Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52022AE4098

    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om a) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2679/98 (COM(2022) 459 final – 2022/0278(COD)) b) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2016/424, (EU) 2016/425, (EU) 2016/426, (EU) 2019/1009 och (EU) nr 305/2011 vad gäller krisförfaranden för bedömning av överensstämmelse, antagande av gemensamma specifikationer och marknadskontroll till följd av en krissituation på den inre marknaden (COM(2022) 461 final – 2022/0279(COD)) c) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2000/14/EG, 2006/42/EG, 2010/35/EU, 2013/29/EU, 2014/28/EU, 2014/29/EU, 2014/30/EU, 2014/31/EU, 2014/32/EU, 2014/33/EU, 2014/34/EU, 2014/35/EU, 2014/53/EU och 2014/68/EU vad gäller krisförfaranden för bedömning av överensstämmelse, antagande av gemensamma specifikationer och marknadskontroll till följd av en krissituation på den inre marknaden (COM(2022) 462 final – 2022/0280(COD))

    EESC 2022/04098

    EUT C 100, 16.3.2023, p. 95–100 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    Date of document:
    14/12/2022; omröstningsdag
    Date of vote:
    14/12/2022
    Date lodged:
    09/11/2022
    Author:
    Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
    Responsible body:
    Section for the Single Market, Production and Consumption, EESC_INT
    Rapporteur:
    Andrej ZORKO
    Co-rapporteur:
    Janica YLIKARJULA
    Form:
    Yttrande
    Term of office:
    2015-2020
    Internal reference:
    INT/997, AVIS-SECTION 2022/4098 FIN
    Session:
    574
    Treaty:
    Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
    Legal basis:
    Link
    Link
    Link
    Select all documents mentioning this document
    Earlier related instruments:
    Subsequent related instruments:
    Instruments cited:
    Link

    16.3.2023   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 100/95

    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

    a) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2679/98

    (COM(2022) 459 final – 2022/0278(COD))

    b) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2016/424, (EU) 2016/425, (EU) 2016/426, (EU) 2019/1009 och (EU) nr 305/2011 vad gäller krisförfaranden för bedömning av överensstämmelse, antagande av gemensamma specifikationer och marknadskontroll till följd av en krissituation på den inre marknaden

    (COM(2022) 461 final – 2022/0279(COD))

    c) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2000/14/EG, 2006/42/EG, 2010/35/EU, 2013/29/EU, 2014/28/EU, 2014/29/EU, 2014/30/EU, 2014/31/EU, 2014/32/EU, 2014/33/EU, 2014/34/EU, 2014/35/EU, 2014/53/EU och 2014/68/EU vad gäller krisförfaranden för bedömning av överensstämmelse, antagande av gemensamma specifikationer och marknadskontroll till följd av en krissituation på den inre marknaden

    (COM(2022) 462 final – 2022/0280(COD))

    (2023/C 100/14)

    Föredragande:

    Andrej ZORKO

    Medföredragande:

    Janica YLIKARJULA

    Remiss

    a)

    Europaparlamentet, 09.11.2022

    a)

    Europeiska unionens råd, 11.11.2022

    b)

    Europaparlamentet, 21.11.2022

    b)

    Europeiska unionens råd, 24.11.2022

    c)

    Europaparlamentet, 21.11.2022

    c)

    Europeiska unionens råd, 30.11.2022

    Rättslig grund

    a)

    Artiklarna 114, 21, 45 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

    b)

    Artiklarna 114 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

    c)

    Artiklarna 91, 114 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

    Ansvarig sektion

    Inre marknaden, produktion och konsumtion

    Antagande av sektionen

    10.11.2022

    Antagande vid plenarsessionen

    14.12.2022

    Plenarsession nr

    574

    Resultat av omröstningen

    (för/emot/nedlagda röster)

    208/0/1

    1.   Slutsatser och rekommendationer

    1.1

    		 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder kommissionens avsikt att inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden (nedan kallat ”krisinstrumentet”) för att hantera framtida kriser som kan påverka den inre marknadens funktion och dess företag, liksom EU-medborgarnas välfärd. EESK stöder de åtgärder som syftar till att säkra den fria rörligheten för varor, tjänster och personer samt till att förhindra inskränkningar inom EU även i kristider. Inom ramen för krisinstrumentet bör informationsutbyte, samarbete, kommunikation och solidaritet mellan medlemsstaterna prioriteras. Bättre administrativt samarbete och öppenhetsåtgärder för medlemsstaterna är avgörande, men om medlemsstaterna inte uppfyller kraven får det inga följder, något som EESK beklagar.

    1.2

    		 Krishanteringen måste vara snabb, tillfällig, rätt riktad och samordnad på EU-nivå, så att ett gemensamt angreppssätt säkerställs. Den bör genomföras med beaktande av krisens effekter på företagen och EU-medborgarnas välfärd och skapa förutsättningar för ett mer motståndskraftigt samhälle och en mer motståndskraftig ekonomi i framtiden. Ett tydligt fokus bör ligga på den fria rörligheten för varor, tjänster och personer i kristider och på att mildra krisens effekter på människors välfärd, snarare än på att ingripa i produktionen och tillhandahållandet av varor och tjänster och i leveranskedjorna för dessa.

    1.3

    		 För att mildra en kris krävs en tydlig rättslig ram, i syfte att undvika skilda tolkningar, spridda åtgärder och onödiga rättstvister. EESK anser att definitionerna av begreppen ”kris”, ”strategiskt viktiga områden”, ”varor och tjänster av strategisk betydelse” samt ”krisnödvändiga varor och tjänster” är alltför vaga för att dessa problem ska kunna avhjälpas, och rekommenderar att kommissionen definierar dem mer ingående.

    1.4

    		 Krisåtgärder bör inte inkräkta på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter, och utövandet av dessa rättigheter, som i alla sektorer inbegriper strejkrätten, bör inte heller motivera krishantering. Kommissionen bör klargöra att en strejk eller en annan stridsåtgärd som genomförs inom ramen för nationell lagstiftning inte kan betraktas som en kris inom ramen för krisinstrumentet. Likaledes måste alla krisdämpande åtgärder när det gäller företag vara förenliga med nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna, vilket inte är fallet i förslaget. Arbetsmarknadsparternas oberoende måste också respekteras. Åtgärderna riskerar att leda till onödiga ytterligare hinder, begränsningar och bördor, som måste undvikas, särskilt i kristider. Den inre marknaden bör förbli tillgänglig, med skyddsåtgärder mot social dumpning och skattedumpning.

    1.5

    		 EESK menar att en krissituation kräver snabba och effektiva insatser. Därför bör kommissionen ompröva förslaget, med en lämplig snabb och effektiv krishanteringsstrategi för ögonen. Kommittén befarar att den stegvisa strategi som föreslås innebär alltför mycket administration för att den ska vara effektiv.

    1.6

    		 EESK rekommenderar att det inrättas ett nära samarbete mellan den rådgivande gruppen för krisinstrumentet och EU:s befintliga instrument för strategisk framsyn, med syftet att förutse framtida krissituationer på grundval av den fortlöpande övervakningen av och bedömningen av riskerna i samband med globala och regionala händelser. Företrädare för det civila samhället bör aktivt involveras i denna process, så att de kan bidra med sina insikter och resultaten av sitt arbete till EU:s framsynsarbete.

    1.7

    		 EESK föreslår att företrädare för arbetsmarknadens parter och en relevant civilsamhällesorganisation ska sitta med som observatörer i den rådgivande gruppen för krisinstrumentet. Kommittén efterlyser även ett förtydligande av den föreslagna rådgivande gruppens roll, särskilt i förhållande till andra liknande organ.

    1.8

    		 Delegeringen av befogenheter till kommissionen inom ramen för förslaget bör omprövas, så att en balans uppnås mellan effektiv krishantering och medlemsstaternas deltagande i beslutsprocessen.

    1.9

    		 Det finns en risk för att de interventionsbefogenheter som kommissionen ges i förslaget, i form av till exempel prioriteringen av order och klausulen om åsidosättande av avtal, som kan riktas mot särskilda företag, har en negativ inverkan på den inre marknadens funktion. Bara det faktum att dessa befogenheter finns skapar viss oförutsebarhet. EESK rekommenderar således kommissionen att med noggrannhet ompröva förslaget, även mot bakgrund av frågan om vilka företag som detta skulle inriktas på och vem som skulle bära kostnaderna för en eventuell omorganisation av produktionslinjerna.

    1.10

    		 Det är mycket viktigt att kommissionens respektive medlemsstaternas insamling av data från företag begränsas genom tillämpning av principen om extrem nödvändighet och proportionalitetsprincipen. En del av förslagen riskerar att äventyra de lika villkoren, vilket exempelvis gäller upprättandet av förteckningar över ”de mest relevanta ekonomiska aktörerna” innan en krissituation tillkännagetts. Kommittén är bekymrad över de signaler som detta kan sända till marknaden och över den övergripande inverkan på konkurrensen.

    1.11

    		 Snabb, lättbegriplig och öppen kommunikation riktad till allmänheten, företagen och andra aktörer är avgörande för krishanteringen på den inre marknaden. Ett särskilt onlinegränssnitt för information bör omedelbart tas i bruk i händelse av en kris.

    2.   Bakgrund till yttrandet

    2.1

    		 En välfungerande inre marknad är en av EU:s största tillgångar och har avgörande betydelse för EU:s ekonomi och när det gäller att ”förbättra välfärden genom att uppnå social och ekonomisk konvergens […] och se till att […] sociala obalanser inte leder till allvarliga hinder för den europeiska integrationen” (1).

    2.2

    		 Den senaste tidens kriser, såsom covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, har visat på en viss grad av sårbarhet för oförutsedda störningar hos den inre marknaden och dess leveranskedjor. Nedstängningen under pandemin innebar att många företag var tvungna att avbryta sin verksamhet, att gränserna stängdes, att leveranskedjorna bröts, att efterfrågan stördes samt att arbetstagare och tjänsteleverantörer inte kunde röra sig runt om i EU, vilket påminde oss om att den fria rörligheten för personer är nära sammanlänkad med den fria rörligheten för varor och tjänster. Ofta påverkar kriser i synnerhet mikroföretag, små och medelstora företag samt låginkomsthushåll.

    2.3

    		 Bristen på transparens i de åtgärder som olika medlemsstater vidtagit för att övervinna kriser har skapat osäkerhet vad gäller motiveringen och proportionaliteten. Detta har försvagat det ömsesidiga förtroendet och den ömsesidiga solidariteten och har utgjort hinder för den inre marknadens funktion. Samtidigt har vikten av samarbete, öppenhet och dialog mellan medlemsstaterna och värdet av diversifierade värdekedjor tydligt påvisats. En samordnad insats för att säkerställa att EU:s inre gränser förblir öppna via ”gröna gränsövergångar” har visat sig vara av central betydelse när det gäller att förhindra störningar i det nödvändiga resandet och viktiga leveranskedjor.

    2.4

    		 Krisinstrumentet kompletterar EU:s andra lagstiftningsåtgärder och lagstiftningsförslag avseende krishantering på områden såsom hälsa, halvledare, livsmedelstrygghet och EU:s civilskyddsmekanism.

    3.   Allmänna kommentarer

    3.1

    		 EESK välkomnar kommissionens ansträngningar att införa krisinstrumentet för att avhjälpa de negativa effekterna av rådande och potentiella kriser på den inre marknaden, människorna och företagen, och uppskattar att det bekräftas att krisinstrumentet kommer att tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av befintliga krishanteringsinstrument, vilka kommer att betraktas som lex specialis.

    3.2

    		 EESK anser att krisinstrumentet bör säkerställa bättre samordning av åtgärder mellan medlemsstaterna, öka solidariteten, upprätthålla effektiviteten i de fyra friheterna och stärka den inre marknaden för att hantera akuta och oväntade kriser. Kommittén påpekar att en välfungerande inre marknad är ett effektivt verktyg och en tillgång när det gäller beredskap och krishantering.

    3.3

    		 En kris som kan påverka den inre marknadens funktion kan hämma företagen men också i hög grad påverka människors liv i EU. I de föreslagna åtgärderna för att bekämpa kriser bör därför båda perspektiven beaktas och hänsyn tas till vägen framåt mot de rättvisa digitala och gröna omställningarna i syfte att bättre rusta den inre marknaden för framtida chocker och kriser. Framtidens inre marknad kan endast baseras på en kombination av en sund ekonomisk grund och en stark social dimension (2).

    3.4

    		 EESK påpekar att krishanteringen måste vara snabb, tillfällig, proportionell och rätt riktad och skapa förutsättningar för ett mer motståndskraftigt samhälle och en mer motståndskraftig ekonomi i framtiden. Den måste också samordnas på EU-nivå för att förhindra skilda nationella åtgärder som kan hämma den inre marknadens funktion.

    3.5

    		 EU kommer att ställas inför nya utmaningar i framtida krissituationer. Krisdämpande åtgärder bör vara transparenta och lättillgängliga – med ett avgränsat tillämpningsområde och strikta kriterier – och bör kunna tillämpas snabbt, något som kräver en tydlig rättslig ram på EU-nivå. Instrumentet bör skydda företagen och människorna i EU och den inre marknadens friheter i händelse av en omfattande och allvarlig kris, kontrollera krisåtgärder på nationell nivå och EU-nivå så att de grundläggande principerna om nödvändighet, proportionalitet och icke-diskriminering följs samt säkerställa administrativt samarbete i realtid och tillgång till information för företag och privatpersoner.

    3.6

    		 EESK befarar att ett krishanteringsförfarande i flera steg, såsom är fallet med krisinstrumentet, kommer att vara alltför tidskrävande och bromsa beslutsprocessen i stället för att möjliggöra snabba krisåtgärder.

    3.7

    		 Det går inte att förutse omfattningen av och karaktären hos en viss framtida kris. Samtidigt blir krishanteringen som mest effektiv och som minst ingripande om den inleds i ett tidigt skede av en kris. Kommittén framhåller vikten av strategisk framsyn i EU och är alltjämt mycket positiv till att framsynsmetoden har införlivats i EU:s politiska beslutsprocess. De instrument som föreslås inom ramen för krisinstrumentet bör kompletteras med ett nära samarbete mellan den rådgivande gruppen och EU:s befintliga mekanismer för strategisk framsyn, med syftet att förutse framtida kriser utifrån aktuella globala och regionala händelser som skulle kunna störa den inre marknadens funktion avsevärt, på ett sätt som inte kan betraktas som ett normalt inslag i en marknads funktion. Den rådgivande gruppen bör inte bara ha i uppgift att bedöma incidenter som medlemsstaterna underrättat kommissionen om, utan bör fortlöpande samarbeta med dem som arbetar med EU:s strategiska framsyn när det gäller att övervaka och bedöma riskerna i samband med globala och regionala händelser. Eftersom strategisk framsyn är en deltagandeprocess förväntar vi oss fortsatt att synergier och strukturellt deltagande av alla EU-institutioner, inklusive EESK, ska blomstra på denna grundval (3).

    3.8

    		 Tanken är att förslaget ska täcka in alla väsentliga kriser som påverkar den inre marknaden och dess leveranskedjor, med några få undantag, för vilka EU har eller håller på att utarbeta egna åtgärder. Det breda tillämpningsområdet innebär betydande utmaningar. EESK betonar att krisinstrumentet förutsätter en tydligare definition av vad som utgör en kris, som inte kan tolkas på olika sätt. Även definitionerna av ”strategiskt viktiga områden”, ”varor och tjänster av strategisk betydelse” och ”krisnödvändiga varor och tjänster” är mycket breda. Kommittén anser att dessa definitioner bör vara entydiga, så att det säkerställs att krisåtgärderna blir proportionella och rätt riktade. Avsaknaden av tydliga och exakta definitioner riskerar att skapa rättsosäkerhet och leda till rättstvister på den inre marknaden.

    3.9

    		 Alla definitioner och krishanteringsinsatser inom ramen för krisinstrumentet måste vara proportionella, och de får inte innebära onödig administrativ börda. Framför allt bör instrumentet endast aktiveras när det föreligger en akut och tillfällig kris på den inre marknaden, vilket inbegriper regionala kriser som påverkar de fyra friheterna. Likaså bör användningen av instrumentet vara tidsbegränsad, och den får inte bli permanent. Förslaget ger kommissionen delegerade befogenheter när det gäller krisprotokollen, som bör omprövas noggrant. En balans bör eftersträvas mellan effektiv krishantering och ett fullständigt åtagande från medlemsstaternas sida vad gäller att vidta gemensamma åtgärder.

    3.10

    		 Förmågan att slå fast att en situation kräver krishantering och att på lämpligt sätt ta itu med de problem som uppstår till följd av krissituationer är avgörande. Krisåtgärder bör inte inskränka på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter, något som särskilt gäller de rättigheter som fastställs i internationella avtal och konventioner. Även i kristider måste EU slå vakt om de grundläggande mänskliga rättigheterna. Likaledes måste alla krisdämpande åtgärder när det gäller företag vara förenliga med de grundläggande nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna, vilket inte är fallet i förslaget.

    3.11

    		 Erkännandet och regleringen av krisnödvändiga varor kan i sig skapa osäkerhet på den inre marknaden som begränsar dess funktion, eftersom det är omöjligt att veta vilka de krisnödvändiga varorna kommer att vara i en framtida kris. EESK förstår tanken med att delegera vissa befogenheter till kommissionen inom ramen för förslaget, men vill samtidigt uttrycka sin oro över de interventionsbefogenheter som kommissionen ges i förslaget, och som bland annat omfattar utlämnande av kommersiellt känslig information och prioritering av order, inbegripet klausulen om åsidosättande av avtal. Produktion och tillhandahållande av varor och tjänster, liksom deras leveranskedjor, är främst en fråga för marknadsaktörerna, och ingår i företagens och myndigheternas fortlöpande beredskapsplanering och beredskap.

    3.12

    		 Kommittén är övertygad om att skapandet av hinder och införandet av restriktioner inom EU i kristider måste undvikas. För att detta ska lyckas bör instrumentet säkerställa mer informationsutbyte, samordning och solidaritet mellan medlemsstaterna i samband med att de antar krisrelaterade åtgärder, samtidigt som de nationella befogenheterna respekteras. EESK stöder fullt ut att förbjudna inskränkningar av den inre marknadens friheter förtecknas. Om medlemsstaterna inte uppfyller kraven får det dock inga klara följder, något som kommittén beklagar.

    3.13

    		 Produktionen och tillhandahållandet av särskilda varor som kan vara nödvändiga för att bekämpa en kris är ojämnt fördelade över den inre marknaden. Beroende på kris kan företag och privatpersoner i EU också drabbas olika hårt, även i händelse av en EU-omfattande kris. Vid hanteringen av sådana situationer är solidariteten mellan medlemsstaterna av avgörande betydelse. Verktygslådan för krishantering bör därför ha till syfte att motverka protektionism, som skulle splittra den inre marknaden och hindra flödet av kritiska varor och tjänster till EU:s företag och befolkning.

    3.14

    		 EESK rekommenderar att kommissionen utvärderar lärdomarna från den senaste tidens kriser och använder dem som en plan för framtiden. Genom ”gröna gränsövergångar” avhjälptes under pandemin många kostsamma flaskhalsar, särskilt när det gäller flödet av varor inom EU, men även i fråga om tjänster. Dessutom bidrog det relativt snabba antagandet av EU:s gemensamma digitala covidintyg till att återupprätta rörligheten på den inre marknaden för gränsöverskridande tjänsteleverantörer, gränsarbetare och affärsresenärer. Det tekniska stöd som EU tillhandahållit har också bidragit till att säkerställa ett mer enhetligt genomförande av åtgärderna.

    3.15

    		 EESK håller med kommissionen om att åtgärderna på EU-nivå bör samordnas med medlemsstaterna. En gemensam strategi måste tillämpas i medlemsstaterna när så är möjligt. En splittrad strategi skulle innebära ytterligare hinder för den inre marknaden och även vara till hinders för innovation, investeringar och nya arbetstillfällen samt social sammanhållning och livskvalitet. Även i kristider är det viktigt att den inre marknaden förblir tillgänglig för alla, med effektiva skyddsåtgärder mot social dumpning och skattedumpning (4).

    3.16

    		 Företag och privatpersoner bör också ges incitament att i så stor utsträckning som möjligt anpassa sig till förhållandena efter krisen, som präglas av högre energikostnader, och till klimatförändringarnas effekter. Alla krisåtgärder bör vara förenliga med EU:s klimatmål och vägen mot klimatneutralitet, och när de vidtas bör de bana väg för att uppnå dessa mål och göra den inre marknaden mer motståndskraftig. I krishanteringen måste hänsyn också tas till att det alltid finns en risk för att en kris leder till skillnader mellan EU-länderna när det gäller ekonomisk utveckling, sociala garantier och välfärdsnivåer (5), och den måste utformas så att sådana effekter motverkas.

    3.17

    		 Snabb, lättbegriplig och öppen kommunikation riktad till allmänheten, företagen och andra aktörer är en avgörande aspekt av krishanteringen på den inre marknaden. För att hjälpa aktörer på fältet rekommenderar EESK att ett gemensamt särskilt onlinegränssnitt för information omedelbart tas i bruk när en kris bryter ut, och att det uppdateras regelbundet och omfattar tillförlitlig information om krisen och de åtgärder som vidtagits. Instrumentet bör säkerställa transparens för människor och företag när det gäller åtgärder i alla medlemsstater som syftar till att värna deras fortsatta fria rörlighet. Tydlig information bör ges om alla krisåtgärder, så att det inte skapas förvirring eller ytterligare hinder för den inre marknadens funktion. EESK menar att arbetsmarknadens parter och det civila samhället skulle kunna spela en viktig roll i detta sammanhang.

    3.18

    		 Ett nära samarbete med berörda parter är också nödvändigt för genomförandet av instrumentet, med tanke på att det i praktiken är aktörer i det civila samhället som står för genomförandet av åtgärderna. De har också bäst kännedom om vilka åtgärder och förfaranden som fungerar. Strukturerna för styrning av den inre marknaden måste stärkas genom en proaktiv inkludering av organisationer som företräder medborgare, konsumenter och företag (6). EESK uppmanar kommissionen att inkludera arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och sakkunniga i riskbedömnings- och övervakningsprocesserna samt i utformningen och samordningen av krisåtgärder.

    4.   Särskilda kommentarer

    4.1

    		 Åtgärderna bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på befintliga instrument när det gäller underrättelser, standarder osv. De bör inriktas på att klargöra och underlätta en smidig och effektiv användning, i syfte att upprätthålla den inre marknadens funktion närhelst en kris uppstår.

    4.2

    		 Inom ramen för instrumentet bör man överväga påskyndad bedömning av överensstämmelse, samordning av offentlig upphandling och marknadskontroll för varor och tjänster som är kritiska i en given kris. Man bör emellertid också beakta att befintliga EU-direktiv redan erbjuder flera möjligheter till mycket snabb upphandling i krissituationer.

    4.3

    		 Krisåtgärder bör inte få begränsa EU-medborgarnas grundläggande rättigheter, och utövandet av dessa rättigheter, som i alla sektorer inbegriper strejkrätten, bör inte heller betraktas som en omständighet som motiverar krishantering inom ramen för krisinstrumentet. Kommittén påpekar bestämt att reglering av strejker omfattas av medlemsstaternas behörighet och att en strejk eller en annan stridsåtgärd som genomförs inom ramen för nationell lagstiftning inte kan betraktas som en kris inom ramen för krisinstrumentets villkor.

    4.4

    		 Det är mycket viktigt att kommissionens respektive medlemsstaternas insamling av data från företag begränsas genom tillämpning av principen om extrem nödvändighet och proportionalitetsprincipen. Bindande skyldigheter för företag som består i utelämnande av kommersiellt känslig information, prioritering av order och klausulen om åsidosättande av avtal får inte antas, eftersom de motverkar proaktiva åtgärder för att hitta lösningar för hantering av kriser. En del av förslagen riskerar att äventyra de lika villkoren, vilket exempelvis gäller upprättandet av förteckningar över ”de mest relevanta ekonomiska aktörerna” innan en krissituation tillkännagetts. Kommittén är bekymrad över de signaler som detta kan sända till marknaden och över den övergripande inverkan på konkurrensen.

    4.5

    		 EESK anser att den rådgivande gruppen, som föreskrivs i artikel 3 i förslaget, fullt ut bör utnyttja kunskapen och erfarenheterna hos arbetsmarknadens parter och en relevant civilsamhällesorganisation, med tanke på att de kommer i störst kontakt med de dagliga förhållandena på den inre marknaden. Även om det är viktigt att den rådgivande gruppen omfattar alla relevanta beslutsfattare, behöriga myndigheter och byråer på EU-nivå och medlemsstatsnivå framhåller EESK att arbetsmarknadens parter är oupplösligt förbundna med den inre marknaden och som regel bör inbegripas som observatörer i den rådgivande gruppen, tillsammans med en relevant civilsamhällesorganisation, såsom en konsumentorganisation, i syfte att ge råd om, genomföra och övervaka de praktiska åtgärder som vidtas inom ramen för krisinstrumentet.

    4.6

    		 I enlighet med artikel 13 menar EESK att det är nödvändigt att skapa solidaritet mellan medlemsstaterna, till exempel när det gäller att säkra strategiska reserver. Kommittén stöder därför kommissionens rekommendation att medlemsstaterna ska fördela de strategiska reserverna på ett målinriktat sätt, när så är möjligt.

    4.7

    		 EESK uppmanar kommissionen att ompröva möjligheten att begränsa den fria rörligheten för arbetstagare, som föreslås i artikel 17, när det gäller gränsarbetare, eftersom en begränsning av deras fria rörlighet kan få negativa effekter på den inre marknaden, vilket redan har påpekats.

    4.8

    		 EESK anser att det saknas en klarläggning av samspelet mellan den rådgivande gruppen i förslaget och de befintliga krishanteringsgrupperna, såsom arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden, informationsverktyget för den inre marknaden och livsmedelskrisplattformarna. Kommissionen bör undvika överlappningar mellan de olika krishanteringsorganens behörighet, som skulle innebära onödig administration och bromsa krishanteringen.

    Bryssel den 14 december 2022.

    Christa SCHWENG

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

    (1)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En ny industristrategi för EU (COM(2020) 102 final) (EUT C 364, 28.10.2020, s. 108).

    (2)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om En inre marknad för alla (förberedande yttrande (EUT C 311, 18.9.2020, s. 19).

    (3)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Strategisk framsynsrapport 2021 – EU:s handlingsförmåga och handlingsfrihet (COM(2021) 750 final) (EUT C 290, 29.7.2022, s. 35).

    (4)  Se fotnot 2.

    (5)  Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om a) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Långsiktig handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna (COM(2020) 94 final) — b) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén — Kartlägga och åtgärda hinder på den inre marknaden (COM(2020) 93 final) (EUT C 364, 28.10.2020, s. 116).

    (6)  Se fotnot 2.

    Top