EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.7.2022

COM(2022) 359 final

2022/0226(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Syftet med det bifogade förslaget till förordning är att tillfälligt upphäva de tullar enligt Gemensamma tulltaxan som avses i artikel 56.2 c i förordning (EU) nr 952/2013 på varor som används för att framställa kvävegödselmedel som för närvarande klassificeras enligt undernummer 2814 10 och 3102 10 i Kombinerade nomenklaturen (KN).

Europeiska unionens (EU) marknad för vissa insatsvaror för kvävegödselmedel är i hög grad beroende av import från tredjeländer. Under 2021 importerade EU 2,9 miljoner ton ammoniak och 4,7 miljoner ton urea för att producera kvävegödselmedel. Priserna på dessa produkter ökade avsevärt under 2021 och har stigit ytterligare efter den ryska invasionen av Ukraina.

För att minska kostnaderna för EU:s gödselmedelsproducenter, och därigenom minska kostnaderna för EU:s jordbrukare och bidra till en lämplig försörjning av livsmedel som produceras i EU, är det lämpligt att vidta de tillfälliga handelsliberaliserande åtgärderna i detta förslag. För att göra försörjningen stabilare är det också lämpligt att utvidga det geografiska tillämpningsområdet för icke-förmånsberättigande ursprung, som för närvarande är koncentrerat till Ryssland, till att omfatta andra länder. I själva verket, och särskilt när det råder brist på kvävegödselmedel på de internationella marknaderna, hindrar tullar på import till EU av insatsvaror som ammoniak och urea försörjningen på EU-marknaden jämfört med andra världsmarknader utan sådana importtullar. Med tanke på att handelsvaror i denna kategori i första hand är råvaror hindrar dessa tullskillnader ansträngningarna för att diversifiera EU:s import.

I sitt meddelande av den 23 mars 2022 till Europaparlamentet och rådet om att säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen noterar kommissionen att råvarumarknaderna redan före den ryska invasionen av Ukraina drabbades av en betydande prisökning som fortplantade sig till jordbruksmarknaderna genom de ökade kostnaderna för energi och gödningsmedel och en därav följande ökning av priserna på jordbruksprodukter. Invasionen av Ukraina och en global ökning av råvarupriserna har ytterligare drivit upp priserna på marknaderna för jordbruksprodukter och avslöjar sårbarheterna i unionens livsmedelssystem, som delvis är beroende av import av gödselmedel. Kommissionen betonar att på kort sikt måste dock kostnaden för och tillgången till mineralgödselmedel fortsätta att prioriteras, i avvaktan på övergången till användning av hållbara typer av gödselmedel eller gödselmetoder. Under denna period måste gödselmedelsindustrin i EU ha tillgång till den import som krävs, inklusive insatsvaror för att producera gödselmedel inom EU.

Av de tre huvudsakliga gödselmedelstyper som används av jordbrukare är kvävebaserade gödselmedel den som omfattas av Gemensamma tulltaxans tullar för insatsvaror som är viktiga för produktionen, till skillnad från kaliumklorid och fosfor, där de viktigaste insatsvarorna redan omfattas av en nolltullsats enligt Gemensamma tulltaxan. Kvävegödselmedel är också den mest använda gödselmedelstypen i EU, och även den där priserna har ökat mest sedan 2021. De föreslagna åtgärderna är därför inriktade på insatsvaror för kvävebaserade gödselmedel.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

För närvarande är de tredjeländer som åtnjuter tullfritt förmånstillträde till unionsmarknaden enligt frihandelsavtal de viktigaste leverantörerna av dessa varor till EU-marknaden. EU importerar dock en stor mängd insatsvaror för kvävegödselmedel med ursprung i länder som omfattas av Gemensamma tulltaxan, med tullsatser på mellan 5,5 och 6,5 %. För att öka stabiliteten i försörjningen är det lämpligt att tillfälligt utvidga den geografiska räckvidden för leverantörsländer utöver de som omfattas av ett frihandelsavtal, eftersom utbudet för närvarande är koncentrerat till ett relativt litet antal förmånsleverantörer. Till skillnad från tillträde via förmånshandelsavtal är de föreslagna åtgärderna för tullbefrielser enligt detta förslag tillfälliga.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De handelsliberaliserande åtgärder som ingår i detta förslag syftar till att säkerställa att det tillfälliga upphävandet av unionens gemensamma tulltaxa sker inom ramen för de principer och mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i EU-fördraget och att olika områden för unionens yttre åtgärder, liksom dess yttre åtgärder och unionens politik inom andra områden, är förenliga med varandra. Produkter med ursprung i Ryssland och Belarus bör därför undantas från tullsänkningen, i linje med de restriktiva åtgärder som unionen vidtagit mot dessa länder till följd av Rysslands aggression mot Ukraina.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 31 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det balanserar de ekonomiska aktörernas kommersiella intressen (producenter av kvävegödselmedel och konsumenter). Enligt förslaget ska tullarna enligt Gemensamma tulltaxan upphävas endast för de tullpositioner för insatsvaror för gödselmedel för vilka EU:s importberoende är störst och där prisökningarna har varit mest extrema. Dessutom kommer det tillfälliga upphävandet endast att gälla under en tillfällig period. Det tillfälliga upphävandet begränsar inte någons grundläggande rättigheter. Tvärtom avskaffar det tillfälligt en skyldighet att betala tull.

•Val av instrument

Detta förslag är förenligt med artikel 207.2 i EUF-fördraget, som avser åtgärder inom ramen för den gemensamma handelspolitiken. I enlighet med artikel 31 i EUF-fördraget fastställer rådet tullarna enligt Gemensamma tulltaxan med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

•Samråd med berörda parter

Ej tillämpligt.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

•Konsekvensbedömning

Mot bakgrund av den betydande och plötsliga prisökningen på insatsvaror för produktion av kvävegödselmedel, som förvärrats av den nödsituation som Rysslands – den näst största leverantören av kvävegödselmedel till EU – invasion av Ukraina orsakade på marknaden för gödselmedel, är det viktigt att förordningen träder i kraft så snart som möjligt för att främja diversifieringen av försörjningen av de insatsvaror som krävs för produktion av gödselmedel och minskningen av produktionskostnaderna inför den kommande planterings-/såddsäsongen hösten 2022. Därför genomfördes ingen konsekvensbedömning för åtgärden i fråga. Den föreslagna åtgärden förväntas dock ändra profilen för leverantörer av insatsvaror för kvävehaltiga gödselmedel till EU och bidra till en diversifiering bort från Ryssland.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Åtgärden medför inte en ökad administrativ börda för företagen.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta förslag påverkar inte utgifterna, men däremot inkomsterna enligt följande: Icke uttagna tullar som motsvarar det tillfälliga upphävandet kommer att uppgå till cirka 15 miljoner euro per år när åtgärden tillämpas under ett helt år. Åtgärdens varaktighet är en period på drygt två år, fram till slutet av 2024.

Den negativa effekten på budgetens traditionella egna medel uppgår till 11,25 miljoner euro (dvs. 75 % av det totala beloppet). Finansieringsöversikten innehåller mer detaljerade uppgifter om budgetkonsekvenserna av förslaget.

Förlusten av traditionella egna medel kommer att kompenseras genom medlemsstaternas BNI-baserade egna medel.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Onlinerapportering om utvecklingen av EU:s import av insatsvaror för kvävebaserade gödselmedel finns tillgänglig via särskilda webbplatser hos Europeiska kommissionen (Eurostat).

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2022/0226 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 31,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Europeiska unionens (EU) marknad för vissa insatsvaror för kvävegödselmedel är i hög grad beroende av import från tredjeländer. Under 2021 importerade EU 2,9 miljoner ton ammoniak och 4,7 miljoner ton urea för att producera kvävegödselmedel. Priserna på dessa produkter ökade avsevärt under 2021 och har stigit ytterligare i år.

(2)För närvarande importeras en betydande del av dessa insatsvaror för kvävegödselmedel till unionen från tredjeländer som åtnjuter förmånstillträde till unionsmarknaden, vilket innebär att importen är tullfri. EU importerar dock en stor mängd insatsvaror för kvävegödselmedel med ursprung i länder som omfattas av Gemensamma tulltaxan, med tullsatser på mellan 5,5 och 6,5 %.

(3)I sitt meddelande av den 23 mars 2022 till Europaparlamentet och rådet om att säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen noterar kommissionen att råvarumarknaderna redan före den ryska invasionen av Ukraina drabbades av en betydande prisökning som fortplantade sig till jordbruksmarknaderna genom de ökade kostnaderna för energi och gödningsmedel och en därav följande ökning av jordbrukspriserna. Kommissionen noterar att invasionen av Ukraina och en global kraftig ökning av råvarupriserna har drivit upp priserna ytterligare på marknaderna för jordbruksprodukter och avslöjar sårbarheterna i unionens livsmedelssystem, som delvis är beroende av import av gödselmedel. Detta ökar producenternas kostnader och påverkar livsmedelspriserna, vilket ger upphov till oro när det gäller konsumenternas köpkraft och EU-jordbrukarnas inkomster.

(4)Kommissionen betonar att på kort sikt måste dock kostnaden för och tillgången till mineralgödselmedel fortsätta att prioriteras, i avvaktan på övergången till användning av hållbara typer av gödselmedel eller gödselmetoder. Under denna period måste gödselmedelsindustrin i EU ha tillgång till den import som krävs, inklusive insatsvaror för att producera gödselmedel inom EU. I meddelandet betonas också att priserna på och utbudet av gödselmedel till jordbrukare kommer att övervakas för att se till att utsikterna för EU:s skördar inte äventyras.

(5)Mot bakgrund av ovanstående är det lämpligt att vidta åtgärder för att minska kostnaderna för EU-producenter av gödselmedel vid import av insatsvaror som är nödvändiga för produktion av kvävegödselmedel.

(6)Dessutom, och i en tid av brist på de internationella marknaderna för kvävegödselmedel, utgör tullar på import till EU av insatsvaror som ammoniak och urea ett hinder för försörjningen på EU-marknaden jämfört med andra världsmarknader som inte har några importtullar. Dessa skillnader i tullhänseende hindrar också ansträngningarna för att diversifiera EU:s import.

(7)Det är därför lämpligt att tillfälligt upphäva de tullar enligt Gemensamma tulltaxan som avses i artikel 56.2 c i förordning (EU) nr 952/2013 för vissa insatsvaror för kvävehaltiga gödningsmedel. Den tillfälliga åtgärden gäller under den tidsperiod då prisstörningarna på marknaderna för energi- och kvävegödselmedel förväntas kvarstå, vilka förväntas vara fram till slutet av 2024.

(8)Samtidigt ska unionen, i enlighet med artikel 21.3 i fördraget om Europeiska unionen, säkerställa samstämmighet mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder och mellan dess yttre åtgärder och unionens politik inom andra områden.

(9)Relationerna mellan unionen och Ryska federationen har utvecklats mycket negativt under de senaste åren, med en särskild försämring under de senaste månaderna när det gäller Ryska federationens åsidosättande av internationell rätt, särskilt dess oprovocerade och omotiverade invasion av Ukraina.

(10)Sedan juli 2014 har unionen gradvis infört restriktiva åtgärder mot Ryska federationen. I sina slutsatser av den 24 februari 2022 konstaterade Europeiska rådet att Rysslands oprovocerade och omotiverade militära aggression mot Ukraina allvarligt strider mot internationell rätt och FN-stadgans principer, samt undergräver den europeiska och globala säkerheten och stabiliteten.

(11)Nyligen, den 3 juni 2022, antog rådet ett sjätte sanktionspaket 1 mot Ryska federationen på grund av landets fortsatta aggressionskrig mot Ukraina och de rapporterade grymheter som ryska väpnade styrkor gjort sig skyldiga till i Ukraina.

(12)Även om Ryska federationen är medlem i Världshandelsorganisationen befrias unionen, genom de undantag som gäller enligt avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, särskilt artikel XXI i Gatt 1994, från skyldigheten att bevilja produkter som importeras från Ryska federationen de förmåner som beviljas likadana produkter som importeras från andra länder (behandling som mest gynnad nation).

(13)Det vore därför inte lämpligt att tillåta att import från Ryska federationen omfattas av tullfrihet och behandling som mest gynnad nation när det gäller de produkter som omfattas av denna förordning.

(14)Situationen mellan unionen och Belarus har också försämrats under de senaste åren på grund av regimens åsidosättande av internationell rätt, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter. Dessutom har Belarus stött Rysslands militära aggression mot Ukraina från allra första början, bland annat genom att tillåta Ryssland att avfyra ballistiska robotar från Belarus territorium, möjliggöra transport av rysk militär personal och tunga vapen, stridsvagnar och militära transportörer, tillåta ryska militärflygplan att flyga över belarusiskt luftrum till Ukraina, tillhandahålla tankstationer och lagra ryska vapen och militär utrustning i Belarus.

(15)Sedan oktober 2020 har unionen gradvis infört restriktiva åtgärder mot Belarus Den 2 december 2021 antog rådet ett femte sanktionspaket på grund av fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna och utnyttjande av migranter. Ytterligare sanktionspaket antogs den 24 februari, 2 mars, 9 mars och 3 juni 2022 mot bakgrund av Belarus inblandning i den omotiverade och oprovocerade ryska militära aggressionen mot Ukraina. Belarus är dessutom inte medlem i Världshandelsorganisationen. Unionen är därför enligt avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen inte skyldig att bevilja produkter från Belarus behandling som mest gynnad nation. Dessutom tillåter handelsavtal åtgärder som är motiverade på grundval av tillämpliga undantagsklausuler, särskilt säkerhetsundantag, såsom redan påpekats.

(16)Mot bakgrund av ovanstående är det lämpligt och tillåtet att undanta Ryssland och Belarus från tillämpningsområdet för de autonoma tullbefrielser som fastställs i denna förordning, med tillämpning av de allmänna bestämmelserna om tullar i bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, särskilt avsnitt 1 del B punkt 1 i denna.

(17)Import av insatsvaror för kvävegödselmedel med ursprung i Ryssland och Belarus bör därför inte omfattas av tullbefrielsen. I stället bör importen av de produkter som omfattas av denna förordning från Ryssland och Belarus fortsätta att beläggas med den importtull som de tidigare omfattades av.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.    I bilaga 1 till förordning (EEG) nr 2658/87 ska texten till KN-nummer 2814 10 00 i kolumn 3 ersättas med följande:

”5,5 (*)

_________________

(*) Autonom tullbefrielse till och med den 31 december 2024, utom för Ryssland och Belarus där en tullsats på 5,5 % tillämpas, i enlighet med rådets förordning 2022/XXXX [denna förordnings nummer].”

2.    I bilaga 1 till förordning (EEG) nr 2658/87 ska texten till KN-nummer 3102 10 10 och 3102 10 90 i kolumn 3 ersättas med följande:

”6,5 (*)

_________________

(*) Autonom tullbefrielse till och med den 31 december 2024, utom för Ryssland och Belarus där en tullsats på 6,5 % tillämpas, i enlighet med rådets förordning 2022/XXXX [denna förordnings nummer].”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas till och med den 31 december 2024.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

FÖRSLAGETS TITEL

Förslag till rådets förordning om ändring av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan.

BUDGETRUBRIKER

Kapitel och artikel: Kapitel 12, artikel 120

Budgeterat belopp för 2022: 17 912 606 159

BUDGETKONSEKVENSER

◻    Förslaget påverkar inte budgeten

X    Förslaget påverkar inte utgifterna, men påverkar de traditionella egna medlen, av följande skäl:

Under 2021 uppgick det totala värdet av importen enligt KN-nummer 2814 10 00 till 1,3 miljarder euro. Den konventionella tullsatsen för detta KN-nummer är 5,5 %. Merparten av denna import (68 %) var tullfri till följd av genomförandet av frihandelsavtal. Ytterligare 29 % var import från Ryssland som inte kommer att omfattas av tullsänkningar. De beräknade icke uttagna tullarna uppgår därför till 2,1 miljoner euro (1,3 miljarder euro x 3 % importandel x 5,5 %) per år.

Under 2021 uppgick det totala värdet av importen enligt KN-nummer 3102 10 10 och 3102 10 90 till 1,8 miljarder euro. Den konventionella tullsatsen för detta KN-nummer är 6,5 %. Merparten av denna import (65 %) var tullfri till följd av genomförandet av frihandelsavtal. Ytterligare 24 % var import från Ryssland och Belarus som inte kommer att omfattas av tullsänkningar. De beräknade icke uttagna tullarna uppgår därför till 12,9 miljoner euro (1,8 miljarder euro x 11 % importandel x 6,5 %) per år.

På grundval av ovanstående beräknas inkomstbortfallet för EU:s budget till följd av denna förordning uppgå till 11,25 miljoner euro per år [(12,9 miljoner euro + 2,1 miljoner euro = 15 miljoner euro brutto, inklusive uppbördskostnader) x 0,75].

För 2022 beräknas förlusten av traditionella egna medel för EU:s budget uppgå till en tredjedel av ovanstående belopp, dvs. 3,8 miljoner euro.

Förlusten av traditionella egna medel kommer att kompenseras genom medlemsstaternas BNI-baserade egna medel.

(1)    www.sanctionsmap.eu