EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52021PC0477

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2018/1091 vad gäller unionens bidrag till integrerad statistik över jordbruksföretag inom budgetramen 2021–2027

COM/2021/477 final

Bryssel den 12.8.2021

COM(2021) 477 final

2021/0270(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2018/1091 vad gäller unionens bidrag till integrerad statistik över jordbruksföretag inom budgetramen 2021–2027

(Text av betydelse för EES)


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

I förordning (EU) 2018/1091 om integrerad statistik över jordbruksföretag 1 krävs att medlemsstaterna utför integrerade jordbruksundersökningar under 2020, 2023 och 2026.

I förordning (EU) 2018/1091 fastställs finansieringsramen (dvs. budgetanslagen) för hela den berörda fleråriga budgetramens löptid. I samma förordning finns en bestämmelse om upprättande av budgeten för uppgiftsinsamling avseende de undersökningar som ska genomföras 2023 och 2026. I artikel 14 i förordningen föreskrivs att när den fleråriga budgetramen 2021–2027 har trätt i kraft ska beloppet för perioden efter 2020 fastställas av Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen.

Den finansiella referensen för detta förslag är rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 2 i vilken den fleråriga budgetramen 2021–2027 fastställs.

Medlemsstaterna ska erhålla ett ekonomiskt bidrag på högst 75 % av de bidragsberättigande kostnaderna från EU (inom de högsta belopp som anges i artikel 13.4 och 13.5 i förordning (EU) 2018/1091) för att täcka kostnaderna för undersökningarna. Beloppet för perioden efter 2020 bör fastställas enligt bestämmelserna för den fleråriga budgetramen.

I detta lagstiftningsförslag fastställs en budget på 40 000 000,00 EUR för 2021–2027 (varav 36 400 000,00 EUR avser bidrag till nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter).

I enlighet med artikel 13.7 i förordning (EU) 2018/1091 bör EU:s ekonomiska stöd till de bidrag som avses i punkt 2 i samma artikel finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket enligt artikel 4.2 d i förordning (EU) nr 1306/2013 eller förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Statistiken måste vara tillförlitlig och hålla hög kvalitet för att beslutsfattare, företag och allmänheten ska kunna fatta lämpliga och faktabaserade beslut.

Jordbruksstatistikstrategin för 2020 inbegriper följande huvudmål:

·Ta fram statistik av hög kvalitet som tillgodoser användarnas behov på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

·Förbättra den europeiska jordbruksstatistikens harmonisering och samstämmighet.

Detta förslag är direkt inriktat på dessa mål.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet som underlag för EU:s politik är ett av de viktigaste målen med europeisk statistik inom ramen för programmet för den inre marknaden 3 . Miljö- och jordbruksstatistik är ett av de tre områdena för statistikframställning inom ramen för programmet. Det finns också behov av aktuella och relevanta uppgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Genom detta initiativ genomförs det målet för perioden 2021–2026.

Det europeiska systemet för jordbruksstatistik kommer också att bidra till minst två av von der Leyen-kommissionens sex prioriteringar, nämligen

·en europeisk grön giv med de underliggande strategierna från jord till bord och biologisk mångfald, och

·en ekonomi för människor,

genom att tillhandahålla bättre uppgifter för bedömning av hållbarheten inom sektorn för miljö, människor, regioner och ekonomi. Jordbruksstatistik är också användbar för andra av EU:s eller medlemsstaternas prioriteringar som påverkar eller påverkas av jordbruk och landsbygdsutveckling.

EU-politiken måste stödjas av högkvalitativ, jämförbar och tillförlitlig statistik om den ekonomiska, sociala, territoriella och miljömässiga situationen i EU. Europeisk statistik kan också hjälpa allmänheten att förstå och delta i den demokratiska processen och debatten om EU:s nuläge och framtid. När det gäller jordbruksstatistik ligger fokus på att tillhandahålla aktuella och relevanta uppgifter med avseende på behoven hos den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och annan politik som rör miljö, livsmedelssäkerhet och djurskydd.

Jordbruksstatistik ger belägg av hög kvalitet för genomförandet och övervakningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig drivkraft för sysselsättning och smart och hållbar tillväxt för alla i EU. Landsbygdsutvecklingspolitiken, som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, ska förutom de sociala målen även förbättra jordbrukets konkurrenskraft och hållbarhet. Den gemensamma jordbrukspolitiken stod för över 37 % av EU:s totala budget i den fleråriga budgetramen 2014–2020.

Jordbruksstatistik behövs också allt oftare på andra av EU:s centrala politikområden, t.ex. den europeiska gröna given, miljö- och klimatpolitik samt handels-, social- och regionalpolitik.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Artikel 338 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör den rättsliga grunden för den europeiska statistiken. Europaparlamentet och rådet beslutar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet om åtgärder för att framställa sådan statistik som behövs för att EU ska kunna fullgöra sin uppgift. I artikel 338 fastställs kraven för europeisk statistik som innebär att den ska uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 4 fastställs en ram för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) 

Subsidiaritetsprincipen gäller eftersom förslaget inte omfattas av EU:s exklusiva behörighet. Det europeiska statistiksystemet tillhandahåller en infrastruktur för statistiska uppgifter. Systemet är utformat för att tillgodose behoven hos många användare och ge underlag för beslutsprocessen i demokratiska samhällen. Förslaget till denna förordning har utformats för att skydda kärnverksamheten hos partnerna i det europeiska statistiksystemet och samtidigt på ett bättre sätt säkerställa och garantera jordbruksstatistikens kvalitet och jämförbarhet.

Ett viktigt kriterium för de statistiska uppgifterna är konsekvens och jämförbarhet. Utan en tydlig EU-ram, dvs. EU-lagstiftning där gemensamma statistiska begrepp, rapporteringsformat och kvalitetskrav fastställs, kan medlemsstaterna inte uppnå den konsekvens och jämförbarhet som krävs. Kravet på jämförbarhet är särskilt viktigt för jordbruksstatistiken på grund av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Medlemsstaterna kan inte uppnå dessa mål fullt ut på egen hand. Åtgärder skulle vara mer ändamålsenliga om de vidtogs på EU-nivå, på grundval av en EU-rättsakt som säkerställer jämförbarhet mellan de statistiska uppgifterna inom de statistikområden som omfattas av den föreslagna rättsakten. Det är dock bäst om själva uppgiftsinsamlingen utförs av medlemsstaterna.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl:

Förslaget kommer att säkerställa kvalitet och jämförbarhet för den europeiska jordbruksstatistik som samlas in och sammanställs genom att samma principer tillämpas i alla medlemsstater. Det kommer också att säkerställa att den europeiska jordbruksstatistiken förblir relevant och anpassas till användarnas behov. Genom förordningen kommer statistikframställningen att bli mer kostnadseffektiv samtidigt som den beaktar särdragen i medlemsstaternas system.

I enlighet med proportionalitetsprincipen går den föreslagna förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen.

Val av instrument

Föreslaget instrument: förordning.

Med hänsyn till förslagets mål och innehåll är en ändring av den befintliga förordningen det lämpligaste instrumentet.

Viktiga EU-politikområden som den gemensamma jordbrukspolitiken är beroende av jämförbar och harmoniserad jordbruksstatistik av hög kvalitet på EU-nivå. Detta kan bäst säkerställas genom förordningar, som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna och inte behöver införas i nationell lagstiftning först. I artikel 14 i förordning (EU) 2018/1091 föreskrivs redan en ändring.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Utvärderingen av det europeiska systemet för jordbruksstatistik för strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter (SWD(2017) 96 final) visade på behovet av ett mer systematiskt tillvägagångssätt inom detta område.

Utvärderingen av systemet för jordbruksstatistik visade följande:

·Den nuvarande lagstiftningen om jordbruksstatistik är inte tillräckligt bra på att tillgodose nya och framväxande uppgiftsbehov eftersom det inte finns något krav på sådan statistik i rättsakterna. Rättsakterna är dessutom inte tillräckligt flexibla eller integrerade för att snabbt kunna tillgodose nya behov.

·Det europeiska systemet för jordbruksstatistik är inte tillräckligt flexibelt och tillgodoser inte de nya behoven tillräckligt snabbt. Detta beror delvis på hur statistikinsamlingen fungerar, men också på hur förordningarna har upprättats och bristen på budget- och personalresurser.

·Uppgiftsinsamlingen är inte tillräckligt harmoniserad eller samstämmig. Detta beror på att nya uppgiftsbehov uppstår, att lagstiftningen har utvecklats separat under många år och att det ibland finns olika definitioner och begrepp inom olika jordbruksområden.

·Statistiken kan framställas effektivare om lagstiftningen anpassas så att olika informationskällor omfattas och om medlemsstaterna anpassar sig till modern teknik.

Ett offentligt samråd genomfördes som en del av utarbetandet av förordning (EU) 2018/1091 och resultaten redovisas i en särskild rapport 5 .

I den tillhörande strategin för jordbruksstatistik drogs slutsatsen att jordbruksstatistik måste utformas och fungera som ett system, där delarna passar ihop och gör slutresultatet mer betydelsefullt än summan av delarna. Jordbruksstatistiken behöver också vara förenlig med hela det europeiska statistiksystemet, och uppgiftskällorna måste diversifieras genom användning av andra uppgiftskällor där så är möjligt. Informations- och kommunikationsteknik och annan ny teknik (t.ex. stordata och forskningsbaserade innovationer) måste integreras i uppgiftsinsamlingen, och ändamålsenligheten och effektiviteten i uppgiftsinsamlingsmetoder måste bedömas mot uppgiftsbehovet och kvalitetskriterierna och de befintliga parallella processerna bör upphöra.

Samråd med berörda parter

Eurostat kan utveckla, framställa och sprida europeisk jordbruksstatistik tack vare ett nära, samordnat och regelbundet samarbete i det europeiska statistiksystemet och ett långvarigt partnerskap med de nationella statistikbyråerna och alla andra berörda myndigheter.

På en övergripande nivå och i enlighet med strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter är de viktigaste grupper och individer som berörs av eller medverkar i europeisk jordbruksstatistik dataproducenter (nationella statistikbyråer, andra nationella myndigheter och Eurostat), uppgiftslämnare (jordbrukare, jordbrukarorganisationer och jordbruksföretag) och användare (offentliga och privata beslutsfattare, särskilt andra kommissionsavdelningar, forskare och journalister). Dessa berörda parter har rådfrågats i stor omfattning om problem och önskvärda ändringar, behov av och prioriteringar för uppgifter, eventuella politiska lösningar, de föreslagna åtgärdernas konsekvenser samt strategin i sig.

De berörda parternas synpunkter har samlats in vid möten och seminarier i ständiga kommittén för jordbruksstatistik och dess efterföljare, direktörsgruppen för jordbruksstatistik (med direktörer för jordbruksstatistik), där kommissionens avdelningar, internationella organisationer och jordbrukarorganisationer ofta har tillfälle att yttra sig, möten i kommittén för det europeiska statistiksystemet (med de nationella statistikbyråernas generaldirektörer) och ordinarie samråd och möten (med kommissionens avdelningar).

Resultaten av dessa samråd beaktades i ovannämnda utvärdering.

Dessutom hölls ett samråd om färdplanen för förslaget under fyra veckor på Europeiska kommissionens webbsida ”Kom med synpunkter!”.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

För att utarbeta förordning (EU) 2018/1091 förde Eurostat omfattande diskussioner om förslagets innehåll med de nationella statistikbyråerna i relevanta expertgrupper, inbegripet på direktörsnivå.

Konsekvensbedömning

En konsekvensbedömning av strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter ( SWD(2016) 430 ), som integrerad statistik över jordbruksföretag är en väsentlig del av, fick ett positivt yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll 6 .

Lagstiftning om statistik rör främst uppgiftsanvändare på administrativ nivå (t.ex. kommissionens avdelningar för olika politikområden), dataproducenter (nationella statistikbyråer) och uppgiftslämnare (jordbrukare), och de direkta ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna är därför begränsade. De största direkta kostnaderna för berörda parter avser anpassning till nya statistik- och tekniksystem. På medellång till lång sikt förväntades moderniseringsåtgärderna leda till en smärre minskning av den administrativa bördan samt kostnaderna. Större delen av kostnadsbesparingarna härrör från sänkta krav på täckning i förordning (EU) 2018/1091. Kostnaderna för insamling av statistik måste vägas mot samhällsfördelarna men även mot kostnaden för att endast ha statistik av låg kvalitet eller för att inte ha någon statistik alls.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget är en del av strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter, som är ett omfattande program för att modernisera EU-jordbruksstatistik som framställs av Europeiska kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna. Strategin stöds av kommittén för det europeiska statistiksystemet och är en del av Refit-programmet, med syftet att effektivisera och förbättra det europeiska systemet för jordbruksstatistik.

Detta förslag omfattar finansieringen av integrerad statistik över jordbruksföretag för 2021–2027, i enlighet med förordning (EU) 2018/1091.

Grundläggande rättigheter

Förslaget får inga konsekvenser för skyddet av de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslagets budgetkonsekvenser har en begränsad varaktighet och avser medfinansieringen av uppgiftsinsamling avseende integrerad statistik över jordbruksföretag för perioden 2021–2027 (uppgiftsinsamlingar för 2023 och 2026).

I artikel 13 i förordning (EU) 2018/1091 fastställs EU:s ekonomiska bidrag för genomförandet av den förordningen. I detta förslag fastställs en budget på 40 000 000,00 EUR för 2021–2027 (varav 36 400 000,00 avser bidrag till nationella statistikbyråer).

EU:s ekonomiska stöd till de bidrag som avses i artikel 13.2 i förordning (EU) 2018/1091 kommer att finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket enligt artikel 4.2 d i förordning (EU) nr 1306/2013 eller förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Den föreslagna förordningen förväntas bli antagen av Europaparlamentet och rådet så snart som möjligt, och kommissionen förväntas anta genomförandeåtgärderna kort därefter. Förordningen kommer att vara direkt tillämplig i alla medlemsstater utan att det behövs någon genomförandeplan.

Medlemsstaterna kommer att behöva lämna uppgifter till kommissionen under 2024 och 2027.

I enlighet med förordning (EU) 2018/1091 ska kommissionen senast den 31 december 2024, efter samråd med kommittén för det europeiska statistiksystemet, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet och måluppfyllelsen av den förordningen.

Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Den föreslagna ändringen gäller artiklarna 13.4, 13.5, 13.7 och 14.1 i förordning (EU) 2018/1091 och fastställer de högsta belopp som ska tilldelas varje medlemsstat samt beloppet för och källan till finansieringsramen 2021–2027.

2021/0270 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2018/1091 vad gäller unionens bidrag till integrerad statistik över jordbruksföretag inom budgetramen 2021–2027

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 7 föreskrivs att medlemsstaterna ska samla in och överlämna centrala strukturuppgifter (kärnuppgifter) och moduluppgifter om jordbruksföretag för 2023 och 2026.

(2)För att genomföra undersökningarna om jordbrukets struktur och tillgodose unionens informationskrav krävs betydande ekonomiska resurser från medlemsstaterna och från unionen.

(3)Medlemsstaterna ska erhålla ett högsta ekonomiskt bidrag på 75 % från unionen för att täcka kostnaderna för insamlingen av kärnuppgifter och moduluppgifter 2023 och 2026, inom de högsta belopp som anges i förordning (EU) 2018/1091.

(4)I förordning (EU) 2018/1091 fastställs finansieringsramen för hela den berörda fleråriga budgetramens löptid samt en bestämmelse om fastställandet av det belopp som ska tilldelas för ytterligare uppgiftsinsamling under efterföljande fleråriga budgetram, inbegripet undersökningarna under 2023 och 2026.

(5)Denna efterföljande fleråriga budgetram för åren 2021–2027 har fastställts i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 8 .

(6)I enlighet med förordning (EU) 2018/1091 bör beloppet för unionens bidrag till integrerad statistik över jordbruksföretag under den fleråriga budgetramen 2021–2027 fastställas av Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen när förordning (EU, Euratom) 2020/2093 har trätt i kraft.

(7)Det belopp som föreslås för 2021–2027 bör endast finansiera de undersökningar om jordbrukets struktur som utförs under 2023 och 2026, inklusive kostnaderna för administration, underhåll och utveckling av de databaser som kommissionen använder för att behandla de uppgifter som medlemsstaterna lämnar.

(8)Till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen är det dessutom lämpligt att stryka hänvisningen till den tidigare medlemsstaten.

(9)Kommittén för det europeiska statistiksystemet som inrättades genom artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 9 har hörts.

(10)Förordning (EU) 2018/1091 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2018/1091 ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i)Inledningsfrasen ska ersättas med följande:

”För de sammanlagda kostnaderna för insamling av kärnuppgifter och moduluppgifter 2023 och 2026 ska unionens ekonomiska bidrag vara begränsat till de högsta belopp som anges nedan:”.

ii)Punkt c ska ersättas med följande:

”c) 2 000 000 EUR vardera för Bulgarien, Tyskland, Ungern och Portugal.”

(b)Punkt 5 ska utgå.

(c)Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Unionens ekonomiska stöd till de bidrag som avses i punkt 2 i denna artikel ska finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket enligt artikel 4.2 d i förordning (EU) nr 1306/2013 eller en senare förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013.”

(2)Artikel 14.1 ska ersättas med följande:

”1. Unionens finansieringsram för genomförandet av programmet för uppgiftsinsamling under referensåren 2023 och 2026, inklusive nödvändiga anslag för administration, underhåll och utveckling av de databassystem som används vid kommissionen för att behandla de uppgifter som medlemsstaterna lämnar enligt denna förordning, ska vara 40 000 000 EUR för perioden 2021–2027, som ingår i den fleråriga budgetramen 2021–2027.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

Innehåll

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Proportionalitetsprincipen

Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Samråd med berörda parter

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Konsekvensbedömning

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Förklarande dokument (för direktiv)

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Typ av förslag eller initiativ:

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Varaktighet för och budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2018/1091 vad gäller unionens bidrag till integrerad statistik över jordbruksföretag inom budgetramen 2021–2027

1.2.Berörda politikområden 

Framställning av europeisk statistik

Jordbruk och landsbygdsutveckling

1.3.Typ av förslag eller initiativ: 

 en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 10  

 en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

I detta lagstiftningsförslag fastställs en budget på 40 000 000,00 EUR för 2021–2027 (varav 36 400 000,00 EUR avser bidrag till nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter).

Statistiken måste vara tillförlitlig och hålla hög kvalitet för att beslutsfattare, företag och allmänheten ska kunna fatta lämpliga och faktabaserade beslut. Det aktuella förslaget rör följande två mål i strategin för jordbruksstatistik 2020:

Ta fram statistik av hög kvalitet som tillgodoser användarnas behov på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Förbättra den europeiska jordbruksstatistikens harmonisering och samstämmighet.

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

Specifikt mål nr 1

Finansiera de undersökningar om jordbrukets struktur som utförs under 2023, inklusive kostnaderna för administration, underhåll och utveckling av de databaser som kommissionen använder för att behandla de uppgifter som medlemsstaterna lämnar för referensperioden 2023 samt förbättra kompatibiliteten mellan integrerad statistik över jordbruksföretag och informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter/informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet

Specifikt mål nr 2

Finansiera de undersökningar om jordbrukets struktur som utförs under 2026, inklusive kostnaderna för administration, underhåll och utveckling av de databaser som kommissionen använder för att behandla de uppgifter som medlemsstaterna lämnar för referensperioden 2026 samt förbättra kompatibiliteten mellan integrerad statistik över jordbruksföretag och informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter/informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Verkan på nationella statistikbyråer och andra: Lagstiftning om statistik rör främst uppgiftsanvändare på administrativ nivå (t.ex. kommissionens avdelningar för olika politikområden), dataproducenter (nationella statistikbyråer) och uppgiftslämnare (jordbrukare), och de direkta ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna är därför begränsade. De största direkta kostnaderna för berörda parter avser anpassning till nya statistik- och tekniksystem. På medellång till lång sikt förväntas moderniseringsåtgärderna leda till en minskning av den administrativa bördan och kostnaderna.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Enligt förordning (EU) 2018/1091 ska medlemsstaterna för referensåren 2023 och 2026 översända validerade kärnuppgifter och moduluppgifter samt en kvalitetsrapport till kommissionen (Eurostat) inom tolv månader efter referensårets slut.

Senast den 31 december 2024 ska kommissionen även, efter samråd med kommittén för det europeiska statistiksystemet, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet och måluppfyllelsen av denna förordning (artikel 18).

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Syftet med förslaget är att säkerställa att medlemsstaterna får ytterligare ekonomiskt stöd för att samla in uppgifter om jordbruksföretagens struktur, genom att fastställa finansieringsramen för perioden 2021–2027.

Det ekonomiska EU-bidraget till de nationella insamlingarna av jordbruksstatistik förväntas fortsätta i det nya systemet, på en nivå och med en andel som är jämförbar med tidigare, och de nationella utgifterna torde också ligga på ungefär samma nivå som i dag. När systemet är helt infört kan minskade bördor och kostnader samt den förväntade minskningen av antalet jordbruksföretag (enligt observerade tendenser) medföra ett minskat behov av uppgiftsinsamling och därmed en minskad budget.

Syftet med förordning (EU) 2018/1091 är att förbättra kvaliteten, jämförbarheten och samstämmigheten i europeisk jordbruksstatistik så att beslutsfattare, företag och allmänheten kan fatta korrekta och faktabaserade beslut.

Den omfattar statistik över jordbrukets struktur och utgörs av en huvudsaklig ramförordning och genomförandeakter. Förordningen är som sådan direkt tillämplig i EU:s medlemsstater, medan genomförandeakterna innehåller variabelbeteckningar och variabelbeskrivningar samt metodkrav. Alla medlemsstater kommer att införliva variabler och andra krav i sina nationella databaser, frågeformulär osv. så snart som rättsakterna har antagits.

Jordbruksräkningen 2020 har redan påbörjats. Uppgiftsinsamlingen för 2023 håller på att förberedas och kommer att följas av uppgiftsinsamlingen för 2026.

1.5.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Integrerad statistik över jordbruksföretag kommer att ge EU och medlemsstaterna högkvalitativ europeisk statistik över jordbruksstruktur som är jämförbar och samstämmig och som medför en godtagbar belastning för uppgiftslämnare och dataproducenter jämfört med fördelarna. Faktabaserat beslutsfattande är avgörande för att lyckas med politik som t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken och det är en viktig faktor för sysselsättning och en smart och hållbar tillväxt för alla i EU.

Lagstiftning om statistik rör främst uppgiftsanvändare på administrativ nivå (t.ex. kommissionens avdelningar för olika politikområden), dataproducenter (nationella statistikbyråer) och uppgiftslämnare (jordbrukare), och de direkta ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna är därför begränsade. De största direkta kostnaderna för de berörda parterna rör anpassning till nya statistik-, organisations- och tekniksystem, men dessa kostnader och bördor förväntas löna sig på medellång till lång sikt genom att bördan för uppgiftsinsamling minskar och genom olika slags effektiviseringar och besparingar.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Den europeiska jordbruksstatistiken har varit en hörnsten i den gemensamma jordbrukspolitiken och många andra viktiga EU-politikområden i många årtionden. Förordning (EU) 2018/1091 utformades för att vara anpassad till förändringar inom jordbruket och för att åtgärda de viktigaste problemen som identifierats under utvärderingen av det europeiska systemet för jordbruksstatistik. De problem som identifierades var följande:

1. Den tidigare lagstiftningen om jordbruksstatistik var inte tillräckligt bra på att tillgodose nya och framväxande behov av uppgifter.

2. Det europeiska systemet för jordbruksstatistik var inte tillräckligt flexibelt och tillgodosåg inte nya behov tillräckligt snabbt.

3. Uppgiftsinsamlingen var inte tillräckligt harmoniserad eller samstämmig.

4. Statistikframställningen var inte tillräckligt effektiv.

5. Belastningen att lämna uppgifter uppfattades som hög.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förordning (EU) 2018/1091 är en del av Eurostats strategi för jordbruksstatistik 2020 och därefter, och den kommer att kompletteras med en förordning om statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket samt en uppdaterad förordning om räkenskaper för jordbruket. Samtliga tre förordningar kommer att ha samma räckvidd och samma tekniska dokumentation och metoder. Tillsammans kommer de att täcka alla aspekter av jordbruksstatistiken.

Viktiga gemensamma EU-politikområden som den gemensamma jordbrukspolitiken, den europeiska gröna given och strategierna från jord till bord och biologisk mångfald är beroende av jämförbar, harmoniserad jordbruksstatistik av hög kvalitet på EU-nivå och dess förenlighet/komplementaritet med olika relaterade uppgiftskällor såsom informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter. Detta kan bäst säkerställas genom förordningar, som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna och inte behöver införas i nationell lagstiftning först.

Den aktuella ändringen föreskrivs i förordning (EU) 2018/1091 och gäller endast finansiering av uppgiftsinsamlingen för 2023 och 2026.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ej tillämpligt

1.6.Varaktighet för och budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

begränsad varaktighet

   verkan från och med den 1 januari 2022 (preliminärt) till och med den 31 december 2027

   Budgetkonsekvenser från och med 2022 till och med 2025 för åtagandebemyndiganden och från och med 2024 till och med 2028 för betalningsbemyndiganden.

obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 11   

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

   av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

tredjeländer eller organ som de har utsett

internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Ej tillämpligt

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Bidragsmottagarna måste överlämna insamlade uppgifter och tillhörande kvalitetsrapporter i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) 2018/1091.

I enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2018/1091 bör kommissionen senast den 31 december 2024, efter samråd med kommittén för det europeiska statistiksystemet, överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet och måluppfyllelsen av den förordningen.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Subsidiaritetsprincipen gäller eftersom förslaget inte omfattas av EU:s exklusiva behörighet. Det europeiska statistiksystemet tillhandahåller en infrastruktur för statistiska uppgifter. Systemet är utformat för att tillgodose behoven hos många användare och ge underlag för beslutsprocessen i demokratiska samhällen. Förslaget till denna förordning har utformats för att skydda kärnverksamheten hos partnerna i det europeiska statistiksystemet och samtidigt på ett bättre sätt säkerställa och garantera jordbruksstatistikens kvalitet och jämförbarhet.

Ett viktigt kriterium för de statistiska uppgifterna är konsekvens och jämförbarhet. Utan en tydlig EU-ram, dvs. EU-lagstiftning där gemensamma statistiska begrepp, rapporteringsformat och kvalitetskrav fastställs, kan medlemsstaterna inte uppnå den konsekvens och jämförbarhet som krävs.

Medlemsstaterna kan inte uppnå dessa mål fullt ut på egen hand. Åtgärder skulle vara mer ändamålsenliga om de vidtogs på EU-nivå, på grundval av en EU-rättsakt som säkerställer jämförbarhet mellan de statistiska uppgifterna inom de statistikområden som omfattas av den föreslagna rättsakten. Det är dock bäst om själva uppgiftsinsamlingen utförs av medlemsstaterna.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Identifierade risker inbegriper undermålig uppgiftskvalitet och sen inlämning av uppgifter.

Dessa risker kan minskas genom att teknisk dokumentation, metoddokumentation och riktlinjer lämnas till medlemsstaterna i förväg, automatiserade kontroller av uppgifter utförs, efterlevnaden av tidsfristerna kontrolleras och kvalitetsrapporterna granskas för varje undersökning.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

Kontrollerna kommer att utföras av kommissionens tjänstemän som en del av deras ordinarie åligganden i syfte att bedöma uppgifternas kvalitet och jämförbarhet. Den förväntade felrisken är låg, eftersom uppgifter samlats in för jordbruksstatistik i ett välfungerande samarbete med medlemsstaterna sedan 1950-talet och de befintliga systemen har moderniserats i enlighet med de senaste tekniska standarderna.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

Förutom de lagfästa kontrollerna kommer Eurostat att tillämpa en strategi för bedrägeribekämpning i enlighet med kommissionens allmänna strategi för bedrägeribekämpning. Det kommer att säkerställa att hanteringen av bedrägeririsker är inriktad på att kartlägga områden med hög risk för bedrägerier och på att hitta lämpliga motåtgärder. Nätverkssamarbete och särskilda it-redskap för att analysera möjliga fall av bedrägerier kan användas vid behov.

Eurostat har tagit fram en kontrollstrategi till stöd för medlemsstaternas utgifter för uppgiftsinsamling, med åtgärder och verktyg som är lämpliga för den föreslagna förordningen. Att förenkla administrationen, tillämpa kostnadseffektiva övervakningsförfaranden och utföra riskbaserade preliminära och slutliga kontroller bör bidra till att minska och förebygga bedrägerier. I strategin ingår upplysningsåtgärder och utbildning om förebyggande av bedrägerier.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
utgifter

Bidrag

Nummer  

Diff./Icke-diff 12 .

från Eftaländer 13

från kandidatländer 14

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

3

08.02 06 03 – Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – Operativt tekniskt stöd

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av 
utgifter

Bidrag

Nummer  

Diff./Icke-diff.

från Eftaländer

från kandidatländer

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

[XX.YY.YY.YY]

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

JA/NEJ

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

3

08.02 06 03 – Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – Operativt tekniskt stöd

GD: AGRI

År 
2021 15

År 
2022

År 
2023

År 
2024

År 
2025

År 
2026

År 
2027

Efter 2027

TOTALT

• Driftsanslag

08.02 06 03 16

Åtaganden

1a

20,000

20,000

40,000

Betalningar

2a

9,100

1,800

18,200

1,800

9,100

40,000

Budgetrubrik

Åtaganden

1b

Betalningar

2b

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 17  

Budgetrubrik

3

TOTALA anslag 
för GD AGRI

Åtaganden

= 1a + 1b + 3

20,000

20,000

40,000

Betalningar

= 2a + 2b

+3

9,100

1,800

18,200

1,800

9,100

40,000

 



TOTALA driftsanslag

Åtaganden

4

20,000

20,000

40,000

Betalningar

5

9,100

1,800

18,200

1,800

9,100

40,000

• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program

6

TOTALA anslag
för RUBRIK 3
 
i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

= 4 + 6

20,000

20,000

40,000

Betalningar

= 5 + 6

9,100

1,800

18,200

1,800

9,100

40,000

Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

• TOTALA driftsanslag (alla rubriker avseende driftsanslag)

Åtaganden

4

Betalningar

5

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)

6

TOTALA anslag för
RUBRIKERNA 1–6
 
i den fleråriga budgetramen 
(referensbelopp)

Åtaganden

= 4 + 6

Betalningar

= 5 + 6





Rubrik i den fleråriga
budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 
2021

År 
2022

År 
2023

År 
2024

År 
2025

År 
2026

År 
2027

TOTALT

GD: ESTAT

• Personalresurser

0,775

0,775

0,775

0,775

0,775

0,775

0,775

5,426

• Övriga administrativa utgifter

0,030

0,530

0,280

0,280

0,280

0,280

0,030

0,210

GD ESTAT TOTALT

Anslag

0,805

1,305

1,055

1,055

1,055

1,055

0,805

5,636

TOTALA anslag 
för RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen 

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,805

1,305

1,055

1,055

1,055

1,055

0,805

5,636

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 
2021 18

År 
2022

År 
2023

År 
2024

År 
2025

År 
2026

År 
2027

TOTALT

TOTALA anslag för
RUBRIKERNA 1–7
 
i den fleråriga budgetramen 

Åtaganden

0,775

0,775

0,775

0,775

0,775

0,775

0,775

5,426

Betalningar

0,030

0,530

0,280

0,280

0,280

0,280

0,030

0,210

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output

År 
2021

År 
2022

År 
2023

År 
2024

År 
2025

År 
2026

Efter 
2027

TOTALT

OUTPUT

Typ 19

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostnad

Antal

Kostnad

Antal

Kostnad

Antal

Kostnad

Antal

Kostnad

Antal

Kostnad

Antal

Kostnad

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 20 IFS2023

– Output

uppgifter

9,100

9,100

18,200

– Output

annat

1,800

1,800

– Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

9,100

1,800

9,100

20,000

SPECIFIKT MÅL nr 2

IFS2026

– Output

uppgifter

9,100

9,100

18,200

– Output

annat

1,800

1,800

Delsumma för specifikt mål nr 2

9,100

1,800

9,100

20,000

TOTALT

9,100

1,800

18,200

1,800

9,100

40,000

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

   Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 
2021 21

År 
2022

År 
2023

År 
2024

År 
2025

År 
2026

År 
2027

TOTALT

RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

7

7

7

7

7

7

7

7

Personalresurser

0,775

0,775

0,775

0,775

0,775

0,775

0,775

5,426

Övriga administrativa utgifter

0,030

0,530

0,280

0,280

0,280

0,280

0,030

1,710

Delsumma RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

0,805

1,305

1,055

1,055

1,055

1,055

0,805

7,136

Utanför RUBRIK 7 22  
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Andra utgifter
av administrativ natur

Delsumma
utanför RUBRIK 7
 
i den fleråriga budgetramen

TOTALT

0,805

1,305

1,055

1,055

1,055

1,055

0,805

7,136

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

   Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År 
2021

År 
2022

År 2023

År 2024

År 2025

År 2026

År 2027

• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

5,1

5,1

5,1

5,1

5,1

5,1

5,1

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

Extern personal (i heltidsekvivalenter) 23

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 xx yy zz   24

– vid huvudkontoret

– vid delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

5,1

5,1

5,1

5,1

5,1

5,1

5,1

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Följande arbetsuppgifter ska utföras:

– Administration av bidrag i samband med initiativet.

– Kontroll av uppgifter.

– Stöd och metodarbete.

– Analys av rapporter.

– Spridning av uppgifter.

Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

   kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka omfördelningar som krävs, och ange berörda budgetrubriker och motsvarande belopp. Bifoga en Excel-tabell om det gäller en större omfördelning.

   kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Beskriv vad som krävs, ange berörda rubriker och budgetrubriker, motsvarande belopp och de instrument som är föreslagna för användning.

   kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker och budgetrubriker samt motsvarande belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet

   innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

   innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 
n 25

År 
n + 1

År 
n + 2

År 
n + 3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Totalt

Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen 

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

 

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

   Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

   Påverkan på egna medel

   Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:

Belopp som förts in för det innevarande budgetåret

Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 26

År 
n

År 
n + 1

År 
n + 2

År 
n + 3

För in så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Ej tillämpligt

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Ej tillämpligt

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 av den 18 juli 2018 om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (EUT L 200, 7.8.2018, s. 1).
(2)

   Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).

(3)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 1).

(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
(5)    Eurostats webbplats för offentliga samråd: http://ec.europa.eu/eurostat/about/opportunities/consultations/eass    Rapport om offentligt samråd:     http://ec.europa.eu/eurostat/documents/10186/6937766/Agricultural-Statistics-Strategy-2020-Report.docx .
(6)     Konsekvensbedömning , sammanfattning av konsekvensbedömning , yttrande från nämnden för lagstiftningskontroll .
(7)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 av den 18 juli 2018 om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (EUT L 200, 7.8.2018, s. 1).

(8)

   Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
(10)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.
(11)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  
(12)    Diff.= differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.
(13)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(14)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(15)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
(16)    Enligt den officiella kontoplanen.
(17)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(18)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
(19)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(20)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(21)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
(22)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(23)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(24)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).
(25)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.
(26)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
Top