52022IP0040

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52022IP0040 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52022IP0040

Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2022 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2021 (2021/2183(INI))

EUT C 342, 6.9.2022, p. 167–190 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
EUT C 342, 6.9.2022, p. 156–179 (GA)

Date of document:: 17/02/2022; omröstningsdag
Date of vote:: 17/02/2022
Date of debate:: 15/02/2022

Author:: Europaparlamentet, Utskottet för konstitutionella frågor, Utskottet för utrikesfrågor
Form:: Resolution på eget initiativ
Parliamentary term:: Nionde valperioden
Internal reference:: 2021/2183(INI)
Session:: 2021-2022

Treaty:

Fördraget om Europeiska unionen , Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Legal basis:

Link

Select all documents mentioning this document

Instruments cited:

Link

EUROVOC descriptor:

Subject matter:

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

Directory code:

18.00.00.00 Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

HTML

PDF

Official Journal

6.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 342/167

P9_TA(2022)0040

Genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2021

Europaparlamentets resolution av den 17 februari 2022 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2021 (2021/2183(INI))

(2022/C 342/14)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

—	med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om militär rörlighet (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om autonoma vapensystem,

—	med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 26 november 2019 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt och direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt vad gäller gemensamma försvarsinsatser inom unionen (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2020 om jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om genomförandet av direktiv 2009/81/EG om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet och av direktiv 2009/43/EG om överföring av försvarsrelaterade produkter (8),

—

med beaktande av sin ståndpunkt av den 28 april 2021 om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens vägnar, av handels- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan, och av avtalet mellan Europeiska unionen och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om säkerhetsförfaranden för utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 om samarbetet mellan EU och Nato inom ramen för de transatlantiska förbindelserna (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2021 om läget avseende EU:s it-försvarskapacitet (11),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 av den 29 april 2021 om inrättande av Europeiska försvarsfonden och om upphävande av förordning (EU) 2018/1092 (12),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (13),

—

med beaktande av dokumentet Genomförandeplanen för säkerhet och försvar, som lades fram för rådet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik den 14 november 2016 och rådets slutsatser av den 14 november 2016 om genomförande av EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet, som fastställer en ny ambitionsnivå för EU på säkerhets- och försvarsområdet,

—	med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 19 november 2018, om inrättandet av en civil gemensam säkerhets- och försvarspolitisk pakt,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2018 om kvinnor, fred och säkerhet,

—	med beaktande av rådets slutsatser om unga, fred och säkerhet av den 7 juni 2018 och rådets slutsatser om ungdomar i yttre åtgärder av den 5 juni 2020,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 20 november 2020 om 2020 års strategiska översyn av det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco),

—	med beaktande av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 26 februari 2021 om säkerhet och försvar,

—	med beaktande av rådets slutsatser Förnyat partnerskap med det södra grannskapet En ny agenda för Medelhavsområdet av den 16 april 2021,

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser om Europeiska unionens integrerade strategi i Sahel av den 16 april 2021,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 25 november 2013, 18 november 2014, 18 maj 2015, 27 juni 2016, 14 november 2016, 18 maj 2017, 17 juli 2017, 25 juni 2018, 17 juni 2019, 10 december 2019, 17 juni 2020, 12 oktober 2020, 20 november 2020, 7 december 2020 och 10 maj 2021 om GSFP,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 18 oktober 2021 om Eufors operation Althea,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 22 oktober 2021 om hybridattacker med utnyttjande av migranter, som har inletts av den belarusiska regimen,

—	med beaktande av den nya strategiska agenda för 2019–2024 som antogs av Europeiska rådet den 20 juni 2019,

—	med beaktande av den gemensamma förklaringen från Europeiska rådets medlemmar och G5 Sahel-medlemsstaterna av den 28 april 2020,

—	med beaktande av rådets koncept för en integrerad strategi för klimatförändringar och säkerhet, antaget den 5 oktober 2021,

—	med beaktande av rådets färdplan för klimatförändringar och försvar av den 9 november 2020,

—	med beaktande av rapporten om Europeiska försvarsbyråns årliga försvarsöversikt, som lades fram för rådet vid dess möte den 20 november 2020,

—	med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2019/797 av den 17 maj 2019 om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater (14),

—	med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater (15),

—	med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (16),

—	med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/748, 2021/749, 2021/750 av den 6 maj 2021 om Kanadas, Konungariket Norges och Amerikas förenta staters deltagande i Pesco-projektet Militär rörlighet,

—	med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/1143 av den 12 juli 2021 om Europeiska unionens militära utbildningsuppdrag i Moçambique (EUTM Moçambique),

—	med beaktande av den globala strategin Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa. En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordförandens/den höga representanten den 28 juni 2016,

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 6 mars 2014 För ett öppet och säkert globalt sjöbevakningsområde – inslag i en EU-strategi för sjöfartsskydd (JOIN(2014)0009),

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 7 juni 2017 En strategi för resiliens i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2017)0021),

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 16 december 2020 EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium (JOIN(2020)0018),

—	med beaktande av ordföranden von der Leyens tal om tillståndet i unionen från 2020 och 2021 och deras åtföljande avsiktsförklaringar,

—	med beaktande av det årliga arbetsprogrammet för Europeiska försvarsfonden för 2021, som antogs av kommissionen den 30 juni 2021,

—	med beaktande av revisionsrättens översikt nr 09/2019 av den 12 september 2019 om Europas försvar,

—	med beaktande av Nordatlantiska fördraget,

—	med beaktande av EU:s och Natos två gemensamma förklaringar om samarbete, som undertecknades den 8 juli 2014 och den 10 juli 2018,

—	med beaktande av den sjätte lägesrapporten av den 17 maj 2021 om genomförandet av den gemensamma uppsättning förslag som godkändes av EU:s råd och Natos råd den 6 december 2016 och den 5 december 2017,

—	med beaktande av den gemensamma uppsättningen med 74 förslag för genomförandet av den gemensamma förklaringen från Warszawa, vilken godkändes av EU:s och Natos råd den 6 december 2016 och den 5 december 2017,

—	med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan EU och USA Towards a renewed Transatlantic partnership av den 15 juni 2021,

—	med beaktande av Rysslands olagliga invasion och annektering av Krimhalvön,

—	med beaktande av Rysslands kränkningar av medlemsstaters luftrum och sjögränser,

—	med beaktande av Kinas ökade ekonomiska och militära närvaro i Medelhavsländerna och de afrikanska länderna,

—	med beaktande av hotet från inhemsk och utländsk terrorism, i första hand från grupper som IS,

—	med beaktande av ny teknik såsom artificiell intelligens, rymdkapacitet och kvantdatorteknik, som erbjuder nya möjligheter för mänskligheten men också skapar nya utmaningar inom försvars- och utrikespolitiken vilka kräver en tydlig strategi och samförstånd bland allierade,

—	med beaktande av FN-stadgan och Helsingforsslutakten från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa från 1975,

—	med beaktande av FN:s havsrättskonventioner,

—	med beaktande av slutkommunikén från det extra toppmötet inom Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas) den 8 september 2021,

—	med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 16, som syftar till att främja fredliga och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0358/2021), och av följande skäl:

A.	Under 2020 satte covid-19-pandemin strålkastarljuset på de växande hoten mot vår planet och unionens sårbarhet på grund av dess externa beroende. I och med pandemin har begreppet ”säkerhet och strategiskt oberoende” utökats till att innefatta hälsofrågor samt teknologiska och ekonomiska frågor.

Europa står inför en snabb och bestående försämring av dess strategiska omgivning. Terrorismen är alltjämt ett stort hot. Länder uttrycker sina maktambitioner och tillämpar expansionsstrategier som involverar militära styrkor. Sådana strategier medför en risk för militarisering av havet, rymden, Arktis eller cyberrymden samt en ny kapprustning.

De mångdubblade cyberattackerna mot strategisk infrastruktur under covid-19-krisen, eller ännu mer nyligen Pegasus-affären, är också exempel som motiverar ett snabbt framtagande av skyddsåtgärder mot de allra senaste formerna av cyberhot och de mest avancerade spionageteknikerna. EU har förbundit sig att investera 1,6 miljarder euro i insatsförmåga och spridning av cybersäkerhetsverktyg till förmån för myndigheter, företag och privatpersoner samt att utveckla samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn på detta område.

D.	Parlamentet är en måltavla, eftersom det är ett forum för den europeiska demokratin. Digitaliseringen av verksamheter på grund av distansarbete under covid-19-pandemin har bara gjort oss än mer sårbara för aktuella hot.

E.	I och med den militära kapaciteten i medlemsstaterna har EU en total budget på 395 miljarder euro, vilket gör att EU hamnar på andra plats i världen. EU s kapacitet är utspridd och präglas av överlappningar, luckor och bristande driftskompatibilitet.

De allt mer komplexa hoten har att göra med den tekniska utvecklingen, digitaliseringen av samhällena och integreringen av internationella ekonomier. Följaktligen mångdubblas hybridhoten med en kombination av militära och/eller icke-militära medel som desinformation, användning av migrations för utpressning, cyberattacker eller ekonomiska påtryckningar som strider mot europeiska intressen och värden och som utgör ett växande hot mot säkerheten i EU och för dess företag, myndigheter och medborgare.

För att hantera de allt vanligare riskerna för kris vid unionens gränser eller i områden av intresse för unionen har medlemsstaterna förbundit sig att tillhandahålla snabbinsatsförmåga i linje med EU:s globala mål (kapacitetsmålen), särskilt stridsgrupper. Dessa är begränsade i många avseenden, såväl på det politiska, organisatoriska som på det ekonomiska planet. Följden har blivit att de aldrig har utplacerats.

En uppbyggnad utan motstycke av ryska styrkor i och omkring Ukraina tillsammans med krav som ställs av Kreml kan – om de inte motverkas – leda till att inflytelsesfärer återställs i Europa och sätta stopp för ambitionerna hos EU:s östliga partner, såsom Ukraina och Georgien, att ansluta sig till Nato.

Internationella samfundet, och särskilt EU, har gjort åtaganden med avseende på Sahel och framför allt Mali. Juntan i Mali har välkomnat och använder sig redan av ryska militärinstruktörer och legosoldater med anknytning till den så kallade Wagnergruppen som ska delta i den militära verksamheten i Mali. Detta företag har gjort sig skyldigt till övergrepp överallt där det har ingripit.

Tillbakadragandet från Afghanistan och talibanernas återtagande av makten medför en ökad risk för terrorism både i och utanför regionen. EU har utplacerat ett GSFP-uppdrag, Europeiska unionens polisuppdrag i Afghanistan (Eupol Afghanistan) från 2007 till 2016, och har beviljat 17 miljarder euro till Afghanistan. Under tillbakadragandet var medlemsstaterna beroende av USA, som utplacerade 6 000 soldater för att säkra Kabuls flygplats på mycket kort varsel, vilket gjorde det möjligt att evakuera EU-medborgare och afghanska medborgare som var utsatta för fara. EU kunde vare sig skapa en luftbro eller samordna sina evakueringar under den rådande situationen. Om unionen hade behövt göra en liknande insats som evakueringen i Kabul är unionen dock i dagsläget oförmögen att fatta snabba beslut, utplacera styrkor, genomföra evakueringar och skapa luftbroar på ett effektivt och lyhört sätt. Unionen och dess medlemsstater bör följaktligen omgående dra lärdom av krisen i Afghanistan för att stärka unionens kapacitet att agera självständigt i en liknande situation. Den strategiska kompassen bör göra det möjligt att fastställa unionens ambitionsnivå, särskilt med hänsyn till lärdomarna av misslyckandet i Afghanistan.

Utarbeta en säkerhets- och utrikesdoktrin för EU genom att använda den strategiska kompassen för att främja det strategiska oberoendet

Europaparlamentet betonar att EU står inför

—

nya och framväxande hot som härrör från både statliga och icke-statliga aktörer i en multipolär värld, såsom terrorism, den ökade förekomsten av auktoritära styren, hybridhot genom hybridkrig, såsom it-attacker, och instrumentalisering av migration, desinformation och utländsk inblandning, vilket har suddat ut linjerna mellan krig och fred, ökande hot mot naturresurser, energitrygghet och klimatförändringar,

—

ökad militarisering runtom i världen, med återkommande global maktkonkurrens med en ökande militär dimension och växande geopolitiska spänningar, en era av ”ofred” som kännetecknas av fientlig konkurrens, minskade nedrustningsinsatser och internationella vapenkontrollsystem, spridning av massförstörelsevapen, inbegripet kärnvapen, och användning av kemiska vapen,

—	ett fortfarande instabilt grannskap, både i öst och i söder.

Parlamentet anser att instabilitet och oförutsebarhet vid unionens gränser och i dess närmaste grannskap (Nordafrika, Mellanöstern, Kaukasus, Balkan, östra Medelhavsområdet osv.), liksom dess utvidgade grannskap (Sahel, Afrikas horn osv.), tillsammans med rysk aggression mot Ukraina och Georgien, utgör ett direkt och indirekt hot mot säkerheten på kontinenten. Parlamentet betonar att det finns ett oupplösligt samband mellan inre och yttre säkerhet. Parlamentet erkänner att ett aktivt engagemang i grannskapet ligger i unionens intresse. Parlamentet betonar vikten av stabilitet på västra Balkan. Parlamentet noterar med oro den tilltagande militariseringen på Krimhalvön och Ryska federationens försök att destabilisera området kring Svarta havet.

Europaparlamentet fördömer skarpt den ryska militära uppbyggnaden i och omkring Ukraina samt Kremls krav om att stoppa den fortsatta utvidgningen av Nato och omdana den europeiska säkerhetsstrukturen på grundval av en föråldrad idé om ”inflytelsesfärer”. Parlamentet understryker att det står varje demokratiskt land fritt att välja sina egna allianser och stöder i detta avseende helhjärtat Ukrainas och Georgiens västvänliga strävanden, inbegripet deras medlemskap i Nato och framtida EU anslutning.

Europaparlamentet noterar att 2020 präglades av covid-19-pandemin och många utmaningar för unionens utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, som belyste vår otillräckliga samordning och vårt beroende av omvärlden. Parlamentet betonar att EU måste dra lärdom av detta, särskilt för att stärka den digitala och tekniska suveräniteten och det övergripande strategiska oberoendet som internationell aktör, och sin förmåga och beredvillighet att vid behov fatta beslut och agera självständigt i utrikes-, säkerhets- och försvarsfrågor och att omvärdera sitt beroende av aktörer som inte delar samma värderingar. Parlamentet upprepar att unionen också måste förstärka sitt oberoende inom hälso- och sjukvård.

Europaparlamentet välkomnar inledandet av arbetet med den strategiska kompassen, en oöverträffad strategisk reflektion, som ska slutföras i mars 2022. Parlamentet betonar att utvecklingen av den strategiska kompassen är en utgångspunkt för att genomföra ett gemensamt europeiskt försvar i enlighet med bestämmelserna i artikel 42.2 i EU-fördraget och för att definiera den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och att den bör utgöra ett viktigt steg mot en verklig europeisk försvarsunion som tar hänsyn till vissa medlemsstaters specifika konstitutionella situation. Parlamentet anser att den strategiska kompassen bör utveckla större sammanhållning på säkerhets- och försvarsområdet. Parlamentet betonar att– i en mycket multipolär värld med ökad konkurrens mellan supermakter – unionens samlade tyngd kan bidra till att garantera EU-medlemmarnas säkerhet och att det krävs en stabil försvarspolitik för att EU ska ha möjlighet att effektivt arbeta för fred, säkerhet för människor, demokrati och hållbar utveckling. Parlamentet understryker att en europeisk försvarsunion skulle vara en del av EU:s angivna mål att uppnå strategiskt oberoende. Parlamentet noterar att lösningen i detta avseende på säkerhetsutmaningarna utanför unionen och dess medlemsstater främst är att bekräfta och praktiskt genomföra kapacitet för en bättre bedömning av krissituationer, snabbare beslutsfattande och mer kraftfulla åtgärder när omständigheterna så kräver, att agera självständigt när så krävs, för att försvara sina intressen och värden, med respekt för allianser och partnerskap. Parlamentet noterar att det skulle utveckla större samstämmighet mellan unionen när det gäller säkerhet och försvar. Parlamentet anser att det finns ett brådskande behov av att utveckla en verklig europeisk säkerhets- och försvarsunion som omfattar alla militära och civila säkerhetsaspekter, instrument, budgetar och kapacitet och att hela cykeln av konflikt från förebyggande till stabilisering efter konflikten, som är baserad på ett modernt, progressivt och starkt koncept som omfattar människors säkerhet, vilket hanterar EU-medborgarnas och lokalbefolkningarnas behov av säkerhet samt säkerheten och stabiliteten hos statliga institutioner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att stärka sin institutionella kapacitet för konfliktförebyggande, medling dialog och nedtrappning.

Europaparlamentet betonar vikten av att stödja arbetet med en hotbildsanalys i 360 grader. Parlamentet betonar att den strategiska kompassen måste vara EU:s ambitiösa svar på denna analys, vars resultat måste omprövas regelbundet och på ett realistiskt sätt, i syfte att utveckla en mekanism för kontinuerlig värdering av hot och samråd med parlamentet.

Europaparlamentet betonar att den strategiska kompassen måste göra det möjligt att stärka EU:s förmåga att agera som en alltmer trovärdig strategisk partner och en global fredsaktör, vilket stärker och försvarar ett regelbaserat internationellt system och multilateralt samarbete samt förmågan att agera självständigt vid behov. Parlamentet betonar att arbetet med kompassen måste uppdateras regelbundet och staka ut en ambitiös kurs med syftet att vara realistisk och operativ och inkludera en tidsplan för genomförandet av beslut och uppföljningsmekanismer. Parlamentet betonar att arbetet med kompassen måste göra det möjligt för unionen att göra konsekventa och effektiva framsteg mot en sammanhängande försvarspolitik, en gemensam strategisk kultur, en gemensam förståelse för EU:s strategiska utmaningar och förmåga att förutse hot och reagera snabbt och samordnat, framtida scenarier för ingripande och autonom motståndskraftskapacitet så att EU kan mobilisera resurser på ett solidariskt sätt, i enlighet med fördragen, när en medlemsstat hotas och när den internationella freden, säkerheten och stabiliteten utsätts för prövningar utanför EU, och ytterst säkerställa skyddet av unionens medborgare, intressen och värden. Parlamentet påminner om att EU:s nuvarande ambitionsnivå för säkerhet och försvar, enligt vad som fastställdes i rådets slutsatsers av den 14 november 2016, innefattar svar på externa konflikter och kriser, byggande av partners kapacitet och ”att skydda unionen och dess medborgare”. Parlamentet understryker betydelsen av den integrerade strategin som en grund för EU:s svar på konflikter och kriser.

Europaparlamentet betonar parlamentets betydelse, och särskilt dess underutskott för säkerhet och försvar, som ska erhålla regelbundna uppdateringar och rapporter om genomförandet av den strategiska kompassen från utrikestjänsten så fort den strategiska kompassen godkänns i mars 2022.

GSFP-uppdrag och GSFP-insatser 2020 – bedömning och rekommendationer

Europaparlamentet påminner om att EU för närvarande genomför elva civila uppdrag och sju militära uppdrag och insatser. Parlamentet påminner om att endast tre av dessa är insatser som har fått ett verkställande mandat: EU-ledd marin styrka (Eunavfor), Somalia – Atalanta insatsen, Europeiska unionens militära insats i Medelhavsområdet (Eunavfor MED Irini) och Europeiska unionens militära operation i Bosnien och Hercegovina (Eufor Althea). Parlamentet påminner om EU:s övergripande engagemang i Sahel och på Afrikas horn genom sex civila uppdrag (Europeiska unionens uppdrag för kapacitetsuppbyggnad i Mali [Eucap Sahel Mali], Eucap Sahel Niger och Eucap Somalia) och sex militära uppdrag (Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av den maliska försvarsmakten [EUTM Mali], EUTM Somalia, Eunavfor Atalanta och Eunavfor MED Irini). Parlamentet noterar att dessa uppdrag och insatser ännu inte har förverkligat sin fulla potential och lider av effekterna av covid-19-pandemin, som har påverkat deras verksamhet och begränsat deras effektivitet. Parlamentet föreslår att budgeten för och planeringen och utrustningen av EU:s GSFP-uppdrag och GSFP-insatser bedöms mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts inom ramen för covid-19-pandemin och överväger därför att se över resultaten och eventuellt anpassa deras mandat som en del av den standardiserade strategiska översynen av ett uppdrag.

Europaparlamentet understryker vikten av hållbar stabilitet, mänsklig säkerhet och välstånd för unionen i dess grannskap. Parlamentet noterar att de militära GSFP-uppdragen numera nästan enbart är fokuserade på att utbilda väpnade styrkor (dvs. EU:s utbildningsuppdrag), utan någon verkställande dimension och begränsat stöd. Parlamentet anser att uppdragens mandat, utan att påverka dessa uppdrags icke verkställande dimension, bör göras stärkas med betoning på utbildning, så att europeiska rådgivare på plats kan kontrollera om utbildningsprogrammen har genomförts korrekt och om de är i linje med de lokala väpnade styrkornas operativa behov.

10.

Europaparlamentet betonar att vapenleveranser inom ramen för den europeiska fredsbevarande resursen bör ske med full respekt för EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt, och inbegripa ändamålsenliga bestämmelser om öppenhet.

11.

Europaparlamentet beklagar djupt kuppmakarnas agerande i Mali. Parlamentet är djupt oroat över den otillräckliga närvaron av grundläggande statliga tjänster på Malis territorium och i Sahel i allmänhet. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över försämringen av säkerheten i regionen. Parlamentet är djupt oroat av FN:s generalsekreterares rapporter som innehåller en förteckning över allvarliga tidigare och pågående kränkningar av de mänskliga rättigheterna och allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt, inbegripet påstådda krigsförbrytelser, som begåtts av väpnade grupper, däribland terroristgrupper, maliska väpnade styrkor och andra väpnade G5-styrkor i Sahel. Parlamentet beklagar djupt den straffrihet som råder i detta avseende och understryker att sådana pågående brott även undergräver de europeiska och internationella insatserna för att skapa en säker och trygg miljö samt bekämpa beväpnade grupper och terrorister. Parlamentet betonar det ökade deltagandet av fientliga aktörer i en region som är av avgörande betydelse för vår säkerhet, vilket skulle kunna äventyra EU:s och Malis gemensamma mål om säkerhet för människor, fred, stabilitet och hållbar utveckling i landet, där andra aktörer som inte nödvändigtvis delar samma etiska principer som EU och dess medlemsstater är villiga att fylla luckor i kapaciteten, utan hänsyn till internationella normer eller krigsrätten. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över det ökande inflytande som utländska privata militära företag har och den maliska regeringens eventuella planer på att inleda ett samarbete med ett privat ryskt militärt företag, Kreml-ombudet Wagnerkoncernen, för utbildning av sina väpnade styrkor. Parlamentet påpekar att ett sådant samarbete inte är kompatibelt med säkerhets- och försvarssamarbetet med EU, i synnerhet EUTM Mali, och skulle därför uppmana EU att göra en ny bedömning av sitt engagemang i Mali. Parlamentet uppmanar med kraft de maliska myndigheterna att avstå från att sluta avtal med Wagnerkoncernen och tillåta dess personal att få tillträde till Malis territorium. Parlamentet understryker mer allmänt behovet av att noga övervaka de åtgärder som vidtas av privata säkerhetsföretag och militära företag som ökar sitt globala fotavtryck i sårbara områden, däribland Afrika, Latinamerika och Östeuropa, och påminner om vikten av att hålla parlamentet informerat i frågan.

12.

Europaparlamentet noterar meddelandet om omorganisering av att Frankrikes militära insats i Sahel, i samarbete och samråd med EU:s internationella och afrikanska partner. Parlamentet betonar att denna utveckling bör ske i nära samråd med alla internationella partner och framför allt de europeiska partner som finns i Sahel. Parlamentet välkomnar EU:s och medlemsstaternas fortsatta engagemang för stabiliseringen i G5 Sahel-länderna, framför allt via stödet till den gemensamma G5 Sahel-styrkan, genom förstärkningen av EU:s GSFP-uppdrag och det ökade deltagandet av EU-medlemsstaters väpnade styrkor i insatsstyrkan Takuba.

13.

Europaparlamentet välkomnar anpassningen av det nya utvidgade mandatet för EUTM Mali. Parlamentet uppmanar till en förstärkning av det strukturella samarbetet och det icke-verkställande stödet till de väpnade styrkorna och en påskyndad regionaliseringsprocess som gör att uppdraget kan tillhandahålla militärt stöd till de väpnade styrkorna i G5-länderna och särskilt till Burkina Faso och Niger, vilket kommer att få konsekvenser för internationella, europeiska och afrikanska partner. Parlamentet understryker de möjligheter som skapas genom den europeiska fredsfaciliteten i fråga om att hålla med utrustning för utbildning av de maliska väpnade styrkorna, som kommer att vara avgörande för att de europeiska åtgärderna ska bli mer verkningsfulla och effektiva. Parlamentet är övertygat om att EU snabbt och effektivt måste öka sin kapacitet att tillhandahålla utrustning så att uppdragen Eucap och EUTM inte förlorar sin trovärdighet gentemot lokala myndigheter, förutsatt att dessa säkerhetsstyrkor följer internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning och står under demokratisk kontroll.

14.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge ett betydande bidrag till EUTM Malis rådgivande verksamhet och att sända ut personal som kan bidra till den. Parlamentet påminner om att den GSFP-relaterade regionaliseringsprocessen i Sahel måste fortsätta att stärka samarbetet och samordningen med internationella aktörer och med de EU-medlemsstater som är involverade i regionen, genom pågående initiativ som partnerskapet för säkerhet och stabilitet i Sahel (P3S). Parlamentet understryker att EU även tillhandahåller ett kraftfullt stöd till det operativa genomförandet av den gemensamma G5 Sahel-styrkan och den därtill hörande poliskomponenten. Parlamentet välkomnar EU:s nya integrerade strategi i Sahel, som har en bredare omfattning med inriktning på stärkt samhällsstyrning och särskild betoning på behovet att förstärka statens närvaro i de offentliga tjänsterna i regionens länder. Parlamentet understryker de insatser som har gjorts inom Eucap Sahel Mali för att stödja utplaceringen av maliska säkerhetsstyrkor i centrala Mali. Parlamentet understryker de insatser som har gjorts inom Eucap Sahel Niger genom dess stöd till utvecklingen av en nationell försvars- och säkerhetspolitik i Niger. Parlamentet påminner om att regionaliseringen av GSFP-åtgärderna stöder EU:s integrerade strategi i Sahel och att den regionala rådgivnings- och samordningsenheten därför måste fortsätta sitt uppdrag. Parlamentet anser att en regionaliserad GSFP-strategi i Sahel är relevant men kräver en tydligare organisation och samordning mellan de befintliga civila och militära GSFP-uppdragen, lokala aktörer och andra internationella organisationer såsom FN:s fredsbevarande uppdrag – FN:s integrerade multidimensionella stabiliseringsinsats i Mali (Minusma) – och de insatser som leds av den franska armén. Parlamentet insisterar på att det krävs en betydande insats för att hjälpa Burkina Faso, med tanke på de många hot som landet måste hantera med begränsad kapacitet. Parlamentet påminner om att för att militära och säkerhetsrelaterade insatser ska vara effektiva måste de åtföljas av konkreta och synliga åtgärder för att tillhandahålla grundläggande tjänster för befolkningen. Parlamentet understryker vikten av att mer aktivt kunna stödja de stater som gränsar till Guineabuktens kust så att de ska kunna motverka det växande terroristhot som de står inför. Parlamentet betonar behovet att ägna särskild uppmärksamhet åt den växande instabiliteten i Sahel, Västafrika och Afrikas horn och de viktiga konsekvenser som utvecklingen i dessa regioner har inte bara för den afrikanska kontinenten utan även för EU.

15.

Europaparlamentet välkomnar de pågående överläggningarna om Moçambiques och Indiens deltagande i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser i Afrika. Parlamentet välkomnar Georgiens aktiva deltagande i GSFP:s insatser och framför allt dess deltagande i utbildningsuppdragen i Centralafrikanska republiken och Mali.

16.

Europaparlamentet påminner om att säkerhetssituationen i Somalia är mycket oroande och att den är en källa till destabilisering på hela Afrikas horn och även utanför den regionen. Parlamentet vidhåller att al-Shabaab fortfarande är en av de mäktigaste terroristorganisationerna med koppling till al-Qaida och att detta bör uppmuntra medlemsstaterna att överväga ett större deltagande i de europeiska uppdragen och insatserna i denna strategiska region och tillhandahållandet av de tillgångar som krävs för dem. Parlamentet understryker att en förstärkning av EUTM Somalia med en rådgivande kapacitet i befälsstrukturer gör det möjligt att utöva ett betydande inflytande på hur insatser genomförs inom den multilaterala ramen för militärt bistånd. Parlamentet betonar att Eunavfor Atalanta, Eucap och EUTM Somalia utgör en sammanhängande helhet till stöd för EU:s strategiska ram för Afrikas horn. Parlamentet välkomnar den centrala roll som Atalanta-insatsen spelar i kampen mot piratdåd och människohandel på Afrikas horn, och därmed med framgång skyddar Världslivsmedelsprogrammets fartyg, samt den roll som Eucap Somalia spelar för att ge råd till de federala och regionala myndigheterna i Puntland och Somaliland om uppbyggnaden av kustbevakningsverksamhet och sjöfartspolis. Parlamentet understryker att EU:s engagemang i området kring Afrikas horn förblir viktigt för att stärka de somaliska säkerhetsstyrkornas kapacitet och konstaterar även att effektiviteten måste förbättras. Parlamentet välkomnar och uppmuntrar likasinnade partner att delta för att säkerställa säkra vattenvägar i Adenviken och Indiska oceanen. Parlamentet efterlyser en integrerad strategi för att hantera utvecklings- och styrningsfrågor som driver piratdåd.

17.

Europaparlamentet noterar med oro den försämrade politiska och säkerhetsmässiga situationen i Centralafrikanska republiken. Parlamentet uppmanar till att återställa en inkluderande dialog med regeringen, den demokratiska oppositionen och civilsamhället och att blåsa nytt liv i fredsavtalet. Parlamentet beklagar djupt att Centralafrikanska republikens president sedan 2018 har vänt sig till Wagnerkoncernen, ett privat militärt företag och ett ryskt ombud, som har gjort sig skyldigt till krigsförbrytelser och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Centralafrikanska republiken. Parlamentet är oroat över hur detta beslut påverkar livskraften och effektiviteten av uppdraget att utbilda de centralafrikanska styrkorna. Parlamentet fördömer ökningen av hot och fientliga incidenter som orsakas av vissa lokala och utländska väpnade styrkor, däribland utländska säkerhetsföretag, som riktas mot FN:s integrerade multidimensionella stabiliseringsinsats i Centralafrikanska republiken (Minusca), och de desinformationskampanjer som riktas mot EU:s insatser. Parlamentet välkomnar och stöder till fullo inrättandet av EU:s rådgivande uppdrag i Centralafrikanska republiken (EUAM RCA). Parlamentet välkomnar insatserna inom EU:s utbildningsuppdrag, framför allt utbildningen av officerare och underofficerare vid Centralafrikanska republikens försvarsmakt och dess bidrag till den övergripande processen med att reformera säkerhetssektorn under samordning av Minusca, och stöder dem till fullo. Parlamentet insisterar på behovet av att informera befolkningen om uppdragets mål och framsteg. Parlamentet betonar vikten av att bedöma EU:s faktiska kapacitet att tillgodose försvarsmaktens behov av utrustning, inom ramen för den strategiska översyn som kommer att göras under första halvåret 2022. Parlamentet insisterar på att ett stöd inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten ska ges till de enheter som har inrättats genom EU:s utbildningsuppdrag på villkor att de centralafrikanska myndigheterna främjar en positiv utveckling av den politiska, interna och regionala situationen.

18.

Europaparlamentet påminner om Moçambiquekanalens strategiska betydelse. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas och vice ordförandens/den höga representantens åtagande att bemöta det växande terroristhotet i Cabo Delgado och känner oro över risken att detta hot sprider sig i området. Parlamentet välkomnar rådets beslut om inledande av Europeiska unionens militära utbildningsuppdrag i Moçambique (EUTM Moçambique). Parlamentet noterar användningen av den europeiska fredsfaciliteten för att täcka de gemensamma kostnaderna för EUTM Moçambique och tillhandahålla militär utrustning. Parlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att använda sig av den europeiska fredsfaciliteten på bästa sätt och dra nytta av denna erfarenhet för att förbättra och utvidga den europeiska fredsfaciliteten i framtiden. Parlamentet noterar att EUTM uppfyller ett särskilt mål, nämligen att utbilda specialstyrkor för att bekämpa det islamistiska upproret i regionen Cabo Delgado, inbegripet jihadrörelsen Ansar al-Islam. Parlamentet begär att detta ska genomföras så snart som möjligt med tanke på situationen. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att bidra till genereringen av styrkor för uppdraget på ett mer rättvist sätt. Parlamentet understryker behovet av en övergripande långsiktig enhetlig strategi för Moçambique som också behöver bekämpa islamistiska uppror för att hantera förvaltningsmässiga brister och utvecklingsbehov för att uppnå en hållbar lösning på konflikten. Parlamentet betonar behovet av att se till att regeringsstyrkorna följer internationell humanitär rätt och att förövare av utomrättsliga avrättningar, tortyr, plundring och andra övergrepp ställs inför rätta.

19.

Europaparlamentet välkomnar rådets entydiga åtagande om operation Eufor Althea i enlighet med dess slutsatser av den 18 oktober 2021 i samband med förlängningen av insatsen Althea 2020 och det faktum att dess mandat till stöd för Bosnien och Hercegovinasmyndigheter har ändrats i syfte att upprätthålla en säker och trygg miljö, liksom genom den tredje strategiska översynen av insatsen, som lades fram i juni 2021. Parlamentet påminner om att denna insats stakat ut vägen för fred, stabilisering och europeisk integration av Bosnien och Hercegovina och att insatsen fortfarande spelar en avgörande roll för Bosnien och Hercegovinas och regionens säkerhet och stabilitet. Parlamentet påminner samtidigt om att erfarenheterna och lärdomarna av denna insats är av stort värde för alla nuvarande och framtida militära och civila GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet är oroat över eventuella grundlagsstridiga och separatistiska åtgärder från den serbiska ledamoten av Bosnien och Hercegovinas ordförandeskap, Milorad Dodik, som undergräver Daytonavtalet och därmed hela regionens säkerhet och fred. Parlamentet betonar att en tillräcklig förstärkningskapacitet fortfarande behöver upprätthållas framöver för att möjliggöra en snabb reaktion i händelse av att säkerhetssituationen försämras. Parlamentet noterar att denna insats skulle kunna förbättras genom säkra informations- och kommunikationskanaler till medlemsstaternas huvudstäder och bättre kapacitet för underrättelseinhämtning och underrättelseanalys genom öppna källor. Parlamentet betonar vikten av att den sekundära verksamheten med minröjning och gemensam utbildning för de väpnade styrkorna i Bosnien och Hercegovina fortsätter. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden vad gäller styrkebidrag för Althea. Parlamentet ser fram emot Ukrainas deltagande i Althea-uppdraget. Parlamentet erkänner det viktiga samarbetet mellan EU och Nato på västra Balkan, särskilt genom operation Eufor Althea, vars operationshögkvarter är placerat inom SHAPE tack vare Berlin Plus-arrangemangen.

20.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse resultaten från Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Georgien (EUMM Georgia). Parlamentet godkänner att detta uppdrag förlängs med två år. Parlamentet vidhåller behovet av ytterligare reflektioner om GSFP-åtaganden i regionen. Parlamentet fördömer kraftfullt Rysslands olagliga ockupation och militarisering av de georgiska regionerna Abchazien och Tschinvali/Sydossetien, som utgör ett allvarligt hot mot det östliga partnerskapet och hela Europa. Parlamentet är oroat över det försämrade säkerhetsläget i de ockuperade territorierna i Georgien och över den verksamhet som bedrivs av Ryska federationen, som destabiliserar freden och säkerheten i det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att fortsätta att kräva att Ryssland på ett konstruktivt sätt engagerar sig i de internationella diskussionerna i Genève och fullgör sina skyldigheter enligt det avtal om eldupphör som medlades av EU den 12 augusti 2008, i synnerhet att dra tillbaka alla sina militära styrkor från Georgiens ockuperade territorier och för att ge EU:s övervakningsuppdrag obehindrat tillträde till hela Georgiens territorium. Parlamentet fördömer olagliga frihetsberövanden och bortföranden av georgiska medborgare och den ökade gränsverksamheten längs den administrativa gränslinjen. Parlamentet känner oro över desinformationskampanjerna mot EUMM Georgia och efterlyser en förstärkning av dess kapacitet för övervakning, analys och strategisk kommunikation. Parlamentet bekräftar sitt orubbliga stöd till länderna inom det östliga partnerskapet, särskilt när det gäller deras oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom deras internationellt erkända gränser. Parlamentet uppmanar EU att stärka sitt engagemang i fredlig konfliktlösning i hela det östliga partnerskapet. Parlamentet upprepar sitt krav på att EU ska se till att säkerhetsdimensionen i länderna i det östliga partnerskapet återspeglas ordentligt i den strategiska kompassen och överväga att lansera en rad säkerhetspakter – ramar för ökade investeringar och stöd till säkerhet, militär, underrättelseverksamhet och it-samarbete – med Georgien, Moldavien och Ukraina som associerade länder, för att stärka deras motståndskraft och säkerhet.

21.

Europaparlamentet noterar förstärkningen av EU:s rådgivande uppdrag i Irak genom att inkluderingen av stöd för genomförandet av reformen av den inre säkerhetssektorn och genomförandet av nationella strategier för bekämpning och förebyggande av terrorism (inbegripet kampen mot våldsbejakande extremism) och organiserad brottslighet, med särskild hänvisning till gränsförvaltning, ekonomisk brottslighet, framför allt korruption, penningtvätt och smuggling av föremål som tillhör kulturarvet.

22.

Europaparlamentet uppmanar EU att ta itu med de ihållande och ökande hoten mot skyddet och bevarandet av kulturarvet och att bekämpa smuggling av kulturföremål, särskilt i konfliktområden. Parlamentet noterar att i Irak har berövandet av vissa samhällen av deras kulturarv och historiska rötter gjort dem mer sårbara för radikalisering. Parlamentet påminner om att EUAM Irak, som enda GSFP-uppdrag eller GSFP-insats, har kulturarvsskydd som en del av sitt mandat, i syfte att förse lokala partner med stöd och utbildning för att hantera säkerhetsutmaningar i samband med bevarande och skydd av kulturarvet. Parlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att inkludera en liknande komponent i andra uppdrag och insatser.

23.

Europaparlamentet uppmuntrar utplaceringen av medlemmar i Europeiska unionens integrerade gränsförvaltningsuppdrag i Libyen (EUBAM Libyen) till Tripoli, där det kommer att genomföra sin verksamhet. Parlamentet föreslår att detta uppdrag – som stöder de libyska myndigheterna i arbetet med att krossa de organiserade kriminella nätverk som är inblandade i smuggling av migranter, människohandel och terrorism inom de områden som hör till gränsförvaltningen – ska fortsätta att undersöka möjligheterna att stödja den EU- ledda utvecklingen av gränskapaciteten i Sahelländerna i samband med GSFP-uppdragen i Sahel (framför allt Eucap Sahel Niger). Parlamentet uttrycker sin oro över situationen för migranter, asylsökande och flyktingar i Libyen. Parlamentet uppmanar de libyska myndigheterna och miliserna att stänga försvarsanläggningar för migranter.

24.

Europaparlamentet välkomnar inledandet av GSFP-insatsen i Medelhavsområdet, Eunavfor MED Irini och dess förnyelse till och med den 31 mars 2023. Parlamentet betonar sin nyckelroll i genomförandet av vapenembargot mot Libyen i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2526 (2020). Parlamentet betonar att kapacitetsuppbyggnad sätter käppar i hjulet för människo- och vapenhandel, och att Eunavfor MED Irini under 2020 hindrades från inspektioner, även på turkiska fartyg. Parlamentet efterlyser ett transparent meddelande från Europeiska utrikestjänsten om denna fråga. Parlamentet konstaterar att Eunavfor MED hittills har haft mycket få tillgångar, vilket avsevärt begränsar dess kapacitet. Parlamentet är oroat över att Nato, som är aktivt i området genom insatsen Sea Guardian, inte samarbetar effektivt genom ökad sammanhållning eller genom utbyte av information och resurser. Parlamentet betonar den strategiska vikten av att ge allmänheten information om uppdraget och dess ombordstigningar på fartyg, vänskapliga närmanden och inspektioner, inbegripet hindrade inspektioner. Parlamentet betonar de internationella skyldigheterna att söka och rädda personer i sjönöd i full överensstämmelse med sjörätten. Parlamentet uppmanar EU att spela en viktig roll i Medelhavsområdet, eftersom unionen har blivit en aktör som kan garantera stabiliteten i regionen. Parlamentet välkomnar de resultat som har uppnåtts av EU:s sambands- och planeringsenhet när det gäller att tillhandahålla säkerhet, underrättelser och sakkunskap i fråga om planering till EU:s aktörer i Bryssel och på land eller till havs (EU-delegationer, EU BAM, Eunavfor MED) och till Förenta nationernas stöduppdrag i Libyen (Unsmil).

25.

Europaparlamentet beklagar Turkiets övergripande destabiliserande roll på många områden av intresse i EU och dess grannskap, vilket hotar den regionala freden, säkerheten och stabiliteten. Parlamentet är mycket oroat över, och fördömer skarpt, Turkiets olagliga aktiviteter och hot om militära insatser mot EU-medlemsstater, i synnerhet Grekland och Cypern, i östra Medelhavsområdet och dess nyaviserade olagliga aktiviteter inom cypriotiska och grekiska havsområden. Parlamentet noterar ansträngningarna för att minska spänningarna, men beklagar provokativa åtgärder, hot om angrepp mot operation MED Irini av turkiska militära fartyg, i strid med internationell rätt och de suveräna rättigheterna för EU:s medlemsstater. Parlamentet erinrar om att unionen står redo att använda alla till buds stående instrument och alternativ, inbegripet de som anges i artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215 i EUF-fördraget, för att skydda sina och sina medlemsstaters intressen samt upprätthålla regional stabilitet.

26.

Europaparlamentet lovordar det arbete som utförs av Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina). Parlamentet noterar utrikestjänstens behovsbedömningsrapport om sektorn för yrkesmilitärutbildning i Ukraina och välkomnar det pågående arbetet med att fastställa omfattningen för ett eventuellt EU-engagemang i Ukraina på grundval av denna som kompletterar Ukrainas och dess internationella partners insatser för att reformera yrkesmilitärutbildningen i landet.

27.

Europaparlamentet efterlyser en förnyelse av de civila GSFP-uppdragen genom genomförande av de 22 åtagandena i den civila GSFP-pakten. Parlamentet betonar att den strategiska kompassen måste fastställa ambitionen att förnya den civila GSFP och att pakt 2.0 bör antas i god tid. Parlamentet stöder idén om att kompassen bör beskriva grundläggande aspekter av den civila GSFP, inbegripet den civila kapacitetsutvecklingen efter 2023. Parlamentet stöder idén om att strategiska prioriteringar för den civila GSFP bör kopplas till den årliga översynen av pakten. Parlamentet betonar behovet av en starkare koppling mellan GSFP, rättsliga och inrikes frågor och åtgärder som leds av kommissionen, när så är lämpligt och med vederbörlig respekt för de olika uppgifterna och förfarandena i båda politikområdena som föreskrivs i fördraget, och andra relevanta krishanteringsaktörer i syfte att öka GSFP-bidraget till unionens svar på säkerhetsutmaningar. Parlamentet uppmanar EU att reflektera över och agera enligt de nuvarande förfarandena för genomförande av uppdrag, i syfte att göra beslutsprocessen snabbare och effektivare. Parlamentet anser att unionen bör fortsätta sin omfattande bedömning av de civila uppdragen inom ramen för Eucap Sahel Mali, Eucap Sahel Niger, Eucap Somalia och EUAM RCA och se över deras mandat, budget och personal, för att säkerställa att de tillgodoser verkliga behov, i syfte att främja deras operationalitet och effektivitet.

28.

Europaparlamentet erkänner bidraget från uppdrag och operationer inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken fred, säkerhet och stabilitet, men pekar på den ihållande strukturella svagheten och de långdragna beslutsprocesserna för GSFP-uppdrag och civila och militära uppdrag och operationer. Parlamentet betonar vikten av att ge militära uppdrag mer flexibla och robusta mandat som är anpassade efter situationen på plats. Parlamentet manar till förändringar av GSFP-strukturer och GSFP-förfaranden så att uppdrag kan användas på snabbare, flexiblare och mer sammanhängande sätt. Parlamentet understryker det akuta behovet av en starkare koppling mellan befintliga europeiska ad hoc-insatser och militära GSFP-uppdrag eller GSFP-insatser, särskilt när det gäller att hantera en omedelbar kris eller garantera tillträde till omstridda strategiska områden. Parlamentet betonar att eventuella framtida mandat måste ha en tydlig övergripande exitstrategi kombinerat med en förteckning över de resurser som krävs för detta syfte. Parlamentet betonar att man i alla insatser, i synnerhet i militära uppdrag, måste samarbeta med lokalbefolkningen för att bygga upp kapacitet inom rimlig tid, i syfte att möjliggöra ett hållbart tillbakadragande.

29.

Europaparlamentet betonar behovet av en regelbunden, systematisk och transparent utvärdering av alla GSFP-uppdrag och GSFP-verksamheter på grundval av relevanta strategiska och operativa kriterier. Parlamentet uppmanar den vice ordföranden/höga representanten att inleda en process för att dra lärdom av tidigare och pågående uppdrag, insatser och åtgärder, och att fokusera på vilka politiska och institutionella men även socioekonomiska förutsättningar som måste vara uppfyllda för säkerhets- och försvarsåtgärder, i syfte att effektivt stödja varaktigt fredsbyggande och stärkande av hållbara och demokratiska förvaltningsstrukturer. Parlamentet anser att det måste delegeras ett större operativt ansvar till den militära ledningen för genomförandet och förvaltningen av uppdragen och insatserna. Parlamentet uppmanar mer allmänt till att EU:s militära strukturer systematiskt involveras i all politik och alla instrument som påverkar de europeiska väpnade styrkornas operativa engagemang och särskilt till det arbete som bedrivs inom Europeiska försvarsfondens programkommitté.

30.

Europaparlamentet är mycket oroat över det låga styrkebidraget från insatser och uppdrag, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att ta itu med denna fråga så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att ge GSFP-uppdrag och GSFP-insatser den personal, utbildning och kapacitet som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag och bli mer beredda och mer motståndskraftiga under mindre gynnsamma förhållanden. Parlamentet framhåller i detta avseende Pesco-projektets centrum för krishanteringsinsatser, som syftar till att förbättra processen för styrkebidraget. Parlamentet beklagar samtidigt att endast sex medlemsstater hittills har deltagit i detta Pesco-projekt. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fullt ut utnyttja den europeiska fredsfaciliteten och de möjligheter till finansiering från unionens budget som tillhandahålls genom fördragen för att underlätta både styrkebidrag och militära insatser. Parlamentet stöder tredjeländers deltagande i GSFP-insatser och uppdrag när det är i enlighet med europeiska intressen och värderingar. Parlamentet anser att detta deltagande bör utökas när och om så är lämpligt.

31.

Europaparlamentet är oroat över den ökande manipuleringen av information, desinformation och hybridhot som i synnerhet härrör från Ryssland och Kina, men även från andra aktörer, som påverkar flera områden och destabiliserar hela regioner samt berövar EU:s insatser utomlands deras legitimitet. Parlamentet begär att GSFP-uppdragens och GSFP-insatsernas svar på dessa hot struktureras som ett brådskande ärende. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av gemensamma insatser från EU, medlemsstaterna och partnerländerna, bland annat för att föregripa hybridhot, it-angrepp och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) risker. Parlamentet välkomnar inrättandet av reserven för krishantering för CBRN-incidenter. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten att ge konkret stöd till GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna genom strategiskt kommunikation.

32.

Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av EU:s ledningsstrukturer, särskilt den militära staben (EUMS) och den militära planerings- och ledningskapaciteten, som så snart som möjligt måste förses med nödvändig personal, utrustning och resurser och kunna utbyta sekretessbelagd information på ett säkert sätt, även med medlemsstaterna och med uppdrag eller insatser. Parlamentet fördömer i detta avseende uppskjutandet av övergången till fas 2 av den militära planerings- och ledningskapaciteten och uppmanar medlemsstaterna att till fullo uppfylla sina åtaganden för att möjliggöra detta. Parlamentet framhåller vikten av att snarast möjligt omvandla den militära planerings- och ledningskapaciteten till en genuin fullfjädrad befäls- och ledningsstruktur (ett högkvarter) som har kapacitet att tillhandahålla en långsiktig och strategiskt föregripande funktion, leda de insatser och europeiska uppdrag med den lyhördhet och flexibilitet som det strategiska sammanhanget kräver och stärka EU-medborgarnas strategiska operativa oberoende.

33.

Europaparlamentet betonar att kvinnors deltagande i GSFP-uppdrag bidrar till uppdragets effektivitet och är en drivkraft för EU:s trovärdighet som förespråkare för lika rättigheter för kvinnor och män i hela världen. Parlamentet efterlyser ett mer systematiskt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och FN:s säkerhetsråds resolution 2250 om unga, fred och säkerhet samt åtgärder för att stärka EU:s agenda för kvinnor och unga, fred och säkerhet. Parlamentet efterfrågar en meningsfull integrering av jämställdhetsperspektivet i utformningen av GSFP, särskilt genom jämnare könsfördelning i personalen och ledningen för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och genom särskild utbildning för den utstationerade personalen. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa en arbetsmiljö som är fri från sexuella och könsbaserade trakasserier. Parlamentet upprepar sin efterlysning av en jämställdhetsanalys i nya GSFP-instrument, inbegripet Europeiska försvarsfonden och den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet välkomnar att alla civila GSFP-uppdrag nu har utsett en jämställdhetsrådgivare och uppmanar de militära GSFP-uppdragen att göra detsamma. Parlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att föreslå kvinnliga kandidater för de befintliga lediga befattningarna. Parlamentet beklagar att antalet kvinnor som arbetar inom GSFP-uppdrag och särskilt inom de militära uppdragen fortfarande är mycket lågt. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att främja behovet av ett konkret mål för att öka antalet kvinnor i EU:s krishanteringsuppdrag och -operationer. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att undersöka olika sätt att stärka politiken för rekrytering och bibehållande av personal samt främja kvinnors medverkan i fredsbyggande och fredsbevarande uppdrag. Parlamentet framhåller behovet att införa en ny post i EU-budgeten för att finansiera utplaceringen av jämställdhetsrådgivare i militära GSFP-uppdrag.

34.

Europaparlamentet ser fram emot det gemensamma meddelandet om en strategisk strategi för att stödja avväpning, demobilisering och återanpassning av tidigare kombattanter, som aviserades i avsiktsförklaringen i talet om tillståndet i unionen 2020, som det betraktar som en läglig översyn av 2006 års EU-koncept för stöd till avväpning, demobilisering och återanpassning. Parlamentet understryker vikten av reformer av säkerhetssektorn som en prioriterad fråga, i synnerhet för våra GSFP-uppdrag. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och utrikestjänsten att utvidga det kommande gemensamma meddelandet om avväpning, demobilisering och återanpassning och reformer av säkerhetssektorn och kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling för att få en konsekvent, enhetlig och i grunden ny EU-strategi för säkerhetsbistånd till tredjeländer. Parlamentet efterlyser samstämmighet mellan GSFP-instrument och EU:s utvecklingsbistånd.

Förutse och hantera kriser

35.

Europaparlamentet välkomnar de europeiska arméernas förmåga att under 2020 samarbeta för att hjälpa medborgarna att bekämpa pandemin. Parlamentet anser att de väpnade styrkornas värdefulla bidrag under covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är att använda medlemsstaternas militära tillgångar och kapacitet till stöd för unionens civilskyddsmekanism. Parlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att allvarligt överväga och fullt ut utnyttja detaljerade bestämmelser för genomförandet av artikel 44 i EU-fördraget, så att unionen snabbt, effektivt och med nödvändig flexibilitet kan reagera på kriser med en stark kollektiv EU-dimension, inbegripet genom att göra det möjligt för en ad hoc-insats som redan genomförs av en grupp medlemsstater att senare få ett EU-mandat i efterhand. Parlamentet välkomnar den positiva roll som de väpnade flygstyrkorna har när det gäller att samla och samordna insatser under covid-19-pandemin, särskilt överföringar för medicinsk behandling och leveranser av utrustning mellan flera medlemsstater, liksom de synergier som skapats Nato-allierades infrastruktur och tillgångar i fråga om luftbroar och transport av nödvändig utrustning. Parlamentet välkomnar särskilt den roll som EU-kommandot för flygtransporter har spelat vid evakueringar, förflyttning av sjuka och tillhandahållande av medicinska förnödenheter under pandemin. Parlamentet uppmuntrar i allmänhet användning av militär luftmobilitet, inbegripet transport, tankning i luft och flygmedicinsk evakuering i Europa, vilket säkerställer ändamålsenliga och effektiva militära lufttransportinsatser i Europa. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att överväga den gemensamma utvecklingen av denna strategiska försvarsutrustning och uppmuntrar inrättandet av en militär krisenhet för EU, som ska ha som mål att underlätta gränsöverskridande användning av militär logistisk kapacitet för att hantera nödsituationer, i syfte att möjliggöra bättre samordning, synergi och solidaritet i tillhandahållandet av stöd för civila stödinsatser.

36.

Europaparlamentet stöder ambitionen att skapa en ”snabbinsatsstyrka”, såsom förespråkas av vice ordföranden/den höga representanten, som bör omfatta en multinationell landbrigad med omkring 5 000 trupper samt luft-, sjö- och specialstyrkekomponenter och som kan mobiliseras i en säkerhetskris. Parlamentet påminner om att EU i dag saknar sakkunskap och den erfordrade kapaciteten till lands, till sjöss och i luften för att som första aktör ingripa för att återupprätta säkerheten i ett område. Parlamentet anser att det är realistiskt och nödvändigt att medlemsstaterna som ett första steg enas, inom ramen för den strategiska kompassen, om under vilka omständigheter en sådan styrka ska mobiliseras och kommer överens om ett eller flera operativa scenarier, inbegripet inom extremt korta tidsramar. Parlamentet påminner dock om att EU-stridsgrupper aldrig har använts under mer än 15 år, särskilt på grund av bristen på politisk enighet mellan medlemsstaterna och för att det är komplicerat att verkställa och finansiera dem, trots möjligheten att använda dem vid flera tillfällen. Parlamentet påminner om behovet av att göra dem operativa genom regelbundna fältövningar. Parlamentet beklagar djupt att medlemsstaterna inte har engagerat sig i stridsgrupperna vare sig politiskt eller praktiskt. Parlamentet beklagar att endast en stridsgrupp, under ledning av Italien, var operativ under 2021. Parlamentet är bekymrat över bristerna i den strategiska planeringen för 2022 och 2023 och efterlyser en översyn av den. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt engagemang för EU:s militära kapacitet. Parlamentet konstaterar att konceptet om en snabbinsatsstyrka behöver ge ett mervärde jämfört med EU:s stridsgrupper. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att grundligt bedöma, utforska och utveckla alternativ för att upprätta en permanent styrka som är permanent stationerad och tränar tillsammans. Parlamentet anser att den nya ”snabbinsatsstyrkan” antingen bör vara resultatet av den ambitiösa reformen av stridsgrupperna eller helt ersätta dem, för att undvika ytterligare kapacitetsöverlappningar i EU:s GSFP. Parlamentet välkomnar den höga ambitionsnivå som vice ordföranden/den höga representanten har fastställt i fråga om kraftfullheten i EU:s militära verktyg, särskilt ad hoc-instrumenten. Parlamentet uppmanar rådet och utrikestjänsten att undersöka hur man bäst kan organisera utplaceringen av EU-stridsgrupperna eller en ny ”snabbinsatsstyrka”, genomförandet av artikel 44 i EU-fördraget samt den fortfarande outnyttjade operativa delen i det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet förväntar sig att samordningen av dessa faktorer måste göra det möjligt för EU och dess medlemsstater att snabbt och effektivt reagera på kriser i sitt grannskap, med militära medel, och utföra de uppdrag som anges i artikel 43.1 i EU-fördraget, vilka även är kända som Petersberguppdragen.

37.

Europaparlamentet betonar vikten av exakta underrättelser i god tid för att främja beslutsfattandet och säkerställa säkra uppdrag och insatser och bättre motverka påverkans- och desinformationskampanjer som riktas mot dessa. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att inrätta en underrättelseverksamhet i insatsområdena genom att skapa underrättelseenheter inom varje GSFP-uppdrag och GSFP-insats, vilka skulle förse EU:s underrättelse- och lägescentral (EU Intcen), EUMS och den civila planerings- och ledningskapaciteten med underrättelser i realtid för att underlätta beslutsfattandet. Parlamentet understryker mer allmänt att EU Intcens och EUMS INT:s arbete är beroende av medlemsstaternas villighet att lämna ut information, och efterlyser att EU Intcens finansiella och tekniska resurser ökas. Parlamentet håller med om den analys som kommissionens ordförande gjorde i sitt tal om tillståndet i unionen 2021, om att EU behöver förbättra underrättelsesamarbetet. Parlamentet betonar vikten av situationsmedvetenhet och samordning mellan nationella underrättelsetjänster, och välkomnar kommissionens ordförandes efterlysning av ett gemensamt centrum för situationsmedvetenhet inom EU, ett viktigt verktyg för att förbättra den strategiska framsynen och EU:s strategiska oberoende.

38.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den europeiska fredsfaciliteten 2020. Parlamentet påminner om att den europeiska fredsfaciliteten kommer att kunna ge unionen kapacitet att snabbare och effektivare bemöta de nuvarande utmaningarna och efterlyser därför ett snabbt operativt genomförande av den. Parlamentet insisterar på att nödvändig utrustning, inbegripet dödande utrustning där så är relevant och nödvändigt, och utbildning ska levereras till insatsområdena, med beaktande av facilitetens geografiskt balanserade karaktär, med full respekt för de åtta kriterierna i gemensam ståndpunkt 944, mänskliga rättigheter och humanitär rätt, med förbehåll för en omfattande riskbedömning på förhand och en permanent övervakning på EU-nivå av tillhandahållandet av militär teknik till aktörer i tredjeländer och effektiva bestämmelser om transparens. Parlamentet betonar att utrikestjänsten noggrant måste övervaka och säkerställa spårbarhet och korrekt användning av det material som levereras till våra partner inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, med beaktande av facilitetens 360-gradersstrategi. Parlamentet påpekar att faciliteten inte bara tar itu med tillhandahållande av utrustning till partner utan även fungerar som ett finansieringsalternativ för de gemensamma kostnaderna för militära operationer inom GSFP som bör användas i nödvändig utsträckning. Parlamentet åtar sig att säkerställa samstämmighet och komplementaritet mellan GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, unionens finansieringsinstrument (NDICI) och den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att en ny administrativ avdelning med ansvar för detta nya instrument ska inrättas inom utrikestjänsten. Parlamentet betonar behovet av att använda den strategiska kompassen för att utveckla en tydlig vision om hur medlemsstaterna vill använda den europeiska fredsfaciliteten på kort, medellång och lång sikt.

39.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska utrikestjänstens färdplan från november 2020 om klimatförändringar och försvar, som inbegriper konkreta åtgärder för den allt mer relevanta kopplingen mellan klimat och säkerhet. Parlamentet understryker att naturkatastrofer, globala pandemier eller katastrofer orsakade av människan, som i likhet med cyber- och hybridhot, bidrar till de nuvarande säkerhetsutmaningarna och därför kräver ytterligare resurser. Parlamentet uppmuntrar unionen och dess medlemsstater att utveckla sin förmåga att ta itu med dessa nya utmaningar. Parlamentet betonar att hanteringen av dessa nya säkerhetsutmaningar inte får leda bort resurser från traditionell och konventionell försvars- och säkerhetskapacitet.

40.

Europaparlamentet anser att användningen av migrationsströmmar genom den yttre gränsen i östra EU tillsammans med desinformationskampanjer är en kombinerad hybridkrigföring som syftar till att skrämma och destabilisera EU. Parlamentet uppmanar unionen att utveckla relevant lagstiftning som tillhandahåller nödvändiga skyddsåtgärder för att effektivt reagera och svara på tredjeländers utnyttjande av migration för politiska ändamål, för att säkerställa ett effektivt skydd av EU:s yttre gränser och skyddet av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet, och vidta åtgärder för att förhindra irreguljära inresor. Parlamentet upprepar sin solidaritet med Lettland, Litauen och Polen inför Lukasjenkoregimens användning av migration som vapen för att destabilisera EU.

En mer motståndskraftig union: säkerställa tillträde till omtvistade strategiska områden, förbättra det ömsesidiga biståndet och säkerheten mellan medlemsstaterna

Försvara den fria rörligheten till sjöss

41.

Europaparlamentet påminner om att EU, med tanke på de nuvarande geopolitiska spänningarna inom sjöfarten, måste försvara universella värderingar, principer, FN-stadgan, internationell rätt såsom FN:s havsrättskonvention (Unclos), multilateralism, och internationellt samarbete, och skydda sina intressen genom att garantera fri sjöfart, säkerheten för kommunikationslinjer till havs och havsbaserad infrastruktur. Parlamentet påminner om att unionens sjöfartsintressen är nära förknippade med EU-medborgarnas välbefinnande, välstånd och säkerhet, och att omkring 90 % av unionens utrikeshandel och cirka 40 % av inrikeshandeln befordras sjövägen. Parlamentet understryker Europeiska unionens behörighet och förmåga, särskilt normativ sådan, när det gäller motståndskraft.

42.

Europaparlamentet upprepar behovet av att stärka EU:s roll som tillhandahållare av internationellt sjöfartsskydd. Parlamentet uppmanar EU att bygga vidare på och utveckla sina GSFP-insatser till havs så att man får en stark plattform för att vidareutveckla ett mer permanent operativt engagemang på internationell nivå. Parlamentet begär att man överväger möjligheten att anordna regelbundna övningar till havs som bör kombinera bemannade och obemannade tillgångar när så är möjligt för att förbättra driftskompatibiliteten. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att unionen upprätthåller en stabil och säker miljö i de hav som omger den. Parlamentet noterar med oro att det i den samordnade årliga försvarsöversikten har noterats att maritimt ledarskap och maritim kontroll, intelligens, övervakning och spaning utgör betydande luckor. Parlamentet välkomnar det permanenta strukturerade samarbetets (Pesco) sex projekt som fokuserar på att utveckla maritima resurser och de gemensamma programmen för kapacitetsutveckling till havs. Parlamentet understryker att EU och Nato måste samarbeta nära för att anta en effektiv gemensam strategi för hot mot säkerheten till havs, såsom gränsöverskridande och organiserad brottslighet, inbegripet organiserade brottsliga nätverk som är inblandade i människo-, vapen- och narkotikahandel, smuggling och olagligt fiske.

43.

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang lanseringen av konceptet samordnad närvaro till havs och ett pilotprojekt i Guineabukten. Parlamentet efterlyser att detta koncept, som bygger på en behovsanalys, i vilket ingår möjligheten att bidra till en nedtrappning av regionala spänningar, utvidgas till andra intresseområden, särskilt regionen Indiska oceanen/Stilla havet, för att säkerställa och skydda Europas internationella ståndpunkter och värderingar. Parlamentet begär att detta koncept och relevanta pågående uppdrag utvärderas och debatteras i parlamentet. Parlamentet uppmanar även kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt säkerhets- och försvarsaspekterna i nästa uppdatering av meddelandet om internationell världshavsförvaltning som planerats för 2022. Parlamentet uppmanar de sjöfarande medlemsstaterna att stärka sin militära flottkapacitet för att ta itu med både asymmetriska och konventionella hot mot sjöfartsskyddet, den fria sjöfarten och EU:s blå ekonomi. Parlamentet uppmanar EU att uppdatera sin strategi för sjöfartsskydd senast 2022. Parlamentet välkomnar lanseringen i början av 2020 av EU-uppdraget för den maritima lägesbilden i Hormuzsundet (EMASOH), och stöder dess dubbla mål: att garantera en säker navigeringsmiljö och minska de nuvarande regionala spänningarna. Parlamentet välkomnar den övergripande och samordnade strategiska revideringen av EUNAVFOR Atalanta, EUTM Somalia och EUCAP Somalia genom att de förlängs med syfte att innefatta alla säkerhetsaspekter.

Motstå hybridhot

44.

Europaparlamentet fördömer den skadliga verksamhet som riktats mot medlemsstaterna, såsom hybridattacker som instrumentaliserar migration. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att förbättra sin kapacitet att identifiera hybridhot. Parlamentet insisterar på att EU och medlemsstaterna ska reagera kraftfullt och samordnat på all ny skadlig, olaglig och destabiliserande verksamhet genom att göra fullt bruk av de verktyg som finns tillgängliga för EU och i samordning med sina partner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra sin nationella it-försvarskapacitet. Parlamentet uppmanar EU att arbeta för att skapa ett rättsligt instrument för att hantera hybridhot och utveckla en övergripande it-kapacitet som omfattar säkra nätverk, kommunikationer och informationsutbyte, utbildning och övningar, också genom Pesco-projekt, och att göra fullt bruk av verktygslådan i EU:s it-diplomati. Parlamentet efterlyser en brådskande översyn av den politiska ramen för it-försvar i syfte att öka EU:s och dess medlemsstaters förebyggande, tillskrivande, avskräckande och reaktiva kapacitet, genom att stärka sin ställning och att känna till situationen, sina verktyg och sina procedurer. Parlamentet understryker behovet av att alla EU-institutioner och EU-medlemsstater samarbetar på alla nivåer för att bygga upp en strategi för it-säkerhet, vars huvudsakliga mål bör vara att ytterligare stärka motståndskraften och att utveckla en gemensam, och även bättre, nationell, robust civil och militär kapacitet inom it för att kunna möta nya hot mot säkerheten. Parlamentet välkomnar därför tillkännagivandet i talet om tillståndet i unionen 2021 om en europeisk politik för it-försvar. Parlamentet välkomnar det ökade samarbetet bland medlemsstaterna om cyberförsvar inom det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco), däribland snabbinsatsteamen för cybersäkerhet. Parlamentet påminner om att ett framgångsrikt genomförande av EU:s uppdrag och insatser i allt högre grad är beroende av en avbrottsfri tillgång till en säker cyberrymd, och att detta därmed kräver en robust och motståndskraftig operativ cyberkapacitet såväl som lämpliga svarsåtgärder vid attacker mot militära installationer, uppdrag och insatser. Parlamentet erkänner att it-försvar i viss utsträckning är effektivare om det även omfattar vissa offensiva medel och åtgärder, förutsatt att deras användning är förenlig med internationell rätt. Parlamentet uttrycker oro över EU:s och dess medlemsstaters beroende av utländska verktyg för att garantera sin it-säkerhet. Parlamentet betonar behovet av att främja en it-säkerhetskultur inom europeiska offentliga och privata enheter, inbegripet genom att införa särskilda kurser och läroplaner. Parlamentet noterar det viktiga utbildningsarbete som utförts av Europeiska säkerhets- och försvarsakademin (Esfa) på it-försvarsområdet, och välkomnar i detta avseende inrättandet av plattformen för utbildning, träning, bedömning och övning (ETEE). Parlamentet betonar att Esfa bör dra fördel av den strukturella finansieringen från unionen för att kunna öka sitt bidrag till främjandet av EU:s cyberförsvarskompetens, i synnerhet mot bakgrund av det ökande behovet av cyberexperter av högsta kvalitet. Parlamentet erkänner den ökande betydelsen av it-kapacitet och automatiserad underrättelsekapacitet. Parlamentet betonar att dessa är hot mot alla medlemsstater och EU-institutioner. Parlamentet uppmanar med kraft alla EU-institutioner och medlemsstater att fortsätta att förbättra sin it-baserade och automatiska teknik och uppmuntrar dessutom till samarbete om dessa tekniska framsteg. Parlamentet rekommenderar att alternativ utforskas för att främja våra partners uppbyggnad av sin cyberkapacitet, såsom att utöka mandatet för EU:s utbildningsuppdrag till att även omfatta cyberförsvarsfrågor eller inleda civila cyberuppdrag. Parlamentet välkomnar införandet av sanktioner mot ryska, kinesiska och nordkoreanska förövare av it-attacker, däribland WannaCry, NotPetya och operation Cloud Hopper.

45.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att skapa en EU-verktygslåda i linje med EU:s handlingsplan för demokrati, som inte bara skulle fokusera på att förbättra medlemsstaternas och intressenternas motståndskraft mot desinformation, utan även ålägga bindande krav på sociala plattformar och göra det möjligt för medborgarna att fatta välgrundade beslut, och även förbättra EU:s förmåga att stärka kampen mot desinformation och avsiktligt skadliga beteenden, för att identifiera, tillskriva, avvärja och sanktionera dem.

46.

Europaparlamentet insisterar, med tanke på utvecklingen av detta hot och på den nödvändiga anpassningen av våra institutioner, på att åtgärder vidtas inom EU:s institutioner, inbegripet parlamentet, för att konsolidera dess interna kapacitet. Parlamentet betonar vikten av den interinstitutionella samordning som inrättats av incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer (CERT-EU). Parlamentet uppmanar EU:s institutioner, och särskilt Europeiska kommissionen, att tillhandahålla de personalresurser som behövs för att förstärka CERT-EU. Parlamentet uppmanar i detta avseende vice ordföranden/den höga representanten och/eller medlemsstaterna att öka de finansiella resurserna och personalresurserna för att stärka EU:s förmåga att försvara sig mot cyberattacker.

47.

Europaparlamentet uppmuntrar till en förstärkning av det ömsesidiga operativa stödet mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att genomföra ytterligare övningar baserade på krishanteringsscenarier. Parlamentet kräver att medlemsstaterna, så fort den strategiska kompassen har slutförts, uppnår en ambitiös gemensam förståelse för artikel 42.7 i EU-fördraget och artikel 222 i EUF-fördraget, inbegripet om aktiveringen av artikel 222 i EUF-fördraget och artikel 42.7 i EU-fördraget i ett hypotetiskt cyberattackscenario. Parlamentet betonar i detta sammanhang att villkoren för att aktivera artikel 42.7 i EU-fördraget och villkoren för det efterfrågade stödet aldrig har definierats tydligt, och efterlyser ett mer operativt genomförande av detta verktyg.

Bevara unionens suveränitet på rymdområdet och i luften

48.

Europaparlamentet uppmanar EU att anta en rymdförsvarsstrategi för att hela tiden bevara EU:s och dess medlemsstaters oberoende och ostörda tillgång till rymdtillgångar. Parlamentet insisterar på behovet av att främja framväxten av en gemensam europeisk strategisk säkerhets- och försvarskultur i rymden, att minska det strategiska beroendet och att förbättra den operativa styrningen av europeiska rymdprogram, som slutligen syftar till strategiskt oberoende på alla andra områden. Parlamentet stöder initiativ som syftar till att stärka EU:s rymdpolitik, inbegripet EU:s ambitiösa nya rymdprogram, som måste sträva efter att skydda de nuvarande och tidigare europeiska rymdtillgångarna. Parlamentet uppmuntrar EU att stärka situationsmedvetenheten och stödet för geounderrättelser, genom att förstärka sin och medlemsstaternas expertförmåga via Europeiska unionens satellitcentrum (Satcen) för att säkerställa sambandet mellan den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och EU:s rymdprogram via Galileo, bland annat PRS och Kopernikus, utnyttja möjligheterna till investeringar (särskilt inom Horisont Europa och Europeiska försvarsfonden) och utforska andra möjliga synergier men rymden och försvaret (inbegripet förmågorna). Parlamentet betonar hur viktigt det är att EU har en oberoende tillgång till rymden och sina egna bärraketer. Parlamentet vidhåller att EU bör gå i bräschen för att stärka den internationella rymdlagstiftningen, ett område som blir alltmer ifrågasatt. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt främja internationella initiativ för nedrustning i rymden.

49.

Europaparlamentet varnar för att yttre rymden har potential att snabbt bli en militär arena om det inte införs rätt internationella rättsliga instrument. Parlamentet vidhåller att EU bör gå i bräschen för att stärka den alltmer omtvistade internationella rymdlagstiftningen, sträva efter att förhindra användning av rymden som vapen genom att arbeta för ett övergripande internationellt rättsligt instrument och att främja allianser, internationellt samarbete och multilaterala lösningar i detta avseende.

50.

Europaparlamentet välkomnar förslaget om ett nytt EU-projekt för säker konnektivitet, inbegripet kvantsatelliter. Parlamentet efterlyser ett snabbt slutförande av detta projekt för att förbättra säkerhetsnivån hos telekommunikationerna inom EU. Parlamentet understryker den ökande risken för it-attacker och fysiska attacker mot EU:s och medlemsstaternas satelliter. Parlamentet insisterar på behovet av att förebygga sådana attacker och att införa försvarsmekanismer mot dem.

51.

Europaparlamentet är oroat över den fortsatta ökningen av rymdskrot, särskilt med låg omloppsbana, som äventyrar vår satellitkapacitet, och av antalet mikrosatelliter. Parlamentet betonar att nya megakonstellationer av satelliter ökar kollisionsrisken ännu mer. Parlamentet välkomnar det pågående arbetet med att utveckla en europeisk politik för förvaltning av rymdtrafiken, och efterlyser intensifierade förhandlingar för att nå internationella svar på detta. Parlamentet anser att ett av de konkreta genomförandena av en sådan politik bör leda till en förbättrad kapacitet att övervaka rymdskrot. Parlamentet föreslår att Satcen ges i uppdrag att göra en analys av och utarbeta en rapport om EU:s och medlemsstaternas satelliters säkerhet mot och/eller sårbarheter för rymdskrot, cyberattacker och direkta robotangrepp.

52.

Europaparlamentet noterar det viktiga arbete som utförs av EU:s Satcen. Parlamentet beklagar att finansieringen av Satcens uppdrag inte kan utnyttja långtidsprogrammeringen av EU:s budget, och betonar att Satcen bör få strukturfinansiering från unionen för att kunna fortsätta att bidra till unionens åtgärder, särskilt för att tillhandahålla högupplösta satellitbilder till stöd för GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet anser att Satcens tekniska utvecklingsbehov bör beaktas i Europeiska försvarsfondens arbetsprogram. Parlamentet föreslår att en gemenskap inrättas för analys av geospatiala data inom ramen för Pesco. Parlamentet anser att Satcen måste spela en viktig roll i detta sammanhang. Parlamentet föreslår att parlamentet och Satcen undertecknar ett avtal som ger parlamentet tillgång till de av centrumets bildbehandlings- och analystjänster som det anses kan vara användbara för information och för att utveckla dess ställningstaganden och beslut, med full hänsyn tagen till SatCens sekretess- och säkerhetsprocedurer.

53.

Europaparlamentet insisterar på respekt för friheten att driva lufttrafik. Parlamentet uppmanar EU att skydda sig mot alla hot mot den civila luftfarten eller vid bristande efterlevnad av EU:s luftrum, och att försvara den internationella flygsäkerheten, i samarbete med Natos flygövervakningsuppdrag och med EU:s partner. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att inleda arbetet med att bedöma tillrådigheten i att utvidga konceptet med en samordnad närvaro till sjöss till luftrummet.

Skydda strategisk infrastruktur

54.

Europaparlamentet framhåller de nya hot som EU står inför, inbegripet ekonomiska påtryckningar, desinformationskampanjer, inblandning i val och stöld av immateriella rättigheter. Parlamentet noterar att dessa hot än så länge inte utlöser artikel 5 i Nordatlantiska fördraget eller artikel 42.7 i EU-fördraget, men att de bör bemötas med ett gemensamt svar. Parlamentet efterlyser ökad europeisk samordning för att bedöma, analysera och förhindra ytterligare hybridattacker från vissa internationella aktörer. Parlamentet begär att EU:s nuvarande instrument ska göras operativa, så att de i högre grad bidrar till att förebygga och motverka hybridhot och till att skydda kritisk infrastruktur och våra demokratiska institutioners funktion samt för att säkra våra leveranskedjor samtidigt som man överväger nuvarande strukturer och en ny möjlighet att genomföra kollektiva motåtgärder som en del av den mer omfattande hybridverktygslådan. Parlamentet understryker det brådskande behovet av att EU:s institutioner, byråer och andra organ utvecklar sin strategiska kommunikationskapacitet, utrustar sig med säkra kommunikationssystem och kapacitet för snabba insatser vid attacker och av att avsevärt förstärka deras motståndskraft.

55.

Europaparlamentet uppmanar EU att tillämpa erfarenheterna från övningar baserade på scenarier enligt artikel 42.7 i EU-fördraget och att utarbeta en flexibel och icke-bindande analys för dess aktivering, för att förstärka den ömsesidiga assistansen och solidariteten mellan medlemsstaterna.

56.

Europaparlamentet betonar att fiberoptiska kablar utgör ryggraden i våra digitala ekonomier på internet över hela världen, genom vilka 97 % av all internettrafik passerar. Parlamentet betonar att även om dessa kablar, trots att de är ett centralt och oumbärligt element i EU:s kritiska infrastruktur och därmed har stor geopolitisk betydelse, nyligen har varit föremål för sabotage eller utländsk spioneriverksamhet. Parlamentet anser att EU bör prioritera säkerheten och skyddet för dessa kablar. Parlamentet uppmanar EU att inrätta ett EU-program för optiska fiberkablars säkerhet, inbegripet forskning, samordning, politisk utveckling, incidentrapportering, utredning och övervakning samt utbildning i kustbevakning. Parlamentet påpekar att våra moderna ekonomier i allmänhet, men även försvars- och säkerhetsindustrin i synnerhet, är starkt beroende av halvledare. Parlamentet välkomnar i detta avseende tillkännagivandet från kommissionens ordförande om att bristen på halvledare bör åtgärdas genom att stärka forskning, design och produktion i EU genom en EU-rättsakt om datachip. Parlamentet understryker i detta sammanhang starkt den europeiska försvars- och säkerhetsindustrins roll i EU eftersom den tillhandahåller medel för att garantera EU-medborgarnas säkerhet och en hållbar ekonomisk utveckling i unionen. Parlamentet välkomnar EU:s insatser för att uppnå dessa mål och inrättandet av Europeiska råvarualliansen.

Utveckla civil och militär kapacitet, förbättra processerna och utvecklingen och säkerställa samstämmigheten

57.

Europaparlamentet konstaterar att pandemin har blottlagt våra sårbarheter, svagheter och pågående utmaningar. Parlamentet noterar att EU inte hade full kapacitet och förmåga att säkerställa en säker och samordnad evakuering av sina medborgare från Afghanistan under den kaotiska militära evakueringen av Kabuls internationella flygplats. Parlamentet efterlyser därför en grundlig utvärdering. Parlamentet efterlyser politisk vilja att även agera i krissituationer och kriser på ett snabbt, effektivt och tydligt sätt och en minskning av Europas strategiska beroenden, inbegripet när de påverkar Europas förmåga till militära insatser. Parlamentet påminner om målet att stärka EU:s strategiska oberoende så att unionen kan vara en trovärdig strategisk partner, som är krävande och har förmågan att försvara sina intressen och värderingar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Europeiska kommissionens insatser och initiativ och Europeiska utrikestjänstens verksamhet.

58.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts för att möjliggöra utvecklingen av ny europeisk militär kapacitet inom ramen för det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning genom att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, som är avgörande för att uppnå strategiskt oberoende. Parlamentet understryker vikten av en stark, konkurrenskraftig och innovativ europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas, i kombination med framväxten av en EU-marknad för försvarsmateriel som till fullo respekterar reglerna för den inre marknaden, och EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Parlamentet uppmanar kommissionen att dra konkreta lärdomar av dessa instrument för Europeiska försvarsfonden, med målet att uppnå operativa resultat. Parlamentet välkomnar antagandet av förordningen om Europeiska försvarsfonden och dess tydliga regler. Parlamentet påminner om att försvarsforskningen är mycket känslig och strategisk, både för industrins konkurrenskraft och för EU:s strategiska oberoende. Europaparlamentet anser att det för att bevara konkurrenskraften för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen stödja dess företags tillgång till finansiering från banker och andra aktörer. Parlamentet understryker att försvarsproduktionen till stor del är av dubbel karaktär och tjänar till det civila området. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-miljömärket, samtidigt som industrin uppmuntras att bli mer miljövänlig, bevarar den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft, särskilt eftersom den spelar en viktig roll för EU:s strategiska oberoende.

59.

Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av ett effektivt styrelsesätt som involverar kommissionen och medlemsstaterna för ledning av projekt på både statlig och industriell nivå. Parlamentet rekommenderar kommissionen att undersöka alternativ för att minska den byråkratiska bördan för att underlätta företags, särskilt små och medelstora företags, deltagande i Europeiska försvarsfondens projekt. Parlamentet uppmuntrar initiativ som det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) och den framtida Europeiska försvarsfonden för att underlätta små och medelstora företags deltagande genom att öka insatserna för att stödja kuvöser och kapitalinvesteringar. Parlamentet rekommenderar inrättandet av en gemensam mekanism för fältprovning av kapacitet som utvecklats inom ramen för det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och Europeiska försvarsfonden för att underlätta integreringen av denna kapacitet i nationella arméer. Parlamentet välkomnar bestämmelserna i direktivet om försvarsupphandling (direktiv 2009/81/EG) som syftar till att främja samverkande upphandling på försvarsområdet, och uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja de utvecklingsinsatser som görs inom ramen för Europeiska försvarsfonden och för att säkerställa att en lämplig stordriftsnivå uppnås.

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att motverka fragmenteringen av EU:s inre marknad för försvarsprodukter, vilket fortfarande leder till onödiga överlappningar och bristande effektivitet i medlemsstaternas försvarsutgifter.

61.

Europaparlamentet fördömer att de belopp som inom ramen för den fleråriga budgetramen anslagits till Europeiska försvarsfonden och militär rörlighet minskats, vilket gör det ännu mer nödvändigt med samstämdhet mellan EU:s försvarsinitiativ (Pesco, CARD, Europeiska försvarsfonden, Fonden för ett sammanlänkat Europa [FSE]). Parlamentet understryker i detta sammanhang Europeiska försvarsbyråns (EDA) roll. Parlamentet påminner om slutsatserna från den första CARD-rapporten och i synnerhet vikten av att öka samstämmigheten mellan de europeiska initiativen för kapacitetsprioritering och de nationella planeringsprocesserna, särskilt på lång sikt, för att verkligen tillgodose de väpnade styrkornas behov. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ytterligare integrera rekommendationerna från den samordnade årliga försvarsöversikten i Europeiska försvarsfondens framtida arbetsprogram och Pesco-projekt i syfte att förbättra samstämmigheten mellan dessa instrument. Parlamentet påminner i detta avseende om medlemsstaternas yttersta ansvar för att uppnå målet om sammanhållning hos det europeiska kapacitetslandskapet, bland annat inom de områden som identifieras i CARD-rapporten. Parlamentet påminner också om vikten av medlemsstaternas engagemang, inom olika ramar, för att upprätthålla en kontinuerlig försvarsinvesteringsrytm och utnyttja Europeiska försvarsfondens möjligheter att stimulera nya investeringar. Parlamentet understryker att tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt tillgångar är nödvändiga för att säkerställa att unionen har den styrka och förmåga som krävs för att främja fred och säkerhet inom sina gränser och i världen i övrigt. Parlamentet efterlyser en budgetökning för Europeiska försvarsbyrån efter 2027.

62.

Europaparlamentet noterar lanseringen av Natos innovationsfond för ny och omstörtande teknik som undertecknades av 16 EU-medlemsstater och Förenade kungariket. Parlamentet betonar att denna fond hanterar frågor som också omfattas av Europeiska försvarsfonden och uppmanar därför alla deltagande EU-medlemsstater att säkerställa komplementaritet med Europeiska försvarsfonden för att undvika onödiga överlappningar. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av ett nära samarbete mellan EU och Förenade kungariket i säkerhets- och försvarsfrågor.

63.

Europaparlamentet uppmanar de av EU:s medlemsstater som är med i Nato att sträva efter att säkerställa att deras nationella försvarsbudgetar uppgår till minst 2 % av deras BNP.

64.

Europaparlamentet betonar att Pesco och Europeiska försvarsfonden är de verktyg som i första hand står till unionens och medlemsstaternas förfogande. Parlamentet betonar att det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) och Europeiska försvarsfonden måste göra det möjligt att stärka försvarssamarbetet med högt europeiskt mervärde mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner därför om målen att stärka EU:s strategiska oberoende, höja de europeiska styrkornas operativa förmåga och driftskompatibilitet mellan försvarssystemen, minska fragmenteringen hos Europas kapacitetslandskap och försvarsmarknad genom dessa initiativ och stödja konkurrenskraften för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, stärkt strategiskt oberoende och minskad fragmentering av den europeiska försvarsmarknaden.

65.

Europaparlamentet beklagar att revideringen av beslutet om Pescos styrelsesätt ständigt försenas. Parlamentet påminner om behovet av att utveckla ekonomiska incitament. Parlamentet påminner om att beslut om huruvida tredjeländer ska få delta i enskilda Pesco-projekt måste fattas från fall till fall, när ett sådant deltagande ligger i unionens strategiska intresse, särskilt när det gäller tillhandahållande av teknisk expertis eller ytterligare kapacitet, och genomföras på ett mycket villkorligt sätt och på grundval av etablerad och ändamålsenlig ömsesidighet. Parlamentet begär att få bli fullt involverat i beslutet att öppna alla Pesco-projekt för deltagande av tredje parter. Parlamentet välkomnar de första stadierna av projektet för militär rörlighet och efterlyser ett snabbt genomförande av de kommande stadierna. Parlamentet välkomnar Förenta staternas, Norges och Kanadas deltagande i projektet för militär rörlighet. Parlamentet välkomnar bilaterala partnerskap för en dialog om säkerhet och försvar, bland annat med Kanada och Norge, två viktiga bidragsgivare till GSFP:s uppdrag och verksamhet.

66.

Europaparlamentet betonar att Europeiska försvarsfonden måste främja uppbyggnaden och konsolideringen av europeiska industrisektorer och europeiska ledande industriföretag och främja små och medelstora företags konkurrenskraft genom flerårig programplaneringslogik som inbegriper utveckling av tekniska färdplaner och färdplaner för kapacitet för att säkerställa den förutsägbarhet som är oumbärlig för komplexa långsiktiga projekt, och dra nytta av civila och försvarsmässiga synergier. Parlamentet insisterar på behovet av att införa synergier med EU:s olika politikområden, och i synnerhet Horisont Europa och det europeiska rymdprogrammet, för att åstadkomma en effektiv koncentration av Europeiska försvarsfondens resurser till militära områden i snäv bemärkelse. Parlamentet välkomnar Europeiska kommissionens handlingsplan för synergier mellan civila industrier och försvars- och rymdindustrin, som höjer värdet på innovation av produkter med dubbel användning. Parlamentet uppmanar EU och kommissionen att i allt sitt politiska handlande systematiskt ta hänsyn till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens bidrag till EU:s strategiska oberoende. Parlamentet uppmanar kommissionen att också lägga fram en specifik industristrategi för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

67.

Europaparlamentet välkomnar att den strategiska översynen av Pesco har lett till en minskning av antalet projekt som är mer fokuserade, och till en ökning av den politiska uppföljningen. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att det är viktigt att de uppfyller sina åtaganden inom denna ram för att göra projekten mer effektiva och för att full operativ kapacitet ska uppnås inom planerade tider, och särskilt före 2025. Parlamentet förväntar sig därför att nästa strategiska översyn också inbegriper en grundlig bedömning som måste leda till att Pesco-projekt når resultat.

68.

Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om momsbefrielse för försvarsmateriel som konstrueras och utvecklas inom EU, eftersom det utgör en positiv åtgärd som syftar till enhetliga metoder på världsnivå och till att främja Europas strategiska oberoende.

69.

Europaparlamentet anser att den strategiska kompassens kapacitetskorg bör ha som mål att

—	fastställa tydliga prioriteringar för översyn av förmågeutvecklingsplanen och efterföljande cykler av huvudmål (dvs. kapacitetsmål),

—	rationalisera processen för planering och kapacitetsutveckling (CDP, HLG/förmågemål med hög påverkansgrad [HICG], Pesco, CARD) och upprätthålla samstämmigheten i resultaten med relevanta Natoprocesser, särskilt Natos försvarsplaneringsprocess,

—	integrera EU:s militära kapacitetsutvecklingsprocesser, försvarsplaneringsprocesser och på bästa sätt utnyttja EU:s försvarsinitiativ med hjälp av CSP och CARD,

—	fokusera på ett litet antal projekt som är förenliga med målen för GSFP, behövs för att uppnå EU:s ambitionsnivå, stärker medlemsstaternas kapacitet, och som är operativa och tillför ett europeiskt mervärde.

70.

Europaparlamentet betonar att digitaliseringen är ett område med möjligheter där det också finns betydande hot om skadliga handlingar, av statliga och icke-statliga aktörer som bryter mot de gränser som fastställs i reglerna för väpnade konflikter, mot vår säkerhet och våra demokratier, och att denna sektor inte känner några gränser. Parlamentet anser att det är nödvändigt att gå längre för att garantera européerna tillgång till denna nu omtvistade sektor och att utveckla en kultur av säkerhet och solidaritet mellan européer samt effektiva verktyg för att uppnå detta. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt effekterna av ny teknik för att säkerställa att den tillämpas och används i hela EU, underlätta forskning och innovation och öka EU:s motståndskraft genom att säkerställa behovet av att kontrollera dess användning, och särskilt att

—	analysera effekterna av artificiell intelligens (AI) på säkerhet och försvar, inbegripet skadlig användning av detta slag av teknik, och hur medlemsstaternas kan utnyttja AI mot dessa hot,

—	understryka vikten av en innovativ och konkurrenskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas (som är medlet för att tillgodose de behov som medlemsstaterna och EU uppger) samt att identifiera styrkepunkter och sårbarheter,

—	säkerställa säkerheten för leveranskedjorna (både inom EU och externt) inbegripet för råvaror, kritiska komponenter och teknik,

—	dela med sig i realtid av larm, informationer och hot genom anslutning av operativa centrum.

71.

Europaparlamentet uppmanar därför EU att gå i spetsen för de globala insatserna för att inrätta ett omfattande regelverk för utveckling och användning av AI-baserade vapen. Parlamentet uppmanar den höga representanten/vice ordföranden, medlemsstaterna och Europeiska rådet att anta en gemensam ståndpunkt om autonoma vapensystem vilken säkerställer meningsfull mänsklig kontroll över de kritiska funktionerna i vapensystem. Parlamentet insisterar på behovet av att det på internationell nivå inleds förhandlingar om ett rättsligt bindande instrument med ett förbud mot helt autonoma vapen. Parlamentet stöder utredningen av dödliga självständiga vapensystem inom konvention om vissa konventionella vapen (CCW), vilken för närvarande utgör det enda internationella forum där dessa frågor diskuteras.

72.

Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas förnyade engagemang för den rättsligt bindande gemensamma ståndpunkten, ändrad genom rådets beslut (Gusp) 2019/1560, och understryker vikten av en grundlig bedömning av ansökningar om tillstånd för att exportera teknik och militär utrustning i enlighet med de kriterier som fastställs där. Parlamentet noterar att rådets beslut (Gusp) 2019/1560 och tillhörande slutsatser av den 16 september 2019 återspeglar en växande medvetenhet bland medlemsstaterna om behovet av en större transparens på nationell och EU-nivå när det gäller vapenexport. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts för att öka transparensen och stärka den offentliga och parlamentariska granskningen av vapenexport. Parlamentet efterlyser gemensamma insatser för att förbättra riskbedömningar, slutanvändarkontroller och kontroller efter leverans.

73.

Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att det, i takt med att EU blir alltmer ambitiöst i försvarsfrågor, finns ett behov av större konvergens och konsekvens i medlemsstaternas vapenexportpolitik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut agera i överensstämmelse med den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, såsom den har ändrats genom rådets beslut (Gusp)2019/1560, och strikt genomföra kriterium 4 om regional stabilitet. Parlamentet efterlyser en samrådsmekanism bland medlemsstater för att bedöma efterlevnaden av den gemensamma ståndpunkten.

74.

Europaparlamentet noterar vissa medlemsstaters gemensamma insatser för att utveckla viktig framtida kapacitet utanför EU:s ram, särskilt det framtida luftstridssystemet och huvudsystemet för markstrider. Parlamentet betonar att dessa projekt är viktiga för att stärka EU:s militära kapacitet i allmänhet. Parlamentet betonar att resultaten av den CARD-rapporten, som identifierade modernisering och förvärv av system för huvudstridsvagnar som ett fokusområde för samarbete. Parlamentet rekommenderar de berörda medlemsstaterna att undersöka ytterligare samarbets- och finansieringsmöjligheter på EU-nivå, särskilt Europeiska försvarsfonden, för att fullt ut utnyttja de europeiska försvarsindustrins innovationspotential och uppnå större stordriftsfördelar. Parlamentet anser i detta sammanhang att tempest-projektet som leds av Förenade kungariket, och i vilket EU:s medlemsstater också deltar, är en onödig dubblering av det framtida luftstridssystemet och uppmuntrar därför de stater som deltar i båda projekten att kombinera båda projekten för att uppnå stordriftsfördelar och säkerställa interoperabilitet mellan EU och Förenade kungariket. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av ett nära samarbete mellan EU och Förenade kungariket i säkerhets- och försvarsfrågor, som bygger upp starkare försvarspartnerskap och stöder partnerländernas oberoende.

Stärka försvarspartnerskapen och stödja partnerländernas suveränitet

Försvara multilateralism när det gäller vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning

75.

Europaparlamentet efterlyser stöd för att stärka och bevara strukturen för vapenkontroll i Europa, mot bakgrund av den gradvisa urholkning som kännetecknas av Förenta staternas och Rysslands utträde ur fördraget om observationsflygningar. Parlamentet vill att nedrustningssystem och nedrustningsstrukturer aktivt stöds och stärks i alla avseenden: universalisering, stöd till genomförandet, politiskt och institutionellt stöd samt ekonomiskt stöd. Parlamentet uppmanar EU att ägna särskild uppmärksamhet åt CBRN-risker inom ramen för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, med särskild tonvikt på förbudssystemet och skyldigheterna enligt konventionen om förbud mot kemiska vapen och på kampen mot straffrihet.

76.

Europaparlamentet välkomnar förlängningen av fördraget om åtgärder för ytterligare minskning och begränsning av strategiska offensiva vapen (Start-avtalet), och beklagar att avtalet om medeldistanskärnvapen (INF-avtalet) har upphört att gälla. Parlamentet noterar spridningen av hypersoniska missiler. Parlamentet anser att EU bör bidra till att förhindra en internationell kapprustning vad gäller hypersoniska missiler. Parlamentet ger på nytt uttryck för sitt fulla stöd för EU:s och dess medlemsstaters engagemang för icke-spridningsfördraget som hörnstenen i systemet för icke-spridning och nedrustning av kärnvapen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till antagande av konkreta och effektiva åtgärder under icke-spridningsfördragets tionde granskningskonferens. Parlamentet insisterar på behovet av att se till att EU spelar en stark och konstruktiv roll för att utveckla och stärka globala regelbaserade icke-spridningsinsatser och strukturen för vapenkontroll och nedrustning.

77.

Europaparlamentet upprepar sitt fortsatta stöd för den gemensamma övergripande handlingsplanen som bästa möjliga sätt att få garantier för icke spridning i Iran. Parlamentet välkomnar återupptagandet av samtalen och uppmanar alla parter att återgå till fullständig efterlevnad. Parlamentet uppmanar unionen att säkerställa att skyldigheterna enligt konventionen om kemiska vapen uppfylls av alla parter och att bekämpa strafflöshet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att sträva efter att ett protokoll till BTV konventionen ingås för att inrätta kontrollmekanismer.

Stärka dialogen, partnerskap och samarbetet på säkerhets- och försvarsområdet

78.

Europaparlamentet insisterar på att EU bör anta ett strategiskt förhållningssätt till sina ömsesidigt fördelaktiga partnerskap som i synnerhet bygger på gemensamma värderingar och principer om försvaret av unionens intressen och dess mål att uppnå strategiskt oberoende. Parlamentet understryker att det ligger i unionens intresse att agera tillsammans med partner, med full respekt för allianser, med strategiskt oberoende som en del av den multilaterala ramen.

79.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare utökat samarbete med internationella organisationer och i synnerhet med FN, särskilt mellan GSFP-uppdrag och fredsbevarande insatser, särskilt när det gäller gemensamma insatsområden. Parlamentet betonar vikten av samarbete med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om säkerhet.

80.

Europaparlamentet understryker behovet av att stärka det transatlantiska samarbetet mellan EU och Förenta staterna på grundval av ett jämlikt partnerskap, som grundar sig på gemensamma värden och mål, samtidigt som den andra partens autonomi, intressen och ambitioner respekteras. Parlamentet välkomnar inrättandet av en strategisk dialog mellan EU och Förenta staterna om säkerhet och försvar med syfte att bidra till en transatlantisk relation som är ömsesidigt fördelaktig och balanserad. Parlamentet välkomnar i synnerhet de pågående eller kommande dialogerna mellan EU och Förenta staterna om Kina, Ryssland och Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet betonar partnerskapets operativa dimension genom att säkerställa att EU behåller sitt strategiska oberoende, särskilt när det gäller den amerikanska lagen om internationell vapenhandel. Parlamentet välkomnar relevansen hos formatet för att hantera hybridhot. Parlamentet välkomnar i detta avseende tredjeländers deltagande i EDA genom administrativa avtal, förutsatt att det åtföljs av rättsligt bindande motprestationer och garantier som gör det möjligt att skydda EU:s och dess medlemsstaters försvars- och säkerhetsintressen. Parlamentet beklagar de knapphändiga samråden och informationen från EU:s allierade om tillbakadragandet från Afghanistan och om den trilaterala säkerhetspakten Aukus. Parlamentet understryker att detta återigen bör påminna EU om det brådskande behovet av att uppnå resultat vad gäller EU:s försvar för att säkerställa EU:s förmåga att vara en global aktör för fred.

81.

Europaparlamentet påpekar att det nödvändiga samarbetet med Nato som är inskrivet i artikel 42.2 i Nordatlantiska fördraget måste utvecklas med vederbörlig hänsyn till Natos och EU:s specifika förhållanden och roller, med full respekt för båda organisationernas självbestämmande. Parlamentet efterlyser en förstärkning av Nato som bygger på ett stärkt EU (den europeiska pelaren inom Nato), och ser gärna att partnerskapet mellan EU och Nato utvecklas på ett mycket konkret sätt, särskilt med tanke på den växande hybridiseringen av hoten och som bör inbegripa parametrar som inte är omedelbart militära vid den strategiska konkurrensen i fredstid. Parlamentet erkänner att Europeiska unionen stärker sin kapacitet för nya hot på europeisk mark, såsom desinformation, stöld av immateriella rättigheter, ekonomiska påtryckningar eller cybersabotage, för att bli en säkerhetsgarant. Parlamentet betonar att den nuvarande strategiska situationen kräver ett otvetydigt stöd från Nato för europeiska initiativ på försvarsområdet, inbegripet i kapacitetsfrågor, samtidigt som varje organisations befogenheter respekteras. Parlamentet påminner om vikten av att fullt ut tillämpa det så kallade Berlin plus-avtalet och att möjliggöra kommunikation med hemliga handlingar mellan de båda organisationerna. Parlamentet anser att det arbete som utförs parallellt när det gäller både EU:s strategiska kompass och den förväntade uppdateringen av Natos strategiska koncept utgör ett unikt tillfälle att fastställa tydliga prioriteringar och samstämmighet samt identifiera ytterligare samverkansmöjligheter för att stärka det transatlantiska bandet och främja samarbetet mellan EU och Nato. Parlamentet begär i detta sammanhang att Natos nya strategiska koncept ska ta ful hänsyn till och stämma överens med EU:s strategiska kompass. Parlamentet erkänner Natos roll som hörnstenen för den kollektiva säkerheten för de medlemsstater som också är Natomedlemmar. Parlamentet konstaterar dock med oro att djupa och ihållande skiljaktigheter med en allierad utanför EU och Nato motverkar samarbetet mellan de båda organisationerna och försämrar solidariteten mellan medlemsstaterna, särskilt i den strategiska zonen i östra Medelhavet. Parlamentet ser fram emot den nya gemensamma förklaringen från EU och Nato.

82.

Europaparlamentet noterar den potentiella exponentiella ökningen av hoten från extremister efter Natos tillbakadragande och Talibanernas senare övertagande i Afghanistan. Parlamentet efterlyser en grundlig reflektion över lärdomarna från Afghanistan och en aktiv strategi för att mildra effekten av Afghanistan som en ny säker grogrund för extremism och terrorism. Parlamentet bekräftar på nytt att alla ansträngningar måste göras för att skydda afghanernas säkerhet och mänskliga rättigheter och att skydda dem från våld, förföljelse och från att dödas. Parlamentet betonar att evakueringen måste fortsätta, i synnerhet de personer som har arbetat för EU. Parlamentet noterar att tillbakadragandet från Afghanistan har framhävt behovet att EU ökar sin andel av ansvaret för den globala säkerheten och av att unionen på ett meningsfullt sätt bidrar till att stärka sin kapacitet.

83.

Europaparlamentet efterlyser närmare förbindelser med de demokratiska staterna i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och inom specifika tematiska sektorer (cybersäkerhet, hybridteknik, sjöfart, vapenkontroll osv.), med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) och med latinamerikanska partner. Parlamentet framhåller säkerhetsutmaningarna i regionen Indiska oceanen/Stilla havet som är av stort intresse för EU. Parlamentet noterar med allt större oro Kinas stadigt tilltagande upprustning och militära hållning, i synnerhet det rapporterade testet av en hypersonisk missil och de ökande kränkningarna av Taiwans luftförsvarsidentifieringszon. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att lösa sina meningsskiljaktigheter på fredlig väg och att minska spänningarna samt avstå från att vidta ensidiga åtgärder för att bryta dödläget. Parlamentet uppmanar alla parter att efterleva folkrättens principer, framför allt FN:s havsrättskonvention. Parlamentet framhåller den ökande betydelsen av desinformation med ursprung i regionen Indiska oceanen/Stilla havet som hotar att undergräva EU:s verksamhet i regionen och uppmanar därför rådet och kommissionen att ta itu med denna utmaning på ett liknande sätt som desinformation från EU:s östra flank. Parlamentet noterar med djup oro den senaste tidens våldsuppvisningar och förvärrade spänningar i de regionala utsatta områdena, såsom Sydkinesiska havet och Östkinesiska havet och Taiwansundet. Parlamentet understryker att fred och stabilitet i regionen Indiska oceanen/Stilla havet är mycket viktigt för EU:s och dess medlemsstater. Parlamentet uttrycker djup oro över Kinas fortsatta militära manövrar i Taiwansundet, bland annat de som riktas mot Taiwan eller äger rum i Taiwans luftförsvarsidentifieringszon. Parlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att avstå från sådant militärt vapenskrammel som utgör allvarliga hot mot freden och stabiliteten i Taiwansundet och regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet upprepar behovet av dialog, utan påtryckningar eller destabiliserande taktik från någon sida. Parlamentet betonar sitt motstånd mot eventuella unilaterala åtgärder kan undergräva Taiwansundets status quo, och att eventuella förändringar av förbindelserna över Taiwansundet inte får ske i strid med de taiwanesiska medborgarnas vilja. Parlamentet betonar att Kinas alltmer stridslystna attityd mot vissa stater och territorier ger anledning till oro. Parlamentet betonar att EU bör göra en bedömning av de möjliga konsekvenserna av en regional konflikt för EU:s säkerhet, som också bör bedöma hur EU bör reagera på en försämrad säkerhetssituation i och utanför regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet välkomnar den pågående överläggningen om Japans deltagandet i EUTM Mali och i Moçambique och Indiens deltagande i GSFP:s operationer och uppdrag i Afrika.

84.

Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av det strategiska militära och försvarsrelaterade samarbetsavtalet mellan Grekland och Frankrike som ett positivt steg mot europeisk strategisk autonomi och skapandet av en verklig och fungerande europeisk försvarsunion. Parlamentet efterlyser ett bättre samarbete med partnerländer i Medelhavsområdet för att bekämpa extremism, terrorism och olaglig handel med vapen och människohandel.

85.

Europaparlamentet understryker unionens geopolitiska betydelse när det gäller att ta det ledande ansvaret för sin regionala stabilitet, säkerhet och sitt välstånd och förhindra destabiliserande processer i EU:s grannskap i öst, i syd och i Arktis. Parlamentet erkänner Arktis växande politiska, ekonomiska, miljörelaterade, säkerhetsanknutna och strategiska värde. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fortsätta samarbetet med Arktiska rådet i alla frågor av intresse för EU och att utarbeta en omfattande strategi för regionen. Parlamentet noterar de framväxande utmaningarna i Arktis orsakas av den förändrade miljön i området och det ökade geopolitiska intresset för regionen. Parlamentet understryker behovet av att inkludera EU:s Arktis-politik i GSFP. Parlamentet betonar att EU måste ha en tydlig vision för sin roll i säkerhetsfrågor i Arktis och delta i ett effektivt samarbete med Nato. Parlamentet betonar att Arktis måste förbli ett område för fredligt samarbete och varnar för en ökad militarisering av regionen.

86.

Europaparlamentet erkänner vikten av GSFP-engagemang i det östra grannskapet. Parlamentet stöder ett fördjupat militärt samarbete och säkerhetssamarbete och med länder i det östra grannskapet för att upprätthålla stabiliteten vid unionens gränser. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att utveckla en mer aktiv roll för EU i den fredliga lösningen av pågående konflikter och i förebyggandet av eventuella framtida konflikter i regionen. Parlamentet efterlyser stöd till länder i det östliga partnerskapet och att intresserade länder inom det östliga partnerskapet deltar i verksamheten vid Europeiska kompetenscentrumet för motverkande av hybridhot. Parlamentet efterlyser inrättandet av en plattform för strategiskt samarbete mellan EU och det östliga partnerskapet för att hantera frågor som rör bekämpning av desinformation i syfte att förbättra motståndskraften i länderna i det östliga partnerskapet.

87.

Europaparlamentet erkänner Georgiens, Republiken Moldaviens och Ukrainas bidrag till GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet stöder ett närmare försvars- och säkerhetssamarbete med dessa värdefulla partner.

88.

Europaparlamentet upprepar sitt starka fördömande av Rysslands aggressiva beteende gentemot Ukraina, särskilt den omfattande militära upptrappningen vid Ukrainas gränser och i Donbass, den ockuperade Krimhalvön och Belarus, det fortsatta ekonomiska och militära stödet till väpnade grupper i Donbass, den olagliga ockupationen av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol, blockaden av Azovska sjön och upprepade cyberattacker och andra hybridattacker mot Ukraina. Parlamentet understryker att Rysslands militära upptrappning och upprepade brott mot vapenvilan utgör ett hot mot fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Parlamentet uppmanar den ryska regeringen att dra tillbaka sina styrkor från de ukrainska gränserna och sluta hota sina grannar. Parlamentet påminner om att Normandieformatet och Minsk I- och II-avtalen är de enda diplomatiska initiativ som syftar till att få ett slut på fientligheterna mellan Ukraina och de ryskstödda separatisterna i Donetsk och Luhansk, och efterlyser stöd till insatser för att återuppta förhandlingarna inom ramen för Normandieformatet och uppnå konkreta resultat. Parlamentet lovordar de betydande ansträngningar som gjorts för att upprätthålla det intensiva samarbetet mellan EU, dess medlemsstater och Förenta staterna samt mellan medlemsstaterna när det gäller denna situation. Parlamentet efterlyser ökat och trovärdigt militärt och säkerhetsmässigt stöd till Ukraina, i enlighet med landets behov, bland annat genom att mobilisera den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka sitt bilaterala militära och säkerhetsmässiga stöd till Ukraina. Parlamentet erkänner det första mötet i cyberdialogen mellan EU och Ukraina och är berett att vid behov stödja en ökning av EU:s cybersäkerhetsstöd till Ukraina. Parlamentet välkomnar inledandet av en dialog mellan EU och Ukraina om cybersäkerhet och uppmuntrar till liknande engagemang med andra intresserade länder inom det östliga partnerskapet.

89.

Europaparlamentet beklagar att det saknas ett partnerskap för säkerhets- och försvarssamarbete mellan Förenade kungariket och EU, på grund av det bristande intresse som den brittiska regeringen visat trots försäkringarna i den politiska förklaringen om ramen för de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket. Parlamentet understryker behovet av ett avtal om utrikes- och säkerhetssamarbetet mellan EU och Förenade kungariket för att på ett bättre sätt kunna hantera gemensamma utmaningar när det gäller global säkerhet. Parlamentet uppmanar Förenade kungarikets regering att inleda förhandlingar för att upprätta ett starkt samarbete om utrikespolitik, säkerhet, försvar och kapacitetsutveckling. Parlamentet uppmuntrar till ett närmare samarbete och stärkt partnerskap med relevanta afrikanska organisationer, såsom Afrikanska unionen, Ecowas, Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC), G5 Sahel och Panafrikanska parlamentet, som främjar en större parlamentarisk roll i Afrika. Parlamentet uppmanar dessutom EU att infria sina åtaganden vid det fjärde toppmötet mellan EU och Afrika om att stödja ekonomisk och politisk stabilitet och ge ytterligare stöd till den afrikanska beredskapsstyrkans kapacitet. Parlamentet betonar, med tanke på den cykliska karaktären hos konflikterna i regionen, behovet av ett större politiska engagemang med de regeringar som stöds av EU för att säkerställa större transparens, bekämpa korruption, skapa inkludering och kommunicera med medborgarna för att hejda en kraftig ökning av väpnade och etniska konflikter.

90.

Europaparlamentet efterlyser samarbete om utbildning och militär kapacitetsuppbyggnad med partnerländer som försvagats av konflikter eller regionala hot eller som är föremål för illasinnad utländsk inblandning.

91.

Europaparlamentet erkänner den roll som det ökade flödet av olagliga pengar till skatteparadis spelar och den risk dessa utgör vad gäller ökad militarisering, finansiering av terroristverksamhet och försämrad global instabilitet. Parlamentet efterlyser fler åtgärder för att förhindra penningtvätt och för att stärka partner, särskilt i Afrika och Latinamerika, genom mekanismer för att stoppa oegentliga finansiella transaktioner som involverar myndigheter i skatteparadis.

Förbättra den europeiska styrningen av GSFP

92.

Europaparlamentet välkomnar att generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor (GD DEFIS) har inlett sin verksamhet. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av att ett europeiskt försvarstoppmöte kommer att hållas i början av 2022 samt att Europeiska rådets ordförande tillkännagett att 2022 är det europeiska försvarsåret. Parlamentet förväntar sig att båda initiativen kommer att medföra ny energi till vidare utveckling av den europeiska försvarsunionen. Parlamentet uppmanar medborgarna, den akademiska världen, det civila samhällets organisationer och den privata sektorn att uttrycka sina förväntningar på GSFP-strukturen, fred, försvar, säkerhetsagendan, den strategiska kompassen och EU:s roll i världen inom ramen för konferensen om Europas framtid. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att ta hänsyn till sådana förväntningar genom att omvandla dem till konkreta förslag och åtgärder. Parlamentet understryker vikten av att förbättra de verktyg som finns tillgängliga för det civila samhället för att säkerställa ett meningsfullt deltagande för det i utformningen och tillsynen av försvarspolitiken. Parlamentet efterlyser inrättandet av ett ordinarie utskott för säkerhet och försvar i parlamentet och en formalisering av EU:s försvarsministerråd.

93.

Europaparlamentet påminner om den roll som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik spelar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera en reform av beslutsprocessen, i synnerhet artikel 31 i EU-fördraget, som utvidgar omröstning med kvalificerad majoritet till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik på områden som rör GSFP, och att undersöka möjligheterna att fullt ut utnyttja övergångsklausuler och hela räckvidden för de artiklar som stärker EU:s solidaritet och ömsesidiga bistånd i händelse av kriser.

94.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet bör rådfrågas i förväg och informeras ordentligt om planering och ändring av GSFP-uppdrag och möjligheter att avsluta dem. Parlamentet understryker behovet av att Europaparlamentet aktivt involveras i utvärderingen av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser i syfte att stärka deras öppenhet och politiska och offentliga stöd. Parlamentet anser att dess rekommendationer bör beaktas på vederbörligt sätt. Parlamentet är fast beslutet att till fullo utöva sin roll när det gäller att kontrollera instrumentet Europa i världen, särskilt dess freds- och säkerhetsdimension, och när det gäller att genomföra Europeiska försvarsfonden.

95.

Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla ett allt närmare samarbete med de nationella parlamenten i GSFP-frågor för att stärka ansvarsskyldighet, granskning och försvarsdiplomatin.

96.

Europaparlamentet vidhåller att parlamentet regelbundet bör informeras och rådfrågas om genomförandet av Pesco, med tanke på dess nödvändiga koppling till de olika finansiella GSFP-instrumenten, särskilt Europeiska försvarsfonden, som Europaparlamentet kontrollerar.

97.

Europaparlamentet insisterar på vikten av effektiv samordning av de olika EU-styrningsstrukturerna (kommissionen, utrikestjänsten, EDA osv.) och på behovet av att främja goda förbindelser med Europaparlamentet, som enda organ som företräder unionsmedborgarna, i enlighet med relevanta bestämmelser i fördragen.

98.

Europaparlamentet kommer att vara särskilt uppmärksamt på att större hänsyn tas till specifika militära omständigheter i EU-lagstiftningen. Parlamentet påminner i detta syfte om att parlamentet har bundit sig för att bevara militärens status, som uppfyller de mycket specifika kraven på detta område och utgör ett bevis på effektiviteten hos de väpnade styrkorna i var och en av medlemsstaterna; Parlamentet uppmanar till bevarande av underrättelsetjänsternas handlingsmöjligheter, eftersom dessa inte kan fullgöra sitt uppdrag att skydda den nationella säkerheten utan att ha tillgång till samtliga lagrade anslutningsdata, i förebyggande syfte, under en tillräckligt lång tidsperiod som fastställs av lagstiftaren, under kontroll av den nationella domaren och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar att rådet har antagit sin allmänna inställning till paketet om ett gemensamt europeiskt luftrum. Parlamentet påminner om nödvändigheten att skydda medlemsstaternas suveränitet och de europeiska väpnade styrkornas handlingsfrihet. Parlamentet påminner beträffande leverans av tjänster om kraven på nationell säkerhet i samband med åtkomsten, tillförlitligheten och integriteten hos data, och framhäver att inkluderandet av militära skyddsklausuler i EU-regelverket bör göra det möjligt att svara upp mot denna dubbla utmaning.

o o

99.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska kommissionens ordförande och behöriga kommissionsledamöter såsom kommissionsledamoten med ansvar för den inre marknaden, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, de EU-byråer som arbetar med rymdfrågor, säkerhet och försvar samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 285, 29.8.2017, s. 110.

(2) EUT C 388, 13.11.2020, s. 22.

(3) EUT C 232, 16.6.2021, s. 71.

(4) EUT C 270, 7.7.2021, s. 54.

(5) EUT C 270, 7.7.2021, s. 41.

(6) EUT C 385, 22.9.2021, s. 47.

(7) EUT C 404, 6.10.2021, s. 202.

(8) EUT C 494, 8.12.2021, s. 54.

(9) EUT C 506, 15.12.2021, s. 159.

(10) Antagna texter, P9_TA(2021)0346.

(11) Antagna texter, P9_TA(2021)0412.

(12) EUT L 170, 12.5.2021, s. 149.