen av en ekonomisk verksamhet 16

    3.1.1.

    Understödd ekonomisk verksamhet 16

    3.1.2.

    Stimulanseffekt 17

    3.1.3.

    Ingen överträdelse av tillämpliga bestämmelser och allmänna principer i unionsrätten 19

    3.2.

    Andra villkoret: Stöd till FoU och innovation påverkar inte handelsvillkoren i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. 20

    3.2.1.

    Behov av statliga insatser 20

    3.2.2.

    Stödets ändamålsenlighet 21

    3.2.3.

    Stödets proportionalitet 22

    3.2.4.

    Insyn 25

    3.2.5.

    Undvikande av allvarliga negativa effekter på handel och konkurrens 26

    3.2.6.

    Avvägning av stödets positiva och negativa effekter (balanstestet) 28

    DEL II:

    STÖDKATEGORIER 30

    KAPITEL 1

    Stöd till förmån för företag som är verksamma inom primärproduktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter 30

    1.1.

    Åtgärder som liknar landsbygdsutvecklingsåtgärder 30

    1.1.1.

    Investeringsstöd 30

    1.1.1.1.

    Stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion 30

    1.1.1.2.

    Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag 34

    1.1.1.3.

    Stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter eller saluföring av jordbruksprodukter 35

    1.1.2.

    Startstöd till unga jordbrukare och startstöd för jordbruksverksamhet 36

    1.1.3.

    Startstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn 36

    1.1.4.

    Stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk 38

    1.1.5.

    Stöd för åtaganden om djurens välbefinnande 40

    1.1.6.

    Stöd till områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav 42

    1.1.7.

    Stöd till områden med naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar 43

    1.1.8.

    Stöd för ekologiskt jordbruk 43

    1.1.9.

    Stöd för deltagande i kvalitetssystem för producenter av jordbruksprodukter 45

    1.1.10.

    Stöd för tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn 46

    1.1.10.1.

    Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder 46

    1.1.10.2.

    Stöd för rådgivningstjänster 47

    1.1.10.3

    Stöd för avbytartjänster inom jordbruket 49

    1.1.11.

    Stöd för samarbete inom jordbrukssektorn 49

    1.2.

    Risk- och krishantering 51

    1.2.1.

    Stöd för att kompensera för skador på jordbruksproduktion eller medlen för jordbruksproduktion och för att motverka skada 51

    1.2.1.1.

    Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser 51

    1.2.1.2.

    Stöd för att kompensera för skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof 54

    1.2.1.3

    Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar, växtskadegörare och angrepp av invasiva främmande arter och stöd för att kompensera för skador orsakade av djursjukdomar, växtskadegörare och angrepp av invasiva främmande arter 56

    1.2.1.4

    Stöd för avlivade eller självdöda djur 58

    1.2.1.5

    Stöd för att kompensera för skador orsakade av skyddade djur 59

    1.2.1.6

    Stöd för betalning av försäkringspremier 61

    1.2.1.7

    Stöd för ekonomiska bidrag till gemensamma fonder 61

    1.3.

    Andra typer av stöd inom jordbrukssektorn 62

    1.3.1.

    Stöd för nedläggning av produktionskapacitet 62

    1.3.1.1.

    Nedläggning av kapacitet av skäl som rör djurs, växters eller människors hälsa eller av hygieniska, etiska miljömässiga eller klimatpolitiska skäl 62

    1.3.1.2.

    Nedläggning av kapacitet av andra skäl 64

    1.3.2.

    Stöd för flytt av jordbruksverksamhet 64

    1.3.3.

    Stöd till animaliesektorn 65

    1.3.4.

    Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter 66

    1.3.5.

    Stöd till de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna 69

    1.3.6.

    Stöd för arrondering av jordbruksmark 70

    1.3.7.

    Stöd till forskning och utveckling inom jordbrukssektorn 70

    KAPITEL 2

    Stöd till skogsbrukssektorn 71

    2.1.

    Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft 72

    2.1.1.

    Stöd för beskogning och skapande av skogsmark 72

    2.1.2.

    Stöd för inrättande, förnyelse eller föryngring av system för trädjordbruk 74

    2.1.3.

    Stöd för förebyggande och återställande av skador på skog 74

    2.1.4.

    Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde 75

    2.1.5.

    Stöd till investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter 76

    2.1.6.

    Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbruk 76

    2.1.7.

    Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv i skogar 76

    2.1.8.

    Stöd för ekonomiska bidrag till gemensamma fonder inom skogsbruket 77

    2.2.

    Stöd till områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav i skogsområden 78

    2.3.

    Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd 78

    2.4.

    Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn 79

    2.5.

    Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn 80

    2.6.

    Stöd för samarbete inom skogsbrukssektorn 80

    2.7.

    Startstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn 82

    2.8.

    Annat stöd till skogsbrukssektorn med mål som rör miljö, skydd och rekreation 83

    2.8.1.

    Stöd för specifika åtgärder och insatser på skogsbruksområdet som har det huvudsakliga syftet att bidra till att bevara eller återställa skogens ekosystem och biologiska mångfald eller traditionella landskap 83

    2.8.2.

    Stöd för att bevara och förbättra markkvaliteten i skogar och säkerställa en balanserad och sund trädtillväxt inom skogsbrukssektorn 83

    2.8.3.

    Återställande och underhåll av naturliga stigar, landskapselement och naturliga livsmiljöer för djur inom skogsbrukssektorn 84

    2.8.4.

    Stöd för underhåll av vägar för att förebygga skogsbränder 84

    2.8.5.

    Stöd för att avhjälpa skador i skogar som orsakats av skyddade djur 84

    2.9.

    Stöd inom skogsbrukssektorn som bygger på stödåtgärder på jordbruksområdet 85

    2.9.1.

    Stöd för forskning och utveckling inom skogsbrukssektorn 85

    2.9.2.

    Stöd för arrondering av skogsmark 87

    KAPITEL 3

    Stöd i landsbygdsområden som medfinansieras av Ejflu eller beviljas som ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade insatser 87

    DEL III.

    FÖRFARANDEFRÅGOR 87

    1.

    Stödordningars varaktighet och utvärdering 88

    2.

    Översynsklausul 89

    3.

    Rapportering och övervakning. 89

    4.

    Tillämpning av riktlinjerna 90

    5.

    Förslag till lämpliga åtgärder 90

    DEL I.

    GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

    KAPITEL 1

    Inledning

    (1)

    I artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (fördraget) fastslås det att ”om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.” Fastän fördraget omfattar principen att statligt stöd i vissa fall är förbjudet, kan sådant stöd vara förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.2 och 107.3 i fördraget.

    (2)

    Enligt artikel 107.2 b i fördraget är statligt stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser inom jordbruks- och skogssektorerna förenligt med den inre marknaden.

    (3)

    I enlighet med artikel 107.3 c i fördraget får kommissionen anse stöd för att underlätta den ekonomiska utvecklingen av jord- och skogsbrukssektorn och utvecklingen i landsbygdsområden förenligt med den inre marknaden, under förutsättning att det inte påverkar handeln i negativ riktning i en utsträckning som går stick i stäv med det gemensamma intresset.

    (4)

    Enligt artikel 42 i fördraget ska konkurrensreglerna, däribland reglerna om statligt stöd, tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den utsträckning som Europaparlamentet och rådet beslutar detta, med beaktande av de mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som anges i artikel 39 i fördraget.

    (5)

    I dessa riktlinjer fastställer kommissionen kriterierna för identifiering av stöd som uppfyller villkoren i artikel 107.3 i fördraget och som kan anses förenliga med den inre marknaden. Med avseende på stöd som beviljas i enlighet med artikel 107.2 b i fördraget, fastställs i dessa riktlinjer på vilka villkor en åtgärd som utgör stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser verkligen omfattas av den artikeln.

    (6)

    Statligt stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen av jord- och skogsbrukssektorn ingår i den bredare gemensamma jordbrukspolitiken. Inom den gemensamma jordbrukspolitiken tillhandahåller unionen finansiellt stöd till jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden. Eftersom ett statligt stöds ekonomiska effekter inte är beroende av om det (även delvis) finansieras av unionen eller en enbart medlemsstat, anser kommissionen att det bör finnas överensstämmelse och konsekvens mellan dess politik för kontroll av statligt stöd och det stöd som beviljas enligt unionens egen gemensamma jordbrukspolitik. När kommissionen tillämpar och tolkar reglerna i dessa riktlinjer i fråga om specifika stödordningar och enskilt stöd beaktar den därför den gemensamma jordbrukspolitiken och reglerna för landsbygdsutvecklingen.

    (7)

    Följande instrument på unionsnivå är av särskild vikt för frågor om statligt stöd i samband med den gemensamma jordbrukspolitiken:

    (a)

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1144/2014 (1),

    (b)

    Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 228/2013 (2) och (EU) 229/2013 (3).

    (c)

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (4),

    (d)

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 (5),

    (e)

    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (6).

    (8)

    Den gemensamma jordbrukspolitiken bygger på två pelare, Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), som tillsammans ger jordbrukare och landsbygdsområden i unionen ett grundläggande stöd, vilket skapar förutsättningar för ett hållbart jordbruk i hela unionen.

    (9)

    I enlighet med artikel 39.1 i fördraget är målen för den gemensamma jordbrukspolitiken att höja produktiviteten inom jordbruket, tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera marknaderna, säkerställa tillgången till försörjning och trygga försörjningen av varor till konsumenterna till skäliga priser. Vid utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och de särskilda åtgärder som krävs för att tillämpa den ska, i enlighet med artikel 39.2 i fördraget, hänsyn tas till

    (a)

    jordbruksnäringens särskilda karaktär som är en följd av jordbrukets sociala struktur och av strukturella och naturbetingade olikheter mellan olika jordbruksregioner,

    (b)

    nödvändigheten av att gradvis genomföra lämpliga anpassningsåtgärder,

    (c)

    det faktum att jordbruket i medlemsstaterna utgör en sektor som är nära förbunden med ekonomin i dess helhet.

    (10)

    I syfte att ytterligare förbättra den hållbara utvecklingen av jordbruk, livsmedel och landsbygdsområden är målen för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 inriktade på att främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor som säkerställer långsiktig livsmedelstrygghet, på att stödja och stärka miljöskydd och klimatåtgärder, på att bidra till att uppnå unionens miljö- och klimatrelaterade mål och på att stärka den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden. Dessa allmänna mål ska kompletteras av det övergripande målet att modernisera sektorn genom att främja och utbyta kunskap, innovation och digitalisering i jordbruket, skogsbruket och landsbygdsområden samt uppmuntra sektorn att sprida dessa. Den allmänna jordbrukspolitikens allmänna mål ska nås genom följande särskilda mål:

    a)

    Stödja jordbruksinkomster som det går att leva på och jordbrukets motståndskraft i unionen för att förbättra livsmedelstryggheten på lång sikt samt säkerställa en ekonomiskt hållbar jordbruksproduktion i unionen.

    b)

    Öka marknadsorienteringen och jordbruksföretagens konkurrenskraft, både på kort och lång sikt, med ett större fokus på forskning, teknik och digitalisering.

    c)

    Förbättra jordbrukarnas ställning i värdekedjan.

    d)

    Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, bland annat genom att minska växthusgasutsläppen och förbättra koldioxidbindningen samt främja hållbar energi.

    e)

    Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser såsom vatten, mark och luft, bland annat genom att minska behovet av kemikalier.

    f)

    Bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänsterna och bevara livsmiljöer och landskap.

    g)

    Locka och behålla unga jordbrukare och andra jordbrukare och underlätta hållbar affärsutveckling i landsbygdsområden.

    h)

    Främja sysselsättning, tillväxt, jämställdhet, inbegripet kvinnors deltagande i jordbruksverksamhet, social inkludering och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet cirkulär bioekonomi och hållbart skogsbruk.

    i)

    Förbättra unionsjordbrukets förmåga att reagera på nya samhällskrav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra livsmedel av hög kvalitet med högt näringsintag som producerats på ett hållbart sätt och minskning av livsmedelsavfall samt främjande av djurskydd och bekämpande av antimikrobiell resistens.

    KAPITEL 2

    Tillämpningsområde och definitioner

    2.1.   Den gemensamma jordbrukspolitikens effekt på tillämpningsområdet

    (11)

    I enlighet med artikel 42 i fördraget ska, vad avser jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget, reglerna om statligt stöd i artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget tillämpas endast i den mån Europaparlamentet och rådet beslutar detta, med hänsyn till den gemensamma jordbrukspolitikens mål vilka anges i artikel 39 i fördraget.

    (12)

    Enligt artikel 145.1 i förordning (EU) 2021/2115 och artikel 211.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska reglerna om statligt stöd tillämpas på produktionen av och handeln med jordbruksprodukter. Det finns dock olika undantag från denna allmänna princip vilka bland annat fastställs i artikel 23 i förordning (EU) nr 228/2013, artikel 17 i förordning (EU) nr 229/2013, artikel 145.2 i förordning (EU) 2021/2115, artikel 211.2 i förordning (EU) nr 1308/2013 och artikel 27 i förordning (EU) nr 1144/2014.

    (13)

    I fråga om det stöd som beviljas enligt förordning (EU) 2021/2115 föreskrivs det i artikel 145.2 i den förordningen att reglerna för statligt stöd inte ska tillämpas på stöd som tillhandahålls av medlemsstaterna i enlighet med och i överensstämmelse med den förordningen eller på ytterligare nationell finansiering inom tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

    (14)

    Därför gäller reglerna om statligt stöd varken medfinansiering av stöd till landsbygdsutveckling (både Ejflu-delen och den nationella delen) eller ytterligare nationell finansiering utöver sådant stöd, under förutsättning att insatsen i fråga avser en jordbruksverksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget och utgör en del i en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

    (15)

    Reglerna för statligt stöd är dock fullt ut tillämpliga på alla medfinansierade åtgärder (både Ejflu-delen och den nationella delen och på den ytterligare nationella finansieringen utöver sådana åtgärder som faller utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, men faller inom tillämpningsområdet för förordning (EU) 2021/2115, dvs. i följande fall: a) insatser till stöd för verksamhet på landsbygden och b) insatser inom skogsbrukssektorn.

    (16)

    Reglerna om statligt stöd gäller om en medlemsstat avser att finansiera en åtgärd, vilken till stor del är utformad i enlighet med villkoren för en viss landsbygdsutvecklingsinsats (”landsbygdsutvecklingsliknande åtgärd”) uteslutande med nationella medel (dvs. utan medfinansiering från Ejflu), oavsett om åtgärden omfattas av artikel 42 i fördraget eller inte.

    2.2.   Tillämpningsområde

    (17)

    Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer på stödordningar och individuellt stöd.

    (18)

    Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer på statligt stöd för primär jordbruksproduktion, bearbetning av jordbruksprodukter som till resultat ger en annan jordbruksprodukt och saluföring av jordbruksprodukter.

    (19)

    På grundval av de allmänna övervägandena i avsnitt 2.1 i denna del för att garantera samstämmighet med landsbygdsutvecklingspolitiken och stödja förenlighet med reglerna om statligt stöd, är det lämpligt att även omfatta vissa landsbygdsutvecklingsinsatser som faller utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget, oavsett om de medfinansieras av Ejflu, beviljas som ytterligare nationell finansiering, liksom åtgärder som liknar en landsbygdsutvecklingsinsats som finansieras uteslutande med nationella medel. Därför fastställs i dessa riktlinjer utöver jordbrukssektorn även kriterier för förenlighet hos statligt stöd till skogsbrukssektorn och stöd till företag verksamma i landsbygdsområden som faller utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

    (20)

    Vid sin analys av statligt stöd och av dess förenlighet med den inre marknaden, i enlighet med de allmänna principerna för statligt stöd som anges i del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, kommer kommissionen att ta största möjliga hänsyn till de villkor som fastställs i förordning (EU) nr 2021/2115 och dess delegerade akter och genomförandeakter.

    (21)

    Följande kategorier av stöd omfattas av dessa riktlinjer:

    (a)

    Åtgärder inom jordbrukssektorn som finansieras uteslutande med nationella medel och som består av något av följande:

    i)

    Åtgärder som liknar en landsbygdsutvecklingsåtgärd som faller utanför ramen för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (del II avsnitt 1.1).

    ii)

    Andra åtgärder än de som anges i led i som inte omfattas av förordning (EU) 2021/2115, såsom vissa risk- och krishanteringsåtgärder, stöd till animaliesektorn och säljfrämjande åtgärder (del II avsnitten 1.2 och 1.3).

    (b)

    Stöd till skogsbrukssektorn (del II kapitel 2), som består av något av följande:

    i)

    Beviljat som en del av en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller som ytterligare finansiering till en sådan landsbygdsutvecklingsinsats.

    ii)

    Finansierat uteslutande med nationella medel.

    (c)

    Stöd till företag som verksamma i landsbygdsområden dsom beviljas i någon av följande former:

    i)

    En insats som ingår i ett landsbygdsprogram och medfinansieras av Ejflu i enlighet med och i överensstämmelse med förordning (EU) 2021/2115, om den statliga stödåtgärden som omfattas av anmälningsskyldigheten är identisk med åtgärden i en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken (del II kapitel 3).

    ii)

    Ytterligare nationell finansiering till en insats inom ramen för en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken (del II kapitel 3).

    (22)

    Dessa riktlinjer är tillämpliga på stöd till små och medelstora företag och i princip även på stora företag. Vanligen påverkas dock stora företag av marknadsmisslyckanden i mindre utsträckning än små och medelstora företag. Dessutom är det mer sannolikt att stora företag inom jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden är viktiga aktörer på marknaden och därför kan, i specifika fall, stöd som beviljas till stora företag vara särskilt snedvridande för konkurrensen och handeln på den inre marknaden. Eftersom stöd till stora företag inom jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden och till andra stora företag potentiellt kan skapa liknande konkurrenssnedvridningar, är reglerna om statligt stöd till stora företag i dessa riktlinjer harmoniserade med de allmänna reglerna om statligt stöd, och underställda förenlighetsbedömningen enligt artikel 107.3 c i fördraget i enlighet med beskrivningen i kapitel 3 i denna del. Vad gäller stödåtgärder till animaliesektorn enligt del II avsnitt 1.3.1 i dessa riktlinjer, som inte omfattas av förordning (EU) 2021/2115, står kommissionen fast vid sin tidigare strategi att stora företag bör kunna finansiera kostnaderna för dessa åtgärder själva. Stöd till animaliesektorn bör därför förbli begränsat till mikroföretag samt små och medelstora företag.

    (23)

    Företag i svårigheter är uteslutna från tillämpningsområdet för dessa riktlinjer, med förbehåll för de undantag som anges i denna punkt. Kommissionen anser att när ett företag är i ekonomiska svårigheter kan det inte anses vara ett lämpligt verktyg för att främja andra offentliga politiska mål till dess att företagets lönsamhet är tryggad, eftersom företagets själva fortlevnad är hotad. Om stödmottagaren är ett företag i ekonomiska svårigheter enligt definitioonen i punkt (33)63, kommer stödet att bedömas i enlighet med riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (7). Principen om att inte ge statligt stöd till företag i ekonomiska svårigheter är dock inte tillämplig på sådant kompensationsstöd för skador som orsakats av naturkatastrofer och andra exceptionella händelser som avses i del II avsnitten 1.2.1.1 och 2.1.3, under förutsättning att stödet är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.2 b i fördraget. Om de ekonomiska svårigheterna för ett företag verksamt inom jord- eller skogsbrukssektorn har orsakats av någon sådan riskhändelse som avses i del II avsnitten 1.2.1.2, 1.2.1.3, 1.2.1.5, 2.1.3, 2.8.1 eller 2.8.5, stöd för att kompensera för de förluster eller skador som orsakats av sådana händelser och för att täcka kostnaderna för utrotning av växtskadegöraren beviljas i enlighet med dessa riktlinjer och i enlighet med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget. Av skäl som rör folkhälsoskyddet och nödsituationen och på grund av nödsituationen med koppling till dessa typer av stöd bör ett företags ekonomiska situation inte heller beaktas med avseende på stöd för destruering och bortskaffande av avlivade eller självdöda djur som anges i del II avsnitt 1.2.1.4, och för stöd för förebyggande, kontroll- och utrotningsåtgärder vid djursjukdomar och växtskadegörare som avses i punkterna (370) och (371) i del II avsnitt 1.2.1.3. Denna princip gäller inte heller sådana informationsåtgärder som avses i del II avsnitten 1.1.10.1 och 2.4 eller säljfrämjande åtgärder av generisk karaktär som anges i del II avsnitt 1.3.4.

    (24)

    Stöd till förmån för jordbruksprodukter i den mening som avses i bilaga 1 till WTO-avtalet om jordbruk, som utgör en exportsubvention enligt definitionen i det avtalet, omfattas inte av dessa riktlinjer. Stöd till sådana produkter, som utgör exportfinansieringsstöd från en regering eller ett offentligt organ som omfattas av WTO:s ministerbeslut om exportkonkurrens av den 19 december 2015 (8), omfattas inte heller av dessa riktlinjer, om det inte uppfyller de tillämpliga kraven i punkt 15 i det beslutet om längsta återbetalningstid och självfinansiering.

    (25)

    När kommissionen bedömer regionalstöd som beviljats ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden, beaktar den det stödbelopp som återstår att återvinna (9). Detta är inte tillämpligt på stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser enligt artikel 107.2 b i fördraget och stöd för kostnader förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar som avses i punkterna (370) och (371) i del II avsnitt 1.2.1.3.

    (26)

    Medlemsstaterna påminns om att finansieringssystemet, t.ex. med skatteliknande avgifter, bör anmälas när systemet är en integrerad del av stödåtgärden (10).

    (27)

    Kommissionen kommer att bedöma stödåtgärder som inte omfattas av dessa riktlinjer eller andra tillämpliga regler för statligt stöd från fall till fall och direkt på grundval av artikel 107.2 b och 107.3 i fördraget, med beaktande av reglerna i artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget, den gemensamma jordbrukspolitiken och, där det är möjligt, dessa riktlinjer genom analogi. Medlemsstater som anmäler statligt stöd som inte omfattas av dessa riktlinjer måste visa att det ifrågavarande statliga stödet är förenligt med artikel 107.3 c i fördraget enligt vad som anges i kapitel 3 i denna del av dessa riktlinjer. Kommissionen kommer endast att godkänna sådana åtgärder om det positiva bidraget till utvecklingen av sektorn tydligt överväger riskerna för att konkurrensen på den inre marknaden snedvrids och handeln mellan medlemsstater påverkas.

    (28)

    För stöd som ska beviljas i Nordirland, om en åtgärd kräver att villkoren i förordning (EU) 2021/2115 uppfylls, måste motsvarande uppgifter lämnas i anmälan till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget.

    2.3.   Sektorsövergripande regler och stödinstrument som är tillämpliga på jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden

    (29)

    I syfte att rationalisera reglerna för statligt stöd, och med hänsyn till likheterna mellan företag verksamma inom jordbrukssektorn och andra företag, är de generella instrument för statligt stöd som föreskriver kriterier för förenlighet hos statligt stöd principiellt tillämpliga på de sektorer som omfattas av dessa riktlinjer. Detta gäller särskilt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (11), rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (12), riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022 (13), meddelandet från kommissionen – EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (14), riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (15), meddelandet från kommissionen – Kriterier vid bedömningen av förenligheten av statligt stöd för utbildning som omfattas av kravet på individuell anmälan (16), meddelandet från kommissionen – Kriterier vid bedömningen av förenligheten av statligt stöd för anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och med funktionshinder som omfattas av kravet på individuell anmälan (17) samt de instrument som avser tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (18).

    (30)

    De sektorsövergripande instrument som avses i punkt (29) gäller produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, om inte särskilda regler föreskrivs i dessa riktlinjer. I dessa riktlinjer föreskrivs särskilda regler avseende miljöstödåtgärder, såsom stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och djurens välbefinnande (del II avsnitten 1.1.4 och 1.1.5), stöd för områdesspecifika nackdelar till följd av vissa obligatoriska krav (del II avsnitt 1.1.6) och stöd för ekologiskt jordbruk (del II avsnitt 1.1.8). Stöd för investeringar för att uppnå miljömål på området för primär jordbruksproduktion bedöms i enlighet med reglerna i del II avsnitt 1.1.1.1. Stöd för miljöskydd till företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter kan betraktas som förenligt med artikel 107.3 c i fördraget, om det uppfyller villkoren i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet 2022. Stöd för investeringar i energieffektivitet, biobränsle och förnybara energikällor omfattas inte av tillämpningsområdet för del II kapitlen 2 och 3, eftersom sådant stöd bör iaktta 2022 års riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet, om det inte är undantaget från anmälningsskyldigheten. Stöd för investeringar kopplade till primär jordbruksproduktion som rör produktion av energi från förnybara energikällor eller produktion av biobränslen på jordbruksföretag kan dock omfattas av dessa riktlinjer, under förutsättning att sådan produktion inte överstiger den genomsnittliga årsförbrukningen av bränsle eller energi på jordbruksföretaget i fråga (del II avsnitt 1.1.1.1).

    (31)

    Riktlinjerna för regionalstöd (19) är inte tillämpliga på produktion av primärprodukter med hänsyn till särdragen hos denna sektor. De är dock tillämpliga på bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i den mån detta föreskrivs i dessa riktlinjer.

    (32)

    Företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden kan beröras av såväl de allmänna reglerna för statligt stöd som de mer specifika bestämmelserna i dessa riktlinjer. I tillämpliga fall kan stöd till företag som är verksamma inom skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden även anses förenliga på grundval av villkoren i och i överensstämmelse med unionens regler för statligt stöd (särskilt riktlinjerna för statligt regionalstöd, rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation och riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet 2022).

    2.4.   Definitioner

    (33)

    I dessa riktlinjer avses med

    (1)

    aktiv jordbrukare: en jordbrukare på det sätt som avgörs av medlemsstaten i dess strategiska plan (20) i enlighet med artikel 4.5 i förordning (EU) 2021/2115.

    (2)

    stöd för särskilda ändamål: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.

    (3)

    allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof: ogynnsamma väderförhållanden såsom frost, stormar och hagel, is, kraftigt eller ihållande regn eller allvarlig torka som, i fråga om jordbruk, förstör över 30 % av den genomsnittliga produktionen beräknat på grundval av den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre eller fyra år grundat på den närmast åttaårsperioden, varvid det högsta och det lägsta värdet inte medräknas. I fråga om skogsbruk, över 20 % av skogspotentialen.

    (4)

    rådgivning: uttömmande rådgivning som ges inom ramen för ett och samma kontrakt.

    (5)

    jordbruksverksamhet: en verksamhet fastställd av medlemsstaten i dess strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) 2021/2115.

    (6)

    jordbruksområde: område av ett slag fastställtav medlemsstaten i dess strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2021/2115.

    (7)

    jordbruksföretag: en enhet som består av mark, lokaler och anläggningar som används för primär jordbruksproduktion.

    (8)

    jordbruksprodukt: de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag av fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 (21).

    (9)

    jordbrukssektor: alla företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

    (10)

    trädjordbruk: markanvändningssystem inom vilka träd odlas i kombination med jordbruk på samma mark.

    (11)

    stöd: varje åtgärd som uppfyller alla kriterier som anges i artikel 107.1 i fördraget.

    (12)

    stödnivå: stödbeloppet brutto uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, före eventuella avdrag för skatter eller andra avgifter.

    (13)

    stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp.

    (14)

    normala marknadsmässiga villkor: sådana villkor för en transaktion mellan avtalsslutande parter som inte skiljer sig från de villkor som skulle fastställas mellan oberoende företag och som inte innehåller inslag av samverkan. Varje transaktion som är resultatet av ett öppet, transparent och villkorslöst förfarande anses uppfylla principen om normala marknadsmässiga villkor. hållbart skogsbruk:

    (15)

    biosäkerhetsåtgärder: summan av hanteringsåtgärder och fysiska åtgärder för att minska risken för att sjukdomar introduceras, utvecklas och sprids till, från och inom a) en djurpopulation eller b) en anläggning, zon, anläggningskrets, transportmedel eller andra anläggningar, lokaler eller platser.

    (16)

    stambok: de mindre öar som avses i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 (22).

    (17)

    strategisk GJP-plan: strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 1.1 c i förordning (EU) 2021/2115.

    (18)

    anläggningsarbeten: arbeten som utförs av en jordbrukare själv eller av jordbrukarens anställda på gården och som skapar en tillgång.

    (19)

    ordningar för kolinlagrande jordbruk: stödordningar med koppling till förbättrade markförvaltningsmetoder som leder till ökad koldioxidlagring i levande biomassa, döda organiska ämnen och mark genom att öka avskiljningen av koldioxid och/eller minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

    (20)

    katastrof: en oförutsedd händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som orsakats av människan och som leder till stora störningar av skogsstrukturerna och som så småningom orsakar stora ekonomiska skador för skogsbrukssektorn.

    (21)

    kluster: en gruppering av oberoende företag, inbegripet nystartade företag, små, medelstora och stora företag samt rådgivande organ eller forskningsorganisationer, som har inrättats för att stimulera ekonomisk verksamhet och innovation genom att verka för ett effektivt samarbete, dela anläggningar och utbyta kunskaper och expertis samt genom att aktivt bidra till kunskapsöverföring, nätverksarbete och informationsspridning mellan de företag som ingår i klustret.

    (22)

    bekämpnings- och utrotningsåtgärder: åtgärder avseende djursjukdomar för vilka en behörig myndighet i en medlemsstat formellt har erkänt ett utbrott, eller när det gäller växtskadegörare eller invasiva främmande arter för vilka en medlemsstats behöriga myndighet formellt har bekräftat att de förekommer.

    (23)

    dag då stödet beviljas: den dag då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

    (24)

    miljöolycka: en specifik förorening, kontaminering eller försämring av miljökvaliteten som är kopplad till en specifik händelse och har begränsad geografisk utsträckning, som förstör mer än 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen för ett företag verksamt inom jordbrukssektorn under den föregående treårsperioden eller genomsnittligt under tre år grundat på föregående femårsperiod, varvid det högsta och det lägsta värdet inte medräknas. När det gäller skogsbruk, mer än 20 % av skogsbrukspotentialen. Det omfattar inte allmänna miljörisker som inte är kopplade till en specifik händelse, t.ex. klimatförändringar eller luftföroreningar.

    (25)

    utvärderingsplan: ett dokument som omfattar en eller flera stödordningar och inbegriper minst följande: Det som ska utvärderas, utvärderingsfrågorna, resultatindikatorerna, de planerade metoderna för att genomföra utvärderingen, kraven för uppgiftsinhämtningen, de föreslagna tidpunkterna för utvärderingen inbegripet dagen för inlämnande för delrapporterna och den slutliga utvärderingsrapporten, beskrivningen av det oberoende organ som kommer att genomföra utvärderingen eller kraven för valet av organ och sätten att offentliggöra utvärderingen.

    (26)

    avlivade eller självdöda djur: djur som avlivats genom dödshjälp med eller utan slutgiltig diagnos, eller som dött, inklusive dödfödda och ofödda djur, på ett jordbruksföretag eller i någon lokal eller under transport, men som inte slaktats för att användas som livsmedel.

    (27)

    snabbväxande träd: skog med kort omloppstid, där minimitiden före avverkning är fastställd till minst 8 år och maximitiden före avverkning är fastställd till högst 20 år.

    (28)

    efterföljande ordning på skatteområdet: en ordning i form av skatteförmåner som utgör en ändrad version av en tidigare befintlig ordning i form av skatteförmåner och som ersätter denna.

    (29)

    biodrivmedel som baseras på livsmedels- och fodergrödor: biodrivmedel som framställts av livsmedels- och fodergrödor enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (23).

    (30)

    livsmedel: livsmedel som inte är jordbruksprodukter och som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (24).

    (31)

    skog: ett markområde som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än fem meter och ett krontak som täcker mer än 10 % av ytan, eller med träd som kan nå dessa trösklar in situ; detta inbegriper inte mark som övervägande används i jordbruk eller som stadsmark, eller en skog enligt en defition som tillämpas av en medlemsstat eller region på grundval av befintlig nationell lagstiftning eller befintliga inventeringssystem och som lämnats till kommissionen i anmälan, och, när det rör sig om en landsbygdsutvecklingsintervention, i enlighet med den strategiska GJP-planen.

    (32)

    bruttobidragsekvivalent: stödbeloppet om stödet hade getts i form av ett bidrag till stödmottagaren, före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter.

    (33)

    individuellt stöd: stöd för särskilda ändamål och stöd till enskilda stödmottagare som beviljas på grundval av en stödordning.

    (34)

    immateriella tillgångar: tillgångar som saknar fysisk eller finansiell gestaltning, t.ex. patent, licenser, know-how eller andra immateriella rättigheter.

    (35)

    invasiv främmande art: invasiv främmande art av unionsbetydelse och invasiv främmande art av medlemsstatsbetydelse enligt definitionen i artikel 3.3 och 3.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 (25).

    (36)

    stort företag: företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2022/2472 (26).

    (37)

    lokala marknader: något av följande:

    (a)

    marknader inom en radie av 75 km från det jordbruk där produkten har sitt ursprung, inom vilken bearbetning och försäljning till slutkonsumenten måste äga rum,

    (b)

    marknader för vilka medlemsstaterna anger en övertygande alternativ definition som inte överstiger en radie på 100 km.

    (38)

    saluföring av jordbruksprodukter: ställa fram eller visa upp en jordbruksprodukt i avsikt att sälja, erbjuda för försäljning, leverera eller på annat sätt föra ut på marknaden, med undantag för en jordbrukares första försäljning till återförsäljare eller förädlare samt varje förberedande av produkten för sådan första försäljning; en primärproducents försäljning till slutkonsumenter betraktas som saluföring av jordbruksprodukter om den sker i separata lokaler eller anläggningar som är särskilt avsedda för detta syfte.

    (39)

    gemensam fond: ordning som ackrediteras av medlemsstaten i enlighet med dess nationella rätt och vars anslutna jordbrukare, skogsägare och skogsförvaltare är försäkrade via fonden, varvid fonden betalar ut ersättning till anslutna jordägare, skogsägare och skogsförvaltare för ekonomiska förluster.

    (40)

    icke-produktiv investering: en investering som inte leder till en påtaglig ökning av företagets värde eller lönsamhet.

    (41)

    arbetsmoment som föregår industriell bearbetning: fällning, avgrening, avbarkning, kapning, lagring, skyddsbehandling och torkning av trä och alla andra arbetsmoment innan det sågas upp industriellt vid ett sågverk, samt sågning där den maximala bearbetningskapaciteten är 20 000 m3 rundvirke som tillförs som insatsvara för sågning per år.

    (42)

    annan allvarlig klimathändelse: ogynnsamma väderförhållanden vilka inte utgör en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

    (43)

    yttersta randområden: de områden som anges i artikel 349 första stycket i fördraget.

    (44)

    växtskadegörare: varje art, underart eller biotyp av växt, djur eller patogen smittkälla som kan vara skadlig för växter eller vegetabiliska produkter.

    (45)

    förebyggande åtgärder: åtgärder avseende en djursjukdom, växtskadegörare eller invasiva främmande arter som ännu inte har förekommit.

    (46)

    primär jordbruksproduktion: produktionen av produkter från jorden och från uppfödning, som förtecknas i bilaga I till fördraget, utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur.

    (47)

    bearbetning av jordbruksprodukter: varje process som en jordbruksprodukt undergår som till resultat ger en produkt som också är en jordbruksprodukt, med undantag av verksamheter vid jordbruksföretaget som är nödvändiga för att förbereda en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen.

    (48)

    producentgrupp eller producentorganisation: grupp eller organisation som inrättats i minst ett av följande syften:

    (a)

    Till marknadskraven anpassa produktionen och produkterna bland de producenter som ingår i gruppen eller organisationen.

    (b)

    Gemensamt släppa ut varor på marknaden, inklusive förberedelse för försäljning, centralisering av försäljningen och leveranser till grossister.

    (c)

    Fastställa gemensamma regler om produktionsinformation, med särskilt avseende på avverkning och tillgänglighet.

    (d)

    Bedriva annan verksamhet som kan bedrivas av producentgrupper eller producentorganisationer, såsom utveckling av affärs- och marknadsföringskompetens, organisering och underlättande av innovationsprocesser, gemensam förvaltning av medlemmarnas mark, användning av miljövänliga odlings- och produktionsmetoder, och sunda djurhanteringsmetoder samt sund teknik och sunda metoder för djurskydd.

    (49)

    skyddat djur: djur som skyddas antingen genom unionslagstiftning eller nationell lagstiftning, inbegripet djurarter för vilka det i nationell lagstiftning finns särskilda bestämmelser för att bevara populationen.

    (50)

    förskott med återbetalningsskyldighet: ett lån för ett projekt som betalas ut i en eller flera delbetalningar och där villkoren för återbetalning beror på projektets resultat.

    (51)

    organisation för forskning och kunskapsspridning: en enhet (såsom universitet eller forskningsinstitut, tekniköverföringsorgan, innovationsmäklare forskningsinriktade fysiska och/eller virtuella gemensamma enheter), oberoende av dess rättsliga status eller finansieringssätt, vars främsta syfte är att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, enligt definitionerna i rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation eller att sprida resultaten av sådan verksamhet genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring. Om en sådan enhet även bedriver ekonomisk verksamhet måste finansieringen, kostnaderna och intäkterna av den ekonomiska verksamheten redovisas separat. Företag som kan utöva ett avgörande inflytande på en sådan enhet, till exempel i egenskap av exempelvis aktieägare eller medlemmar, får inte ha något företräde till de resultat den uppnår.

    (52)

    kort leveranskedja: leveranskedja som omfattar ett begränsat antal ekonomiska aktörer som idkar samarbete och arbetar för lokal ekonomisk utveckling samt nära geografiska och sociala förbindelser mellan tillverkare och konsumenter.

    (53)

    småskalig infrastruktur: infrastruktur med stödberättigande kostnader som är begränsade till 2 miljoner euro.

    (54)

    små aktörer: ett mikroföretag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361 (27) eller en fysisk person som inte bedriver ekonomisk verksamhet vid tidpunkten för ansökan om stöd.

    (55)

    de mindre Egeiska öarna: de mindre öar som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 229/2013.

    (56)

    mikroföretag samt små och medelstora företag: företag som uppfyller kriterierna i bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2022/2472

    (57)

    inledande av arbete med projektet eller verksamheten: antingen inledandet av verksamheten eller byggnadsarbetena eller det första rättsligt bindande åtagandet att beställa utrustning eller utnyttja tjänster eller varje annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först; markförvärv och förberedande arbeten såsom att utverka tillstånd och utföra genomförbarhetsstudier anses inte som inledande av arbetet eller verksamheten. Det förvärv av mark som avses i punkt (153) a och punkt (502) c, för vilket de stödberättigande kostnaderna för markförvärvet är 100 % av de stödberättigande investeringskostnaderna, anses utgöra ett inledande av ett projekt eller en verksamhet.

    (58)

    hållbart skogsbruk: förvaltning och användning av skogsmark på ett sätt och i en takt som upprätthåller deras biologiska mångfald, produktionsförmåga, föryngringsförmåga, vitalitet och deras potential att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå och som inte ger skador på andra ekosystem.

    (59)

    materiella tillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader och anläggningar, maskiner och utrustning.

    (60)

    transaktionskostnad: merkostnad som är knuten till fullgörandet av ett åtagande, men som inte direkt kan hänföras till dess genomförande eller inte ingår i de kostnader eller det inkomstbortfall som kompenseras direkt; den kan beräknas på grundval av en standardkostnad.

    (61)

    kostnader för TSE-tester (transmissibel spongiform encefalopati) och BSE-tester (bovin spongiform encefalopati): samtliga kostnader, även kostnader för provtagningsutrustning, provtagning, transporter, utförande av testerna, lagring och destruering av prover, som är nödvändiga för provtagning och laboratorietestning enligt kapitel C i bilaga X till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (28).

    (62)

    träd i skottskog med kort omloppstid: trädarter enligt KN-nummer 06 02 9041, som ska anges av medlemsstaterna och som består av vedartade, fleråriga skogsgrödor, där rotskott eller stubbskott lämnas kvar i marken efter skörd och där nya skott växer upp följande säsong samt med ett maximalt avverkningsintervall som ska fastställas av medlemsstaterna.

    (63)

    företag i svårigheter: ett företag som uppfyller kriterierna i avsnitt 2.2 i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter.

    (64)

    unionsnorm: en obligatorisk norm enligt unionslagstiftning som fastställer den nivå som enskilda företag måste uppnå, särskilt i fråga om miljö, hygienförhållanden och djurens välbefinnande; normer eller mål som fastställs på unionsnivå och som är bindande för medlemsstaterna men inte för enskilda företag betraktas följaktligen inte som unionsnormer.

    (65)

    ung jordbrukare: jordbrukare enligt medlemsstatens definition i dess strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 4.6 i förordning (EU) 2021/2115.

    (66)

    Vad gäller bevarande av genetiska resurser inom jordbruket och skogsbruket:

    a)

    in situ-bevarande inom jordbruket: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter eller förvildade arter i deras naturliga miljö, och, i fråga om raser av tamdjur eller sorter av odlade växter, i den jordbruksmiljö där de har utvecklat sina särskiljande egenskaper.

    b)

    in situ-bevarande inom skogsbruket: bevarande av genetiskt material i ekosystem och naturliga livsmiljöer och underhåll och återställande av livskraftiga populationer av arter i deras naturliga miljö.

    c)

    bevarande på jord- eller skogsbruket: bevarande och utveckling in situ på jordbruks- eller skogsbruksföretaget.

    d)

    ex situ-bevarande: bevarande av genetiskt material för jordbruket eller skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön,

    e)

    ex situ-samling: samling av genetiskt material för jordbruket eller skogsbruket på annan plats än i den naturliga livsmiljön.

    2.5.   Stöd som omfattas av anmälningsskyldigheten

    (34)

    Om villkoren i artikel 107.1 i fördraget är uppfyllda måste medlemsstaterna anmäla stöd till jord- och skogsbrukssektorerna och i landsbygdsområden till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Medlemsstaterna får inte genomföra den föreslagna åtgärden förrän det anmälningsförfarande som avses i artikel 108.2 i fördraget har lett till ett slutgiltigt beslut, med undantag för åtgärder som uppfyller villkoren i kommissionens förordning (EU) 2022/2472

    (35)

    Individuellt investeringsstöd som beviljas på grundval av en stödordning ska fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om stödet överstiger följande tröskelvärden:

    (a)

    För individuellt investeringsstöd för bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter enligt del II avsnitt 1.1.1.3: de stödberättigande kostnaderna överstiger 25 miljoner euro eller bruttobidragsekvivalenten överstiger 12 miljoner euro.

    (b)

    för stöd till säljfrämjande kampanjer enligt del II avsnitt 1.3.4: säljfrämjande kampanjer med en årlig budget som överstiger 5 miljoner euro.

    KAPITEL 3

    Förenlighetsbedömningen enligt artikel 107.3 c i fördraget

    (36)

    Enligt artikel 107.3 c i fördraget kan kommissionen anse stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter som förenligt med den inre marknaden, om det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

    (37)

    För att kunna bedöma om statligt stöd till jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden kan anses förenligt med den inre marknaden kommer kommissionen följaktligen att avgöra om stödåtgärden underlättar utvecklingen av en viss ekonomisk verksamhet (första villkoret), och om den påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset (andra villkoret).

    (38)

    I detta avsnitt klargör kommissionen hur den kommer att genomföra förenlighetsbedömningen. I förordningen fastställs allmänna villkor för förenlighet och, i tillämpliga fall, särskilda villkor för stödordningar och ytterligare villkor för individuellt stöd som omfattas av anmälningsskyldigheten.

    (39)

    För att göra den bedömning som avses i punkt (37) kommer kommissionen att beakta följande aspekter:

    (a)

    Första villkoret: stödet underlättar utvecklingen av en ekonomisk verksamhet:

    i)

    Identifiering av den berörda ekonomiska verksamheten (avsnitt 3.1.1).

    ii)

    Stimulanseffekt: stödet måste ändra företagets beteende på ett sådant sätt att det inleder ytterligare verksamhet som det annars inte skulle bedriva eller som det skulle bedriva endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt (avsnitt 3.1.2).

    iii)

    Stödet strider inte mot tillämpliga bestämmelser och allmänna principer i unionsrätten (avsnitt 3.1.3).

    (b)

    Andra villkoret: Stöd och innovation påverkar inte handelsvillkoren i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

    i)

    Behov av statliga insatser: stödåtgärden måste åstadkomma en konkret förbättring som marknaden inte klarar på egen hand, till exempel genom att åtgärda ett marknadsmisslyckande eller lösa ett rättvise- eller sammanhållningsproblem i tillämpliga fall (avsnitt 3.2.1).

    ii)

    Stödåtgärdens lämplighet: Den föreslagna stödåtgärden ska vara ett lämpligt policyinstrument som underlättar utvecklingen av den ekonomiska verksamheten (avsnitt 3.2.2).

    iii)

    Stödets proportionalitet (begränsning av stödet till ett minimum): stödbeloppet och stödnivån måste begränsas till det minimum som krävs för att uppmuntra de berörda företagen till ytterligare investeringar eller aktivitet (avsnitt 3.2.3).

    iv)

    Stödets överblickbarhet: Medlemsstaterna, kommissionen, ekonomiska aktörer och allmänheten ska lätt ha tillgång till alla relevanta handlingar och till relevant information om det stöd som beviljas inom ramen för detta (avsnitt 3.2.4).

    v)

    Undvikande av allvarliga negativa effekter av stödet på handel och konkurrens (avsnitt 3.2.5).

    vi)

    Avvägning av de positiva respektive negativa effekter som stödet kan ha på konkurrens och handel mellan medlemsstater (balanstestet) (avsnitt 3.2.6).

    (40)

    Det övergripande resultatet av vissa kategorier av ordningar kan vidare omfattasav krav på efterhandsutvärdering, såsom beskrivs i punkterna(639)–(645). I fall som dessa kan kommissionen begränsa stödordningarnas giltighetstid (vanligtvis till fyra år eller mindre) med möjlighet att förlänga dem senare genom en ny anmälan.

    (41)

    De generella förenlighetskriterierna gäller allt stöd som omfattas av dessa riktlinjer, om inte undantag anges i avsnitten 3.1 och 3.2 i denna del, men hänsyn till de särskilda överväganden som gäller jordbrukssektorn.

    3.1.   Första villkoret: stödet underlättar utvecklingen av en ekonomisk verksamhet

    3.1.1.   Understödd ekonomisk verksamhet

    (42)

    På grundval av de uppgifter som lämnats av medlemsstaten kommer kommissionen att fastställa vilken ekonomisk verksamhet som kommer att stödjas av den anmälda åtgärden.

    (43)

    Medlemsstaten måste visa att stödet syftar till att underlätta utvecklingen av den identifierade ekonomiska verksamheten.

    (44)

    Medlemsstaterna måste också beskriva om, och i så fall hur, stödet kommer att bidra till att uppnå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och inom den politiken, till målen i förordning (EU) 2021/2115 samt mer specifikt beskriva de förväntade fördelarna med stödet.

    (45)

    Kommissionen anser att stöd till förmån för risk- och krishanteringsåtgärder som beviljas i enlighet med del II avsnitt 1.2 i dessa riktlinjer kan underlätta utvecklingen av den identifierade ekonomiska verksamheten eller området, eftersom en sådan utveckling utan stöd förmodligen inte äger rum i samma utsträckning.

    Ytterligare villkor för anmälningspliktigt individuellt stöd på grundval av en ordning

    (46)

    När den beviljande myndigheten beviljar stöd för anmälningspliktiga individuella investeringsprojekt på grundval av en stödordning, som avses i punkt (35), måste den visa att det valda projektet kommer att bidra till målet för stödordningen och därmed till målen för stöd till jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden. För det ändamålet bör medlemsstaten förlita sig på de uppgifter som den som ansöker om stöd har lämnat där de positiva effekterna av investeringen måste beskrivas.

    3.1.2.   Stimulanseffekt

    (47)

    Stöd inom jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden kan endast anses förenligt med den inre marknaden om det har en stimulanseffekt. En stimulanseffekt föreligger om stödet ändrar företagets beteende på ett sådant sätt att företaget inleder ytterligare verksamhet som bidrar till utvecklingen av sektorn som det utan stöd inte skulle ha inlett, eller som det skulle ha inlett endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt. Stödet får dock inte subventionera kostnader för en verksamhet som företaget i alla händelser skulle ha ådragit sig och får inte kompensera för den normala affärsrisken vid ekonomisk verksamhet.

    (48)

    Ensidiga statliga stödåtgärder som endast har till syfte att förbättra företags finansiella situation, men som inte på något sätt bidrar till sektorns utveckling, och i synnerhet stöd som enbart beviljas på grundval av pris, kvantitet, produktionsenhet eller enhet av produktionsmedel, anses utgöra driftstöd som inte är förenligt med den inre marknaden, om inte undantag uttryckligen medges i unionslagstiftningen eller i dessa riktlinjer. Sådana stödåtgärder kan vidare på grund av själva sin art även inverka störande på de mekanismer som reglerar organisationen av den inre marknaden.

    (49)

    Stöd som beviljas enligt del II avsnitten 1.2 och 2.8.5 i dessa riktlinjer bör begränsas till att hjälpa jordbruksföretag som ställts inför olika svårigheter trots att de har gjort rimliga ansträngningar för att minimera sådana risker. Statligt stöd bör inte leda till att företag lockas att ta onödiga risker. Företag som är verksamma inom jord- och skogsbrukssektorn bör själva stå för konsekvenserna av obetänksamma val av produktionsmetoder eller produkter.

    (50)

    Av de skäl som förklaras i punkt (47) anser kommissionen att stödet inte utgör något incitament för stödmottagaren om arbetet med det berörda projektet eller den berörda verksamheten har inletts redan innan stödmottagaren ansöker om stöd hos de nationella myndigheterna.

    (51)

    Stödansökan måste innehålla åtminstone uppgifter om sökandens namn och företagets storlek, en beskrivning av projektet eller verksamheten, inbegripet dess lokalisering och datum för inledande och avslutande, det stödbelopp som behövs för att genomföra projektet och de stödberättigande kostnaderna.

    (52)

    Stora företag måste dessutom i ansökan beskriva situationen utan stöd, den situation som benämns det kontrafaktiska scenariot eller alternativt projekt eller alternativ verksamhet, och lägga fram dokumentation som styrker de uppgifter om ett kontrafaktiskt scenario som anges i ansökan. Detta krav gäller inte kommuner som är självständiga lokala myndigheter med en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro och färre än 5 000 invånare.

    (53)

    När den beviljande myndigheten tar emot ansökan, måste den kontrollera det kontrafaktiska scenariots trovärdighet och bekräfta att stödet har den erforderliga stimulanseffekten. Ett kontrafaktiskt scenario är trovärdigt om det är verkligt och hänger samman med de faktorer som ska beaktas vid beslutsfattandet vid den tidpunkt då stödmottagaren fattar beslut om projektet eller verksamheten i fråga.

    (54)

    Stöd i form av skatteförmåner bedöms ha en stimulanseffekt om stödordningen fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten, och om stödordningen har antagits och trätt i kraft innan arbetet med det projekt eller den verksamhet som får stöd inleddes. Det sistnämnda villkoret gäller inte i fråga om efterföljande ordningar på skatteområdet, under förutsättning att verksamheten redan omfattades av de föregående ordningarna i form av skatteförmåner.

    (55)

    Genom undantag från punkterna (50)–(54) gäller att följande kategorier av stöd inte behöver ha eller anses ha en stimulanseffekt:

    (a)

    Stödordningar för arrondering i enlighet med del II avsnitt 1.3.6 och avsnitt 2.9.2 och stödordningar med mål som rör miljö, skydd och rekreation i enlighet med del II avsnitt 2.8, där följande villkor är uppfyllda:

    i)

    I stödordningen fastställs en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten.

    ii)

    Stödordningen har antagits och trätt i kraft innan stödberättigande kostnader enligt del II avsnitten 1.3.6, 2.8 och 2.9.2, har uppstått för stödmottagaren.

    iii)

    Stödordningen omfattar endast mikroföretag samt små och medelstora företag.

    (b)

    Stöd för områdesspecifika nackdelar till följd av vissa obligatoriska krav som i enlighet med del II avsnitt 1.1.6.

    (c)

    Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar i enlighet med del II avsnitt 1.1.7.

    (d)

    Stöd för informationsåtgärder inom jordbrukssektorn i enlighet med del II avsnitt 1.1.10.1, som består i att göra informationen tillgänglig för ett obestämt antal stödmottagare.

    (e)

    Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser i enlighet med del II avsnitt 1.2.1.1.

    (f)

    Stöd för att kompensera för skador som orsakats av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof i enlighet med del II avsnitt 1.2.1.2.

    (g)

    Stöd för att kompensera för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar och växtskadegörare och för förluster orsakade av dessa djursjukdomar och växtskadegörare i enlighet med del II avsnitt 1.2.1.3.

    (h)

    Stöd för att täcka kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur i enlighet med del II avsnitt 1.2.1.4.

    (i)

    Stöd för att kompensera för skador som orsakats av skyddade djur i enlighet med del II avsnitt 1.2.1.5.

    (j)

    Stöd för att avhjälpa skador i skogar som orsakats av djur som regleras genom lag i enlighet med del II avsnitt 2.8.5.

    (k)

    Stöd för informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn i enlighet med del II avsnitt 2.4, som består i att göra informationen tillgänglig för ett obestämt antal stödmottagare.

    (l)

    Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag i enlighet med del II avsnitt 1.1.1.2, med undantag för individuellt stöd som överstiger 500 000 euro per företag per investeringsprojekt.

    (m)

    Stöd för säljfrämjande åtgärder i enlighet med punkt (468) b, c och d.

    (n)

    Stöd för att kompensera för ytterligare transportkostnaderna i enlighet med (480) och (481).

    (o)

    Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och skogsbrukssektorn i enlighet med del II avsnitt 1.3.7 och avsnitt 2.9.1.

    (p)

    Stöd för återställande av skador på skog till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, djursjukdomar, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar i enlighet med del II avsnitt 2.1.3.

    (q)

    Stöd för kostnaderna för behandling och förebyggande av spridning av skadedjur och trädsjukdomar och stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skadedjur och trädsjukdomar i enlighet med del II avsnitt 2.8.1.

    Ytterligare villkor för anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd

    (56)

    Förutom de krav som anges i det här avsnittet måste medlemsstaten, i fråga om anmälningspliktigt individuella investeringsstöd, lägga fram tydliga bevis på att stödet faktiskt påverkar investeringsvalet. För att medlemsstaten ska kunna göra en övergripande bedömning måste den inte bara tillhandahålla information om det understödda projektet utan också en utförlig beskrivning av det kontrafaktiska scenariot, i vilket inget stöd beviljas stödmottagaren av någon offentlig myndighet.

    (57)

    Medlemsstaterna uppmanas att förlita sig på äkta och officiella handlingar från företagets styrelse, riskbedömningar, inklusive en bedömning av risker som hänger samman med lokaliseringen, finansiella rapporter, interna affärsplaner, expertutlåtanden och andra studier som avser det investeringsprojekt som är föremål för bedömning. Dessa handlingar måste vara aktuella för den beslutsprocess som avser investeringen eller dess lokalisering. Handlingar som innehåller information om efterfrågeprognoser, kostnadsprognoser, finansiella prognoser, handlingar som läggs fram för en investeringskommitté och som beskriver olika investeringsscenarier eller handlingar som är avsedda för finansinstitut kan hjälpa medlemsstaterna att påvisa en stimulanseffekt.

    (58)

    I detta sammanhang får lönsamhetsnivån utvärderas med hjälp av metoder som är sedvanlig praxis i den berörda sektorn, och som kan omfatta metoder för att bedöma projektets nettonuvärde (29) , internränta (30) eller den genomsnittliga avkastningen på sysselsatt kapital. Projektets lönsamhet ska jämföras med den normala avkastning som stödmottagaren tillämpar vid andra investeringsprojekt av liknande slag. Om denna avkastning inte finns tillgänglig ska projektets lönsamhet jämföras med företagets kapitalkostnader som helhet eller med den avkastning som är vanligt förekommande inom den berörda sektorn.

    (59)

    Om inget specifikt kontrafaktiskt scenario är känt, kan stimulanseffekten antas föreligga när det finns ett finansieringsgap. Det vill säga när investeringskostnaderna överstiger nettonuvärdet av investeringens förväntade rörelseresultat på grundval av en på förhand fastställd affärsplan.

    (60)

    Om stödet inte ändrar stödmottagarens beteende genom att uppmuntra till ytterligare investeringar, har det inte några positiva effekter på den berörda sektorns utveckling. Därför kommer stöd inte att anses vara förenligt med den inre marknaden om det förefaller som om samma investering skulle genomföras även utan stödet.

    3.1.3.   Ingen överträdelse av tillämpliga bestämmelser och allmänna principer i unionsrätten

    (61)

    Om en statlig stödåtgärd eller de villkor som är förbundna med den, bl.a. finansieringsmetoden när denna utgör en integrerad del av den statliga stödåtgärden, eller om den verksamhet åtgärden finansierar medför en överträdelse av tillämplig unionslagstiftning kan stödet inte förklaras förenligt med den inre marknaden (31).

    (62)

    Även om reglerna om statligt stöd generellt sett är tillämpliga på jordbrukssektorn (32), är tillämpningen av dessa regler, med hänsyn till denna sektors särdrag, ändå föremål för de regler som föreskrivs i de förordningar som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare. Med andra ord kan medlemsstaternas användning av statliga stödåtgärder inte ha företräde framför förordning (EU) nr 1305/2013 (33). Kommissionen kommer därför inte att godkänna statligt stöd som är oförenligt med bestämmelserna om den samlade marknadsordningen eller som skulle utgöra ett hinder för dennas funktion.

    (63)

    Statligt stöd kan vidare inte förklaras förenligt med den inre marknaden där beviljandet av stöd omfattas av en skyldighet för det stödmottagande företag att använda nationella produkter eller tjänster, samt för stöd som begränsar stödmottagande företagets möjlighet att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater.

    (64)

    Kommissionen kommer inte att tillåta stöd för exportrelaterad verksamhet till tredjeländer eller medlemsstater som har en direkt koppling till exporterade kvantiteter, stöd som är förenat med krav på att inhemska snarare än importerade varor ska användas, eller stöd för att inrätta och driva ett distributionsnät eller täcka andra utgifter i samband med exportverksamhet. Bidrag till kostnaderna för deltagande i handelsmässor, eller för undersökningar eller konsulttjänster som behövs för att lansera en ny produkt eller en befintlig produkt på en ny marknad, utgör normalt inte exportstöd.

    3.2.   Andra villkoret: Stöd till FoU och innovation påverkar inte handelsvillkoren i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

    (65)

    I enlighet med artikel 107.3 c i fördraget kan stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner förklaras förenligt med bestämmelserna, ”när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.”

    (66)

    I detta avsnitt beskrivs hur kommissionen ska utöva sitt bedömningsutrymme vid en bedömning enligt det andra villkoret av den förenlighetsbedömning som avses i punkt (39) b.

    (67)

    Varje stödåtgärd orsakar till sin natur en snedvridning av konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att fastställa om stödets snedvridande effekter är begränsade till vad som är absolut nödvändigt, kommer kommissionen dock att kontrollera om stödet är nödvändigt, lämpligt, proportionerligt och överblickbart.

    (68)

    Kommissionen kommer därefter att bedöma den snedvridande effekten av det aktuella stödet på konkurrens- och handelsvillkoren. Kommissionen kommer då att väga stödets positiva effekter mot dess negativa effekter på konkurrens och handel. Om de positiva effekterna uppväger de negativa effekterna kommer kommissionen att förklara stödet förenligt med den inre marknaden.

    (69)

    Huruvida stödet uppfyller villkoren i avsnitten 3.2.1–3.2.5 i detta kapitel måste ses mot bakgrund av den gemensamma jordbrukspolitiken.

    3.2.1.   Behov av statliga insatser

    (70)

    För att det ska kunna bedömas huruvida statligt stöd är nödvändigt för att uppnå det avsedda resultatet måste först problemet diagnostiseras. Statligt stöd måste inriktas på situationer där stöd kan leda till en materiell utveckling som marknaden inte kan åstadkomma, till exempel genom att avhjälpa ett marknadsmisslyckande för den verksamhet eller investering som får stöd. Statliga stödåtgärder kan faktiskt under vissa omständigheter korrigera marknadsmisslyckanden och därigenom bidra till bättre fungerande marknader och ökad konkurrenskraft.

    (71)

    Vid tillämpningen av dessa riktlinjer anser kommissionen att marknaden inte tillhandahåller de förväntade målen utan statlig insats avseende stödåtgärder som uppfyller de särskilda villkoren i del I. Därför ska sådant stöd anses nödvändigt.

    3.2.2.   Stödets ändamålsenlighet

    (72)

    Den föreslagna stödåtgärden måste vara ett lämpligt policyinstrument med hänsyn till det berörda policymålet. Det är viktigt att ha i åtanke att det kan finnas andra, bättre lämpade instrument för att uppnå dessa mål, såsom lagstiftning, marknadsbaserade instrument, utveckling av infrastruktur och förbättring av företagsklimatet. Därför måste medlemsstaten visa att stödet har en lämplig utformning för att uppnå målet för den åtgärd som stödet är riktat till.

    Ändamålsenlighet jämfört med alternativa instrument

    (73)

    Kommissionen anser att stöd som beviljas inom jord- och skogsbrukssektorerna, som uppfyller de särskilda villkoren i de berörda avsnitten i del II, är ett lämpligt politiskt instrument.

    (74)

    Om en medlemsstat beslutar att inrätta en stödåtgärd som liknar en landsbygdsutvecklingsinsats uteslutande finansierad med nationella medel, och samma åtgärd samtidigt finns med i den berörda strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, bör medlemsstaten kunna påvisa fördelarna med ett sådant nationellt stödinstrument jämfört med den aktuella åtgärden den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

    Ändamålsenligheten bland olika stödinstrument

    (75)

    Stöd kan beviljas i olika former. Medlemsstaten bör dock se till att stödet beviljas i den form som sannolikt orsakar minst snedvridning av handel och konkurrens.

    (76)

    Om en viss form är avsedd för en stödåtgärd som beskrivsenligt beskrivningen i del II, anses denna form som ett lämpligt stödinstrument vid tillämpningen av dessa riktlinjer.

    (77)

    Om stödet beviljas den slutliga stödmottagaren i form av en subventionerad tjänst, dvs. indirekt, in natura, och utbetalas till en leverantör av tjänsten eller verksamheten i fråga, ska den bedömning av förenligheten enligt artikel 107.3 c i fördraget som anges i denna del och de särskilda villkoren i dessa riktlinjer tillämpas på den slutliga stödmottagaren.

    (78)

    Kommissionen anser att stöd som beviljas i den form som föreskrivs i respektive landsbygdsutvecklingsinterventioner, samfinansieras av Ejflu eller beviljas som ytterligare finansiering för sådana medfinansierade interventioner för landsbygdsutveckling, är ett lämpligt stödinstrument.

    (79)

    I fråga om investeringsstöd som ingår i en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller som ytterligare finansiering till en sådan landsbygdsutvecklingsinsats gäller att, om stödet ges i en form som medför en direkt ekonomisk fördel (exempelvis direkta bidrag, skattebefrielser och skattesänkningar, socialavgifter och andra obligatoriska avgifter osv.), måste medlemsstaten visa varför andra, potentiellt mindre snedvridande stödformer, såsom förskott med återbetalningsskyldighet eller stödformer som baseras på skuld- eller kapitalinstrument (t.ex. lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier eller annan tillförsel av kapital på förmånliga villkor) är mindre lämpliga.

    (80)

    Med avseende på skogsbruksåtgärder i del II avsnitt 2.8, måste medlemsstaterna visa att de mål som rör miljö, skydd och rekreation som de eftersträvar inte kan uppnås med skogsbruksåtgärderna som utgör åtgärder som liknar en landsbygdsutvecklingsåtgärd som avses i del II kapitlen 2.1 till 2.7.

    (81)

    Vad gäller flera kategorier av stöd, såsom stöd för kostnaderna för marknadsundersökningar, produktutformning och produktdesign och för utarbetande av ansökningar för erkännande av kvalitetssystem, stöd för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder, stöd för rådgivningstjänster, stöd för avbytartjänster, stöd för säljfrämjande åtgärder, stöd för att kompensera för kostnader för förebyggande och utrotning av djursjukdomar, växtskadegörare och invasiva främmande arter och stöd till animaliesektorn, måste stödet beviljas till de slutliga stödmottagarna i form av subventionerade tjänster. I dessa fall betalas stödet ut till leverantören av den berörda tjänsten eller verksamheten.

    (82)

    Bedömningen av en stödåtgärds förenlighet med den inre marknaden påverkar inte de tillämpliga reglerna om offentlig upphandling och principerna om insyn, öppenhet och icke-diskriminering i urvalsförfarandet av en tjänsteleverantör.

    3.2.3.   Stödets proportionalitet

    (83)

    Stöd anses vara proportionerligt om stödbeloppet per stödmottagare är begränsat till det minimum som behövs för att genomföra den understödda verksamheten.

    Högsta tillåtna stödnivåer och högsta tillåtna stödbelopp

    (84)

    Kommissionen anser i princip att stödbeloppet inte bör överstiga de stödberättigande kostnaderna, om det ska kunna anses vara proportionerligt. Detta påverkar inte regler om miljöincitament och andra offentliga incitament som uttryckligen anges i del II avsnitten 1.2.2, 2.1.4 och 2.3.

    (85)

    Kommissionen tillämpar dessutom de högsta stödnivåerna för stöd för att garantera förutsägbarhet och lika villkor. Om en högsta stödnivå inte kan fastställas, till exempel i fråga om nyetableringsstöd till unga jordbrukare och för utveckling av småbruk, anges högsta stödbelopp i nominella termer för att se till att stödet är proportionerligt.

    (86)

    Om de stödberättigande kostnaderna beräknas korrekt och de högsta stödnivåer eller högsta stödbelopp som anges i del II respekteras anses proportionalitetskriteriet vara uppfyllt.

    (87)

    Den beviljande myndigheten måste beräkna den högsta stödnivån och det högsta stödbeloppet när den beviljar stödet. De stödberättigande kostnaderna måste stödjas av skriftliga underlag som bör vara tydliga, specifika och aktuella. Vid beräkningen av stödnivån och de stödberättigande kostnaderna måste alla siffror som används avse belopp före eventuella avdrag för skatter eller andra avgifter.

    (88)

    Mervärdesskatt är inte stödberättigande, utom om den inte kan återvinnas enligt nationell lagstiftning om mervärdesskatt.

    (89)

    Om stöd beviljas i annan form än bidrag, är stödbeloppet lika med stödets bruttobidragsekvivalent.

    (90)

    Stöd som betalas ut i flera delbetalningar diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet av stöd. De stödberättigande kostnaderna diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet av stöd. Den räntesats som ska användas för diskonteringen är den gällande diskonteringsräntan den dag då stödet beviljades.

    (91)

    Stöd som ska betalas ut i framtiden, inbegripet stöd som betalas ut i flera delbetalningar, diskonteras till sitt värde vid den tidpunkt då det beviljas.

    (92)

    Om stöd beviljas i form av skatteförmåner sker diskonteringen av de olika delarna av stödet på grundval av den gällande referensräntan vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna får verkan.

    (93)

    Medlemsstaterna får fastställa stödbeloppet för de åtgärder eller typer av insatser som avses i del II avsnitten 1.1.4, 1.1.5, 1.1.6, 1.1.7, 1.1.8, 2.1.1, 2.1.2, 2.1.4, 2.2 och 2.3 på grundval av standardantaganden om merkostnader och inkomstbortfall. Medlemsstaterna bör se till att beräkningarna och motsvarande stöd uppfyller samtliga följande kriterier:

    a)

    De innehåller enbart verifierbara element.

    b)

    De bygger på sifferuppgifter som fastställts av vederbörlig expertis.

    c)

    Källan till de använda uppgifternas anges tydligt.

    d)

    De är differentierade så att de, i tillämpliga fall, beaktar regionala eller lokala villkor för området samt faktisk markanvändning.

    e)

    De innehåller inte element som är kopplade till investeringskostnader.

    (94)

    Utan att det påverkar tillämpningen av punkt (93), får stöd, med undantag för stöd som täcks av del II avsnitten 1.2 och 2.8.5, beviljas i enlighet med följande förenklade kostnadsalternativ:

    (a)

    Enhetskostnader.

    (b)

    Schablonbelopp.

    (c)

    Schablonfinansiering.

    (95)

    Det stödbelopp som det hänvisas till i punkt ((94)) måste vara fastställt på något av följande sätt:

    (a)

    En rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på något av följande:

    i)

    Statistiska uppgifter, annan objektiv information eller en expertbedömning.

    ii)

    Kontrollerade historiska uppgifter för enskilda stödmottagare.

    iii)

    Tillämpning av normala rutiner för kostnadsredovisning för enskilda stödmottagare.

    (b)

    I enlighet med reglerna för tillämpning av motsvarande enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser som tillämpas inom unionens politik för en liknande insatstyp.

    (96)

    När det gäller medfinansierade åtgärder, får beloppen för stödberättigande kostnader beräknas i enlighet med de förenklade kostnadsalternativ som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (34) och förordning (EU) 2021/2115.

    (97)

    När kommissionen bedömer om stöd är förenligt med den inre marknaden kommer den att beakta eventuella försäkringar som stödmottagaren har tecknat eller kunde ha tecknat. När det gäller stöd för att kompensera för förluster till följd av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, bör stöd till den högsta stödnivån beviljas endast till ett företag som inte kan omfattas av försäkring för sådana förluster, för att undvika risken för snedvridning av konkurrensen. Stödmottagare bör också uppmuntras att i möjligaste mån teckna försäkringar för att ytterligare förbättra riskhanteringen .

    Ytterligare villkor för anmälningspliktigt individuellt investerings stöd och investerings stöd till stora företag enligt anmälda ordningar

    (98)

    Som en allmän regel kommer anmälningspliktigt individuellt stöd anses vara begränsat till ett minimum om stödet motsvarar merkostnaderna netto för att genomföra investeringen i det berörda området, jämfört med det kontrafaktiska scenariot utan stödet (35), där de högsta stödnivåerna fungerar som ett tak. På samma sätt, om investeringsstöd beviljas stora företag inom ramen för anmälda stödordningar, ska medlemsstaterna se till att stödbeloppet är begränsat till ett minimum på grundval av en merkostnader netto-metod, med de högsta stödnivåerna som ett tak.

    (99)

    Stödbeloppet bör inte överstiga det minimum som krävs för att göra projektet tillräckligt lönsamt. Stödbeloppet bör till exempel inte leda till en ökning av dess internränta utöver den normala avkastning som tillämpas av det berörda företaget i andra investeringsprojekt av liknande slag eller, om denna ränta inte finns tillgänglig, att öka dess internränta utöver företagets kapitalkostnader som helhet eller utöver den avkastning som är vanligt förekommande inom den berörda sektorn.

    (100)

    När det gäller investeringsstöd till stora företag enligt anmälda stödordningar, måste medlemsstaten se till att stödbeloppet motsvarar merkostnaderna netto av att genomföra investeringen i det berörda området, jämfört med ett kontrafaktiskt scenario där inget stöd beviljas. Den metod som anges i punkt (99) måste användas tillsammans med högsta tillåtna stödnivåer som ett tak.

    (101)

    När det gäller anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd granskar kommissionen om stödbeloppet överstiger det minimum som krävs för att göra projektet tillräckligt lönsamt, genom att använda den metod som anges i punkt (99). Därför kan de beräkningar som används för att bedöma stimulanseffekten också användas för att bedöma om stödet är proportionellt. Medlemsstaten måste påvisa stödets proportionalitet med hjälp av dokumentation, t.ex. av det slag som avses i punkt (57).

    (102)

    Punkterna (98)–(101) gäller inte kommuner som är självständiga lokala myndigheter med en årsbudget på mindre än 10 miljoner euro och färre än 5 000 invånare.

    Kumulering av stöd

    (103)

    Stöd får beviljas parallellt enligt flera stödordningar eller kumuleras med stöd för särskilda ändamål, under förutsättning att det totala beloppet statligt stöd för en verksamhet eller ett projekt inte överstiger de stödtak som anges i dessa riktlinjer.

    (104)

    Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd så länge stöden avser olika identifierbara stödberättigande kostnader. Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd, med avseende på samma stödberättigande kostnader som helt eller delvis överlappar varandra, endast om en sådan kumulering inte leder till att den högsta stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller denna typ av stöd enligt dessa riktlinjer överskrids.

    (105)

    Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader enligt del II avsnitt 1.1.2 får kumuleras med andra statliga stödåtgärder med identifierbara stödberättigande kostnader. Stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader, upp till den högsta tillämpliga totala finansieringströskel som fastställts med hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall enligt dessa riktlinjer eller andra riktlinjer för statligt stöd, en gruppundantagsförordning eller ett beslut som antagits av kommissionen.

    (106)

    Statligt stöd till förmån för jordbrukssektorn bör inte kumuleras med utbetalningar som avses i artiklarna artiklarna 145 och 146 i förordning (EU) 2021/2115 avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som föreskrivs i dessa riktlinjer.

    (107)

    Statligt stöd som beviljas enligt del II avsnitten 1.1.4, 1.1.5 och 1.1.8 bör inte kumuleras med utbetalningar som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115 avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som föreskrivs i dessa riktlinjer.

    (108)

    Om unionsfinansiering som förvaltas centralt av unionens institutioner, byråer, gemensamma företag eller andra organ och som inte direkt eller indirekt står under medlemsstaternas kontroll kombineras med statligt stöd kommer endast det sistnämnda att beaktas vid bedömningen av om tröskelvärdena för anmälan, de högsta stödnivåerna och stödtaken iakttas, under förutsättning att det totala beloppet av den offentliga finansiering som beviljas avseende samma stödberättigande kostnader inte överstiger den eller de mest förmånliga finansieringsgrader som fastställs i tillämpliga regler i unionslagstiftningen.

    (109)

    Stöd som godkänns enligt dessa riktlinjer bör inte kumuleras med stöd av mindre betydelse avseende samma stödberättigande kostnader om en sådan kumulering skulle leda till en stödnivå eller ett stödbelopp som överstiger de som anges i dessa riktlinjer.

    (110)

    Stöd för investeringar i syfte att återupprätta jordbrukets produktionspotential som avses i punkt (152) d bör inte kumuleras med stöd för att kompensera för materiella skador som avses i del II avsnitten 1.2.1.1, 1.2.1.2 och 1.2.1.3.

    (111)

    Startstöd till producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn som avses i del II avsnitt 1.1.3 bör inte kumuleras med motsvarande stöd för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn som avses i artikel 77 i förordning (EU) 2021/2115. Startstöd för unga jordbrukare, startstöd för utveckling av småbruk och startstöd för jordbruksverksamhet som avses i del II avsnitt 1.1.2 bör inte kumuleras med motsvarande stöd enligt artikel 75 i förordning (EU) 2021/2115, om en sådan kumulering skulle leda till ett stödbelopp som överstiger de som fastställs i dessa riktlinjer.

    3.2.4.   Insyn

    (112)

    Medlemsstaterna ska säkerställa offentliggörandet av följande information på Europeiska kommissionens modul för stödtransparens (36) eller på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå:

    (a)

    Den fullständiga texten till stödordningen och dess genomförandebestämmelser eller rättslig grund för individuellt stöd, eller en länk till denna text.

    (b)

    Namnet på den eller de myndigheter som beviljat stödet.

    (c)

    Namn på enskilda stödmottagare (37), form och belopp av stöd som beviljats varje stödmottagare, dag för beviljande, typ av företag (mikroföretag, litet eller medelstort företag/stort företag), stödmottagarens region (NUTS 2-nivå) och den ekonomiska sektor inom vilken stödmottagaren främst är verksam (NACE-gruppnivå). Ett sådant krav kan upphävas för individuellt stöd som inte överstiger följande tröskelvärden:

    i)

    10 000 euro för stödmottagare som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    ii)

    100 000 euro för stödmottagare som är verksamma inom sektorerna för bearbetning av jordbruksprodukter, saluföring av jordbruksprodukter, skogsbrukssektorn eller verksamheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget.

    (113)

    För stödordningar i form av skatteförmåner kan informationen om individuella stödbelopp lämnas inom följande intervaller (i miljoner euro): 0,01–0,1 endast för primär jordbruksproduktion, 0,1–0,5, 0,5–1, 1–2, 2–5, 5–10, 10–30, och 30 och mer.

    (114)

    Denna information måste offentliggöras efter det att beslutet om att bevilja stödet har fattats, bevaras under minst tio år och hållas tillgänglig för allmänheten utan begränsningar (38).

    (115)

    Av öppenhetsskäl måste medlemsstaterna utföra den rapportering och övervakning som krävs enligt del III kapitel 2.

    3.2.5.   Undvikande av allvarliga negativa effekter på handel och konkurrens

    (116)

    Stöd till jord- och skogsbrukssektorn och till landsbygdsområden kan potentiellt orsaka snedvridning av produktmarknaden. Dessutom måste de negativa effekterna av stödåtgärden i form av snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstaterna minimeras om stödet ska kunna betraktas som förenligt med lagstiftningen.

    (117)

    Kommissionen kommer att ringa in den/de marknader som påverkas av stödet, med beaktande av den information som medlemsstaten lämnat om den/de berörda produktmarknaderna, dvs. den/de marknader som påverkas av stödmottagarens ändrade beteende. När kommissionen bedömer de negativa effekterna av en stödåtgärd kommer den att inrikta sin analys av snedvridningen av konkurrensen på den förutsägbara påverkan som stödet inom jord- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden kan förväntas ha på konkurrensen mellan företag på de berörda produktmarknaderna (39).

    (118)

    Som en utgångspunkt gäller att om stödet är välriktat, proportionerligt och begränsat till de extra nettokostnaderna, mildras de negativa effekterna av stödet och risken för att stödet allvarligt snedvrider konkurrensen kommer att bli mer begränsad. För det andra fastställer kommissionen högsta tillåtna stödnivåer och stödbelopp. Stödets syfte är att förhindra att statligt stöd används till projekt där förhållandet mellan stödbelopp och stödberättigande kostnader ska anses vara mycket högt och med särskilt stor sannolikhet snedvridande. Generellt gäller att ju större positiva effekter det understödda projektet sannolikt ger upphov till och ju större det sannolika behovet av stöd är, desto högre är taket för stödnivån.

    (119)

    Även om stödet är nödvändigt och proportionerligt kan det dock leda till att stödmottagarnas beteende ändras på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Detta är mer sannolikt inom jordbrukssektorn som skiljer sig från andra marknader med hänsyn till den primära jordbruksproduktionens särskilda struktur, som kännetecknas av ett stort antal små företag. På sådana marknader finns det en stor risk för snedvridning av konkurrensen även när endast små stödbelopp beviljas.

    Ordningar för investeringsstöd för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och ordningar inom skogsbrukssektorn

    (120)

    Eftersom investeringsstöd till företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och företag som är verksamma inom andra sektorer, t.ex. inom sektorn för bearbetning av livsmedel tenderar att ha liknande snedvridande effekter på konkurrens och handel, bör de generella konkurrenspolitiska övervägandena om effekterna på konkurrens och handel tillämpas på samma sätt för alla dessa sektorer. Därför måste de villkor som anges i punkterna (121)–(133) iakttas när det gäller investeringsstöd för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, i skogsbrukssektorn.

    (121)

    Stödordningar får inte leda till betydande snedvridning av handel och konkurrens. Även om en snedvridning kan anses begränsad på individuell nivå (under förutsättning att alla villkor för investeringsstöd är uppfyllda), gäller i synnerhet att ordningar för investeringsstöd ändå kan orsaka betydande snedvridning om de kumuleras. Denna risk för snedvridning är ännu mer uttalad i fråga om en ordning för investeringsstöd som är inriktad på vissa sektorer.

    (122)

    Därför måste den berörda medlemsstaten visa att eventuella negativa effekter kommer att begränsas till ett minimum till exempel med beaktande av de berörda projektens storlek, de individuella och kumulativa stödbeloppen, de förväntade stödmottagarna samt de berörda sektorernas särdrag. Medlemsstaterna uppmuntras att lämna in eventuella konsekvensbedömningar och efterhandsutvärderingar som gjorts för liknande stödordningar för att göra det möjligt för kommissionen att bedöma de sannolika negativa effekterna.

    Anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och inom skogssektorn

    (123)

    När kommissionen bedömer de negativa effekterna av individuella investeringsstöd fäster den särskild uppmärksamhet vid de negativa effekter som hänger samman med ackumuleringen av överkapacitet på vikande marknader, hinder för att lämna marknaden och begreppet betydande marknadsmakt. Dessa negativa effekter beskrivs i punkterna (124)–(133) och måste vägas mot de positiva effekterna av stödet.

    (124)

    Medlemsstaterna bör lägga fram bevis som ger kommissionen möjlighet att identifiera de berörda produktmarknaderna (dvs. produkter som berörs av stödmottagarens ändrade beteende) och att identifiera de konkurrenter och kunder/konsumenter som berörs, så att den kan identifiera och bedöma potentiell snedvridning av handel och konkurrens. Den berörda produkten är vanligen den produkt som omfattas av investeringsprojektet (40). Om projektet gäller en mellanprodukt och en stor del av produktionen inte säljs på marknaden, kan den berörda produkten utgöra produkten i senare led. Den berörda produktmarknaden omfattar den berörda produkten och de produkter som anses utgöra substitut till denna, antingen av konsumenterna (på grund av produkternas egenskaper, pris eller avsedda användningsområde) eller av tillverkaren (på grund av flexibla produktionsanläggningar).

    (125)

    Kommissionen använder olika kriterier för att bedöma dessa eventuella snedvridningar, till exempel marknadsstrukturen för den berörda produkten, hur den berörda marknaden fungerar (vikande eller växande marknad), förfarandet för urval av stödmottagare, inträdes- och utträdeshinder, produktdifferentiering.

    (126)

    Om ett företag är systematiskt beroende av statligt stöd kan det tyda på att det inte kan stå emot konkurrens på egen hand eller att det får otillbörliga fördelar jämfört med sina konkurrenter.

    (127)

    Kommissionen gör skillnad mellan två huvudsakliga källor till potentiella negativa effekter på produktmarknaderna:

    (a)

    Fall av betydande kapacitetsökning som leder till eller förvärrar en situation med överkapacitet, särskilt på en marknad på tillbakagång.

    (b)

    Fall där stödmottagaren har en betydande marknadsmakt.

    (128)

    I sin bedömning av huruvida stödet används till att skapa eller bibehålla ineffektiva marknadsstrukturer tar kommissionen hänsyn till den ökning av produktionskapaciteten som projektet ger upphov till och huruvida marknaden är ineffektiv.

    (129)

    Om marknaden i fråga växer finns det i regel mindre anledning att bekymra sig för att stödet kommer att ha en negativ inverkan på dynamiska incitament, eller otillbörligen hindra marknadsutträde eller marknadsinträde.

    (130)

    Det finns större anledning till bekymmer när det är fråga om vikande marknader. Kommissionen skiljer mellan fall där marknaden i ett längre perspektiv är en marknad på tillbakagång i strukturellt hänseende (dvs. krymper), och fall där marknaden är på tillbakagång relativt sett (dvs. fortfarande växer, men inte överstiger en referenstillväxttakt).

    (131)

    Ineffektiviteten på en marknad mäts vanligtvis mot BNP-tillväxten inom Europeiska ekonomiska samrbetsområdet (EES) under de tre åren innan projektet inleddes (referenstillväxt). Den kan också mätas på grundval av den beräknade tillväxttakten för de kommande tre till fem åren. Indikatorer kan omfatta den förväntade framtida tillväxten på den berörda marknaden och det åtföljande förväntade kapacitetsutnyttjandet samt kapacitetsökningens sannolika effekt på konkurrenter när det gäller priser och vinstmarginaler.

    (132)

    I vissa fall kan det hända att en bedömning av tillväxten på produktmarknaden inom EES inte lämpar sig för en totalbedömning av stödets effekter, särskilt om den geografiska marknaden är världsomfattande. I fall som dessa tar kommissionen hänsyn till stödets inverkan på de berörda marknadsstrukturerna, särskilt dess potential att tränga ut producenter inom EES från marknaden.

    (133)

    I sin bedömning av förekomsten av betydande marknadsmakt kommer kommissionen att beakta mottagarens ställning under en viss period innan stödet tas emot, och den förväntade marknadspositionen när investeringen har slutförts. Kommissionen kommer att ta hänsyn till mottagarens marknadsandelar, konkurrenternas marknadsandelar och andra relevanta faktorer. Den kommer till exempel att bedöma marknadsstrukturen genom att titta på marknadskoncentration, potentiella inträdeshinder (41), köparmakt (42) och hinder för expansion eller utträde.

    3.2.6.   Avvägning av stödets positiva och negativa effekter (balanstestet)

    (134)

    Kommissionen bedömer om de positiva effekterna av stödåtgärden uppväger de identifierade negativa effekterna på konkurrensen och handelsvillkoren. Kommissionen kan endast dra slutsatser om stödåtgärdens förenlighet med den inre marknaden om de positiva effekterna uppväger de negativa.

    (135)

    I fall där den föreslagna stödåtgärden inte åtgärdar ett väl identifierat marknadsmisslyckande på ett lämpligt och proportionerligt sätt, tenderar de negativa snedvridande effekterna på konkurrensen att vara större än de positiva effekterna av åtgärden. Därför kommer kommissionen sannolikt att dra slutsatsen att den föreslagna stödåtgärden är oförenlig med den inre marknaden.

    (136)

    Som en del av bedömningen av stödets positiva och negativa effekter kommer kommissionen att beakta stödets inverkan på hur den gemensamma jordbrukspolitikens allmänna och specifika mål som anges i artiklarna 5 och 6 i förordning (EU) 2021/2115 uppnås, som syftar till att främja en smart, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor, stödja och stärka miljöskyddet, inbegripet biologisk mångfald, och klimatåtgärder, bidra till uppnåendet av unionens miljö- och klimatrelaterade mål och förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden.

    (137)

    Med hänsyn till dess positiva effekter på sektorns utveckling anser kommissionen i princip att om ett stöd uppfyller villkoren och inte överskrider de högsta stödnivåer eller högsta stödbelopp som föreskrivs i de tillämpliga avsnitten i del II i dessa riktlinjer, begränsas de negativa effekterna på konkurrensen och handeln till ett minimum.

    (138)

    När det gäller statligt stöd som medfinansieras i enlighet med förordning (EU) 2021/2115, eller som finansieras av unionen, kommer kommissionen att anse att de därmed sammanhängande positiva effekterna har fastställts.

    (139)

    Alla anmälningar om statligt stöd bör innehålla en bedömning av huruvida den understödda verksamheten förväntas ha någon miljö- och/eller klimatpåverkan, med beaktande av miljöskyddslagstiftningen (43) och normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt förordning (EU) 2021/2115. Om det kan visas att stödet har positiva miljö- och klimateffekter, kommer kommissionen att anse att de positiva effekterna av stödet har fastställts. I artikel 11 i fördraget föreskrivs att ”miljöskyddskraven ska integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.” Unionens främjande av syftet att skydda miljön som anges i denna artikel 11 i fördraget beaktar också principen att förorenaren ska betala. Det är därför nödvändigt att lägga särskild vikt vid miljö- och klimatfrågor i anmälningar av statligt stöd.

    (140)

    Dessutom kan kommissionen i förekommande fall även ta hänsyn till om stödet ger andra positiva eller negativa effekter. Om sådana andra positiva effekter återspeglar dem som ingår i unionens politik, såsom den europeiska gröna given (44), strategin från jord till bord (45) och strategin för anpassning till klimatförändringar (46), meddelandet om återställande av hållbara kolkretslopp (47), skogsstrategin (48) och strategin för biologisk mångfald (49) kan stöd som är anpassat till sådan unionspolitik antas ha sådana bredare positiva effekter.

    (141)

    Om stöd beviljas till investeringar enligt dessa riktlinjer, kommer kommissionen att ägna uppmärksamhet åt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (50), inbegripet principen om att ingen betydande skada ska uppstå, eller andra jämförbara metoder.

    DEL II

    STÖDKATEGORIER

    KAPITEL 1

    Stöd till förmån för företag som är verksamma inom primärproduktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter

    1.1.   Åtgärder som liknar landsbygdsutvecklingsåtgärder

    1.1.1.   Investeringsstöd

    (142)

    Detta avsnitt gäller stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion, investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter.

    (143)

    Allt stöd för investeringar i avsnitten 1.1.1.1, 1.1.1.2, och 1.1.1.3 i denna del får inte beviljas i strid med förbud eller restriktioner som fastställs i rådets förordning (EU) nr 1308/2013, även om dessa förbud eller restriktioner endast avser det unionsstöd som föreskrivs i den förordningen.

    1.1.1.1.   Stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion

    (144)

    Kommissionen kommer att anse stöd för investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, det allmänna villkoret för investeringsstöd i punkt 134 och villkoren i detta avsnitt.

    (145)

    Detta avsnitt är tillämpligt på stöd för investeringar i materiella och immateriella investeringar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion. Investeringen görs av en eller flera stödmottagare eller avser en materiell eller immateriell tillgång som används av en eller flera stödmottagare.

    (146)

    Detta avsnitt gäller också investeringar i materiella och immateriella tillgångar knutna till produktion av biobränsle eller produktion av energi från förnybara källor på jordbruksföretag som uppfyller ett av följande villkor:

    (a)

    Om investeringen görs för produktion av biodrivmedel enligt definitionen i atikel 2.33 i direktiv (EU) 2018/2001 på jordbruksföretag, är anläggningar för produktion av förnybar energi berättigade till stöd endast om deras produktionskapacitet inte överstiger den genomsnittliga årliga drivmedelsförbrukningen på jordbruksföretaget. Det producerade biodrivmedlet bör inte säljas på marknaden.

    (b)

    Om investeringen görs för produktion av värmeenergi och/eller el från förnybara energikällor på jordbruksföretag, är anläggningar för produktion av förnybar energi berättigade till stöd endast om syftet är att tillgodose det egna energibehovet och deras årliga produktionskapacitet inte överstiger den sammanlagda genomsnittliga årliga förbrukningen av värmeenergi och el på jordbruksföretaget, inklusive jordbrukshushållet. Vad gäller el är försäljning till nätet tillåten i den mån den årliga gränsen för egen förbrukning respekteras.

    (147)

    Om fler än ett jordbruksföretag genomför investeringen för produktion av energi från förnybara källor i syfte att tillgodose sina egna energibehov eller för produktion av biobränsle på jordbruksföretag, är den genomsnittliga årliga förbrukningen lika med summan av den genomsnittliga årliga förbrukningen för alla stödmottagare.

    (148)

    Medlemsstaterna måste kräva att investeringar i infrastruktur för förnybar energi som konsumerar eller producerar energi följer miniminormer för energieffektivitet, om sådana normer finns på nationell nivå.

    (149)

    Investeringar i anläggningar vars främsta syfte är produktion av el från biomassa är inte stödberättigande, såvida inte en minimiprocentsats av den producerade värmeenergin, vilken ska fastställas av medlemsstaterna, används.

    (150)

    Medlemsstaterna måste fastställa tröskelvärden för den maximala andelen spannmål och andra stärkelserika grödor, socker- och oljegrödor som används för produktion av bioenergi, inbegripet biodrivmedel, för olika typer av anläggningar, i enlighet med artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001. Stöd till bioenergiprojekt måste begränsas till bioenergi som uppfyller de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som fastställs i unionslagstiftningen, inbegripet artikel 29 i direktiv (EU) 2018/2001.

    (151)

    Om anläggningens produktionskapacitet överskrider stödmottagarens eller stödmottagarnas genomsnittliga årliga förbrukning som avses i punkterna (146) och (147), måste medlemsstaterna iaktta villkoren i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet 2022, om inte sådant stöd är undantaget från anmälningsskyldigheten.

    (152)

    Investeringen måste syfta till att uppnå minst ett av följande mål:

    (a)

    Förbättra jordbruksföretagets generella prestationer och hållbarhet, särskilt genom att minska produktionskostnaderna eller förbättra och omfördela produktionen.

    (b)

    Förbättra den naturliga miljön, hygienen eller djurskyddsnormerna.

    (c)

    Skapa och förbättra infrastruktur som är knuten till utveckling, anpassning och modernisering av jordbruket, inklusive tillträde till jordbruksmark, arrondering och markförbättring samt försörjning med hållbar energi, energieffektivitet och vattenförsörjning samt vattenbesparing.

    (d)

    Återupprätta produktionspotential inom jordbruket som skadats genom naturkatastrofer, exceptionella händelser eller allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar och växtskadegörare, skyddade djur samt förebygga och begränsa riskerna för skada som orsakas av sådana händelser och förhållanden.

    (e)

    Bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, bland annat genom att minska växthusgasutsläppen och förbättra koldioxidbindningen samt främja hållbar energi och energieffektivitet.

    (f)

    Bidra till en hållbar cirkulär bioekonomi och främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser såsom vatten, mark och luft, bland annat genom att minska behovet av kemikalier.

    (g)

    Bidra till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänsterna och bevara livsmiljöer och landskap.

    Stödberättigande kostnader

    (153)

    Stödet täcker följande stödberättigande kostnader:

    (a)

    Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom, inbegripet investeringar i passiv intern kabeldragning eller strukturerad kabeldragning för datanät och, vid behov, den kompletterande delen av det passiva nätet på den privata fastigheten utanför byggnaden, varvid markförvärv endast är stödberättigande upp till 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen. I väl motiverade undantagsfall kan en högre procentsats beviljas för insatser för miljöbevarande och bevarande av kolrik mark, eller mark köpt av unga jordbrukare genom användning av finansieringsinstrument.

    (b)

    Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångarnas marknadsvärde.

    (c)

    Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier fortsätter att vara stödberättigande kostnader även när, på grundval av deras resultat, inga kostnader enligt leden a och b uppstår.

    (d)

    Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molntjänster och liknande lösningar, och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

    (e)

    Kostnader för icke-produktiva investeringar som är kopplade till de mål som avses i punkt (152) e, f och g.

    (f)

    När det gäller investeringar i syfte att återupprätta produktionspotential inom jordbruket som skadats till följd av naturkatastrofer, exceptionella händelser eller allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar eller växtskadegörare och skyddade djur, får de stödberättigande kostnaderna omfatta de kostnader som uppkommit för återupprättandet av produktionspotentialen, inklusive anläggningsarbete, upp till den nivå som förelåg innan händelsen inträffade. Stödmottagarna bör i tillämpliga fall eftersträva att låta åtgärder för anpassning till klimatförändringarna ingå i återupprättandet.

    (g)

    När det gäller investeringar i syfte att förebygga skador som orsakats av naturkatastrofer, exceptionella händelser, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar och växtskadegörare och skyddade djur, får de stödberättigande kostnaderna omfatta kostnaderna för specifika förebyggande åtgärder som syftar till att begränsa följderna av sådana sannolika händelser. När det gäller skador som orsakas av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof eller växtskadegörare, bör stödmottagarna i tillämpliga fall eftersträva att i återställandet inkludera åtgärder för anpassning till klimatförändringarna, i syfte att minimera skador och förluster som orsakas av liknande händelser i framtiden.

    (154)

    Stöd får inte beviljas för följande:

    (a)

    Inköp av produktionsrättigheter, stödrättigheter.

    (b)

    Inköp och plantering av ettåriga växter.

    (c)

    Inköp av djur.

    (d)

    Investeringar för att följa gällande nationella normer och unionsnormer.

    (e)

    Andra kostnader än de som avses i punkt (153) i samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter.

    (f)

    Rörelsekapital.

    (g)

    Kabeldragning för datanät utanför den privata fastigheten.

    (155)

    Genom undantag från punkt (154) b får stöd beviljas för inköp och plantering av ettåriga växter som görs i det syfte som anges i punkt (152) d och inköp och plantering av ettåriga växter som görs för att bevara lokala varianter som hotas av genetisk utarmning enligt de åtaganden som avses i punkt (210).

    (156)

    Genom undantag från punkt (154)c får stöd beviljas för följande kostnader:

    (a)

    Inköp av djur som gjorts i det syfte som anges i punkt (152) d.

    (b)

    Inköpet av djur av hotade raser enligt definitionen i artikel 2.24 i förordning (EU) 2016/1012 enligt de åtaganden som avses i punkt (207).

    (c)

    Inköp av vakthundar som skyddar boskap mot stora rovdjur.

    (157)

    När det gäller bevattning inom en ny eller befintlig bevattnad areal kommer endast investeringar som uppfyller följande villkor att betraktas som stödberättigande kostnader:

    (a)

    En förvaltningsplan för avrinningsdistrikt i enlighet med villkoren i direktiv 2000/60/EG har anmälts till kommissionen för hela det område där investeringen är tänkt att äga rum samt i eventuella andra områden där miljön kan påverkas av investeringen. De åtgärder som får verkan inom ramen för förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt i enlighet med artikel 11 i det direktivet och som är av relevans för jordbrukssektorn måste ha angetts i det tillämpliga åtgärdsprogrammet.

    (b)

    Vattenmätare som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen för den investering som får stöd finns eller ska installeras som en del av investeringen.

    (c)

    En investering i en förbättring av en befintlig bevattningsanläggning eller en beståndsdel av en bevattningsinfrastruktur är berättigad till stöd endast om

    i)

    den blivit föremål för en förhandsbedömning som visar att den kan ge en vattenbesparing som återspeglar de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen,

    ii)

    om investeringen påverkar grund- eller ytvattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsdistriktet bedömts inte uppnå god status på grund av vattenmängden, eller om aktuella bedömningar av klimatkänslighet och risker visat att de berörda vattenförekomster med god kan förlora sin status av skäl som är kopplade till vattenmängder på grund av klimateffekter, måste en faktisk minskning av vattenanvändningen uppnås så att den bidrar till att dessa vattenförekomster uppnår god status och att den upprätthålls, i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2000/60/EG.

    iii)

    Medlemsstaterna måste fastställa procentsatser för potentiella vattenbesparingar och effektiv minskning av vattenanvändningen som ett villkor för stödberättigande, i syfte att säkerställa följande:

    1.

    Procentandelen potentiella vattenbesparingar måste uppgå till minst 5 % när de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen redan säkerställer en hög grad av effektivitet, och minst 25 % när den nuvarande effektiviteten (före investeringen) är låg, och/eller för investeringar som görs i områden där vattenbesparingar behövs mest för att säkerställa att god vattenstatus uppnås (om den ännu inte uppnåtts) och för att undvika försämring av vattenförekomsternas status.

    2.

    Procentandelen potentiella vattenbesparingar, sett till hela investeringen, måste uppgå till minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som möjliggjorts av investeringen i den befintliga bevattningsanläggningen eller delen av infrastrukturen.

    De villkor som anges i detta led c ska vara tillämpliga på en investering i en befintlig anläggning som endast påverkar energieffektivitet eller på en investering i uppförandet av ett vattenmagasin eller på en investering som avser återanvändning av vatten och som inte påverkar en grund- eller ytvattenförekomst.

    (d)

    Stöd får beviljas till investeringar i användning av återvunnet vatten som alternativ vattenförsörjning endast om tillhandahållandet och användningen av sådant vatten är förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 (51).

    (e)

    En investering som medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen som påverkar en viss grund- eller ytvattenförekomst är stödberättigande endast om följande två villkor är uppfyllda:

    i)

    Vattenförekomsten har i förvaltningsplanen för avrinningsområdet inte bedömts nå god status på grund av vattenmängden.

    ii)

    En miljöanalys visar att investeringen inte kommer att ha någon avsevärd negativ miljöpåverkan. En sådan miljökonsekvensanalys måste antingen genomföras av eller godkännas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten och får även avse grupper av jordbruksföretag.

    (158)

    En investering i skapande eller utvidgning av en reservoar för bevattningsändamål är stödberättigande endast om den inte leder till betydande negativ miljöpåverkan.

    Stödnivå

    (159)

    Stödnivån får inte överstiga 65 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (160)

    Den stödnivå som avses i punkt (159) får höjas till högst 80 % för följande investeringar:

    (a)

    Investeringar som är kopplade till ett eller flera av de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som avses i punkt (152) e, f och g eller till djurskydd.

    (b)

    Investeringar som görs av unga jordbrukare.

    (c)

    Investeringar i de yttersta randområdena eller de mindre Egeiska öarna.

    (161)

    Den stödnivå som avses i punkt (159) får höjas till högst 85 % för investeringar gjorda av småbrukare i den mening som avses artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115.

    (162)

    Den stödnivå som avses i punkt (159) får höjas till högst 100 % för följande investeringar:

    (a)

    Icke-produktiva investeringar som är kopplade till ett eller flera av de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som avses i punkt (152) e, f och g.

    (b)

    Investeringar för återställande av produktionspotential enligt punkt (152) d och investeringar som avser förebyggande och riskreducerande av skador som orsakats av naturkatastrofer, exceptionella händelser, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof eller skyddade djur.

    (163)

    När det gäller bevattning får stödnivån inte överstiga följande:

    (a)

    80 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i bevattning på gården enligt punkt (157) c.

    (b)

    100 % av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i jordbruksinfrastruktur utanför jordbruksföretaget som ska användas för bevattning.

    (c)

    65 % av de stödberättigande kostnaderna för andra bevattningsinvesteringar på jordbruksföretaget.

    1.1.1.2.   Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag

    (164)

    Kommissionen kommer att anse stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv på jordbruksföretag förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 d i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, det allmänna villkoret för investeringsstöd i punkt (143) och villkoren i detta avsnitt.

    (165)

    Stödet bör beviljas för bevarande av kultur- och naturarv i form av naturlandskap och byggnader som formellt har erkänts som kultur- eller naturarv av medlemsstatens behöriga myndigheter.

    Stödberättigande kostnader

    (166)

    Följande kostnader som syftar till att bevara kultur- och naturarv är stödberättigande:

    (a)

    Kostnader för investeringar i materiella tillgångar.

    (b)

    Anläggningsarbeten.

    Stödnivå

    (167)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (168)

    Stöd för anläggningsarbeten måste vara begränsat till 10 000 euro per år.

    1.1.1.3.   Stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter eller saluföring av jordbruksprodukter

    (169)

    Kommissionen kommer att anse stöd för investeringar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter eller saluföring av jordbruksprodukter förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, det allmänna villkoret för investeringsstöd i punkt (143) och villkoren i detta avsnitt.

    (170)

    Stöd för livsmedels- och fodergrödebaserade biobränslen bör inte beviljas enligt detta avsnitt, för att främja övergången till produktion av mer avancerade former av biobränslen, vilket förutses i 2022 års riktlinjer för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet.

    (171)

    Detta avsnitt gäller stöd för investeringar i materiella och immateriella tillgångar i samband med bearbetning av jordbruksprodukter till jordbruksprodukter och saluföring av jordbruksprodukter som definieras i punkt (33).47 och punkt (33).38.

    (172)

    Medlemsstaterna får bevilja stöd för investeringar i samband med bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter om stödet uppfyller samtliga villkor enligt något av följande:

    (a)

    Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (52).

    (b)

    Riktlinjerna för statligt regionalstöd.

    (c)

    Detta avsnitt.

    Stödberättigande kostnader

    (173)

    Stödet får täcka följande stödberättigande kostnader:

    a)

    Uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom, inbegripet investeringar i passiv intern kabeldragning eller strukturerad kabeldragning för datanät och, vid behov, den kompletterande delen av det passiva nätet på den privata fastigheten utanför byggnaden, varvid markförvärv endast är stödberättigande upp till 10 % av de totala stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen.

    b)

    Inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

    c)

    Allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden a och b, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier fortsätter att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga kostnader enligt leden a och b uppstår.

    d)

    Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molntjänster och liknande lösningar, och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

    (174)

    Följande kostnader är inte stödberättigande:

    (a)

    Andra kostnader än de som avses i punkt (173) i samband med leasingavtal, såsom uthyrarens marginal, ränterefinansieringskostnader, indirekta kostnader och försäkringsavgifter.

    (b)

    Rörelsekapital.

    (c)

    Kabeldragning för datanät utanför den privata fastigheten.

    (d)

    Kostnader i samband med investeringar för att följa gällande unionsnormer och nationella normer.

    Stödnivå

    (175)

    Stödnivån får inte överskrida 65 %.

    (176)

    Stödnivån får höjas till högst 80 % för följande investeringar:

    (a)

    Investeringar som är kopplade till ett eller flera av de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som avses i punkt (152) e, f och g eller investeringar i samband med stöd till förmån för bearbetning av jordbruksprodukter eller till en förbättring av djurskyddet.

    (b)

    Investeringar som görs av unga jordbrukare.

    (c)

    Investeringar i de yttersta randområdena eller de mindre Egeiska öarna.

    (177)

    Individuellt stöd som överstiger det tröskelvärde för anmälan som avses i punkt (35) a måste anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget.

    1.1.2.   Startstöd till unga jordbrukare och startstöd för jordbruksverksamhet

    (178)

    Kommissionen kommer att anse startstöd förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget om det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (179)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (180)

    Stöd enligt detta avsnitt får endast beviljas till förmån för följande:

    (a)

    Etablering av unga jordbrukare.

    (b)

    Start av jordbruksverksamhet.

    (181)

    Startstöd till unga jordbrukare beviljas unga jordbrukare enligt definitionen i punkt (33).65. Stöd som tillhandahålls enligt detta avsnitt måste begränsas till små och medelstora företag.

    (182)

    Stödet måste vara villkorat av att en affärsplan lämnas in till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet.

    Stödbelopp

    (183)

    Stödbeloppet får inte överstiga 100 000 euro.

    1.1.3.   Startstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom jordbrukssektorn

    (184)

    Kommissionen är positivt inställd till startstöd för producentgrupper och producentorganisationer eftersom detta stimulerar jordbrukare att gå samman. Den kommer därför att anse startstöd för producentgrupper och producentorganisationer förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkorwn i detta avsnitt.

    (185)

    Detta avsnitt gäller hela jordbrukssektorn (53).

    (186)

    Endast producentgrupper eller producentorganisationer som har erkänts officiellt av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet är berättigade till stöd.

    (187)

    Avtal, beslut och annat agerande inom ramen för producentgruppen eller producentorganisationen måste iaktta konkurrensreglerna, såsom de tillämpas i enlighet med artiklarna 206–210a i förordning (EU) nr 1308/2013.

    (188)

    Som alternativ till att bevilja startstöd till producentgrupper eller producentorganisationer, får stöd upp till samma totala belopp beviljas direkt till producenter, för att kompensera dem för deras bidrag till kostnaderna för att driva gruppen eller organisationen under de fem första åren från det att den bildades.

    (189)

    Medlemsstaterna får fortsätta att bevilja startstöd till producentgrupper även efter det att dessa har erkänts som producentorganisationer i enlighet med villkoren i förordning (EU) nr 1308/2013.

    (190)

    Stöd får endast beviljas producentgrupper och producentorganisationer som omfattas av definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. Kommissionen kommer inte att godkänna statligt stöd till stora företag för kostnader som omfattas av detta avsnitt.

    (191)

    Stödordningar som godkänns enligt detta avsnitt kommer att förenas med villkor om att de ska anpassas för att beakta eventuella förändringar i de förordningar som reglerar den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter.

    Stödberättigande kostnader

    (192)

    De stödberättigande kostnaderna får omfatta kostnader för hyra av lämpliga lokaler, förvärv av kontorsutrustning, personalkostnader, allmänna omkostnader, juridiska och administrativa avgifter, förvärv av datorutrustning och kostnader för förvärv eller användning av programvara, moln och liknande lösningar. Om lokaler köps måste de stödberättigande kostnaderna för lokaler begränsas till motsvarande marknadshyror.

    (193)

    Följande får inte beviljas stöd:

    (a)

    Produktionsorganisationer, produktionsenheter eller produktionsorgan, såsom företag eller kooperativ, vars uppgift är att förvalta ett eller flera jordbruksföretag och som därför är att betrakta som enskilda producenter.

    (b)

    Jordbrukssammanslutningar med verksamhet såsom ömsesidigt stöd, avbytar- och företagsledningstjänster på medlemmarnas jordbruksföretag, men som inte inbegriper en gemensam anpassning av utbudet till marknaden.

    (c)

    Producentgrupper, producentorganisationer eller producentsammanslutningar vilkas syften är oförenliga med artikel 152.3 artikel och 156 i förordning (EU) nr 1308/2013.

    (194)

    Stödet måste utbetalas årligen i form av ett schablonbelopp under de första fem åren från den dag då producentgruppen eller producentorganisationen erkändes officiellt av medlemsstatens behöriga myndighet på grundval av sin affärsplan. Medlemsstaterna får betala ut det sista delbeloppet först efter det att de kontrollerat att affärsplanen har genomförts korrekt.

    (195)

    Stöd som beviljas producentgrupper eller producentorganisationer för att täcka utgifter som inte rör startkostnaderna, såsom för investeringar eller saluföringsverksamheter, kommer att bedömas enligt reglerna för sådana typer av stöd.

    Stödnivå

    (196)

    Stödet får inte överstiga 10 % av gruppens eller organisationens årliga saluförda produktion, dock högst 100 000 euro om året. Stödet måste minskas gradvis.

    1.1.4.   Stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk

    (197)

    Kommissionen kommer att anse stöd för åtaganden om jordbruk, miljö och klimat förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (198)

    Detta avsnitt gäller stöd till företag och företagsgrupper verksamma inom primär jordbruksproduktion som frivilligt förbinder sig att genomföra insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk.

    (199)

    Åtgärden måste syfta till att upprätthålla och främja nödvändiga övergångar till jordbruksmetoder som gynnar miljön och klimatet.

    (200)

    Stödet får omfatta endast de frivilliga åtaganden som går utöver följande:

    (a)

    De tillämpliga normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115.

    (b)

    De tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, djurskydd liksom också andra tillämpliga obligatoriska krav som fastställs i nationell rätt och unionsrätten.

    (c)

    De villkor som fastställts för upprätthållandet av jordbruksarealen i enlighet med artikel 4.2 b i förordning (EU) 2021/2115.

    (201)

    Alla sådana obligatoriska normer och krav måste identifieras och beskrivas i anmälan till kommissionen.

    (202)

    För åtaganden som avses i punkt (200) b får stöd beviljas för åtaganden som bidrar till uppfyllandet av dessa krav under högst 24 månader från och med den dag då de blir obligatoriska för jordbruksföretaget, om nationell lagstiftning föreskriver nya krav som går utöver motsvarande minimikrav i unionsrätten.

    (203)

    Medlemsstaterna måste se till att de företag som genomför insatser i detta avsnitt har tillgång till lämplig kunskap och den information som krävs för att genomföra åtgärderna, och att passande utbildning görs tillgänglig för dem som så behöver, liksom tillgång till expertis för att hjälpa jordbrukare som åtar sig att ändra sina produktionssystem.

    (204)

    Åtaganden i detta avsnitt måste göras för en period om fem till sju år. Om det är nödvändigt för att uppnå eller bibehålla de eftersträvade miljövinsterna får medlemsstaterna dock besluta om en längre period för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats (54). För åtaganden om bevarande, hållbar användning och utveckling av genetiska resurser, för nya åtaganden som följer direkt på det åtagande som gjorts under den inledande perioden eller i andra vederbörligen motiverade fall, får medlemsstaterna fastställa en kortare period om minst ett år.

    (205)

    Stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk till andra stödmottagare än företag som är verksamma inom jordbrukssektorn får beviljas enligt kapitel 3 i denna del.

    (206)

    Åtaganden om att extensifiera djurproduktionen måste uppfylla minst följande villkor:

    (a)

    Jordbruksföretagets hela betesmark måste förvaltas och underhållas så att överbetning och underutnyttjande undviks.

    (b)

    Djurtätheten måste fastställas på grundval av det totala antalet djur som betar på jordbruksföretaget eller, om ett åtagande avser att minska urlakningen av gödningsämnen, på grundval av det totala antalet djur som hålls på jordbruksföretaget som är berörda för åtagandet i fråga.

    (207)

    Åtaganden att föda upp lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen eller att bevara växtgenetiska resurser som hotas av genetisk utarmning ska kräva något av följande:

    (a)

    Uppfödning av husdjur av lokala raser, som är genetiskt anpassade till ett eller flera traditionella produktionssystem eller miljöer i landet och som riskerar att försvinna från djurhållningen.

    (b)

    Bevarande av växtgenetiska resurser som är naturligt anpassade till lokala och regionala förhållanden och som hotas av genetisk utarmning.

    (208)

    Följande produktionsdjur kommer i fråga för stöd: Nötboskap, får, getter, hästdjur, grisar, fåglar, kaniner och bin.

    (209)

    Lokala raser kommer att anses riskera att försvinna från djurhållningen om samtliga följande villkor är uppfyllda, och om dessa villkor också beskrivs och ingår i anmälan till kommissionen:

    (a)

    Antalet avelsdjur av honkön på nationell nivå ska anges.

    (b)

    Antalet avelsdjur av honkön på nationell nivå och det faktum att de förtecknade raserna är utrotningshotade ska ha intygats av ett vederbörligen erkänt och relevant vetenskapligt organ.

    (c)

    Ett vederbörligen erkänt och relevant tekniskt organ för in uppgifter i stamboken för rasen och håller denna aktuell.

    (d)

    De berörda tekniska organen ska ha nödvändig yrkesskicklighet och kunskap för att identifiera djur som tillhör den ras som hotas.

    (210)

    Växtgenetiska resurser kommer att anses vara i riskzonen för genetisk utarmning om det i anmälan till kommissionen beskrivs och anges tillräckliga bevis för genetisk utarmning, som bygger på vetenskapliga rön eller indikatorer för att nationella sorter eller ursprungliga lokala sorter minskar, för deras populationsdiversitet, samt i förekommande fall, för förändringar i de lokalt dominerande jordbruksmetoderna.

    (211)

    Stöd får beviljas för bevarande och för hållbar användning och utveckling av genetiska resurser i jordbruket för insatser som inte omfattas av punkterna (198)–(210).

    (212)

    Stöd i detta avsnitt får täcka gemensamma ordningar och resultatbaserade stödordningar, såsom ordningar för kolinlagrande jordbruk, stöd för att uppmuntra jordbrukare att få till stånd en väsentlig höjning av miljökvaliteten, i större skala eller på ett mätbart sätt.

    Stödberättigande kostnader

    (213)

    Med undantag för stöd för insatser för bevarande av genetiska resurser som avses i punkt (211), omfattar stödet kompensation till stödmottagarna för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Stödet måste beviljas på årsbasis.

    (214)

    I vederbörligen motiverade fall, t.ex. insatser som rör miljöskydd eller åtaganden att avstå från kommersiellt bruk av områden, får stöd beviljas som ett engångsstöd per enhet, beräknat på grundval av merkostnader och inkomstbortfall.

    (215)

    Om det är nödvändigt får stöden också omfatta transaktionskostnader upp till ett värde av 20 % av de bidrag som betalats ut för åtaganden om ett miljö- och klimatvänligt jordbruk. Om åtagandena görs gemensamt av en grupp av företag måste den högsta nivån vara 30 %.

    (216)

    Om en medlemsstat emellertid vill kompensera för transaktionskostnader som uppstått på grund av åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk, måste den lägga fram övertygande bevis som styrker dessa kostnader, exempelvis inkomstjämförelser med företag som inte ingått sådana åtaganden. Kommissionen kommer därför inte att godkänna statligt stöd för transaktionskostnader för att fortsätta sådana tidigare gjorda åtaganden, om inte en medlemsstat kan visa att sådana kostnader fortfarande uppstår eller att nya transaktionskostnader uppstår.

    (217)

    Om transaktionskostnaderna beräknas på grundval av genomsnittliga kostnader och/eller genomsnittsjordbruk, bör medlemsstaterna visa att det inte sker någon överkompensation av i synnerhet stora företag. Vid beräkningen av kompensationen måste medlemsstaterna ta hänsyn till om de berörda transaktionskostnaderna uppstår per företag eller per hektar.

    (218)

    Stöd inom ramen för detta avsnitt får inte beviljas för åtaganden som omfattas av den åtgärd för ekologiskt jordbruk som definieras i avsnitt 1.1.8 i denna del.

    (219)

    Stöd för bevarande av genetiska resurser i jordbruket täcker kostnaderna för följande insatser:

    (a)

    Riktade insatser: insatser som främjar bevarande ex situ och in situ, beskrivning, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i jordbruket, inbegripet webbaserade förteckningar över genetiska resurser som för närvarande bevaras in situ, inbegripet bevarande in situ/på jordbruket, samt ex situ-samlingar och databaser.

    (b)

    Samordnade insatser: insatser för att främja utbyte av information för bevarande, karakterisering, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i unionens jordbruk bland behöriga organisationer i medlemsstaterna.

    (c)

    Kompletterande insatser: information, informationsspridning och rådgivande verksamhet som omfattar icke-statliga organisationer och andra berörda intressenter samt utbildning och utarbetande av tekniska rapporter.

    Stödnivå

    (220)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (221)

    Stödet måste betalas per hektar. I vederbörligen motiverade fall får stöd beviljas som ett standardbelopp eller ett engångsstöd per enhet.

    1.1.5.   Stöd för åtaganden om djurens välbefinnande

    (222)

    Kommissionen kommer att anse stöd för åtaganden om djurens välbefinnande förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (223)

    Detta avsnitt gäller stöd till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion som frivilligt förbinder sig att genomföra insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om djurens välbefinnande.

    (224)

    Stödet omfattar endast de åtaganden som går utöver tillämpliga obligatoriska krav som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115 och andra tillämpliga bindande krav som fastställs i nationell lagstiftning och unionslagstiftningen.

    (225)

    Om det inte finns några tillämpliga obligatoriska normer eller krav, måste åtagandena gå längre än etablerad jordbrukspraxis på nationell nivå.

    (226)

    Alla obligatoriska normer, krav och etablerade odlingsmetoder måste identifieras och beskrivas i anmälan till kommissionen.

    (227)

    Om nationell lagstiftning föreskriver nya krav som går utöver de motsvarande minimikraven i unionsrätten, får stöd beviljas för åtaganden som bidrar till uppfyllandet av dessa krav under högst 24 månader från och med den dag då de blir obligatoriska för jordbruksföretaget.

    (228)

    Åtaganden om djurens välbefinnande måste innebära strängare normer för produktionsmetoder på något av följande områden för att vara stödberättigande:

    (a)

    Vatten, foder och omvårdnad i enlighet med djurens naturliga behov.

    (b)

    Inhysningsförhållanden som förbättrar djurens komfort och deras rörelsefrihet, såsom ökat utrymme, golvytor, naturligt ljus, mikroklimatkontroll samt inhysningsförhållanden såsom fri grisning eller grupphållning, beroende på djurens naturliga behov.

    (c)

    Förhållanden som gör det möjligt att uttrycka naturligt beteende, såsom berikning av livsmiljön eller sen avvänjning.

    (d)

    Tillträde till utomhusytor och bete.

    (e)

    Praxis som ökar djurens robusthet och livslängd, däribland raser som växer långsammare.

    (f)

    Praxis som förhindrar stympning eller kastrering av djur. I särskilda fall där stympning eller kastrering av djur anses nödvändiga, måste smärtlindring, bedövning och antiinflammatoriska läkemedel samt immunokastrering användas.

    (g)

    Sanitära åtgärder för att förebygga icke överförbara sjukdomar som inte kräver användning av medicinska substanser, såsom vacciner, insekticider eller antiparasitära medel.

    (229)

    Åtagandena om djurens välbefinnande måste göras för en period om ett till sju år. Om det är nödvändigt för att uppnå eller bibehålla vissa vinster för djurens välbefinnande får medlemsstaterna besluta om en längre period för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år i taget efter den inledande perioden.

    (230)

    Förlängning av ett kontrakt med en stödmottagare kan också ske automatiskt, om detaljerna för förlängningen anges i kontraktet. Medlemsstaterna måste utforma mekanismen för förlängning av åtagandena om djurens välbefinnande i enlighet med sina tillämpliga nationella regler. Kommissionen måste informeras om mekanismen som en del av anmälan av statligt stöd i enlighet med detta avsnitt. Förlängningen måste alltid ske i överensstämmelse med de villkor för stöd som kommissionen har godkänt i enlighet med detta avsnitt.

    (231)

    Medlemsstaterna måste se till att de företag som genomför insatser inom ramen för denna åtgärd har tillgång till lämplig kunskap och den information som krävs för att genomföra åtgärderna, och att passande utbildning görs tillgänglig för dem som så behöver, liksom tillgång till expertis för att hjälpa jordbrukare som åtar sig att ändra sina produktionssystem.

    Stödberättigande kostnader

    (232)

    Stödet måste beviljas på årsbasis och får kompensera företag verksamma inom primär jordbruksproduktion för samtliga eller delar av merkostnader och inkomstbortfall som uppstått till följd av det åtagande som de gjort. I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd som ett engångsstöd per enhet, beräknat på grundval av merkostnader och inkomstbortfall.

    (233)

    Om det är nödvändigt får stöden också avse transaktionskostnader upp till ett värde av 20 % av de bidrag som betalats ut för åtagandena om djurens välbefinnande. Om en medlemsstat emellertid vill kompensera för transaktionskostnader som uppstått på grund av åtaganden om djurens välbefinnande, måste den lägga fram övertygande bevis som styrker dessa kostnader, exempelvis inkomstjämförelser med företag som inte ingått sådana åtaganden om djurens välbefinnande. Kommissionen kommer därför inte att godkänna statligt stöd för transaktionskostnader för att fortsätta sådana tidigare gjorda åtaganden om djurens välbefinnande, förutom om en medlemsstat kan visa att sådana kostnader fortfarande uppstår eller att nya transaktionskostnader uppstår.

    (234)

    Om transaktionskostnaderna beräknas på grundval av genomsnittliga kostnader och/eller genomsnittsjordbruk, bör medlemsstaterna visa att det inte sker någon överkompensation av i synnerhet stora företag. Vid beräkningen av kompensationen måste medlemsstaterna ta hänsyn till om de berörda transaktionskostnaderna uppstår per företag eller per hektar.

    Stödnivå

    (235)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (236)

    Stödet måste betalas per enhet. I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd som ett standardbelopp eller engångsstöd per enhet.

    1.1.6.   Stöd till områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav

    (237)

    Kommissionen kommer att anse stöd områdesspecifika nackdelar som beror på vissa obligatoriska krav förenliga med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (238)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (239)

    Stöd till andra stödmottagare än företag som är verksamma inom jordbrukssektorn får beviljas i enlighet med kapitel 3 i denna del.

    Stödberättigande kostnader

    (240)

    Stöd täcker kompensation till stödmottagare för ytterligare kostnader eller inkomstbortfall på grund av svårigheter i de berörda områdena i samband med genomförandet av direktiv 92/43/EEG, direktiv 2009/147/EG och direktiv 2000/60/EG.

    (241)

    När så är nödvändigt får stödet också omfatta transaktionskostnader till ett värde av högst 20 % av de bidrag som avses i punkt (240).

    (242)

    Om transaktionskostnaderna beräknas på grundval av genomsnittliga kostnader och/eller genomsnittsjordbruk, bör medlemsstaterna visa att det inte sker någon överkompensation av i synnerhet stora företag. Vid beräkningen av kompensationen måste medlemsstaterna ta hänsyn till om de berörda transaktionskostnaderna uppstår per företag eller per hektar.

    (243)

    Stöd som är kopplat till direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG får endast beviljas i samband med nackdelar till följd av krav som går utöver de relevanta normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115 samt de villkor som fastställts för underhåll av jordbruksarealen i enlighet med artikel 4.2 b i förordning (EU) 2021/2115.

    (244)

    Stöd som är kopplat till direktiv 2000/60/EG får endast beviljas i samband med nackdelar till följd av krav som går utöver något av följande:

    (a)

    De tillämpliga föreskrivna verksamhetskrav och normer för god jordbrukshävd, med undantag av de relevanta föreskrivna verksamhetskraven 1, som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115 och goda miljöförhållanden som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115.

    (b)

    De villkor som fastställts för upprätthållandet av den jordbruksarealen som fastställts av medlemsstaten i dess strategiska plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 4.2 b i förordning (EU) 2021/2115.

    (245)

    De krav som avses i punkterna (243) och (244) måste anges och beskrivas i anmälan till kommissionen.

    (246)

    Följande områden är stödberättigade:

    (a)

    Jordbruksområden inom Natura 2000 som utsetts enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

    (b)

    Andra avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar för jordbruket som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG. Dessa områden får inte överskrida 5 % av de utsedda Natura 2000-områden som omfattas av den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

    (c)

    Jordbruksområden som omfattas av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt direktiv 2000/60/EG.

    Stödnivå

    (247)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (248)

    Stödet ska utbetalas per hektar en gång om året.

    1.1.7.   Stöd till områden med naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar

    (249)

    Kommissionen kommer att anse stöd i bergsområden och andra områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (250)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (251)

    Stöd får beviljas aktiva jordbrukare som åtar sig att bedriva jordbruksverksamhet i områden som utses i enlighet med artikel 32 i förordning (EU) nr 1305/2013. Medlemsstaterna får göra en finjustering i enlighet med villkoren i artikel 32.3 tredje stycket i förordning (EU) nr 1305/2013.

    Stödberättigande kostnader

    (252)

    Stödet täcker kompensation för samtliga eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som är kopplade till de naturliga eller andra områdesspecifika begränsningarna för jordbruksproduktionen i det berörda området. Medlemsstaterna måste påvisa begränsningarna i fråga och lägga fram bevis för att det kompensationsbelopp som ska betalas ut inte går utöver det inkomstbortfall och de merkostnader som har uppstått till följd av dessa begränsningar.

    (253)

    Merkostnader och inkomstbortfall ska beräknas med hänsyn till naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar, jämfört med områden som inte påverkas av naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar.

    Stödnivå

    (254)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna. Stöd måste beviljas på årsbasis per hektar jordbruksareal.

    1.1.8.   Stöd för ekologiskt jordbruk

    (255)

    Kommissionen kommer att anse stöd för ekologiskt jordbruk förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (256)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (257)

    Stöd får beviljas företag eller grupper av företag som frivilligt förbinder sig att övergå till eller bibehålla ekologiska odlingsmetoder enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 (55).

    (258)

    Stöd beviljas endast för åtaganden som går utöver följande normer och krav, vilka måste identifieras och beskrivas i anmälan av statligt stöd till kommissionen:

    (a)

    De tillämpliga normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115.

    (b)

    De tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel, djurskydd och andra tillämpliga obligatoriska krav som fastställs i nationell rätt och unionsrätten.

    (c)

    De villkor som fastställts för upprätthållandet av jordbruksarealen i enlighet med artikel 4.2 b i förordning (EU) 2021/2115.

    (259)

    För åtaganden som avses i punkt (258) b får stöd beviljas för åtaganden som bidrar till uppfyllandet av dessa krav under högst 24 månader från och med den dag då de blir obligatoriska för jordbruksföretaget, om nationell lagstiftning föreskriver nya krav som går utöver motsvarande minimikrav i unionsrätten.

    (260)

    Åtagandena måste genomföras under en inledande period om fem till sju år. Medlemsstaterna får dock besluta om en längre period, vilket inbegriper beviljande av en förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats för att uppnå eller bibehålla vissa eftersträvade miljövinster. Om stöd beviljas för övergång till ekologiskt jordbruk får medlemsstaterna fastställa en kortare period om minst ett år. Med avseende på nya åtaganden som rör bibehållande och som följer direkt på de åtaganden som gjordes under den inledande perioden får medlemsstaterna fastställa en kortare period om minst ett år.

    (261)

    Medlemsstaterna måste se till att de företag som genomför insatser inom ramen för denna åtgärd har tillgång till lämplig kunskap och den information som krävs för att genomföra åtgärderna, och att passande utbildning görs tillgänglig för dem som så behöver, liksom tillgång till expertis för att hjälpa jordbrukare som åtar sig att ändra sina produktionssystem.

    Stödberättigande kostnader

    (262)

    Stöden omfattar kompensation till stödmottagarna för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Stöd måste beviljas på årsbasis. I vederbörligen motiverade fall får medlemsstaterna bevilja stöd som en engångsutbetalning per enhet.

    (263)

    Om så är nödvändigt får stöden också omfatta transaktionskostnader till ett värde av upp till 20 % av de bidrag som betalats ut för åtagandena. Om åtaganden görs gemensamt av en grupp av företag är den högsta nivån 30 %. Detta stöd beviljas på årsbasis.

    (264)

    Om en medlemsstat emellertid vill kompensera för transaktionskostnader som uppstått på grund av åtaganden om att bedriva ekologiskt jordbruk, måste den lägga fram övertygande bevis som styrker dessa kostnader, exempelvis inkomstjämförelser med företag som inte ingått sådana åtaganden. Kommissionen kommer därför inte att godkänna statligt stöd för transaktionskostnader för att fortsätta sådana tidigare gjorda åtaganden om att bedriva ekologiskt jordbruk, förutom om en medlemsstat kan visa att sådana kostnader fortfarande uppstår eller att nya transaktionskostnader uppstår.

    (265)

    Om transaktionskostnaderna beräknas på grundval av genomsnittliga kostnader eller genomsnittsjordbruk eller båda, bör medlemsstaterna visa att det inte sker någon överkompensation av i synnerhet stora företag. Vid beräkningen av kompensationen bör medlemsstaterna ta hänsyn till om de berörda transaktionskostnaderna uppstår per företag eller per hektar.

    (266)

    Stöd får inte beviljas enligt detta avsnitt för åtaganden som omfattas av åtgärder för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk eller för kostnader som omfattas av avsnittet om stöd för att främja att producenter av jordbruksprodukter deltar i kvalitetssystem.

    (267)

    Stöd för investeringar i primärproduktion och bearbetning och saluföring av ekologiska produkter omfattas av bestämmelserna i avsnitten 1.1.1.1 och 1.1.1.2 i denna del om investeringsstöd.

    Stödnivå

    (268)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (269)

    Stödet måste betalas per hektar. I vederbörligen motiverade fall får stöd beviljas som ett standardbelopp eller ett engångsstöd per enhet.

    1.1.9.   Stöd för deltagande i kvalitetssystem för producenter av jordbruksprodukter

    (270)

    Kommissionen kommer att anse stöd för deltagande i kvalitetssystem för producenter av jordbruksprodukter och grupper av sådana producenter förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt:

    (271)

    Detta avsnitt gäller endast producenter av jordbruksprodukter.

    Stödberättigande kostnader

    (272)

    Stödet täcker följande stödberättigande kostnader avseende kvalitetssystem som avses i punkt (274):

    (a)

    Kostnaderna för deltagande i kvalitetssystem, särskilt kostnader för att ansluta sig till ett kvalitetssystem för vilket stöd beviljas samt årsavgiften för deltagande i det systemet, inklusive i förekommande fall utgifter för nödvändiga kontroller av överensstämmelse med specifikationerna i kvalitetssystemet.

    (b)

    Kostnaderna för obligatoriska kontrollåtgärder avseende kvalitetssystemen som genomförs i enlighet med unionslagstiftning eller nationell lagstiftning av medlemsstatens behöriga myndigheter eller för deras räkning.

    (c)

    Kostnaderna för marknadsundersökningar, produktutformning och produktdesign och för utarbetande av ansökningar om godkännande av kvalitetssystem.

    (273)

    Det stöd som avses i punkt (272) a och b får inte beviljas för kostnaderna för kontroller som utförs av stödmottagarna själva, eller om det i unionslagstiftningen föreskrivs att kostnaderna för kontroller ska bekostas av producenter av jordbruksprodukter och grupper av sådana producenter, utan uppgift om den faktiska nivån på avgifterna.

    (274)

    De kvalitetssystem som avses i punkt (272) a måste vara följande:

    (a)

    Unionens kvalitetssystem.

    (b)

    Kvalitetssystem, inbegripet system för certifiering av jordbruksföretag, för jordbruksprodukter, bomull eller livsmedel, som enligt erkännande från medlemsstaterna är förenliga med följande kriterier:

    i)

    Slutproduktens särdrag inom sådana system måste härröra från otvetydiga skyldigheter att säkerställa något av följande:

    1.

    Särskilda produktegenskaper.

    2.

    Särskild jordbruks- eller tillverkningsmetod.

    3.

    En slutprodukt med en kvalitet som är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormerna när det gäller folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd, djurens välbefinnande eller miljöskydd.

    (ii)

    Systemet måste vara öppet för alla producenter.

    iii)

    Systemet måste inbegripa bindande slutliga produktspecifikationer och överensstämmelsen med specifikationerna måste kontrolleras av offentliga myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.

    iv)

    Systemet måste vara öppet och säkerställa att produkterna kan spåras.

    (c)

    Frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter som enligt erkännande från den berörda medlemsstaten uppfyller de krav som fastställs i kommissionens meddelande av den 16 december 2010”EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel” (56).

    (275)

    Stödet måste vara tillgängligt för stödberättigade företag i det berörda området enligt objektivt utformade villkor.

    (276)

    Det stöd som avses i punkt (272) b och c får inte beviljas i form av subventionerade tjänster och måste betalas ut till det organ som är ansvarigt för kontrollåtgärderna, den som tillhandahåller forskning eller den som tillhandahåller rådgivning.

    Stödnivå

    (277)

    Det stöd som avses i punkt (272) a ska beviljas för en period på högst sju år, betalas ut årligen och får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (278)

    Det stöd som avses i punkt (272) b och c får uppgå till 100 % av de faktiska kostnaderna.

    1.1.10.   Stöd för tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn

    (279)

    Detta avsnitt omfattar stöd för tillhandahållande av tekniskt stöd inom jordbrukssektorn, med undantag för stöd för avbytartjänster inom jordbruket, som endast kan beviljas företag verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (280)

    Tekniskt stöd får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek.

    (281)

    Varje sådant stöd skall vara tillgängligt för alla som är berättigade till det i det berörda området enligt objektivt utformade villkor. Om tekniskt stöd tillhandahålls av producentgrupper eller producentorganisationer får medlemskap i sådana grupper eller organisationer inte utgöra ett villkor för att få tillgång till tjänsten. Icke-medlemmars bidrag till gruppens eller organisationens administrativa kostnader måste begränsas till kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsten.

    1.1.10.1.   Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder

    (282)

    Kommissionen kommer att anse stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, de allmänna villkoren för stöd för tillhandahållande av tekniskt stöd i punkterna (279), (280) och (281) samt med villkoren i detta avsnitt.

    (283)

    Medlemsstaterna måste säkerställa att åtgärder som får stöd i detta avsnitt överensstämmer med den beskrivning i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket som återfinns i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

    (284)

    Stödet täcker yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inbegripet kurser, seminarier, konferenser och handledning, demonstrationsåtgärder, informationsåtgärder och främjande av innovation som bidrar till att uppnå ett eller flera av de särskilda mål som anges i artikel 6.1 i förordning (EU) 2021/2115.

    (285)

    Stödet kan också omfatta kortvariga utbytesprogram avseende företagsledning och gårdsbesök inom jordbruket.

    Stödberättigande kostnader

    (286)

    Stödet täcker följande stödberättigande kostnader:

    (a)

    Kostnader för att organisera yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, inklusive kurser, seminarier, konferenser och handledning, demonstrations- och informationsåtgärder.

    (b)

    Kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter för deltagarna.

    (c)

    Kostnader för avbytare under deltagarnas frånvaro.

    (d)

    När det gäller demonstrationsprojekt är följande investeringskostnader också stödberättigande:

    i)

    Kostnader för uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom; förvärv av mark ska endast vara stödberättigande upp till 10 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för den berörda transaktionen. I väl motiverade undantagsfall kan en högre procentsats beviljas för miljöbevarande insatser och bevarande av kolrik mark.

    ii)

    Kostnader för inköp eller hyrköp av maskiner och utrustning upp till tillgångarnas marknadsvärde.

    iii)

    De allmänna kostnader som är kopplade till de utgifter som avses i leden i och ii, såsom arvoden till arkitekter, ingenjörer och konsulter, arvoden kopplade till rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsstudier. Genomförbarhetsstudier fortsätter att vara stödberättigande utgifter även när, på grundval av deras resultat, inga kostnader enligt leden i och ii uppstår.

    iv)

    Utgifter för förvärv, utveckling eller användning av programvara, molntjänster och liknande lösningar, och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt och varumärken.

    v)

    Om det är vederbörligen motiverat får stöd för småskaliga demonstrationsprojekt beviljas för merkostnader och inkomstbortfall som har samband med demonstrationsprojektet.

    (287)

    De kostnader som avses i punkt (286) d i–iv är stödberättigande endast i den utsträckning och under den tid som de används för demonstrationsprojektet. Endast de avskrivningskostnader som motsvarar demonstrationsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, är stödberättigande.

    (288)

    Organ som tillhandahåller kunskapsutbytes- och informationstjänster måste ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra dessa uppgifter.

    (289)

    Det stöd som avses i punkt (286) a och c och d i–iv måste ges i form av subventionerade tjänster. Det stöd för kostnaderna för avbytartjänster som avses i punkt (286) c kan alternativt betalas ut direkt till den som tillhandahåller dessa tjänster. Det stöd som avses i punkt (286) d v måste betalas ut direkt till stödmottagarna. Stöd för småskaliga demonstrationsprojekt punkt (286) d i–iv får betalas ut direkt till stödmottagarna.

    Stödnivå

    (290)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (291)

    För de stödberättigande kostnader som avses i punkt (286) d måste det högsta stödbeloppet vara begränsat till 100 000 euro under en period som omfattar tre räkenskapsår.

    1.1.10.2.   Stöd för rådgivningstjänster

    (292)

    Kommissionen kommer att anse stöd för tillhandahållande av rådgivningstjänster förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, de allmänna villkoren för stöd för tillhandahållande av tekniskt stöd som anges i punkterna (279), (280) och (281) samt med villkoren i detta avsnitt.

    (293)

    Medelsmsstaterna måste säkerställa att åtgärder som får stöd i detta avsnitt överensstämmer med den beskrivning i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket som återfinns i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

    (294)

    Rådgivningen måste vara kopplad till minst ett av de specifika målen som anges i artikel 6.1 i förordning (EU) 2021/2115 och måste täcka minst ett av följande inslag:

    (a)

    Skyldigheter som följer av de föreskrivna verksamhetskrav och normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115.

    (b)

    De jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115 och det bibehållande av jordbruksareal som avses i artikel 4.2 b i förordning (EU) 2021/2115.

    (c)

    De krav som fastställts av medlemsstaterna för genomförandet av direktiv 2000/60/EG, direktiv 92/43/EEG, direktiv 2009/147/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG (57), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 (58), förordning (EU) 2016/2031, Europaparlamentets och rådets direktiv förordning (EU) 2016/429 (59), artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (60) och direktiv 2009/128/EG.

    (d)

    Jordbruksmetoder som förhindrar utvecklingen av antimikrobiell resistens som anges i kommissionens meddelande En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens (61).

    (e)

    Förebyggande och hantering av risker.

    (f)

    Åtgärder som syftar till jordbruksmodernisering, uppbyggnad av konkurrenskraft, sektorsintegration, innovation och marknadsorientering samt främjande av entreprenörskap.

    (g)

    Digital teknik inom jordbruket som avses i artikel 114 b i förordning (EU) 2021/2115.

    (h)

    Hållbar hantering av näringsämnen, inbegripet senast från och med 2024 användning av verktyget för hantering av näringsämnen för ett hållbart jordbruk som avses i artikel 15.4 g i förordning (EU) 2021/2115.

    (i)

    Anställningsvillkor och arbetsgivarskyldigheter samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt socialt stöd i jordbrukssamhällen.

    (j)

    Hållbar produktion av foder, utvärdering av foder i fråga om näringsinnehåll och fodervärden, dokumentation, planering och kontroll av utfodringen av husdjur utifrån behov.

    (295)

    Stödet måste beviljas i form av stöd subventionerade tjänster.

    (296)

    De organ som utsetts att tillhandahålla rådgivningstjänsten måste ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet inom de områden där de erbjuder rådgivning.

    (297)

    Medlemsstaterna måste säkerställa att rådgivningen är opartisk och att de som tillhandahåller rådgivningstjänster inte har några intressekonflikter.

    (298)

    I vederbörligen motiverade och lämpliga fall får rådgivningen delvis ges i grupp, samtidigt som man tar hänsyn till situationen för den enskilde användaren av rådgivningstjänster.

    Stödbelopp

    (299)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (300)

    Stödet får under en treårsperiod inte överstiga följande belopp:

    (a)

    25 000 euro per företag som är verksamt inom primär jordbruksproduktion.

    (b)

    200 000 euro per företag som är verksamt inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

    1.1.10.3   Stöd för avbytartjänster inom jordbruket

    (301)

    Kommissionen kommer att anse stöd för avbytartjänster inom jordbruket förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, de allmänna villkoren för stöd för tillhandahållande av tekniskt stöd som anges i punkterna (279), (280) och (281) samt med villkoren i detta avsnitt.

    (302)

    Stödet måste beviljas i form av subventionerade tjänster.

    Stödberättigande kostnader

    (303)

    Stödet täcker de faktiska kostnaderna för att ersätta en jordbrukare, en fysisk person som är en medlem i jordbrukshushållet eller en anställd under deras frånvaro från arbetet på grund av sjukdom, inbegripet deras barns eller en samboende persons allvarliga sjukdom som kräver ständig vård, semester, mammaledighet och föräldraledighet, obligatorisk militärtjänst, vid dödsfall eller för de kostnader som beskrivs i punkt (286) c.

    (304)

    Vikariatets totala varaktighet bör vara begränsad till tre månader per år och stödmottagare, med undantag för mammaledighet och föräldraledighet och obligatorisk militärtjänst. Med avseende på mödraledighet och föräldraledighet bör vikariatets varaktighet vara begränsad till sex månader i vart och ett av fallen. I vederbörligen motiverade fall får kommissionen dock tillåta en förlängning av tremånadersperioden och sexmånadersperioden. Med avseende på obligatorisk militärtjänst bör vikariatets varaktighet vara begränsad till tjänstgöringens varaktighet.

    Stödnivå

    (305)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    1.1.11.   Stöd för samarbete inom jordbrukssektorn

    (306)

    Kommissionen kommer att anse stöd för samarbete inom jordbrukssektorn förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget om det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (307)

    Detta avsnitt gäller hela jordbrukssektorn enligt definitionen i punkt (33) 9.

    (308)

    Stöd i detta avsnitt får inte beviljas för samarbete som endast omfattar forskningsorgan.

    (309)

    Stöd får endast beviljas för att främja samarbete som bidrar till att uppnå ett eller flera av de mål som anges i artikel 6.1 förordning (EU) 2021/2115.

    (310)

    Stödet bör beviljas för att främja samarbetsformer som inbegriper minst två aktörer oberoende av om de är verksamma inom jordbrukssektorn eller inte, men det ska vara ett villkor att samarbetet gynnar endast jordbrukssektorn, och huvudsakligen följande:

    (a)

    Samarbete mellan olika företag inom jordbrukssektorn och i livsmedelskedjan och andra aktörer verksamma inom jordbrukssektorn som bidrar till att landsbygdsutvecklingspolitikens mål och prioriteringar uppnås, inbegripet producentgrupper, kooperativ och branschorganisationer.

    (b)

    Skapande av kluster och nätverk.

    (c)

    Överlåtelse av jordbruksföretag, särskilt för generationsskifte på gårdsnivå (stöd får endast beviljas jordbrukare som vid insatsens slut har uppnått eller kommer att ha uppnått den pensionsålder som fastställts av den berörda medlemsstaten i enlighet med dess nationella lagstiftning).

    (311)

    Stödet får beviljas för samarbete som särskilt avser följande verksamheter:

    (a)

    Pilotprojekt.

    (b)

    Utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker inom jordbrukssektorn och livsmedelssektorn, endast i fråga om jordbruksprodukter.

    (c)

    Samarbete mellan små aktörer inom jordbrukssektorn för att utveckla gemensamma arbetsprocesser och dela anläggningar och resurser.

    (d)

    Horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor och lokala marknader.

    (e)

    Säljfrämjande verksamheter i ett lokalt sammanhang som främjar utvecklingen av korta leveranskedjor och lokala marknader.

    (f)

    Kollektiva åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

    (g)

    Gemensamma angreppssätt när det gäller miljöprojekt och pågående miljöarbete, inbegripet effektiv vattenförvaltning, användning av förnybar energi (62) och bevarande av odlingslandskap.

    (h)

    Horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan inom hållbart tillhandahållande av biomassa för användning i livsmedel om resultatet är en jordbruksprodukt och energiproduktion för egen konsumtion.

    (i)

    Genomförande, särskilt av andra grupper av offentliga och privata partner än de som definieras i artikel 31.2 b i förordning (EU) 2021/1060, av andra lokala utvecklingsstrategier än de som definieras i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060.

    (j)

    Andra samarbetsformer.

    (312)

    Stöd får endast beviljas för nya samarbetsformer, även befintliga sådana, om en ny verksamhet inleds.

    (313)

    Stöd för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor som avses i punkt (311) d och e får endast omfatta leveranskedjor med högst en mellanhand mellan jordbrukare och konsument.

    (314)

    Det samarbete som ska genomföras måste uppfylla de tillämpliga regler och krav som anges i det berörda avsnittet i dessa riktlinjer.

    Stödberättigande kostnader

    (315)

    Stödet täcker följande stödberättigande kostnader under förutsättning att de avser jordbruksverksamheter:

    (a)

    Kostnaderna för studier av det berörda området och genomförbarhetsstudier och för upprättande av en affärsplan eller annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060.

    (b)

    Löpande kostnader för samarbete, såsom lönen till en ”samordnare”.

    (c)

    Kostnader för de insatser som ska genomföras.

    (d)

    Kostnader för säljfrämjande verksamhet.

    (316)

    Stödet måste vara begränsat till högst sju år. I vederbörligen motiverade fall får stöd beviljas för en längre tidsperiod med avseende på de verksamheter som avses i punkt (311) i) och gemensamma miljö- och klimatåtgärder för att uppnå de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som anges i artikel 6.1 d, e och f i förordning (EU) 2021/2115.

    Stödnivå

    (317)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (318)

    Vad gäller de insatser som avses i punkt (314) c, vilka består av investeringar, måste stödet vara begränsat till de högsta stödnivåerna för investeringsstöd, på det sätt som anges i det berörda avsnittet om investeringsstöd.

    1.2.   Risk- och krishantering

    (319)

    Med avseende på vissa typer av risker och kriser inom jordbrukssektorn kan statligt stöd vara en lämplig stödform, eftersom jordbruksverksamheten som helhet är särskilt utsatt för risker och kriser. Det finns dock skillnader mellan företag verksamma inom primär jordbruksproduktion och företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, vilka vanligtvis har bättre möjligheter att skydda sig mot risker. Vissa stödkategorier ingeripna i detta avsnitt kommer därför endast att vara tillgängliga för företag verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (320)

    När statligt stöd beviljas till verksamheter som påverkas av risker och kriser kommer kommissionen att ta hänsyn till behovet av att undvika alltför stor snedvridning av konkurrensen genom att kräva ett minsta bidrag från producenter till förluster eller till kostnaderna för dessa stödåtgärder eller andra lämpliga åtgärder som bör vidtas för att minska risken för snedvridning av konkurrensen och se till att det statliga stödet står i proportion till de förluster som uppstått. I sin bedömning kommer kommissionen att ta hänsyn till stödmottagarens behov av att vidta lämpliga förebyggande åtgärder för att minimera det totala beviljade stödet.

    1.2.1.   Stöd för att kompensera för skador på jordbruksproduktion eller medlen för jordbruksproduktion och för att motverka skada

    1.2.1.1.   Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser

    (321)

    Kommissionen kommer att anse stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller exceptionella händelser förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.2 b i fördraget, under förutsättning att det uppfyller villkoren i detta avsnitt.

    (322)

    Detta avsnitt gäller jordbrukssektorn enligt definitionen i punkt (33).9.

    (323)

    Kommissionen har konsekvent intagit ståndpunkten att begreppen ”naturkatastrof” och ”exceptionell händelse” som avses i artikel 107.2 b i fördraget måste tolkas restriktivt, eftersom denna typ av stöd utgör ett undantag från det allmänna förbudet mot statligt stöd på den inre marknaden som anges i artikel 107.1 i fördraget. Detta har bekräftats av Europeiska unionens domstol (63).

    (324)

    Hittills har kommissionen godkänt att jordbävningar, snöskred, jordskred och översvämningar kan utgöra naturkatastrofer. Dessutom tar kommissionen hänsyn till initiativet för modernisering av det statliga stödet, som gör det möjligt att gruppera även följande kategorier av naturkatastrofer: tromber, orkaner, vulkanutbrott och skogsbränder av naturligt ursprung. Som exceptionella händelser har kommissionen hittills godtagit krig, inre oroligheter och strejker samt, med vissa förbehåll och beroende på deras omfattning, större kärnkraftsolyckor eller industriella olyckor och bränder som resulterar i omfattande förluster (64). Kommissionen kommer även fortsättningsvis att bedöma planer om beviljande av statligt stöd enligt artikel 107.2 b i fördraget i varje enskilt fall och med hänsyn till sin tidigare praxis inom detta område.

    (325)

    Följande kumulativa villkor gäller stöd som beviljas enligt detta avsnitt:

    (a)

    Medlemsstatens behöriga myndighet måste formellt ha erkänt händelsens karaktär av naturkatastrof eller exceptionell händelse.

    (b)

    Det måste finnas ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen och den skada som företaget lidit.

    (326)

    När så är lämpligt får medlemsstaterna på förhand fastställa kriterier på grundval av vilka det formella erkännande som avses i punkt (325) a ska anses vara beviljade.

    (327)

    Stödet måste betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det jordbruksföretaget är berättigat till.

    (328)

    Stödordningen måste införas inom tre år från den dag då händelsen inträffade och stödet måste betalas ut inom fyra år från den dagen. Med avseende på en viss naturkatastrof eller exceptionell händelse kommer kommissionen att bevilja separat anmält stöd som avviker från denna bestämmelse i vederbörligen motiverade fall, t.ex. på grund av händelsens karaktär och/eller omfattning eller på grund av att skadan uppstått med fördröjning eller är fortlöpande.

    (329)

    För att underlätta en snabb krishantering kommer kommissionen att godkänna ramstödordningar som inrättas på förhand för att kompensera för skador som orsakats av jordbävningar, snöskred, jordskred och översvämningar och av tromber, orkaner, vulkanutbrott och naturligt uppkomna skogsbränder, under förutsättning att villkoren för att bevilja stödet i fall som dessa är tydligt fastställda (65). I fråga om förhandsordningar måste medlemsstaterna iaktta den rapporteringsskyldighet som anges i punkt (651).

    (330)

    Stöd som beviljas för att kompensera för skador som orsakats av andra typer av naturkatastrofer än de som anges i punkt (324) och för skador som orsakats av exceptionella händelser måste anmälas individuellt till kommissionen.

    Stödberättigande kostnader

    (331)

    De stödberättigande kostnaderna är de belopp som förknippas med den skada som uppstått som en direkt följd av naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen, såsom denna bedömts antingen av en offentlig myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

    (332)

    Skadan kan omfatta följande:

    (a)

    Materiell skada på tillgångar, såsom byggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel.

    (b)

    Inkomstbortfall till följd av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av jordbruksproduktionen och produktionsmedlen.

    (333)

    Skadan måste beräknas för den enskilda stödmottagaren.

    (334)

    Beräkningen av de materiella skadorna måste baseras på de berörda tillgångarnas reparationskostnader eller ekonomiska värde före naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen. Den får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen orsakat, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen.

    (335)

    Inkomstbortfallet måste beräknas genom att

    (a)

    resultatet av multiplikationen av den producerade mängden jordbruksprodukter under det år då naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen inträffade, eller varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, subtraheras

    från

    (b)

    resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen, eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.

    (336)

    Beloppet får ökas med andra kostnader som stödmottagaren haft till följd av naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen och det måste minskas med eventuella kostnader som till följd av naturkatastrofen eller den exceptionella händelsen inte uppstått, som stödmottagaren annars skulle ha haft.

    (337)

    Index får användas vid beräkningen av stödmottagarens årsproduktion, under förutsättning att den beräkningsmetod som tillämpas gör det möjligt att fastställa en enskild stödmottagares faktiska förlust under ett givet år.

    (338)

    Kommissionen kan godta andra metoder för beräkning av skada, under förutsättning att den kan konstatera att resultaten av dessa metoder är representativa, inte grundar sig på onormalt god avkastning och inte leder till att någon mottagare överkompenseras. Beräkningen av skadans omfattning får anpassas efter varje produkts särdrag under tillämpning av något av följande:

    (a)

    Biologiska index (förlusten av biomassa) eller likvärdiga index för minskad avkastning som har fastställts på jordbruksföretagsnivå, lokal, regional eller nationell nivå.

    (b)

    Väderindex (bland annat regnmängd och temperatur) som har fastställts på lokal, regional eller nationell nivå.

    Stödnivå

    (339)

    Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för skadan, inbegripet ersättningar från försäkringar, får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    1.2.1.2.   Stöd för att kompensera för skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof

    (340)

    Kommissionen kommer att anse stöd för att kompensera för skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (341)

    Detta avsnitt gäller stöd som beviljas för att kompensera för skador som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof enligt definitionen i punkt (33)3. Detta gäller endast företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (342)

    Följande kumulativa villkor gäller stöd som beviljas enligt detta avsnitt:

    (a)

    Den berörda medlemsstatens behöriga myndighet måste formellt ha erkänt händelsens karaktär av allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

    (b)

    Det finns ett direkt orsakssamband mellan den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof och den skada som företaget lidit.

    (343)

    Medlemsstaterna får, när så är lämpligt, på förhand fastställa kriterier på grundval av vilka det formella erkännande som avses i punkt (342) a ska anses beviljas.

    (344)

    I fråga om förhandsordningar måste medlemsstaterna iaktta den rapporteringsskyldighet som anges i punkt (651).

    (345)

    Stödet måste betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det jordbruksföretaget är berättigat till.

    (346)

    Stödordningar måste inrättas inom tre år från den dag då den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inträffade. Stödet måste betalas ut inom fyra år från den dagen.

    Stödberättigande kostnader

    (347)

    De stödberättigande kostnaderna är kostnaderna för den skada som uppstått som en direkt följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, såsom denna bedömts antingen av en offentlig myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

    (348)

    Skadan omfattar följande:

    (a)

    Den materiella skadan på tillgångar, såsom byggnader, utrustning, maskiner, lager och produktionsmedel.

    (b)

    Inkomstbortfallet till följd av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av jordbruksproduktionen och produktionsmedlen.

    (349)

    Beräkningen av den skada som uppstått på grund av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof måste göras för den enskilda stödmottagaren.

    (350)

    Den materiella skadan på tillgångar som orsakats av en allvarlig klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof måste baseras på den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde före den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof. Den får inte överstiga de reparationskostnader eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof orsakat, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof.

    (351)

    Om stödmottagarens inkomstförlust som avses i punkt (348) b beräknas på växtodlings- eller djurnivå bör endast den materiella skada som avser den aktuella växtodlingen eller de aktuella djuren beaktas.

    (352)

    Inkomstbortfallet måste beräknas antingen på jordbrukets årliga produktionsnivå eller på växtodlings- eller djurnivå genom att

    (a)

    resultatet av multiplikationen av den producerade mängden jordbruksprodukter under det år då den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inträffade, eller varje påföljande år som påverkas av den fullständiga eller delvisa förstörelsen av produktionsmedlen, med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, subtraheras

    från

    (b)

    resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.

    (353)

    Beloppet får ökas med andra kostnader som stödmottagaren har haft till följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof. Beloppet måste minskas med eventuella kostnader som till följd av den allvarliga klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof inte uppstått, som stödmottagaren annars skulle ha haft.

    (354)

    Index får användas vid beräkningen av stödmottagarens årsproduktion, under förutsättning att den beräkningsmetod som tillämpas gör det möjligt att fastställa en enskild stödmottagares faktiska förlust under ett givet år.

    (355)

    Om ett litet eller medelstort företag grundades inom tre år efter den ogynnsamma klimathändelse som kan likställas med en naturkatastrof, ska hänvisningen till den årliga snittkvantiteten under tre- eller femårsperioderna i punkt (352) b förstås som en hänvisning till den kvantitet som hade producerats och säljs av ett genomsnittligt företag av samma storlek som det sökande, nämligen ett mikroföretag, ett litet företag eller ett medelstort företag inom den nationella eller regionala sektor som drabbats av den ogynnsamma händelse som kan likställas med en naturkatastrof.

    (356)

    Kommissionen kan godta andra metoder för beräkning av skada, under förutsättning att den kan konstatera att resultaten av dessa metoder är representativa, inte grundar sig på onormalt god avkastning och inte leder till att någon mottagare överkompenseras. Beräkningen av skadans omfattning får anpassas efter varje produkts särdrag under tillämpning av något av följande:

    (a)

    Biologiska index (förlusten av biomassa) eller likvärdiga index för minskad avkastning som har fastställts på jordbruksföretagsnivå, lokal, regional eller nationell nivå.

    (b)

    Väderindex (bland annat regnmängd och temperatur) som har fastställts på lokal, regional eller nationell nivå.

    Stödnivå

    (357)

    Stödet och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit för att kompensera för skadan, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar för den skada för vilken stöd ges, får inte överstiga 80 % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får ökas till 90 % i områden med naturliga eller andra begränsningar som är specifika för området.

    (358)

    Det stödbelopp som beviljas enligt detta avsnitt måste minskas med minst 50 % om det går till en stödmottagare som inte har tecknat en försäkring eller inte har betalat ekonomiska bidrag till gemensamma fonder som är godkända i medlemsstaten och täcker minst 50 % av deras genomsnittliga årsproduktion eller produktionsrelaterade inkomst och de statistiskt sett oftast förekommande klimatriskerna i den berörda medlemsstat eller region som omfattas av försäkringen. Minskningen kommer inte att vara tillämplig om en medlemsstat endast på ett övertygande sätt kan visa att ingen överkomlig försäkring som täcker de statistiskt sett vanligaste klimatriskerna i den berörda medlemsstaten eller regionen fanns tillgänglig vid den tidpunkt då skadan inträffade, trots att alla rimliga ansträngningar har gjorts.

    1.2.1.3   Stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar, växtskadegörare och angrepp av invasiva främmande arter och stöd för att kompensera för skador orsakade av djursjukdomar, växtskadegörare och angrepp av invasiva främmande arter

    (359)

    Kommissionen kommer att anse stöd för kostnaderna för förebyggande, kontroll och utrotning av djursjukdomar, växtskadegörare och angrepp av invasiva främmande arter och stöd för att avhjälpa skador som orsakats av dessa djursjukdomar, växtskadegörare och invasiva främmande arter förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 ni dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (360)

    Detta avsnitt gäller stöd som beviljas företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (361)

    Stöd får endast betalas ut om samtliga följande villkor är uppfyllda:

    (a)

    I fråga om djursjukdomar, växtskadegörare och angrepp av invasiva främmande arter finns det unionsregler eller nationella regler, oavsett om de är fastställda i lagar eller i andra författningar, och

    (b)

    dessa unionsregler eller nationella regler gäller något av följande:

    i)

    Ett offentligt program på unionsnivå, nationell nivå eller regional nivå för förebyggande, kontroll eller utrotning av den berörda djursjukdomen eller växtskadegörare.

    ii)

    Nödåtgärder som beslutats av medlemsstatens behöriga myndigheter.

    iii)

    Åtgärder för att utrota eller begränsa spridningen av en växtskadegörare i enlighet med artiklarna 17 och 18, artikel 28.1 och 28.2, artikel 29.1 och 29.1, artikel 30.1 och artikel 33.1 i förordning (EU) 2016/2031.

    iv)

    Åtgärder för att utrota eller begränsa spridningen av en invasiv främmande art som genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 1143/2014.

    (362)

    De program och åtgärder som avses i punkt (361) b måste innehålla en beskrivning av de berörda åtgärderna för förebyggande, kontroll och utrotning.

    (363)

    Stödet får inte avse åtgärder för vilka det i unionslagstiftning föreskrivs att kostnaden för sådana åtgärder ska bäras av stödmottagaren, såvida inte kostnaden för sådana stödåtgärder helt och hållet täcks av obligatoriska avgifter för stödmottagarna.

    (364)

    Stödet måste betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det jordbruksföretaget är berättigat till.

    (365)

    Individuellt stöd får inte beviljas om det är fastställt att sjukdomen eller angreppet från växtskadegöraren eller invasiva främmande arter orsakats avsiktligen eller av oaktsamhet av stödmottagaren.

    (366)

    Med avseende på djursjukdomar får stöd beviljas för sjukdomar som avses i förteckningen över djursjukdomar i artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, i den förteckning över zoonoser som fastställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 (66) och i förteckningen över djursjukdomar i den Terrestrial Animal Health Code som upprättats av Världsorganisationen för djurhälsa.

    (367)

    Stöd får också beviljas med avseende på nya sjukdomar som uppfyller kriterierna i artikel 6.2 i förordning (EU) 2016/429.

    (368)

    Stödordningar måste inrättas inom tre år från den dag då den kostnad eller skada som orsakats av djursjukdomen, växtskadegöraren eller de invasiva främmande återna uppstod. Stödet måste betalas ut inom fyra år från den dagen. Dessa villkor gäller inte kostnaderna som anges i punkt (370).

    (369)

    I fråga om förhandsordningar måste medlemsstaterna iaktta den rapporteringsskyldighet som anges i punkt (651).

    Stödberättigande kostnader

    (370)

    Vad gäller förebyggande åtgärder får stödet täcka följande stödberättigande kostnader:

    (a)

    Kostnader för biosäkerhetsåtgärder, även förebyggande av invasiva främmande arter .

    (b)

    Kostnader för hälsokontroller.

    (c)

    Kostnader för analyser, inbegripet in vitro-diagnostik.

    (d)

    Kostnader för tester och andra undersökningsåtgärder, inbegripet TSE- och BSE-tester.

    (e)

    Kostnader för inköp, lagring, insättande och distribution av vaccin, mediciner, ämnen för behandling av djur, behandlingar och växtskyddsprodukter och biocidprodukter.

    (f)

    Kostnader för förebyggande slakt eller utslaktning av djur eller destruktion av animaliska produkter och växter.

    (g)

    Kostnader för rengöring och desinfektion av företaget och utrustningen på grundval av epidemiologiska överväganden och patogenens eller vektorns särdrag.

    (371)

    Vad gäller kontroll- och utrotningsåtgärder, får stödet täcka följande stödberättigande kostnader:

    (a)

    Kostnader för tester och andra undersökningsåtgärder när det gäller djursjukdomar, inbegripet TSE- och BSE-tester.

    (b)

    Kostnader för inköp, lagring, insättande och distribution av vaccin, mediciner, ämnen för behandling av djur, behandlingar och växtskyddsprodukter.

    (c)

    Kostnader för slakt eller utslaktning och destruktion av djur och destruktion av produkter knutna till dem, eller destruktion av växter, inbegripet de som dör eller destrueras till följd av vaccination eller andra åtgärder som beslutats av medlemsstatens behöriga myndigheter, samt för rengöring och desinficering av företaget och utrustningen.

    (d)

    Kostnader för inköp, lagring, administration och distribution av växtskyddsmedel för att hantera invasiva främmande arter.

    (e)

    Kostnader för inköp, lagring, fördelning och spridning av fällor eller annan utrustning för att hantera invasiva främmande djurarter.

    (372)

    Stöd avseende de stödberättigande kostnader som avses i punkterna (370) och (371) måste beviljas i form av subventionerade tjänster och måste betalas ut till den som tillhandahåller åtgärderna för förebyggande, kontroll och utrotning, med undantag för de stödberättigande kostnader som avses i punkterna (370) e och (371) b och de stödberättigande kostnader som avses i punkterna (370) f och (371) c i fråga om växtskadegörare och för rengöring och desinfektion av företaget och utrustningen. Mot uppvisande av ett bevis på de uppkomna kostnaderna för den beviljande myndigheten får, i vederbörligen motiverade fall, stöd i förhållande till andra kostnader som avses i punkterna (370) och (371) betalas ut direkt till en stödmottagare som ersättning för de faktiska kostnader som uppstått .

    (373)

    Vad gäller stöd för att kompensera för skador orsakade av djursjukdomar, växtskadegörare eller invasiva främmande arter, får kompensationen beräknas endast i förhållande till följande:

    (a)

    Marknadsvärdet av de djur som har slaktats eller avlivats eller som har dött eller de produkter, knutna till dem, eller de växter som destruerats

    i)

    som ett resultat av djursjukdomen, växtskadegöraren eller angrepp av invasiva främmande arter,

    ii)

    som en del av ett offentligt program eller en åtgärd som avses i punkt (361) b,

    (b)

    inkomstbortfall till följd av karantäntvång och svårigheter när det gäller återställande av djurbesättningen eller återplantering och obligatoriskt växelbruk som åläggs som en del av ett offentligt program eller en åtgärd som avses i punkt (361) b.

    (374)

    Detta belopp ska minskas med följande:

    (a)

    Eventuella kostnader som inte uppkommit direkt på grund av djursjukdomen, växtskadegöraren eller invasiva främmande arter som stödmottagaren annars skulle ha ådragit sig.

    (b)

    Eventuella intäkter från försäljning av produkter med anknytning till de djur som slaktats eller avlivats och till de växter som destruerats i förebyggande syfte eller utrotningssyfte på begäran av medlemsstatens behöriga myndigheter.

    (375)

    Det marknadsvärde som avses i punkt (373) a måste fastställas på grundval av värdet av djuren, produkterna eller växterna omedelbart innan varje misstanke om djursjukdomen eller växtskadegöraren eller angreppet av invasiva främmande arter väcktes eller bekräftades.

    (376)

    Det stöd som avses i punkt(373) måste begränsas till de kostnader och skador som orsakas av djursjukdomar, växtskadegörare och angrepp, för vilka medlemsstatens behöriga myndighet har gjort något av följande:

    (a)

    Den har formellt erkänt ett utbrott, i fråga om en djursjukdom.

    (b)

    Den har formellt bekräftat förekomsten av växtskadegörare eller invasiva främmande arter.

    (377)

    I väl motiverade undantagsfall kan kommissionen godta andra kostnader som uppstått vid utförandet av nödvändiga åtgärder än de som anges i detta avsnitt.

    Stödnivå

    (378)

    Stödet och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar eller gemensamma fonder, för samma stödberättigande kostnader får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    1.2.1.4   Stöd för avlivade eller självdöda djur

    (379)

    Kommissionen kommer att anse stöd för åtaganden om självdöda djur förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget om det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (380)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (381)

    Stödet måste vara villkorat av att det finns ett enhetligt övervakningsprogram som säkerställer ett säkert bortskaffande av avlivade eller självdöda djur i den berörda medlemsstaten.

    Stödnivå

    (382)

    Följande stödnivåer gäller i förhållande till de stödberättigande kostnader som förtecknas nedan:

    (a)

    Stöd på upp till 100 % av kostnaderna för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur och 75 % av kostnaderna för destrueringen av sådana avlivade eller självdöda djur. Stöd för kostnaderna för premier för försäkring som täcker kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur får beviljas i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 1.2.1.6.

    (b)

    Stöd på upp till 100 % av kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur om stödet finansieras via avgifter eller obligatoriska bidrag till finansieringen av bortskaffandet och destrueringen av sådana avlivade eller självdöda djur, under förutsättning att sådana avgifter eller bidrag är begränsade till och direkt påläggs köttsektorn.

    (c)

    Stöd på 100 % av kostnaderna för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur om det finns en skyldighet att utföra TSE-tester på djuren i fråga eller i fråga om ett utbrott av en djursjukdom som avses i punkt (366).

    (383)

    Stödet måste tillhandahållas i form av subventionerade tjänster, förutom när stödmottagaren är en djuruppfödare som också agerar som tjänsteleverantör.

    (384)

    Stödet får, som ett sätt underlätta administrationen, betalas ut till ekonomiska aktörer eller organ som uppfyller samtliga av följande villkor:

    (a)

    De är verksamma i produktionsled efter de företag som är verksamma inom animaliesektorn.

    (b)

    De tillhandahåller tjänster som har samband med bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur.

    (385)

    När det gäller avlivade eller självdöda djur och slaktavfall kommer kommissionen inte att godkänna stöd för avlivade eller självdöda djur till aktörer som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och stöd för att täcka kostnaderna för bortskaffande av slaktavfall. Statligt stöd för investeringar som görs i samband med bortskaffande av slaktavfall kommer att granskas i enlighet med de regler som är tillämpliga på investeringsstöd.

    1.2.1.5   Stöd för att kompensera för skador orsakade av skyddade djur

    (386)

    Skador på utrustning, infrastruktur, djur och växter som orsakats av skyddade djur har varit ett växande problem. Framgången för unionens skyddspolitik är bland annat beroende av att konflikter mellan skyddade djur och jordbrukare hanteras effektivt. Därför, och i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen, kommer kommissionen att anse stöd för att kompensera för skador orsakade av skyddade djur förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (387)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (388)

    I syfte att minska risken för snedvridning av konkurrensen och skapa incitament för att minimera risken måste stödmottagarna lämna ett minimibidrag. Detta bidrag måste ha formen av förebyggande åtgärder, såsom säkerhetsstängsel när så är möjligt eller vakthundar för boskap, som står i proportion till risken för skada orsakad av skyddade djur i det berörda området. Denna punkt ska inte vara tillämplig på det första angrepp som utförts av ett skyddat djur i ett visst område. Om det inte går att vidta förebyggande åtgärder på något rimligt sätt, måste den berörda medlemsstaten därutöver visa att det är omöjligt att vidta sådana förebyggande åtgärder, för att stödet ska kunna betraktas som förenligt med den inre marknaden.

    (389)

    Ett direkt orsakssamband mellan de skador som har uppstått och det skyddade djurets beteende måste fastställas av medlemsstaten.

    (390)

    Stödet måste betalas direkt till det berörda företaget eller till en producentgrupp eller producentorganisation som det företaget är medlem i. Om stödet betalas till en producentgrupp eller producentorganisation får stödbeloppet inte överstiga det stödbelopp som det jordbruksföretaget är berättigat till.

    (391)

    Stödordningar måste inrättas inom tre år från den dag då den händelse som orsakade skadan inträffade. Stödet måste betalas ut inom fyra år från den dagen.

    Stödberättigande kostnader

    (392)

    De stödberättigande kostnaderna är kostnaderna som uppstått som en direkt följd av den händelse som orsakade skadan, såsom denna bedömts antingen av en myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

    (393)

    De stödberättigande kostnaderna får omfatta följande:

    (a)

    Skador på grund av dödade djur eller förstörda växter: De stödberättigande kostnaderna baseras på marknadsvärdet för det djur som dödats eller de växter som förstörts av de skyddade djuren.

    (b)

    Indirekta kostnader: Veterinärkostnader för behandling av skadade djur och arbetskostnader i samband med sökandet efter saknade djur. Inkomstbortfall på grund av lägre produktionsresultat till följd av angrepp från skyddade djur.

    (c)

    Materiella skador på följande tillgångar: Jordbruksbyggnader, jordbruksmaskiner och jordbruksmaskiner samt lager. Beräkningen av de materiella skadorna måste baseras på den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde före den händelse som orsakade skadan. Den får inte överstiga den reparationskostnad eller den minskning av det skäliga marknadsvärde som den händelse som orsakade skadan gett upphov till, det vill säga skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter händelsen.

    (394)

    Stödbeloppet måste minskas med eventuella kostnader som inte uppstått på grund av den händelse som orsakade skadan, vilka stödmottagaren annars skulle ha ådragit sig och eventuella intäkter från försäljningen av produkter med koppling till de djur som avlivats eller de växter som förstörts av de skyddade djuren.

    (395)

    Skadan måste beräknas för den enskilda stödmottagaren.

    (396)

    Inkomstbortfallet måste beräknas antingen på jordbrukets årliga produktionsnivå eller på djur- eller växtodlingsnivå eller genom att

    (a)

    resultatet av multiplikationen av den mängd jordbruksprodukter som framställts under det år då den händelse som orsakade skadan inträffade med det genomsnittliga försäljningspriset under det året, från

    (b)

    resultatet av multiplikationen av den genomsnittliga årliga producerade mängden jordbruksprodukter under den treårsperiod som föregick händelsen som orsakade skadan eller genomsnittet under tre år inom den femårsperiod som föregick händelsen som orsakade skadan, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas, med det genomsnittliga försäljningspriset.

    (397)

    Investeringar i samband med åtgärder för att förhindra skada orsakad av skyddade djur får ges stöd enligt villkoren i avsnitt 1.1.1.1 i denna del om stöd till investeringar i jordbruksföretag.

    Stödnivå

    (398)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (399)

    Kompensation för de indirekta kostnader som avses i punkt (393) b måste vara proportionerlig i förhållande till de direkta kostnader som avses i punkt (393) a och får inte överstiga 80 % av de totala indirekta stödberättigande kostnaderna.

    (400)

    Stödet och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit för att kompensera för skadorna, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar för den skada för vilken stöd ges, får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    1.2.1.6   Stöd för betalning av försäkringspremier

    (401)

    I många fall är försäkringar ett utmärkt verktyg för god risk- och krishantering. Med tanke på att jordbrukare ofta har begränsade ekonomiska möjligheter är kommissionen därför positivt inställd till statligt stöd för försäkringspremier om försäkringen huvudsakligen avser primär jordbruksproduktion.

    (402)

    Kommissionen kommer att anse att stöd till förmån för jordbrukare för betalningen av försäkringspremier är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i de gemensamma bedömningsprinciperna i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (403)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (404)

    Stöd får inte utgöra ett handelshinder på den inre marknaden för försäkringstjänster. Stödet får särskilt inte begränsas till försäkringar som tillhandahålls av ett enda försäkringsbolag eller en grupp av företag eller villkoras av att försäkringsavtalet ingåtts med ett företag som har säte i den berörda medlemsstaten.

    (405)

    Återförsäkringssystem kommer att granskas från fall till fall.

    Stödberättigande kostnader

    (406)

    De stödberättigande kostnaderna är kostnaderna för premier för försäkring för att täcka skador som orsakats av naturkatastrofer eller exceptionella händelser, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar, och växtskadegörare samt invasiva främmande arter, bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur samt skador orsakade av skyddade djur, i den mening som avses i avsnitten 1.2.1.1, 1.2.1.2, 1.2.1.3, 1.2.1.4 och 1.2.1.5, och av andra allvarliga klimathändelser och/eller skador orsakade av miljöolyckor.

    (407)

    Försäkringen får endast ersätta kostnaden för att avhjälpa de skador som avses i punkt (406) och får inte vara kopplad till krav på eller specificering av framtida produktionstyp eller produktionsvolym.

    (408)

    Vad gäller stöd till försäkringspremier för försäkring mot förluster orsakade av miljöolyckor, måste en miljöolycka formellt erkännas som sådan av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

    (409)

    Medlemsstaterna får när så är lämpligt på förhand fastställa kriterier på grundval av vilka det formella erkännandet ska anses beviljas.

    (410)

    Index som avses i punkterna (337) och (338) får användas för att beräkna stödmottagarens årliga jordbruksproduktion och förlustens omfattning.

    Stödnivå

    (411)

    Stödsnivån får inte överstiga 70 % av kostnaderna för försäkringspremien. Med avseende på stöd för bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur, får stödnivån inte överstiga 100 % av kostnaden för försäkringspremien vad gäller försäkringspremier för bortskaffande av avlivade eller självdöda djur och 75 % av kostnaden för försäkringspremien vad gäller försäkringspremier för destruering av avlivade eller självdöda djur.

    (412)

    Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som är stödberättigande genom att tillämpa lämpliga stödtak.

    1.2.1.7   Stöd för ekonomiska bidrag till gemensamma fonder

    (413)

    Kommissionen kommer att anse stöd för ekonomiska bidrag till gemensamma fonder för utbetalning av ersättning till jordbrukare förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (414)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (415)

    Den berörda gemensamma fonden måste

    (a)

    vara godkänd av den behöriga myndigheten i medlemsstaten i enlighet med nationell rätt,

    (b)

    ha en klar och tydlig strategi för inbetalningar till och uttag från fonden,

    (c)

    ha tydliga regler om fördelning av ansvar för eventuella skulder.

    (416)

    Medlemsstaterna måste fastställa regler för inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, särskilt regler för beviljande av ersättning och för förvaltning och övervakning av efterlevnaden av dessa regler. Medlemsstaterna måste se till att det i fondarrangemangen föreskrivs sanktioner vid försummelse från stödmottagarens sida.

    Stödberättigande kostnader

    (417)

    De stödberättigande kostnaderna är kostnaderna för ekonomiska bidrag till gemensamma fonder för att betala ut ersättning till jordbrkare för skador ömsesidiga premier för försäkring för att täcka skador som orsakats av naturkatastrofer eller exceptionella händelser, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, djursjukdomar, och växtskadegörare samt invasiva främmande arter, bortskaffande och destruering av avlivade eller självdöda djur samt skador orsakade av skyddade djur, i den mening som avses i avsnitten 1.2.1.1, 1.2.1.2, 1.2.1.3, 1.2.1.4 och 1.2.1.5, och av andra allvarliga klimathändelser och/eller skador orsakade av miljöolyckor. De ekonomiska bidragen får endast avse de belopp som betalats ut från den gemensamma fonden som ekonomisk ersättning till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (418)

    Vad gäller stöd för bidrag till gemensamma fonder för att betala ersättning för skador orsakade av miljöolyckor, måste en miljöolycka formellt erkännas som sådan av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

    (419)

    Medlemsstaterna får när så är lämpligt på förhand fastställa kriterier för det formella erkännandet av en sådan olycka.

    (420)

    Index som avses i punkterna (337) och (338) får användas för att beräkna stödmottagarens årliga jordbruksproduktion och förlustens omfattning.

    Stödnivå

    (421)

    Stödet får inte överstiga 70 % av de stödberättigande kostnaderna.

    1.3.   Andra typer av stöd inom jordbrukssektorn

    1.3.1.   Stöd för nedläggning av produktionskapacitet

    (422)

    Detta avsnitt gäller hela jordbrukssektorn enligt definitionen i punkt (33) 9.

    1.3.1.1.   Nedläggning av kapacitet av skäl som rör djurs, växters eller människors hälsa eller av hygieniska, etiska miljömässiga eller klimatpolitiska skäl

    (423)

    Kommissionen kommer att anse stöd för nedläggning av kapacitet förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (424)

    Nedläggningen av kapacitet görs av skäl som rör djurs, växters eller människors hälsa eller av hygieniska, etiska eller miljömässiga skäl, såsom för att minska den samlade djurtätheten.

    (425)

    Stödmottagaren ska lämna ett minsta bidrag i form av ett definitivt och oåterkalleligt beslut att avbryta eller slutgiltigt lägga ned berörd produktionskapacitet. Detta beslut kommer att innebära att företaget i fråga antingen lägger ned kapaciteten helt och hållet eller, om detta är vederbörligen motiverat, delvis lägger ned kapaciteten. Det krävs rättsligt bindande åtaganden från mottagaren att nedläggningen av den berörda produktionskapaciteten är definitiv och oåterkallelig och att mottagaren inte kommer att inleda samma verksamhet någon annanstans. Dessa åtaganden måste även vara bindande för eventuella framtida köpare av den berörda marken eller anläggningen.

    (426)

    Endast företag som faktiskt har producerat, och endast produktionskapacitet som har varit i faktiskt och konstant bruk, under de senaste fem åren före nedläggningen av kapaciteten är stödberättigade. Om produktionskapaciteten redan är definitivt nedlagd eller om en sådan nedläggning är oundviklig, ingen ansträngning för (tillräckligt) minimibidrag föreligger från mottagaren, och stöd inte får beviljas.

    (427)

    Kommissionen förbehåller sig rätten att förena godkännandet av stödet med ytterligare villkor.

    (428)

    Endast företag som uppfyller unionsnormer är berättigade till stöd. Företag som inte uppfyller unionsnormer och som ändå skulle vara tvungna att upphöra med sin produktion kan inte få stöd.

    (429)

    Öppna jordbruksmarker som tas ur produktion måste, för undvikande av erosion och andra negativa miljöeffekter, i princip beskogas eller omvandlas till ett naturområde inom en tvåårsperiod och på ett sådant sätt att det säkerställs att negativa miljöeffekter undviks. För att undvika negativa klimateffekter bör jordbruksmark som ställts om till våt- eller torvmark inte beskogas på ett olämpligt sätt. Alternativt får öppen jordbruksmark användas igen 20 år efter det att nedläggningen faktiskt genomförts. Till dess måste sådana jordbruksmarker hållas i ett skick som överensstämmer med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med motsvarande normer som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115 och tillämpliga genomförandebestämmelser. Stängningen av anläggningar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (67) måste ske i enlighet med artiklarna 11 och 22 i det direktivet.

    (430)

    Stöd som beviljas enligt en stödordning måste vara tillgängligt för alla stödberättigade företag.

    Stödberättigande kostnader

    (431)

    Stödet omfattar kompensation för värdeförluster på tillgångar, beräknade som tillgångarnas aktuella försäljningsvärde.

    (432)

    Utöver kompensationen för värdeförluster på tillgångar får vid nedläggning av kapacitet av miljö- eller klimatskäl ett stimulansbidrag på högst 20 % av tillgångarnas värde betalas.

    (433)

    Kompensation får också beviljas för kostnaderna för destruktion av produktionskapacitet.

    (434)

    Stödet får också betalas ut för att kompensera för de obligatoriska sociala kostnader som uppkommit till följd av genomförandet av beslutet om nedläggning.

    (435)

    Stöd för beskogning och omställning till naturområden måste beviljas i enlighet med reglerna i avsnitten 2.1.1 och 2.1.2 och reglerna om icke-produktiva investeringar i avsnitt 1.1.1.1 i denna del.

    Stödnivå

    (436)

    Den högsta stödnivån fastställs enligt följande:

    (a)

    Upp till 100 % för kompensation för värdeförlusterna på tillgångar, för kompensation för kostnaderna för destruktionen av produktionskapaciteten och för att kompensera för de obligatoriska sociala kostnader som uppkommit till följd av genomförandet av beslutet om nedläggning.

    (b)

    Upp till 120 % för kompensation för värdeförlusterna på tillgångar vid nedläggning av kapacitet av miljöskäl.

    1.3.1.2.   Nedläggning av kapacitet av andra skäl

    (437)

    Kommissionen kommer att anse stöd för nedläggning av kapacitet av andra skäl än de som anges i punkt (424) förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (438)

    Nedläggningen måste göras på grund av omstrukturering av sektorn, diversifiering eller förtidspensionering.

    (439)

    Villkoren i punkterna (425)–(429) måste vara uppfyllda.

    (440)

    Som anges i punkt (62) får stöd som utgör hinder för mekanismerna hos den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter inte beviljas. Stödordningar som gäller sektorer med produktionsbegränsningar eller kvotering kommer att bedömas från fall till fall.

    (441)

    Stödet måste ingå i ett program som har fastställda mål och en angiven tidsplan och som syftar till omstrukturering av sektorn, diversifiering eller förtidspensionering.

    (442)

    För att få en snabb effekt på marknaden bör ordningar som syftar till att lägga ned kapacitet begränsas till högst sex månader för insamling av ansökningar om deltagande och till ytterligare 12 månader för faktisk nedläggning. Kommissionen kommer inte att godkänna stödordningar med en varaktighet på mer än tre år, eftersom erfarenheten har visat att sådana stödordningar kan leda till att nödvändiga förändringar senareläggs.

    (443)

    Stödordningen måste vara tillgänglig för alla ekonomiska aktörer i den berörda sektorn på samma villkor. För att få största möjliga effekt måste medlemsstaten använda ett transparent och öppet system för inbjudningar att anmäla intresse där alla potentiellt intresserade företag inbjuds offentligt att delta. Stödordningen måste samtidigt förvaltas på ett sådant sätt att konkurrensbegränsande avtal eller samordnade förfaranden mellan berörda företag varken fordras eller underlättas.

    Stödberättigande kostnader och stödnivå

    (444)

    Bestämmelserna om stödberättigande kostnader och stödnivåer i avsnitt 1.2.2.1 är tillämpliga, med undantag för de kostnader som avses i punkt (432).

    1.3.2.   Stöd för flytt av jordbruksverksamhet

    (445)

    Kommissionen kommer att anse stöd för flytt av jordbruksverksamhet förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (446)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion.

    (447)

    Flytten av jordbruksverksamheten måste eftersträva ett mål av allmänt intresse, såsom miljö- eller hälsoskäl, eller djurs, växters eller människors hälsa. Det allmänna intresse som åberopas för att motivera att stöd beviljas enligt detta avsnitt måste anges i den berörda medlemsstatens tillämpliga bestämmelser. Stödmottagaren måste lämna ett minimibidrag i form av ett åtagande om att återställa det övergivna området i ett ekologiskt tillfredsställande skick, inbegripet nedmontering och destruktion av de anläggningar som finns på det övergivna området.

    (448)

    Stöd i detta avsnitt, som omfattar investeringar som anges i punkt (449) b och c, måste uppfylla de allmänna villkor för investeringsstöd som anges i punkt (143) i dessa riktlinjer.

    Stödnivåer

    (449)

    Följande stödnivåer gäller:

    (a)

    Om flytten av jordbruksverksamheten består i nedmontering, flytt och återuppbyggnad eller övertagande av andra befintliga anläggningar och återlämnande av den övergivna platsen i ett ekologiskt tillfredsställande skick, får stödnivån uppgå till 100 % av de faktiska kostnaderna.

    (b)

    Om flytten leder till en modernisering av anläggningarna eller en ökning av produktionskapaciteten gäller de stödnivåer för investeringar som avses i punkterna (159), (160), (161) och (162) avseende de kostnader som har samband med moderniseringen anläggningarna eller ökningen av produktionskapaciteten. Vid tillämpningen av denna punkt anses ett rent ersättande av en befintlig byggnad eller anläggning med en ny, modern byggnad eller anläggning, utan att i grunden förändra produktionens karaktär eller den teknik som används, inte ha samband med moderniseringen.

    (c)

    Om flytten avser verksamheter som ligger i närheten av landsbygdssamhällen och syftar till att förbättra livskvaliteten eller att förbättra landsbygdssamhällets miljöprestanda och avser småskalig infrastruktur, får stödnivån uppgå till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    1.3.3.   Stöd till animaliesektorn

    (450)

    Kommissionen har en positiv inställning till stöd som bidrar till att den genetiska kvaliteten i unionens djurbesättningar bibehålls och förbättras. Den kommer därför att anse stöd till animaliesektorn förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (451)

    Detta avsnitt gäller mikroföretag samt små och medelstora företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion. Kommissionen kommer inte att godkänna statligt stöd för kostnader som omfattas av detta avsnitt till förmån för stora företag.

    (452)

    Stödet bör tillhandahållas i form av en subventionerad tjänst och bör inte innebära direktstöd till stödmottagarna.

    Stödberättigande kostnader

    (453)

    Stödet omfattar kostnaderna för upprättande och upprätthållande av stamböcker och tester som utförs av eller på uppdrag av tredje man för att fastställa djurens genetiska kvalitet eller avkastning, med undantag för kontroller som utförs av djurens ägare och rutinkontroller av mjölkens kvalitet.

    (454)

    De stödberättigande kostnaderna är följande:

    (a)

    Följande administrativa kostnader för upprättande och upprätthållande av stamböcker som avses i punkt (453):

    i)

    Insamling och administration av uppgifter om djur, t.ex. ett djurs ursprung, dess födelsedatum, inseminationsdatum, dödsdatum och dödsorsak, och expertens utvärdering, uppdatering och bearbetning av de uppgifter som behövs för att upprätta och upprätthålla stamböcker.

    ii)

    Administrativt arbete avseende registreringen av relevanta uppgifter om djur i stamböckerna.

    iii)

    Kostnader för uppdatering av programvara för förvaltning av uppgifter i stamböckerna.

    iv)

    Kostnader för offentliggörande på internet av information om stamböcker och av uppgifter från stamböckerna.

    v)

    Andra därmed sammanhängande administrativa kostnader.

    (b)

    Följande administrativa kostnader för tester för att avgöra besättningens avkastning eller genetiska kvalitet som avses i punkt (453):

    i)

    Kostnader för tester eller kontroller.

    ii)

    Därmed sammanhängande kostnader för insamling och utvärdering av uppgifter som erhållits från sådana tester och kontroller med avseende på att förbättra djurens hälsa och nivån på miljöskyddet.

    iii)

    Därmed sammanhängande kostnader för insamling och utvärdering av uppgifter som erhållits från sådana tester och kontroller med syfte att bedöma djurens genetiska kvalitet för genomförandet av avancerade förökningstekniker och för bevarande av den genetiska mångfalden,

    iv)

    Administrativa kostnader i förhållande till de kostnader som anges ovan i leden i-iii.

    Stödnivå

    (455)

    Stödet får täcka högst 100 % av finansieringen av de administrativa kostnaderna för att upprätta och föra de stamböcker som avses i punkt (454) a.

    (456)

    Stöd kan täcka högst 70 % av kostnaderna för tester som utförs av eller på uppdrag av tredje part för att avgöra besättningens avkastning eller genetiska kvalitet, vilket avses i punkt (454) b.

    1.3.4.   Stöd för säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter

    (457)

    Kommissionen kommer att anse att stöd för främjande av jordbruksprodukter och livsmedelsprodukter framställda från jordbruksprodukter, förtecknade i bilaga I till förordning (EU) 1144/2014 är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (458)

    Detta avsnitt gäller hela jordbrukssektorn enligt definitionen i punkt (33).9 i dessa riktlinjer. Endast mikroföretag samt små och medelstora företag kan få stöd för anordnande av tävlingar, mässor eller utställningar som avses i punkt (468) a.

    (459)

    Den säljfrämjande åtgärden måste vara utformad för att antingen informera allmänheten om jordbruksprodukternas egenskaper, till exempel genom att anordna tävlingar, delta i mässor och PR-arrangemang, genom popularisering av vetenskaplig kunskap eller faktapublikationer, eller att uppmuntra ekonomiska aktörer eller konsumenter att köpa den berörda jordbruksprodukten genom säljfrämjande kampanjer. Den säljfrämjande åtgärden får genomföras på den inre marknaden och i tredjeland.

    (460)

    De säljfrämjande åtgärderna får

    (a)

    vara inriktade på produkter täckta av de kvalitetssystem som avses i punkt (274), eller

    b)

    vara av generisk karaktär och gynna alla tillverkare av den berörda produkttypen.

    (461)

    De säljfrämjande åtgärderna måste vara förenliga med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 (68) och i förekommande fall med särskilda märkningsregler.

    (462)

    Medlemsstaterna måste till kommissionen översända representativa prover på säljfrämjande material när de anmäler ett enskilt stöd eller en stödordning för en säljfrämjande åtgärd. Om detta material inte finns tillgängligt vid tidpunkten för anmälan bör det göras ett åtagande om att tillhandahålla det i ett senare skede och under alla omständigheter innan den säljfrämjande åtgärden inleds.

    (463)

    Säljfrämjande åtgärder som överskrider det tröskelvärde för anmälan som avses i punkt (35) b måste anmälas individuellt.

    (464)

    Säljfrämjande åtgärder får tillhandahållas av producentgrupper eller andra organisationer, oberoende av deras storlek. Om den säljfrämjande åtgärden genomförs av producentgrupper eller andra organisationer får deltagandet inte villkoras av medlemskap i dessa grupper eller organisationer och eventuella bidrag i form av administrationsavgifter för gruppen eller organisationen måste vara begränsade till kostnaden för att tillhandahålla åtgärden.

    (465)

    Stödet måste beviljas i någon av följande former:

    (a)

    I form av subventionerade tjänster.

    (b)

    På grundval av ersättning för stödmottagarens faktiska kostnader.

    (c)

    Med avseende på stöd för symboliska priser, även i kontant form.

    (466)

    Genom undantag från punkt (465) får stöd för säljfrämjande kampanjer endast beviljas som naturaförmån i form av subventionerade tjänster.

    (467)

    Stöd för symboliska priser som avses i punkt (468) a v får betalas ut till den som vidtar de säljfrämjande åtgärderna endast om priset verkligen har tilldelats och vid uppvisande av bevis på priset.

    Stödberättigande kostnader

    (468)

    Följande kostnader för att främja jordbruksprodukter är stödberättigande:

    (a)

    Avseende anordnande av och deltagande i tävlingar, mässor och utställningar, under förutsättning att stödet är tillgängligt för alla stödberättigade i det berörda området enligt objektivt utformade villkor:

    i)

    Deltagaravgifter.

    ii)

    Resekostnader och kostnader för transport av produkter som deltar i tävlingar, handelsmässor och utställningar.

    iii)

    Kostnader för publikationer och webbplatser som tillkännager evenemanget.

    iv)

    Hyra för lokaler och montrar och kostnaderna för att montera och nedmontera dem.

    v)

    Symboliska priser upp till ett värde av 3 000 euro per pris och vinnare av en tävling.

    (b)

    Kostnaderna för publikationer i tryckt och elektronisk media, webbplatser, inslag i elektronisk media, i radio eller tv, som syftar till att lägga fram faktauppgifter om producenter från en viss region eller producenter av en viss jordbruksprodukt, under förutsättning att uppgifterna är neutrala och att alla producenter har samma möjligheter att få vara med i publikationen.

    (c)

    Kostnaderna för att sprida vetenskaplig kunskap och faktauppgifter om

    i)

    kvalitetssystem som avses i punkt (274) och som är öppna för jordbruksprodukter från andra medlemsstater och tredjeländer,

    ii)

    generiska jordbruksprodukter och deras fördelar i näringshänseende och förslag på användning av dem.

    (d)

    Kostnaderna för konsumentinriktade säljfrämjande kampanjer som anordnas i medier eller butiker samt kostnaderna för allt säljfrämjande material som distribueras direkt till konsumenter.

    Hänvisning till enskilda företag, varumärken eller ursprung

    (469)

    Säljfrämjande verksamheter som avses i punkt (468) c och säljfrämjande kampanjer som avses i punkt (468) d, särskilt sådana som är av generisk art och gagnar alla producenter av den berörda produkttyp som avses i punkt (468) b, får inte hänvisa till enskilda företag, varumärken eller ursprung. Säljfrämjande verksamheter som avses i punkt (468) d får inte begränsas till produkter från ett eller flera särskilda företag. Kommissionen kommer inte att förklara statligt stöd för säljfrämjande åtgärder förenligt om det finns risk för att det skadar försäljningen av produkter från andra medlemsstater eller ställer dessa produkter i ett sämre ljus.

    (470)

    Inskränkningen rörande hänvisningen till ursprung i punkt (469), första meningen, gäller inte

    (a)

    säljfrämjande verksamheter och säljfrämjande kampanjer som avses i punkt (468) c och d, vilka särskilt rör produkter vilka omfattas av kvalitetssystem som avses i punkt (274), under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

    (i)

    Om den säljfrämjande åtgärden eller kampanjen särskilt avser beteckningar som är erkända av unionen, av det slag som avses i avdelning II i förordning (EU) nr 1151/2012, får den hänvisa till produkternas ursprung, under förutsättning att uppgiften exakt motsvarar den som registrerats av unionen.

    (ii)

    Om den säljfrämjande åtgärden eller kampanjen gäller produkter som omfattas av kvalitetssystem av annat slag än system för beteckningar som är erkända av unionen och som avses i avdelning II i förordning (EU) nr 1151/2012, får det hänvisas till produkternas ursprung under förutsättning att hänvisningen är sekundär i förhållande till budskapet. För att avgöra om hänvisningen till ursprung är sekundär kommer kommissionen att ta hänsyn till den övergripande textmängden, symbolens storlek, inbegripet bilder och den allmänna presentation där det hänvisas till ursprunget, jämfört med den text eller den symbol som hänvisar till det viktigaste försäljningsargumentet, det vill säga den del av den säljfrämjande verksamheten som inte är specifikt inriktad på produktens ursprung. Hänvisningen till ursprung får inte vara diskriminerande, får inte syfta till att stimulera till konsumtion av en jordbruksprodukt uteslutande på grund av dess ursprung, måste följa de allmänna principerna i unionsrätten och får inte utgöra en begränsning av den fria rörligheten för jordbruksprodukter i strid med artikel 34 i fördraget.

    (b)

    säljfrämjande åtgärder och säljfrämjande kampanjer på lokala marknader eller som avser produkter på lokala marknader, vars syfte är att bevara lantbruket, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

    i)

    Angivande av produktens ursprung är sekundärt i huvudmeddelandet.

    ii)

    Den säljfrämjande verksamheten eller kampanjen står i proportion till det eftersträvade målet. I detta avseende beaktar kommissionen åtgärdens bidrag till att målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i artikel 39 i fördraget uppnås, kriterier kopplade till produktionsmetoden och produktens säsongsvariationer, så att det kan säkerställas att fördelarna med korta försörjningskedjor för produkter inte uppvägs av negativa effekter av produktionsmetoderna (69).

    Stödnivå

    (471)

    Stödnivån för de stödberättigande kostnader som avses i punkt (468) a, b och c får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (472)

    Stödnivån för säljfrämjande kampanjer med särskild inriktning på produkter vilka omfattas av kvalitetssystem som avses i punkt (468) d jämförd med punkt (460) a får inte överstiga 50 % av de stödberättigande kostnaderna för kampanjen eller 80 % i fråga om säljfrämjande åtgärder i tredjeländer. Om sektorn bidrar med minst 50 % av kostnaderna, oavsett vilken form bidraget har, t.ex. särskilda avgifter, får stödnivån uppgå till 100 %.

    (473)

    Stödnivån för generiska säljfrämjande kampanjer som avses i punkt (468) d jämförd med punkt (460) b får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    1.3.5.   Stöd till de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna

    (474)

    Kommissionen kommer att anse stöd till de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (475)

    Detta avsnitt gäller hela jordbrukssektorn enligt definitionen i punkt (33) 9.

    (476)

    Vad gäller de yttersta randområdena, ska enligt artikel 23.4 i förordning (EU) nr 228/2013 artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget inte tillämpas på följande stöd som beviljas av medlemsstaterna i enlighet med den förordningen:

    (a)

    Åtgärder till stöd för lokal jordbruksproduktion enligt kapitel IV.

    (b)

    Stöd som beviljas av Frankrike till sockersektorn enligt artikel 22.3 i den förordningen.

    (c)

    Stöd för fytosanitära program enligt artikel 24 i den förordningen.

    (d)

    Stöd som beviljas av Spanien för tobaksproduktion på Kanarieöarna enligt artikel 28 i den förordningen.

    (477)

    Förutom i dessa fall ska reglerna om statligt stöd tillämpas på åtgärder som avser de yttersta randområdena, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 23.1 i förordning (EU) nr 228/2013.

    (478)

    Med avseende på de mindre Egeiska öarna ska enligt artikel 17.3 i förordning (EU) nr 229/2013 artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget inte tillämpas på utbetalningar som Grekland gör i enlighet med den förordningen med stöd av kapitel III och IV i den förordningen.

    (479)

    Förutom i dessa fall ska reglerna om statligt stöd tillämpas på åtgärder med avseende på de mindre Egeiska öarna, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelsen i artikel 17.1 i förordning (EU) nr 229/2013.

    Stödberättigande kostnader

    (480)

    Merkostnaderna för transporter av jordbruksprodukter som har producerats i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna kan kompenseras om följande villkor är uppfyllda:

    (a)

    Stödmottagarna har sin produktionsverksamhet i de yttersta randområdena eller på de mindre Egeiska öarna.

    (b)

    Stödet är objektivt kvantifierbart på förhand på grundval av ett fast belopp eller per ton/kilometer eller annan lämplig enhet.

    (c)

    Merkostnaderna för transporter beräknas på grundval av produkternas väg inom den berörda medlemsstatens nationella gränser med användning av de transportmedel som ger de lägsta kostnaderna för stödmottagaren, med beaktande av de externa kostnaderna för miljön.

    (d)

    För yttersta randområden får de stödberättigande merkostnaderna för transporter omfatta kostnaderna för att transportera jordbruksprodukter från produktionsplatsen till platser i yttersta randområden där de vidarebearbetas.

    (481)

    Kommissionen kommer att granska planer om att bevilja statligt stöd för andra merkostnader än transportkostnader som är utformade för att tillgodose behoven för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna från fall till fall, i enlighet med villkoren i kapitel 3 i del I av dessa riktlinjer och de särskilda rättsliga bestämmelser som är tillämpliga på dessa områden. Kommissionen kommer också att i förekommande fall ta hänsyn till om de berörda åtgärderna är förenliga med de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för de berörda områdena och vilken inverkan de har på konkurrensen i både de berörda områdena och andra delar av unionen.

    1.3.6.   Stöd för arrondering av jordbruksmark

    (482)

    Kommissionen kommer att anse stöd för åtaganden om arrondering förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    Stödberättigande kostnader

    (483)

    De stödberättigande kostnaderna måste vara begränsade till de rättsliga och administrativa kostnaderna och lantmäterikostnaderna för arrondering.

    Stödnivå

    (484)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de faktiska kostnaderna.

    1.3.7.   Stöd till forskning och utveckling inom jordbrukssektorn

    (485)

    Kommissionen kommer att anse stöd till forskning och utveckling inom jordbrukssektorn förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, om de gemensamma bedömningsprinciperna i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (486)

    Stöd för forskning och utveckling inom jordbrukssektorn som inte uppfyller villkoren i detta avsnitt – kommer att bedömas i enlighet med rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation.

    (487)

    Detta avsnitt gäller hela jordbrukssektorn enligt definitionen i punkt (33) 9.

    (488)

    Det understödda projektet måste vara av intresse för alla företag som är verksamma inom den berörda jordbrukssektorn eller delsektorn.

    (489)

    Före det understödda projektets startdatum måste följande information offentliggöras på Internet:

    (a)

    Startdatum för det understödda projektet.

    (b)

    Målen för det understödda projektet.

    (c)

    Ett ungefärligt datum för offentliggörande av de förväntade resultaten av det understödda projektet.

    (d)

    Webbplatsen där de förväntade resultaten av det understödda projektet kommer att offentliggöras.

    (e)

    En upplysning om att resultaten kommer att hållas tillgängliga kostnadsfritt för alla företag som är verksamma inom den berörda jordbrukssektorn eller delsektorn.

    (490)

    Resultatet av det understödda projektet måste göras tillgängligt på internet från och med projektets slutdatum eller från och med den dag då eventuella uppgifter om dessa resultat ges till medlemmar i en viss organisation, beroende på vilket som infaller först. Resultaten måste hållas tillgängliga på internet i minst fem år från och med det understödda projektets slutdatum.

    (491)

    Stöd måste beviljas direkt till organisationen för forskning eller kunskapsspridning. Åtgärden får inte medföra att företag verksamma inom jordbrukssektorn får stöd som är baserat på priset på jordbruksprodukter.

    Stödberättigande kostnader

    (492)

    De stödberättigande kostnaderna omfattar följande:

    (a)

    Personalkostnader för forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet.

    (b)

    Kostnader för instrument, utrustning, byggnader och mark i den utsträckning och under den tid de tas i anspråk för det understödda projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.

    (c)

    Kostnader för mark och byggnader i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Med avseende på byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. Med avseende på mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.

    (d)

    Kostnader för kontraktsforskning, kunnande och patent, som har köpts eller hyrts in från utomstående källor på marknadsvillkor samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.

    (e)

    Ytterligare omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för material, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som en direkt följd av det understödda projektet.

    Stödnivå

    (493)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    KAPITEL 2

    Stöd till skogsbrukssektorn

    (494)

    Skogsbrukssektorn omfattas inte av artikel 42 i och bilaga I till fördraget. Artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget gäller stöd som medlemsstaterna beviljar till skogsbrukssektorn. Trots att produktion av naturkork, obearbetad eller enkelt förarbetad; korkavfall; krossad, granulerad eller malen kork (KN-nummer 4501) och produktion av kastanjer (Castanea spp, KN-nummer 0802 41 00) omfattas av bilaga I till fördraget, kan stöd för skogsbruksverksamhet med koppling till dessa träd omfattas av detta kapitels tillämpningsområde.

    (495)

    Det följer av artikel 5 b och artikel 6.1 d–f och h i förordning (EU) 2021/2115 att stöd för hållbar och klimatvänlig markanvändning kan omfatta utveckling av skogsområden och hållbart skogsbruk. Detta kapitel syftar till att säkerställa samstämmighet mellan förordning (EU) 2021/2115 och dess delegerade akter och genomförandeakter, å ena sidan, och de allmänna principerna för statligt stöd när det gäller stöd till skogsbrukssektorn, å den andra. De principerna påverkar stödberättigande kostnader och stödnivåer enligt detta kapitel.

    (496)

    Bestämmelserna i detta kapitel påverkar inte möjligheten att bevilja statligt stöd till skogsbrukssektorn enligt den unionslagstiftning som är gemensamma för alla sektorer eller för handel och näringsliv, på det sätt som avses i (32). Stöd för investeringar i energieffektivitet och i förnybar energi omfattas inte av detta kapitel, eftersom sådant stöd måste vara förenligt med riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet, såvida det inte är undantaget från anmälningsskyldigheten 2022. Dessa riktlinjer är inte tillämpliga på skogsbaserade branscher.

    (497)

    Detta kapitel omfattar stöd till skogsbrukssektorn i den mening som avses i punkt (21) (b).

    (498)

    I enlighet med detta kapitel kommer kommissionen att förklara statligt stöd till skogsbrukssektorn som uteslutande finansieras med nationella medel förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och de särskilda kraven i avsnitten 2.1–2.9.

    (499)

    Om stöd till skogsbrukssektorn samfinansieras av Ejflu, kommer kommissionen emellertid att förklara sådant statligt stöd förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det uppfyller följande villkor:

    (a)

    Stödet ingår i de strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som utarbetats i överensstämmelse med förordning (EU) 2021/2115 antingen som stöd som medfinansieras av Ejflu eller som ytterligare nationell finansiering utöver sådant stöd.

    (b)

    Stödet beviljas inte till förmån för rörelsekapital, utom när stödet ges i form av finansieringsinstrument.

    (c)

    Stödet beviljas inte som driftstöd, såvida inte undantag uttryckligen föreskrivs i tillämplig unionslagstiftning.

    (d)

    Stödet beviljas inte företag i svårigheter i den mening som avses i punkt (33).63.

    (e)

    Stödet beviljas inte ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

    (f)

    Det uppfyller villkoren i punkt (496).

    2.1.   Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

    (500)

    Kommissionen kommer att anse stöd för investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (501)

    Detta avsnitt gäller stöd för beskogning och skapande av skogsmark, inrättande, förnyelse eller föryngring av system för trädjordbruk, förebyggande och återställande av skogar som skadats till följd av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser, andra katastrofer, händelser relaterade till klimatförändringar samt växtskadegörare och sjukdomsutbrott, investeringar som förbättrar skogsekosystemens klimattålighet, miljövärde och potential att begränsa klimatförändringar samt investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter.

    (502)

    Följande kostnader är inte stödberättigande:

    (a)

    Rörelsekapital.

    (b)

    Köp av stödrätter.

    (c)

    Förvärv av mark för ett belopp som överstiger 10 % av de totala stödberättigande utgifterna för den berörda insatsen, med undantag för markköp för miljöskydd och bevarande av kolrika jordar, som kan vara stödberättigande till en högre andel än 10 %.

    (d)

    Skuldräntor, förutom avseende bidrag som ges i form av räntesubventioner eller subventioner av garantiavgifter.

    2.1.1.   Stöd för beskogning och skapande av skogsmark

    (503)

    Kommissionen kommer att anse stöd för beskogning och skapande av skogsmark förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (504)

    Följande minimimiljökrav gäller i samband med beskogning och skapande av skogsmark:

    (a)

    Vid valet av arter som ska planteras samt av områden och metoder som ska användas ska man undvika olämplig beskogning av känsliga livsmiljöer såsom torvmarker och våtmarker samt negativa effekter på områden med högt ekologiskt värde inklusive arealer som är jordbruksmark med högt naturvärde. På områden som utsetts som Natura 2000-områden enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG får endast sådan beskogning tillåtas som är förenlig med skötselmålen för området i fråga och som beslutats tillsammans med den myndighet i medlemsstaten som har ansvar för genomförandet av Natura 2000.

    (b)

    Urvalet av arter, sorter, ekotyper och härkomst för träd måste göras på ett sådant sätt att man beaktar behovet av motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer och tar hänsyn till mark- och vattenförhållandena i det berörda området, samt till arternas potentiella invasiva karaktär under de lokala förhållanden som anges av medlemsstaterna. Stödmottagaren måste åläggas att skydda och vårda skogen under minst den period för vilken bidrag ges för inkomstbortfall och underhållskostnader inom jordbruket. Detta måste omfatta skötsel, gallring eller betning, när så är lämpligt, för att gynna skogens framtida utveckling, reglera konkurrens med örtvegetation och undvika ansamling av brännbart material i undervegetationen. När det gäller snabbväxande arter måste medlemsstaterna fastställa minimi- och maximitid före avverkning. Minimitiden får inte understiga 8 år och maximitiden får inte överstiga 20 år.

    (c)

    I fall där svåra jord-, miljö- eller klimatförhållanden, inklusive miljöförstöring, gör att plantering av fleråriga vedartade arter inte kan förväntas leda till etablering av skog såsom detta definieras i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning, får den berörda medlemsstaten tillåta stödmottagaren att etablera annat vedartat vegetationstäcke, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena. Stödmottagaren måste säkerställa samma nivå av skydd och vård som gäller skogen.

    (d)

    När det gäller beskogning som leder till skapande av skogar av en storlek som överstiger en viss tröskel, som ska fastställas av medlemsstaterna, ska beskogningen utgöras av antingen

    i)

    plantering av ekologiskt anpassade arter och/eller arter som är motståndskraftiga mot klimatförändring i det berörda biogeografiska området, vilka enligt en bedömning av effekter inte hotar biologisk mångfald och ekosystemtjänster eller har en negativ påverkan på människors hälsa, eller

    ii)

    en blandning av trädarter som innefattar antingen minst 10 % lövträd per areaenhet eller minst tre trädslag eller sorter varav det minst vanliga upptar minst 10 % av arealen.

    (505)

    Anmälan till kommissionen bör innehålla en korrekt beskrivning som visar att villkoren i punkt (504) iakttas, tillsammans med motiveringar till beviljadeundantag .

    Stödberättigande kostnader

    (506)

    Stöd täcker kostnaderna för etablering av skog och skogsmark på jordbruksmark och annan mark än jordbruksmark. Vidare får stöd i form av ett årligt bidrag per hektar beviljas för att täcka uteblivna jordbruksinkomster och underhållskostnader, inklusive tidiga och sena röjningar, för en maximiperiod som medlemsstaten fastställer. Stöd till kostnader för utrustning för beskogning och skapande av skogsmark får endast utgå i enlighet med avsnitt 2.1.5. Etableringskostnaderna får omfatta ersättning för utplånande under det första året. Underhållskostnaderna får omfatta ersättning för småskaligt utplånande under de första åren efter planteringen. Kostnaderna för ersättning för storskalig avstängning får endast stödjas i enlighet med avsnitt 2.1.3.

    (507)

    Stöd får inte beviljas för plantering av träd i skottskog med kort omloppstid, av julgranar eller snabbväxande träd för energiproduktion eller för investeringar i beskogning som inte är förenliga med klimat- och miljömålen enligt de principer för hållbar skogsförvaltning som utvecklats i de europeiska riktlinjerna för beskogning och återbeskogning (70). De arter som planteras måste vara anpassade för de miljö- och klimatförhållanden som råder i området och uppfylla grundläggande miljökrav som avses i punkt (504).

    Stödnivå

    (508)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.1.2.   Stöd för inrättande, förnyelse eller föryngring av system för trädjordbruk

    (509)

    Kommissionen kommer att anse stöd för inrättande, förnyelse eller föryngring av system för trädjordbruk förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (510)

    Stödet får beviljas för att inrätta system för trädjordbruk enligt definitionen i punkt (33)(10).

    Stödberättigande kostnader

    (511)

    Stödet täcker kostnaderna för inrättande, förnyelse eller föryngring av ett system för trädjordbruk, och ett årligt bidrag per hektar får beviljas för att täcka underhållskostnader under en maximal period fastställd av medlemsstaten.

    (512)

    Medlemsstaterna måste fastställa trädjordbrukssystemets struktur och sammansättning, med hänsyn tagen till de lokala mark-, klimat- och miljöförhållandena, skogsarter och behovet att säkerställa en hållbar användning av marken inom jordbruket.

    Stödnivå

    (513)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.1.3.   Stöd för förebyggande och återställande av skador på skog

    (514)

    Kommissionen kommer att anse stöd för förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, angrepp av invasiva främmande arter, andra katastrofer samt händelser relaterade till klimatförändringar förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.2 b eller, beroende på vad som är tillämpligt, artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    Stödberättigande kostnader

    (515)

    Stödet får täcka investeringskostnaderna för förebyggande och återställande åtgärder, t.ex. följande:

    (a)

    Upprättande av skyddande infrastruktur. Vid brandgator får stödet även utgöras av bidrag till underhållskostnader. Stöd får inte beviljas för jordbruksrelaterad verksamhet i områden som omfattas av åtaganden om miljövänligt jordbruk som avses i del II avsnitt 1.1.4.

    (b)

    Lokal, småskalig förebyggande verksamhet mot brand eller andra naturliga risker, inbegripet kostnader för användning av betesdjur, t.ex. kostnader för åkrar, vattning, stängsel och transport av djuren.

    (c)

    Upprättande och förbättrande av system för övervakning av skogsbränder, växtskadegörare, invasiva arter och sjukdomar samt av kommunikationsutrustning.

    (d)

    Återställande av skogsbrukspotential som har skadats till följd av bränder, naturkatastrofer, ogynnsamma väderförhållanden som kan likställas med en naturkatastrof, andra ogynnsamma väderförhållanden, växtskadegörare, invasiva främmande arter, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar. Vad gäller skador som orsakas av allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof eller växtskadegörare eller invasiva främmande arter, bör stödmottagarna, om skadan kan kopplas till klimatförändringar, eftersträva att i återställandet inkludera åtgärder för anpassning till klimatförändringarna, i syfte att minimera skador och förluster som orsakas av liknande händelser i framtiden, samt

    (e)

    De investeringskostnader som sammanhänger med bevarandet av skogarnas hälsa.

    (516)

    Vad gäller återställande av skogsbrukspotential, som avses i punkt (515)(d), villkoras stödet av att den behöriga myndigheten i medlemsstaten har formellt erkänt att minst en av de händelser som avses i den punkten har inträffat och att stödmottagarna i förekommande fall har lämnat in bevis på lämpliga riskhanteringsverktyg för att hantera den potentiella skadehändelsen i framtiden. Sådana lämpliga riskhanteringsverktyg får inbegripa täckning genom försäkringar eller gemensamma fonder eller förebyggande åtgärder som passar för att förhindra en typ av skadehändelse.

    (517)

    Vad gäller stöd för förebyggande av skador på skogar till följd av växtskadegörare eller invasiva främmande arter, måste risken för att växtskadegöraren eller de invasiva främmande arterna ska uppträda underbyggas med vetenskapliga bevis och erkännas av en offentlig vetenskapsorganisation. När så är lämpligt måste förteckningen över skadliga organismer som kan bli växtskadegörare anges i anmälan.

    (518)

    Stödberättigande insatser måste vara förenliga med medlemsstaternas skogsskyddsplaner, när det har koppling till skador till följd av skogsbrand eller biotiska agenter.

    (519)

    Endast skogsområden som ingår i den skogsskyddsplan som upprättats av den berörda medlemsstaten är berättigade till stöd för förebyggande av bränder.

    (520)

    Stöd får inte beviljas för inkomstbortfall till följd av bränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, växtskadegörare, invasiva främmande arter, andra katastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar.

    Stödnivå

    (521)

    Stöd får beviljas upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (522)

    Stöd som beviljas för de stödberättigande kostnader som avses i punkt (515) (d) och varje annan ersättning som stödmottagaren erhållit, inbegripet betalningar enligt andra nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar, för samma stödberättigande kostnader begränsas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.1.4.   Stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde

    (523)

    Kommissionen kommer att anse stöd för investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    Stödberättigande kostnader

    (524)

    Stöd får beviljas investeringar som syftar till att fullgöra miljöåtaganden för att tillhandahålla ekosystemtjänster, stärka skogars eller skogsmarkers skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten i det berörda området eller förbättra ekosystemens anpassningspotential att minska klimatförändringar, utan att utesluta ekonomiska vinster på lång sikt.

    Stödnivå

    (525)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.1.5.   Stöd till investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter

    (526)

    Kommissionen kommer att anse stöd för investeringar i skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    Stödberättigande kostnader

    (527)

    Stöd får beviljas för investeringar i skogsbruksmetoder eller som avser bearbetning, mobilisering och saluföring och som höjer värdet på skogsprodukter.

    (528)

    Investeringar som rör förbättringar av skogars ekonomiska värde måste vara motiverade i förhållande till de förväntade förbättringarna av skogarna vid ett eller flera skogsbruksföretag och får inbegripa investeringar för jord- och resursvänliga avverkningsmaskiner och avverkningsmetoder.

    (529)

    Investeringar som avser användning av trä som råvara måste vara begränsade till de arbetsmoment som föregår industriell bearbetning.

    Stödnivå

    (530)

    Stödet får inte överstiga 65 % av de stödberättigande kostnaderna. Det får höjas till högst 80 % för investeringar i de yttersta randområdena eller på de mindre Egeiska öarna och för investeringar kopplade till ett eller flera av de specifika miljö- och klimatrelaterade mål som det hänvisas till i artikel 73.4 a i) i förordning (EU) 2021/2115.

    2.1.6.   Stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbruk

    (531)

    Kommissionen kommer att anse stöd för investeringar i infrastruktur som avser utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbruk förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    Stödberättigande kostnader

    (532)

    Stödet täcker materiella och immateriella tillgångar som avser infrastruktur som är knuten till utveckling, modernisering eller anpassning av skogsbruk, inklusive tillträde till skogsmark, arrondering och markförbättring, digitalisering av skogsbruket, etablering av tillfälliga lagringsanläggningar och tillhandahållande av hållbar energiförsörjning, energieffektivitet, tillhandahållande och besparing av vatten, samt användning av boskap i stället för maskiner.

    Stödnivå

    (533)

    För icke-produktiva investeringar, investeringar som uteslutande syftar till att förbättra skogars miljövärde och investeringar i skogsvägar som är öppna för allmänheten utan kostnad och som tjänar skogens mångfunktionella aspekter, får stödnivån inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (534)

    Stödnivån får inte överstiga 80 % för investeringar i de yttersta randområdena eller på de mindre Egeiska öarna och för investeringar kopplade till ett eller flera av de specifika miljö- och klimatrelaterade mål som det hänvisas till i artikel 73.4 a i) i förordning (EU) 2021/2115.

    (535)

    I övriga fall får stödnivån inte överstiga 65 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.1.7.   Stöd för investeringar för bevarande av kultur- och naturarv i skogar

    (536)

    Kommissionen kommer att anse stöd för investeringar till förmån för bevarandet av natur- och kulturarv i skogar förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 d i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 av dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (537)

    Stödet bör beviljas för kultur- och naturarv i form av naturlandskap och byggnader som formellt har erkänts som kultur- eller naturarv av medlemsstatens behöriga myndigheter.

    Stödberättigande kostnader

    (538)

    Följande kostnader som syftar till att bevara kultur- och naturarv är stödberättigande:

    (a)

    Kostnader för investeringar i materiella tillgångar.

    (b)

    Anläggningsarbeten.

    Stödnivå

    (539)

    Stödet får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna. Stöd för anläggningsarbeten måste vara begränsat till 10 000 euro per år.

    2.1.8.   Stöd för ekonomiska bidrag till gemensamma fonder inom skogsbruket

    (540)

    Kommissionen kommer att anse stöd för ekonomiska bidrag till gemensamma fonder förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (541)

    Detta avsnitt gäller företag som är verksamma inom skogsbruk.

    (542)

    Den berörda gemensamma fonden måste

    (a)

    vara godkänd av den behöriga myndigheten i medlemsstaten i enlighet med nationell rätt,

    (b)

    ha en klar och tydlig strategi för inbetalningar till och uttag från fonden,

    (c)

    ha tydliga regler om fördelning av ansvar för eventuella skulder.

    (543)

    Medlemsstaterna måste fastställa regler för inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, särskilt regler för beviljande av ersättning och för förvaltning och övervakning av efterlevnaden av dessa regler. Medlemsstaterna måste se till att det i fondarrangemangen föreskrivs sanktioner vid försummelse från stödmottagarens sida.

    Stödberättigande kostnader

    (544)

    De stödberättigande kostnaderna är kostnaderna för det ekonomiska bidraget till gemensamma fonder för att utbetala ersättning till skogsägare och skogsförvaltare för skada orsakad av skogsbränder, naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser som kan likställas med en naturkatastrof, andra allvarliga klimathändelser, djursjukdomar, växtskadegörare och angrepp av invasiva främmande arter, katastrofer och händelser med koppling till klimatförändringen i den mening som avses i punkt (514) och skada i skogar orsakad av skyddade djur, i den mening som avses i avsnitt 2.8.5. De ekonomiska bidragen får endast avse de belopp som betalats ut från den gemensamma fonden som ekonomisk ersättning till företag verksamma inom skogsbruk.

    (545)

    Vad gäller stöd för bidrag till gemensamma fonder för att betala ersättning för skador orsakade av miljöolyckor, måste en miljöolycka formellt erkännas som sådan av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

    (546)

    Medlemsstaterna får, när så är lämpligt, på förhand fastställa kriterier för att det formella erkännande som avses i punkt (545) ska anses beviljas.

    Stödnivå

    (547)

    Stödet får inte överstiga 70 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.2.   Stöd till områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav i skogsområden

    (548)

    Kommissionen kommer att anse stöd som avser stöd för områdesspecifika nackdelar till följd av krav som följer av genomförandet av direktiven 92/43/EEG, 2009/147/EG eller 2000/60/EG förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget med tanke på dess bidrag till att ett eller flera av de särskilda mål som anges i artikel 6.1 i förordning (EU) 2021/2115 uppnås, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (549)

    Stöd inom ramen för denna åtgärd måste beviljas årligen och per hektar skog för att kompensera stödmottagarna för samtliga eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som uppstår till följd av områdesspecifika nackdelar i de berörda områdena, inbegripet eventuella transaktionskostnader.

    Stödmottagare

    (550)

    Stöd får beviljas skogsbrukare, skogsförvaltare och deras sammanslutningar.

    Stödberättigande kostnader

    (551)

    Följande områden kan vara stödberättigade:

    (a)

    Skogsområden inom Natura 2000 som utsetts enligt direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG.

    (b)

    Andra avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar för skogar som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG, under förutsättning att dessa områden inte överskrider 5 % av de utsedda Natura 2000-områden som omfattas av det territoriella tillämpningsområdet inom varje strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

    Stödnivå

    (552)

    De ytterligare kostnader och inkomstbortfall som avses i punkt (549) måste beräknas på grundval av de begränsningar som följer av direktiven 92/43/EEG, 2009/147/EG och 2000/60/EG.

    (553)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.3.   Stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd

    (554)

    Kommissionen kommer att anse stöd för tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt andra förvaltningsåtaganden förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (555)

    Stöd omfattar frivilliga förvaltningsåtaganden som anses vara gynnsamma när det gäller att uppnå ett eller flera av de klimat- och miljörelaterade särskilda mål som anges i artikel 6.1 i förordning (EU) 2021/2115 vilka går utöver de tillämpliga obligatotriska krav som fastställs i nationell skogslagstiftning eller annan tillämplig nationell lagstiftning eller unionslagstiftning. De tillämpliga obligatoriska kraven måste anges och beskrivas i anmälan om statligt stöd till kommissionen.

    (556)

    Åtaganden måste göras för en period om fem till sju år. Om det är nödvändigt och vederbörligen motiverat får medlemsstaterna dock besluta om en längre period för vissa typer av åtaganden. I vederbörligen motiverade fall, t.ex. när det gäller skogsgenetiska resurser, får medlemsstaterna fastställa en kortare period på minst ett år i anmälan om statligt stöd. Förvaltningsinsatser som krävs endast en eller ett fåtal gånger under skogscykeln är också stödberättigande.

    Stödberättigande kostnader och villkor för stöd

    (557)

    De stödberättigande kostnaderna kan beräknas

    (a)

    som kompensation till stödmottagarna för alla eller delar av de merkostnader och det inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Om det är nödvändigt får stödet också omfatta transaktionskostnader upp till ett värde av 20 % av det stödbidrag som betalats ut för åtaganden om miljö- och klimatvänligt skogsbruk. Stödet får omfatta gemensamma ordningar och resultatbaserade stödordningar, såsom ordningar för kolinlagrande jordbruk för att uppmuntra stödmottagare att väsentligt höja miljökvaliteten i större skala och på ett mätbart sätt. Utöver kompensationen får ett stimulansbidrag som motsvarar högst 20 % av kompensationen betalas.

    (b)

    på grundval av värdet av de tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk som inte ersätts av marknaden, inbegripet kollektiva ordningar och resultatbaserade stödordningar, såsom ordningar för kolinlagrande jordbruk.

    (558)

    I vederbörligen motiverade fall, t.ex. vid insatser som rör miljöskydd, får stöd till åtaganden att avstå från kommersiellt bruk av träd och skogar beviljas som ett schablonbelopp eller engångsstöd per enhet, beräknat på grundval av merkostnader och inkomstbortfall.

    (559)

    Stöd får beviljas för bevarande och främjande av skogsgenetiska resurser för verksamheter som inte omfattas av punkterna (554)–(558).

    (560)

    Insatser för bevarande av genetiska resurser i skogsbruket måste omfatta följande:

    (a)

    Riktade insatser: insatser för att främja bevarande, karakterisering, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i skogsbruket ex situ och in situ, inbegripet webbaserade förteckningar över genetiska resurser som för närvarande bevaras in situ, inbegripet bevarande på skogsbruket, samt ex situ-samlingar och databaser.

    (b)

    Samordnade insatser: insatser för att främja utbyte av information för bevarande, karakterisering, insamling och nyttjande av genetiska resurser i unionens skogsbruk bland behöriga organ i medlemsstaterna.

    (c)

    Kompletterande insatser: information, informationsspridning och rådgivande verksamhet som omfattar icke-statliga organisationer och andra berörda intressenter samt utbildning och utarbetande av tekniska rapporter.

    Stödnivå

    (561)

    Den högsta stödnivån fastställs enligt följande:

    (a)

    Upp till 120 % av de stödberättigande kostnaderna för tjänster som rör biologisk mångfald, klimat, vatten eller mark, kollektiva ordningar och resultatbaserade stödordningar, såsom ordningar för kolinlagrande jordbruk.

    (b)

    Upp till värdet av de tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk som inte ersätts av marknaden, inbegripet ordningar inom vilka de stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av punkt (557)(b).

    (c)

    Upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för bevarandet och främjandet av skogsgenetiska resurser och i alla övriga fall.

    2.4.   Stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn

    (562)

    Kommissionen kommer att anse stöd för kunskapsutbytes- och informationsåtgärder inom skogsbrukssektorn förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkor i detta avsnitt.

    (563)

    Medelsmsstaterna måste säkerställa att åtgärder som får stöd i detta avsnitt överensstämmer med den beskrivning i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket som återfinns i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

    (564)

    Stöd enligt detta avsnitt får täcka kostnader för alla åtgärder som krävs för att främja innovation, utbildning, utarbetande och uppdatering av planer, studier och utbyte såväl som spridning av kunskap och information som bidrar till att uppnå ett eller flera av de särskilda mål som anges i artikel 6.1 i förordning (EU) 2021/2115.

    (565)

    Stödet får täcka kortvariga utbytesprogram och besöksprogram inom skogsbruket. Utbytes- och besöksprogrammen måste särskilt vara inriktade på hållbara metoder eller tekniker för skogsbruket, utvecklingen av nya affärsmöjligheter och ny teknik och förbättring av skogens återhämtningsförmåga. Stöd för demonstrationsverksamhet får täcka därmed sammanhängande investeringskostander.

    Stödnivå

    (566)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.5.   Stöd för rådgivningstjänster inom skogsbrukssektorn

    (567)

    Kommissionen kommer att anse stöd för åtaganden om arrondering förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (568)

    Medlemsmsstaterna måste säkerställa att åtgärder som får stöd i detta avsnitt överensstämmer med den beskrivning i kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket som återfinns i den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

    (569)

    Rådgivningen måste omfatta den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen och tillhandahålla aktuella tekniska och vetenskapliga uppgifter som tagits fram genom forskning och innovation.

    (570)

    Rådgivning till skogsbrukare måste vara kopplad till minst ett specifikt mål i artikel 6.1 i förordning (EU) 2021/2115 och omfatta åtminstone de gällande skyldigheterna enligt direktiv 92/43/EEG, direktiv 2009/147/EG och direktiv 2000/60/EG. Rådgivningen får också omfatta frågor med anknytning till skogsbruksföretagets ekonomiska resultat samt miljöprestanda.

    (571)

    Medlemsstaterna måste säkerställa att rådgivningen är opartisk och att rådgivarna inte har några intressekonflikter.

    (572)

    Stödet måste beviljas i form av subventionerade tjänster.

    Stödberättigande kostnader

    (573)

    Stöd kommer att beviljas för att hjälpa skogsbrukare att dra nytta av rådgivningstjänster för att förbättra skogsbrukens, företagens eller investeringarnas ekonomiska resultat och miljöprestanda, klimatvänlighet och klimattålighet. Stöd får också beviljas för upprättande av skogsbruksplaner.

    Stödnivå

    (574)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna och får under en treårsperiod inte överstiga 200 000 euro per företag.

    2.6.   Stöd för samarbete inom skogsbrukssektorn

    (575)

    Kommissionen kommer att anse stöd för samarbete inom skogssektorn förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (576)

    Stöd får endast beviljas för att främja samarbete som bidrar till att uppnå ett eller flera av de mål som anges i artikel 6.1 förordning (EU) 2021/2115.

    (577)

    Stödet bör beviljas för att främja samarbete som inbegriper minst två aktörer oavsett om de är aktiva inom skogsbrukssektorn eller inom skogsbruks- och jordbrukssektorerna, men på villkor att samarbetet gynnar endast skogsbrukssektorn eller skogsbruks- och jordbrukssektorerna. Samarbetet får särskilt ske inom följande områden:

    (a)

    Samarbete mellan olika företag inom skogsbrukssektorn och andra aktörer inom jord- och skogsbrukssektorn som bidrar till att uppnå ett eller flera av de särskilda mål som anges i artikel 6 i förordning (EU) 2021/2115, inbegripet producentgrupper och kooperativ.

    (b)

    Skapande av kluster och nätverk.

    (578)

    Stödet får inte beviljas för samarbete som endast omfattar forskningsorgan.

    (579)

    Stödet får beviljas för samarbete som särskilt avser följande verksamheter:

    (a)

    Pilotprojekt.

    (b)

    Utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker inom skogsbrukssektorn.

    (c)

    Samarbete mellan små aktörer inom skogsbrukssektorn för att utveckla gemensamma arbetsprocesser och dela anläggningar och resurser.

    (d)

    Horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan för att inrätta och utveckla korta leveranskedjor och lokala marknader.

    (e)

    Säljfrämjande verksamheter i ett lokalt sammanhang som främjar utvecklingen av korta leveranskedjor och lokala marknader.

    (f)

    Kollektiva åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

    (g)

    Genomförande, särskilt genom andra grupper av offentliga och privata partner än de som avses i artikel 31.2 b i förordning (EU) 2021/1060, av andra lokala utvecklingsstrategier än de som avses i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060.

    (580)

    Stöd för att bilda kluster och nätverk får endast beviljas nybildade kluster och nätverk och dem som påbörjar en verksamhet som är ny för dem.

    (581)

    Stöd för att inrätta och utveckla sådana korta leveranskedjor som avses i punkt (579) (d) och (e) får endast omfatta leveranskedjor medhögst en mellanhand mellan skogsägare/skogsbrukare och konsument.

    Stödberättigande kostnader och stödnivå

    (582)

    Stödet täcker följande stödberättigande kostnader under förutsättning att de avser skogsbruksverksamheter:

    (a)

    Kostnaderna för studier av det berörda området och genomförbarhetsstudier och för upprättande av en affärsplan eller annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 32 i förordning (EU) 2021/1060.

    (b)

    Löpande kostnader för samarbete, såsom lönen till en ”samordnare”.

    (c)

    Kostnaderna för de insatser som ska genomföras.

    (d)

    Kostnaderna för säljfrämjande verksamhet.

    (e)

    Kostnaderna för upprättande av skogsbruksplaner eller motsvarande instrument

    (583)

    Stöd måste vara begränsat till maximalt en sjuårsperiod, förutom i fråga om verksamheter som avses i punkt (579) g, och gemensamma miljö- och klimatåtgärder för att uppnå de särskilda miljö- och klimatrelaterade mål som anges i artikel 6.1 d, e och f i förordning (EU) 2021/2115.

    (584)

    Kostnaderna för de insatser som avses i punkt (582) c, vilka består av investeringar, i synnerhet direkta kostnader för specifika projekt som är kopplade till genomförandet av en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument måste vara begränsade till de stödberättigande kostnader och högsta stödnivåer för investeringsstöd inom skogsbrukssektorn som fastställs i avsnitt 2.1 i denna del om investeringsstöd.

    (585)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.7.   Startstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn

    (586)

    Kommissionen kommer att anse startstöd för producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer och villkoren i detta avsnitt.

    (587)

    Endast producentgrupper eller producentorganisationer som har erkänts officiellt av den behöriga medlemsstatens behöriga myndighet på grundval av en inlämnad affärsplan är berättigade till stöd. Stödet måste beviljas på villkor att medlemsstaterna är skyldiga att kontrollera att affärsplanens mål har uppnåtts inom fem år från det att producentgruppen eller producentorganisationen erkändes.

    (588)

    Avtal, beslut och annat agerande inom ramen för producentgruppen eller producentorganisationen måste iaktta konkurrensreglerna, såsom de tillämpas i enlighet med artiklarna 206–210a i förordning (EU) nr 1308/2013.

    (589)

    Följande får inte beviljas stöd:

    (a)

    Produktionsorganisationer, produktionsenheter eller produktionsorgan, såsom företag eller kooperativ, vars uppgift är att förvalta ett eller flera skogsföretag och som därför i praktiken måste betraktas som enskilda producenter.

    (b)

    Andra skogsbrukssammanslutningar med verksamhet såsom ömsesidigt stöd företagsledningstjänster på medlemmarnas skogsbruksföretag, men som inte inbegriper en gemensam anpassning av utbudet till marknaden.

    Stödmottagare

    (590)

    Stöd får beviljas producentgrupper eller producentorganisationer eller, upp till samma totala belopp, beviljas direkt producenter dirket för att kompensera dem för deras bidrag till kostnaderna för att driva en grupp eller organisation under de fem första åren från det att den bildats.

    Stödberättigande kostnader

    (591)

    De stödberättigande kostnaderna får omfatta kostnader för hyra av lämpliga lokaler, förvärv av kontorsutrustning, personalkostnader, allmänna omkostnader, juridiska och administrativa avgifter, förvärv av datorutrustning och kostnader för förvärv eller användning av programvara, moln och liknande lösningar. Om lokaler köps måste de stödberättigande kostnaderna för lokaler begränsas till motsvarande marknadshyror. Stöd får inte beviljas för kostnader som uppstår från det femte året efter det att producentgruppen eller producentorganisationen erkändes av medlemsstatens behöriga myndighet på grundval av sin affärsplan.

    (592)

    Om stödet betalas ut i årliga delbetalningar får inte medlemsstaterna göra den sista utbetalningen förrän de har kontrollerat att affärsplanen har genomförts korrekt.

    Stödnivå

    (593)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    (594)

    Det totala stödbeloppet måste vara begränsat till 500 000 euro.

    2.8.   Annat stöd till skogsbrukssektorn med mål som rör miljö, skydd och rekreation

    (595)

    Kommissionen kommer att anse statliga stödåtgärder, med det primära syftet att bevara, förbättra eller återställa skogarnas ekologiska funktion, skydds- och rekreationsfunktion, biologisk mångfald och ett sunt skogsekosystem, förenliga med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att villkoren i detta avsnitt är uppfyllda.

    (596)

    Medlemsstaterna måste visa att åtgärderna som beviljats stöd direkt bidrar till att bevara eller återställa skogarnas ekologiska värde, funktion som skydd och rekreationsområde, den biologiska mångfalden och ett sunt ekosystem.

    (597)

    Stöd enligt detta avsnitt får inte beviljas till skogsbaserad industri eller för kommersiellt bärkraftig utvinning av timmer och timmertransporter eller förädling av trä eller andra skogsresurser till produkter eller för energiframställning. Stöd får inte beviljas för avverkning som i första hand syftar till kommersiellt bärkraftig utvinning av virke eller för vanlig återplantering.

    Stödnivå

    (598)

    Stöd för samtliga åtgärder som avses i detta avsnitt får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.8.1.   Stöd för specifika åtgärder och insatser på skogsbruksområdet som har det huvudsakliga syftet att bidra till att bevara eller återställa skogens ekosystem och biologiska mångfald eller traditionella landskap

    (599)

    Kommissionen kommer att anse stöd för att plantera, beskära och avverka träd och annan vegetation i befintliga skogar, transportera bort träd som vält samt planeringskostnaderna för sådana åtgärder, stöd för kostnaderna för behandling och förebyggande av spridning av skadedjur, och invasiva främmande arter och stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skadedjur, trädsjukdomar och invasiva främmande arter förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget under förutsättning att stödet är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, de gemensamma reglerna i punkterna (595), (596) och (597) och om det huvudsakliga syftet med åtgärden är att bidra till att bevara eller återställa skogens ekosystem och biologiska mångfald eller traditionella landskap.

    (600)

    Stöd för kostnaderna för behandling och förebyggande av spridning av skadedjur, trädsjukdomar och främmande arter samt stöd för att avhjälpa skador som orsakats av skadedjur, trädsjukdomar får beviljas för följande stödberättigande kostander:

    (a)

    Kostnader för förebyggande och behandlande åtgärder, inbegripet jordbearbetning inför återplantering, och för produkter, utrustning och material som behövs för sådana åtgärder. Principerna för integrerat växtskydd i artikel 14 i bilaga III till direktiv 2009/128/EG måste följas, särskilt när det gäller användningen av växtskyddsmedel, i enlighet med artikel 55 i förordning (EG) nr 1107/2009.

    (b)

    Förlust av träd och kostnader för återplantering upp till marknadsvärdet för de träd som förstörts på myndigheternas order för att bekämpa sjukdomen eller skadedjuren i fråga. Vid beräkning av förlusten får hänsyn tas till trädens potentiella värdestegring fram till normal avverkningsålder.

    2.8.2.   Stöd för att bevara och förbättra markkvaliteten i skogar och säkerställa en balanserad och sund trädtillväxt inom skogsbrukssektorn

    (601)

    Kommissionen kommer att anse stöd för att bevara och förbättra markkvaliteten och säkerställa en balanserad och sund trädtillväxt inom skogsbrukssektorn förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, de gemensamma reglerna i punkterna (595), (596) och (597) samt med villkoren i detta avsnitt.

    (602)

    Stöd får beviljas för att bevara och förbättra markkvaliteten i skogar och säkerställa en balanserad och sund trädtillväxt.

    (603)

    Åtgärderna får omfatta markförbättring genom gödning och annan behandling för att bevara den naturliga balansen, liksom minskning av alltför stor vegetationstäthet och säkerställande av tillräcklig vattenhållningsförmåga och fungerande dränering. Medlemsstaterna bör visa att åtgärderna inte minskar den biologiska mångfalden, orsakar läckage av näringsämnen eller påverkar de naturliga vattenekosystemen eller vattenskyddsområdena.

    (604)

    Stödet får täcka planeringskostnaderna för sådana åtgärder.

    2.8.3.   Återställande och underhåll av naturliga stigar, landskapselement och naturliga livsmiljöer för djur inom skogsbrukssektorn

    (605)

    Kommissionen kommer att anse stöd för återställande och underhåll av naturliga stigar, landskapselement och naturliga livsmiljöer för djur inom skogsbrukssektorn förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, de gemensamma reglerna i punkterna (595), (596) och (597) samt med villkoren i detta avsnitt.

    (606)

    Stöd får beviljas för att återställa och underhålla naturliga stigar, landskapselement och naturliga livsmiljöer för djur, inklusive planeringskostnader.

    (607)

    Åtgärder som syftar till att genomföra direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG och omfattas inte av denna typ av stöd, eftersom de bör genomföras i enlighet med villkoren i avsnitt 2.2 i denna del.

    2.8.4.   Stöd för underhåll av vägar för att förebygga skogsbränder

    (608)

    Kommissionen kommer att anse stöd för underhåll av vägar för att förebygga skogsbränder förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, de gemensamma reglerna i punkterna (595), (596) och (597) och villkoren i detta avsnitt.

    (609)

    Stöd för underhåll av vägar bör syfta till att förebygga skogsbränder. Kopplingen mellan stödets syfte och vägunderhållet bör visas i anmälan av statligt stöd till kommissionen.

    2.8.5.   Stöd för att avhjälpa skador i skogar som orsakats av skyddade djur

    (610)

    Kommissionen kommer att anse stöd för att avhjälpa den skada som orsakats av skyddade djur i skogar förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, de gemensamma reglerna i punkterna (595), (596) och (597) samt med villkoren i detta avsnitt.

    (611)

    I syfte att minska risken för snedvridning av konkurrensen och skapa incitament för att minimera riskerna måste stödmottagarna vara skyldiga att lämna ett minimibidrag. Detta bidrag måste utgöras av förebyggande åtgärder, såsom säkerhetsstängsel när så är möjligt, som står i proportion till risken för skada som orsakas av skyddade djur i det berörda skogsområdet. Om det inte går att vidta några rimliga förebyggande åtgärder, måste medlemsstaten i anmälan av statligt stöd till kommissionen visa att det inte är möjligt att vidta några sådana förebyggande åtgärder, för att stödet ska kunna betraktas som förenligt.

    (612)

    Ett direkt orsakssamband mellan de skador som har uppstått och djurens beteende måste fastställas.

    (613)

    Stödordningar som avser en viss skadegörande händelse måste inrättas inom tre år från den dag då den händelse som orsakade skadan inträffade. Stödet måste betalas ut inom fyra år från den dagen.

    (614)

    Skadan måste beräknas för den enskilda stödmottagaren.

    Stödberättigande kostnader

    (615)

    De stödberättigande kostnaderna är de belopp som förknippas med den skada som uppstått som en direkt följd av den händelse som orsakade skadan, såsom denna bedömts antingen av en offentlig myndighet, av en oberoende expert som är erkänd av den beviljande myndigheten eller av ett försäkringsföretag.

    (616)

    Skadan kan omfatta följande:

    (a)

    Skador på levande träd. Stödet får beviljas för att kompensera för förlust av träd och kostnader för återplantering upp till marknadsvärdet för de träd som förstörts av skyddade djur. Vid beräkning av förlustens marknadsvärde får hänsyn tas till trädens potentiella värdestegring fram till normal avverkningsålder.

    (b)

    Andra kostnader som stödmottagaren haft till följd av den händelse som orsakade skadan, såsom kostnader för behandlande åtgärder, inbegripet jordbearbetning inför återplantering och produkter, utrustning och material som behövs för sådana åtgärder.

    (c)

    Materiella skador på följande tillgångar: utrustning, maskiner och byggnader inom skogsbruket. Beräkningen av de materiella skadorna måste baseras på den berörda tillgångens reparationskostnad eller ekonomiska värde före den händelse som orsakade skadan. Den får inte överstiga den reparationskostnad eller den minskning av det skäliga marknadsvärdet som händelsen orsakat, dvs. skillnaden mellan tillgångens värde omedelbart före och omedelbart efter den händelse som orsakade skadan.

    (617)

    Beloppet måste minskas med eventuella kostnader som till följd av händelsen som orsakade skadan inte uppstått, som stödmottagaren annars skulle ha haft.

    (618)

    Förebyggande åtgärder mot skador som orsakas av skyddade djur i skogar kan ges stöd enligt avsnitt 2.1.4 som avser skydd av livsmiljöer och biologisk mångfald.

    (619)

    Stöd för återställande av skada i skogar orsakad av skyddade djur kan beviljas om villkoren i avsnitt 2.1.3 är uppfyllda.

    (620)

    Stödet och andra betalningar som erhållits för att kompensera för skadan, inbegripet utbetalningar enligt nationella åtgärder eller unionsåtgärder eller från försäkringar, får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.9.   Stöd inom skogsbrukssektorn som bygger på stödåtgärder på jordbruksområdet

    (621)

    Tidigare har kommissionen fastställt sin politik att jord- och skogsbrukssektorn, med avseende på specifika, mindre snedvridande stödåtgärder, omfattas av gemensamma regler.

    (622)

    Kommissionen kommer därför att anse stöd till forskning och utveckling inom skogsbrukssektorn och stöd för arrondering av skogsmark förenligt med den inre marknaden, om villkoren i avsnitten 2.9.1 och 2.9.2 är uppfyllda.

    (623)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.9.1.   Stöd för forskning och utveckling inom skogsbrukssektorn

    (624)

    Kommissionen kommer att anse stöd till forskning och utveckling inom skogbrukssektorn förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, villkoren i punkt (623) och villkoren i detta avsnitt.

    (625)

    Stöd för forskning och utveckling inom skogssektorn som inte uppfyller villkoren i punkterna – kommer att bedömas i enlighet med rambestämmelserna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation.

    (626)

    Det understödda projektet bör vara av intresse för alla företag som är verksamma inom den berörda skogsbrukssektorn eller delsektorn.

    (627)

    Före dagen för inledandet av det understödda projektet måste följande information offentliggöras på Internet:

    (a)

    Startdatum för det understödda projektet.

    (b)

    Målen för det understödda projektet.

    (c)

    Ett ungefärligt datum för offentliggörande av de förväntade resultaten av det understödda projektet.

    (d)

    Uppgift om var på internet de förväntade resultaten av det understödda projektet kommer att offentliggöras.

    (e)

    En förklaring om att resultaten av det understödda projektet kommer att hållas tillgängliga kostnadsfritt för alla företag som är verksamma inom den berörda skogsbrukssektorn eller delsektorn.

    (628)

    Resultatet av det understödda projektet måste göras tillgängligt på internet från och med projektets slutdatum eller från och med den dag då eventuella uppgifter om dessa resultat ges till medlemmar i en viss organisation, beroende på vilket som infaller först. Resultaten måste hållas tillgängliga på internet i minst fem år från och med det understödda projektets slutdatum.

    (629)

    Stödet bör beviljas direkt till organisationen för forskning och kunskapsspridning och bör inte medföra att företag verksamma inom skogsbrukssektorn får stöd som är baserat på priset på skogsbruksprodukter.

    Stödberättigande kostnader

    (630)

    Stöd måste vara begränsat till följande stödberättigande kostnader:

    (a)

    Personalkostnader för forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet.

    (b)

    Kostnader för instrument, utrustning, byggnader och mark i den utsträckning och under den tid de tas i anspråk för det understödda projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.

    (c)

    Kostnader för mark och byggnader i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Med avseende på byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.

    (d)

    Kostnader för kontraktsforskning, kunnande och patent, som har köpts eller hyrts in från utomstående källor på marknadsvillkor samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.

    (e)

    Ytterligare omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för material, insatsvaror och liknande produkter, som uppkommit som en direkt följd av det understödda projektet.

    Stödnivå

    (631)

    Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

    2.9.2.   Stöd för arrondering av skogsmark

    (632)

    Kommissionen kommer att anse stöd till arrondering av skogsmark förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med de del I kapitel 3 i dessa riktlinjer, villkoren i punkt (623) och villkoren i detta avsnitt.

    Stödberättigande kostnader

    (633)

    De stödberättigande kostnaderna måste vara begränsade till de faktiska rättsliga och administrativa kostnaderna och lantmäterikostnaderna för arrondering.

    KAPITEL 3

    Stöd i landsbygdsområden som medfinansieras av Ejflu eller beviljas som ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade insatser

    (634)

    Detta kapitel är tillämpligt på följande:

    (a)

    Stöd för grundläggande tjänster i landsbygdsområden (71).

    (b)

    Nyetableringsstöd för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden.

    (c)

    Stöd för åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk i landsbygdsområden till andra stödmottagare än jordbrukare.

    (d)

    Stöd till områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav för andra stödmottagare än jordbrukare.

    (e)

    Stöd för främjande av och stöd till kvalitetssystem för bomull eller livsmedel och jordbrukares användning av dessa.

    (f)

    Stöd för samarbete i landsbygdsområden, inbegripet stöd för deltagande i projekt inom lokalt ledd utveckling (LLU-projekt) eller projekt inom de operativa grupperna inom Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet (EIP-projekt).

    (g)

    Stöd för att inrätta gemensamma fonder.

    (635)

    Kommissionen kommer att anse stöd i den mening som avse i punkt (634) förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, under förutsättning att det är förenligt med följande villkor:

    (a)

    Stödet ingår i en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med och i överensstämmelse med förordning (EU) 2021/2115 antingen som stöd som medfinansieras av Ejflu eller som ytterligare nationell finansiering utöver sådant stöd.

    (b)

    Stödet beviljas inte till förmån för rörelsekapital, utom när stödet ges i form av finansieringsinstrument.

    (c)

    Stödet beviljas inte som driftstöd, såvida inte undantag uttryckligen föreskrivs i tillämplig unionslagstiftning.

    (d)

    Stödet beviljas inte företag i svårigheter i den mening som avses i punkt (33).63.

    (e)

    Stödet beviljas inte ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

    (636)

    Bestämmelserna i detta kapitel påverkar inte möjligheten att bevilja statligt stöd i landsbygdsområden enligt unionslagstiftning som är gemensam för alla sektorer eller för handel och näringsliv.

    (637)

    Detta kapitel är inte tillämpligt på investeringar i energisparande och förnybar energi. Sådant stöd måste vara förenligt med riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet 2022, såvida det inte är undantaget från anmälningsskyldigheten.

    DEL III.

    FÖRFARANDEFRÅGOR

    1.    Stödordningars varaktighet och utvärdering

    (638)

    I enlighet med vedertagen praxis i kommissionens tidigare riktlinjer och för att bidra till insyn och regelbunden översyn av alla befintliga stödordningar kommer kommissionen endast att godkänna stödordningar med begränsad varaktighet. Stödordningar som omfattar statligt stöd för insatser som är föremål för medfinansiering från Ejflu i enlighet med förordning (EU) 2121/2015 bör begränsas till programperioden 2023–2027. Om unionslagstiftningen tillåter det, och i enlighet med villkoren i den, får medlemsstaterna fortsätta att göra åtaganden för landsbygdsutveckling på grundval av förordning (EU) 2021/2115 och dess genomförandeakter. Kommissionen kommer därför att tillämpa dessa riktlinjer även på sådana nya åtaganden. Andra stödordningar bör inte ha en giltighetstid på längre än sju år.

    (639)

    För säkerställa att snedvridningar av konkurrens och handel begränsas får kommissionen kräva att vissa ordningar, i den mening som avses i punkt (640), omfattas av en tidsgräns och av en utvärdering i efterhand. Utvärderingar kommer att genomföras för ordningar där den potentiella snedvridningen av konkurrensen och handeln är särskilt stor, dvs. som kan riskera att begränsa konkurrensen märkbart om genomförandet inte granskas i god tid.

    (640)

    En efterhandsutvärdering får begäras för stödordningar som har en stor stödbudget, innehåller nydanande egenskaper eller när betydande förändringar kan förutses i fråga om marknader, teknik och lagstiftning. Under alla omständigheter kommer, från och med den 1 januari 2023, en utvärdering att krävas för stödordningar med en budget för statligt stöd eller redovisade utgifter på mer än 150 miljoner euro under ett givet år eller 750 miljoner euro under deras totala varaktighet, dvs. den sammanlagda varaktigheten för stödordningen och eventuella tidigare stödordningar som omfattar ett liknande mål och geografiskt område. Med tanke på utvärderingens syften och för att undvika att lägga en oproportionerligt stor börda på medlemsstaterna krävs efterhandsutvärderingar endast för stödordningar vars sammanlagda varaktighet överstiger tre år från och med den 1 januari 2023.

    (641)

    Kravet på efterhandsutvärdering kan åsidosättas för stödordningar som är en direkt efterföljande ordning till en stödordning som omfattar ett liknande mål och geografiskt område som redan har utvärderats, för vilken en slutlig utvärderingsrapport har lämnats in i enlighet med den utvärderingsplan som kommissionen godkänt, och som inte föranlett några negativa slutsatser. Om den slutliga utvärderingsrapporten för en stödordning inte överensstämmer med den godkända utvärderingsplanen måste den stödordningen skjutas upp med omedelbar verkan.

    (642)

    Syftet med utvärderingen bör vara att kontrollera om de antaganden och villkor som ligger till grund för stödordningens förenlighet med den inre marknaden har uppnåtts, i synnerhet stödåtgärdens nödvändighet och effektivitet mot bakgrund av dess allmänna och specifika mål. Den bör också omfatta en bedömning av stödordningens inverkan på konkurrens och handel.

    (643)

    För stödordningar som omfattas av kravet på utvärdering enligt punkt (640) ska medlemsstaterna anmäla ett utkast till utvärderingsplan, som kommer att utgöra en integrerad del av kommissionens bedömning av stödordningen, enligt följande:

    a)

    Tillsammans med stödordningen, om stödordningens budget för det statligt stöd överskrider 150 miljoner euro under något av åren, eller 750 miljoner euro under dess totala varaktighet.

    b)

    Inom 30 arbetsdagar efter en betydande ändring som ökar stödordningens budget till mer än 150 miljoner euro under ett visst år eller till 750 miljoner euro under stödordningens totala varaktighet.

    c)

    Inom 30 arbetsdagar efter registrering i den officiella bokföringen av utgifter inom ramen för stödordningen som uppgår till mer än 150 miljoner euro under ett år.

    (644)

    Interimsrapporten måste vara förenlig med de gemensamma metodiska principer som kommissionen angett (72). Medlemsstaten måste offentliggöra den utvärderingsplan som godkänts av kommissionen.

    (645)

    Utvärderingen i efterhand måste utföras av en expert som är oberoende i förhållande till den myndighet som beviljar stöd på grundval av utvärderingsplanen. Varje utvärdering måste åtminstone omfatta en interimsrapport och en slutrapport. Medlemsstaterna måste offentliggöra båda rapporterna.

    (646)

    Den slutliga utvärderingsrapporten måste lämnas till kommissionen i tillräckligt god tid för att det ska kunna bedömas om stödordningen kan förlängas, och allra senast nio månader innan den upphör att gälla. Den perioden får förkortas för ordningar som ger upphov till krav på utvärdering under sina två sista genomförandeår. De särskilda arrangemangen kring och den exakta omfattningen av utvärderingen kommer att anges i beslutet om godkännande av stödordningen. Anmälan av senare stödåtgärder med ett liknande syfte måste omfatta en beskrivning av hur resultaten av utvärderingen har beaktats.

    2.    Översynsklausul

    (647)

    För de insatser som görs i enlighet med del II avsnitten 1.1.4 och 1.1.5., avsnitt 1.1.8 och avsnitt 2.3 måste medlemsstaterna tillhandahålla en översynsklausuls för att säkerställa att de anpassas vid ändringar av de tillämpliga bindande normer, krav eller skyldigheter som avses i de avsnitten och som de åtaganden som avses i de avsnitten måste gå utöver.

    (648)

    Insatser som görs i enlighet med del II avsnitten 1.1.4 och 1.1.5, avsnitt 1.1.8 och avsnitt 2.3 som sträcker sig längre än programperioden för landsbygdsutveckling för 2023–2027 bör innehålla en översynsklausul för att de ska kunna anpassas till den efterföljande programperiodens rättsliga ram.

    (649)

    Om de anpassningar som avses i punkterna (647) och (648) inte godtas eller inte genomförs av stödmottagaren, kommer åtagandet att löpa ut och stödbeloppet bör minskas till motsvarande stödbelopp, för perioden till dess att åtagandet har löpt ut.

    3.    Rapportering och övervakning.

    (650)

    Medlemsstaterna måste i enlighet med rådets förordning (EU) 2015/1589 (73) och kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (74) lämna in årliga rapporter till kommissionen.

    (651)

    Den årliga rapporten måste även innehålla uppgifter om följande:

    (a)

    Berörda djursjukdomar eller växtskadegörare enligt del II avsnitt 1.2.1.3.

    (b)

    Meteorologisk information om typ, tidpunkt, relativ magnitud och plats för naturkatastrofen eller klimathändelsen som kan likställas med en naturkatastrof som avses i del II avsnitt 1.2.1.1 respektive 1.2.1.2.

    (652)

    Kommissionen förbehåller sig rätten att i enskilda fall begära ytterligare information om befintliga stödordningar, om detta är nödvändigt för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 108.1 i fördraget.

    (653)

    Medlemsstaterna måste säkerställa att detaljerade register förs över alla åtgärder som innefattar beviljande av stöd. Sådana register måste innehålla all den information som krävs för att fastställa att samtliga villkor i dessa riktlinjer rörande stödberättigande kostnader och högsta tillåtna stödnivåer har uppfyllts. Dessa register ska bevaras i tio år från den dag då stödet beviljades och ska översändas till kommissionen på begäran.

    4.    Tillämpning av riktlinjerna

    (654)

    Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer från och med den 1 januari 2023.

    (655)

    Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer på alla stödåtgärder den har att fatta beslut om efter den 1 januari 2023, även om stödet anmälts före det datumet. Individuella stöd som beviljats enligt godkända stödordningar och anmälts till kommissionen i enlighet med ett krav på individuell anmälan av sådant stöd kommer emellertid att bedömas enligt de riktlinjer som gäller den godkända stödordning som det individuella stödet grundar sig på.

    (656)

    Olagligt statligt stöd kommer att bedömas i enlighet med de regler som var i kraft den dag då stödet beviljades. Individuellt stöd som beviljas enligt en olaglig stödordning kommer att bedömas enligt de riktlinjer som gällde för den olagliga stödordningen vid den tidpunkt då det individuella stödet beviljades.

    (657)

    Enligt punkt 737 i 2014 års riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden (75) är dessa riktlinjer tillämpliga till och med den 31 december 2022. Dessa riktlinjer kommer att ersätta 2014 års riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden när dessa löper ut. För landsbygdsutvecklingsinsatser som medfinansieras av Ejflu får medlemsstaterna, om unionslagstiftningen tillåter det och i enlighet med villkoren i de tillämpliga reglerna om landsbygdsutveckling, fortsätta att göra nya åtaganden enligt 2014 års riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden i enlighet med punkt 719 i dessa.

    (658)

    Kommissionen får när som helst besluta att se över eller ändra dessa riktlinjer av konkurrenspolitiska skäl eller för att ta hänsyn till annan unionspolitik, såsom jordbruks- och landsbygdsutveckling eller politiska överväganden som rör djur- och folkhälsa, växtskydd och miljö, på grund av internationella åtaganden eller av något annat motiverat skäl.

    5.    Förslag till lämpliga åtgärder

    (659)

    I enlighet med artikel 108.1 i fördraget föreslår kommissionen att medlemsstaterna ska ändra sina befintliga stödordningar så att de blir förenliga med dessa riktlinjer senast den 30 juni 2023.

    (660)

    Medlemsstaterna uppmanas ge sitt uttryckliga och ovillkorliga samtycke till de föreslagna åtgärderna inom två månader från offentliggörandet av dessa riktlinjer i Europeiska unionens officiella tidning. Om en medlemsstat inte svarar, utgår kommissionen från att medlemsstaten inte samtycker till de föreslagna åtgärderna.

    (1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (EUT L 317, 4.11.2014, s. 56).

    (2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

    (3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

    (4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2121/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1).

    (5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) 1306/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 187).

    (6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) 922/72, (EEG) 234/79, (EG) 1037/2001 och (EG) 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

    (7)  Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter. EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

    (8)  WT/MIN(15)/45 — WT/L/980.

    (9)  Se dom av den 13 september 1995, TWD/kommissionen, de förenade målen T-244/93 och T-486/93, EU:T:1995:160, punkt 56.

    (10)  Se dom av den 13 januari 2005, Streekgewest, C-174/02, EU:C:2005:10, punkt 26; dom av den 17 juli 2008, Essent Netwerk Noord och andra, C-206/06, EU:C:2008:413, punkt 90; dom av den 16 oktober 2013, TF1/kommissionen, T-275/11, EU:T:2013:535, punkterna 41–44; och dom av den 11 juli 2014, DTS Distribuidora de Televisión Digital/kommissionen, T-533/10, EU:T:2014:629, punkterna 50–52.

    (11)  EUT C 249, 31.7.2014, s. 1.

    (12)  EUT C 198, 27.06.2014, s. 1.

    (13)  EUT C 80, 18.02.2022, s. 1.

    (14)  EUT C 25, 26.1.2013, s. 1.

    (15)  EUT C 508, 16.12.2021, s. 1.

    (16)  EUT C 188, 11.8.2009, s. 1.

    (17)  EUT C 188, 11.8.2009, s. 6.

    (18)  Se kommissionens beslut av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 7, 11.1.2012, s. 3) och meddelandet från kommissionen – Europeiska unionens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (EUT C 8, 11.1.2012, s. 15).

    (19)  EUT C 153, 29.4.2021, s. 1.

    (20)  Vid tillämpningen av dessa riktlinjer, enligt vilka medlemsstaterna måste definiera vissa termer (såsom aktiv jordbrukare) i sina respektive strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken, måste Nordirland, i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i riktlinjerna, definiera dessa termer i anmälan till kommissionen enligt artikel 108.3 i fördraget.

    (21)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).

    (22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel) (EUT L 171, 29.6.2016, s. 66).

    (23)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

    (24)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

    (25)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

    (26)  Kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022, genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 327, 21.12.2022, s. 1).

    (27)  Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

    (28)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1).

    (29)  Nettonuvärdet av ett projekt är skillnaden mellan de positiva och negativa kassaflödena under investeringens livstid diskonterade till deras nuvärde (vanligtvis med hjälp av kapitalkostnaden).

    (30)  Internräntan baseras inte på bokföringsintäkter under ett givet år, utan bygger på de framtida kassaflöden som investeraren förväntar sig att få in under investeringens livstid. Den definieras som den diskonteringsränta för vilken nettonuvärdet av en ström av kassaflöden är lika med noll.

    (31)  Se exempelvis dom av den 19 september 2000, Tyskland/kommissionen, C-156/98, EU:C:2000:467, punkt 78, dom av den 12 december 2002, Frankrike/kommissionen, C-456/00, EU:C:2002:753, punkt 30, dom av den 22 december 2008, Regie Networks, C-333/07, EU:C:2008:764, punkterna 94–116, dom av den 14 oktober 2010, Nuova Agricast/kommissionen, C-67/09 P, EU:C:2010:607, punkt 51, och dom av den 22 september 2020, Österrike/kommissionen, C-594/18 P, EU:C:2020:742, punkt 44.

    (32)  Se punkterna 6–10 i dessa riktlinjer.

    (33)  Dom av den 26 juni 1979, Pigs and Bacon/kommissionen, 177/78, EU:C:1979:164, punkt 11, dom av den 12 december 2002, Frankrike/kommissionen, EU:C:2002:753, C-456/00, punkt 30, och dom av den 14 november 2017, Président de l’Autorité de la concurrence/Association des producteurs vendeurs d’endives (APVE) m.fl., C-671/15, EU:C:2017:860, punkt 37.

    (34)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

    (35)  När man jämför kontrafaktiska scenarier ska stödet diskonteras med samma faktor som i de motsvarande investeringsscenarierna och kontrafaktiska scenarierna.

    (36)  Sidan för offentlig sökning i modulen för stödtransparens (Public Aid Transparency Transparency Search) finns tillgänglig på följande webbplats: https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public?lang=en

    (37)  Med tanke på det berättigade intresset av öppenhet för att förse allmänheten med upplysningar, och av att väga behovet av öppenhet mot rättigheterna enligt dataskyddsreglerna, drar kommissionen slutsatsen att det är motiverat att offentliggöra namnet på stödmottagaren när stödmottagaren är en fysisk person eller en juridisk person som har fysiska personers namn (se C-92/09, Volker und Markus Schecke/Eifert, punkt 53), med beaktande av artikel 49.1 g i förordning 2016/679. Öppenhetsreglerna syftar till bättre efterlevnad, större ansvarsskyldighet, inbördes granskning och i slutändan mer ändamålsenlig hantering av de offentliga utgifterna. Detta mål ska ha företräde framför dataskyddsrättigheterna för fysiska personer som får offentligt stöd.

    (38)  Denna information måste offentliggöras inom sex månader från den dag då stödet beviljades (eller, för stöd i form av skatteförmåner, inom ett år från skattedeklarationsdatumet). När det gäller olagligt stöd, kommer medlemsstaterna att åläggas att se till att denna information offentliggörs i efterhand inom sex månader från den dag då kommissionen fattade sitt beslut. Informationen måste vara tillgänglig i ett format som möjliggör sökning och utdrag av uppgifter och som är lätt att offentliggöra på internet, till exempel i formaten XML eller CSV.

    (39)  Vissa marknader kan påverkas av stödet därför att effekten av stödet kanske inte begränsas till marknaden för den verksamhet som får stöd, utan kan sprida sig till andra marknader som är sammanlänkade med denna marknad, antingen för att de utgör ett tidigare eller senare marknadsled eller en kompletterande marknad, eller för att stödmottagaren redan är närvarande på dessa marknader eller kanske kommer att vara det inom en snar framtid.

    (40)  För investeringsprojekt som omfattar produktion av olika produkter måste varje produkt bedömas.

    (41)  Dessa inträdeshinder inkluderar rättsliga hinder (särskilt immateriell äganderätt), stordriftsfördelar, hinder för tillgång till nätverk och infrastruktur. När stödet ges på en marknad där stödmottagaren har en etablerad ställning kan eventuella hinder för marknadsinträde förvärra stödmottagarens potentiellt betydande marknadsmakt och därmed också de eventuella negativa effekterna av denna marknadsmakt.

    (42)  Om det finns starka köpare på marknaden, är det mindre sannolikt att en stödmottagare kan höja priserna gentemot dessa starka köpare.

    (43)  I synnerhet [under förutsättning att följande förteckning är vägledande och inte uttömmande] rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1). Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7). Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1). I tillämpliga fall Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30), och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (OJ L 243, 9.7.2021, p. 1).

    (44)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

    (45)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020) 381 final).

    (46)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En EU-strategi för klimatanpassning, COM(2013) 216 final.

    (47)  Meddelande från kommission av den 15 december 2021 om återställande av hållbara kolkretslopp. (COM(2021) 800 final).

    (48)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s nya skogsstrategi för 2030 (COM(2021) 572 final).

    (49)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020) 380 final).

    (50)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

    (51)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).

    (52)  Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

    (53)  Se definitionen av jordbrukssektorn i punkt (34)9.

    (54)  Om det till exempel är fråga om delåtgärder som syftar till att återställa eller bevara våtmarker skulle stöd kunna beviljas för en längre period än sju år med hänsyn till hur komplicerat det är att uppfylla dessa mål.

    (55)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1).

    (56)  EUT C 341, 16.12.2010, s. 5.

    (57)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

    (58)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

    (59)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) ( EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

    (60)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

    (61)  Meddelande från kommissionen, En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM(2017) 339 final).

    (62)  Detta gäller samarbete avseende produktion av energi från förnybara källor eller produktion av biobränsle på jordbruksföretag, under förutsättning att villkoren i del II avsnitt 1.1.1.1 är uppfyllda.

    (63)  Se dom av den 11 november 2004, Spanien/kommissionen, C-73/03, EU:C:2004:711, punkt 37, och dom av den 23 februari 2006, Azenti och andra, de förenade målen C-346/03 och C-529/03, EU:C:2006:130, punkt 79.

    (64)  Kommissionen har inte godtagit att en brand på en enskild bearbetningsanläggning som täcks av en normal företagsförsäkring kan betraktas som en exceptionell händelse. Generellt sett godtar kommissionen inte att utbrott av en djursjukdom eller ett skadedjursangrepp kan betraktas som naturkatastrofer eller exceptionella händelser. I ett fall har kommissionen emellertid erkänt ett mycket omfattande utbrott av en helt ny djursjukdom som en exceptionell händelse.

    (65)  Kommissionens beslut i stödärendena N 274b/2010, N 274a/2010, SA.33605, SA.33628 och SA.36787.

    (66)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).

    (67)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

    (68)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).

    (69)  Exempelvis utsläpp till följd av uppvärmning av växthus.

    (70)  Antagen av ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa den 12–13 november 2008 (https://foresteurope.org/wp-content/uploads/2016/08/Pan-EuropeanAfforestationReforestationGuidelines.pdf).

    (71)  Artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget är tillämpliga på stöd för grundläggande tjänster i landsbygdsområden i den mån det utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget, varvid hänsyn ska tas till den tolkning av statligt stöd som ges i kommissionens kommande tillkännagivande om begreppet stöd (EUT C 262, 19.7.2016, s. 1).

    (72)  Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Gemensam metod för utvärdering av statligt stöd, Bryssel, 28 maj 2014, SWD(2014) 179 final.

    (73)  Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).

    (74)  Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

    (75)  EUT C 204, 1.7.2014, s. 1.


    Top