52021DC0797

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.12.2021

COM(2021) 797 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Sammanfattande rapport 2021 om programmen på grundval av de årliga genomföranderapporterna för 2014–2020

{SWD(2021) 384 final}

1.Inledning

Genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) 2020 ägde rum under ett ovanligt och utmanande år. Folkhälsokrisen och den efterföljande ekonomiska chocken har i grunden förändrat vårt samhälle och vår vårdag. EU-stöd mobiliserades för att snabbt reagera på nödsituationer, samtidigt som man tog fram helt nya återhämtningslösningar för att hjälpa samhället att komma till rätta med de stora svårigheter det stod inför. EU:s politik anpassades snabbt och flexibelt och erbjöd direkt likviditet, ekonomiskt stöd för att tillgodose brådskande behov och stöd till medlemsstaterna för att hantera påfrestningarna för ekonomin och samhället.

Samtidigt befinner sig EU vid ett vägskäl. För att gå stärkt och mer resilient ur krisen behöver EU påskynda omställningen till ett grönt och digitalt Europa. ESI-fonderna står i frontlinjen i denna strävan.

ESI-fonderna är ett av de största investeringsinstrumenten i EU:s budget och stöder den territoriella, ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europas regioner, liksom deras resiliens och återhämtning från de senaste årens kris. ESI-fonderna består av

·Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf),

·Europeiska socialfonden (ESF),

·Sammanhållningsfonden,

·Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu),

·Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

ESI-fonderna inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EU:s budget) har en genomförandeperiod på tio år 1 , och 2020 var det sjunde året. I enlighet med artikel 53 i förordning (EU) nr 1303/2013 redogörs i denna rapport för utvecklingen av det finansiella genomförandet av ESI-fonderna fram till utgången av 2020 2 . Här presenteras de sammanlagda resultat för programperioden 2014–2020 som rapporterats av medlemsstaterna, och det ges också en första inblick i vilka åtgärder som vidtagits mot covid-19-pandemin inom ESI-fondernas program.

Med en total investering på 640 miljarder euro vid utgången av 2020, däribland 461 miljarder euro i EU-finansiering, har ESI-fonderna flera politiska mål som är avgörande för Europas framtid, närmare bestämt följande:

·Smart och hållbar tillväxt för alla.

·Förstärkning av den offentliga förvaltningens institutionella kapacitet.

·Territoriell utveckling, stadsutveckling och territoriellt samarbete (Interreg).

Vid utgången av 2020 hade medlemsstaterna redan mottagit mer än 55 % av medlen. Utgifterna ökade särskilt för den digitala ekonomin, små och medelstora företag, klimatåtgärder och sociala investeringar.

Under perioden bidrog ESI-fonderna till att

·stödja 3 miljoner företag,

·förbättra energieffektiviteten i över 359 000 hushåll,

·hjälpa 45 miljoner människor med sysselsättning, social delaktighet eller utbildning,

·stödja över 2 miljoner projekt inom jordbrukssektorn och i landsbygdsområden,

·skapa 236 500 nya arbetstillfällen på regional nivå,

·bevara 31 500 arbetstillfällen och skapa 4 000 nya arbetstillfällen inom sjöfarts- och fiskerisektorn.

Medlemsstaternas uppgifter om genomförandet av ESI-fondernas program för 2020 är preliminära, vilket beror på de fortsatta effekterna av covid-19-krisen. Programmen fortsätter att mobilisera EU-medel för att hantera pandemins effekter, samtidigt som de strävar efter att nå sina ursprungliga strategiska mål i en något annorlunda situation. Sedan våren 2020 har omfördelningen av medel blivit mer flexibel tack vare investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset (CRII och CRII+), och ökade ekonomiska resurser har planerats till programmen för 2014–2020 inom ramen för React-EU med finansiering från NextGenerationEU. Särskilda avsnitt nedan berör den första bedömningen av dessa undantagsåtgärder.

2.Översikt över genomförandet

2.1.Finansiellt genomförande 3

De 5 ESI-fonderna medför investeringar på 640 miljarder euro

De fem ESI-fonderna (dvs. Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF, Ejflu och EHFF) avsatte ursprungligen 461 miljarder euro under budgetprogramperioden 2014–2020. Dessa medel, som kompletteras med nationell samfinansiering, innebär en total investering på 640 miljarder euro (exklusive de nya React-EU-medlen). Projektens stödmottagare är berättigade till samfinansiering från ESI-fonderna för kostnader som uppkommit fram till slutet av 2023 4 .

Den totala kostnaden för de projekt som valts ut av medlemsstater för att få stöd från ESI-fonderna fram till utgången av 2020 uppgår till 676 miljarder euro och motsvarar 106 % av de totala anslagen. Det är en ökning med 17 procentenheter jämfört med situationen vid utgången av 2019. De flesta medlemsstater har anslagit hela den tillgängliga budgeten för cykeln 2014–2020. Övertilldelningen beror på att många program har som praxis att bevilja stöd till en projektvolym som överstiger den totala planerade kostnaden för programmet. Detta betraktas som en metod för ansvarsfull ledning. Medlemsstaterna säkerställer att medlen utnyttjas maximalt genom att välja ut fler projekt än de kan finansiera för att skapa en buffert i händelse av att några projekt misslyckas under genomförandet eller ytterligare medel blir tillgängliga.

När det gäller EU:s utbetalningar har det tidigare framgått att det finansiella genomförandet brukar vara långsamt under de första åren av genomförandet, men att det sedan går betydligt snabbare under de senare åren så att projektets livscykel återspeglas. Perioden 2014–2020 är inget undantag. EU:s utbetalningsnivå låg på endast 7 % i slutet av 2016 och började öka avsevärt under 2017. Mot bakgrund av både programmens höga mognadsgrad och den omedelbara flexibiliteten för fonderna som en del av krishanteringen inom ramen för CRII, inklusive 100 % EU-finansiering, ökade EU:s utbetalningar till programmen markant. Utbetalningarna från EU:s budget till medlemsstaterna uppgick vid utgången av 2020 till en nettosumma på 253,8 miljarder euro (55 % av det planerade EU-beloppet för hela perioden). Utgifterna måste fortsätta att öka under de kommande åren fram till avslutandet av programmen. Under 2020 återkrävdes endast 4,7 miljoner euro.

De senaste finansiella uppgifterna från medlemsstaterna för september 2021 återspeglar nu de betydande ytterligare resurser som 2021 tillfördes sammanhållningspolitiken inom ramen för React-EU (36 miljarder euro) och Ejflu (29 miljarder euro). När det gäller sammanhållningspolitiken påvisar de finansiella uppgifterna för september 2021 fortsatt stora utgifter. Under nio månader rapporterades ytterligare utgifter på 51 miljarder euro.

2.2.ESI-fondernas viktigaste resultat

Stöd till 3 miljoner företag

Regelverket för ESI-fonderna 2014–2020 innehåller gemensamma indikatorer för varje EU-fond som gör det möjligt för kommissionen att årligen genomföra aggregerad EU-övervakning av investeringsåtgärder, output och resultat.

Medlemsstaterna rapporterade följande sammanlagda resultatuppgifter vid utgången av 2020:

·Projekt som valts ut för att få stöd från ESI-fonderna kommer att gynna 3,6 miljoner företag, varav 3 miljoner företag 5 redan fått stöd.

·Med stöd från Eruf skapades 236 500 nya arbetstillfällen.

·Projekt inom ramen för ESF och sysselsättningsinitiativet för unga stödde 45,3 miljoner deltagare.

·Hittills har 2 miljoner projekt fått stöd för att hjälpa jordbrukssektorn och landsbygdsföretag att bli mer konkurrenskraftiga och för att skapa och upprätthålla arbetstillfällen på landsbygden.

·Stöd för markförvaltning i syfte att förbättra skyddet av den biologiska mångfalden omfattar 32 miljoner hektar jordbruksmark, eller 18,5 % av den utnyttjade jordbruksarealen.

·Nästan 3 650 lokala aktionsgrupper inom Leader genomför lokala utvecklingsstrategier med stöd av Ejflu som omfattar 64 % av den sammanlagda landsbygdsbefolkningen (184,5 miljoner invånare).

2.3.Första steget för att bekämpa covid-19-krisen: Investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset

21 miljarder euro har omfördelats för att bekämpa covid-19-krisen

Under 2020 innebar covid-19-krisen en stor utmaning för Europeiska unionen som helhet. Nationella, regionala och lokala samhällen befann sig i främsta ledet i kampen mot sjukdomen och i hanteringen av dess samhällsekonomiska effekter.

Under våren 2020 gavs medlemsstaterna möjlighet att omfördela icke spenderade sammanhållningspolitiska medel inom ramen för investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset (CRII och CRII+). Sedan krisens början har omkring 21,3 miljarder euro omfördelats. Hälso- och sjukvårdssektorn fick 7,4 miljarder euro för att snabbt säkra viktig personlig skyddsutrustning, respiratorer och ambulanser. Stödet till företag genomgick en betydande omorganisering, och 11,5 miljarder euro avsattes till nödbidrag och lågräntelån till små och medelstora företag för att de skulle överleva nedstängningarna. Utsatta grupper fick 4,1 miljarder euro från ESI-fonderna tack vare nya sysselsättningsåtgärder för att bibehålla inkomsterna.

De första övervakningsuppgifterna om covid-specifika indikatorer har inkommit genom medlemsstaternas årliga rapportering för 2020. Dessa indikatorer tillkom på kommissionens förslag för att mäta framstegen med de nödåtgärder som vidtagits inom ramen för sammanhållningspolitiken, och i oktober 2021 tillämpades indikatorerna av över 219 program i nästan alla medlemsstater. De flesta program kunde rapportera övervakningsvärden beträffande genomförandet av åtgärder som infördes i deras genomföranderapporter för 2020. Av nyckelvärdena från den nationella rapporteringen framgår följande preliminära resultat vid utgången av 2020:

·När det gäller covidindikatorer för hälsorelaterade utgifter rapporterades att 70 % av det totala planerade beloppet på 2 miljarder euro hade tilldelats utvalda projekt, och vid utgången av 2020 hade 14 % spenderats.

·De viktigaste covid-specifika indikatorerna för hälsorelaterade resultat visar en hög genomförandegrad:

oAv det mål på 2,3 miljarder personliga skyddsutrustningsartiklar som fastställs i medlemsstaternas program täcks 71 % av utvalda projekt (28 % rapporterades som uppnådda).

oAv målet på 4 300 nya respiratorer rapporterades inköp av nästan 3 500 respiratorer (81 %).

·När det gäller målet på 6,8 miljarder euro i krisstöd i form av rörelsekapital för små och medelstora företag (bidrag och lån) rapporterades 75 % av målet som slutfört. Av målet att stödja 640 000 små och medelstora företag med rörelsekapital rapporterades att målet uppnåddes till 96 % vid utgången av 2020, vilket innebar stöd till 615 000 företag.

·ESF har varit den främsta källan till stöd för sociala tjänster, bibehållande av sysselsättning, stöd till utsatta grupper m.m., exempelvis genom stöd till korttidsarbete, kompletterande lön till hälso- och sjukvårdspersonal, it-utrustning, skyddsutrustning och tjänster för utsatta grupper.

·Flexibiliteten inom ramen för CRII/CRII+ utökades till att omfatta fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) 6 . Programändringar gjordes så att 500 miljoner euro tillfördes i EU-medel för att öka EU:s samfinansieringsgrad och/eller för att införa nödåtgärder.

För att möjliggöra fullständig insyn och ansvarsskyldighet vad gäller sammanhållningspolitikens resurser under covid-19-krisen ger kommissionens informationstavla för coronaviruset på plattformen för öppna data för sammanhållningspolitiken aktuell information om användningen av åtgärderna inom ramen för CRII/CRII+.

En ny Ejflu-åtgärd infördes för att ge tillfälligt likviditetsstöd åt jordbrukare och landsbygdsföretag som drabbats särskilt hårt av covid-19-krisen. Vid utgången av 2020 hade den nya åtgärden aktiverats i över 40 nationella och regionala landsbygdsutvecklingsprogram i 14 medlemsstater. Mer än 700 miljoner euro anslogs till åtgärden så att det planerade totala beloppet för offentliga utgifter uppgick till över 1 miljard euro (inklusive nationell samfinansiering). Nästan 70 % av detta belopp hade spenderats vid utgången av 2020, varav nästan 98 % som stöd till jordbrukare. Över 500 000 jordbruk och 1 000 små och medelstora företag hade då fått stöd.

EHFF tillhandahöll krisstöd för att kompensera för det tillfälliga upphörandet med fiskeverksamhet och den inställda eller minskade produktionen och förädlingen som följde av pandemin. Under 2020 avsattes 109 miljoner euro för att minska covid-19-pandemins inverkan på fiskerier och vattenbruksföretag. Dessa åtgärder förväntas fortsätta under 2021 så att investeringar och verksamheter bibehålls.

2.4.Andra steget för att bekämpa covid-19-krisen: React-EU (2021–2022)

Sammanhållningspolitiken utökades med 50,6 miljarder euro för att bekämpa pandemin

EU har antagit det hittills största återhämtningspaketet för att gå mer resilient ur krisen och för att stödja Europas digitala och gröna omställning som finansieras genom NextGenerationEU.

Under de första kritiska åren av återhämtningen kommer nya resurser på 50,6 miljarder euro inom React-EU – återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner – att användas för att stödja krisreparationsåtgärder inom ramen för strukturfonderna 2014–2020. Dessa resurser innebär fortsatt och utökat stöd från CRII till hälso- och sjukvård, arbetstagare och företag samt fokus på gröna och digitala investeringar på regional nivå, vilket är nödvändigt för en smart och hållbar återhämtning. Med dessa nya medel, som tillförs de befintliga sammanhållningspolitiska programmen 2014–2020, kan medlemsstaterna återuppta projekt som stoppades under krisen för att säkerställa förbättringar och resiliens på medellång sikt.

React-EU var det allra första instrumentet som användes inom ramen för NextGenerationEU, och den första utbetalningen gjordes den 28 juni 2021. På bara tre månader godkände kommissionen över 90 % av de 39,8 miljarder euro som fanns tillgängliga 2021. Fram till den 5 november 2021 har medlemsstaterna formellt anslagit 36 miljarder euro till olika program. Finansiering är på väg till sjukvårdsinrättningar, forskare, företagare, anställda och utsatta personer. Hittills har 5,5 miljarder euro avsatts till gröna investeringar (varav 4,7 miljarder euro till klimatåtgärder), 2,7 miljarder euro till den digitala ekonomin, 6,7 miljarder euro till företag, 5,7 miljarder euro till hälso- och sjukvårdssektorn och 12,3 miljarder euro till arbetsmarknaden, social delaktighet och utbildning.

För att säkerställa öppenhet och rapportering i realtid avseende de nya resurserna har kommissionen infört en React-EU-informationstavla på plattformen för öppna data för sammanhållningspolitiken . Medlemsstaterna kommer att lämna in sina första delrapporter om genomförandet av React-EU i mitten av 2022.

Exempel på projekt som finansieras av ESI-fonderna och bidrar till hanteringen av covid-19

Initiativet för distansskolor i Polen lanserades för att hantera svårigheterna med fortsatt skolundervisning under covid-19-pandemin. Många barn saknade tillgång till internet eller skolutrustning för att kunna fortsätta sina studier. Tack vare initiativet kunde polska kommuner förse över 23 000 skolor med bärbara datorer, surfplattor eller mobilt internet för barn som inte hade tillgång till detta. Hittills har över 330 000 polska elever gynnats av initiativet.

I Bulgarien omfördelades 20 miljoner euro från ESI-fonderna för att hjälpa landets hälso- och sjukvårdssektor att bättre hantera hälsokrisen. Pengarna användes för att köpa in ny medicinsk utrustning av högsta kvalitet och leverera livräddande läkemedel och personlig skyddsutrustning. Det handlade bland annat om inköp av mer än 377 respiratorer, över 2 miljoner munskydd och 177 000 tester. Uppemot 14 000 medicinska och icke-medicinska yrkesverksamma fick ytterligare ersättning för att ha varit i första ledet i kampen mot coronaviruset.

Digitaliseringens hus i Niederösterreich i Österrike är ett regionalt ekosystem på digitaliseringsområdet som stöds av Eruf. Under covid-19-nedstängningsperioden tillhandahöll Digitaliseringens hus digitala tjänster som var användbara för både personer som tvingades stanna hemma och företag: bland annat utvecklades en WhatsApp-handelsplattform som möjliggjorde direktkontakt mellan små och medelstora företag och deras kunder samt webbinarier om it-säkerhet för hemarbete.

För att komma till rätta med den säsongsarbetarkris som pandemin orsakade bidrog ett Ejflu-finansierat projekt i Finland, KoroKausi , med rådgivning och vägledning för att åtgärda bristen på utländska säsongsarbetare och främja arbetsmöjligheter för unga på landsbygden. Projektet hjälpte till att hitta anställda för nästan alla gårdar som hade sökt hjälp från tjänsten inom tidsfristen.

3.Genomförandet inom centrala tematiska områden

I följande avsnitt ges en överblick över ESI-fondernas resultat inom huvudsakliga politikområden enligt medlemsstaternas rapportering i slutet av 2020.

3.1.Smart tillväxt

189 miljarder euro för smart tillväxt

Investeringar i smart tillväxt utgör cirka 30 % av ESI-fondernas totala finansiering. Mer än 189 miljarder euro finns tillgängliga för de tre smarta målen forskning och innovation (66 miljarder euro), informations- och kommunikationsteknik (18 miljarder euro) och konkurrenskraft hos små och medelstora företag (105 miljarder euro) 7 .

Vid utgången av 2020 hade medlemsstaterna anslagit 190 miljarder euro, motsvarande 101 % 8 av de totala medel som fanns tillgängliga, till projekt för dessa tre mål (medel som tilldelats projekt i diagrammet ovan), och 102 miljarder euro, motsvarande 54 % av anslagen, hade redan betalats ut till projektens stödmottagare (medel som spenderats i projekt). Detta innebär en ökning med 14 procentenheter jämfört med föregående år, vilket visar på en god utgiftstakt för ESI-fonderna. I figuren nedan ges en mer detaljerad uppdelning av genomförandegraden för vart och ett av de tre målen samt genomsnittet för smart tillväxt.

ESI-fonderna används för att främja forskning och innovation och är av avgörande vikt för att hjälpa medlemsstater och regioner att skapa de nödvändiga förhållandena för innovation, forskning och utveckling. Stöd för innovation genom smarta specialiseringsstrategier är avgörande för flera av EU:s prioriteringar, särskilt den europeiska gröna given, en ekonomi för människor och ett Europa rustat för den digitala tidsåldern.

Vid utgången av 2020 hade betydande resultat registrerats inom området forskning och innovation. Som en följd av EU:s stöd samarbetade exempelvis mer än 44 800 företag med forskningsinstitut (72 % av målet), och omkring 24 000 företag introducerade nya produkter på marknaden (79 % av målet och en ökning med 18 procentenheter sedan 2019).

ESI-fonderna bidrar i betydande grad till den europeiska ekonomins digitala omställning genom att förbättra it-infrastruktur och ge människor, företag och myndigheter möjlighet att använda en ny generation teknik och kompetenser. Projekturvalet ökade i betydande grad under 2020 till 22 miljarder euro, vilket motsvarade 101 % av de totala anslagen. Utgifterna ökade med 14 procentenheter under 2020. I och med att investeringarna redan håller på att genomföras bidrar EU-fonderna till ett Europa rustat för den digitala tidsåldern.

Över 5,5 miljoner hushåll gynnas av förbättrad tillgång till bredband tack vare utvalda Eruf-projekt. Före utgången av 2023 förväntas nästan 12 miljoner hushåll ha kunnat dra nytta av detta. I landsbygdsområden fick mer än 1 900 investeringsverksamheter stöd av Ejflu till ett sammanlagt belopp på mer än 1,1 miljarder euro för att förbättra tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Över 5,1 miljoner människor i landsbygdsområden har dragit nytta av förbättrad it-infrastruktur eller förbättrade it-tjänster.

ESI-fonderna ger nödvändigt stöd för att företag ska kunna växa och bli mer produktiva och konkurrenskraftiga samt för att verksamheter ska kunna införa innovativa lösningar. Planen är att sammanlagt 105 miljarder euro (16 % av den totala budgeten) ska avsättas för att öka konkurrenskraften hos europeiska små och medelstora företag, vilket är i linje med kommissionens ambition att främja en ekonomi för människor. Detta är ett av de stödområden som uppvisade bäst resultat vid utgången av 2020, med 96 % av det planerade beloppet redan tilldelat projekt och nästan 61 % redan spenderat.

Exempel på projekt som finansieras av ESI-fonderna och bidrar till smart tillväxt

Baris hamn i sydöstra Italien är en av de största hamnarna i Adriatiska havet och en viktig port mellan Europa, Balkan och Mellanöstern. Den använder digital teknik som finansieras av Eruf för att effektivisera informationsutbytet mellan alla aktörer i hamnverksamheten. Det automatiserade systemet förenklar transporter genom hamnen, vilket ökar regionens konkurrenskraft.

EU samfinansierade inrättandet av en innovationsbyrå i Badajoz forskningsby i Extremadura i Spanien. Byrån är ett instrument för att främja innovation utifrån kunskapsutbyte i den mindre utvecklade regionen Extremadura. Byrån har hjälpt 283 företag att få tillgång till stöd för forskning och utveckling.

Superdatorn Vega lanserades officiellt i april 2021 som den största superdatorn i Slovenien. Vega kommer att stödja utvecklingen av ledande, avancerade tillämpningar, särskilt inom maskininlärning, artificiell intelligens och dataanalys med hög kapacitet. Projektet, som uppgår till 17,2 miljoner euro, fick ett Eruf-bidrag på 11,2 miljoner euro.

I Baden-Württemberg i Tyskland finansierade Eruf inrättandet av det regionala centrumet för innovation och tekniköverföring (Ritz) . Detta centrum ska stärka innovationsverksamheten mellan företag i regionen och fungera som en kärna och kontaktpunkt för innovation och tekniköverföring. Projektet uppgår till sammanlagt 8,9 miljoner euro, varav 6,4 miljoner euro kommer från Eruf.

Den digitala plattformen HofladenBOX i Bayern i Tyskland har gjort det möjligt för kunder att handla direkt från olika små leverantörer i regionen utan mellanhandel. Omkring 60 företag deltog och över 3 000 kunder registrerades. Beroende på säsong sysselsätter plattformen runt 20 personer. För många jordbrukare har HofladenBOX blivit en viktig distributionskanal som bidrar till att bevara arbetstillfällen inom det regionala jordbruket.

257 miljarder euro för hållbar tillväxt

3.2.Hållbar tillväxt

Genom att stödja klimatneutrala, rena och cirkulära ekonomiska investeringar samt investeringar för miljön och anpassning till klimatförändringar bidrar ESI-fonderna i betydande grad till ambitionerna i den europeiska gröna given. Programmen avsatte 250,6 miljarder euro för hållbar utveckling, vilket motsvarar 39 % av de totala anslagen. Vid utgången av 2020 hade 257,3 miljarder euro tilldelats projekt (103 % av de avsatta medlen), och 149,1 miljarder euro hade spenderats (59 % av det totala planerade beloppet).

Spårning av stöd till klimatåtgärder

Kommissionen övervakar noga utnyttjandet av de medel för 2014–2020 som anslagits till klimatåtgärder. ESI-fonderna riktar sammanlagt 24 % av sin budget till klimatåtgärdsmål. Det rör sig bland annat om investeringar inom koldioxidsnål ekonomi, cirkulär ekonomi, riskförebyggande, miljöskydd, ren rörlighet i städer samt forsknings- och innovationsverksamhet.

Vid utgången av 2020 varierade ESI-fondernas bidrag till klimatåtgärder från 57 % av Ejflus totala budgetanslag till 28 % av Sammanhållningsfondens totala anslag, 18 % av EHFF:s totala anslag och 17 % av Erufs totala anslag.

Under 2020 ökade de sammanlagda belopp som klimatspårningsprojekt tilldelades och spenderade avsevärt och uppgick till 124 miljarder euro för utvalda projekt och 72 miljarder euro i relaterade utgifter, vilket låg i närheten av den övergripande genomförandenivån för programmen. I bilaga 3 finns mer information om fondernas klimatanslag och klimatutgifter 9 .

Den covid-relaterade omfördelningen under 2020 ledde till att överföringar av medel minskade de totala anslagen från Sammanhållningsfonden till förmån för Eruf och ESF. Det totala belopp som avsatts för klimatåtgärder inom ramen för Eruf minskades med 3,4 miljarder euro på grund av ökade anslag till folkhälsoåtgärder och stöd till företag. Det totala Eruf-anslaget till klimatåtgärder förstärktes dock 2021 med ytterligare anslag på 4,7 miljarder euro inom ramen för React-EU och uppgick då till sammanlagt 39,6 miljarder euro (vilket överstiger det tidigare totalbeloppet).

Det finns betydande skillnader vad gäller de finansiella framstegen inom de olika tematiska områdena. Anpassning till klimatförändringar och riskförebyggande är ett av de tematiska mål som utvecklas snabbast när det gäller de belopp som redan spenderats av stödmottagare. Å andra sidan släpar investeringar för en koldioxidsnål ekonomi efter på grund av en trög start som fortfarande inte har tagits igen, trots påskyndandet de senaste tre åren. Detta beror på den stora andelen ESI-fonder som ger stöd till infrastrukturinvesteringar, såsom energieffektivitet i byggnader, förnybar energi, smarta eldistributionsnät eller hållbar transport i städer, där projektens genomförandecykel tenderar att vara längre.

Vid utgången av 2020 hade följande konkreta resultat registrerats:

·Kapaciteten för produktion av förnybar energi kommer att ökas med 7 400 MW, varav 2 700 MW redan har installerats – en ökning på 40 % jämfört med föregående år.

·Energiprestandan i 663 000 hushåll (110 % av målet) kommer att förbättras, och så många som 359 000 hushåll hade redan dragit nytta av de förbättrade förhållandena i slutet av 2020 (nästan 76 000 fler än i slutet av 2019).

·Offentliga byggnaders energiförbrukning kommer årligen att minska med 7 terawattimmar (109 % av målet), varav 1,9 terawattimmar redan sparas in varje år, vilket är 53 % mer än föregående år.

·19,5 miljoner människor kommer att gynnas av förbättrad vattenförsörjning (3,5 miljoner människor gynnas redan av detta).

·Åtgärder för skydd mot översvämningar kommer att minska utsattheten för nästan 42 miljoner människor (151 % av målet), varav 11,3 miljoner nu är mindre utsatta för översvämningsrisker på grund av investeringar som fått stöd.

·Projekt för ren transport i städer ledde till 137 km nya eller förbättrade spårvagns- och metrolinjer (29 % av målet) med ytterligare 405 km i projekt som höll på att genomföras.

·Betydande framsteg har gjorts genom förbättrad hantering av jordbruks- och skogsmark när det gäller koldioxidbindning och bevarande samt minskade utsläpp av växthusgaser och ammoniak inom jordbruket. I slutet av 2020 hade EU redan överskridit sina mål för 2023 på dessa områden.

·1,5 miljarder euro, motsvarande nästan 37 % av det EHFF-stöd som gavs till fiskeri- och vattenbrukssektorerna, har avsatts för att bevara och skydda miljön, till exempel genom skydd av Natura 2000-områden, samt för att främja resurseffektivitet och minska mängden avfall.

Exempel på projekt som finansieras av ESI-fonderna och bidrar till hållbar tillväxt

Bâti Bruxellois , Source de nouveaux Materiaux – behandling av byggnaderna i Bryssel som en materialreserv för byggsektorn. Syftet med projektet är att maximera identifieringen och användningen av uttjänta material och att utveckla ett verktyg för hantering och återvinningsförädling av olika typer av byggavfall. Nya kanaler skapades för att få bort byggavfall i Belgiens huvudstadsregion.

Skydd mot översvämningar för invånarna i Ermitage les Bains och Saline les Bains på ön Réunion i Frankrike. Målet med projektet är att genomföra studier och nödvändiga byggarbeten för att skapa ett skydd mot översvämningar för de två distrikten med över 5 000 invånare som regelbundet översvämmas vid kraftiga tropiska skyfall och frontnederbörd.

Projektet Smart Solar Charging i staden Utrecht (västra Nederländerna) utvecklar ett dubbelriktat laddningssystem för delade elbilar, där bilbatterier antingen kan ladda eller leverera energi tillbaka till elnätet. På så sätt kan hållbar energi användas när efterfrågan på energi är hög i det lokala distriktet. Projektet har bidragit till att installera 200 smarta laddningspunkter för dubbelriktad laddning, och fler är på väg.

I september 2021 öppnades en ny tågstation, Praha-Zahradní Město i Prag i Tjeckien. Den omfattar en nybyggd kollektivtrafikterminal med spårvagns- och busshållplatser. Stationen inrättades som en del av moderniseringen av järnvägskorridoren Prag–Linz och finansierades av både strukturfonderna och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Genom det Ejflu-finansierade projektet Greppa Näringen i Sverige fick jordbrukare riktade råd om åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Projektet omfattade över 10 000 medlemmar – jordbrukare, konsulter, företag och statliga företrädare – med det gemensamma målet att minska växthusgasutsläppen och jordbrukets miljöpåverkan.

De stora dammarna bredvid byn Biharugra i Ungern bidrar till ett rikt våtmarksekosystem som är en del av ett särskilt skyddsområde inom Natura 2000. Stödet från EHFF användes för att stärka fördämningarna och infrastrukturen och bygga nya anläggningar för fiskodling. Detta bidrog till att säkra lokala arbetstillfällen, bevara och skydda det lokala ekosystemet samt tillhandahålla lokalt producerad fisk till det lokala samhället.

174 miljarder euro för tillväxt för alla

3.3.Tillväxt för alla

Investeringar i tillväxt för alla utgör cirka 27 % av den totala finansieringen. Totalt har 174 miljarder euro avsatts för de tre mål som omfattas: hållbar och kvalitativ sysselsättning (59 miljarder euro), social delaktighet (68 miljarder euro) samt allmän och yrkesinriktad utbildning (47 miljarder euro).

Covid-19-krisen har fått genomgripande konsekvenser för hela samhället och drabbar människor på olika sätt. EU:s sociala agenda med den europeiska pelaren för sociala rättigheter är mer avgörande än någonsin för att mildra covid-19-pandemins ekonomiska och sociala effekter och göra EU:s ekonomier och samhällen mer hållbara, resilienta och bättre förberedda på utmaningarna och möjligheterna i samband med den gröna och digitala omställningen. I det aktuella kritiska scenariot agerar strukturfonderna, och i synnerhet ESF, för att underbygga strukturella reformer, bland annat modernisering av allmännyttiga tjänster, uppmuntra till sysselsättning för ungdomar samt minska fattigdomen och ojämlikhet.

ESF har varit den främsta fonden som använts till stöd för sociala tjänster, bibehållande av sysselsättning, stöd till utsatta grupper m.m., exempelvis genom stöd till korttidsarbete, kompletterande lön till hälso- och sjukvårdspersonal, it-utrustning, skyddsutrustning och tjänster för utsatta grupper.

I slutet av 2020 hade projekt för att förbättra sysselsättningsmöjligheterna uppnått följande:

·ESF och sysselsättningsinitiativet för unga gav stöd åt 45,3 miljoner deltagare, däribland 17,3 miljoner arbetslösa och 17,2 miljoner icke yrkesverksamma deltagare.

·Tack vare stödet från ESF och sysselsättningsinitiativet för unga hade 5,4 miljoner hittat ett arbete.

·Lågutbildade utgjorde 48 % av alla deltagare, medan 15 % var migranter, hade utländsk bakgrund eller tillhörde en minoritet.

·Kvinnors och mäns deltagande i den verksamhet som fick stöd var i stort sett jämnt fördelat på EU-nivå (53 % kvinnor).

Sysselsättningsinitiativet för unga har fortsatt att ge betydande finansiering för att stödja unga människor i de stödberättigade medlemsstaterna. Initiativet uppvisar en god utveckling, med 10,4 miljarder euro som hade anslagits till 241 424 projekt vid utgången av 2020. De utgifter som deklarerats visar ett stabilt genomförande i praktiken: vid utgången av 2020 hade omkring 3,4 miljoner ungdomar inkluderats i stödåtgärden. Av dessa hade

• runt 2,5 miljoner deltagare slutfört insatsen inom sysselsättningsinitiativet för unga, och 1,1 miljoner deltagare hade erbjudits antingen ett arbete, fortsatt utbildning, en lärlingsplats eller yrkesutbildning,

• över 1,7 miljoner personer, som deltog i utbildning eller yrkesutbildning, erhållit en kvalifikation eller fått sysselsättning, inklusive som egenföretagare.

På området social delaktighet, där ESF är den största bidragsgivaren, motsvarar de projekt som hittills valts ut nästan 63 miljarder euro. I slutet av 2020 hade 3,1 miljoner deltagare med funktionsnedsättning, 6,8 miljoner deltagare som var migranter, hade utländsk bakgrund eller tillhörde en minoritet samt 8,5 miljoner deltagare från andra missgynnade grupper fått hjälp att förbättra sina anställningsmöjligheter och utveckla kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Som ett resultat av EU-stöd inom ramen för Eruf har kapaciteten hos infrastruktur för barnomsorg och utbildning byggts ut för 19,7 miljoner människor, och 53 miljoner människor gynnas nu av förbättrad hälso- och sjukvård i hela EU.

Över 145 000 insatser fick stöd från Ejflu för att förbättra den sociala delaktigheten på landsbygden. Dessutom gav Ejflu stöd till lokala samhällen på landsbygden för att hjälpa dem att genomföra sina egna lokala utvecklingsstrategier. Mer än 3 650 lokala aktionsgrupper som genomför lokala utvecklingsstrategier står för över 64 % av landsbygdsbefolkningen i EU och för samman intressenter från den offentliga och privata sektorn och civilsamhället i ett särskilt område.

På utbildningsområdet hade 50 miljarder euro avsatts för konkreta projekt. Vid utgången av 2020 var det 21,8 miljoner lågkvalificerade personer som hade fått hjälp, 7,4 miljoner som erhållit en kvalifikation och 2,2 miljoner som deltog i utbildning, tack vare stöd från ESF och sysselsättningsinitiativet för unga.

Exempel på ESI-fonder som bidrar till tillväxt för alla

Med hjälp av ESF erbjuder det svenska sociala företaget Yalla Sofielund i Skåne- och Blekingeregionen kvinnor möjligheten att bli en del av ett kooperativ och arbeta på ett av tre kommersiella företag: ett kafé med cateringtjänster, ett företag som erbjuder städ- och konferenstjänster eller en sy- och designateljé. Yalla Sofielund, som ingår i det större sociala företaget Yalla Trappan på riksnivå, har 35 anställda, som alla får stöd för att bli mer självständiga. Över 200 kvinnor har hittills deltagit i projektet och är entusiastiska över det stöd det erbjuder.

Det nyöppnade centrumet för äldrevård i den polska kuststaden Sopot är utformat för att ge regionen Pomorskies äldre invånare tillgång till ett brett utbud av specialiserade vårdtjänster som tidigare inte fanns tillgängliga lokalt. Inrättandet av centrumet ger äldre i regionen enkel tillgång till geriatrisk och psykogeriatrisk omsorg samt rehabilitering. Dessutom har inrättandet av centrumet lett till ökad sysselsättning, med totalt 70 nya jobb.

Volontärgruppen Filios Zeus är en sammanslutning av räddningstjänstvolontärer i Archanes på ön Kreta i Grekland. I nödsituationer kontaktar statliga organ gruppen som snabbt kan bidra med sina volontärer och sin utrustning. Tack vare stödet från Leader-programmet kunde volontärgruppen förvärva utrustning som gjorde det möjligt för dem att öka antalet incidenter där de kan ingripa, till exempel när det gäller förebyggande och hantering av naturkatastrofer.

3.4.Förbättra den institutionella kapaciteten och bidra till effektiv offentlig förvaltning

6 miljarder euro för effektiv offentlig förvaltning

Vid utgången av 2020 hade uppskattningsvis 6 miljarder euro tilldelats projekt som rör institutionell kapacitet och institutionella reformer, vilket motsvarar 97 % av det planerade beloppet på 6,2 miljarder euro. Utgifterna uppgick till 2,6 miljarder euro (41 % av det totala planerade beloppet). Utöver stöd från ESI-fonderna kompletterades denna insats av stöd genom stödprogrammet för strukturreformer, som nu gjorts om till instrumentet för tekniskt stöd 10 .

Inom ramen för detta mål har följande uppnåtts:

·722 020 deltagare har fått stöd från Europeiska socialfonden.

·2 673 projekt som riktat sig till nationella, regionala eller lokala offentliga förvaltningar eller allmänna tjänster har fått stöd från Europeiska socialfonden.

Genomförandet av projekt som inriktas på kapacitetsuppbyggnad för berörda parter inom utbildning, livslångt lärande, yrkesutbildning samt sysselsättnings- och socialpolitik släpar efter, med ett projekturval som fortfarande låg under 60 %. Skälen till förseningarna skiljer sig åt mellan medlemsstaterna; till exempel kan rättsliga ändringar påverka genomförandet eller så kan svårigheterna bero på insatsens innovativa och komplexa drag.

Exempel på projekt som finansieras av ESI-fonderna och bidrar till att förbättra den institutionella kapaciteten

Utvecklingen av horisontella och centrala e-förvaltningssystem i Bulgarien : under de senaste tre åren har e-förvaltningsbyrån infört mer än 320 onlinetjänster, som redan gör livet lättare för tusentals personer och företag. Under covid-19-krisen använde hundratusentals människor e-tjänsterna. Handlingar kunde lämnas in på ett snabbt och säkert sätt, utan att människor behövde ta sig någonstans. Den statliga e-förvaltningsbyråns främsta mål är att möjliggöra helt elektronisk kommunikation mellan enskilda individer och den statliga förvaltningen inom de kommande fem åren.

3.5.Territoriell utveckling och stadsutveckling

31 miljarder euro för territoriell utveckling och stadsutveckling

För 2014–2020 planeras cirka 31 miljarder euro för integrerad territoriell utveckling och hållbar stadsutveckling enligt de centrala mål som anges i avsnitten 3.1 och 3.2 ovan. Genomförandet av dessa strategier drabbades av vissa förseningar under programperiodens första år på grund av förseningar i slutförandet av strategierna och inrättandet av förfarandena för ett decentraliserat genomförande. Inom ramen för sammanhållningspolitiken hade 27,5 miljarder euro tilldelats projekt vid utgången av 2020, vilket motsvarar 89 % av de planerade anslagen. Det skedde en ökning av projektens utgiftsnivå, som uppgick till 39 % av det planerade anslaget (12 miljarder euro) vid utgången av 2020, en uppgång från 26 % vid utgången av 2019, vilket dock fortfarande är betydligt lägre än den genomsnittliga utgiftsnivån på 56 %.

De utvalda projekten inom ramen för de integrerade utvecklingsstrategierna kommer att uppnå följande: 53 miljoner kvadratmeter renoverat eller nyutvecklat öppet stadsrum tillgängligt för allmänheten (137 % av målet), 3,1 miljoner kvadratmeter renoverade eller nybyggda offentliga byggnader (128 % av målet) och över 22 500 renoverade bostäder (95 % av målet). Liksom det finansiella genomförandet släpar det fysiska genomförandet efter och uppgår till mellan 30 % och 39 % av målvärdena.

Exempel på projekt som finansieras av ESI-fonderna och bidrar till territoriell utveckling och stadsutveckling

CO-CITY tog itu med utmaningen att förnya eftersatta bostadsområden i Turin i Italien. Projektet gav stöd till renovering av övergivna eller underutnyttjade offentliga byggnader och samlingsutrymmen genom samarbete mellan aktiva medborgare och Turins kommun. Projektet underlättade utvecklingen och genomförandet av så kallade samarbetspakter mellan enskilda personer, föreningar och Turins kommun. Genom CO-CITY renoverades och iordningställdes fyra byggnader och sex skolor.

3.6.Territoriellt samarbete

12 miljarder euro för territoriellt samarbete

Eruf ger stöd till program för territoriellt samarbete som investerar i gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete. Dessa program står för 12,6 miljarder euro av de planerade anslagen, och 12,9 miljarder euro hade redan tilldelats projekt vid utgången av 2020. Dessa projekt genererade 6 miljarder euro i utgifter (48 % av de planerade anslagen). Det finansiella genomförandet av samarbetsprogrammen gick fortsatt långsammare än genomförandet av de nationella/regionala programmen i slutet av 2020.

Några av resultaten från programmen inom territoriellt samarbete ingår i de aggregerade indikatorerna för de centrala tematiska områdena för investeringar, medan några särskilda indikatorer mäter samarbetsaspekten i de projekt som fått stöd.

·Nästan 25 000 företag och 11 000 forskningsinstitut har deltagit i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala forskningsprojekt.

·Omkring 110 000 personer har deltagit i gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ och gemensamma kurser.

·132 000 personer har gynnats av gränsöverskridande rörlighetsinitiativ.

Exempel på projekt som finansieras av ESI-fonderna och bidrar till territoriellt samarbete

Under covid-19-krisen orsakade bristen på samordning mellan länderna många flaskhalsar i gränsregionerna, vilket visade sig vara skadligt för invånarna i EU-regionen Maas–Rhen. Pandemric gav stöd till allmänna tjänster genom att främja EU-regionalt samarbete. Begäran om ömsesidigt bistånd (ambulanser och intensivvårdsavdelningar) blev mer automatiserad för att minska belastningen på underbemannade ambulanscentraler, smittskyddsavdelningar och krisgrupper. Ett EU-regionalt centrum inrättades för gemensam upphandling av tillförlitlig skyddsutrustning och EU-regional testkapacitet.

4.Medlemsstaternas utvärderingsarbete

Medlemsstaterna har under det senaste året fortsatt med sitt utvärderingsarbete och har visat ett anmärkningsvärt åtagande vad gäller att avsätta resurser för utvärderingar under hälsokrisen, tillsammans med den intensiva omfördelningen av resurserna inom ramen för CRII/CRII+ och React-EU.

Andelen utvärderingar där syftet är att bedöma effekterna av insatserna i programmen för 2014–2020 har överstigit 30 % och uppgår i några medlemsstater till över 50 %. Samtidigt har genomförandeinriktade utvärderingar hjälpt de förvaltande myndigheterna att genomföra de nödvändiga anpassningarna av insatserna för att maximera deras fördelar.

Resultaten är till största delen specifika för de enskilda utvärderingarna, eftersom de är starkt beroende av det lokala genomförandet, och är inte nödvändigtvis tillämpliga på en övergripande nivå. Vissa gemensamma slutsatser om effekterna av de insatser som erhåller stöd börjar emellertid framgå av utvärderingar som genomförts i olika sammanhang, och resultaten är positiva på många områden, med ett effektivt stöd till stödmottagare inom den offentliga och privata sektorn samt till enskilda personer.

Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som medföljer denna rapport innehåller mer information om resultaten av medlemsstaternas och kommissionens utvärderingar av de program som fått stöd från ESI-fonderna.

Kommissionen kommer att fortsätta att bistå medlemsstaterna genom de särskilda nätverken och genom att tillhandahålla metodrelaterade stödtjänster i syfte att fortsätta att förbättra utvärderingskulturen samt kvaliteten på och användningen av slutsatserna för policylärande. Samtidigt har kommissionen påbörjat det förberedande arbetet inför efterhandsutvärderingen av ESI-fonderna. Strategin för att slutföra utvärderingen av Eruf/Sammanhållningsfonden och ESF före utgången av 2025 presenterades vid den nionde konferensen om utvärderingen av EU:s sammanhållningspolitik, som hölls i september 2021.

5.Slutsatser

ESI-fonderna anpassade sig snabbt till föränderliga behov

De ursprungliga målen för investeringarna inom ESI-fonderna har anpassats till medlemsstaternas behov i dessa kristider. Utöver den ursprungliga inriktningen på smart och hållbar tillväxt för alla, med början i februari 2020, har fonderna tillhandahållit medlemsstaterna snabbt stöd i deras insatser och återhämtningsåtgärder i samband med covid-19-pandemin. Den flexibilitet som beviljats i detta sammanhang gjorde det möjligt för medlemsstaterna att fokusera på de omedelbara behoven inom i synnerhet hälso- och sjukvårdssektorn, näringslivet och den sociala sektorn. Omfördelningen av mer än 20 miljarder euro bara under 2020 visade att programmen snabbt kan anpassa investeringsstrategierna till hälsokrisen. Därav fick vi återigen se prov på hur snabba fonderna är på att anpassa sig till och möta oförutsedda händelser och omständigheter.

Fondernas utgiftsnivå steg trots covid-19-pandemins oerhörda konsekvenser och de därmed förknippade påfrestningarna på de offentliga förvaltningarna under 2020, och de största uppgångarna noterades för smart tillväxt (från 40 % till 54 %), hållbar tillväxt (från 45 % till 59 %) och territoriellt samarbete (från 30 % till 48 %). Samtidigt visade även resultaten en stadig positiv utveckling. Av de senaste uppgifterna om det finansiella genomförandet av sammanhållningspolitiken från och med den 30 september 2021 framgår att investeringsutgifterna under 2021 uppgick till 51 miljarder euro, vilket innebär en fortsatt hög genomförandegrad i takt med att programperioden närmar sig sitt slut.

Programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken och EHFF för 2014–2020 har ytterligare två år kvar av genomförandet innan den formella stödberättigandeperioden löper ut i slutet av 2023 (fyra år fram till 2025 för Ejflu). Framöver kommer rapporteringscykeln för 2022 att medföra viktiga insikter om framstegen i förhållande till de ursprungliga målen. Den borde också ge en mer heltäckande bild av framstegen i genomförandet av de covid-19-åtgärder som fått stöd från fonderna.

Samtidigt kommer programmen för 2021–2027 snart att antas. De förväntas inledas 2022 och innebär betydande innovationer, samtidigt som de åtföljs av ytterligare resurser som anslagits för att stödja en hållbar återhämtning genom NextGenerationEU. Paketet omfattar följande viktiga instrument:

·Faciliteten för återhämtning och resiliens, som tillhandahåller 338 miljarder euro i bidrag och 386 miljarder euro i lån till medlemsstaterna.

·React-EU, som stärker budgeten för sammanhållningspolitiska program under de sista genomförandeåren med 50,6 miljarder euro.

·Ytterligare finansiering på 17,5 miljarder euro för Fonden för en rättvis omställning till stöd för människor som bor i de territorier som drabbats hårdast av omställningen till klimatneutralitet.

·Ytterligare 8,1 miljarder euro kommer även att tillhandahållas för landsbygdsutveckling för att stärka landsbygdsområden.

Uppgifterna för 2020 visar att ESI-fonderna närmar sig sina mål stadigt, med ytterligare tre år av investeringar för 2014–2020 inom ramen för sammanhållningspolitiken och EHFF (fem år när det gäller landsbygdsutveckling) att slutföra och rapportera om. Även i denna extraordinära tid har ESI-fonderna snabbt anpassat sig och hjälpt samhället att hantera pandemin, samtidigt som de även stöder omställningen till ett grönt och digitalt Europa.

(1) Genom förordning (EU) 2020/2220 förlängdes den nuvarande genomförandeperioden för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling med två år så att medlemsstaterna och kommissionen kan förbereda alla delar som är nödvändiga för att tillämpa den nya rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och de därtill hörande strategiska planerna.

(2) I förekommande fall påvisar uppgifterna även vissa framsteg i det finansiella genomförandet fram till den 30 september 2021.

(3) Uppgifterna om det finansiella genomförandet efter fond och medlemsstat finns i bilagorna.

(4) När det gäller Ejflu är kostnaderna stödberättigande fram till slutet av 2025.

(5) Alla ESI-fonderna riktar stöd till företag. Projekten gav stöd till 1,4 miljoner företag inom ramen för Eruf, 1,2 miljoner mikroföretag samt små och medelstora företag inom ramen för ESF och 390 000 företag på landsbygden inom ramen för Ejflu (stöd till 156 000 unga jordbrukare och investeringar i fysiska tillgångar i 234 000 jordbruksföretag).

(6) Översikt över öppna data för sammanhållningspolitiken avseende Fead: https://cohesiondata.ec.europa.eu/d/tdry-xg55 .

(7) De sammanlagda beloppen för de huvudsakliga politikområdena är högre än de specifika belopp efter tematiskt mål som ingår i bilaga 1.1. Detta beror på en omfördelning av investeringar som rapporterades under ”mål med flera teman”.

(8) Det valda beloppet är större än det planerade beloppet för att säkerställa en högre utnyttjandegrad i händelse av att några projekt misslyckas under genomförandet eller ytterligare medel blir tillgängliga.

(9) En närmare inblick i spårningen av sammanhållningspolitiska klimatåtgärder ges i verktyget för klimatspårning på plattformen för öppna data för sammanhållningspolitiken.

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1). Finns även på https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2021/240 .

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.12.2021

COM(2021) 797 final

BILAGOR

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Sammanfattande rapport 2021 om programmen på grundval av de årliga genomföranderapporterna för 2014–2020

{SWD(2021) 384 final}

BILAGA 1.1

ESI-fondernas sammanlagda finansiella genomförande efter tematiskt mål den 31 december 2020 (i totala kostnader, med urvals- och utgiftsvolymer)

	Tematiska mål	Totalt planerat belopp (EU och nationellt)	Total stödberättigande kostnad för utvalda projekt	Totala utgifter som har rapporterats av utvalda projekt	Andel utvalda projekt	Andel utgifter
		miljoner euro	miljoner euro	miljoner euro	%	%
01	Forskning och innovation	59 932,2	64 595,4	27 255,0	108 %	45 %
02	Informations- och kommunikationsteknik	16 127,3	16 432,6	7 191,1	102 %	45 %
03	Konkurrenskraft hos små och medelstora företag	91 392,3	97 830,8	56 416,9	107 %	62 %
04	Koldioxidsnål ekonomi	44 283,2	46 879,4	20 657,9	106 %	47 %
05	Anpassning till klimatförändring och riskförebyggande	38 221,6	43 409,3	29 652,4	114 %	78 %
06	Miljöskydd och resurseffektivitet	70 921,5	76 732,5	44 143,0	108 %	62 %
07	Nätinfrastruktur inom transporter och energi	63 063,4	70 749,0	35 724,6	112 %	57 %
08	Hållbar och kvalitativ sysselsättning	49 481,3	47 283,1	27 230,4	96 %	55 %
09	Social delaktighet	56 607,8	54 613,7	28 765,2	96 %	51 %
10	Allmän och yrkesinriktad utbildning	39 091,5	41 409,7	21 506,2	106 %	55 %
11	Effektiv offentlig förvaltning	5 738,8	5 571,0	2 383,8	97 %	42 %
12	Yttersta randområden och glesbefolkade områden	220,5	232,9	592,8	106 %	269 %
DM	Upphörande åtgärder	140,3	–	114,0	0 %	81 %
	Flera tematiska mål (Eruf/Sammanhållningsfonden/ESF)	85 918,8	94 543,8	46 485,9	110 %	54 %
TA	Tekniskt stöd	18 972,4	15 768,2	9 566,9	83 %	50 %
	Totalsumma	640 113,0	676 051,2	357 686,1	106 %	56 %

Anmärkning: Slutvärdena för 2020 för ”Total stödberättigande kostnad för utvalda projekt” är högre än vad som anges i COM(2021) 213, 28.4.2021, eftersom slutvärdena för 2020 för Ejflu och EHFF nu har rapporterats och lagts till i tabellen ovan.
Källa: Europeiska kommissionen, baserat på uppgifter som rapporterats av programmen och som är tillgängliga på ESI-fondernas plattform för öppna data https://cohesiondata.ec.europa.eu/d/99js-gm52.

BILAGA 1.2

ESI-fondernas sammanlagda finansiella genomförande efter tematiskt mål den 30 september 2021 (i totala kostnader, med urvals- och utgiftsvolymer) inklusive nya medel från React-EU och Ejflu under 2021

	Tematiska mål	Totalt planerat belopp (EU och nationellt)	Total stödberättigande kostnad för utvalda projekt	Totala utgifter som har rapporterats av utvalda projekt	Andel utvalda projekt	Andel utgifter
		miljoner euro	miljoner euro	miljoner euro	%	%
01	Forskning och innovation	60 701,5	69 901,8	35 432,9	115 %	58 %
02	Informations- och kommunikationsteknik	16 029,4	17 740,6	8 464,6	111 %	53 %
03	Konkurrenskraft hos små och medelstora företag	103 966,1	101 240,3	61 781,2	97 %	59 %
04	Koldioxidsnål ekonomi	45 705,2	48 970,3	23 930,3	107 %	52 %
05	Anpassning till klimatförändring och riskförebyggande	47 858,3	43 801,8	30 216,3	92 %	63 %
06	Miljöskydd och resurseffektivitet	82 349,9	79 477,4	46 641,5	97 %	57 %
07	Nätinfrastruktur inom transporter och energi	63 054,1	72 391,8	41 270,1	115 %	65 %
08	Hållbar och kvalitativ sysselsättning	50 146,2	51 905,8	31 865,1	104 %	64 %
09	Social delaktighet	60 966,1	59 544,5	34 280,4	98 %	56 %
10	Allmän och yrkesinriktad utbildning	39 057,6	44 031,5	25 049,0	113 %	64 %
11	Effektiv offentlig förvaltning	5 593,5	5 902,2	2 797,1	106 %	50 %
12	Yttersta randområden och glesbefolkade områden	220,5	267,7	642,7	121 %	291 %
13	React-EU Främjande av krisreparation och resiliens	35 976,7	6 572,1	2 237,7	18 %	6 %
DM	Upphörande åtgärder	153,2	–	114,0	0 %	74 %
	Flera tematiska mål (Eruf/Sammanhållningsfonden/ESF)	85 919,8	99 017,6	55 371,7	115 %	64 %
TA	Tekniskt stöd	21 404,0	16 935,0	10 836,6	79 %	51 %
	Totalsumma	719 102,3	717 700,6	410 930,9	100 %	57 %

Källa: Europeiska kommissionen, baserat på uppgifter som rapporterats av programmen och som är tillgängliga på ESI-fondernas plattform för öppna data https://cohesiondata.ec.europa.eu/d/99js-gm52.

Denna tabell omfattar det kompletterande totala stödet inom ramen för React-EU:s och Ejflus program under 2021 (se bilaga 4).

BILAGA 2.1

ESI-fondernas sammanlagda finansiella genomförande efter medlemsstat den 31 december 2020 (i totala kostnader, med urvals- och utgiftsvolymer)

	Anslaget EU-belopp 2014–2020	Totalt planerat belopp (EU och nationellt)	Total stödberättigande kostnad för utvalda projekt vid utgången av 2020	Totala utgifter som har rapporterats av utvalda projekt vid utgången av 2020	Andel utvalda projekt	Andel utgifter
	miljoner euro	miljoner euro	miljoner euro	miljoner euro	%	%
Österrike	4 922,9	10 606,7	10 900,1	7 963,0	103 %	75 %
Belgien	2 744,7	6 088,8	6 463,1	3 050,4	106 %	50 %
Bulgarien	9 868,9	11 704,5	10 888,2	6 192,9	93 %	53 %
Kroatien	10 731,2	12 653,8	15 788,7	6 205,9	125 %	49 %
Cypern	917,3	1 169,8	1 246,9	660,7	107 %	56 %
Tjeckien	23 865,0	32 051,6	32 329,1	18 444,5	101 %	58 %
Danmark	1 546,8	2 314,1	2 401,9	1 212,2	104 %	52 %
Estland	4 423,5	5 769,9	5 633,8	3 600,2	98 %	62 %
Finland	3 765,0	8 435,2	10 776,9	6 959,9	128 %	83 %
Frankrike	27 502,3	45 841,3	52 150,8	30 416,0	114 %	66 %
Tyskland	27 935,0	44 743,4	47 394,5	27 758,0	106 %	62 %
Grekland	21 381,4	26 655,4	33 655,9	15 035,0	126 %	56 %
Ungern	25 013,2	29 661,6	31 885,0	17 119,5	107 %	58 %
Irland	3 361,6	6 140,1	8 443,2	4 709,3	138 %	77 %
Italien	44 661,6	72 406,8	67 169,5	36 934,3	93 %	51 %
Lettland	5 633,7	6 907,2	6 911,0	4 222,3	100 %	61 %
Litauen	8 436,4	9 993,4	10 999,5	6 358,2	110 %	64 %
Luxemburg	140,1	454,7	440,7	337,9	97 %	74 %
Malta	827,9	1 021,4	960,8	590,7	94 %	58 %
Nederländerna	1 947,4	3 772,7	4 476,3	2 502,4	119 %	66 %
Polen	86 113,3	104 932,2	100 403,5	57 472,1	96 %	55 %
Portugal	25 859,7	33 047,2	40 888,0	20 729,5	124 %	63 %
Rumänien	30 883,1	36 569,1	47 705,6	17 845,8	130 %	49 %
Slovakien	15 137,6	19 133,7	19 084,7	8 589,9	100 %	45 %
Slovenien	3 928,0	4 953,2	5 179,4	2 820,3	105 %	57 %
Spanien	39 927,4	56 552,7	55 034,1	24 128,8	97 %	43 %
Sverige	3 626,4	7 363,3	7 743,7	5 167,4	105 %	70 %
Förenade kungariket	16 346,0	26 538,1	26 146,7	14 617,1	99 %	55 %
Interreg	9 408,9	12 631,2	12 949,8	6 042,0	103 %	48 %
Totalsumma	460 856,5	640 113,0	676 051,2	357 686,1	106 %	56 %

Källa: Se bilaga 1.1.

BILAGA 2.2

ESI-fondernas sammanlagda finansiella genomförande efter medlemsstat den 30 september 2021 (i totala kostnader, med urvals- och utgiftsvolymer, inklusive nya medel från React-EU och Ejflu under 2021)

	Anslaget EU-belopp 2014–2020	Totalt planerat belopp (EU och nationellt)	Total stödberättigande kostnad för utvalda projekt vid utgången av 2020	Totala utgifter som har rapporterats av utvalda projekt vid utgången av 2020	Andel utvalda projekt	Andel utgifter
	miljoner euro	miljoner euro	miljoner euro	miljoner euro	%	%
Österrike	6 546,2	13 826,4	11 280,3	8 285,8	82 %	60 %
Belgien	3 174,7	6 742,2	6 624,3	3 415,9	98 %	51 %
Bulgarien	10 285,3	12 120,0	11 399,3	7 565,7	94 %	62 %
Kroatien	12 091,9	14 103,9	16 833,5	7 781,4	119 %	55 %
Cypern	1 093,0	1 368,3	1 473,5	863,8	108 %	63 %
Tjeckien	25 462,0	33 968,5	35 628,1	21 731,6	105 %	64 %
Danmark	1 955,6	2 784,5	2 488,8	1 338,6	89 %	48 %
Estland	4 855,3	6 303,8	5 996,7	4 091,2	95 %	65 %
Finland	4 896,4	10 756,5	11 178,1	7 223,4	104 %	67 %
Frankrike	34 360,7	54 632,9	55 458,7	33 384,3	102 %	61 %
Tyskland	33 360,6	51 879,0	49 078,5	30 641,5	95 %	59 %
Grekland	23 089,3	28 371,4	38 528,1	17 841,2	136 %	63 %
Ungern	25 424,7	30 166,8	33 493,4	20 134,0	111 %	67 %
Irland	4 243,6	7 597,4	8 477,3	5 174,1	106 %	59 %
Italien	58 194,3	88 301,0	70 531,9	42 619,1	112 %	68 %
Lettland	6 182,9	7 616,1	7 290,9	4 757,0	80 %	48 %
Litauen	8 710,1	10 268,4	11 155,6	7 241,4	96 %	62 %
Luxemburg	313,8	642,2	509,3	421,4	109 %	71 %
Malta	939,1	1 132,6	1 138,7	648,4	79 %	66 %
Nederländerna	2 731,1	4 905,4	5 011,2	2 813,7	101 %	57 %
Polen	90 665,1	110 819,0	103 237,8	65 894,3	102 %	57 %
Portugal	28 838,2	36 306,0	42 867,7	24 666,6	93 %	59 %
Rumänien	34 757,2	40 965,7	50 844,4	20 684,1	118 %	68 %
Slovakien	16 473,0	20 773,3	19 843,8	9 925,3	124 %	50 %
Slovenien	4 498,8	5 647,6	5 886,7	3 490,8	96 %	48 %
Spanien	51 672,8	69 281,6	62 266,5	29 613,6	104 %	62 %
Sverige	4 536,1	8 739,4	7 941,5	5 520,6	90 %	43 %
Interreg	16 346,0	26 451,3	27 857,5	15 675,4	91 %	63 %
Förenade kungariket	9 408,9	12 631,2	13 378,6	7 486,6	105 %	59 %
Totalsumma	525 106,9	719 102,3	717 700,6	410 930,9	100 %	57 %

Källa: Se bilaga 1.2.

BILAGA 3

ESI-fonderna – planerade belopp för klimatmål
med sammanlagt antal utvalda projekt och utgifter senast den 31 december 2020

Fond	Planerat EU-belopp	varav anslagna belopp för klimatåtgärder		Utvalda projekts värde vid utgången av 2020 (uppskattning av EU-andelen)	varav anslagna belopp för klimatåtgärder		Belopp som spenderats i projekt vid utgången av 2020 (uppskattning av EU-andelen)	varav belopp spenderade på klimatåtgärder
	miljarder euro	miljarder euro	%	miljarder euro	miljarder euro	%	miljarder euro	miljarder euro	%
CF	61,5	17,0	28 %	71,9	20,2	28 %	32,8	8,1	25 %
Ejflu	100,1	57,4	57 %	100,7	60,1	60 %	68,1	44,1	65 %
EHFF	5,7	1,0	18 %	4,0	0,7	18 %	3,3	0,4	12 %
Eruf	200,1	34,9	17 %	221,3	36,0	16 %	101,3	15,1	15 %
ESF/sysselsättningsinitiativet för unga	93,5	1,1	1 %	93,0	7,4	8 %	50,9	4,0	8 %
Totalt	460,9	111,4	24 %	490,9	124,4	25 %	256,4	71,7	28 %

Källa: Europeiska kommissionen.

BILAGA 4

2021 års tilldelning enligt beslut inom React-EU i november 2021

	React-EU – EU-anslag tillgängliga för programplanering			Beslutade EU-belopp
	2021	2022	Totalt	Eruf	ESF	Fead	Totalt
AT	218,3	–	218,3	123,8	88,5	6,0	218,3
BE	258,8	–	258,8	97,9	123,0	31,8	252,7
BG	436,4	–	436,4	186,8	229,7	19,9	436,4
CY	111,4	–	111,4	46,4	65,0	–	111,4
CZ	834,8	–	834,8	834,8	–	–	834,8
DE	1 886,6	–	1 886,6	1 177,9	708,7	–	1 886,6
DK	177,8	–	177,8	123,1	54,7	–	177,8
EE	177,8	–	177,8	160,5	12,8	4,5	177,8
ES	10 855,4	–	10 855,4	6 974,1	2 144,0	40,0	9 158,1
FI	134,5	–	134,5	94,0	40,5	–	134,5
FR	3 093,0	–	3 093,0	2 065,8	251,7	104,0	2 421,5
GR	1 707,9	–	1 707,9	1 607,9	100,0	–	1 707,9
HR	571,5	–	571,5	31,5	530,0	10,0	571,5
HU	881,2	–	881,2	223,7	187,9	–	411,5
IE	88,3	–	88,3	–	–	–	–
IT	11 303,5	–	11 303,5	4 734,3	6 369,8	199,4	11 303,5
LT	273,7	–	273,7	236,7	37,0	–	273,7
LU	139,8	–	139,8	69,7	69,7	0,5	139,8
LV	210,0	–	210,0	183,3	20,6	6,1	210,0
MT	111,2	–	111,2	–	111,2	–	111,2
NL	440,8	–	440,8	220,4	220,4	–	440,8
PL	1 644,7	–	1 644,7	1 280,4	74,4	–	1 354,7
PT	1 594,1	–	1 594,1	1 325,6	268,6	–	1 594,1
RO	1 323,9	–	1 323,9	1 033,9	–	56,0	1 089,9
SE	287,3	–	287,3	57,5	229,9	–	287,3
SI	262,2	–	262,2	240,1	13,2	8,9	262,2
SK	616,0	–	616,0	194,9	402,1	19,0	616,0
Totalt	39 640,9	–	39 640,9	23 324,8	12 353,3	506,0	36 184,1

Källa: https://cohesiondata.ec.europa.eu/d/cdnu-kc2j .
Detta dataset presenterar den uppdaterade ståndpunkten om EU-anslag som är tillgängliga för programplanering och EU:s beslutade belopp: https://cohesiondata.ec.europa.eu/d/26d9-dqzy .

Top