EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.12.2022

COM(2022) 696 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN SAMT EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

Mot ett starkare clearingsystem i EU

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN SAMT EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

Mot ett starkare clearingsystem i EU

1.Inledning

För att kapitalmarknadsunionen ska fungera bra krävs ett säkert, robust och konkurrenskraftigt clearingsystem i EU. Central clearing används för handel på kapitalmarknader: när transaktioner clearas centralt träder en central motpart in mellan parterna i en affär och fungerar som köpare för alla säljare och säljare för alla köpare. På så sätt garanterar man att avtalen genomförs. Det fungerar tack vare ett system med säkerheter som motparten samlar in från parterna. Genom clearing har varje part en enda nettoexponering mot den centrala motparten i stället för ett komplext nätverk av bilaterala exponeringar mot enskilda motparter. På så sätt bidrar den centrala motparten till att öka effektiviteten och transparensen på marknaden och minska riskerna på finansmarknaderna, särskilt när det gäller derivat. Centrala motparter spelar en viktig roll i ekosystemet för clearing. Systemet innefattar både enheter som deltar direkt i centrala motparter (så kallade clearingmedlemmar), till exempel stora banker och värdepappersföretag, och enheter som deltar indirekt (dvs. genom clearingmedlemmar), till exempel investeringsfonder, mindre banker, försäkringsbolag och andra företag. Om clearingen inte fungerar effektivt kan det medföra högre risker och kostnader för finansinstitut, företag och investerare.

EU:s regler för clearing och centrala motparter finns fastställda i förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir) 1 , som kompletteras av förordningen om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter 2 . Emir innehåller en stark ram för riskhantering och transparens på clearingmarknaderna. Men det har uppstått nya utmaningar.

För det första är clearingkapaciteten en viktig dimension av kapitalmarknadsunionen. Det är därför EU behöver ett konkurrenskraftigt och modernt clearingsystem. Syftet med kapitalmarknadsunionen är att skapa djupa och likvida kapitalmarknader inom EU som tillgodoser behoven för EU:s medborgare, företag och finansinstitut. Kommissionen fortsätter arbetet med att genomföra 2020 års handlingsplan för kapitalmarknadsunionen 3 . Förutom detta meddelande ska kommissionen anta ett lagstiftningsförslag för att göra det mindre betungande för företag att notera sig och anskaffa kapital på offentliga börsmarknader (börsnoteringsakten). Kommissionen lägger även fram ett förslag om att harmonisera viktiga aspekter av insolvenslagstiftningen för företag, för att åtgärda ett av de största hindren för gränsöverskridande investeringar inom EU. En genuin kapitalmarknadsunion måste dock vila på en konkurrenskraftig marknadsinfrastruktur. Kommissionen har redan, som en del av kapitalmarknadsunionen, föreslagit en översyn av förordningen om marknader för finansiella instrument 4 och av regelverket för värdepapperscentraler 5 . För att stärka kapitalmarknadsunionen måste EU även förstärka sin kapacitet för inhemsk clearing.

För det andra måste EU:s ekosystem för clearing vara säkert och motståndskraftigt: tillsynen i EU måste förbättras för att se till att de gränsöverskridande risker inom EU som de ökade clearingvolymerna medför övervakas och kontrolleras tillräckligt. För att bygga upp en motståndskraft måste man ta hänsyn till de lärdomar som dragits av den senaste tidens utveckling på energimarknaderna, där flera energiföretag har fått likviditetsproblem när de använt derivat. Denna utveckling visar att Emir måste förbättras så att riskerna för EU:s finansiella stabilitet även framöver kan hållas nere trots nya utmaningar som uppkommer. Detta innebär att man måste bygga upp ett säkert och robust ekosystem för clearing i EU som kan stå emot ekonomiska chocker. Med ett sådant ekosystem kan ett brett urval deltagare, bland annat energiföretag, tryggt och effektivt säkra sina risker och bättre förutsäga marginalsäkerhetskrav, och därmed hantera sina likviditetsbehov på ett mer effektivt sätt.

För det tredje är konkurrenskraftiga, välutvecklade och motståndskraftiga centrala motparter i EU en förutsättning för EU:s öppna strategiska oberoende. Det är avgörande att EU fortsätter att vara öppet för globala finansmarknader för att kunna locka till sig investerare och främja europeiska företags globala konkurrenskraft. De stora mängder kontrakt i euro som clearas genom centrala motparter i Förenade kungariket medför samtidigt, sedan landet lämnat EU, risker för EU:s finansiella stabilitet och för transmissionen och genomförandet av EU:s penningpolitik. Genom att bygga upp en robust clearingkapacitet inom EU kan man minska de risker som är förenade med alltför stora exponeringar mot centrala motparter i tredjeländer.

För att uppnå detta presenterade kommissionen den 7 december 2022 lagstiftningsförslag om ändring av Emir och andra rättsakter för att göra EU till en mer attraktiv och kostnadseffektiv knutpunkt för clearing och för att hantera eventuella sårbarheter. Dessa åtgärder påverkar både tillgången till och efterfrågan på clearingtjänster. De bidrar till att bredda utbudet av clearinglösningar som erbjuds av centrala motparter i EU och öka de centrala motparternas likviditet genom att uppmuntra fler marknadsaktörer att cleara hos dem.

Dessa förslag har lämnats efter omfattande samråd med bland annat ledamöterna av Europaparlamentet, representanter för medlemsstaterna och deras myndigheter, de europeiska tillsynsmyndigheterna, Europeiska systemrisknämnden (ESRB), Europeiska centralbanken (ECB), den gemensamma tillsynsmekanismen och ett stort antal aktörer inom branschen 6 . För att åtgärderna ska göra någon skillnad räcker det inte att bara göra lagändringar. Det krävs även engagemang och vilja hos alla berörda parter inom både den privata och den offentliga sektorn. Lagstiftare och beslutsfattare kan lägga grunden för ett bättre clearingsystem i EU, men till syvende och sist är det marknadsaktörerna som måste ta vara på de möjligheter som regleringen innebär. Även offentliga myndigheter i EU kan spela en viktig roll genom att föregå med gott exempel och bidra till ett säkrare, mer motståndskraftigt och konkurrenskraftigt ekosystem för clearing inom EU.

2.Ett konkurrenskraftigt och modernt clearingsystem för EU

a.För centrala motparter

Centrala motparter är katalysatorer för finansiell stabilitet och måste kunna reagera snabbt på marknadernas utveckling. Genom Emir fastställdes en robust ram för central clearing. Men vissa delar av den nuvarande ramen för tillsyn har visat sig vara överdrivet komplicerade. Tillsynsmyndigheternas förfaranden för att godkänna nya clearingtjänster och verksamheter som lanseras av centrala motparter i EU kan vara onödigt långa och krångliga och därmed försvåra lanseringen av nya produkter på marknaden. Ändringar av riskmodeller för centrala motparter innebär liknande utmaningar. Det borde inte ta flera år att godkänna en ny produkt, och det måste gå snabbt att ändra modeller för att ta hänsyn till förändringar på marknaden och av det ekonomiska läget. Dröjsmål i godkännandeprocessen ökar kostnaderna och begränsar de europeiska centrala motparternas konkurrenskraft, vilket minskar EU:s attraktionskraft som en plats att bedriva affärsverksamhet på. Det är därför nödvändigt att undanröja dessa hinder.

b.För deltagare från den finansiella sektorn

Även finansiella deltagare som använder sig av centrala motparters tjänster, t.ex. investeringsfonder och försäkringsbolag, bör få lägre kostnader när de använder sig av clearingtjänster. Efter reformerna som följde på 2008 års kris och övergången till central clearing ändrades även ramen för bankverksamhet, så att banker som clearar vid en auktoriserad eller godkänd central motpart 7 i stället för att genomföra sina transaktioner bilateralt omfattas av förmånliga kapitalkrav 8 . Det är logiskt, eftersom clearing vid centrala motparter minskar motpartskreditrisken. Dessa ändringar av tillsynskraven för banker har dock inte till fullo motsvarats av liknande ändringar i andra rättsakter som rör finanssektorn. De nuvarande reglerna om gränser för exponering mot motparter vid derivattransaktioner, till exempel i direktivet om fondföretag 9 , tar inte fullt ut hänsyn till den riskreducering som central clearing innebär för förvaltare av investeringsfonder. Det finns även inkonsekvenser i Solvens II-ramen för försäkringsföretag 10 .

Denna bristande samstämmighet har blivit alltmer problematisk i takt med att centrala motparter i EU har börjat erbjuda nya sätt att få tillgång till clearing, vilket hjälper fonder och försäkringsbolag. Enligt Solvens II-ramen, till exempel, kan exponeringar mot centrala motparter hos försäkringsbolag omfattas av högre kapitalkrav om de agerar som direkta clearingmedlemmar än om de agerar som indirekta clearingdeltagare. Dessa högre kapitalkrav avskräcker dem från att använda dessa nya modeller. Vissa pensionssystem i EU, som från och med juni 2023 kommer att omfattas av ett clearingkrav, är på väg att börja använda de nya modellerna för tillgång, eller använder dem redan. Ju fler aktörer som ingår i systemet, desto mer likviditet och fler möjligheter går det att tillhandahålla.

3.Ett säkert och motståndskraftigt ekosystem för clearing

a.Säkerställa en robust och samordnad tillsyn

Arbetet med att utveckla EU:s ekosystem för clearing kan innebära ytterligare risker inom EU på grund av de ökade clearingvolymerna. För att dessa risker ska kunna hanteras på ett lämpligt sätt måste centrala motparter i EU stå under robust tillsyn på både nationell nivå och EU-nivå. Med tanke på clearingens centrala roll i EU:s finansiella system sträcker sig riskerna med brister i tillsynen utanför nationella gränser.

Den senaste marknadsutvecklingen bekräftar behovet av en mer övergripande övervakning och hantering av risker: de centrala motparterna befinner sig i mitten av en komplex kedja av ömsesidiga beroenden och central clearing berör inte bara centrala motparter och vissa stora banker, utan involverar olika typer av ekonomiska aktörer i olika medlemsstater. Den senaste marknadsutvecklingen har framhävt vikten av bättre information om förhållanden och ömsesidiga beroenden längs hela clearingkedjan: även när centrala motparter har en stabil ställning kan marknadsaktörers likviditetsproblem leda till sårbarheter som måste identifieras och hanteras.

Det här innebär att EU måste förstärka myndigheternas ram för att samarbeta effektivt på fältet, dela kunskaper och insikter och utveckla en gemensam tillsynskultur nedifrån och upp. Ett ekosystem där EU-organen är involverade i övervakningen av clearingkedjor som sträcker sig över flera medlemsstater och marknader. Det här gäller i synnerhet krissituationer 13 , där beslut måste fattas med hänsyn till helhetsbilden och både EU:s och medlemsstaternas ekonomiska intressen.

Dessa mål kan uppnås genom en utbyggnad av EU:s nuvarande tillsynssystem. Tillsynssystemet för centrala motparter reformerades 2019: nationella tillsynsmyndigheter för centrala motparter har fortfarande ansvar för tillsynen av centrala motparter som är etablerade inom deras territorium, men Esmas roll har förstärkts genom inrättandet av en tillsynskommitté för centrala motparter som består av tillsynsorgan för centrala motparter i EU, tre oberoende medlemmar samt centralbanker för vissa diskussioner. Tillsynskommittén utövar tillsyn över systemviktiga centrala motparter i tredjeland. För centrala motparter i EU är dess främsta roll att främja konvergens.

b.En mer robust ram för clearing av råvaruderivat

Marknaderna för råvaruderivat gör att företag, däribland producenter, leverantörer och distributörer av energi, kan hantera risker för prisvolatilitet och erbjuda kunderna fasta avtal med längre löptider. Under sommaren har pristoppar och extrem volatilitet på energiderivatmarknaderna medfört likviditetsproblem för energiföretag. Dessa marknadsaktörers likviditet har erfarit påfrestningar på grund av högre marginalsäkerhetskrav i samband med prisökningar. Som en del av sitt åtgärdspaket för hantering av energikrisen föreslår kommissionen till exempel en utökning av förteckningen över tillgångar som får användas som säkerhet hos centrala motparter i EU 14 .

Förutom dessa krisåtgärder har dock den senaste marknadsutvecklingen redan visat att vissa delar av Emirs ramverk är i behov av strukturella förbättringar. De övergripande konsekvenserna av den senaste tidens marknadsutveckling bör i själva verket undersökas noggrant, vilket Esma även föreslog nyligen i en skrivelse till kommissionen 15 . Säkring av energiexponeringar har blivit svårare för vissa deltagare, eftersom prisvolatiliteten har ökat gällande råvaror och de centrala motparterna ställer högre marginalsäkerhetskrav. I ett stressat läge höjs marginalsäkerhetskraven för att ta hänsyn till den större risk som marknadsaktörerna exponeras för. På så sätt innebär central clearing ett större behov av att säkerställa korrekt likviditetsförvaltning hos alla clearingdeltagare så att de kan uppfylla marginalsäkerhetskraven. Den senaste marknadsutvecklingen har även fäst uppmärksamhet vid sättet som icke-finansiella företag använder centrala motparter på, eftersom det kan vara mer påfrestande för likviditeten om ett företag gör det direkt, utan mellanhand i form av en finansiell clearingmedlem, till exempel en bank. EU:s ekosystem för clearing bör göra det möjligt för företag i EU att tryggt och effektivt säkra sina risker och samtidigt skydda den finansiella stabiliteten. På detta sätt kan och kommer EU:s ekonomi att främjas av central clearing.

4. Ett ekosystem för clearing som främjar EU:s öppna strategiska oberoende

Clearing är en global verksamhet och EU:s marknadsaktörer är aktiva hos flera centrala motparter runtom i världen. Arbetet med centrala motparters likvärdighet under de senaste åren visar tydligt EU:s stöd för ett öppet finansiellt system som främjar internationella standarder och samarbete. Kommissionen har antagit likvärdighetsbeslut om centrala motparter i fler än 20 jurisdiktioner och därmed gjort det möjligt för EU:s marknad att öppna upp för över 40 centrala motparter i tredjeland. Det innebär möjligheter för både centrala motparter i tredjeland och för marknadsaktörer i EU, som ofta följer med europeiska företag till utländska marknader.

Samtidigt innebär ett ”öppet strategiskt oberoende” 16 att EU måste kunna hantera de risker för den finansiella stabiliteten som kan uppstå när EU:s marknadsaktörer har alltför stora exponeringar mot enheter i tredjeländer, eftersom det kan vara en källa till sårbarhet. I synnerhet Förenade kungariket spelar en viktig roll som nav för central clearing: under första halvåret 2021 clearades 91 % av alla ränteswappar i euro i Förenade kungariket 17 .

För att minska risken att EU:s marknadsaktörer, efter Förenade kungarikets utträde ur EU, skulle drabbas av ett plötsligt avbrott i tillträdet till brittiska centrala motparter har kommissionen antagit tillfälliga likvärdighetsbeslut om det ramverk för reglering och tillsyn som dessa centrala motparter är underställda 18 . Det nu gällande tillfälliga likvärdighetsbeslutet om ramverket för centrala motparter i Förenade kungariket löper ut den 30 juni 2025.

Samtidigt har kommissionen uppmanat EU:s marknadsaktörer att minska alltför stora exponeringar mot sådana systemviktiga infrastrukturer i tredjeländer på grund av de potentiella risker som kan uppstå i ett stressat läge. I stressade lägen blir det själva verket svårt för reglerings- och tillsynsmyndigheter i EU att hantera riskerna för EU:s finansiella stabilitet om marknadsaktörerna är alltför beroende av centrala motparter i tredjeländer. I kristider kan, som Esma noterat 19 , ändringar av godkända säkerheter, marginalsäkerheter eller värderingsavdrag få negativa effekter på en eller flera medlemsstaters statsobligationsmarknader och, i ett vidare perspektiv, på EU:s finansiella stabilitet. Störningar på viktiga marknader som är relevanta för EU:s centralbankers penningpolitik kan även hämma denna politiks transmissionsmekanism. Det betyder att EU-myndigheterna i ett krisläge inte skulle vara de som bestämmer och som kan fatta relevanta beslut.

Det är viktigt att ha beredskap för händelser med hög risk men låg sannolikhet. Genom att förbättra clearingkapaciteten inom EU och stärka ekosystemet för clearing blir det möjligt att på medellång sikt minska EU:s marknadsaktörers alltför stora exponeringar mot centrala motparter i tredjeland och därmed främja EU:s öppna strategiska oberoende 20 .

5. De offentliga myndigheternas roll

Tillsynsmyndigheter, centralbanker, andra myndigheter och offentliga enheter på både nationell nivå och EU-nivå spelar en viktig roll för skapandet av ett konkurrenskraftigt ekosystem för clearing.

Offentliga enheter, t.ex. offentliga skuldförvaltningskontor, är undantagna från kravet i Emir på att cleara sina derivat via en central motpart. Det motiveras med att dessa enheter måste kunna fullgöra sina uppdrag i allmänhetens intresse. Vissa offentliga enheter har under åren valt att börja cleara sina kontrakt centralt på frivillig basis. Central clearing innebär bättre skydd mot motpartskreditrisker, bättre marknadslikviditet och högre transparens. Kommissionen uppmuntrar starkt offentliga myndigheter i EU att cleara via centrala motparter i EU, om de väljer att cleara och om de produkter de efterfrågar finns tillgängliga. Kommissionen, å sin sida, åtar sig att cleara de flesta av sina centralt clearade positioner via centrala motparter inom EU, om de produkter som efterfrågas finns tillgängliga.

De nationella offentliga myndigheterna kan bidra på ett värdefullt sätt när det gäller redovisningsregler. Det finns en del oklarheter när det gäller tillämpningen av vissa nationella bestämmelser om säkringsredovisning 23 som i praktiken skulle kunna hindra överföring av positioner från en central motpart i tredjeland till en central motpart i EU. Kommissionen uppmanar nationella myndigheter att se över de nationella redovisningsreglerna och undanröja eller minska eventuella hinder för att överföra exponeringar 24 .

Centralbankerna spelar också en viktig roll. I kommissionens offentliga samråd i början av 2022 framkom det att det finns ett brett stöd bland berörda parter för en vidareutveckling av europeiska betalningssystem, i synnerhet Target2. Target2 är ett unikt betalningssystem för bruttoavveckling i realtid för deltagarna och en viktig infrastruktur för att stödja euron. Flera marknadsaktörer, såväl banker som centrala motparter, framförde åsikten att systemet har för snäva öppettider och antydde att centrala motparter i EU ställer vissa marginalsäkerhetskrav sent på dagen i utländsk valuta, t.ex. US-dollar. Enligt marknadsaktörerna skapar detta svårigheter både för de centrala motparterna, som måste kunna investera de US-dollar som tas emot på repomarknaden, och för clearingmedlemmar och kunder, som måste förfoga över de medel i US-dollar som krävs för att kunna uppfylla marginalsäkerhetskravet. Det här kan i synnerhet bli ett problem i stressade lägen, när de centrala motparternas marginalsäkerhetskrav kan ställas sent på dagen och variera i storlek. Kommissionen vill undvika att marknadsaktörer i EU ska vara beroende av likviditet i utländsk valuta för att kunna uppfylla de marginalsäkerhetskrav som ställas av centrala motparter i EU, i synnerhet i stressade lägen. Därför uppmanar kommissionen banker och centrala motparter att samarbeta med Eurosystemet i dessa frågor och diskutera alla tänkbara sätt att använda systemet. Kommissionen hoppas att marknadsaktörerna, tillsammans med Eurosystemet, kommer att titta på de problem som togs upp under det riktade samrådet 2022 och hitta en lösning.

En annan aspekt som kommit till kommissionens kännedom har att göra med centralbankernas riktlinjer för centrala motparters tillgång till inlånings- och likviditetsfaciliteter. En rapport från 2018 från Internationella valutafonden 25 visar att Eurosystemet har infört allmänna riktlinjer för centrala motparters tillgång. På grund av mängden riktlinjer rekommenderade IMF att ECB/Eurosystemet skulle undersöka möjligheten att harmonisera alla relevanta riktlinjer för centrala motparters tillgång. Eurosystemet håller för närvarande på att titta närmare på dessa frågor. Det bör påpekas att riktlinjer om tillgång till centralbankernas inlånings- och likviditetsfaciliteter ligger inom Eurosystemets mandat och uppgifter, vilka fullgörs enligt principen om centralbankers oberoende.

5. Slutsats

Tack vare de reformer som gjordes efter 2008 års globala finanskris har EU:s finansiella marknader kunnat hantera den senaste marknadsutvecklingen från en mycket stadigare grund än före 2008. En viktig reform är den som avser central clearing. Central clearing är grundläggande för värdepappershandel och för välutvecklade kapitalmarknader. Det är en av grundstenarna i byggandet av kapitalmarknadsunionen. Erfarenheterna med EU:s nuvarande regelverk har dock visat att flera områden behöver förbättras.

En viktig aspekt är att bygga upp en större clearingkapacitet inom EU för att stärka våra kapitalmarknader, ge våra företag fler clearingalternativ och skydda den finansiella stabiliteten, men samtidigt hålla EU:s kapitalmarknader öppna.

Under översynen av EU:s regelverk för clearing kommer man även att ta itu med problem som uppstått vid clearing av derivat av energiföretag, som i dagsläget brottas med exceptionella störningar. Med ett starkt clearingsystem kan företag effektivt säkra sina risker och bättre förutse marginalsäkerhetskrav. Dessutom får företagen goda förutsättningar för att delta i central clearing, och omfattas då av lämplig tillsyn.

De åtgärder som rör centrala motparter och andra aspekter av clearingsystemet som beskrivs ovan i detta meddelande kommer inte var för sig leda till ett lyckat resultat, eftersom syftet med clearing är koncentration. De måste åtföljas av tydliga åtgärder inriktade på efterfrågan på clearingtjänster och incitament för att rikta den efterfrågan mot centrala motparter i EU. En större efterfrågan på clearing vid centrala motparter i EU kommer att leda till bättre likviditet för dessa centrala motparter.

Slutligen kan ett starkare clearingsystem i EU spela en central roll när det gäller att främja EU:s öppna strategiska oberoende. Det kan inte finnas något öppet strategiskt oberoende om inte EU utvecklar sin clearingkapacitet och tar itu med sina sårbarheter. Det är även avgörande att EU fullt ut spelar sin roll i ett globalt sammanhang och bidrar till finansiell stabilitet i hela världen genom att erbjuda fler clearingalternativ.

Detta åtgärdspaket kan bana väg för ett starkare, säkrare och mer konkurrenskraftigt ekosystem för clearing i EU under många år framöver. Mot bakgrund av paketets betydelse och med tanke på den nuvarande situationen rekommenderar kommissionen att Europaparlamentet och rådet snabbt antar åtgärderna och står redo att underlätta de interinstitutionella förhandlingarna. För att lyckas krävs målmedvetna ansträngningar från alla parter.

(1)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

(2)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter, EUT L 22, 22.1.2021, s. 1.

(3)

   Meddelande från kommissionen, En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan, COM (2020) 590 final.

(4)

   Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 600/2014 vad gäller att öka transparensen för marknadsdata, undanröja hinder för framkomsten av konsoliderad handelsinformation, optimera handelsskyldigheterna och förbjuda mottagande av betalningar för vidarebefordran av kundorder, COM(2021) 727 final.

(5)

   Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 909/2014 vad gäller avvecklingsdisciplin, gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, tillsynssamarbete, tillhandahållande av anknutna banktjänster och krav på värdepapperscentraler från tredjeland, COM(2022) 120 final.

(6)

     Under 2021 ledde kommissionen en arbetsgrupp om möjligheterna och utmaningarna med att överföra clearingen av derivat från Förenade kungariket till centrala motparter i EU. Under 2022 hölls ett riktat samråd samt möten med representanter för medlemsstaterna och Europaparlamentet.

(7)

     En auktoriserad central motpart är en central motpart som är etablerad i en medlemsstat och som auktoriserats enligt Emir (artikel 14). En godkänd central motpart är en central motpart från tredjeland som godkänts av Esma för att tillhandahålla clearingtjänster till clearingmedlemmar och handelsplatser inom EU i enlighet med Emir (artikel 25).

(8)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, EUT L 176, 27.6.2013, s. 379.

(9)

     Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(10)

     Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, EUT L 12, 17.1.2015, s. 1.

(11)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder, EUT L 169, 30.6.2017, s. 8.

(12)

     Inom ramen för översynen av Solvens II-direktivet beslutade kommissionen att det kommer att behövas ytterligare ändringar av den delegerade förordningen (EU) 2015/35 för att uppnå alla målen med översynen (se COM(2021)580). Mot denna bakgrund har kommissionen inlett diskussioner om det möjliga innehållet i ändringarna av delegerad förordning (EU) 2015/35.

(13)

     Krissituationer kan bland annat vara situationer som påverkar en central motparts sundhet eller motståndskraft, eller utveckling på finansmarknader som kan få negativa effekter, t.ex. på det finansiella systemets stabilitet i den medlemsstat där den centrala motparten eller någon av dess clearingmedlemmar är etablerad (se artikel 24 i den föreslagna förordningen).

(14)

     Meddelande från kommissionen: Energikris: Tillsammans för EU genom förberedelser, inköp och skydd, COM(2022) 553 final.

(15)

     Esmas skrivelse till Europeiska kommissionen av den 22 september 2022  https://www.esma.europa.eu/file/125192/download?token=6iK84Onz .

(16)

     Se meddelande från kommissionen: Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft, COM(2021) 32 final.

(17)

     Se CEPS 2021, Setting EU CCP policy – much more than meets the eye.

(18)

     Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/2031 av den 19 december 2018, kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/544 av den 3 april 2019, kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2211 av den 19 december 2019, kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/1308 av den 21 september 2020 samt kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/174 av den 8 februari 2022.

(19)

     Se Esmas rapport från december 2021:  https://www.esma.europa.eu/press-news/esma-news/esma-publishes-results-its-assessment-systemically-important-uk-central .

(20)

     Se kommissionsledamot McGuinness uttalande om vägen framåt för central clearing:  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/STATEMENT_21_5905 .

(21)

     Räntederivat i euro och polsk zloty, kortfristiga räntefuturekontrakt och kreditswappar i euro.

(22)

     I och med dessa åtgärder får enheter under tillsyn (kreditinstitut och värdepappersföretag) incitament att minska alltför stora koncentrationsrisker genom att till exempel diversifiera eller minska sina exponeringar. Om en behörig myndighet anser att en enhet som står under dess tillsyn inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska den risken kommer myndigheten att kunna beslut om tillsynsåtgärder.

(23)

     Syftet med säkringsredovisning är att årsredovisningen ska innehålla information om effekterna av en enhets riskhanteringsåtgärder som använder finansiella instrument för att hantera exponeringar på grund av särskilda risker som kan påverka vinster eller förluster.

(24)

     Kommissionen är redo att tillhandahålla tekniskt stöd till medlemsstaterna och deras offentliga myndigheter, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021, för att underlätta de offentliga myndigheternas clearing vid centrala motparter i EU, om de väljer att cleara, och för att se över de nationella redovisningsreglerna för att undanröja eller minska eventuella hinder för överföring av exponeringar.

(25)

     IMF:s landsrapport nr 18/226, juli 2018. https://www.imf.org/~/media/Files/Publications/CR/2018/cr18226.ashx .