EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.9.2022

COM(2022) 482 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

33:e årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning - 2021

{SWD(2022) 302 final} - {SWD(2022) 303 final} - {SWD(2022) 304 final} - {SWD(2022) 305 final} - {SWD(2022) 306 final} - {SWD(2022) 307 final}

Innehållsförteckning

1.Inledning

1.1.Viktiga begrepp

1.2.EU:s ekonomiska intressen under 2021

2.Viktiga händelser under 2021

2.1.Viktiga antagna rättsakter

2.2.Rättspraxis avseende skyddet av EU:s ekonomiska intressen

3.EU:s struktur för bedrägeribekämpning

3.1.Europeisk nivå

3.1.1.Europaparlamentet

3.1.2.Rådet

3.1.3.Europeiska kommissionen

3.1.4.Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

3.1.5.Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo)

3.1.6.Europeiska revisionsrätten

3.1.7.Eurojust

3.1.8.Europol

3.2.Medlemsstatsnivå

3.2.1.Sambandscentraler för bedrägeribekämpning (Afcos)

3.2.2.Nationella strategier för bedrägeribekämpning

3.2.3.Medlemsstaternas genomförande av rekommendationerna i årsrapporten för 2020

4.Samarbete för att bekämpa bedrägerier

4.1.Internationellt samarbete

4.1.1.Samarbete med länder utanför EU och bestämmelser om ömsesidigt bistånd och bedrägeribekämpning i internationella avtal

4.1.2.FN:s konvention mot korruption, den nionde partskonferensen och resolutioner som EU ställt sig bakom

4.1.3.Insatser mot olaglig handel med tobaksvaror

4.2.Samarbete mellan EU och medlemsstaterna

4.2.1.Den rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen (Cocolaf)

4.2.2.EU-programmet för bedrägeribekämpning

4.2.3.Samarbete på inkomstområdet

4.2.3.1.Tullprogrammet

4.2.3.2.Fiscalisprogrammet

4.2.3.3.Gemensamma tullaktioner

5.De viktigaste åtgärderna för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier

5.1.Införlivande av PIF-direktivet

5.2.Bekämpning av penningtvätt

5.3.Faciliteten för återhämtning och resiliens

5.4.Skydd av visselblåsare

5.5.Verktygslådan för rättsstatsprincipen

5.5.1.Rapport om rättsstatsprincipen – de viktigaste punkterna när det gäller skyddet av EU:s ekonomiska intressen

5.5.2.Steg framåt i genomförandet av förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten

5.6.Politik för bekämpning av korruption

6.Resultat av kontrollverksamhet

6.1.Uppgiftskällor och metoder

6.2.Inkomster

6.2.1.Momsbedrägerier

6.2.2.Traditionella egna medel

6.3.Utgifter

6.3.1.Delad förvaltning

6.3.2.Indirekt förvaltning

6.3.3.Direkt förvaltning

7.Utsikter för 2022, slutsatser och rekommendationer

7.1.Bedrägeribekämpning på EU-nivå

7.2.Transparens, hantering av bedrägeririsker och digitalisering av bedrägeribekämpningen

Sammanfattning

Covid-19-pandemin medförde nya utmaningar som EU hanterade snabbt, flexibelt och genom att använda nya instrument och resurser. I och med införandet av faciliteten för återhämtning och resiliens och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens har de nationella myndigheterna fått en avsevärt större roll att spela när det gäller att säkerställa ett fullgott skydd för EU:s ekonomiska intressen. Kommissionen har i samband med sin bedömning av de nationella planerna stöttat nationella myndigheter, och ägnat särskild uppmärksamhet åt utformningen av de mekanismer som ska skydda resurserna från faciliteten för återhämtning och resiliens mot bedrägerier, korruption, intressekonflikter och dubbel finansiering.

Under hela 2021 har samarbetet mellan bedrägeribekämpningsaktörer på EU-nivå och på nationell nivå stärkts när det gäller skyddet av såväl inkomst- som utgiftssidan av EU:s budget. Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) inledde sin verksamhet den 1 juni 2021. De operativa resultaten från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Eppo visar på det mervärde som EU-organen tillför när det gäller att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier. I synnerhet kan de övervinna de begränsningar som de nationella systemen dras med när det gäller hantering av gränsöverskridande brottslighet.

EU slutförde 2021 antagandet av utgiftsprogrammen för perioden 2021–2027. Lagstiftningen säkerställer att kommissionen, Olaf, Europeiska revisionsrätten och Eppo kan fullgöra sina mandat och att de nationella myndigheterna vidtar effektiva åtgärder för bedrägeribekämpning med beaktande av de eventuella risker som fastställs. Bland dessa program kan nämnas unionsprogrammet för bedrägeribekämpning som stöder kampen mot bedrägerier genom bidrag till specifika initiativ och genom att möjliggöra finansiering av särskilda it-plattformar och verktyg som underlättar informationsutbytet mellan medlemsstaterna och EU.

Antalet bedrägerier och oriktigheter som rapporterades av behöriga myndigheter på EU-nivå och nationell nivå förblev stabilt under 2021 jämfört med 2020, medan de berörda inkorrekta beloppen ökade på grund av betydande upptäckter i ett begränsat antal medlemsstater. Antalet rapporterade oriktigheter utan misstanke om bedrägeri var inom vissa utgiftsområden lågt i förhållande till föregående programperiod. Denna minskning kan delvis förklaras av sådant som förseningar i genomförandet av operativa program, förändringar i rapporteringspraxis och användning av förenklade kostnadsalternativ.

Utöver återkommande risker kommer genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens att öka trycket på de nationella förvaltningarna under de kommande åren, eftersom de kommer att behöva genomföra både planerna för återhämtning och resiliens och utgiftsprogrammen för 2021–2027 parallellt. Detta kommer att kräva expertkunskaper och kompetens att kontrollera de förvaltningsmetoder som tillämpas för de olika fondernas genomförande.

EU kommer att eftersträva större samstämmighet och harmonisering i syfte att åtgärda potentiella kryphål i den övergripande kontrollstrukturen som skulle kunna utnyttjas av bedragare. De vägledande principerna har redan fastställts i EU:s lagstiftning, men kan förstärkas ytterligare. Medlemsstaterna bör korrigera de problem med införlivandet av PIF-direktivet som identifierats och sträva efter att öka öppenheten, digitalisera bedrägeribekämpningen samt kontinuerligt stärka och utveckla riskbedömningen och riskhanteringen avseende bedrägerier. Kommissionen har lagt fram ett förslag om ändring av budgetförordningen som syftar till att stärka EU:s åtgärder i denna riktning.

FÖRKORTNINGAR

1.Inledning

EU och medlemsstaterna delar ansvaret för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier. Medlemsstaternas myndigheter förvaltar större delen av EU:s utgifter och uppbär traditionella egna medel. Kommissionen utövar tillsyn på båda dessa områden, fastställer standarder och kontrollerar efterlevnaden. I enlighet med artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är kommissionen skyldig att i samarbete med EU:s medlemsstater varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som har vidtagits mot bedrägeri och annan olaglig verksamhet som skadar Europeiska unionens ekonomiska intressen (PIF-rapporten 1 ). Denna skyldighet fullgörs för 2021 genom denna rapport och de åtföljande dokumenten.

Årsrapporten för 2021 innehåller

(1)en översikt över EU:s ekonomiska intressen, de centrala rättsakter som antagits för att skydda dem samt relevant rättspraxis från domstolen,

(2)huvuddragen i utvecklingen när det gäller bedrägeribekämpning i EU som helhet och i medlemsstaterna,

(3)samarbete för att bekämpa bedrägerier,

(4)viktiga områden för ett konsekvent och harmoniserat skydd av EU:s ekonomiska intressen,

(5)statistik och data om bedrägerier och oriktigheter som påverkar EU:s budget, samt analyser av dessa och

(6)en prognos för 2022, slutsatser och rekommendationer.

1.1.Viktiga begrepp

De viktigaste termerna som används i den här rapporten sammanfattas i ruta 1.

1.2.EU:s ekonomiska intressen under 2021

EU:s ekonomiska intressen omfattar de inkomster, utgifter och tillgångar som omfattas av Europeiska unionens budget eller av EU:s institutioners, organs och byråers budgetar eller de budgetar som dessa förvaltar och övervakar 4 .

Budgetens inkomstsida består av traditionella egna medel (TEM) 5 , mervärdesskatt, egna medel från plastförpackningsavfall och en andel av medlemsstaternas bruttonationalinkomst.

Figur 1 visar EU:s tillgängliga resurser under 2021.

Figur 1 – EU:s inkomster 2021

EU använder dessa resurser för att finansiera sina politiska åtgärder (se figur 2).

Figur 2 – EU:s utgifter 2021

Budgeten genomförs visserligen på årsbasis 6 , men den är en del av unionens långsiktiga budget, den fleråriga budgetramen, som sätter gränser för utgifterna under en sjuårsperiod.

2.Viktiga händelser under 2021

I detta avsnitt sammanfattas 2021 års viktigaste antagna rättsakter samt rättspraxis från domstolen i PIF-ärenden.

2.1.Viktiga antagna rättsakter

I tabell 1 visas de viktigaste av de rättsakter som antogs under 2021. Under detta år har ett brett spektrum av förordningar rörande utgiftsprogrammen för perioden 2021–2027 antagits. Dessa innefattar specifika bestämmelser som bekräftar Olafs och Eppos befogenhet att skydda EU:s ekonomiska intressen och enligt vilka tredjeländer som deltar i programmen måste ge kommissionen, Olaf och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den åtkomst som krävs för att de fullt ut ska kunna utöva sina respektive befogenheter.

Hänvisningar till dessa förordningar har inte infogats i tabellen.

Tabell 1 – Viktiga antagna rättsakter

2.2.Rättspraxis avseende skyddet av EU:s ekonomiska intressen

Europeiska unionens domstol säkerställer en enhetlig tillämpning och tolkning av EU-rätten. Under 2021 fattade domstolen tre beslut som rör skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

3.EU:s struktur för bedrägeribekämpning

Den komplexa lagstiftnings- och organisationsstruktur som inrättats för att skydda EU:s ekonomiska intressen är resultatet av en kontinuerlig process som sträcker sig över tre årtionden 16 . I detta avsnitt presenteras 2021 års mest betydande händelser på detta område 17 .

3.1.Europeisk nivå

3.1.1.Europaparlamentet

Utöver sin lagstiftande roll granskar Europaparlamentet kommissionens (och andra institutioners och organs) genomförande av EU:s budget genom ett förfarande som kallas ”beviljande av ansvarsfrihet”. Under 2021 beslutade Europaparlamentet om ansvarsfrihet för budgetåret 2019 18 och inledde förfarandet för budgetåret 2020 19 . Budgetkontrollutskottet är centralt i detta förfarande, och utarbetar också en årsrapport om skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Rapporten antas som resolution i parlamentets plenarsammanträde, och ger kommissionen och medlemsstaterna politisk vägledning. Under 2021 ägnades flera möten i budgetkontrollutskottet till stor del åt Olafs verksamhet, och byrån bjöds in för att presentera sina resultat.

3.1.2.Rådet

Rådets arbetsgrupp för bedrägeribekämpning behandlar frågor som rör skyddet av EU:s ekonomiska intressen och kampen mot bedrägerier och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot dessa intressen. Den arbetar också med frågor som rör Olaf och dess övervakningskommitté.

Arbetsgruppen ansvarar för att granska

·lagstiftningsförslag om bedrägeribekämpning och om Olafs verksamhet och

·årsrapporter om skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

Olaf har representerat kommissionen i flera av rådets arbetsgrupper, främst arbetsgruppen för bedrägeribekämpning.

3.1.3.Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen fastställer strategier och omvandlar de övergripande politiska mål som EU-institutionerna gemensamt har slagit fast till politiska åtgärder och initiativ. Kommissionens generaldirektorat ansvarar för olika politikområden och de utgiftsprogram som sammanhänger med dem. För att bättre skydda EU:s budget antog kommissionen 2019 en strategi för bedrägeribekämpning (kommissionens strategi mot bedrägerier), åtföljd av en handlingsplan.

3.1.4.Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gör oberoende utredningar av bedrägerier och korruption med EU-medel och utformar EU:s strategi för bedrägeribekämpning i syfte att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen.

3.1.5.Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo)

Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) har, som första överstatliga åklagarmyndighet, befogenheter att utreda och lagföra brott som skadar EU:s ekonomiska intressen i de 22 deltagande EU-medlemsstaterna 25 .

I enlighet med legalitetsprincipen har Eppo skyldighet att inleda en utredning när det finns rimliga skäl att anta att ett brott inom dess behörighet begås eller har begåtts. De nationella myndigheterna är rättsligt skyldiga att rapportera alla brottsliga handlingar som kan föranleda att Eppo utövar sin behörighet. Om de nationella myndigheterna har börjat utreda ett brott som omfattas av Eppos behörighet och Eppo beslutar att utöva sin rätt att överta förfaranden, är de skyldiga att överlämna ärendet till Eppo. Utredningar inleds av de europeiska delegerade åklagarna i de deltagande medlemsstaterna och övervakas av 22 europeiska åklagare samt den europeiska chefsåklagaren i Luxemburg. De europeiska delegerade åklagarna ingår i nationella åklagarmyndigheter eller rättsväsenden. Det är dock endast Eppos huvudkontor som har rätt att vägleda de delegerade åklagarna i deras operativa arbete, antingen via de 15 permanenta avdelningarna eller via de 22 europeiska åklagarna. År 2021 var 95 europeiska delegerade åklagare aktiva, och man har för avsikt är att utse 140. Eppos kollegium har sammanträtt 34 gånger och fattat 125 beslut. Kollegiet ändrade och kompletterade vissa beslut på grundval av de inledande lärdomar som dragits, till exempel om fördelningen av ärenden mellan de permanenta avdelningarna eller verifieringen av den information som samlats in för att bedöma Eppos behörighet.

3.1.6.Europeiska revisionsrätten

Europeiska revisionsrätten utvärderar om EU:s åtgärder för att främja transparens, ansvarsskyldighet och god förvaltning är ekonomiskt försvarbara, ändamålsenliga, effektiva, lagliga och korrekt genomförda.

3.1.7.Eurojust

Eurojust, Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete, samordnar de insatser som nationella myndigheter – både i medlemsstaterna och i länder utanför EU – gör för att utreda och lagföra gränsöverskridande brott. När det gäller skyddet av EU:s ekonomiska intressen spelar Eurojust en viktig roll främst i förhållande till de medlemsstater som inte deltar i Eppo.

3.1.8.Europol

Europol, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, fungerar som ett stödcentrum för brottsbekämpande insatser, ett nav för information om brottslig verksamhet och ett expertcentrum för brottsbekämpande insatser.

3.2.Medlemsstatsnivå

3.2.1.Sambandscentraler för bedrägeribekämpning (Afcos)

Sedan 2013 28 har varje medlemsstat varit skyldig att inrätta en sambandscentral för bedrägeribekämpning (Afcos) för att underlätta effektivt samarbete och informationsutbyte, inklusive utbyte av operativ information, med Olaf. Varje stat beslutar fritt om sambandscentralens placering i den nationella administrativa strukturen och om dess befogenheter.

Sambandscentralernas mandat kan variera beroende på omständigheter som är specifika för respektive land. Samtliga sambandscentraler bör dock ansvara för att säkerställa samarbetet med Olaf och att, i den aktuella medlemsstaten, samordna rättsliga, administrativa och utredningsrelaterade skyldigheter och aktiviteter som rör skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

3.2.2.Nationella strategier för bedrägeribekämpning

Kommissionen har kontinuerligt uppmuntrat medlemsstaterna att anta nationella strategier för bedrägeribekämpning, vilket också lett till ett stadigt ökande antal antagna strategier. I slutet av 2021 hade 17 30 medlemsstater antagit eller uppdaterat en nationell strategi. Av de elva 31 som ännu inte hade antagit någon strategi rapporterade fyra 32 att de höll på att utarbeta, eller inom kort skulle anta, en sådan.

Figur 3 – Antagandet av nationella strategier för bedrägeribekämpning: lägesrapport

Även om strategiernas omfattning och innehåll fortfarande varierar mellan medlemsstaterna 33 och vissa strategier behöver uppdateras har läget i stort förbättrats jämfört med 2020. I enlighet med kommissionens rekommendationer har flera 34 befintliga strategier uppdaterats för att återspegla nya betydande risker, exempelvis risker förknippade med genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens och effekterna av covid-19-pandemin.

3.2.3.Medlemsstaternas genomförande av rekommendationerna i årsrapporten för 2020 35

I sin rapport om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen 2020 lade kommissionen fram tre uppsättningar rekommendationer till medlemsstaterna, som omfattar a) övergripande aspekter av bedrägeribekämpningen, b) inkomster och c) utgifter. Dessa rekommendationer syftade till att förbättra samarbetet mellan EU och de nationella organen, öka samstämmigheten och enhetligheten i de nationella åtgärderna för bedrägeribekämpning, få tullunionen och medlemsstaternas tullmyndigheter att fungera optimalt, stärka ramarna för interna kontroller och öka flexibiliteten och resiliensen i kristider.

När det gäller de övergripande aspekterna av bedrägeribekämpningen rekommenderade kommissionen de medlemsstater som inte hade anslutit sig till Eppo att överväga detta.

Av de fem medlemsstater som ännu inte deltar i Eppo har Sverige meddelat sin avsikt att ansluta sig under 2023. Danmark, Irland, Ungern och Polen har uppgett att de inte har för avsikt att ansluta sig 36 .

När det gäller inkomstsidan svarade 16 37 medlemsstater att de fullt ut genomförde kommissionens rekommendation att bedöma de risker och brister i de nationella strategierna för tullkontroll som framkommit genom covid-19-pandemin, fyra 38 att delvis genomförde rekommendationen och sex 39 att de inte genomförde den. Svaren visar på en rad framgångsrika åtgärder, t.ex. flexibilitet avseende kontroller och riskprofilering, vilket säkerställde att kontrollerna fortsatte att utföras effektivt under covid-19-perioden.

Rekommendationen att bedöma de risker som kanske inte beaktades i tillräcklig utsträckning under 2020 och vidta korrigerande åtgärder genomfördes fullt ut av 16 40 medlemsstater, delvis av tre 41 medlemsstater och inte alls av sju 42 medlemsstater.

När det gäller rekommendationerna om utgifter rapporterade elva 43 medlemsstater att de hade inlett riktade riskhanteringsåtgärder kopplade till effekterna av covid-19 och det förestående genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, och att de till fullo genomförde rekommendationen. Elva 44 medlemsstater genomförde rekommendationen delvis och fyra 45 inte alls.

När det gäller huruvida medlemsstaterna hade förbättrat sitt sätt att samla in och använda bakomliggande data och uppgifter om upptäckta oriktigheter och bedrägerier rapporterade 14 46 av dem att de hade genomfört rekommendationen fullt ut, sju 47 att de delvis hade genomfört den och fem 48 att de inte hade genomfört den. De flesta medlemsstater rapporterade att de hade skräddarsytt sin användning av it-system, exempelvis systemet för hantering av oriktigheter, Arachne 49 , systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes) 50 samt en rad olika nationella it-verktyg, för att förbättra kvaliteten på de uppgifter som användes i arbetet.

I den sista rekommendationen avseende utgifter uppmanade kommissionen medlemsstaterna att använda det integrerade och interoperabla informations- och övervakningssystem som kommissionen kommer att göra tillgängligt för faciliteten för återhämtning och resiliens och EU:s budget. 19 51 medlemsstater rapporterade att de fullt ut genomförde rekommendationen, fyra 52 att de delvis genomförde den och tre 53 att de inte genomförde den.

4.Samarbete för att bekämpa bedrägerier

Kampen mot bedrägerier är avgörande för EU, inte minst med tanke på den roll som unionen spelar globalt. Nyckeln till framgång i denna kamp är ett gott samarbete. I här avsnittet beskrivs den viktigaste utvecklingen på detta område.

4.1.Internationellt samarbete

4.1.1.Samarbete med länder utanför EU och bestämmelser om ömsesidigt bistånd och bedrägeribekämpning i internationella avtal

Samarbete med internationella partner är avgörande för att skydda de EU-medel som används utanför Europa och inkomstsidan i EU:s budget. I detta syfte fortsatte Olaf år 2021 – tillsammans med den berörda kommissionsavdelningen – att se till att finansieringsöverenskommelser och andra avtal innehöll sunda bestämmelser om bedrägeribekämpning, bl.a. möjlighet att utföra kontroller och göra utredningar avseende medel som används utanför EU. Olaf ingick också administrativa samarbetsavtal med två internationella partnermyndigheter, Ukrainas riksåklagarmyndighet och Världstullorganisationen (WCO). Denna typ av avtal främjar nära förbindelser med partner inom bedrägeribekämpning, genom att man upprättar vägledande ramar för praktiskt samarbete, såsom informations- och metodutbyte. Under 2021 anordnade Olaf även uppsökande evenemang online för att upprätta nya operativa kontakter med utredande myndigheter i länder utanför EU och för att uppmuntra rapportering av bedrägerier och oriktigheter via EU:s delegationer runtom i världen.

Samarbetet med tredjeländer för att förhindra, upptäcka och bekämpa överträdelser av tullagstiftningen bygger på avtal om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor. Sådana avtal utgör ett viktigt bidrag till skyddet av EU:s ekonomiska intressen. För närvarande har EU avtal med 87 länder, bland annat med viktiga handelspartner t.ex. Förenta staterna, Kina och Japan. Under 2021 slutfördes förhandlingarna med ESA5-länderna 54 i östra och södra Afrika, medan förhandlingarna med Australien och Indonesien, samt med Förenade kungariket om Gibraltar, fortsatte.

Frihandelsavtal innehåller i regel en bedrägeribekämpningsklausul som gör det möjligt att tillfälligt dra in förmånstullarna för en produkt vid allvarliga tullbedrägerier och bristande vilja att samarbeta för att bekämpa dem. En sådan klausul är i själva verket ett absolut villkor för att EU ska bevilja ett tredjeland förmånstullar.

4.1.2.FN:s konvention mot korruption, den nionde partskonferensen och resolutioner som EU ställt sig bakom

EU har undertecknat Förenta nationernas konvention mot korruption, det enda rättsligt bindande universella instrumentet mot korruption. Kommissionen företräder EU vid alla processer som rör konventionen, exempelvis genom att delta i möten i gruppen för översyn av genomförandet och i de öppna arbetsgrupperna för förebyggande av korruption och återvinning av tillgångar.

Mekanismen för översyn av genomförandet av konventionen är bindande för alla parter i konventionen, inklusive EU. I juni 2021 meddelade kommissionen FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) att den är beredd att genomgå den översynsprocess som föreskrivs i FN:s konvention mot korruption 55 . I juli 2021 inleddes översynen av genomförandet officiellt.

Vid den nionde partskonferensen, som hölls i Sharm el-Sheikh i Egypten i december 2021, framhöll EU sina fortsatta omfattande ansträngningar för att stödja ett så brett deltagande i kampen mot korruption som möjligt från det civila samhällets och de icke-statliga organisationernas sida.

Under den allmänna diskussionen noterade EU Eppos och Olafs roll i kampen mot korruption och betonade den betydelse som medier och undersökande journalister spelar. Fyra av de åtta antagna resolutionerna stöddes av EU, exempelvis resolutionerna om förebyggande av korruption, om stärkande av det internationella samarbetet i samband med nödlägen, krishantering och återhämtning samt om korruptionsbekämpning på regional nivå 56 .

4.1.3.Insatser mot olaglig handel med tobaksvaror

Genomförandet av den andra handlingsplanen mot olaglig handel med tobaksvaror (2018–2022), som lades fram av kommissionen i december 2018 och som innehåller både politiska och operativa brottsbekämpande åtgärder, fortsatte under hela 2021, och ett stort antal viktiga åtgärder pågick eller slutfördes under året.

Kommissionen spelar inom detta område en ledande roll på multilateral nivå samt bilateralt gentemot ursprungs- och transitländer. På multilateral nivå är ramkonventionen om tobakskontroll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror ett internationellt avtal som syftar till att avsevärt minska den olagliga tobakshandeln över hela världen. Olaf har i nära samarbete med berörda avdelningar inom kommissionen och med medlemsstaterna aktivt deltagit i arbete kopplat till protokollet. Olaf företrädde EU och de deltagande medlemsstaterna vid konventionsparternas andra möte i november 2021. Under detta möte godkändes slutsatserna från två arbetsgrupper (arbetsgruppen för spårbarhetssystem respektive för bistånd och samarbete), och en ny biståndsstrategi föreslogs för att stödja genomförandet av protokollet. Alla deltagande parter enades också om att fortsätta arbetet med en global kontaktpunkt för informationsutbyte i syfte att möjliggöra informationsutbyte mellan spårningssystem och stödja den globala kampen mot olaglig handel med tobaksvaror.

4.2.Samarbete mellan EU och medlemsstaterna

4.2.1.Den rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen (Cocolaf)

Den rådgivande kommittén för samordning av bedrägeribekämpningen (Cocolaf) sammanför kommissionen (representerad av Olaf) och experter från medlemsstaterna. Den utgör ett forum för diskussioner om viktiga händelser i kampen mot bedrägerier och upprättandet av denna rapport. Kommitténs arbete är strukturerat kring fyra arbetsgrupper och ett antal plenarsessioner.

Under 2021 hölls två plenarsessioner, i juni respektive december, två möten i arbetsgruppen för rapportering och analys av bedrägerier och andra oriktigheter samt ett i arbetsgruppen för förebyggande av bedrägerier. Dessa möten gav tillfälle att diskutera den senaste utvecklingen när det gäller oriktigheter och bedrägerier och de it-verktyg som används för att förvalta EU-medel. Mötena fungerade också som en viktig länk mellan Olaf och dess partner under pandemin, då de bidrog till att hålla kommunikationslinjerna öppna och gav deltagarna möjlighet att utbyta information och bästa praxis.

Det årliga mötet mellan medlemsstaternas sambandscentraler hölls digitalt i september. Diskussionerna kretsade främst kring faciliteten för återhämtning och resiliens. I december beslutade arbetsgruppen för förebyggande av bedrägerier att inrätta en expertgrupp som ska arbeta med användningen av it-verktyg för att skydda resurserna i faciliteten för återhämtning och resiliens.

4.2.2.EU-programmet för bedrägeribekämpning

Herkules III-programmet, som gav stöd till projekt för bedrägeribekämpning och skydd av EU:s ekonomiska intressen inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2014–2020, ersattes, genom antagandet av förordning (EU) 2021/785, med det nya unionsprogrammet för bedrägeribekämpning.

I det nya programmet kombineras tre olika verksamheter som tidigare varit separata, samtidigt som man bygger vidare på Herkules III-programmets framgångar. I det nya unionsprogrammet sammanförs inom en och samma ram finansieringsdelen av Herkules-programmet, finansieringen av informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis-plattformen), i syfte att stödja medlemsstaternas ömsesidiga bistånd i tull- och jordbruksfrågor, och systemet för hantering av oriktigheter, för rapportering av oriktigheter, bl.a. bedrägerier, som rör medel med delad förvaltning och medel för föranslutningsstöd.

Detta ökar synergierna mellan de olika delarna och ger skalfördelar, inbegripet den ekonomiska flexibiliteten att vid behov omfördela finansiering från en verksamhetsdel till en annan.

EU-programmet för bedrägeribekämpning har två övergripande mål 57 . Det första är att skydda EU:s ekonomiska intressen. Det andra är att stödja ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och samarbete mellan dem och kommissionen för att säkerställa att tull- och jordbrukslagstiftningen tillämpas korrekt.

Programmet har tre specifika mål:

(1)Förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

(2)Stödja rapportering av oriktigheter, inklusive bedrägerier, med beaktande av medel med delad förvaltning och medel för stöd inför anslutningen i unionens budget.

(3)Tillhandahålla verktyg för informationsutbyte och stöd för den operativa verksamheten på området ömsesidigt administrativt bistånd i tull- och jordbruksfrågor.

4.2.3.Samarbete på inkomstområdet

4.2.3.1.Tullprogrammet

Även om tullprogrammet (förordning (EU) 2021/444) inte är direkt inriktat mot bedrägeribekämpning utgör det en viktig partner i arbetet med att skydda EU:s och medlemsstaternas finansiella och ekonomiska intressen. En av programmets huvudpelare är dess it-system, som spelar en viktig roll genom att underlätta medlemsstaternas utbyte av information och data, inbegripet riskinformation, vilket i sin tur stöder uppbörden av de olika avgifterna (t.ex. tullar, mervärdesskatt och punktskatter på import). Programmet stöder också samarbetsinsatser, exempelvis projektgrupper, expertnätverk, workshoppar samt utbildning och annat stöd till uppbyggnad av personalkompetens, som gör det möjligt för medlemsstaternas myndigheter att utbyta bästa praxis och förbättra tullkontrollerna och uppbörden av avgifter. Dessutom bör det nyligen inrättade instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning (förordning (EU) 2021/1077), som är avsett att användas vid alla typer av gränser, stödja tullunionen och tullmyndigheternas arbete, särskilt genom att hjälpa dem att skydda unionens finansiella och ekonomiska intressen, säkerställa säkerhet och skydd i unionen och skydda unionen mot illojal och olaglig handel, t.ex. förfalskning av varor, men samtidigt underlätta laglig affärsverksamhet.

4.2.3.2.Fiscalisprogrammet

Fiscalisprogrammet (förordning (EU) 2021/847) omfattar ett brett spektrum av åtgärder för att stödja samarbetet mellan medlemsstaternas skattemyndigheter i syfte att skydda EU:s och dess medlemsstaters finansiella och ekonomiska intressen, inbegripet att skydda dessa intressen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt. Fiscalisprogrammet ger också de nationella myndigheterna möjlighet att samarbeta genom användning av it-system, samarbetsverksamhet och åtgärder för uppbyggnad av personalkompetens.

4.2.3.3.Gemensamma tullaktioner

Gemensamma tullaktioner är tidsbegränsade riktade insatser för att bekämpa bedrägerier och smuggling av känsliga varor i särskilda riskområden och/eller längs identifierade handelsvägar.

Utöver sina utredningar av inkomstbedrägerier och förfalskningar samordnar Olaf storskaliga gemensamma tullaktioner som EU genomför i samarbete med internationella operativa partner. Det stöd som Olaf ger skräddarsys för respektive tullaktion och kan inbegripa användning av Olafs permanenta tekniska infrastruktur, it- och kommunikationsverktyg, i synnerhet VOCU för säkert informationsutbyte, samt särskilda strategiska analyser och administrativt och ekonomiskt stöd. Under 2021 organiserade eller samorganiserade Olaf två insatser avseende munskydd och tobaksvaror samt deltog i flera insatser som initierades av medlemsstaterna, Europol, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) eller WCO.

Tabell 2 – Gemensamma tullaktioner 2021

5.De viktigaste åtgärderna för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier

5.1.Införlivande av PIF-direktivet

Direktiv (EU) 2017/1371 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen trädde i kraft den 5 juli 2017. Tidsfristen för införlivande av direktivet i den nationella lagstiftningen löpte ut den 6 juli 2019.

Kommissionen offentliggjorde den 6 september 2021 den första av tre rapporter om införlivandet av direktivet, så som föreskrivs i artikel 18 i detsamma. I rapporten konstaterar kommissionen att alla medlemsstater visserligen har införlivat direktivet, men att det krävs ytterligare åtgärder för att ta itu med kvarstående efterlevnadsproblem. Kommissionen understryker att ett korrekt införlivande av PIF-direktivets definitioner, påföljder, behörighetsregler och preskriptionstider för bedrägerier och andra brott som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen är nödvändigt för att Eppo effektivt ska kunna utreda och lagföra dessa brott. Man betonar också att samarbetet mellan Eppo och medlemsstaterna är avgörande.

I december 2021 beslutade kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot åtta medlemsstater 60 för att de inte korrekt införlivat PIF-direktivet. I februari 2022 inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot ytterligare fem medlemsstater 61 . I maj 2022 inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot ytterligare fyra medlemsstater 62 .

Kommissionen kommer att fortsätta att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett korrekt och fullständigt införlivande av PIF-direktivet, vid behov med ytterligare överträdelseförfaranden.

Kommissionen håller på att utarbeta en andra införlivanderapport om PIF-direktivet, som ska slutföras under tredje kvartalet 2022. Rapporten kommer främst att behandla lämpligheten i tröskelvärdet 10 miljoner euro avseende mervärdesskatt och effektiviteten i direktivets bestämmelser på området för bedrägerier i samband med offentlig upphandling samt preskriptionstider.

5.2.Bekämpning av penningtvätt

Bedrägerier riktade mot EU:s budget kan föregå andra brott, dvs. utgöra förbrott. EU:s rättsliga ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är därför relevant i detta sammanhang, även om den inte har någon ingen direkt koppling till skyddet av EU:s budget.

Samtliga medlemsstater har rapporterat att de fullt ut införlivat det femte penningtvättsdirektivet 63 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism 64 .

5.3.Faciliteten för återhämtning och resiliens

Förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens trädde i kraft den 19 februari 2021. Faciliteten för återhämtning och resiliens används för finansiering av reformer och investeringar i medlemsstaterna från pandemins början i februari 2020 fram till den 31 december 2026. För att kunna få finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens måste medlemsstaterna lämna in nationella planer för återhämtning och resiliens till Europeiska kommissionen. I sin plan fastställer respektive medlemsstat de reformer och investeringar som ska genomföras fram till slutet av 2026, och kan då få finansiering upp till ett tidigare överenskommet belopp.

I varje plan bör de utmaningar som angetts i den europeiska planeringsterminen 65 tas upp. Det gäller särskilt de landsspecifika rekommendationer 66 för 2019 och 2020 som antagits av rådet. Planerna bör också främja den gröna och digitala omställningen och göra medlemsstaternas ekonomier och samhällen mer resilienta. Investeringarna ligga i linje med principen om att inte orsaka någon betydande skada 67 .

Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett resultatbaserat instrument. När en medlemsstat uppfyller överenskomna delmål och mål för genomförandet av reformerna kan bidrag och lån kan betalas ut.

Förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens 68 kräver att medlemsstaterna vidtar alla lämpliga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen och för att säkerställa att användningen av medel är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. För detta ändamål ska medlemsstaten tillhandahålla ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll och återkrävande av utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt. I denna nya genomförandemodell har medlemsstaterna ett stort ansvar att säkerställa att resurserna skyddas mot bedrägeri, korruption, intressekonflikter (vilka definieras som ”allvarliga oriktigheter”) och dubbel finansiering.

Figur 4 – Process för bedömning av nationella planer

Varje plan innehåller därför ett kontroll- och revisionsavsnitt där medlemsstaterna beskriver de åtgärder (däribland bedrägeribekämpningsåtgärder) som ska genomföras samt fastställer specifika delmål och mål i syfte att skydda EU:s ekonomiska intressen från allvarliga oriktigheter och dubbel finansiering. Det är bara om kommissionen ser positivt på kontrollsystemen i en plan som den kan göra en positiv bedömning av planen som helhet. I egenskap av kommissionsavdelning bidrog Olaf till kommissionens bedömning av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens genom att tillhandahålla specifik rådgivning om bedrägeribekämpning. Det bedrivs ett kontinuerligt samarbete med nationella myndigheter för att utbyta synpunkter och underlätta spridningen av god praxis och goda erfarenheter (t.ex. avseende användning av it-verktyg – se även avsnitt 4.2.1).

När det gäller de åtgärder som medlemsstaterna är skyldiga att vidta för att skydda EU:s ekonomiska intressen är insamlingen av uppgifter om stödmottagare, uppdragstagare, underleverantörer och verkliga huvudmän särskilt viktig. Kommissionen har gjort Arachne tillgängligt för medlemsstaterna för användning i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens.

I slutet av 2021 hade 22 nationella planer antagits. Den 31 juli 2022 var antalet 25 69 .

5.4.Skydd av visselblåsare

Olaglig verksamhet och rättsmissbruk kan förekomma i alla organisationer, privata som offentliga, stora som små. Det kan t.ex. röra sig om korruption, bedrägeri, företags otillbörliga affärsmetoder eller försummelser som allvarligt kan skada allmänintresset om de inte motverkas. De som arbetar för en organisation eller är i kontakt med en organisation i sin arbetsrelaterade verksamhet är ofta de första som får vetskap om sådana förhållanden och har därför goda förutsättningar att informera dem som kan ta itu med problemen.

Visselblåsare, dvs. personer som rapporterar (inom den berörda organisationen eller till en utomstående myndighet) eller lämnar ut (till allmänheten) information om ett missförhållande som de fått vetskap om i ett arbetsrelaterat sammanhang, bidrar till att förebygga skada och upptäcka hot mot eller skador på allmänintresset som annars hade kunnat passera obemärkta.

Men skyddet av visselblåsarna varierar kraftigt både på EU-nivå och i medlemsländerna. Det leder till att de ofta inte vågar anmäla sina upptäckter eftersom de är rädda för repressalier.

Direktivet om skydd för personer som rapporterar överträdelser av EU-lagstiftningen, som antogs den 23 oktober 2019, skulle ha införlivats i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 17 december 2021. Direktivet omfattar många viktiga områden i EU-lagstiftningen, t.ex. bekämpning av penningtvätt, dataskydd, skydd av EU:s ekonomiska intressen, livsmedels- och produktsäkerhet, folkhälsa, miljöskydd och kärnsäkerhet.

Vid 2021 års utgång var det bara fem medlemsstater 70 som antagit specifik lagstiftning. I juni 2022 hade ytterligare fyra medlemsstater 71 följt efter. Endast en medlemsstat 72 har ännu inte inlett arbetet. Tre medlemsstater 73 har till och med utvidgat direktivets tillämpningsområde.

Senast den 17 december 2023 måste kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om direktivets genomförande och tillämpning.

5.5.Verktygslådan för rättsstatsprincipen

Inom ramen för den så kallade verktygslådan för rättsstatsprincipen har kommissionen utvecklat ett antal instrument för att hantera olika rättsstatliga utmaningar.

Detta inbegriper den europeiska rättsstatsmekanismen, med den årliga rapporten om rättsstatsprincipen i centrum. Den syftar till att utveckla en större medvetenhet om och förståelse för utvecklingen i medlemsstaterna, i syfte att ringa in rättsstatliga utmaningar, ta fram möjliga lösningar och ge stöd i ett tidigt skede. Mekanismen omfattar också en process för en årlig dialog om rättsstatsprincipen, där kommissionen, rådet och Europaparlamentet samt medlemsstaterna, de nationella parlamenten, civilsamhället och andra berörda parter deltar.

5.5.1.Rapport om rättsstatsprincipen – de viktigaste punkterna när det gäller skyddet av EU:s ekonomiska intressen

I 2021 års rapport om rättsstatsprincipen 74 , inklusive dess 27 landskapitel, presenteras exempel på både positiv och negativ utveckling i medlemsstaterna under perioden juli 2020 till juni 2021 inom fyra viktiga rättsstatliga områden: domstolsväsendet, regelverket för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och oberoende och andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter. Frågor som rör domstolsväsendet eller regelverket för korruptionsbekämpning kan ha en betydande inverkan på skyddet av EU:s ekonomiska intressen i en viss medlemsstat.

Den tredje rapporten om rättsstatsprincipen, som antogs i juli 2022 75 , omfattar perioden juli 2021 till juni 2022 och innehåller för första gången särskilda rekommendationer till alla medlemsstater, så som ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i talet om tillståndet i unionen 2021. Målet med rekommendationerna, i linje med rapportens förebyggande karaktär, är att stödja medlemsstaterna i deras insatser för att gå vidare med pågående och planerade reformer, uppmuntra positiv utveckling och hjälpa dem att fastställa var förbättringar eller uppföljningar av aktuella förändringar eller reformer kan krävas. I vissa fall är syftet även att behandla systemomfattande utmaningar.

5.5.2.Steg framåt i genomförandet av förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten

Förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning syftar till att skydda EU:s budget från sådana överträdelser av rättsstatens principer som påverkar eller riskerar att allvarligt påverka EU:s sunda ekonomiska förvaltning eller skyddet av dess ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt.

Den 2 mars 2022 antog kommissionen riktlinjer 76 som förklarar hur den kommer att tillämpa förordningen, och även hur man ska säkerställa rättighetsskyddet för slutmottagare och stödmottagare av EU-finansiering (se avsnitt 7).

Kommissionen har inlett ett förfarande i enlighet villkorsförordningen.

5.6.Politik för bekämpning av korruption

Under 2021 fortsatte kommissionen att ge medlemsstaterna tekniskt stöd inom korruptionsbekämpning och integritet via stödprogrammet för strukturreformer och det nyligen inrättade instrumentet för tekniskt stöd. Det tekniska stödet har underlättat översynen av förfarandena för urval och bedömning av domare och åklagare samt genomförandet av åtgärder mot korruption inom utbildning, miljöfrågor och idrott. Vissa nationella myndigheter har fått stöd för att inrätta övervakningsmekanismer för sin nationella plan för korruptionsbekämpning, se över sina regler för hantering av intressekonflikter, säkerställa övervakning av offentliga utgifter eller visa att de är redo att ansluta sig till OECD:s konvention mot korruption.

Kommissionen organiserar workshoppar för erfarenhetsutbyte om korruptionsbekämpning i hela EU. Den 13 december 2021 hölls den fjortonde workshoppen för erfarenhetsutbyte, där företrädare för EU:s medlemsstater, Europeiska kommissionen, Europol och den akademiska världen samlades för att diskutera korruptionsbekämpningens resiliens i kristider. Kommissionen stöder också projekt som bland annat syftar till att stärka integriteten och bekämpa korruption i EU:s medlemsstater. Under 2021 finansierades projekt för korruptionsbekämpning via instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (ISFP) 2014–2020. Bland de finansierade projekten kan nämnas C.O.R.E, som syftar till att utveckla och validera ett reproducerbart förfarande för beräkning av korruptionsrisken i samband med offentlig upphandling under en pandemi, baserat på insamling och korsbehandling av data om offentliga upphandlingar. Förfarandet ska förbättra chanserna till tidig upptäckt av korruption och bidra till ett starkare evidensunderlag för politiska reformer, genom att stödja i första hand myndigheter för korruptionsbekämpning och brottsbekämpande organ, men även journalister och allmänheten, i syfte att stärka ansvarsskyldigheten.

Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att anta nationella strategier för korruptionsbekämpning, eftersom sådana strategier säkerställer

·att politiska åtaganden omsätts i konkreta åtgärder,

·att rättsliga eller institutionella luckor åtgärdas på ett sammanhängande, heltäckande och samordnat sätt och

·att insatserna mot korruption anpassas till en föränderlig omvärld.

6.Resultat av kontrollverksamhet

6.1.Uppgiftskällor och metoder

Detta avsnitt baseras i huvudsak på rapportering från medlemsstaterna när det gäller traditionella egna medel och delad förvaltning samt från kandidatländer när det gäller föranslutningsstöd. Uppgifterna om direkta utgifter (avsnitt 6.1.2) har hämtats från kommissionens interna redovisningssystem. I ruta 2 beskrivs närmare villkoren för rapportering från medlemsstaterna och hur de inrapporterade uppgifterna används i detta avsnitt.

Totalt 11 218 oriktigheter, till ett värde av cirka 3,24 miljarder euro, rapporterades under 2021. När det gäller antalet rapporterade oriktigheter är läget stabilt jämfört med 2020, med en liten minskning på omkring 5 %. Däremot ser vi en avsevärd ökning jämfört med föregående år när det gäller de berörda beloppen, som mer än fördubblats (+121 %).

Ruta 3 innehåller en kort metodanmärkning om hur dessa uppgifter, och de som presenteras i avsnitten nedan, ska tolkas.

6.2.Inkomster

År 2021 antog kommissionen ett förslag om ändring av förordningen om tillhandahållande 78 med målet att ytterligare stärka systemet för tillhandahållande av egna medel för att säkerställa att betalningar till EU:s budget utförs regelbundet och i tid. Dessutom genomfördes en ny tillsynsstrategi som syftade till att reagera snabbare på kommande risker och bättre skydda traditionella egna medel. 

6.2.1.Momsbedrägerier

Eppo har behörighet att utreda allvarliga brott mot det gemensamma mervärdesskattesystemet. Det rör sig om brott med anknytning till två eller flera medlemsstaters territorium som vållar en total skada på minst 10 miljoner euro.

Under 2021 utredde Eppo 91 sådana fall för vilka de uppskattade skadorna uppgick till 2,5 miljarder euro 79 .

6.2.2.Traditionella egna medel

Under 2021 fortsatte covid-19-pandemin att sätta sin prägel på tillvaron för såväl människor som företag i EU. Medan pandemin under 2020 upplevdes som ett nödläge hade den under 2021 blivit en normalitet, vilket framgår av importstatistiken: efter 2020 års chockartade minskning med 11,6 % ökade importen till EU-27 under 2021 med 23 %.

Tabell 3 – Inkomster: upptäckta och rapporterade oriktigheter av medlemsstaterna – traditionella egna medel – 2021

Under 2021 förblev antalet oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri som gällde traditionella egna medel (se tabell 3) relativt stabilt, med en minskning på endast 3 % i förhållande till genomsnittet för de gångna fem åren. Antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri ökade med 1 % och antalet oriktigheter utan misstanke om bedrägeri minskade med 4 %. Av samtliga fall med och utan misstanke om bedrägeri som upptäcktes 2021 klassificerades 12 % som ”med misstanke om bedrägeri”. Det belopp traditionella egna medel som berördes av upptäckta fall ökade, och var det högsta som noterats under de gångna fem åren. För både oriktigheter med misstanke om bedrägeri och oriktigheter utan misstanke om bedrägeri ökade beloppet traditionella egna medel med 32 % respektive 13 % jämfört med femårsgenomsnittet. Totalt ökade beloppet traditionella egna medel med 18 % 2021 jämfört med genomsnittet för 2017–2021 82 .

Nationella bedrägeribekämpningsorgan och tullmyndigheter spelade en avgörande roll när det gällde att upptäcka oriktigheter med misstanke om bedrägeri 2021. Det sätt som gav bäst resultat när det gällde att upptäcka bedrägerier var inspektioner utförda av bedrägeribekämpningsorgan. Denna metod överträffade kontroller efter frigörande och kontroller vid frigörande när det gällde att upptäcka bedrägerier i form av tullundandragande. Oriktigheter utan misstanke om bedrägeri upptäcktes främst genom kontroller efter frigörande.

Kommissionen fortsatte under 2021 att genomföra inspektioner på plats eller genom fjärranalys i syfte att säkra en korrekt tillämpning av EU:s tullagstiftning och lagstiftning om traditionella egna medel. Om samarbetet och de framsteg som har gjorts med att hantera kvarvarande problem anses vara otillräckliga vidtas korrigerande åtgärder.

Såsom anges i årsrapporten för 2020 har kommissionen tidigare vidtagit sådana korrigerande åtgärder mot Förenade kungariket avseende undervärderade textilier och skor importerade från Kina 83 . Den 8 mars 2022 utfärdade domstolen sitt avgörande i mål C-213/19 84 mot Förenade kungariket. Kommissionen håller på att analysera konsekvenserna av domstolens dom, dels för Förenade kungariket (t.ex. omräkning av förluster av traditionella egna medel), dels för övriga medlemsstater.

6.3.Utgifter

Kommissionen tillhandahöll flexibilitet och införde nya instrument för att hantera den kris som orsakades av covid-19-pandemin, men unionens budget ställdes också inför nya utmaningar och risker 88 . På det hela taget lyckades kommissionen upprätthålla en hög revisionsnivå i fråga täckning och tillförlitlighet. Detta gällde även medlemsstaterna, som utför merparten av revisionerna och samtliga kontroller vid delad förvaltning.

Detta säkerställde att den flexibilitet som tillhandahölls inte ledde till en uppmjukning av kontrollerna. De ändrade regler som infördes i medlemsstaternas kontrollförfaranden var begränsade i tid och omfattning Detta var till hjälp för stödmottagare och medlemsstater i svåra omständigheter 89 .

Kraftfulla åtgärder infördes, eller hade redan införts, för att minska de riskerna som uppstod till följd av att pandemin omöjliggjorde revisioner och kontroller på plats. Exempelvis ersattes revisioner på plats med skrivbordsgranskningar och revisioner på distans, medan inspektioner på plats kunde ersättas med hjälp av it-lösningar (geotaggade foton, satellitbilder, videomöten osv.) 90 .

Mot bakgrund av detta, och i enlighet med den förväntade utvecklingen, har antalet rapporterade oriktigheter (med och utan misstanke om bedrägeri) i samband med EU:s utgifter för programperioden 2007–2013 minskat, medan de som är kopplade till budgetramen 91 2014–2020 har ökat, på ett sätt som avspeglar genomförandecyklerna, så att de senare nu utgör den stora majoriteten av rapporterade oriktigheter (omkring 90 %). Antalet rapporterade oriktigheter i fråga om årliga utgifter (direkt stöd till jordbrukare och åtgärder till stöd för marknaden) var oförändrat.

Tabell 4 – Utgifter: upptäckta och rapporterade oriktigheter per budgetområde 2021

6.3.1.Delad förvaltning

Jordbruk 94  – Analysen av femårsperioden 2017–2021 bekräftar de huvudsakliga mönster som lyfts fram i tidigare PIF-rapporter 95 . Även om antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri i samband med landsbygdsutveckling för programperioden 2014–2020 ökar successivt är det fortfarande lägre än antalet rapporterade fall för perioden 2007–2013, efter en jämförbar genomförandeperiod. Rapporteringen av bedrägerier inom jordbruksstödet (bl.a. direktstöd och marknadsåtgärder) förblir relativt stabil över tid, även om en minskning på 17 % jämfört med föregående år kan noteras 2021. Förekomsten av rapporterade bedrägerier i förhållande till betalningarna är fortfarande mycket låg när det gäller direktstöd. Förekomsten är högst för marknadsåtgärder, i synnerhet i frukt- och grönsakssektorn, och för nationella stödprogram inom vinsektorn. De berörda beloppen var också relativt stora inom marknadsåtgärder, i synnerhet säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter.

När det gäller landsbygdsutveckling och direktstöd till jordbrukare bidrar riskanalys och spontan information från civilsamhället, inbegripet medier, marginellt till att oriktigheter (med och utan misstanke om bedrägeri) upptäcks. När det gäller marknadsåtgärder spelar riskanalyser en viktigare roll för upptäckten av oriktigheter, eftersom de mottagande enheternas handelsdokument genomgår en riskbaserad granskning.

Omkring tio år efter den ursprungliga rapporteringen är andelen fall av oriktigheter med misstanke om bedrägeri som inte har lett till fällande dom fortfarande mycket hög, medan andelen fall där bedrägerier har konstaterats är låg. Detta kan vara en indikation på att det behövs ytterligare investeringar i utredning och lagföring av bedrägerier. 

Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) 98 – mellan 2017 och 2021 minskade antalet oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri med anknytning till programperioden 2007–2013 för ESI-fonderna. Antalet rapporterade oriktigheter för programperioden 2014–2020 ökade. Denna dynamik överensstämmer med kända trender och mönster när det gäller upptäckt och rapportering av oriktigheter och är kopplad till de fleråriga programmens genomförandecykel.

Antalet rapporterade oriktigheter med misstanke om bedrägeri för programperioden 2014–2020 var i samma storleksordning som antalet upptäckta oriktigheter för programperioden 2007–2013, efter det att samma antal år förflutit från periodens början; andelen upptäckta bedrägerier var 1 %, dvs. högre än för programperioden 2007–2013 99 . Så är inte fallet när det gäller oriktigheter utan misstanke om bedrägeri. När det gäller dessa noteras en slående minskning av antal rapporterade fall och berörda belopp åtta år efter programperiodens början (se ögonblicksbild 17 för en analys av orsakerna till minskningen).

Riskerna för oriktigheter tycks vara större på de områden inom sammanhållningspolitiken som rör transporter, miljöskydd, forskning, teknisk utveckling och innovation (FoUoI), social inkludering samt främjande av sysselsättning och arbetskraftens rörlighet.

Analyser pekar på risker i samband med den gröna omställningen, exempelvis rörande investeringar i energieffektivitet, dricksvattenförsörjning, avfallshantering, förnybar energi (solenergi) och riskförebyggande. När det gäller den digitala omställningen verkar riskerna vara mer framträdande inom tjänster och program för små och medelstora företag, sett till antalet oriktigheter, och inom tjänster och program för e-förvaltning, sett till berörda belopp. Oriktigheter har också rapporterats i samband med investeringar i infrastruktur för den digitala omställningen.

När det gäller FoUoI tyder analysen på förhöjda risker kopplade till investeringar till stöd för sådan verksamhet i företag. Detta gäller i synnerhet åtgärder för att stimulera forskning, innovation och entreprenörskap i små och medelstora företag.

Riskerna är höga när det gäller investeringar i transportinfrastruktur, dels till följd av att oriktigheter är vanligt förekommande i samband med vägprojekt, vilka påverkar de regionala och lokala nivåerna, dels på grund av de stora belopp som är föremål för oriktigheter i samband med järnvägar och vägar i det transeuropeiska nätet (TEN-vägar). Investeringar i multimodal TEN-infrastruktur och i elnät verkar också vara förknippade med risker.

När det gäller social inkludering verkar riskerna vara större för investeringar i eller till förmån för i) aktiv inkludering, ii) infrastruktur för hälso- och sjukvård, iii) förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster, iv) social infrastruktur och förnyelse av landsbygds- och stadsområden, v) marginaliserade grupper och vi) infrastruktur för barnomsorg.

När det gäller främjande av sysselsättning och arbetskraftens rörlighet förefaller riskerna vara större för investeringar i i) arbetstagares och företags anpassning till förändringar, särskilt insatser för utformning och spridning av innovativa och mer produktiva arbetssätt, ii) tillgång till sysselsättning, särskilt insatser för arbetssökande och inaktiva personer, inbegripet långtidsarbetslösa och personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden och iii) stöd till egenföretagande och företagsetablering.

Riskanalys bidrar fortfarande endast marginellt till att bedrägerier upptäcks, medan information från det civila samhället (bl.a. information som publiceras i medierna) spelar en betydande och växande roll. Så är inte fallet när det gäller oriktigheter utan misstanke om bedrägeri. Fler bedrägerier och andra oriktigheter skulle kunna upptäckas genom projekt för tematisk efterhandsanalys med inriktning på grupper av tidigare genomförda transaktioner.

Omkring tio år efter ursprunglig rapportering är andelen fall av misstänkt bedrägeri som inte har lett till fällande dom fortfarande mycket hög, medan andelen fall där bedrägerier har konstaterats är låg. Detta kan vara en indikation på att det behövs ytterligare investeringar i utredning och lagföring av bedrägerier.

Andra fonder med delad förvaltning 101 – när det gäller fonder med delad förvaltning avseende andra inre politikområden var fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) den som i störst utsträckning utsatts för bedrägerier. Över 90 % av de upptäckta oriktigheterna utan misstanke om bedrägeri gällde följande fonder: asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fead och sysselsättningsinitiativet för unga.

6.3.2.Indirekt förvaltning

Föranslutning  102 – 2021 års rapporterade oriktigheter på detta område innebär en minskning i förhållande till femårsgenomsnittet (–23 % sett till antal fall och –48 % sett till berörda belopp). Under samma period upptäcktes flest oriktigheter i samband med instrumentet för föranslutningsstöd för landsbygdsutveckling (Ipard) samt gränsöverskridande samarbete.

6.3.3.Direkt förvaltning

Antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri som är relaterade till kommissionens direkta utgifter har minskat sedan 2016 och legat på en ganska stabil nivå under de senaste fyra åren, trots en marginell ökning under 2021. Oriktigheterna utan misstanke om bedrägeri fortsatte att minska, och föll 2021 till rekordlåga nivåer, både vad gäller antalet fall och de berörda beloppen 103 .

7.Utsikter för 2022, slutsatser och rekommendationer

Covid-19-pandemin medförde nya utmaningar som EU hanterade snabbt, flexibelt och genom att använda nya instrument och resurser. Ännu har vi inte lagt covid-19-krisens utmaningar och konsekvenser bakom oss, men i och med Rysslands invasion av Ukraina har en helt ny dynamik satts i rörelse, med djupgående konsekvenser för EU och dess ekonomi och samhälle.

Den 18 maj 2022 lade kommissionen fram ett paket för att ta itu med de frågor som aktualiserats sedan invasionen av Ukraina, från trygg energiförsörjning EU:s investeringsgap på försvarsområdet och Ukrainas långsiktiga återuppbyggnad. Alla dessa frågor har konsekvenser för EU:s budget.

EU:s budget är redan pressad, eftersom nya åtgärder för att hantera återverkningarna av den senaste tidens händelser (såsom REPowerEU) håller på att införas och prioriteringar förändras (migration) samtidigt som det mest omfattande sanktionspaket mot ett land som någonsin antagits (allmänt sett, men också när det gäller enskilda personer som omfattas) måste verkställas, med de effekter det får på EU inkomster (import och export av varor) och utgifter (uteslutning från förfaranden för offentlig upphandling och bidrag).

Redan i och med införandet av faciliteten för återhämtning och resiliens och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens har de nationella myndigheterna fått en avsevärt viktigare roll när det gäller att säkerställa att EU:s ekonomiska intressen skyddas i tillräcklig utsträckning. Trycket på de nationella myndigheterna kommer att vara fortsatt högt under 2022 och därefter, eftersom de också kommer att behöva genomföra utgifterna för programperioden 2021–2027. Myndigheterna kommer att behöva uppvisa expertis och behärska olika förvaltningsmetoder kopplade till genomförandet av de olika fonderna.

7.1.Bedrägeribekämpning på EU-nivå

Olafs och Eppos resultat för 2021 104 visar på det mervärde EU-dimensionen kan tillföra när det gäller skyddet av EU:s ekonomiska intressen och kampen mot bedrägerier. På EU-nivå kan de nationella systemens inneboende begränsningar, i synnerhet när det gäller hanteringen av gränsöverskridande brottslighet, övervinnas.

Men framför allt visar dessa resultat att EU måste fortsätta arbeta i riktning mot en alltmer harmoniserad bedrägeribekämpning på EU-nivå, vilket kräver, i synnerhet, att den nationella lagstiftningen överensstämmer med EU:s lagstiftning och EU:s principer.

Förordning 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (villkorlighetsförordningen) har varit tillämplig sedan den 1 januari 2021 och är verkställbar från och med den dagen. Alla överträdelser av rättsstatens principer som begås i en medlemsstat efter detta datum och som påverkar eller som riskerar att allvarligt påverka EU:s sunda ekonomiska förvaltning eller skyddet av dess ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt omfattas.

Villkorlighetsförordningen gör det möjligt för EU att vidta åtgärder – t.ex. inställda betalningar eller finansiella korrigeringar – för att skydda budgeten, och samtidigt säkerställa att de slutliga mottagarna av EU-medlen fortsätter att få sina betalningar direkt från de berörda medlemsstaterna. Offentliga myndigheters agerande i samband med bedrägerier hör till de situationer som, om de berörs av överträdelser av rättsstatens principer, kan vara relevanta för det förfarande som fastställs i villkorlighetsförordningen.

Den 16 februari 2022 beslutade domstolen i två fall att ogilla medlemsstaternas talan (C-156/21 105 och C-157/21 106 ), eftersom domstolen ansåg att förordningen omfattas av den befogenhet som fördragen ger att fastställa finansiella regler för genomförandet av EU:s budget. Den 2 mars 2022 offentliggjorde kommissionen riktlinjer för tillämpningen av förordningen, med beaktande av domstolens dom.

En sammanhängande och alltmer harmoniserad bedrägeribekämpning på EU-nivå bidrar också till att åtgärda eventuella kryphål i den övergripande kontrollstrukturen som kan utnyttjas av bedragare.

7.2.Transparens, hantering av bedrägeririsker och digitalisering av bedrägeribekämpningen

För den fleråriga budgetramen 2021–2027 och NextGenerationEU har kommissionen lagt fram förslag för att förbättra datakvaliteten och interoperabiliteten mellan olika it-system avseende mottagarna av EU-finansiering där budgeten genomförs med delad förvaltning och inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Ett av de förslag från kommissionen som medlagstiftarna för faciliteten för återhämtning och resiliens och sammanhållningspolitiken tagit fasta på är kravet på medlemsstaterna att samla in och lagra uppgifter om mottagare av EU-medel och deras verkliga huvudmän. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken ska medlemsstaterna i tillämpliga fall samla in uppgifter om grupper som stödmottagarna deltar i.

Genom den riktade ändringen av budgetförordningen 107 har kommissionen för avsikt att ytterligare förbättra det sätt på vilket information om användningen av EU:s budget och om mottagare av EU-finansiering delges allmänheten. Kommissionen har föreslagit att medlemsstater och andra organ som genomför EU-budgeten, oavsett förvaltningsmetod, årligen ska lämna in uppgifter till kommissionen om sina mottagare av EU-medel, inklusive unik identifieringskod i de fall där mottagarna är juridiska personer. Stödmottagarnas rätt till respekt för privatlivet och rätt till skydd av sina personuppgifter ska upprätthållas 108 . Kommissionen skulle till denna information lägga de uppgifter som den förfogar över avseende direkt förvaltning, och skulle ansvara för att konsolidera, centralisera och offentliggöra informationen i en databas på en gemensam webbplats för samtliga förvaltningsmetoder. Denna gemensamma webbplats skulle utgöra en förbättrad version av systemet för finansiell öppenhet, som i nuläget används för den direkta förvaltningen.

Den riktade ändringen av budgetförordningen ger ännu en möjlighet att ytterligare förbättra skyddet av EU:s budget mot oriktigheter, bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

För det första har kommissionen föreslagit att göra användningen av ett enda integrerat it-system för datautvinning och riskbedömning obligatorisk. Användningen av Arachne är för närvarande frivillig. Verktyget används redan i stor utsträckning inom sammanhållningspolitiken och håller på att införas för utgifter på jordbruksområdet, men att göra användningen obligatorisk skulle vara ett viktigt steg framåt.

För det andra föreslår kommissionen också att tillämpningsområdet för systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes-systemet) utökas och systemets effektivitet förbättras. Detta system innehåller en uppsättning åtgärder mot otillförlitliga ekonomiska aktörer. I synnerhet gör systemet det möjligt att upptäcka bedrägliga eller otillförlitliga ekonomiska aktörer i ett tidigt skede, och eventuellt utesluta dem från att erhålla finansiering från EU. Uteslutningskriterierna omfattar ett stort antal beteenden som påverkar den yrkesmässiga integriteten (till exempel bedrägeri, korruption och allvarligt fel i yrkesutövningen) samt underlåtenhet att prestera i enlighet med avtal (exempelvis väsentliga brister i genomförandet av EU-finansierade avtal) 109 . I detta avseende har kommissionen också föreslagit att systemet ska utvidgas till att omfatta stödmottagare inom ramen för delad förvaltning, enligt en proportionerlig och riktad strategi. Målet är att se till att beslut om uteslutning som fattas på EU-nivå verkställs av nationella myndigheter inom ramen för delad förvaltning. Kommissionen föreslår också att anknutna enheter och/eller verkliga huvudmän till primära uteslutna enheter ska kunna uteslutas från att lämna anbud på offentliga kontrakt och i slutändan från att erhålla EU-medel.

För det tredje kommer de föreslagna ändringarna av budgetförordningen, om de godkänns av medlagstiftaren, att öka effektiviteten och kvaliteten på kontroller och revisioner med hjälp av digitalisering och ny teknik som maskininlärning, robotstyrd processautomation och artificiell intelligens. Dessa aspekter lyfts fram tydligare i budgetförordningen, för en bredare och mer konsekvent användning av digitala revisioner och kontroller, och sänkta revisions- och kontrollkostnader. Digitaliseringen av bedrägeribekämpningen kommer också att diskuteras i samband med översynen av den handlingsplan som åtföljer kommissionens strategi för bedrägeribekämpning, som är planerad till 2023.

En snabb och proaktiv strategi för att bedöma och övervaka risker är nödvändig för ett effektivt skydd av EU:s ekonomiska intressen. Detta inbegriper användning av alla tillgängliga informationskällor, utbyte av information mellan de berörda tjänsterna och snabb återkoppling om vidtagna åtgärder. En sådan ständigt pågående bedömning, informationsutbyte samt övervakning av risker, bedrägeritrender och återkoppling krävs för att finjustera de åtgärder som ska vidtas för att bättre skydda EU:s ekonomiska intressen.

(1)    Den här rapporten, även känd som PIF-rapporten (från franskans ”protection des intérêts financiers”), åtföljs av sex arbetsdokument från kommissionens avdelningar med följande innehåll:

(2)    Artikel 1.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995, EGT L 312, 23.12.1995 och artikel 2.35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 (EUT L 347, 20.12.2013.

(3)    Se t.ex. artikel 2 a i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1970 av den 8 juli 2015, EUT L 293, 10.11.2015.

(4)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017, artikel 2.1 a, EUT L 198, 28.7.2017, s. 29.

(5)    TEM består huvudsakligen av tullar efter avdrag av den andel på 25 % som medlemsstaterna behåller.

(6)    Mer information om det årliga förfarandet för antagande av EU:s budget finns här: https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/about_the_european_commission/eu_budget/budgetary-procedure.pdf .

(7)    EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(8)    I avsnitt 5.2 finns mer information om dess genomförande.

(9)    EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.

(10)    EUT L 172, 17.5.2021, s. 110.

(11)    Mer information finns i avsnitt 4.2.2.

(12)    Dom av den 30 september 2021, EU:C:2021:782.

(13)    Dom av den 14 oktober 2021, EU:C:2021:856.

(14)    Konvention som utarbetats på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, EGT C 316, 27.11.1995, s. 49.

(15)    Dom av den 21 oktober 2021, EU:C:2021:1034.

(16)    Mer information om hur lagstiftningen för att skydda EU:s ekonomiska intressen utvecklades under de första tre årtiondena (1989–2018) av EU:s arbete med PIF-frågorna, finns i Europeiska kommissionens årsrapport om skydd av EU:s ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning – 2018, COM(2019) 444 final, 11.10.2019. För mer information om de två senaste åren (2019–2020), se Europeiska kommissionens årsrapport om skydd av EU:s ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning – 2019, COM(2020) 363 final, 3.9.2020 respektive årsrapport om skydd av EU:s ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning – 2020, COM(2021) 578 final, 20.9.2021.

(17)    EU:s struktur för bedrägeribekämpning och de viktigaste aktörerna presenterades i COM (2021)444 final, avsnitt 3, s. 11–19.

(18)    2020/2140(DEC) av den 28.4.2021.

(19)    2021/2106(DEC). Europaparlamentet antog resolutionen om ansvarsfrihet i maj 2021. Parlamentet godkände den resolution om ansvarsfrihet för kommissionen som åtföljer beslutet om ansvarsfrihet, med 451 röster för, 175 röster emot och 17 nedlagda röster.

(20)    Förfarandeakt 2020/2246(INI), skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – bedrägeribekämpning – årsrapport 2019.

(21)    En lägesrapport om genomförandet av den handlingsplan som åtföljer kommissionens strategi mot bedrägerier finns i CAFS Action Plan - State of play June 2022 (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

(22)    Undervärdering som upptäckts i Förenade kungariket har rapporterats i PIF-rapporten för år 2020, se ögonblicksbild 1, s. 13.

(23)    Enligt den rättsliga ramen för förhållandet mellan Eppo och Olaf ska de praktiska aspekterna av förbindelserna mellan de båda organen regleras genom samarbetsavtal. Samarbetsavtalet undertecknades den 5 juli 2021.

(24)    Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), The OLAF Report 2021 (inte översatt till svenska), s. 38.

(25)    Danmark, Irland, Ungern, Polen och Sverige har inte gått med i Eppo. Sverige förväntas ansluta sig till Eppo under 2023.

(26)    Mer detaljerad statistik, i synnerhet per deltagande medlemsstat, finns i Europeiska åklagarmyndigheten, 2021 Annual Report (inte översatt till svenska).

(27)    Europeiska revisionsrätten, Årsrapport om genomförandet av EU:s budget för budgetåret 2020 , 26.10.2021.

(28)    I enlighet med artikel 12a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2016/2030 av den 26 oktober 2016 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2223 av den 23 december 2020.

(29)    För mer information om nationella initiativ för att förbättra skyddet av EU:s ekonomiska intressen, se Measures adopted by the Member States to protect the EU’s financial interests in 2021 – Implementation of Article 325 TFEU (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

(30)    Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Grekland, Frankrike, Kroatien, Italien, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Österrike, Portugal, Slovakien, Sverige. Av dessa har Tyskland och Portugal ännu inte överlämnat de nödvändiga handlingarna till Olaf. Österrike rapporterade 2020 att landet hade en strategi fram till årets slut, men har inte rapporterna några uppdateringar för 2021.

(31)    Belgien, Irland, Spanien, Cypern, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Finland.

(32)    Belgien, Spanien, Luxemburg, Rumänien.

(33)    Se även avsnitt 5.6.

(34)    Bulgarien, Grekland, Frankrike, Italien, Ungern.

(35)    En fullständig översikt över medlemsstaternas uppföljning finns i Implementation of the 2020 recommendations by the Member States (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

(36)    Danmark och Irland har ett undantag avseende området med frihet, säkerhet och rättvisa.

(37)      Bulgarien, Tjeckien, Estland, Irland, Grekland, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Sverige.

(38)      Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike.

(39)      Danmark, Kroatien, Malta, Nederländerna, Slovakien, Finland.

(40)      Tjeckien, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Sverige.

(41)      Belgien, Bulgarien, Frankrike.

(42)      Danmark, Tyskland, Kroatien, Malta, Nederländerna, Slovakien, Finland.

(43)      Danmark, Estland, Grekland, Italien, Cypern, Lettland, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Sverige.

(44)      Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Spanien, Frankrike, Kroatien, Ungern, Nederländerna, Rumänien, Slovakien, Finland.

(45)      Tyskland, Irland, Litauen, Slovenien.

(46)      Bulgarien, Grekland, Kroatien, Italien, Cypern, Lettland, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Sverige.

(47)      Belgien, Tjeckien, Danmark, Spanien, Frankrike, Rumänien, Finland.

(48)      Tyskland, Estland, Irland, Litauen, Slovenien.

(49)    Arachne är ett samlat integrerat it-system för datautvinning och riskvärdering som kommissionen har utvecklat och ställt till medlemsstaternas förfogande på områdena sammanhållning, jordbruk och facilitet för återhämtning och resiliens.

(50)    Systemet beskrivs närmare i avsnitt 7.2.

(51)      Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Slovakien.

(52)      Kroatien, Litauen, Rumänien, Finland.

(53)      Tyskland, Estland, Sverige.

(54)    Komorerna, Madagaskar, Mauritius, Seychellerna och Zimbabwe.

(55)    Genom en skrivelse från kommissionär Ylva Johansson till UNODC:s exekutivdirektör.

(56)      Slutrapport om den nionde partskonferensen.

(57)    Mer information finns i Annual overview with information on the results of the Union anti-fraud programme in 2021, som åtföljer denna rapport.

(58)    Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT L 82, 22.3.1997, s. 1).

(59)    Systemet beskrivs närmare i avsnitt 7.2.

(60)    Grekland, Spanien, Kroatien, Lettland, Luxemburg, Portugal, Rumänien och Finland.

(61)    Belgien, Cypern, Slovenien, Slovakien och Sverige.

(62)    Estland, Ungern, Malta och Nederländerna.

(63)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (Text av betydelse för EES) (EUT L 156, 19.6.2018, s. 43).

(64)     https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/financial-supervision-and-risk-management/anti-money-laundering-and-counter-terrorist-financing_en#eu .

(65)     https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/economic-and-fiscal-policy-coordination/eu-economic-governance-monitoring-prevention-correction/european-semester_sv .

(66)     https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/economic-and-fiscal-policy-coordination/eu-economic-governance-monitoring-prevention-correction/european-semester/european-semester-timeline/spring-package_sv .

(67)    Inga åtgärder som omfattas av faciliteten för återhämtning och resiliens får leda till betydande skada för miljömålen, så som anges i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om taxonomin.

(68)    Artikel 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(69)     Ungern och Nederländerna har fortfarande inte antagit planer.

(70)    Danmark, Litauen, Malta, Portugal och Sverige.

(71)    Frankrike, Kroatien, Cypern, och Lettland.

(72)    Ungern.

(73)    Danmark, Frankrike och Lettland.

(74)    COM(2021) 700 final, 20.7.2021.

(75)      COM(2022) 500 final, 13.7.2022.

(76)    COM(2022) 1382 final, 2.3.2022.

(77)    Detta är den fördröjning som konstaterats för oriktigheter rapporterade i samband med sammanhållningspolitiken. Se avsnitt 4.5.1 i Statistical evaluation of irregularities reported in 2021 (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

(78)    Rådets förordning (EU, Euratom) 2022/615 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 antogs den 5 april 2022.

(79)    Europeiska åklagarmyndigheten, årsrapport 2021, s. 10.

(80)    Andel upptäckta bedrägerier: förhållandet mellan belopp för oriktigheter med misstanke om bedrägeri och egna medel totalt (konstaterade och uppskattade belopp).

(81)    Andel upptäckta oriktigheter: förhållandet mellan belopp för oriktigheter utan misstanke om bedrägeri och egna medel totalt (konstaterade och uppskattade belopp).

(82)    En fullständig analys av de oriktigheter som rapporterats när det gäller traditionella egna medel finns i Statistical evaluation of irregularities reported for 2021, som åtföljer denna rapport, avsnitt 2.

(83)    Europeiska kommissionen, 32:a årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning 2020, ögonblicksbild 1, s. 13.

(84)    Dom av den 8 mars 2022. EU:C:2022:167.

(85)      På grundval av artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen föreligger kringgående när exporterande producenter i tredjeländer använder metoder som att transportera produkten genom ett land som inte omfattas av tullar (omlastning), obetydligt ändra produkten så att den inte omfattas av tullar eller exportera via en exporterande producent med lägre individuella antidumpningstullsatser eller utjämningstullsatser (handel som leds om till andra företag).

(86)

     En annan metod är absorption av tullen, där exportörerna, trots de införda åtgärderna, sänker sina priser för att komma runt tullarna eller där importörerna inte låter tullen slå igenom på priset vid återförsäljning av produkten i unionen.

(87)      Glasfibermaterial används exempelvis för att tillverka blad till vindturbiner, vid tillverkning av båtar, lastbilar och sportutrustning samt i rörrenoveringssystem.

(88)    Se 32:a PIF-rapporten, avsnitt 6.2, s. 37.

(89)    Europeiska kommissionen, Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2020, COM(2022) 331 final, 30.6.2022, s. 2.

(90)    Ibidem.

(91)    De utgiftsområden som är kopplade till programperioderna rör landsbygdsutveckling, sammanhållning, fiskeripolitik och inre politik.

(92)    Andel upptäckta bedrägerier: förhållandet mellan belopp för oriktigheter med misstanke om bedrägeri och totala utbetalningar.

(93)    Andel upptäckta oriktigheter: förhållandet mellan belopp för oriktigheter utan misstanke om bedrägeri och totala utbetalningar.

(94)    En fullständig analys av de oriktigheter som rapporterats från jordbruksområdet finns i avsnitt 3 i Statistical evaluation of irregularities reported for 2021, som åtföljer denna rapport.

(95)    Se 32:a PIF-rapporten 2020, s. 35.

(96)    COM(2021) 141.

(97)    Traces är Europeiska kommissionens onlineplattform för sanitära och fytosanitära intyg för import av djur, animaliska produkter, livsmedel och foder av icke-animaliskt ursprung och växter till Europeiska unionen samt för handel inom EU med och EU-export av djur och vissa animaliska produkter.

(98)    En fullständig analys av de oriktigheter som rapporterats avseende ESI-fonderna finns i avsnitt 4 i Statistical evaluation of irregularities reported for 2021, som åtföljer denna rapport.

(99)    När det gäller programperioden 2014–2020 påverkas andelen upptäckta bedrägerier starkt av det faktum att Rumänien och Slovakien gjort betydande upptäckter, dock i form av enskilda oriktigheter rörande enorma belopp. Dessa oriktigheter hade en avsevärd påverkan även på andelen upptäckta oriktigheter i EU-27. Det är viktigt att jämföra de två programperioderna, eftersom man då ser att 2021 års ökning med 186 % jämfört med femårsgenomsnittet är kopplad till exceptionella händelser.

(100)     https://ec.europa.eu/regional_policy/en/policy/how/improving-investment/integrity-pacts/ .

(101)    En analys av rapporterade oriktigheter med anknytning till dessa fonder finns i avsnitt 4.6 i Statistical evaluation of irregularities reported for 2021, som åtföljer denna rapport.

(102)    En analys av rapporterade oriktigheter i samband med föranslutning finns i avsnitt 5 i Statistical evaluation of irregularities reported for 2021, som åtföljer denna rapport.

(103)    En analys av rapporterade oriktigheter med anknytning till direkt förvaltning finns i avsnitt 6 i Statistical evaluation of irregularities reported for 2021, som åtföljer denna rapport.

(104)    Se ögonblicksbild 3 och 4.

(105)    Dom av den 16 februari 2022. EU:C:2022:97.

(106)    Dom av den 16 februari 2022. EU:C:2022:98.

(107)    COM(2022) 184 final, 22.4.2022.

(108)    I linje med förordning (EU) 2016/679 (allmänna dataskyddsförordningen) och förordning (EU) 2018/1725.

(109)    En detaljerad översikt över panelens beslut under 2021 finns i Early Detection and Exclusion System (EDES) — Panel referred to in Article 143 of the Financial Regulation (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.9.2022

COM(2022) 482 final

BILAGOR

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

33:e årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning - 2021

{SWD(2022) 302 final} - {SWD(2022) 303 final} - {SWD(2022) 304 final} - {SWD(2022) 305 final} - {SWD(2022) 306 final} - {SWD(2022) 307 final}

Bilaga 1 – Rapporterade oriktigheter med misstanke om bedrägeri 2021

Antalet rapporterade oriktigheter med misstanke om bedrägeri visar resultatet av medlemsstaternas insatser mot bedrägeri och annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen. Siffrorna bör därför inte tolkas som att de visar hur stor förekomsten av bedrägerier är i medlemsstaterna. Bilagan till PIF-rapporten omfattar inte tredjeländer (föranslutningsländer), Förenade kungariket eller direkta utgifter.

Bilaga 2 – Rapporterade oriktigheter utan misstanke om bedrägeri 2021

Bilagan till PIF-rapporten omfattar inte tredjeländer (föranslutningsländer), Förenade kungariket eller direkta utgifter.