Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

(COM(2022) 707 final – 2022/0413(CNS))

(2023/C 184/10)

Föredragande: Petru Sorin DANDEA

Medföredragande: Benjamin RIZZO

Remiss	Rådet, 7.2.2023
Rättslig grund	Artiklarna 113, 115 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	2.3.2023
Antagande vid plenarsessionen	22.3.2023
Plenarsession nr	577
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	208/0/5

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens förslag till direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (”DAC 8”), som utgör ett viktigt steg framåt när det gäller att förbättra och komplettera det nuvarande direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (”DAC”).

1.2

EESK bedömer att de föreslagna förbättringarna av DAC är effektiva vad gäller att avskräcka innehavare av kryptotillgångar från att inte följa finanspolitiska regler, vilket stärker kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, i linje med flera tidigare initiativ från kommissionen.

1.3

EESK anser att kommissionens initiativ är helt förenligt med principen om rättvis och effektiv beskattning, som är en hörnsten i den europeiska sociala marknadsekonomin, med syftet att se till att alla bidrar med sin beskärda del och behandlas lika och proportionellt, oavsett vilken typ av tillgångar som innehas.

1.4

EESK konstaterar att en global insats för att reglera kryptotillgångar och deras användning är avgörande för att man ska lyckas ta itu med de växande globala problemen med och konsekvenserna av dessa tillgångar. Det pågående arbetet inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G20 med att nå en global överenskommelse om kryptovalutornas transparens är av största vikt i detta sammanhang, och EESK uppmuntrar kommissionen att spela en aktiv roll på den internationella arenan.

1.5

EESK sätter värde på att en bättre och effektivare beskattning av kryptotillgångar kommer att bidra till att öka skattetäckningen och stärka de nationella budgetarna, vilket gör att ytterligare medel kan avsättas för det allmänna bästa och kommissionens investeringsprioriteringar (grön omställning och digitalisering).

1.6

EESK menar att rapporteringssystemet med skatteregistreringsnummer (TIN-nummer) är den effektivaste efterlevnadsmetoden när det gäller att säkerställa de nya reglernas effektivitet. Kommittén stöder därför helhjärtat kommissionens förslag om TIN-nummer, då det bidrar till att förhindra eventuella misstag och därmed förbättrar systemets rättsliga säkerhet och förutsägbarhet.

1.7

EESK anser att rapporteringsskyldigheterna inte bör begränsas till enbart utbyten och överföringar av kryptotillgångar. Av transparens- och säkerhetsskäl bör de – åtminstone i den inledande fasen – i stället utökas till att omfatta det totala innehavet av kryptotillgångar, även om det fortfarande står klart att endast faktiska vinster bör beskattas.

1.8

EESK framhåller behovet av effektiva och proportionella sanktioner, där medlemsstaterna själva får fastställa de faktiska sanktionsbeloppen. EESK rekommenderar också att kommissionen, efter att direktivet genomförts, rapporterar om de sanktionssystem som medlemsstaterna infört och vid behov ger vägledning om eventuella ändringar.

1.9

EESK hoppas att man med sanktionerna och efterlevnadsåtgärderna kommer att kunna skapa en god balans mellan å ena sidan reglernas effektivitet och en lämplig avskräckande effekt och å andra sidan proportionalitet. Proportionaliteten skulle exempelvis kunna säkerställas genom att vederbörlig hänsyn tas till hur många transaktioner som är kopplade till de överträdelser som ett visst företag gjort sig skyldigt till.

1.10

EESK betonar att de särskilda bestämmelserna och skyddsåtgärderna i fråga om dataskydd i förslaget till direktiv, vilka ligger i linje med bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, bör tillämpas och respekteras fullt ut i enlighet med höga standarder, så att ett fullständigt skydd av de grundläggande rättigheterna säkras för de personer vars uppgifter kommer att samlas in, utbytas och lagras.

1.11

EESK rekommenderar att kommissionen i sitt förslag inkluderar regler som syftar till att stärka samarbetet mellan de skatteförvaltningar som redan omfattas av den nuvarande texten och de myndigheter som ansvarar för att bekämpa penningtvätt och finansiering av olaglig verksamhet och terrorism. I detta sammanhang upprepar kommittén att de offentliga myndigheterna – i detta fall skatteförvaltningarna – behöver ha tillräckligt med resurser i form av såväl kvalificerad personal som avancerad digital teknik och höga digitala standarder.

2.   Kommissionens förslag

2.1

Syftet med kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU (1) om administrativt samarbete i fråga om beskattning (”DAC 8”) (2) är att uppdatera det nuvarande DAC så att rapporteringen och utbytet av upplysningar mellan skatteförvaltningarna omfattar även inkomst och intäkter från kryptotillgångar som förvärvats av användare bosatta i EU. Skatteförvaltningarna saknar för närvarande de uppgifter som krävs för att övervaka intäkter som förvärvats genom kryptotillgångar, som man lätt köper och säljer över gränserna.

2.2

Lagstiftningsinitiativet syftar till att införa större skattetransparens i fråga om kryptotillgångar genom särskilda bestämmelser om rapportering och utbyte av upplysningar för direkta skatteändamål. I förslaget förtydligas också de befintliga tillämpliga bestämmelserna för att förhindra kryphål och stärka den rättsliga ramen.

2.3

DAC 8 är i överensstämmelse med definitionerna i förordningen om marknader för kryptotillgångar (3), som i sig inte utgör någon grund för skatteförvaltningarnas insamling och utbyte av de upplysningar som krävs för att beskatta inkomst från kryptotillgångar. DAC 8 bygger dock på erfarenheterna från denna förordning och är bundet till det auktorisationskrav som redan införts genom den, vilket innebär att ytterligare administrativa bördor för tjänsteleverantörer av kryptotillgångar undviks.

2.4

Förslaget är förenligt med OECD:s nyligen godkända regelverk för rapportering av kryptotillgångar (4) och med ändringarna av OECD:s gemensamma rapporteringsstandard. Sådana standarder har också fått stöd av G20. Under kommissionens samråd uttryckte de flesta medlemsstater sitt stöd för en anpassning av tillämpningsområdet för EU:s rättsliga ram till det arbete som gjorts inom OECD.

2.5

I syfte att förbättra medlemsstaternas förmåga att upptäcka och bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt kommer alla rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar, oavsett storlek eller plats för verksamheten, att behöva rapportera transaktioner gjorda av kunder som är bosatta i EU. Både nationella och gränsöverskridande transaktioner omfattas. I vissa fall kommer rapporteringsskyldigheterna också att omfatta icke-fungibla token (NFT). Bilaga VI innehåller närmare bestämmelser om de skyldigheter som rapporteringsskyldiga tjänsteleverantörer av kryptotillgångar ska uppfylla.

2.6

Rapporteringspliktiga transaktioner inbegriper bytestransaktioner och överföringar av rapporteringspliktiga kryptotillgångar. Både nationella och gränsöverskridande transaktioner omfattas av förslaget och aggregeras per typ av rapporteringspliktig kryptotillgång.

2.7

Finansinstitut ska rapportera om e-pengar och centralbankers digitala valutor, samtidigt som omfattningen av det automatiska utbytet av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor för fysiska personer med stor nettoförmögenhet utökas. Det handlar om fysiska personer med minst 1 000 000 euro i finansiell eller investeringsbar förmögenhet eller förvaltade tillgångar. Medlemsstaterna ska utbyta upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor som utfärdats, ändrats eller förnyats mellan den 1 januari 2020 och den 31 december 2025.

2.8

Förslaget kommer inte att begränsa medlemsstaternas möjlighet att utforma sina efterlevnadssystem. En gemensam miniminivå för sanktioner kommer dock att fastställas och verkställas för de allvarligaste fallen av bristande efterlevnad, till exempel total avsaknad av rapportering trots administrativa påminnelser.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK välkomnar och stöder kommissionens förslag till DAC 8, eftersom det utgör ett viktigt steg framåt när det gäller att förbättra och komplettera DAC i enlighet med rekommendationerna från revisionsrätten, som påpekat följande: ”Om en skattebetalare innehar pengar i elektroniska kryptovalutor är plattformen eller en annan elektronisk leverantör som tillhandahåller portföljtjänster till sådana kunder inte skyldig att deklarera sådana belopp eller vinster till skatteförvaltningarna. Därför är pengar som innehas i sådana elektroniska instrument i stort sett obeskattade.” (5)

3.2

EESK bedömer att de föreslagna förbättringarna av DAC utgör ett effektivt verktyg vad gäller att avskräcka innehavare av kryptotillgångar från att inte följa finanspolitiska regler, vilket stärker kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteflykt, i linje med flera initiativ som kommissionen tagit på senare år.

3.3

EESK lovordar det breda och konkreta samråd som kommissionen genomfört om det aktuella förslaget, med alla intressenter och med en mer specifik målgrupp med aktörer inom branschen, som kommissionen rådfrågat separat. Medlemsstaterna fick också möjlighet att uttrycka sin ståndpunkt, varvid de uppmuntrade kommissionen att i sitt arbete nära följa OECD:s pågående arbete. Samråden gjorde lagstiftningsprocessen öppnare och mer meningsfull, trots att förslaget är mycket tekniskt.

3.4

EESK understryker att en global insats för att reglera kryptotillgångar och deras användning är nödvändig om man ska lyckas ta itu med de växande globala problemen med och konsekvenserna av dessa tillgångar. I detta sammanhang är det pågående arbetet och de pågående förhandlingarna inom OECD och G20 vad gäller att nå en global överenskommelse om kryptovalutornas transparens av största vikt, och EESK uppmuntrar kommissionen att spela en ledande roll på den internationella arenan.

3.5

EESK anser att kommissionens initiativ är helt i linje med principen om rättvis och effektiv beskattning, som är en hörnsten i den europeiska sociala marknadsekonomin, med syftet att se till att alla bidrar med sin beskärda del och behandlas lika och proportionellt, oavsett vilken typ av tillgångar som innehas eller vilken betalningsform som godtas.

3.6

EESK sätter värde på att en bättre och effektivare beskattning av kryptotillgångar kommer att bidra till att öka skattetäckningen och stärka de nationella budgetarna, vilket gör att ytterligare medel kan avsättas för det allmänna bästa och kommissionens investeringsprioriteringar (grön omställning och digitalisering).

3.7

EESK håller helt och hållet med kommissionen om att mer transparens kommer att minska skillnaderna och den nuvarande omotiverade differentieringen i den rättsliga ramen och behandlingen, som innebär att användare av kryptotillgångar har ”en fördel framför dem som inte investerar i kryptotillgångar”, vilket undergräver såväl ”målet för rättvis beskattning” som den inre marknadens rätta funktion och verkligt lika villkor.

3.8

EESK stöder att man som rättslig grund för förslaget använder både artikel 113 i EUF-fördraget (eftersom de upplysningar som utbyts också skulle kunna användas för mervärdesskatteändamål) och artikel 115 i EUF-fördraget. Tillnärmning av nationell lagstiftning som inverkar på den inre marknadens funktion, som förankras i artikel 115, är faktiskt relevant i detta fall, med tanke på att kryptotillgångar kan användas för flera ändamål. Skillnader i såväl den allmänna rättsliga ramen som efterlevnadsverktygen bör följaktligen undvikas på hela den inre marknaden, eftersom de kan ha en negativ inverkan på konsolideringen av den.

4.   Särskilda kommentarer

4.1

EESK uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att i det nuvarande förslaget inkludera rapporteringsskyldigheter för fysiska personer med kryptotillgångar. Det skulle med säkerhet öka förslagets effektivitet och tillämpningsområde.

4.2

EESK menar att ett rapporteringssystem med TIN-nummer är den effektivaste efterlevnadsmetoden när det gäller att säkerställa de nya reglernas effektivitet. Kommittén stöder därför helhjärtat kommissionens förslag om TIN-nummer, då det bidrar till att öka förslagets effektivitet, med tanke på att TIN-nummer, som unika identifieringskoder, gör att misstag kan förhindras och därmed att systemets rättsliga säkerhet och förutsägbarhet förbättras.

4.3

EESK noterar att de flesta medlemsstater redan har lagstiftning om eller åtminstone administrativa riktlinjer för beskattning av inkomst som förvärvats genom investeringar i kryptotillgångar, men de behöriga myndigheterna saknar ofta de uppgifter som krävs för att omsätta detta i praktiken. Således kan rättslig säkerhet och klarhet endast säkerställas genom att man tar itu med nationella brister med hjälp av ett lagstiftningsinitiativ på EU-nivå som syftar till att främja ett effektivt och ändamålsenligt samarbete mellan skatteförvaltningarna.

4.4

EESK anser att rapporteringsskyldigheterna inte bör begränsas till enbart utbyten och överföringar av kryptotillgångar. Av transparens- och säkerhetsskäl bör de – åtminstone i denna inledande fas – i stället utökas till att omfatta det totala innehavet av kryptotillgångar, även om det fortfarande står klart att endast faktiska vinster bör beskattas.

4.5

EESK framhåller behovet av effektiva och proportionella sanktioner, där medlemsstaterna själva får fastställa de faktiska sanktionsbeloppen. Minimitrösklar tycks kunna öka effektiviteten hos de nya reglerna om beskattning av kryptovalutor. EESK hoppas att man med sanktionerna och efterlevnadsåtgärderna kommer att kunna skapa en god balans mellan å ena sidan reglernas effektivitet och en lämplig avskräckande effekt och å andra sidan proportionalitet. Proportionaliteten skulle exempelvis kunna säkerställas genom att vederbörlig hänsyn tas till hur många transaktioner som är kopplade till de överträdelser som ett visst företag gjort sig skyldigt till.

4.6

Vidare bör kommissionen, efter att direktivet genomförts, rapportera om de sanktionssystem som medlemsstaterna infört och ge vägledning om de ändringar som behöver göras i systemet med sanktioner och efterlevnadsåtgärder.

4.7

EESK betonar att de särskilda bestämmelserna och skyddsåtgärderna i fråga om dataskydd i förslaget till direktiv, vilka ligger i linje med bestämmelserna och principerna i den allmänna dataskyddsförordningen, bör tillämpas och respekteras med noggrannhet i enlighet med höga standarder, så att ett fullständigt skydd av de grundläggande rättigheterna säkras för de personer vars uppgifter kommer att samlas in, utbytas och lagras.

4.8

EESK uppmanar återigen medlemsstaterna att göra tillräckliga investeringar i sina skatteförvaltningar och andra berörda förvaltningar för att säkra den kapacitet som krävs för att fullgöra uppgiften att förbättra samarbetet i fråga om beskattning.

4.9

EESK rekommenderar slutligen att kommissionen i sitt förslag inkluderar kravet på samarbete mellan de skatteförvaltningar som redan omfattas av den nuvarande texten och de myndigheter som ansvarar för att bekämpa penningtvätt och finansiering av olaglig verksamhet och terrorism, eftersom kryptotillgångar kan ha använts för olagliga ändamål och penningtvätt vid flera tillfällen under de senaste åren. I detta sammanhang upprepar kommittén att de offentliga myndigheterna – i detta fall skatteförvaltningarna – behöver ha tillräckligt med resurser i form av kvalificerad personal samt avancerad digital teknik och höga digitala standarder.

---

(1)  Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(2)  COM(2022) 707 final.

(3)  COM(2020) 593 final.

(4)  ”Crypto-Asset Reporting Framework and Amendments to the Common Reporting Standard”, OECD, den 8 oktober 2022.

(5)  Europeiska revisionsrätten (2021), ”Utbyte av skatteupplysningar i EU: solid grund men brister i genomförandet”. Upplysningsutbytet har ökat, men vissa uppgifter rapporteras fortfarande inte.