EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.3.2022

COM(2022) 83 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Mot en grön, digital och resilient ekonomi:



vår europeiska tillväxtmodell

1.Inledning

EU:s ekonomi genomgår en helt ny omställning mot en rättvis grön och digital framtid, mot bakgrund av en enorm osäkerhet vad gäller de globala och säkerhetspolitiska utsikterna. Sedan våren 2021 har ekonomin genomgått en stark ekonomisk återhämtning efter covid-19-pandemin. Produktionsnivåerna har fullt ut återhämtat sig, delvis tack vare de exceptionella stödåtgärder som vidtagits både på EU-nivå och på nationell nivå. Pandemin och EU:s politiska åtgärder i samband med denna innebar att den gröna och den digitala omställningen av EU:s ekonomi påskyndades och behovet av att stärka resiliensen i EU:s ekonomi framhävdes. Den ryska invasionen av Ukraina undergräver dessutom den europeiska och globala säkerheten och stabiliteten och ställer EU inför vissa omedelbara utmaningar.

Den snabbt försämrade geopolitiska situationen understryker behovet av ett nära samarbete med våra internationella partner och av att stärka vår långsiktiga agenda för hållbar tillväxt. Mer än någonsin tidigare bör unionen utnyttja sina internationella partnerskap för att hantera gemensamma utmaningar, främja fred och stabilitet, en regelbaserad världsordning och effektiv multilateralism. Unionens och dess internationella partners samordnade reaktion på invasionen av Ukraina visar hur unionen kan arbeta för att uppnå dessa mål. Samtidigt har nya källor till risker och osäkerhet uppstått och måste hanteras. Även om de flesta företag och leveranskedjor uppvisade en hög grad av resiliens och anpassningsförmåga under pandemin, avslöjade återhämtningen och den senare tidens utveckling kopplad till invasionen av Ukraina ett antal svaga punkter, bland annat inom energisektorn. Dessa måste åtgärdas om vi ska kunna skydda vår europeiska livsstil, upprätthålla tillväxten och förbättra resiliensen på längre sikt. De senaste veckornas händelser och den snabbt försämrade geopolitiska situationen får inte förskjuta vårt fokus. I stället bekräftar de behovet att skynda på den pågående ekonomiska omställningen.

Det råder bred enighet om prioriteringarna för den europeiska ekonomiska tillväxtmodellen, inbegripet den gröna och den digitala omställningen, och om behovet av att stärka unionens ekonomiska och sociala resiliens. Dessa prioriteringar bidrar tillsammans till målet om konkurrenskraftig hållbarhet. Om vi ska uppnå våra mål krävs strukturella förändringar av EU:s ekonomi, bland annat på nationell och på regional nivå. En omställning till en hållbar och resilient ekonomisk modell för alla, med hjälp av bredare spridning och användning av digital och grön teknik och kompetens, kommer att bidra till att hantera de utmaningar som Europa står inför, förbättra dess ställning som global ledare och stärka dess öppna strategiska oberoende. I den nuvarande situationen blir det allt viktigare. Samtidigt måste vi säkerställa att vår ekonomiska modell är rättvis och vi måste skydda dem som påverkas mest av omställningen, inbegripet dem som saknar medel eller färdigheter för att dra full nytta av den. Omställningen av EU:s ekonomi kan endast lyckas om den är rättvis och omfattar alla, och om alla kan dra nytta av de möjligheter som den medför.

Omställningen av ekonomin bygger på två pelare som båda är lika viktiga: investeringar och reformer. Ömsesidigt förstärkande investeringar och reformer kommer att vara avgörande om vi ska kunna genomföra omställningen. Å ena sidan är investeringar väsentliga för en långsiktig och hållbar tillväxt och en förutsättning för en snabbare grön och digital omställning. Å andra sidan bör våra ekonomiska strukturer och regelverk stödja den ekonomiska omställningen och främja investeringar. Det krävs reformer på alla nivåer för att undanröja specifika investeringshinder, förbättra produktmarknadens och arbetsmarknadens funktion, förändra produktions- och konsumtionsmönster och stärka den socioekonomiska resiliensen.

Om dessa mål ska uppnås måste alla tillgängliga verktyg utnyttjas på ett enhetligt sätt. Det krävs omedelbara åtgärder om vi ska klara vår ambition att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och kunna utnyttja det digitala decenniets möjligheter, samtidigt som vi stärker den ekonomiska, territoriella och sociala resiliensen. Hela sektorer och regioner kommer att genomgå en större omställning, vilket leder till en omfördelning av arbetskraften och förändrade kompetenskrav. Konsumtionsmönstren kommer också att förändras. De stora investeringsbehoven kommer att kräva att både den offentliga och den privata sektorn deltar, men de flesta investeringarna måste komma från den privata sektorn.

NextGenerationEU, inbegripet faciliteten för återhämtning och resiliens, och EU:s budget ger en välbehövlig skjuts åt återhämtningen. Det snabba införandet av nya EU-instrument, däribland det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) och investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset (CRII), mildrade krisens effekter. Faciliteten för återhämtning och resiliens bidrar till återhämtningen genom att med bidrag och lån stödja reformer och investeringar i medlemsstaterna. Även om faciliteten för återhämtning och resiliens är ett tillfälligt instrument, kommer dess effekter att bli långvariga tack vare inriktningen på hållbara och tillväxtfrämjande reformer och investeringar. Privata och offentliga investeringar på nationell nivå och EU-nivå kommer att behöva upprätthållas framöver. Eftersom den största delen av investeringarna för att finansiera de dubbla omställningarna och öka resiliensen kommer att komma från den privata sektorn bör de offentliga investeringarna vara välriktade och locka till privata investeringar. Det pågår en diskussion om hur man bäst kan uppnå dessa mål samtidigt som man säkerställer en tillväxtvänlig minskning av den höga offentliga skulden.

Ramverk och regler bör stödja EU-målen och skapa rätt incitament för hushåll och företag. I detta sammanhang är det viktigt att gå framåt med reformagendan på EU-nivå och att snabbt anta och genomföra kommissionens förslag inom ramen för 55 % -paketet och de förslag som ligger till grund för EU:s digitala agenda. Dessa förslag är väsentliga för att målen i Parisavtalet och målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås.

Den inre marknaden är EU:s värdefullaste ekonomiska tillgång och dess främsta källa till resiliens. Den ger europeiska företag säkerhet, expansionsmöjligheter och en global språngbräda, och den ger konsumenterna bred tillgång till kvalitetsprodukter. Pandemin har visat att om den inre marknaden inte fungerar, drabbar det alla: konsumenter, industri och tjänster, storföretagen men också många små och medelstora företag i leveranskedjan. Därför fortsätter kommissionen att arbeta för att frigöra den inre marknadens fulla potential, undanröja befintliga hinder och öka dess resiliens, genom att reflektera över hur man kan vara bättre rustad för framtida kriser, också i syfte att säkerställa fri rörlighet för varor. Vi måste säkerställa motståndskraftiga leveranskedjor genom att skydda logistik och försörjningstrygghet inom vissa avgörande ekonomiska sektorer och genom att diversifiera försörjningen och investera i innovation och ny kapacitet. Det är också viktigt att hantera bristen på arbetskraft och kompetens samt cyberhot. En effektivare mobilisering av privata investeringar kommer att kräva beslutsamma åtgärder för att fullborda bankunionen och göra snabba framsteg med kapitalmarknadsunionen, däribland åtgärder om en hållbar finansmarknad. Dessutom är det mycket viktigt att genomföra den europeiska kompetensagendan. Övrig politik kommer också att bidra till de bredare målen, däribland beskattning, handelspolitik och ramen för ekonomisk styrning.

Syftet med detta meddelande är att bidra till ledarnas informella diskussioner om den europeiska ekonomiska tillväxtmodellen. I meddelandet understryks vikten av ett fullständigt genomförande av de åtgärder som avtalas på EU-nivå, samordnade insatser av alla berörda aktörer, däribland EU, medlemsstaterna och den privata sektorn. Men det är också viktigt att främja de nyckelinvesteringar och reformer som krävs för långsiktig tillväxt och välbefinnande för alla EU:s invånare. Med tanke på den globala karaktären på de utmaningar vi har framför oss, kommer åtgärder på EU-nivå och internationell nivå att vara av avgörande betydelse. Det kommer också att vara viktigt att inte bara medlemsstaterna utan också privata aktörer drar åt samma håll.

2.En satsning på Europas framtid

Investeringarna i EU blev lidande i efterdyningarna av finanskrisen. Efter finanskrisen minskade realinvesteringarna EU med 15 % jämfört med 2007 års nivå och låg sedan under många år långt under sin tidigare trend. Som andel av BNP började den privata sektorns investeringar att återhämta sig från och med 2014. De offentliga investeringarna började endast långsamt återhämta sig från 2016 och kunde knappast hålla jämna steg med avskrivningsnivåerna. I längden skulle dessa låga offentliga investeringsnivåer kunna leda till en gradvis försämring av det offentliga kapitalet.

Diagram 1: Offentliga och privata bruttoinvesteringar i EU (% av BNP) – vänster ruta; och offentliga nettoinvesteringar för unionen och andra internationella partner (% av BNP) – höger ruta

Källa: Kommissionens avdelningar Investering definieras som fast realkapitalbildning.

Även om investeringarna minskade under första halvåret 2020 när ekonomin kollapsade, är de med hjälp av politiskt stöd på väg upp över nivåerna före pandemin. Tack vare det penningpolitiska och finanspolitiska stödet, det gemensamma åtagandet att undvika en för tidig återgång till konsolidering av de offentliga finanserna och ökade investeringar genom NextGenerationEU och EU-budgeten, kommer både privata och offentliga investeringar under 2022 att överstiga nivåerna från före pandemin, vilket bekräftar att vi är på rätt väg. Ytterligare investeringar av hög kvalitet är dock fortfarande nödvändiga om vi ska nå målen för den dubbla omställningen 2030. Dessutom har kriserna under det senaste årtiondet visat hur viktigt det är att investeringarna åtföljs av reformer.

2.1.Genomförandet av den europeiska gröna given

Den gröna omställningen innebär en möjlighet att föra in EU på en ny väg mot hållbar tillväxt för alla. Det är brådskande att agera och det är nu, under detta årtionde, som vi måste göra det. Den gröna omställningen kommer också att bidra till att minska energikostnaderna och beroendet av import av fossilt bränsle och på så sätt förbättra unionens energi- och resurstrygghet. Den geopolitiska situationen och den senaste tidens utveckling av energipriserna har framhävt behovet av att påskynda denna förändring. Omställningen kommer också att medföra förändringar i industrin och livsmedelssystemet, kräva byggnadsrenoveringar, skynda på övergången till hållbar och smart mobilitet och skapa nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter i en cirkulär ekonomi.

Omställningen kommer också att innebära utmaningar. Om den gröna omställningen ska lyckas måste man sätta människan i första rummet och ta hand om dem som kommer att påverkas mest. Därför har kommissionen satt rättvisa i centrum för sin politik inom ramen för den europeiska gröna given, inbegripet 55 %-paketet. Kommissionens förslag till rådets rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet ger dessutom specifik vägledning för att hjälpa medlemsstaterna att utforma och genomföra åtgärdspaket och hantera sysselsättningsrelaterade och sociala aspekter av omställningen på ett övergripande sätt 1 .

I den europeiska gröna given 2 fastställs färdplanen för att göra unionens ekonomi hållbar på ett rättvist och inkluderande sätt och hantera klimat- och miljörelaterade utmaningar. I enlighet med Parisavtalet har unionen åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer 3 . I en satsning att mobilisera all politik och anpassa de nuvarande reglerna till målen i den europeiska gröna given har kommissionen föreslagit 55 %-paketet på EU-nivå, i syfte att se över alla relevanta politiska instrument 4 . Kommission har också fastställt 5 ett antal ytterligare åtgärder som krävs om miljömålen i den gröna given ska uppnås, inbegripet skydd av den biologiska mångfalden och ekosystemen, åtgärder mot föroreningar och brytningen av sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning.

Om vi ska kunna nå målen i den gröna given måste vi öka de årliga investeringarna med cirka 520 miljarder euro under de kommande tio åren (2021-2030), jämfört med föregående decennium 6 . Sådana investeringar har stora fördelar för samhället och kostnaderna blir mycket högre om man låter bli att göra något. Av dessa ytterligare investeringar motsvarar 390 miljarder euro per år utfasningen av fossila bränslen i ekonomin och framför allt inom energisektorn, däribland energirelaterade investeringar i byggnads- och transportsektorerna 7 . De ytterligare investeringar som behövs för att nå de andra miljömålen i den gröna omställningen (förutom klimat och energi) uppskattas till omkring 130 miljarder euro per år. Vi kommer också att behöva investera i klimatanpassning och i viktig teknik som ska göra den gröna omställningen och EU:s framtida tillväxt möjlig, såsom batterier, solcellspaneler och väte, men också kompetensutveckling och fortbildning av arbetskraften och utbildning. Denna investeringssatsning kommer också att bidra till att fullt ut frigöra potentialen i EU:s regioner och deras olika konkurrensfördelar.

Denna ökning på över 50 % av energiinvesteringsbehoven jämfört med den tidigare trenden härrör främst från behovet att fasa ut fossila bränslen i ekonomin och kommer att stödja våra satsningar att säkerställa försörjningstrygghet. I nedanstående tabell visas de sektorer där dessa energirelaterade investeringar kommer att behövas. På energiförsörjningssidan kommer det att behövas investeringar i infrastruktur, bland annat förnybar energi, energilagring, uppgradering av befintliga kraftnät, gas- och elsammankopplingar och utveckling av nya bränslen, såsom elektrobränslen. På efterfrågesidan kommer det att behövas investeringar på områdena industri, bostäder, tjänster och transport.

Tabell 1 | Ytterligare årliga investeringsbehov för klimat- och energipolitiken (i md euro)

Källa: Kommissionens avdelningar, utifrån uppgifter i tabell 7 i SWD(2021) 621 final. Ytterligare årliga investeringar beräknade som differensen mellan de genomsnittliga totala årliga investeringarna 2011–2020 och de genomsnittliga totala årliga investeringarna 2021–2030 (MIX-scenariot). Uppgifterna har avrundats.

Som angavs ovan kommer ytterligare investeringar också att behövas för att miljömålen i den gröna given ska uppnås, upp till 130 miljarder euro per år. De här målen rör bland annat skydd och återställande av den biologiska mångfalden och ekosystemen, övergång till en cirkulär ekonomi, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser samt förebyggande och begränsning av föroreningar. I tabellen nedan visas en uppdelning av de ytterligare investeringar som behövs för vart och ett av dessa mål, inbegripet forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Tabell 2 | Ytterligare årliga investeringsbehov för miljömål (i md euro)

Källa: Kommissionens avdelningar, utifrån uppgifter i tabell 1 i SWD(2020) 98 final. Uppgifterna har avrundats.

De erforderliga totala investeringsnivåerna kommer att förbli höga även efter 2030. Därför är det viktigt att det finns en politisk ram som uppmuntrar och möjliggör investeringar så att den investeringsnivå som behövs för den gröna omställningen kan bibehållas fram till 2050.

Klimatförändringarnas inverkan på vår ekonomi, inbegripet direkta fysiska effekter och deras konsekvenser i och utanför Europa, kommer att intensifieras och vi måste vara bättre förberedda. Detta kan exempelvis innebära störningar i den reguljära handeln och resandet, men också i den sociala och geopolitiska utvecklingen som kan stimuleras av klimatkrisen eller den gröna omställningen och det kan påverka vår ekonomi. I den nya EU-strategin för klimatanpassning 8 beskrivs åtgärder för att stärka Europas resiliens i det avseendet, från klimatsäkring av infrastrukturen till begränsningar av klimatförändringarnas inverkan på människors hälsa.

Den digitala omställningen kommer att bidra till de gröna målen, med synergier på många områden av den smarta cirkulära ekonomin. Användningen av innovativa digitala lösningar kan bidra till att uppnå hållbarhetsmål inom olika delar av ekonomin (t.ex. smarta byggnader, smarta och hållbara mobilitetssystem, digitala ”produktpass”, precisionsjordbruk). Digital teknik kan också stödja innovativa datalösningar som kan bidra till målen i den gröna given (t.ex. det gemensamma dataområdet för den europeiska gröna given och initiativet Destination Earth). Samtidigt bör den digitala sektorn främja användningen av teknik med lägre miljöavtryck och högre energi- och materialeffektivitet, exempelvis genom att främja teknisk spetskompetens genom energieffektiva halvledare.

2.2.Utnyttja möjligheterna med Europas digitala decennium

Covid-19-pandemin har skyndat på den digitala omställningen i samhället och ytterligare visat hur viktig den digitala tekniken är för Europas framtida ekonomiska tillväxt. Digitaliseringen håller på att förändra människors sätt att studera, arbeta och knyta kontakter med varandra. Samtidigt gör den det möjligt för företagare att starta företag och expandera oavsett var de bor. Den öppnar marknader och möjliggör investeringar över hela Europa och internationellt och skapar nya arbetstillfällen. Vi måste se till att alla kan delta aktivt i och dra nytta av denna omställning. En rättvis digital omställning har potential att öka innovationen och produktiviteten i EU:s ekonomi, genom att erbjuda nya möjligheter för människor och företag.

I den digitala kompassen 9 som kommissionen föreslår fastställs unionens digitala ambitioner för 2030. Ambitionerna omfattar fyra områden: utveckling av digital utbildning, digitala färdigheter och digital kompetens, säker och hållbar digital infrastruktur och konnektivitet, digital omställning av företag samt digitalisering av offentliga tjänster och utbildningssystem. Om dessa mål ska uppnås måste vi öka investeringarna i viktig digital teknik, bland annat cybersäkerhet, molntjänster, artificiell intelligens, dataområden, blockkedjeteknik och kvantteknik, halvledare men också i relevanta färdigheter. I ett förslag om en färdväg för det digitala decenniet 10 bekräftas 2030 års digitala mål och där beskrivs vägen för att nå dem.

I en uppskattning från 2020 beskrivs att unionens digitala omställning ska lyckas krävs ytterligare investeringarna på upp till cirka 125 miljarder euro per år 11 . Detta omfattar investeringar i digital infrastruktur, digitala färdigheter och avancerad teknik, men andra aspekter som digitala offentliga tjänster tas inte upp. I tabell 3 nedan visas det investeringsgapet fram till 2030 enligt en analys vid den tiden för varje område.

Tabell 3 | Ytterligare årliga investeringsbehov för den digitala omställningen (i md euro)

Källa: Kommissionens avdelningar, utifrån uppgifter i tabell 2 i SWD(2020) 98 final.  12 Uppgifterna har avrundats. 

Även om det mesta av investeringarna i den digitala omställningen kommer att komma från den privata sektorn, lär även offentliga insatser behövas för att locka till sig privata investeringar och bidra till att korrigera marknadsmisslyckanden. Programmet med politiska reformer på EU-nivå syftar till att skapa en digital inre marknad som skyddar användarnas grundläggande rättigheter, ger lika villkor för företag och gör det lättare för näringslivet att använda och sprida digital teknik, framför allt små och medelstora företag. Detta är målet för exempelvis EU:s strategi för cybersäkerhet 13 , den europeiska digitala identiteten 14 , handlingsplanen för demokratin i Europa 15 , förordningen om förbindelserna mellan plattformar och företag 16 och förordningen om geoblockering 17 . Kommissionen har också antagit övergripande och sektoriella strategier för att främja skapandet av en inre marknad för data. Den nyligen lanserade strukturerade dialogen om digital utbildning och digitala färdigheter syftar till att öka medlemsstaternas åtaganden och förbättra investeringar, reformer och resultat på detta område och att utgöra underlag för framtida EU-åtgärder.

EU strävar efter att bli en föregångare när det gäller att fastställa globala standarder som sätter människan i centrum för den digitala omställningen. Den digitala teknik och de digitala tjänster som människor använder måste vara förenliga med de gällande rättsliga ramarna och respektera de rättigheter och värden som kännetecknar unionen. Unionen har banat väg för regleringen av den digitala miljön, exempelvis genom rättsakten om digitala tjänster, rättsakten om digitala marknader 18 och mer nyligen om artificiell intelligens 19 , genom att föreslå ett direktiv om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete 20 och en förklaring om digitala rättigheter och principer 21 . Genom att gå i täten främjar EU också sina värderingar i övriga världen. EU har även en central roll i de förhandlingar som förs inom Världshandelsorganisationen för att fastställa den multilaterala internationella ramen för digital handel. 

2.3.Öka resiliensen och krisberedskapen

Den inre marknaden är vår främsta källa till resiliens, även om den senaste tidens händelser har visat att den inte är immun mot chocker. Även om ekonomin visade avsevärd resiliens under pandemin kämpar vissa företag, under återhämtningen, ändå för att hålla jämna steg med den ökande efterfrågan samtidigt som de bygger upp sina leveranskedjor igen och söker efter insatsvaror och tillgänglig och kvalificerad arbetskraft. Det pristryck som blir resultatet av detta har tillsammans med höga energipriser lett till högre inflation än väntat, vilket påverkar hushållens köpkraft.

De flesta leveranskedjor visade sig vara starka och anpassade sig till den helt nya chocken för ekonomin. Några industriekosystem har dock drabbats hårt av brister och försörjningsavbrott, med betydande effekt på ekonomin som helhet. Den uppdaterade industristrategin 22 har bidragit till att fastställa de områden där vi har strategiska beroenden 23 som behöver åtgärdas. I den andra rapporten om EU:s strategiska beroenden och kapacitet 24 fördjupas bedömningen av råvaror 25 av strategisk betydelse och kemikalier. Där bedöms också ytterligare områden, nämligen cybersäkerhet, programvara och solcellspaneler. Där bekräftas framstegen med att hantera de strategiska beroenden som identifierades i den första översynen och som gjorts tack vare internationella partnerskap, industriallianser, viktiga offentliga och privata investeringar och ändamålsenliga lagstiftningsförslag.

Diversifiering och öppenhet är viktiga beståndsdelar i en resilient europeisk ekonomi. Den aktuella geopolitiska instabiliteten och de allt snabbare klimatförändringarna visar att medlemsstater och regioner som i hög grad förlitar sig på en begränsad mängd ekonomiska verksamheter eller leverantörer är mer utsatta för chocker och mer begränsade i sin reaktionsförmåga 26 . För att stödja diversifiering och konkurrenskraft måste EU förbli öppet för handel, stärka det multilaterala handelssystemet och aktivt använda de politiska verktyg som finns, inbegripet frihandelsavtal och åtgärder som säkerställer att handeln inte snedvrids. EU:s trovärdighet och intressen är beroende av möjligheterna att förhandla och ingå avtal och att effektivt genomföra och verkställa dem. Samtidigt måste företagen diversifiera sina leveranskedjor för att hantera risker för priser, kvalitet och försörjning av råvaror. Konkurrenspolitiken och dess tillämpning spelar en mycket viktig roll i detta avseende.

Omställningen till grönare, mer digitala och mer resilienta ekonomier och affärsmodeller håller på att befästas i Europa. Viktiga investeringskanaler växer fram som kan främja Europas industriella ledarskap inom framtidens teknik. I 2022 års rapport om den inre marknaden 27 behandlas investeringsvolymerna för vissa produkter och viss teknik som spelar en viktig möjliggörande roll för de flesta industriella ekosystem och för konkurrenskraften för morgondagens industri. Det omfattar investeringsvolymer i råvaror, solcellspaneler, batterier, ren vätgas, grönt stål, cement, kemikalier, molntjänster och cybersäkerhetsprojekt. 

Industriallianser kan spela en viktig roll när det gäller att mobilisera aktörer och investeringar på strategiska områden, identifiera rättsliga hinder och stödjande faktorer och bygga upp lämplig projektplanering. Befintliga industriallianser har visat sig vara avgörande för att stärka den europeiska kapaciteten (t.ex. batterier), vilket visas i diagrammet nedan. De ger konkreta resultat genom att europeiska, nationella och privata reform- och investeringsprioriteringar anpassas till varandra.

Diagram 2 Industriallianser Källa: Kommissionens avdelningar, diagram 11 i SWD(2022) 40 final.

Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan bidra till att stimulera till offentliga och privata investeringar genom att stödja forskning, innovation och inledande industriell användning i hela unionen. Medlemsstaterna håller på att förbereda möjliga nya viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse inom molntjänster och väte, och ytterligare sådana om mikroelektronik, konnektivitet och hälsa, förutom de redan befintliga om batterier och det första projektet om mikroelektronik.

På området halvledare innehåller den nyligen föreslagna förordningen om halvledare 28 en omfattande mängd åtgärder som ska stärka EU:s försörjningstrygghet, resiliens och tekniska ledarskap. För att dessa mål ska uppnås kommer över 43 miljarder euro att mobiliseras i offentliga och privata investeringar, och åtgärder kommer att fastställas för att förebygga, förbereda för, förutse och snabbt reagera på framtida störningar i leveranskedjorna. Detta ska göras tillsammans med medlemsländerna och unionens internationella partner.

För att ytterligare stärka Europas tekniska försprång och stödja dess industriella bas måste EU och medlemsstaterna avsevärt öka investeringarna i den europeiska försvars- och rymdindustrin, inbegripet i cyberförsvar. Invasionen av Ukraina visar att om unionen ska kunna behålla sin förmåga att agera och ta ansvar för sin egen säkerhet måste den stärka sin resiliens och utveckla strategisk kapacitet, till exempel inom energi, försvar och cyberområdet. När det gäller cyberresiliens måste EU öka sin kollektiva beredskap, samordna sin omvärldsuppfattning och stärka sin kapacitet för operativt stöd, inbegripet genom den föreslagna gemensamma cyberenheten och en europeisk infrastruktur för säkerhetscentrum. Syftet med de nyligen antagna rymd- och försvarspaketen 29 är att fastställa konkreta åtgärder för att stödja unionens ambitioner inom rymd- och försvarspolitiken. De här initiativen kommer också att främja synergier mellan den civila industrin och försvarsindustrin i syfte att maximera spin off-effekter och korsbefruktning.

Fler riktade investeringar har mobiliserats för att stärka vår riskhanterings- och krishanteringsförmåga. I detta syfte inrättades EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera). Hera ska bidra till att förutse potentiella hälsokriser genom att samla in information och bygga upp nödvändig insatskapacitet. När en nödsituation uppstår kommer Hera att bidra till att säkerställa produktion och distribution av läkemedel, vacciner och medicinsk utrustning. Genom programmet EU för hälsa investerar unionen dessutom i åtgärder för att komplettera medlemsstaternas åtgärder när det gäller sjukdomsförebyggande, hälsofrämjande åtgärder, gränsöverskridande hälso- och sjukvårdssamarbete, resiliens inom hälso- och sjukvård och resurseffektivitet. Unionen investerar också i utvecklingen av rescEU:s strategiska insatskapacitetsreserv inom ramen för unionens civilskyddsmekanism för att förbättra vår beredskap inför framtida storskaliga kriser, inbegripet hälso- och katastrofscenarier med gränsöverskridande påverkan, till följd av klimatförändringarna och nya och framväxande hot.

Den senaste tidens utveckling har bekräftat vikten av en integrerad och välfungerande inre marknad för produkter, arbetstagare, tjänster och kapital, vilket är avgörande för vår resiliens. Det beräknas att ytterligare förbättringar av den inre marknaden för tillverkade varor kan generera vinster i form av högre BNP på 183–269 miljarder euro per år, medan en ytterligare integrering av tjänstemarknaderna kan leda till vinster i form av högre BNP på 297 miljarder euro per år. Enbart dessa ökningar skulle kunna öka den inre marknadens nytta från 8–9 % till ungefär 12 % i form av högre BNP 30 . I detta syfte främjar kommissionen aktivt undanröjandet av befintliga barriärer och omotiverade hinder, framför allt genom samordnat arbete och dialog med medlemsstaterna inom ramen för arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden 31 . Kommissionen arbetar också för att förhindra nya hinder, exempelvis genom de befintliga anmälningsmekanismerna, och vidtar vid behov tvångsåtgärder.

För att stärka den inre marknadens resiliens måste EU öka sin kapacitet att säkerställa försörjningstrygghet i händelse av en krissituation. Kommissionen arbetar på ett förslag till ett krisinstrument för den inre marknaden som ska garantera mer informationsutbyte, samordning och solidaritet när medlemsstaterna vidtar krisrelaterade åtgärder. Instrumentet kommer att inrätta en mekanism för krisberedskap och åtgärder genom vilket kommissionen kan hantera brist på kritiska produkter genom att påskynda tillgången på produkter (t.ex. standardisering och spridning av standarder, påskyndad bedömning av överensstämmelse) och stärka samarbetet inom offentlig upphandling.

3.Säkerställa en rättvis ekonomisk omställning för alla

Den gröna och den digitala ekonomiska omställningen kan bara lyckas om den är rättvis och inkluderande. Välfärdseffekterna av digitaliseringen och utfasningen av fossila bränslen kommer sannolikt att bli ojämnt fördelade. Eftersom låg- och medelinkomsthushåll ofta lägger en större andel av sin disponibla inkomst på livsmedel och grundläggande tjänster, såsom bostäder, energi och transporter, kommer de troligen att påverkas mer när kostnaden för utsläpp internaliseras, vilket driver upp priset på vissa ekonomiska verksamheter i förhållande till andra.

Omfördelning av arbetskraften inom och mellan sektorer kommer att kräva reformer och storskaliga investeringar i omskolning och kompetenshöjning. Den digitala omställningen kommer sannolikt att skapa nya sysselsättningsmöjligheter inom avancerad teknik, medan andra arbetstillfällen troligen kommer att bli helt eller delvis automatiserade. Nya former av arbetsorganisation skapar både möjligheter och utmaningar för beslutsfattarna, särskilt när det gäller att säkerställa bred tillgång till socialt skydd och arbetsvillkor av hög kvalitet. För att underlätta omstrukturering och anpassning bör medlemsstaterna följa precisa strategier, med fokus på de enskilda regioner och ekosystem som berörs. Strategin för heltäckande och samstämmiga politiska paket som anges i kommissionens rekommendation för effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder (Ease) kan ge vägledning i denna process.

Det kommer att krävas kraftfulla politiska åtgärder på alla nivåer om man på ett ändamålsenligt sätt ska kunna hantera de sociala och sammanhållningspolitiska utmaningar som vi står inför. På EU-nivå ger den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den tillhörande handlingsplanen 32 en sammanhållen ram för åtgärder, inbegripet tre ambitiösa överordnade EU-mål för 2030 på områdena sysselsättning, kompetens och fattigdomsbekämpning 33 . Medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna måste också delta och engagera relevanta aktörer på fältet, inbegripet arbetsmarknadsparterna och civilsamhället, i utformningen och genomförandet av en effektiv understödjande politik och kompletterande åtgärder. EU:s budget kommer även fortsättningsvis att ge stöd för att minska regionala och sociala skillnader, särskilt genom sammanhållningspolitiken. 

Utbildning och kompetens måste stå i centrum för våra politiska åtgärder, vilket framhölls i Portoförklaringen 34 . Befintliga system kommer att behöva anpassas för att stödja övergången till nya arbetstillfällen. I meddelandet om det europeiska området för utbildning 35 formuleras en gemensam vision om att förbättra tillgången till utbildning av god kvalitet och förse EU-medborgarna med rätt kunskaper och färdigheter för att de ska kunna dra nytta av den gröna och den digitala omställningen. Dessutom föreslås i handlingsplanen för digital utbildning en rad initiativ för att främja utvecklingen av ett digitalt utbildningsekosystem med ökad digital kompetens för den digitala omställningen.

Den europeiska kompetensagendan, inklusive kompetenspakten, ger en omfattande ram för framtida åtgärder och en uppsättning ambitiösa mål för att styra investeringar i vuxenutbildning över hela EU. Den omfattar särskilt förslag som rör yrkesutbildning, mikromeriter och individuella lärandekonton. För att kunna genomföra initiativen och uppfylla målen i kompetensagenden uppskattas att EU behöver offentliga och privata investeringar i kompetens på ytterligare omkring 48 miljarder euro per år 36 . NextGenerationEU och EU:s budget tillhandahåller betydande resurser som bidrar till att dessa behov kan tillgodoses 37 . 

Det kommer att krävas kompletterande åtgärder för att mildra fördelningseffekterna av de dubbla omställningarna. Åtgärderna måste utformas noggrant för att ge rätt incitament och stöd vid övergången till klimatneutralitet. På EU-nivå finns finansiering för politiska åtgärder från sammanhållningspolitiken, mekanismen för en rättvis omställning, faciliteten för återhämtning och resiliens och, längre fram, från den föreslagna sociala klimatfonden kopplad till införandet av handel med utsläppsrätter i byggnader och vägtransport. Genom att säkerställa en balanserad territoriell utveckling och skapa arbetstillfällen av god kvalitet för alla samtidigt som man vidtar åtgärder för att mildra de negativa effekterna för de mest utsatta, inbegripet dem som riskerar energifattigdom, och genom att stärka tillgången till socialt skydd, kan den ekonomiska omställningen bidra till att åtgärda den rådande socio-ekonomiska ojämlikheten, förbättra hälsan och främja jämlikhet. Om de dubbla omställningarna ska bli rättvisa krävs också åtgärder för att främja lämpliga arbetsvillkor, även vad gäller minimilöner 38 . 

4.Mobilisera samordnade åtgärder på alla nivåer

Om man ska klara av en så massiv omställning av den europeiska ekonomin måste det finnas en politisk ram till stöd för innovation och förändring. För att hantera utmaningarna i världen efter pandemin krävs innovativa produkter och tjänster men också nya affärsmodeller och en väl förberedd och anpassningsbar arbetskraft.

De investeringar som behövs för att slutföra de dubbla omställningarna och öka resiliensen måste främst komma från den privata sektorn. Därför behöver man fullt ut utnyttja de affärsmöjligheter som den inre marknaden erbjuder, starta och expandera företag och ta vara på kapitalmarknadsunionens potential att förbättra effektiviteten i fördelningen av medel i unionen. Medlemsstaterna har en viktig roll att spela när det gäller att undanröja hinder i samband med införlivande, genomförande och tillämpning av EU-lagstiftningen, långdragna och komplexa administrativa förfaranden, rättslig osäkerhet, splittring, komplexa skattesystem och ett svagt affärsklimat. Övergripande politik, såsom beskattnings-, handels- och konkurrenspolitik, stöder också unionens gynnsamma företagsklimat och bidrar till att locka till sig investeringar.

En stark och effektiv kapitalmarknadsunion och bankunion behövs för att mobilisera det flöde av privata medel som krävs för att stödja de dubbla omställningarna 39 . Omfattningen av de investeringar som behövs för återhämtningen och de dubbla omställningarna kan endast uppnås med en stark och konkurrenskraftig banksektor och välfungerande, djupa och integrerade kapitalmarknader. De stöder de dubbla omställningarna genom att göra företag, inklusive små och medelstora företag, mer synliga för investerare, och genom att stödja tillträdet till offentliga marknader och uppmuntra till långsiktigare finansiering med eget kapital, även genom InvestEU. Tillgången till finansiering för företag i allmänhet och små och medelstora företag i synnerhet kan förbättras genom att bankunionen fullbordas och kapitalmarknaderna utvecklas så att finansieringskällorna diversifieras, men också genom att hinder avlägsnas för finansiella tjänster som tillhandahålls över gränserna. För att kunna dra nytta av de integrerade kapitalmarknaderna är det viktigt att fullborda kapitalmarknadsunionen genom att snabbt anta och genomföra de åtgärder som kommissionen lade fram förra året och de kommande förslagen som ska presenteras i år. Kommissionen avser särskilt att lägga fram förslag för att minska byråkratin för företag som vill anskaffa medel på EU:s offentliga marknader och för att harmonisera vissa aspekter av regelverken och förfaranden vad gäller insolvens.

En ram för hållbar finansiering kommer att öka de privata investeringarna i hållbara ekonomiska verksamheter, företag och projekt. I den nya strategin för hållbar finansiering 40 förtecknas ett antal åtgärder som ska säkerställa att det finansiella systemet fullt ut stöder övergången till hållbarhet. Den bygger i hög grad på EU-taxonomin 41 , som ger företag, investerare och politiska beslutsfattare kriterier för vilka ekonomiska verksamheter som väsentligen bidrar till klimat- och miljömålen, inbegripet omställningsverksamhet. Den omfattar också åtgärder för att främja insyn i hållbara investeringar, stärka icke-professionella investerare och små och medelstora företag och bättre integrera hållbarhetsrisker i det finansiella systemet. Dessutom har Europeiska centralbanken, efter sin strategiöversyn, tagit fram en ambitiös färdplan för hur klimatförändringsaspekter ska integreras i arbetet. För att finansiera hållbara projekt genom faciliteten för återhämtning och resiliens emitterar kommissionen gröna obligationer inom ramen för NextGenerationEU, vilket ytterligare stärker marknaden för hållbar finansiering. 

Även om privata medel kommer att stå för den största delen av investeringarna kan offentliga insatser i vissa fall behövas för att skapa rätt incitament och undanröja hinder för innovation. Koldioxidprissättning via EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och miljöskatter är avgörande för att sända rätt prissignaler till hushåll och företag. Lagstiftning kan också skapa lika villkor (t.ex. förslaget till batteriförordning). Standarder kan främja transparens och minska marknadsriskerna samtidigt som politiken för immateriella rättigheter skyddar innovation och stöder investeringar 42 . 

Offentliga investeringar kan bli en katalysator för privata investeringar. Det kan särskilt bli fallet om små och medelstora företags tillgång till finansiering och riskkapital förbättras och de vägleds och lockas till privata investeringar. Det gäller också om riskerna i innovativa projekt minskas, marknadsmisslyckande övervinns och närmare förbindelser mellan forskningsinstitut och näringslivet främjas. Exempelvis inom produktionen av mikroprocessorer finns det höga inträdeshinder och betydande fasta kostnader. Det kan motivera införandet av offentligt stöd på kritiska områden som omfattas av kraftfulla skyddsåtgärder. Det offentliga stödet måste dock vara välriktat mot projekt med ett tydligt mervärde så att man undviker att privata investeringar trängs ut men sunda offentliga finanser bevaras.

EU:s konkurrenspolitik är viktig i detta avseende och även när det gäller att upprätthålla lika villkor och stödja företag så att de kan förnya sig och växa. Bibehållen konkurrens bidrar till våra företags resiliens och konkurrenskraft på de globala marknaderna. Under pandemin gav de tillfälliga statsstödsreglerna den flexibilitet som medlemsstaterna behövde för att stödja ekonomin under dessa svåra tider. De nya riktlinjerna för statligt stöd till klimat, energi och miljö syftar till att hjälpa medlemsstaterna att uppnå målen i den gröna given. Dessutom genomför kommissionen en helt ny översyn av konkurrensreglerna för att säkerställa att de är ändamålsenliga. I samband med detta uppdaterade kommissionen riktlinjerna för offentlig finansiering av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse 43 . För att stimulera till innovation och risktagande 44 förtydligades i de omarbetade riktlinjerna för riskfinansiering de regler enligt vilka medlemsstaterna kan stödja tillgången till finansiering för nystartade företag, små och medelstora företag och företag med medelhög kapitalisering 45 . 

Offentliga investeringar måste gå hand i hand med behovet att skydda de offentliga finansernas hållbarhet. Detta är särskilt relevant mot bakgrund av behovet att säkerställa en hållbar skuldsättning genom en successiv och högkvalitativ finanspolitisk anpassning och ekonomisk tillväxt. Att främja investeringar och reformer bör vara en integrerad del av en trovärdig finanspolitisk strategi på medellång sikt som säkerställer finanspolitisk hållbarhet. I detta sammanhang kommer det att vara viktigt att främja samstämmighet mellan finans-, investerings- och reformpolitiken i medlemsstaterna och på EU-nivå. Dessa frågor diskuteras som en del av den pågående översynen av EU:s ekonomiska styrning.

Att stödja återhämtningen och den ekonomiska omställningen av EU:s ekonomi i linje med den gröna och den digitala omställningen är också ett viktigt mål i unionens handelspolitik. Samtidigt som man öppnar tillgång till marknaderna måste handelspolitiken skydda EU:s företag och invånare från illojala handelsmetoder, bland annat med hjälp av handelspolitiska skyddsinstrument och andra innovativa instrument, såsom instrumentet mot tvång.

EU:s investeringar har en viktig signaleffekt. EU:s budget tillsammans med det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, där faciliteten för återhämtning och resiliens är själva kärnan, uppgår till 2 018 biljoner euro, en avsevärd kraft till stöd för långsiktig tillväxt 46 . Genom diskussionerna om de nationella planerna har faciliteten för återhämtning och resiliens varit avgörande när det gäller att anpassa EU:s och de respektive medlemsstaternas prioriteringar av reformer och investeringar till de gemensamma målen. NextGenerationEU kommer att bidra till att mildra pandemins effekter och samtidigt stödja omställningen av ekonomin och den gröna och den digitala omställningen. Att låna till NextGenerationEU stärker samtidigt eurons internationella roll och EU:s kapitalmarknader.

Faciliteten för återhämtning och resiliens ger incitament till reformer och stöd till finansiering av de prioriterade områdena i den gröna och den digitala omställningen fram till 2026. Enligt RRF-förordningen 47 krävs att alla medlemsstater avsätter minst 37 % av återhämtnings- och resiliensplanernas totala anslag till klimatmål och 20 % till digitaliseringsmål. Förutom gröna och digitala investeringar ger faciliteten också ett avgörande stöd till socialpolitiken, för att främja tillväxt för alla, social och territoriell sammanhållning, stöd till hälso- och sjukvård och politik för nästa generation. I diagrammet nedan visas anslagen till var och en av de sex pelarna i faciliteten för återhämtning och resiliens. Medlemsstaternas reformåtagande är unikt för utformningen av faciliteten för återhämtning och resiliens och reformerna utgör nästan en tredjedel av alla åtgärder som ingår i medlemsstaternas planer. De är viktiga för att skapa de rätta ramvillkoren för att möjliggöra investeringar och generera snabbare och större effekter, inbegripet gränsöverskridande tillväxteffekter. För närvarande finns fortfarande stora belopp av lån från faciliteten för återhämtning och resiliens tillgängliga, vilket ger möjlighet till ytterligare stöd för medlemsstater som vill utnyttja dem.

Diagram 3: Andel av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens som bidrar till varje politisk pelare 48

Källa: Kommissionens avdelningar. Beloppen avser de 22 återhämtnings- och resiliensplanerna som antogs 2021.

Förklaring: Delarna med mörkare färger i kolumnerna står för åtgärder som har märkts och tilldelats pelaren som primära politikområden, medan de ljusare delarna står för åtgärder som märkts som sekundära politikområden.

EU:s långtidsbudget för 2021–2027 och andra instrument ger betydande stöd till omställningen. Som anges i investeringsplanen för den europeiska gröna given 49 avser unionen att mobilisera minst 1 biljon euro under de kommande tio åren för att stödja hållbara investeringar genom EU-budgeten och tillhörande instrument. I detta belopp tas hänsyn till den offentliga och privata finansiering som erhålls genom att EU:s budgetgaranti mobiliseras inom ramen för InvestEU-programmet. 30 % av budgeten för 2021–2027 kommer att gå till den gröna omställningen, exempelvis genom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken men också genom specifika program som Life-programmet, mekanismen för en rättvis omställning och innovations- och moderniseringsfonderna. InvestEU-programmet stöder investeringar i digital infrastruktur, digital teknik och digitala färdigheter, framför allt genom politikområdet forskning, innovation och digitalisering. Den digitala omställningen kommer dessutom att stödjas av olika EU-fonder, bland annat genom sammanhållningspolitiken, Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

5.Slutsatser

De globala utmaningarna som Europa står inför utgör en möjlighet att förnya vår beslutsamhet och vårt engagemang för den ekonomiska omställningen, och att förstärka samarbetet med våra internationella partner. Omställningen av EU:s ekonomi äger rum mot bakgrund av geopolitisk instabilitet och växande globala utmaningar, såsom covid-19-pandemin, invasionen av Ukraina, klimatkrisen och de stigande energipriserna. Denna utveckling framhäver behovet av att fördubbla satsningarna inom den gröna och digitala omställningen på ett inkluderande sätt, och att öka vår resiliens och krisberedskap. Den inre marknaden är unionens främsta källa till resiliens och kommer att vara avgörande för att uppnå de här målen och absorbera eventuella chocker.

Det råder starkt samförstånd om vad vi vill uppnå. Om vi ska nå dit krävs investeringar och reformer i alla medlemsstater. Investeringarna – som måste ökas avsevärt – bör åtföljas av ambitiösa reformer som kan generera de avsedda resultaten, både i finansiellt avseende och vad gäller de bredare samhälleliga målen. Investeringar och reformer är lika viktiga och måste anpassas fullt ut till varandra och samordnas på EU-nivå. Endast då kan de bli ömsesidigt förstärkande, förhindra skillnader mellan medlemsstaterna och stärka den inre marknaden.

Myndigheter på regional och nationell nivå och på EU-nivå bör fokusera på att skapa ett investeringsvänligt företagsklimat, öka de privata investeringarna med riktat finansiellt stöd och främja de offentliga investeringarna samtidigt som sunda offentliga finanser bevaras. Eftersom den privata sektorn kommer att stå för den största delen av investeringarna är det viktigt att det finns förutsättningar för att effektivt kanalisera privat finansiering till ekonomisk verksamhet som bidrar till utfasningen av fossila bränslen, digitaliseringen och ekonomiernas resiliens. Offentliga investeringar och reformer bidrar på ett positivt sätt till en hållbar skuldsättning – om de är av hög kvalitet och stödjer tillväxt. Framgångsrika strategier för skuldminskning bör inriktas på budgetkonsolidering och de offentliga finansernas kvalitet och sammansättning och bör främja tillväxt. Den pågående översynen av den europeiska ramen för ekonomisk styrning ger en möjlighet att effektivisera EU:s statsfinansiella regler och säkerställa att de är lämpliga när det gäller att stimulera medlemsstaternas investerings- och reformpolitik, i linje med våra gemensamma prioriteringar, samtidigt som sunda offentliga finanser garanteras. I detta sammanhang kommer det att vara viktigt att säkerställa samstämmighet mellan budgetövervakning och samordning av den ekonomiska politiken, att anpassa investerings- och reformpolitiken i medlemsstaterna men också de nationella målen och EU-målen till varandra.

För att skydda invånarnas välstånd och välbefinnande måste EU genomföra en rättvis och inkluderande omställning till en grönare och mer digital framtid och samtidigt stärka den socioekonomiska resiliensen i en instabil värld. Samordnade och kompletterande åtgärder, även mellan den nationella budgetpolitiken och EU-budgeten, kommer att få större effekt och främja investeringar på områden av strategisk betydelse och med en stark gränsöverskridande komponent som kan ge ett europeiskt mervärde. De ambitiösa målen som vi har satt upp kan endast nås med uthålliga insatser som omfattar alla aktörer på europeisk, nationell och regional nivå. Om vi ska nå våra gemensamma mål krävs en långsiktig vision, en samordnad strategi och grundlig reflektion för att identifiera konkreta prioriteringar som är gemensamma för EU och dess medlemsstater, och även på global nivå. Myndigheter på EU-nivå och i medlemsstaterna måste samarbeta på ett konsekvent sätt med privata industriaktörer inom alla sektorer för att främja konkurrenskraftig hållbarhet.

(1)

     Förslag till rådets rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet, COM(2021) 801 final.

(2)

   Meddelande från kommissionen: Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final. Se också Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2020 och Europeiska rådets slutsatser av den 11 december 2020.

(3)

     Dessutom har unionen åtagit sig att senast 2050 uppnå klimatneutralitet. Se förordning 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(4)

   Meddelande från kommissionen: 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet, COM(2021) 550 final.

(5)

     Exempelvis följande meddelanden: EU:s markstrategi för 2030, (COM(2021) 699 final), Ny EU-skogsstrategi för 2030 (COM(2021) 572 final), EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 (COM(2020) 380 final), En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin, COM(2020) 98 final och Vägen till en frisk planet för alla – EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark, COM(2021) 400 final.

(6)

     Meddelande från kommissionen: EU:s ekonomi efter covid-19: Konsekvenser för den ekonomiska styrningen, COM(2021) 662 final, s.17.

(7)

     I dessa uppskattningar ingår investeringar i kraftnät, kraftverk, industripannor och produktion och distribution av nya bränslen, investeringar i isolering av byggnader, energirenovering och transportrelaterad infrastruktur såsom laddnings- och tankstationer. De omfattar dock inte investeringar i järnvägs-, väg-, flygplats- och hamninfrastruktur, inte heller framtida klimatanpassningsbehov som investeringar för att göra befintliga tillgångar mer resilienta mot klimatförändringar eller ökade kostnader för extrema väderhändelser som blir allt vanligare. Se SWD(2020) 98 final, s. 17. Se COM(2020) 789 final och SWD(2020) 331 final för uppskattningar av investeringsgapet när det gäller transportinfrastruktur.

(8)

     Meddelande från kommissionen: Att bygga upp ett klimatresilient Europa – Den nya EU-strategin för klimatanpassning, COM(2021) 82 final.

(9)

     Meddelande från kommissionen: Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet, COM(2021) 118 final.

(10)

     Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av 2030-policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet”, COM(2021) 574.

(11)

     COM(2021) 662 final, s. 17.

(12)

     Kommissionen håller på att se över uppgifterna.

(13)

     Gemensamt meddelande EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium, JOIN(2020) 18 final.

(14)

     Förslag till förordning om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 vad gäller inrättandet av en ram för europeisk digital identitet, COM(2021) 281 final.

(15)

     Meddelande från kommissionen: EU:s handlingsplan för demokrati, COM(2020) 790 final.

(16)

     Förordning 2019/1150 om främjande av rättvisa villkor och transparens för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster (EUT L 186, 11.7.2019, s. 57).

(17)

     Förordning 2018/302 om åtgärder mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på grund av kunders nationalitet, bosättningsort eller etableringsort på den inre marknaden (EUT L 60I, 2.3.2018, s. 1).

(18)

   Förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster), COM(2020) 825 final och förslag till förordning om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader), COM(2020) 842 final.

(19)

     Meddelande från kommissionen om strategi för digitalisering av finanssektorn, COM(2020) 591 final. Meddelande från kommissionen: En EU-strategi för data, COM(2020) 66 final. Meddelande från kommissionen: Främjande av en europeisk strategi för artificiell intelligens, COM(2021) 205.

(20)

     Förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete, COM(2021)762 final.

(21)

     Meddelande från kommissionen om upprättandet av en europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet, COM(2022) 27 final.

(22)

     Meddelande från kommissionen: Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, COM(2021) 350 final.

(23)

     Dessa områden omfattar exempelvis aktiva farmaceutiska substanser och andra hälsorelaterade produkter.

(24)

     SWD ”Strategic dependencies and capacities: second stage of in-depth reviews” (ej översatt till svenska), SWD(2022) 41 final.

(25)

     Som en del i handlingsplanen för råvaror av avgörande betydelse skyndar kommissionen på arbetet med medlemsstaterna för att hantera strategiska beroenden för EU:s råvaruförsörjning genom a) diversifierad anskaffning utanför unionen (t.ex. partnerskap med Kanada), b) återvinning och c) hållbar utvinning och bearbetning av råvaror i EU. Kommissionen kartlägger hur man för den gröna och den digitala omställningen kan anpassa denna strategi efter de olika råvarorna av avgörande betydelse (t.ex. de råvaror som behövs för batterier, solpaneler, halvledare och väte).

(26)

     Meddelande från kommissionen: Strategisk framsynsrapport 2021: EU:s handlingsförmåga och handlingsfrihet, COM(2021) 750 final.

(27)

 Årlig rapport om den inre marknaden 2022, SWD(2022) 40 final.

(28)

     Förslag till en förordning om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem (förordning om halvledare), COM(2022) 46 final.

(29)

     För rymdpaketet se särskilt Gemensamt meddelande om en EU-strategi för rymdtrafikledning och en EU-insats för en global utmaning, JOIN(2022) 4 final, och förslag till europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027, COM(2022) 57 final. För försvarspaketet se särskilt meddelandena Kommissionens bidrag till det europeiska försvaret, COM(2022) 60 final och Färdplan för kritisk teknik för säkerhet och försvar, COM(2022) 61 final.

(30)

     Meddelande från kommissionen: Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna, COM(2020) 94 final.

(31)

     Meddelande från kommissionen: Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden, COM(2020) 93 final.

(32)

     Meddelande från kommissionen: Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, COM(2021) 102 final.

(33)

     Minst 78 % av alla 20–64-åringar ska senast 2030 ha ett arbete, minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år och antalet personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning ska minska med minst 15 miljoner fram till 2030.

(34)

     Se https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2021/05/08/the-porto-declaration/

(35)

     Meddelande från kommissionen om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025, COM(2020) 625 final.

(36)

     Meddelande från kommissionen: Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, COM(2020) 274 final. s. 20.

(37)

     Detta omfattar bland annat sammanhållningspolitiska medel inom ramen för Europeiska socialfonden+ och Europeiska regionala utvecklingsfonden, Erasmus+, Horisont Europa, det särskilda programmet för ett digitalt Europa, InvestEU, Fonden för en rättvis omställning, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och moderniseringsfonden.

(38)

     I detta sammanhang ger kommissionens förslag till direktiv om minimilöner ett ramverk för att säkerställa att arbetstagare i unionen skyddas genom tillräckliga minimilöner som gör det möjligt att ha en rimlig levnadsstandard var man än arbetar.

(39)

     Meddelande från kommissionen: En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan, COM(2020) 590 final.

(40)

     Meddelande från kommissionen: Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi, COM(2021) 390 final.

(41)

     Mer information finns i https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu-taxonomy-sustainable-activities_sv .

(42)

     Meddelande från kommissionen: En EU-strategi för standardisering – Globala standarder för en resilient, grön och digital inre marknad i EU, COM(2022) 31.

(43)

     Meddelande från kommissionen: Kriterier vid bedömningen av förenligheten med den inre marknaden hos statligt stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, EUT C 528, 30.12.2021, s. 10.

(44)

     Europeiska investeringsbanken har också pekat på behovet av att stimulera privata investeringar genom riskdelningsinstrument för att mildra den rådande makroekonomiska osäkerheten. Se Europeiska investeringsbanken, Investment Report 2021/2022: Recovery as a springboard for change, 2022, s.124.

(45)

     Meddelande från kommissionen: Riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (EUT C 508, 16.12.2021, s. 1). 

(46)

     Detta belopp består av .1 211 biljoner euro (långtidsbudget) och 806,9 miljarder euro (NextGenerationEU). Majoriteten av medlen från NextGenerationEU kommer att användas genom faciliteten för återhämtning och resiliens (723,8 miljarder euro), som ger stöd i form av bidrag (338 miljarder euro) och lån (385,8 miljarder euro). Mer information finns i https://ec.europa.eu/info/strategy/eu-budget/long-term-eu-budget/2021-2027/whats-new_sv .

(47)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(48)

De sex politiska pelarna anges i artikel 3 i förordningen.

(49)

   Meddelande från kommissionen: Investeringsplanen inom den gröna given, COM(2020) 21 final.