EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52021XC0705(02)

Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 2021/C 262/11

PUB/2021/387

EUT C 262, 5.7.2021, p. 24–32 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

5.7.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 262/24


Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2021/C 262/11)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1)

MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”Bordeaux”

PDO-FR-A0821-AM06

Datum för meddelandet: 7 maj 2021

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1.   Hänvisning till den officiella geografiska kodexen

Förteckningen över kommuner har uppdaterats för att återspegla 2020 års officiella geografiska kodex.

Det är en rent redaktionell ändring. Det geografiska området har inte ändrats.

Till följd av denna ändring har punkterna 6 och 9 i det sammanfattande dokumentet ändrats.

2.   Tillägg av anpassade sorter

Druvbeståndet för röda viner har utökats med de anpassade sorterna arinarnoa, castets, marselan och touriga nacional. Dessa druvsorter mognar sent, vilket kan vara en tillgång med tanke på den globala uppvärmningen. De har dessutom låg känslighet för röta, mjöldagg och bladmögel. De fyra sorterna lämpar sig väl för produktion av färgade, sammansatta, kraftiga och strukturerade viner, egenskaper som är typiska för röda viner med beteckningen Bordeaux.

Druvbeståndet för vita viner har utökats med de anpassade sorterna alvarinho och liliorila. Även dessa druvsorter mognar sent, har god motståndskraft mot röta och har organoleptiska egenskaper som stämmer överens med de egenskaper som viner med beteckningen Bordeaux har.

Druvbeståndet för roséviner har utökats med de anpassade sorterna arinarnoa, castets, marselan, touriga nacional, alvarinho och liliorila.

Dessa sorter får utgöra upp till 5 % av ett företags druvbestånd och upp till 10 % av blandningen för den aktuella vintypen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

3.   Ändring av den modifierade färgintensiteten för clairetviner

Den modifierade färgintensiteten för clairetviner har ändrats från högst 2,5 till högst 3 (vilket motsvarar summan av vinets optiska densitet mätt vid 420 nm, 520 nm och 620 nm) så att större hänsyn tas till hur viner med beteckningen Bordeaux faktiskt är.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

4.   Avgränsat odlingsområde

Datumet 11 februari 2021 har lagts till i bilagan med förteckningen över sammanträden i den behöriga nationella kommitté som har godkänt avgränsningarna av odlingsområdena.

Syftet med ändringen är att lägga till det datum då den behöriga nationella myndigheten godkände en ändring av det avgränsade odlingsområdet inom det geografiska produktionsområdet. Avgränsningen av odlingsområdet handlar om att inom det geografiska produktionsområdet fastställa vilka jordbrukslotter som lämpar sig för produktion av vin med den aktuella skyddade ursprungsbeteckningen.

Det sammanfattande dokumentet påverkas inte av dessa ändringar.

5.   Sambandet med det geografiska ursprunget

Med anledning av kommunsammanslagningarna har sambandet med det geografiska ursprunget setts över och antalet kommuner har uppdaterats.

Punkt 8 i det sammanfattande dokumentet ändras.

6.   Hänvisning till kontrollorganet

Ordalydelsen i hänvisningen till kontrollorganet har setts över för att anpassa den till ordalydelsen i produktspecifikationerna för andra ursprungsbeteckningar. Ändringen är endast redaktionell. Denna ändring innebär inte någon ändring av det sammanfattande dokumentet.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1.   Namn

Bordeaux

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – Skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

Stilla torra vita viner

KORTFATTAD BESKRIVNING

De stilla torra vita vinerna har följande egenskaper:

En lägsta naturlig alkoholhalt på 10 volymprocent.

En halt av jäsbart socker om ≤ 3 g/l. Halten kan gå upp till 5 g/l om den totala syrahalten är ≥ 2,7 g/l H2SO4.

Efter berikning är den totala alkoholhalten ≤ 13 volymprocent.

Före förpackning har de följande egenskaper:

En halt av flyktiga syror på ≤ 13,26 mekv/l.

En total SO2-halt på ≤ 180 mg/l.

Övriga analytiska normer följer EU:s regelverk.

De torra vita vinerna som framställs av druvsorten sauvignon B är mycket aromatiska, friska och fruktiga med inslag av blommor och citrusfrukt. Sémillon B tillför volym och fethet, och föreningen med muscadelle B ger vinet en blommig arom. Vid blandning tillför inblandningsdruvorna syrlighet och inslag av citrusfrukt. Dessa läskande viner lämpar sig väl att drickas unga (inom ett eller två år).

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta totala syrahalt:

 

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter):

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter):

200

Stilla vita viner med restsocker

KORTFATTAD BESKRIVNING

De stilla vita vinerna med jäsbart socker har följande egenskaper:

En lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent.

En halt av jäsbart socker om > 5 g/l och ≤ 60 g/l.

Efter berikning är den totala alkoholhalten ≤ 13,5 volymprocent.

Före förpackning har de följande egenskaper:

En halt av flyktiga syror på ≤ 13,26 mekv/l.

En total SO2-halt på ≤ 250 mg/l.

Övriga analytiska normer följer EU:s regelverk.

De vita vinerna med jäsbart socker är strukturerade kring druvan sémillon B som ger avrundade, fylliga viner med gyllene färg och aromer av kanderad frukt, och som kan blandas med sauvignon B som ger vinet friskhet. Vinerna kan lagras några år, men också avnjutas unga.

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent):

10

Lägsta totala syrahalt:

 

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter):

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter):

250

Stilla roséviner

KORTFATTAD BESKRIVNING

De stilla rosévinerna har följande egenskaper:

En lägsta naturlig alkoholhalt på 10 volymprocent.

En halt av jäsbart socker om ≤ 3 g/l. Halten kan gå upp till 5 g/l om den totala syrahalten är ≥ 2,7 g/l H2SO4.

Modifierad färgintensitet (DO420+DO520+DO620) ≤ 1,1.

Efter berikning är den totala alkoholhalten ≤ 13 volymprocent.

Före förpackning har de följande egenskaper:

En halt av flyktiga syror på ≤ 13,26 mekv/l.

En total SO2-halt på ≤ 180 mg/l.

Övriga analytiska normer följer EU:s regelverk.

Rosévinerna varierar från ljusrosa till starkare rosa i färgen beroende på vilken teknik som används (direkt pressning, kort maceration eller saignée) och en fruktig eller blommig aromatisk palett i kombination med en välbalanserad struktur mellan fyllighet och livlighet. Vinerna har en generös smak. Dessa viner lämpar sig väl att drickas unga (inom ett eller två år).

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta totala syrahalt:

 

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter):

18

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter):

200

Stilla röda viner

KORTFATTAD BESKRIVNING

De stilla röda vinerna har följande egenskaper:

En lägsta naturlig alkoholhalt på 10,5 volymprocent.

En halt av jäsbart socker om ≤ 3 g/l.

En halt av äppelsyra om ≤ 0,3 g/l.

Efter berikning är den totala alkoholhalten ≤ 13,5 volymprocent.

Före förpackning har de följande egenskaper:

En halt av flyktiga syror på ≤ 13,26 mekv/l.

En total SO2-halt på ≤ 140 mg/l.

Övriga analytiska normer följer EU:s regelverk.

De röda vinerna, där druvan merlot N ofta är den dominerande, är mjuka och fruktiga med låg syra. De år då vinerna uppnår hög mognad kan de föryngras genom syran hos druvorna petit verdot N och cot N. Den främsta blandningen är emellertid den mellan druvorna merlot N och cabernet-sauvignon N och i mindre utsträckning med cabernet franc N. De sistnämnda druvorna ger vinerna en aromatisk komplexitet med mycket tanniner, vilket gör att de kan lagras och att bouqueten kan utvecklas.

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent):

 

Lägsta totala syrahalt:

 

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter):

20

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter):

150

5.   Vinframställningsmetoder

5.1.    Specifika oenologiska metoder

1.   Planteringstäthet – avstånd

Odlingsmetoder

För jordlotter som har planterats den 1 augusti 2008 eller senare ska planteringstätheten vara minst 4 000 vinstockar per hektar. Avståndet mellan raderna får inte överstiga 2,50 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,85 meter. – Planteringstätheten kan minskas till 3 300 vinstockar per hektar. I detta fall får inte avståndet mellan raderna överstiga 3 meter och avståndet mellan vinstockarna i samma rad måste vara minst 0,85 meter.

2.   Beskärningsbestämmelser

Odlingsmetoder

Endast kortskottsbeskärning (beskurna grenar) eller långskottsbeskärning (långa grenar) är tillåten. För druvsorterna merlot N, sémillon B och muscadelle B får antalet skott efter beskärning inte överstiga 45 000 per hektar och 18 per vinstock. För övriga druvsorter, bland annat cabernet franc N, cabernet sauvignon N, sauvignon B och sauvignon gris G, får antalet skott efter beskärning inte överstiga 50 000 per hektar och 20 per vinstock. Efter att vattenskott har avlägsnats får inte antalet fruktbärande grenar överstiga följande antal per vinstock: – För druvsorterna merlot N, sémillon B och muscadelle B får antalet inte överstiga 12 grenar per vinstock på de vinodlingar som har en planteringstäthet på motsvarande eller överstigande 4 000 vinstockar per hektar, och 15 grenar per vinstock på de vinodlingar som har en planteringstäthet som understiger 4 000 vinstockar per hektar. – För övriga druvsorter, bland annat cabernet franc N, cabernet sauvignon N, sauvignon B och sauvignon gris G, får antalet inte överstiga 14 grenar per vinstock på de vinodlingar som har en planteringstäthet på motsvarande eller överstigande 4 000 vinstockar per hektar, och 17 grenar per vinstock på de vinodlingar som har en planteringstäthet som understiger 4 000 vinstockar per hektar. Beskärning görs senast när bladen är utslagna (Lorenz-stadium 9). Vattenskott tas bort före fruktsättning.

3.   Specifika oenologiska metoder

För andra roséviner än de som kan komma att få beteckningen ”clairet” är användningen av kol för oenologiskt bruk för druvmust tillåten, inom ett gränsvärde på 20 volymprocent för de roséviner som har framställts av den aktuella vinmakaren och för den avsedda skörden.

4.   Berikning

Specifika oenologiska metoder

Berikning genom partiell koncentrering av röda viner är tillåten upp till en koncentration på 15 % av de volymer som berikas på detta sätt. Efter berikning har vinerna en total alkoholhalt på högst följande volymprocent: – Efter berikning har de röda vinerna och de vita vinerna med jäsbart socker en total alkoholhalt på högst 13,5 volymprocent. – Efter berikning har rosévinerna och de vita torra vinerna en total alkoholhalt på högst 13 volymprocent.

5.2.    Högsta avkastning

Stilla vita viner (torra och med jäsbart socker)

77 hl/ha

Stilla roséviner

72 hl/ha

Stilla röda viner – Planteringstäthet om ≥ 4 000 vinstockar/ha

68 hl/ha

Stilla röda viner – Planteringstäthet om < 4 000 vinstockar/ha

64 hl/ha

6.   Avgränsat geografiskt område

Druvorna skördas och vinifieras och vinet bereds och lagras inom följande kommuners territorium i departementet Gironde på grundval av den officiella geografiska kodexen av den 26 februari 2020:

Abzac, Aillas, Ambarès-et-Lagrave, Ambès, Anglade, Arbanats, Arcins, Arsac, Artigues-près-Bordeaux, Arveyres, Asques, Aubiac, Auriolles, Auros, Avensan, Ayguemorte-les-Graves, Bagas, Baigneaux, Barie, Baron, Barsac, Bassanne, Bassens, Baurech, Bayas, Bayon-sur-Gironde, Bazas, Beautiran, Bégadan, Bègles, Béguey, Bellebat, Bellefond, Belvès-de-Castillon, Bernos-Beaulac, Berson, Berthez, Beychac-et-Caillau, Bieujac, Birac, Blaignac, Blaignan-Prignac, Blanquefort, Blasimon, Blaye, Blésignac, Bommes, Bonnetan, Bonzac, Bordeaux, Bossugan, Bouliac, Bourdelles, Bourg, Branne, Brannens, Braud-et-Saint-Louis, Brouqueyran, Bruges, Budos, Cabanac-et-Villagrains, Cabara, Cadarsac, Cadaujac, Cadillac, Cadillac-en-Fronsadais, Camarsac, Cambes, Camblanes-et-Meynac, Camiac-et-Saint-Denis, Camiran, Camps-sur-l’Isle, Campugnan, Canéjan, Capian, Caplong, Carbon-Blanc, Cardan, Carignan-de-Bordeaux, Cars, Cartelègue, Casseuil, Castelmoron-d’Albret, Castelnau-de-Médoc, Castelviel, Castets et Castillon, Castillon-la-Bataille, Castres-Gironde, Caudrot, Caumont, Cauvignac, Cavignac, Cazats, Cazaugitat, Cénac, Cenon, Cérons, Cessac, Cestas, Cézac, Chamadelle, Cissac-Médoc, Civrac-de-Blaye, Civrac-sur-Dordogne, Civrac-en-Médoc, Cleyrac, Coimères, Coirac, Comps, Coubeyrac, Couquèques, Courpiac, Cours-de-Monségur, Cours-les-Bains, Coutras, Coutures, Créon, Croignon, Cubnezais, Cubzac-les-Ponts, Cudos, Cursan, Cussac-Fort-Médoc, Daignac, Dardenac, Daubèze, Dieulivol, Donnezac, Donzac, Doulezon, Escoussans, Espiet, Etauliers, Eynesse, Eyrans, Eysines, Faleyras, Fargues, Fargues-Saint-Hilaire, Flaujagues, Floirac, Floudès, Fontet, Fossés-et-Baleyssac, Fours, Francs, Fronsac, Frontenac, Gabarnac, Gaillan-en-Médoc, Gajac, Galgon, Gans, Gardegan-et-Tourtirac, Gauriac, Gauriaguet, Générac, Génissac, Gensac, Gironde-sur-Dropt, Gornac, Gours, Gradignan, Grayan-et-l’Hôpital, Grézillac, Grignols, Guillac, Guillos, Guîtres, Haux, Hure, Illats, Isle-Saint-Georges, Izon, Jau-Dignac-et-Loirac, Jugazan, Juillac, La Brède, La Lande-de-Fronsac, La Réole, La Rivière, La Roquille, La Sauve, Labarde, Labescau, Ladaux, Lados, Lagorce, Lalande-de-Pomerol, Lamarque, Lamothe-Landerron, Landerrouat, Landerrouet-sur-Ségur, Landiras, Langoiran, Langon, Lansac, Lapouyade, Laroque, Laruscade, Latresne, Lavazan, Le Bouscat, Le Fieu, Le Haillan, Le Nizan, Le Pian-Médoc, Le Pian-sur-Garonne, Le Pout, Le Puy, Le Taillan-Médoc, Le Tourne, Le Verdon-sur-Mer, Léogeats, Léognan, Les Artigues-de-Lussac, Les Billaux, Les Eglisottes-et-Chalaures, Les Esseintes, Les Lèves-et-Thoumeyragues, Les Peintures, Les Salles, Lesparre-Médoc, Lestiac-sur-Garonne, Libourne, Lignan-de-Bazas, Lignan-de-Bordeaux, Ligueux, Listrac-de-Durèze, Listrac-Médoc, Lormont, Loubens, Loupes, Loupiac, Loupiac-de-la-Réole, Ludon-Médoc, Lugaignac, Lugasson, Lugon-et-l’Ile-du-Carnay, Lussac, Macau, Madirac, Maransin, Marcenais, Margaux-Cantenac, Margueron, Marimbault, Marions, Marsas, Martignas-sur-Jalle, Martillac, Martres, Masseilles, Massugas, Mauriac, Mazères, Mazion, Mérignac, Mérignas, Mesterrieux, Mombrier, Mongauzy, Monprimblanc, Monségur, Montagne, Montagoudin, Montignac, Montussan, Morizès, Mouillac, Mouliets-et-Villemartin, Moulis-en-Médoc, Moulon, Mourens, Naujac-sur-Mer, Naujan-et-Postiac, Néac, Nérigean, Neuffons, Noaillac, Noaillan, Omet, Ordonnac, Paillet, Parempuyre, Pauillac, Pellegrue, Périssac, Pessac, Pessac-sur-Dordogne, Petit-Palais-et-Cornemps, Peujard, Pineuilh, Plassac, Pleine-Selve, Podensac, Pomerol, Pompéjac, Pompignac, Pondaurat, Porchères, Porte-de-Benauge, Portets, Préchac, Preignac, Prignac-et-Marcamps, Pugnac, Puisseguin, Pujols, Pujols-sur-Ciron, Puybarban, Puynormand, Queyrac, Quinsac, Rauzan, Reignac, Rimons, Riocaud, Rions, Roaillan, Romagne, Roquebrune, Ruch, Sablons, Sadirac, Saillans, Saint-Aignan, Saint-André-de-Cubzac, Saint-André-du-Bois, Saint-André-et-Appelles, Saint-Androny, Saint-Antoine-du-Queyret, Saint-Antoine-sur-l’Isle, Saint-Aubin-de-Blaye, Saint-Aubin-de-Branne, Saint-Aubin-de-Médoc, Saint-Avit-de-Soulège, Saint-Avit-Saint-Nazaire, Saint-Brice, Saint-Caprais-de-Bordeaux, Saint-Christoly-de-Blaye, Saint-Christoly-Médoc, Saint-Christophe-de-Double, Saint-Christophe-des-Bardes, Saint-Cibard, Saint-Ciers-d’Abzac, Saint-Ciers-de-Canesse, Saint-Ciers-sur-Gironde, Sainte-Colombe, Saint-Côme, Sainte-Croix-du-Mont, Saint-Denis-de-Pile, Saint-Emilion, Saint-Estèphe, Saint-Etienne-de-Lisse, Sainte-Eulalie, Saint-Exupéry, Saint-Félix-de-Foncaude, Saint-Ferme, Sainte-Florence, Sainte-Foy-la-Grande, Sainte-Foy-la-Longue, Sainte-Gemme, Saint-Genès-de-Blaye, Saint-Genès-de-Castillon, Saint-Genès-de-Fronsac, Saint-Genès-de-Lombaud, Saint-Genis-du-Bois, Saint-Germain-de-Grave, Saint-Germain-de-la-Rivière, Saint-Germain-d’Esteuil, Saint-Germain-du-Puch, Saint-Gervais, Saint-Girons-d’Aiguevives, Sainte-Hélène, Saint-Hilaire-de-la-Noaille, Saint-Hilaire-du-Bois, Saint-Hippolyte, Saint-Jean-de-Blaignac, Saint-Jean-d’Illac, Saint-Julien-Beychevelle, Saint-Laurent-d’Arce, Saint-Laurent-des-Combes, Saint-Laurent-du-Bois, Saint-Laurent-du-Plan, Saint-Laurent-Médoc, Saint-Léon, Saint-Loubert, Saint-Loubès, Saint-Louis-de-Montferrand, Saint-Macaire, Saint-Magne-de-Castillon, Saint-Maixant, Saint-Mariens, Saint-Martial, Saint-Martin-de-Laye, Saint-Martin-de-Lerm, Saint-Martin-de-Sescas, Saint-Martin-du-Bois, Saint-Martin-du-Puy, Saint-Martin-Lacaussade, Saint-Médard-de-Guizières, Saint-Médard-d’Eyrans, Saint-Médard-en-Jalles, Saint-Michel-de-Fronsac, Saint-Michel-de-Lapujade, Saint-Michel-de-Rieufret, Saint-Morillon, Saint-Palais, Saint-Pardon-de-Conques, Saint-Paul, Saint-Pey-d’Armens, Saint-Pey-de-Castets, Saint-Philippe-d’Aiguille, Saint-Philippe-du-Seignal, Saint-Pierre-d’Aurillac, Saint-Pierre-de-Bat, Saint-Pierre-de-Mons, Saint-Quentin-de-Baron, Saint-Quentin-de-Caplong, Sainte-Radegonde, Saint-Romain-la-Virvée, Saint-Sauveur, Saint-Sauveur-de-Puynormand, Saint-Savin, Saint-Selve, Saint-Seurin-de-Bourg, Saint-Seurin-de-Cadourne, Saint-Seurin-de-Cursac, Saint-Seurin-sur-l’Isle, Saint-Sève, Saint-Sulpice-de-Faleyrens, Saint-Sulpice-de-Guilleragues, Saint-Sulpice-de-Pommiers, Saint-Sulpice-et-Cameyrac, Sainte-Terre, Saint-Trojan, Saint-Vincent-de-Paul, Saint-Vincent-de-Pertignas, Saint-Vivien-de-Blaye, Saint-Vivien-de-Médoc, Saint-Vivien-de-Monségur, Saint-Yzan-de-Soudiac, Saint-Yzans-de-Médoc, Salaunes, Salleboeuf, Samonac, Saucats, Saugon, Sauternes, Sauveterre-de-Guyenne, Sauviac, Savignac, Savignac-de-l’Isle, Semens, Sendets, Sigalens, Sillas, Soulac-sur-Mer, Soulignac, Soussac, Soussans, Tabanac, Taillecavat, Talais, Talence, Targon, Tarnès, Tauriac, Tayac, Teuillac, Tizac-de-Curton, Tizac-de-Lapouyade, Toulenne, Tresses, Uzeste, Val-de-Livenne, Val de Virvée, Valeyrac, Vayres, Vendays-Montalivet, Vensac, Vérac, Verdelais, Vertheuil, Vignonet, Villandraut, Villegouge, Villenave-de-Rions, Villenave-d’Ornon, Villeneuve, Virelade, Virsac och Yvrac.

7.   Huvudsakliga druvsorter

Cabernet franc N

Cabernet-sauvignon N

Carmenère N

Cot N – malbec

Merlot N

Muscadelle B

Petit verdot N

Sauvignon B – sauvignon blanc

Sauvignon gris G – fié gris

Sémillon B

8.   Beskrivning av samband

Det geografiska området har ett relativt jämnt klimat som är gynnsamt för vinodling och vinframställning då det ligger nära stora vattenmassor som spelar en viktig temperaturreglerande roll (Atlanten, mynningsviken Gironde, Garonnedalen och Dordognedalen). Havets mildrande inverkan på vårfrosten minskas dock ju längre bort man kommer från kusten och de stora dalarna, och ju närmare man kommer de stora skogsområdena i Landes, Saintonge och Double périgourdine. Detta är förklaringen till att det odlas så lite vin i de norra och sydsydvästra delarna av det geografiska området. Området omfattar 494 av de 535 kommunerna i departementet Gironde, och utesluter den sydvästra delen av departementet där skogsbruk är vanligare än vinodling.

Vinstockarna i Bordeaux odlas i ett kustklimat, och har sedan 1600- och 1700-talet odlats genom uppbindning mot stolpe för stöd och sedermera uppbindning mot kraftig tråd. Detta görs för att sprida ut skörden och för att få ett bladverk som räcker till en god fotosyntes för en optimal mognad. De olika varianterna av jordmån och av solexponering har lett till ett urval och en anpassning av olika druvsorter beroende på miljöns särskilda egenskaper. Det finns fyra urskiljbara typer av jordmån, nämligen

jordar med lerkalk och märgelkalk, som är mycket vanliga på sluttningarna och lämpar sig mycket väl för merlot N,

silikatjordar blandade med lera och kalkinslag som är perfekta för exempelvis merlot N och sauvignon B,

”boulbènes” – en lättare jordmån med silikatinslag som lämpar sig för framställning av torra vita viner,

grusjordar, bestående av grus, kvarts och mer eller mindre grov sand, som bildar väldränerade, varma terrasser som är perfekta för vinstockar och särskilt cabernet sauvignon N.

Förhållandet mellan druvsorterna, mångfalden i den biofysiska miljön och skötseln av vinodlingen och vinframställningen ger viner med särpräglad karaktär som kännetecknas av en rik arom. Tack vare närheten till hamnen och de historiska banden med andra länder som mycket tidigt genererade en strukturerad och stark handel, har vinodlarna i Bordeaux alltid riktat sig ut mot den övriga världen och tagit del av eller spridit tekniska innovationer, vilket stimulerat dynamiken i vinföretagen och bidragit till att stärka, utveckla och exportera de yrkeskunskaper som finns i distriktet, alltid med respekt för de månghundraåriga traditionerna.

I och med giftermålet 1152 mellan Eleonora, hertiginna av Akvitanien, och Henrik Plantagenet, Englands framtida kung, utvecklades handelsförbindelser som gjorde att engelsmännen importerade viner från Bordeaux som de kallade ”Claret” på grund av deras ljusa färg. Med tiden blev detta en tradition och i dag lever beteckningarna kvar som ”clairet” och ”claret”.

Under 1600-talet inleddes en ny kommersiell era i och med framväxten av nya konsumenter. Exporten är fortfarande en viktig del av distributionen av Bordeauxviner. En tredjedel av den producerade volymen går till mer än 150 länder. Produktionen av vin med kontrollerad ursprungsbeteckning, som är en viktig tillgång för departementet Gironde, har kraftigt bidragit till utformningen av såväl landsbygden som städerna, och har påverkat den lokala arkitekturen (vingårdar, vinkällare).

De största städerna i departementet är hamnar vid floder som har utvecklats runt vinhandeln.

9.   Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Omedelbart närområde

Rättslig ram:

 

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

 

Undantag med avseende på produktionen i det avgränsade geografiska området

Beskrivning av villkoret:

 

Det omedelbara närområdet, definierat genom undantag för framställning, beredning och lagring av viner som kan få den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux” med eller utan beteckningarna ”clairet” och ”claret”, utgörs av följande kommuner på grundval av den officiella geografiska kodexen av den 26 februari 2020:

Departementet Dordogne: Le Fleix, Fougueyrolles, Gageac-et-Rouillac, Gardonne, Minzac, Pomport, Port-Sainte-Foy-et-Ponchapt, Razac-de-Saussignac, Saint-Antoine-de-Breuilh, Saint-Seurin-de-Prats, Saussignac, Thénac och Villefranche-de-Lonchat.

Departementet Lot-et-Garonne: Baleyssagues, Beaupuy, Cocumont, Duras, Esclottes, Lagupie, Loubès-Bernac, Sainte-Colombe-de-Duras, Savignac-de-Duras och Villeneuve-de-Duras.

Geografiska namn – Kompletterande beteckningar

Rättslig ram:

 

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

 

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux” kan kompletteras med beteckningarna ”claret” för röda viner och ”clairet” för mörkare roséviner beroende på bestämmelserna för den här typen av vin, i synnerhet när det gäller de analytiska standarderna.

Den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux” kan kompletteras med det geografiska namnet ”Haut-Benauge” för vita viner enligt de bestämmelser som fastställts för denna kompletterande geografiska beteckning, bland annat beroende på geografiskt område, druvsorter, produktion och de analytiska standarderna.

Rättslig ram:

 

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

 

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

 

Det geografiska namnet ”Haut-Benauge” skrivs direkt efter den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux” med teckensnitt som varken på höjden eller på bredden får vara större än de tecken som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Rättslig ram:

 

EU-lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

 

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Vita viner med en halt av jäsbart socker som överstiger 5 gram per liter och understiger 60 gram per liter presenteras med information om aktuell halt i vinet, såsom den fastställs i EU-lagstiftningen.

Större geografisk enhet

Rättslig ram:

 

Nationell lagstiftning

Typ av ytterligare villkor:

 

Kompletterande bestämmelser om märkning

Beskrivning av villkoret:

Märkningen av viner med den kontrollerade ursprungsbeteckningen kan ange den större geografiska enheten ”Vin de Bordeaux”. De bokstäver som används för denna större geografiska enhet får varken på höjden eller på bredden vara större än två tredjedelar av de bokstäver som används i den kontrollerade ursprungsbeteckningens namn.

Länk till produktspecifikationen

http://info.agriculture.gouv.fr/gedei/site/bo-agri/document_administratif-f63da9a1-2281-41d3-9e85-431aa741ffa5


(1)  EGT L 9, 11.1.2019, s. 2.


Top