EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 31.8.2022

COM(2022) 419 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

om genomförandet under perioden 2016–2020 av långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Finland och Sverige i enlighet med kommissionens beslut K(2009) 3067, ändrat genom beslut K(2009) 9122, beslut C(2013) 2809 och beslut C(2015) 2790, och beslut (EU) 2018/672 avseende Finland samt med beslut K(2010) 6050 och beslut (EU) 2018/479 avseende Sverige

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.    INLEDNING    

2.    ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR DET NORDLIGA STÖDET    

2.1    Stödets syfte    

2.2    Kommissionens tillstånd    

2.3    Regioner som omfattas av stödet    

2.4    Samband med produktionen    

3.    NORDLIGT STÖD I FINLAND 2016–2020    

3.1    Beviljade tillstånd    

3.2    Utbetalt stöd    

3.3    Produktionsvolymer i området som omfattas av nordligt stöd    

3.4    Jordbruksekonomins utveckling i de regioner som omfattas av nordligt stöd    

4.    NORDLIGT STÖD I SVERIGE 2016–2020    

4.1    Beviljade tillstånd    

4.2    Utbetalt stöd    

4.3    Produktionsvolymer i stödområdet    

4.4    Jordbruksekonomins utveckling i stödregionen    

5.    SLUTSATSER    

5.1    Finland    

5.2    Sverige    

1.    INLEDNING

I enlighet med artikel 142 i akten om Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning till Europeiska unionen 1 tillåter kommissionen att Finland och Sverige beviljar långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga regionerna för att säkerställa att jordbruksverksamheten kan upprätthållas. Detta stöd går under benämningen nordligt stöd.

Den här rapporten läggs fram för rådet i enlighet med rapporteringskravet i artikel 143.2 i anslutningsakten, där det föreskrivs att kommissionen ett år efter anslutningen och sedan vart femte år ska lämna en rapport till rådet om de tillstånd som har beviljats och om verkningarna av det stöd som har lämnats enligt dessa tillstånd. Rapporter har tidigare lämnats 1996, 2002 2 , 2007 3 , 2012 4 och 2017 5 .

2.    ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR DET NORDLIGA STÖDET

2.1    Stödets syfte

Det nordliga stödet lämnas särskilt för att behålla traditionell primärproduktion och bearbetning som är särskilt lämpad för klimatförhållandena i regionerna i fråga, förbättra strukturerna för produktion, saluföring och bearbetning av jordbruksprodukter, underlätta avyttrandet av sådana produkter samt säkerställa att miljön skyddas och att landsbygden bevaras.

2.2    Kommissionens tillstånd

Stödet har godkänts genom beslut K(2009) 3067, ändrat genom beslut K(2009) 9122, beslut C(2013) 2809 och beslut C(2015) 2790, och senare genom beslut (EU) 2018/672, delgivet med nr C(2016) 8419 för Finland samt genom beslut C(2010) 6050 och beslut (EU) 2018/479, delgivet med nr C(2018) 1622, för Sverige. En förlängning av stödordningen för Finland för 2022–2027 gjordes genom kommissionens beslut (EU) 2021/2312, delgivet med nr C(2021) 8773, men denna faller inte under rapporteringsskyldigheten för den här femårsrapporten.

De grundläggande villkoren för stödet fastställs i artikel 142.3 i anslutningsakten. Det sammanlagda stödet som lämnas bör vara tillräckligt för att upprätthålla jordbruksverksamheten i de nordliga områdena men det får inte leda till att det samlade stödet ökar i förhållande till en referensperiod före anslutningen, i enlighet med vad som fastställs i tillstånden. Stödet får inte vara knutet till framtida produktion eller leda till att produktionen ökar i förhållande till referensnivåerna, utifrån kommissionens angivelser.

2.3    Regioner som omfattas av stödet

De regioner som omfattas av stödsystemet (figur 1) definieras i respektive beslut och är belägna norr om sextioandra breddgraden och inkluderar även några närliggande områden söder om denna breddgrad där det råder liknande klimatförhållanden som gör det särskilt svårt att bedriva jordbruk. De faktorer som beaktas vid fastställandet av områdena är låg befolkningstäthet (högst 10 personer/km2), den utnyttjade jordbruksarealens (UJA) andel av den totala arealen (mindre än 10 %), den andel av UJA som används för odling av livsmedel (mindre än 20 %) samt om kommunen omges av andra kommuner som är belägna inom ovan nämnda områden (även om de inte uppfyller samma kriterier).

I Finland omfattar det stödområde som den här rapporten gäller totalt 1 417 140 hektar UJA, vilket motsvarar 55,5 % av Finlands totala UJA, och i Sverige 335 881 hektar UJA, vilket motsvarar 11 % av Sveriges totala UJA.

Figur 1: Stödområden i Finland (C1–C4) och Sverige (1–3)

2.4    Samband med produktionen

Stödet begränsas till vissa jordbrukssektorer som definieras för varje medlemsstat i respektive beslut.

Stödet beviljas på grundval av produktionsenheter, antingen antal djurenheter eller hektar, med undantag för stöd till mjölkproduktion och transport av mjölk, där stöd beviljas för både de kvantiteter som levereras och de kvantiteter som transporteras. Stödet till rennäringen i Finland beviljas per djur.

Stödet får inte vara knutet till framtida produktion eller leda till att produktionen ökar i förhållande till referensperioden. Referensperioderna anges per sektor i beslutet för respektive medlemsstat.

3.    NORDLIGT STÖD I FINLAND 2016–2020

3.1    Beviljade tillstånd

För att förenkla stödsystemet ändrades rapporteringskraven för de beviljade tillstånden under rapporteringsperioden. Uppgifter för tillstånd som beviljats för de år som omfattas av rapporteringsperioden har rapporterats in i enlighet med respektive beslut och presenteras i tabellerna 1 och 2 nedan.

Tabell 1: Beviljat stöd 2016 enligt beslut C(2015) 2790

Tabell 2: Beviljat stöd 2017–2020 enligt kommissionens beslut (EU) 2018/672, delgivet med nr C(2016) 8419

3.2    Utbetalt stöd 

Nordligt stöd

Det årliga nordliga stödet till Finland under rapporteringsperioden överskred inte de högsta tillåtna nivåer som anges i besluten. Det totala utbetalade stödbeloppet låg på en relativt jämn nivå under rapporteringsperioden. De kategorier som används vid stödrapporteringen förenklades under rapporteringsperioden. Innehållet i tabellerna nedan motsvarar de olika rapporteringskraven.

Tabell 3: Nordligt stöd som betalats ut i Finland 2016 (miljoner euro)

Tabell 4: Nordligt stöd som betalats ut i Finland 2017–2020 (miljoner euro)

Totalt stöd i området som omfattas av nordligt stöd

Jordbruket i de områden som omfattas av stödsystemet kan också få stöd genom instrument som finansieras av EU. Stöd till mindre gynnade områden (områden med naturliga begränsningar) och för miljöåtgärder i jordbruket utgör särskilt viktiga insatser för jordbrukssektorn i stödområdena. I kommissionens beslut (EU) 2018/672, delgivet med nr C(2016) 8419, har taket för högsta tillåtna totala stöd i området satts till 1 118,9 miljoner euro (1993 års nivå). Tabell 3 visar att det stöd som betalades ut i stödområdet under åren 2016–2020 låg under det tak som fastställs i beslutet.

Tabell 5: Sammanfattning av totalt årligt stöd som utbetalats i Finland, inklusive EU-stöd (miljoner euro)

3.3    Produktionsvolymer i området som omfattas av nordligt stöd

Mjölksektorn

Den viktigaste sektor som stöds via systemet för nordligt stöd i Finland är mjölksektorn. Under rapporteringsperioden producerades cirka 80 % av mjölken i Finland inom stödområdet, och andelen av den totala nationella produktionen har varit relativt konstant under rapporteringsperioden. Produktionen är koncentrerad till region C2 (se figur 1).

Den volym mjölk som produceras inom stödområdet har varit konstant under rapporteringsperioden. Utanför det område som omfattas av nordligt stöd gick produktionen ned med 6 %. I detta sammanhang visar de stabila produktionsnivåerna i stödområdet att stödsystemet effektivt har uppfyllt sitt syfte att upprätthålla jordbruksverksamheten i de nordliga regionerna i enlighet med vad som fastställs i besluten.

Idisslare

Under rapporteringsperioden stod området som omfattas av nordligt stöd för cirka 81 % av Finlands nötköttsproduktion. Produktionen har varit konstant under rapporteringsperioden, med en fluktueringsmarginal på endast 2 %. Region C2 (se figur 1) hade de högsta produktionsvolymerna och stod för 60 % av nötköttsproduktionen i området som omfattas av nordligt stöd. De stabila produktionsnivåerna visar att stödet här har uppfyllt sitt syfte att upprätthålla jordbruksverksamheten i stödområdet i enlighet med vad som fastställs i besluten.

Svin och fjäderfän

I ett nationellt perspektiv svarar området som omfattas av nordligt stöd för cirka hälften av grisköttsproduktionen. Mellan 2016 och 2020 minskade produktionen i stödområdet med cirka 6 %. I övriga landet var dock produktionsminskningen något större. Denna skillnad visar på det nordliga stödets roll för att upprätthålla jordbruksproduktionen. Grisköttsproduktionen är koncentrerad till den sydligaste stödregionen (C1, se figur 1) som svarar för lite drygt 70 % av stödområdets totala produktion.

Produktionen av fjäderfäkött (där kyckling och kalkon ingår) har varit relativt konstant under rapporteringsperioden. Fjäderfäproduktionen är koncentrerad till stödregion C1 (se figur 1).

Trädgårdsodling

Under rapporteringsperioden har trädgårdsodlingsproduktionen legat på en relativt konstant nivå, med en fluktueringsmarginal för den totala produktionen på endast cirka 3 %.

Vid rapporteringen av trädgårdsodlingsproduktionen görs åtskillnad mellan uppgifter för områden med växthusodling under kortare perioder (2–7 månader) och växthusodling under längre perioder (> 7 månader). En analys av uppgifterna som differentierats på denna nivå visar mer signifikanta förändringar.

Trädgårdsodlingen med kortare odlingssäsong minskade med 7 % inom stödområdet under rapporteringsperioden. I ett nationellt perspektiv sker cirka hälften av denna typ av trädgårdsodlingsproduktion inom stödområdet, där produktionen är koncentrerad till stödregion C1 (se figur 1).

Trädgårdsodlingen med längre odlingssäsong ökade med cirka 5 % inom stödområdet under rapporteringsperioden. Cirka 59 % av denna typ av trädgårdsodlingsproduktion skedde inom stödområdet, där produktionen är koncentrerad till stödregion C1 (se figur 1).

Utvecklingen för trädgårdsodlingsproduktionen visar att stödsystemet har uppfyllt sitt syfte att upprätthålla jordbruksverksamheten med tanke på att den totala växthusproduktionen förblivit relativt konstant, trots vissa förändringar som endast kan urskiljas med mer ingående analyser.

Vegetabilieproduktion

Produktionen av spannmål och sockerbetor är huvudsakligen koncentrerad till regionerna A och B (se figur 1), som ligger utanför stödområdet. Uppgifterna om vegetabilieproduktionsnivåer har inte delats upp efter stödregion. Man kan dock se att de klimatmässiga och geografiska förhållandena ger avsevärt lägre vegetabilieproduktionsnivåer i stödområdena jämfört med landets södra del.

Vallodlingen, däremot, är koncentrerad till de norra regionerna eftersom vall ofta odlas på nötkreatursgårdar. I jämförelse med spannmålsproduktion är det relativt sett billigare att bedriva vallodling i stödområdet. I ett nationellt perspektiv sker över hälften av vegetabiliefoderproduktionen i stödområdet, och merparten av stärkelsepotatisen odlas i stödregionerna C1 och C2 (se figur 1).

Annat stöd

Systemet för nordligt stöd i Finland omfattar även rennäringen där stödet beviljas per djur. Det högsta antalet stödberättigande produktionsfaktorer som anges i besluten överskreds inte under rapporteringsperioden. Övriga former av annat stöd är inte direkt kopplade till produktionen.

Slutsatser beträffande produktionsvolymer

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det nordliga stödet bidrar till att upprätthålla en stabil produktion inom stödområdet i Finland. Den totala produktionen i de understödda sektorerna var relativt konstant i stödområdet under rapporteringsperioden. Det högsta antalet stödberättigande produktionsfaktorer i de olika produktionskategorierna har respekterats fullt ut under rapporteringsperioden.

3.4    Jordbruksekonomins utveckling i de regioner som omfattas av nordligt stöd

Under rapporteringsperioden fanns det cirka 47 000 jordbruksföretag i Finland, varav 58 % i stödområdet. Detta innebär en minskning med 8 % jämfört med referensvärdet 2015. Minskningen av antalet jordbruksföretag har skett inom olika sektorer och stödregioner under rapporteringsperioden. Utvecklingen har gått något fortare i de sydligaste stödregionerna C1 och C2P (se figur 1) jämfört med resten av stödområdet.

Antalet mjölkgårdar minskade snabbare jämfört med den nationella minskningstakten för antalet jordbruksföretag. Även med erhållet stöd var minskningstakten avseende antalet mjölkgårdar i stödområdet och i övriga landet i stort sett densamma: ungefär var fjärde mjölkgård upphörde med sin produktion under rapporteringsperioden. I stödregion C4 (se figur 1) lade ungefär var tredje mjölkgård ned verksamheten. Jordbruksekonomins negativa utveckling inom mjölksektorn visar tydligt på den ekonomiska kontext inom vilken nordligt stöd beviljas, och även effekterna av det: Trots att antalet jordbruksföretag minskar har produktionen hållit sig på en konstant nivå.

Förändringarna när det gäller nötkreatursgårdar har gått långsammare än vad som varit fallet med mjölkgårdarna. Förändringstakten inom stödområdet varierar mellan olika stödregioner. I region C2P (se figur 1) lade mer än en femtedel av alla nötkreatursgårdar ned sin verksamhet, medan endast 2 % av nötkreatursgårdarna i region C1 (se figur 1) lade ned sin verksamhet under rapporteringsperioden. Som jämförelse kan nämnas att på nationell nivå minskade antalet nötköttsproducerande jordbruksföretag med över 8 %. Denna skillnad visar på det nordliga stödets roll för att upprätthålla produktionen.

Antalet fjäderfägårdar i stödområdet har varit relativt konstant under rapporteringsperioden, vilket återigen visar på stödets effekt för att upprätthålla jordbruksproduktionen i de nordliga regionerna.

Trots stödsystemet har vissa sektorer i stödområdet drabbats av betydande nedläggningar, vilket bland annat visar på jordbruksföretagarnas svåra ekonomiska förhållanden och jordbrukets låga lönsamhet i Finland. Antalet jordbruksföretag med vegetabilieproduktion minskade avsevärt under rapporteringsperioden (t.ex. –45 % i region C2P och –35 % i C3, se figur 1), men den relativa minskningstakten kan delvis förklaras av att det absoluta antalet vegetabilieproducerande gårdar i stödområdet var lågt redan från början. I områden som ligger utanför stödområdet minskade antalet vegetabilieproducerande gårdar med 11 %. Dessutom minskade antalet jordbruksföretag med trädgårdsodlingsproduktion (–19 % nationellt, –23 % i region C3, se figur 1).

Även antalet grisgårdar minskade avsevärt. I de nordliga regionerna C2P och C3 finns endast ett fåtal grisgårdar, och i den allra nordligaste regionen C4 finns inga alls (de olika regionerna framgår av figur 1).

Det nationella stödets betydelse för jordbruksföretagens totala driftsöverskott varierade mellan olika produktionssektorer och stödregioner. Betydelsen ökar inom alla sektorer ju längre norrut regionen ligger. Under åren 2016–2019 hade stödet störst betydelse inom mjölkproduktionen (10,4 % av driftsöverskottet i region C1, 11,5 % i C2, 12 % i C2P och 19,2 % i C3) och nötkreatursproduktionen (10 % i C1, 11,3 % i C2 och 16,2 % i C3). Det finns även sektorer där antalet jordbruksföretag förblivit relativt konstant under rapporteringsperioden, vilket visar på det nordliga stödets betydelse för att upprätthålla jordbruksproduktionen i norr. Stödets betydelse för det totala driftsöverskottet var minst inom trädgårdsodlingen (1,1 % i C1 och 1,2 % i C2).

Enligt forskningsinstitutet Pellervo ekonomisk forskning PTT är det problematiskt att bedöma det nordliga stödets direkta effekter för den totala ekonomiska situationen i stödområdet eftersom variabler som andra former av stöd, politiska åtgärder och samhällsfaktorer också spelar in. Med hjälp av uppgifter om sysselsättning och antal företag kan man dock slå fast att de nordliga C-regionerna (se figur 1) är missgynnade jämfört med den sydligaste jordbruksregionen A (se figur 1). Sysselsättningen inom jordbrukssektorn är proportionellt sett högre i stödområdet (t.ex. cirka 8 % av den totala sysselsättningen i region C2) jämfört med övriga landet (t.ex. 0,8 % i region A). Jordbrukssektorns höga andel av den totala sysselsättningen i området som omfattas av nordligt stöd visar på vikten av nationellt stöd till denna sektor i norr.

Genom att jordbruksproduktionen har upprätthållits i stödområdet har man kunnat bevara många miljötjänster och ett öppet jordbrukslandskap, något som är en bristvara i denna skogsmarksdominerade region. Denna utveckling bidrar i betydande grad till att minska erosionen och läckaget av näringsämnen och har en positiv effekt för den biologiska mångfalden. Det bör påpekas att utan det nordliga stödet kunde jordbruksproduktionen i ännu högre grad ha kommit att koncentreras i landets södra delar, något som skulle ha ökat urlakningen av näringsämnen till vattendragen ännu mer.

4.    NORDLIGT STÖD I SVERIGE 2016–2020

4.1    Beviljade tillstånd

För att förenkla stödsystemet ändrades rapporteringskraven för de beviljade tillstånden under rapporteringsperioden. Uppgifter för tillstånd som beviljats för de år som omfattas av rapporteringsperioden har rapporterats in i enlighet med respektive beslut och presenteras i tabellerna 6 och 7 nedan. Genom beslut K(2010) 6050 fick Sverige tillstånd att under 2016 och 2017 betala ut 318,67 miljoner kronor per år (cirka 33,37 miljoner euro per år 22 ), se tabell 6 nedan. I enlighet med kommissionens beslut (EU) 2018/479, delgivet med nr C(2018) 1622, har Sverige från och med den 1 januari 2018 tillstånd att betala ut 422,92 miljoner kronor per år (cirka 40,51 miljoner euro 23 ). De årliga högsta beloppen ska betraktas som årliga genomsnitt för stöd som beviljas under en period om fem kalenderår som omfattas av beslut (EU) 2018/479.

Tabell 6: Beviljat stöd 2016–2017 enligt beslut K(2010) 6050, ändrat genom C(2015) 6592

Tabell 7: Beviljat stöd 2018–2022 enligt beslut (EU) 2018/479, delgivet med nr C(2018) 1622

4.2    Utbetalt stöd

Nordligt stöd

Det årliga nordliga stödet till Sverige under rapporteringsperioden överskred inte de högsta tillåtna nivåer som anges i besluten. Det utbetalade stödet ökade med en tredjedel under 2018 (i linje med höjningen av de tillåtna nivåerna enligt beslut (EU) 2018/479, med marginella ökningar under följande år. De kategorier som används vid stödrapporteringen förenklades under rapporteringsperioden. Innehållet i tabellerna nedan motsvarar de olika rapporteringskraven.

Tabell 8: Nordligt stöd i Sverige per sektor (miljoner kronor)

För 2016–2017 uppgick högsta tillåtna stöd till 318,67 miljoner kronor 32 . För 2018–2020 uppgick högsta tillåtna stöd till 422,92 miljoner kronor 33 . Av tabellen nedan framgår att högsta tillåtna nivåer inte överskreds.

Totalt stöd i området som omfattas av nordligt stöd

Jordbruket i de områden som omfattas av stödsystemet kan också få stöd genom instrument som finansieras av EU, särskilt inom de två pelarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken (tabell 9). Bland åtgärderna inom den andra pelaren har stöd till områden med naturliga begränsningar och miljö- och klimatåtgärder i jordbruket varit särskilt betydelsefulla. Varken i beslut K(2010) 6050 eller beslut (EU) 2018/479 fastställs något tak för det totala stödet till stödregionen. Inom ramen för programmet för landsbygdsutveckling 2014–2022 kunde stöd för vallodling endast beviljas utanför områden med naturliga begränsningar. Miljöstöd för vallodling i områden med naturliga begränsningar (för åtaganden gjorda under programperioden 2007–2013) fasades därför ut fram till 2018 då det upphörde helt. Sedan 2003 görs en uppföljning i efterhand av EU-stödets nivå.

Tabell 9: Sammanfattning av utbetalat stöd i Sverige, inklusive gemenskapsstöd (miljoner SEK)

Det totala kombinerade stödet har, med någon variation, ökat något under de senaste fem åren men hela tiden legat under referensnivån och på ungefär samma nivå sedan 1997.

4.3    Produktionsvolymer i stödområdet

Mjölksektorn

Mjölk är den viktigaste jordbruksprodukten i stödområdet och står för cirka 13 % av Sveriges totala mjölkproduktion. Andelen har i stort sett legat på samma nivå under femårsperioden men uppvisar en minskning i förhållande till 1991 års referensvärde på 15 %. Det genomsnittliga belopp som betalades ut till mjölkproduktionen under rapporteringsperioden uppgick till 342 miljoner kronor per år (att jämföra med ett genomsnitt på 267 miljoner kronor 2011–2015), vilket ligger i linje med höjningen av de tillåtna nivåerna enligt beslut (EU) 2018/479.

Under rapporteringsperioden minskade mjölkproduktionen med cirka 3,9 % i stödområdet (3,1 % nationellt). Minskningen var relativt jämn under rapporteringsperioden. Transportstöd betalades ut för i genomsnitt 362 778 ton per år (att jämföra med 386 202 ton per år i genomsnitt under föregående femårsperiod). Det faktum att produktionsminskningen i stödområdet inte varit större än i övriga landet visar på stödets effekt för att upprätthålla produktionen även under de tuffare förhållanden som råder i norr.

Svin och fjäderfän

Svinproduktionen har ökat något i området under femårsperioden. En försvårande faktor för svinproducenterna i norra Sverige är att det finns så få slakterier. Detta medför långa avstånd från gården till slakteriet och sämre möjligheter för jordbrukarna att välja vart de vill skicka sina djur för slakt och att förhandla om priserna. När det gäller suggor för smågrisproduktion har antalet företag och suggor uppvisat endast smärre fluktueringar under perioden, vilket ligger i linje med utvecklingen när det gäller utbetalningar. Årsproduktionen (i genomsnitt 11 436 djurenheter) ligger fortfarande långt under den totala tillåtna produktionsfaktorn (17 000 djurenheter).

Äggproduktionen varierade mellan olika år under rapporteringsperioden. De årliga fluktuationerna kan bero på vilken tidpunkt som hönorna ersätts med nya. Äggproduktionen i norra Sverige är starkt beroende av spannmålsbaserat foder eftersom förhållandena för att odla spannmål inte är lika gynnsamma som i södra Sverige.

Bär och grönsaker

Jordbruksföretag med bär- och grönsaksproduktion fick ett årligt stöd för en areal på i genomsnitt 341 hektar, vilket utgör en minskning med 5 % sedan den förra femårsperioden. Arealen precis som produktionen har fluktuerat under de senaste fem åren och uppgår till mindre än hälften av det högsta antalet stödberättigande produktionsfaktorer.

Slutsatser beträffande produktionsvolymer

När det gäller mjölk har produktionsvolymerna legat på en relativt konstant nivå, med undantag för en smärre nedgång under 2020 i linje med den nationella trenden. De andra sektorerna är också relativt stabila, även om produktionen varierar från år till år. I samtliga sektorer har högsta antal stödberättigande produktionsfaktorer respekterats fullt ut.

4.4    Jordbruksekonomins utveckling i stödregionen

Stödområdet i Sverige har låg och sjunkande befolkningstäthet, begränsad potential för ekonomisk utveckling och ogynnsamma villkor för jordbruket. Jordbrukets struktur kännetecknas av att åkrarna är mindre, mer utspridda och mer oregelbundna än genomsnittet för övriga Sverige. Detta ger högre kostnader, även för transporter inom jordbruksföretagen på grund av avstånden mellan åkrarna. För de nordligaste länen som omfattas av systemet för nordligt stöd är trenden för deras andel av den nationella produktionen (bruttoregionalprodukt, BRP) nedåtgående, med smärre årliga fluktuationer mellan 1995 och 2015, för att därefter plana ut (BRP för berörda län är cirka 13 % av landets totala bruttonationalprodukt, BNP).

Den viktigaste jordbruksprodukten i området är mjölk, och området står för cirka 13 % av Sveriges totala mjölkproduktion (att jämföra med 15 % 1991). Antalet producenter minskade med 20 % i området såväl som i hela landet mellan 2016 och 2020, medan antalet nötkreatur i området minskade med 10 % och i hela landet med 8 %. Mjölkproduktionen minskade i en något långsammare takt (–3,9 %), men snabbare än i övriga landet (–3,1 %). I stödområdet minskade mjölkproduktionen med 15 000 ton från 2016 fram till 2020. Trots det nordliga stödet och andra beviljade stöd var den ekonomiska lönsamheten för jordbruksföretag i stödområdet betydligt lägre jämfört med södra och mellersta Sverige. Stödområdet domineras av skogsmark, och jordbruket bidrar till att hålla landskapet öppet, vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden. Jordbruksmetoderna i stödregionerna kännetecknas av en mindre intensiv produktion med vall och bete som de viktigaste odlingsformerna, dvs. odlingsformer som oftast kräver endast små mängder bekämpningsmedel och gödselmedel. Miljöpåverkan är därför mindre jämfört med jordbruksverksamheten i andra delar av landet.

Även om det berörda området upplevde en smärre befolkningstillväxt 2016–2020 var den mycket lägre än i övriga landet, vilket innebär att skillnaderna i befolkningstäthet mellan de norra delarna och landet som helhet har ökat. Sedan 1990 har stödregionen haft en negativ befolkningsutveckling med en minskning på 3 %, medan befolkningen i övriga Sverige ökat med 18 %.

5.    SLUTSATSER 

I den här rapporten ges en redogörelse för de tillstånd som beviljats för nordligt stöd till Finland och Sverige under perioden 2016–2020 och för de resultat som uppnåtts. Rapporten är utarbetad på grundval av de uppgifter som de svenska och finländska myndigheterna har tillhandahållit i enlighet med artikel 143.2 i anslutningsakten.

5.1    Finland

När det gäller genomförandet av Finlands system för nordligt stöd konstaterar kommissionen följande:

1.Överensstämmelse med högsta tillåtna stöd enligt kommissionens tillstånd: De totala stödbelopp som betalats ut och det totala stödet i området som omfattas av nordligt stöd under perioden 2016–2020 överskrider inte de nivåer för högsta tillåtna stöd som anges i beslut K(2009) 3067, ändrat genom beslut K(2009) 9122, beslut C(2013) 2809 och beslut C(2015) 2790, och senare i beslut (EU) 2018/672, delgivet med nr C(2016) 8419.

2.Överensstämmelse med högsta tillåtna antal stödberättigande produktionsfaktorer: Den totala produktionen i de understödda sektorerna förblev relativt konstant i stödområdet under rapporteringsperioden. Det högsta antalet stödberättigande produktionsfaktorer överskreds inte under rapporteringsperioden.

3.Uppnående av stödsystemets mål: Generellt sett har stödet i Finland bidragit till att upprätthålla jordbruksproduktionen i stödområdet och haft betydelse för att stödja sysselsättningen i området. Stödet är särskilt viktigt för landets mjölk- och nötköttsproduktion, som till största delen sker i stödområdet.

5.2    Sverige

När det gäller genomförandet av Sveriges system för nordligt stöd konstaterar kommissionen följande:

1.Överensstämmelse med högsta tillåtna stöd enligt kommissionens tillstånd: De totala belopp som betalats ut i form av nordligt stöd under perioden 2016–2020 överskrider inte det tak som satts för högsta tillåtna stöd i beslut K(2010) 6050 och senare i beslut (EU) 2018/479, delgivet med nr C(2018) 1622.

2.Överensstämmelse med högsta tillåtna antal stödberättigande produktionsfaktorer: Det högsta tillåtna antalet stödberättigande produktionsfaktorer överskreds inte i någon av de sektorer som fick nordligt stöd.

3.Uppnående av stödsystemets mål: Efter att stödsystemet setts över 2010 har mjölkproduktionen i stödområdet hållit sig på en stabil nivå under rapporteringsperiodens första fyra år, för att under 2019–2020 öka något. Volymerna inom andra produktionskategorier har legat på en relativt konstant nivå.

För båda länderna gäller att den fortsatta jordbruksproduktionen bidrar till att upprätthålla ett öppet och välskött jordbrukslandskap i det skogsdominerade område som omfattas av det nordliga stödet. Ett öppet landskap främjar den biologiska mångfalden och landskapets skönhetsvärden. En bevarad jordbruksproduktion ger även positiva effekter för livskraften i de avlägset belägna landsbygdsområdena.

På grundval av den information som tillhandahållits av de nationella myndigheterna anser kommissionen att myndigheterna på ett tillfredsställande sätt har tillämpat besluten om nordligt stöd K(2009) 3067, ändrat genom beslut K(2009) 9122, beslut C(2013) 2809 och beslut C(2015) 2790, och senare beslut (EU) 2018/672, delgivet med nr C(2016) 8419, avseende Finland samt genom beslut C(2010) 6050 och beslut (EU) 2018/479, delgivet med nr C(2018) 1622, avseende Sverige.

(1)    EGT C 241, 29.8.1994, s. 9.

(2)    Finland KOM(2002) 102, 25.2.2002 och Sverige KOM(2002) 105, 1.3.2002.

(3)    Finland KOM(2007) 459, 31.7.2007 och Sverige KOM(2007) 416, 31.7.2007.

(4)    COM(2012) 358 final, 29.6.2012.

(5)    COM(2017) 189 final, 24.4.2017.

(6)    Stödet per enhet får differentieras efter region upp till det högsta genomsnittet.

(7)

     Högsta totala utbetalade stödbelopp får inte överstiga 382 miljoner euro per år.

(8)

     Högsta stödberättigande mängd per kalenderår och för kvotåret 2014/2015.

(9)    Am- och dikor, kvigor, nötkreatur av hankön äldre än sex månader, slaktade kvigor samt slaktade tjurar och stutar i stödregionerna C3 och C4.

(10)    Frikopplat stöd. Referenskvantitet ≤ 139 200 djurenheter.

(11)    Stöd till växthusproduktion får differentieras efter växtperiodens längd.

(12)    Stödet får differentieras efter lagringsanläggningens tekniska standard.

(13)    Allmänt hektarbaserat stöd för utnyttjad jordbruksareal (UJA) i stödregionerna C2–C4.

(14)    På grundval av odlingsområdet för spannmål (med undantag av korn, havre och blandade spannmål) och andra grödor (oljeväxtfrö och andra olje-, oljeprotein- och fibergrödor), sockerbetor, stärkelsepotatis och äpplen i stödregionerna C1, C2 och C2 nord. Stödet till vegetabilier som odlas på friland kan utbetalas i stödregionerna C1–C4.

(15)    Stöd till unga jordbrukare för utnyttjad jordbruksareal (UJA) i stödregionerna C1–C4.

(16)    I stödregionerna C3 och C4.

(17)    Mjölk: Kajanaland, Lappland och Koillismaa (nordöstra Finland). Kött: Lappland.

(18)    Stöd får utbetalas till tjänster som bevarar verksamhetsförhållandena för djurproduktion i områden med längre avstånd än genomsnittet.

(19)    Maximalt stödbelopp: stöd beviljas för kvantiteter som är i lager i slutet av juni upp till följande tak: 0,34 euro/kg för vilda hjortron, 0,10 euro/kg för andra vilda bär och 0,42 euro/kg för vildväxande svamp.

(20)    Skoltsamer, naturahushållning och renskötsel.

(21)    Referenskvantitet för frikopplat stöd till grisar och fjäderfä.

(22)    Växelkurs: 1 EUR = 9,55 SEK, baserat på den genomsnittligaväxelkursen för perioden 4.1.2016–29.12.2017 enligt Europeiska centralbanken.

(23)    Vid denna omräkning har kursen 1 EUR = 10,44 SEK använts, baserat på den genomsnittliga växelkursen för perioden 2018–2020 enligt Europeiska centralbanken.

(24)    Stödet per enhet får differentieras efter region upp till det högsta genomsnittet.

(25)    Högsta tillåtna stöd: 318,67 miljoner kronor.

(26)    Endast getter för mjölkproduktion. Mjölkproduktionen uppskattas till 800 kg mjölk per get och år.

(27)    Mellan jordbruksföretaget och uppsamlingscentret eller den första bearbetningsanläggningen.

(28)    En värphöna motsvarar 0,01 djurenheter, en sugga 0,33 djurenheter och ett slaktsvin 0,10 djurenheter.

(29)    Ej potatis.

(30)    Beräkning av antal djurenheter: en honget motsvarar 0,15 djurenheter, ett slaktsvin 0,10 djurenheter, en sugga 0,33 djurenheter och en värphöna 0,01 djurenheter.

(31)    Varav ett högsta stöd på 395,9 miljoner kronor får beviljas för kategorin komjölk och transportstöd för komjölk.

(32)    Beslut K(2010) 6050, ändrat genom C(2015) 6592.

(33)    Kommissionens beslut (EU) 2018/479, delgivet med nr C(2018) 1622.

(34)    Inklusive transportstöd.

(35)      Referensnivå: 318,67 miljoner kronor.

(36)    Referensnivå: 318,67 miljoner kronor.

(37)    Referensnivå: 422,92 miljoner kronor.

(38)    Referensnivå: 422,92 miljoner kronor.

(39)    Referensnivå: 422,92 miljoner kronor.