EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.9.2021

COM(2021) 596 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH FINANSIELLA KOMMITTÉN SAMT SYSSELSÄTTNINGSKOMMITTÉN

Rapport om det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) till följd av covid-19-utbrottet i enlighet med artikel 14 i rådets förordning (EU) 2020/672
Sure: ett år senare

Sammanfattning

Ett nytt instrument som snabbt kom på plats för att hantera pandemins socioekonomiska effekter

Det här är den andra halvårsrapporten om det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure). Den beskriver hur instrumentet har fungerat och använts fram till nu och dess socioekonomiska effekter. Sure är ett krisinstrument med en storlek på 100 miljarder euro som Europeiska unionen (EU) har inrättat för att hjälpa medlemsstaterna att skydda sysselsättningen och arbetstagares inkomster i samband med covid-19-pandemin. Det är också ett starkt uttryck för solidaritet mellan medlemsstaterna genom EU: alla medlemsstater gick med på att lämna bilaterala garantier till EU så att unionen kunde låna från marknaderna till mycket gynnsamma villkor för att finansiera Sure-lån.

Genomförandet av instrumentet gick snabbt och smidigt. Som en del av EU:s inledande svar på pandemin föreslog kommissionen Sure-förordningen den 2 april 2020, och förordningen antogs av rådet den 19 maj 2020. Anslagsramen om 100 miljarder euro blev tillgänglig den 22 september 2020, sedan alla medlemsstater undertecknat garantiavtalen. Kommissionen påskyndade genomförandet av instrumentet i nära samarbete med medlemsstaterna. Merparten av det beviljade ekonomiska stödet utbetalades inom endast sju månader, från oktober 2020 till maj 2021. I juni 2021 vann Sure Europeiska ombudsmannens utmärkelse 2021 för god förvaltning i kategorin medborgarinriktade tjänster.

För att finansiera Sure-stödet har EU för första gången någonsin emitterat sociala obligationer. Utöver kraven i Sure-förordningen innehåller denna rapport även relevant rapportering inom ramen för EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet, i synnerhet om fördelningen av Sure-intäkter, typ av utgifter och effekterna av Sure. Den bekräftar också att utgifterna för Sure var väl anpassade till FN:s mål för hållbar utveckling.

En avsevärd nyttjandegrad, som har ökat ytterligare sedan den första halvårsrapporten

Det har funnits en stark efterfrågan från medlemsstaterna på ekonomiskt stöd från Sure, även under det första halvåret 2021. Sedan instrumentet infördes har rådet – på kommissionens förslag – fördelat mer än 94 % av den totala anslagsramen på 100 miljarder euro till 19 medlemsstater. I mars 2021, efter offentliggörandet av den första halvårsrapporten om Sure, beviljades Estland ekonomiskt stöd inom ramen för Sure. Efter att pandemin ökade på nytt lämnade sex medlemsstater som redan fått del av Sure (Belgien, Cypern, Grekland, Litauen, Lettland och Malta) in en ny ansökan om ytterligare medel i mitten av mars 2021. Dessa ansökningar om tilläggsbelopp på totalt 3,7 miljarder euro behandlades snabbt av kommissionen och godkändes av rådet (i slutet av mars respektive mitten av april).

Kommissionen har redan betalat ut 95 % av det totala ekonomiska stödet från Sure som beviljats av rådet genom back-to-back-utlåning till medlemsstater på grundval av emissionen av EU-obligationer. Efter den första halvårsrapporten, mellan mars och maj 2021, utfärdade kommissionen med framgång ytterligare 36 miljarder euro i sociala obligationer under Sure på EU:s vägnar. Investerarnas intresse förblev starkt, trots mer utmanande marknadsvillkor jämfört med 2020 och början av 2021. Detta möjliggjorde ytterligare gynnsamma prisvillkor. Den 9 mars 2021 genomförde kommissionen med framgång den femte emissionen av Sure-obligationer på 9 miljarder euro. Den sjätte emissionen av Sure-obligationer från kommissionen den 23 mars 2021 bestod av två trancher till ett sammanlagt värde av 13 miljarder euro. Den sjunde emissionen av Sure-obligationer på över 14,1 miljarder euro genomfördes framgångsrikt den 18 maj 2021. Det belopp som kommissionen anskaffade under dessa tre emissioner betalades ut till medlemsstaterna efter fem arbetsdagar. Den genomsnittliga löptiden för utbetalningarna till medlemsstaterna är 14,5 år, vilket ligger nära den maximala löptid på 15 år som föreskrivs i rådets genomförandebeslut.

Mottagande medlemsstaters användning av Sure-stödet 

Uppskattningsvis stödde Sure cirka 31 miljoner människor och 2,5 miljoner företag under 2020. Detta utgör mer än en fjärdedel av den totala sysselsättningen i de stödmottagande medlemsstaterna. Närmare bestämt stödde Sure cirka 22,5 miljoner anställda och 8,5 miljoner egenföretagare under 2020, som omfattades av system för korttidsarbete och liknande åtgärder. 

De totala offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd har ökat avsevärt sedan den första rapporten. Enligt den uppdaterade rapporteringen från de stödmottagande medlemsstaterna förväntas den nu nå 114 miljarder euro, vilket överstiger de 94 miljarder som faktiskt stöds av Sure. Detta belyser relevansen hos de åtgärder som är berättigade till Sure ur medlemsstaternas perspektiv.

De planerade utgifterna utgör endast 10 % av de totala utgifterna för åtgärder som stöds av Sure, enligt medlemsstaternas rapportering. Detta ska jämföras med 20 % i den första halvårsrapporten i mars 2020 och 54 % i augusti 2020 när 17 medlemsstater först ansökte om stöd från Sure.

Av de 19 medlemsstater som fått stöd från Sure har 16 medlemsstater använt stödet för att finansiera system för korttidsarbete. Under första halvåret 2021 förlängde många medlemsstater med stöd från Sure sina system för korttidsarbete för att reagera på nya vågor av pandemin. De sex medlemsstater som i början av 2021 ansökte om tilläggsbelopp från Sure har antingen ändrat utformningen av de system som redan omfattas av Sure eller infört nya åtgärder. I augusti 2021 har de flesta medlemsstater som använde Sure för att finansiera system för korttidsarbete ännu inte fasat ut stödet, även om vissa medlemsstater redan har avbrutit användningen av sina system för korttidsarbete.

Mer än hälften av det totala ekonomiska stödet inom ramen för Sure fördelades av medlemsstaterna till att stödja system för korttidsarbete. Mer än 40 % gick till stöd för liknande åtgärder, inklusive nästan en tredjedel till åtgärder för egenföretagare, där endast 5 % tilldelades hälsorelaterade åtgärder, vilket bekräftade deras ”kompletterande” karaktär i enlighet med Sure-förordningen.

Utnyttjandenivån för det ekonomiska stöd som beviljas inom ramen för Sure verkar vara hög för de allra flesta medlemsstater, på grundval av den information som de har rapporterat. Utnyttjandenivån kommer att övervakas närmare i tre medlemsstater, som för närvarande rapporterar lägre planerade offentliga utgifter än det belopp som beviljats inom ramen för Sure, men som också har uttryckt ett åtagande att lösa eventuella problem. Utnyttjandenivån är potentiellt låg i en medlemsstat där återhämtningen är starkare än förväntat.

En första bedömning av effekterna av Sure

Nationella arbetsmarknadsåtgärder som stöds av Sure har troligen minskat arbetslösheten med nästan 1,5 miljoner människor 2020. Detta uppnåddes genom att behålla anställda i deras företag och upprätthålla egenföretagares verksamhet. Det förklarar också varför arbetslösheten ökade betydligt mindre under 2020 i de mottagande medlemsstaterna än under den globala finanskrisen, trots en kraftigare nedgång i BNP 2020.

Detta är i sin tur ett viktigt villkor för den starka ekonomiska återhämtningsprognosen för 2021. Att behålla den tillgängliga personalstyrkans koppling till företagen har också bidragit till att stödja en snabb återhämtning under 2021, samtidigt som det kan leda till en långsammare men nödvändig anpassning inom de sektorer som drabbats hårdast eller de som påverkas av varaktiga konsekvenser. Till följd av detta förväntas den genomsnittliga förlusten av BNP under de två senaste åren vara lägre än den som noterades under de två första åren av den globala finanskrisen.

Det ekonomiska stödet genom Sure har också medfört betydande budgetbesparingar på 8,2 miljarder euro i räntebetalningar för de stödmottagande medlemsstaterna. Siffran har ökat sedan den första halvårsrapporten på grund av de ytterligare tre utbetalningarna. Dessa besparingar beror på de gynnsamma lånevillkor som EU erbjuder och lånens långa genomsnittliga löptid på nästan 15 år.

De osedvanliga händelser som motiverar Sure kvarstår

Osäkerheten kring de ekonomiska utsikterna är fortfarande hög, även om riskerna i stort sett är balanserade. EU:s mål att vaccinera 70 % av den vuxna befolkningen till slutet av sommaren uppnåddes. Dessutom har den ekonomiska återhämtningen ökat i takt med att de närliggande utsikterna för den europeiska ekonomin nu är ljusare än under våren 2021. Delta-varianten av SARS-CoV-2 har dock spridit sig snabbt och utvecklingen i vaccinationskampanjerna avtar i vissa länder.

Återhämtningen kräver att finanspolitiken gradvis övergår från tillfällig nödhjälp, t.ex. från Sure, till mer målinriktade och framåtblickande återhämtningsåtgärder. Detta skulle inbegripa en aktiv arbetsmarknadspolitik i linje med kommissionens rekommendation om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder) 1 . Samtidigt finns nästan 6 miljarder euro tillgängliga inom ramen för Sure fram till slutet av 2022, som skulle kunna användas för att fortsätta att hantera allvarliga ekonomiska störningar orsakade av covid-19-pandemin.

Inledning

Det här är den andra halvårsrapporten om det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure). Europeiska unionen (EU) inrättade Sure i maj 2020 för att hjälpa medlemsstaterna att skydda arbetstagarnas jobb och inkomster under covid-19-pandemin 2 . Det ger begärande medlemsstater ekonomiskt stöd från unionen i form av lån med gynnsamma villkor. Upp till 100 miljarder euro kan ges i stöd genom Sure för att bidra till att finansiera medlemsstaternas system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som har till syfte att skydda anställda och egenföretagarna samt, som en komplettering, hälsorelaterade åtgärder, särskilt på arbetsplatser. I juni 2021 vann Sure Europeiska ombudsmannens utmärkelse 2021 för god förvaltning i kategorin utmärkt arbete inom medborgarinriktade tjänster.

Denna halvårsrapport är en rättslig skyldighet. Genom att anta rapporten uppfyller Europeiska kommissionen sin skyldighet enligt artikel 14 i rådets förordning (EU) 2020/672 (Sure-förordningen) 3 att rapportera till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och finansiella kommittén och sysselsättningskommittén 4 . Nästa rapport kommer att läggas fram i slutet av mars 2022. Slutdatumet för att inkludera information i denna rapport var slutet av juni 2021 för medlemsstaternas rapportering och början av september 2021 för epidemiologiska och ekonomiska uppgifter.

Om man tittar på de viktigaste resultaten av Sure i augusti 2021 bekräftar rapporten i stort den positiva bedömningen från den första rapporten. Rapportens viktigaste slutsatser kan sammanfattas enligt följande:

-Runt 31 miljoner personer och 2,5 miljoner företag beräknas ha fått stöd från Sure under 2020.

-Nationella arbetsmarknadsåtgärder som stöds av Sure har hjälpt till att förhindra arbetslöshet för nästan 1,5 miljoner människor under 2020.

-19 medlemsstater har ansökt om och beviljats ekonomiskt stöd inom ramen för Sure,

-bland dem beviljades sex medlemsstater ytterligare (”tilläggs-”)stöd av rådet i april 2021.

-Över 94 miljarder euro har fördelats och nästan 90 miljarder euro har betalats ut.

-Mer än hälften av det ekonomiska stödet inom ramen för Sure har fördelats av medlemsstaterna för att stödja system för korttidsarbete och över 40 % för att stödja liknande åtgärder, inbegripet nästan en tredjedel till åtgärder för egenföretagare, med endast 5 % för hälsorelaterade åtgärder, som är ”kompletterande” i enlighet med Sure-förordningen.

-Utnyttjandenivåerna för det ekonomiska stöd som beviljas inom ramen för Sure förefaller vara höga utom för en medlemsstat och övervakas noga i två andra medlemsstater 5 .

-Medlemsstaterna beräknas totalt ha sparat 8,2 miljarder euro i räntebetalningar.

-Nästan 6 miljarder euro finns fortfarande tillgängliga inom ramen för Sure efter tilläggsutbetalningarna fram till slutet av 2022, som skulle kunna användas för att fortsätta att hantera allvarliga ekonomiska störningar orsakade av covid-19-pandemin.

I denna rapport uppdateras informationen i den första halvårsrapporten om Sure och analysen utökas på vissa områden. Den omfattar institutionell utveckling sedan den första rapportens slutdatum den 26 februari 2021, inbegripet beviljande av ekonomiskt stöd till Estland och beviljande av ytterligare stöd (”tilläggsbelopp”) till sex medlemsstater efter deras begäran om detta. Den rapporterar om de tre senaste utbetalningarna sedan dess. Den uppdaterar analysen från den första rapporten, särskilt rörande offentliga utgifter i medlemsstater som omfattas av Sure – baserat på uppdaterad rapportering från medlemsstaterna i juni 2021 – och rörande mätningen av effekterna av Sure – baserat på de senaste makroekonomiska och finansiella siffrorna. Den utökar också analysen, framför allt när det gäller täckningen av anställda/egenföretagare och företag.

Rapporten beskriver hur Sure-instrumentet har använts fram till nu och tittar närmare på dess socioekonomiska effekter. Den är indelad i fem avsnitt. I avsnitt I beskrivs det ekonomiska stöd som beviljats medlemsstaterna, inklusive utbetalda och utestående belopp samt motsvarande återbetalningsplan. I avsnitt II sammanfattas medlemsstaternas totala offentliga utgifter för nationella åtgärder som får stöd från Sure 6 . Den preliminära analysen av effekterna av Sure i den första rapporten uppdateras och utökas i avsnitt III, inklusive förändringar i arbetslöshet och räntebesparingar som genereras av Sure för medlemsstaterna. I avsnitt IV diskuteras de omständigheter som motiverar en fortsättning av Sure, nämligen den pågående effekten av pandemin. Avsnitt V innehåller relevant rapportering för att uppfylla skyldigheten i avsnitt 2.4 i EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet, vilken integrerats i denna rapport 7 .

I.Användningen av ekonomiskt stöd från Sure: beviljade och utbetalade belopp samt andra finansiella aspekter 

1.1 Översikt över stödmottagande medlemsstater, beviljade belopp och utestående belopp

En ytterligare medlemsstat, Estland, ansökte om ekonomiskt stöd från Sure i februari 2021. Det ekonomiska stödet beviljades av rådet den 22 mars 2021 på grundval av ett förslag från kommissionen av den 26 februari 2021 8 . Detta innebär att det totala antalet stödmottagande medlemsstater uppgår till 19.

Efter att pandemin ökade på nytt lämnade sex medlemsstater som redan fått del av Sure in en ansökan om ytterligare ekonomiskt stöd inom ramen för Sure under första kvartalet 2021. Under mars 2021 begärde Belgien, Cypern, Grekland, Litauen, Lettland och Malta tillägg till de ursprungliga belopp som rådet beviljade dem 2020.

Tabell 1: Översikt över stöd från Sure (euro)

*Vid genomförandet av utbetalningarna avrundades de beviljade beloppen nedåt för operativa ändamål.

Dessa ansökningar om tilläggsbelopp tillgodosågs snabbt. På grundval av ett förslag från kommissionen som offentliggjordes den 30 mars 2021 beviljade rådet ytterligare ekonomiskt stöd till de sex berörda medlemsstaterna den 23 april 9 , 10 , 11 , 12 , 13 , 14 . Dessa tillägg uppgick till totalt 3,7 miljarder euro, vilket innebar att det totala finansiella stödet från Sure uppgick till nästan 94,3 miljarder euro (se tabell 1).

1.2 Utbetalningar och tillämplig återbetalningsplan

Kommissionen utfärdade med framgång ytterligare 36 miljarder euro i sociala obligationer under Sure på EU:s vägnar mellan mars och maj 2021. Investerarnas intresse förblev starkt, med alla emissioner mellan sex och nio gånger övertecknade av investerare, trots mer utmanande marknadsvillkor jämfört med början av 2021. Detta möjliggjorde ytterligare gynnsamma prisvillkor.

Den femte emissionen av Sure-obligationer på 9 miljarder euro genomfördes med framgång av kommissionen den 9 mars 2021. Den 15-åriga sociala obligationen emitterades vid en tidpunkt med ökad volatilitet på marknaden, men prissattes fortfarande i den lägre delen av det intervall som då konstaterades på primärmarknaderna, med en total orderbok på 86 miljarder euro. De medel som kommissionen samlade in betalades ut till sju medlemsstater den 16 mars 2021.

Den sjätte emissionen av Sure-obligationer från kommissionen den 23 mars 2021 bestod av två trancher till ett sammanlagt värde av 13 miljarder euro. Det omfattade 8 miljarder euro som ska återbetalas i mars 2026 och 5 miljarder euro som ska återbetalas i maj 2046. Den totala orderboken uppgick till 86,5 miljarder euro. Den 30 mars 2021 utbetalades medlen till sex medlemsstater.

Den sjunde emissionen av Sure-obligationer på över 14,1 miljarder euro genomfördes framgångsrikt den 18 maj 2021. Även denna dubbla tranche delades upp i två olika löptider: 8,137 miljarder euro som ska återbetalas i juli 2029 och 6 miljarder euro som ska återbetalas i januari 2047. Transaktionen åtnjöt ett starkt intresse från investerarnas sida trots en varaktig volatilitet på marknaden i euro vid den tidpunkten, med en efterfrågan på över 51 miljarder euro respektive 37 miljarder euro. Medlen betalades ut till tolv medlemsstater, däribland Bulgarien och Estland för första gången, den 25 maj 2021.

I slutet av augusti 2021 hade nästan 90 miljarder euro i finansiellt stöd från Sure utbetalats till 19 medlemsstater. Detta utgör 95 % av det totala ekonomiska stödet från Sure till medlemsstaterna. De återstående medel som ska utbetalas har skjutits upp på begäran av de berörda medlemsstaterna. Närmare uppgifter om transaktioner och utbetalningar från Sure till medlemsstaterna finns i tabellerna A2 och A3 i bilagan.

Den genomsnittliga löptiden för utbetalningarna till medlemsstaterna är 14,5 år, vilket ligger nära den maximala löptiden på 15 år som föreskrivs i rådets respektive genomförandebeslut. Rapportering om tidsplanen för kapital- och räntebetalningar redovisas i tabell 2.

Tabell 2: Tidsplan för återbetalning av EU:s utestående Sure-lån

II.Användningen av Sure-instrumentet: offentliga utgifter och nationella åtgärder som omfattas av Sure

Det här avsnittet fokuserar på den politiska användningen av instrumentet. Närmare bestämt sammanfattas medlemsstaternas offentliga utgifter som täcks av eller som berättigar till Sure och de nationella åtgärdernas karaktär. Det visar också de åtgärder som stöds av Sures täckning vad gäller anställda och företag.

2.1 Faktiska och planerade offentliga utgifter som stöds av Sure

2.1.1 Övervakning av offentliga utgifter för stödberättigande åtgärder

De stödmottagande medlemsstaternas uppdaterade rapportering används för att övervaka den planerade och faktiska användningen av det ekonomiska stöd som beviljas inom ramen för Sure 15 . Den obligatoriska rapporteringen omfattar fördelningen av offentliga utgifter mellan de åtgärder som omfattas av Sure (och täckningen av anställda och företag för dessa åtgärder, enligt vad som anges i avsnitt 2.3). Det har hittills förekommit tre serier av denna rapportering: i augusti 2020 (”uppgifter som åtföljer den officiella ansökan”), i januari–februari 2021 (”första rapporten”) och i juni 2021 (”senaste rapporteringen” för denna rapport). Informationen presenteras såsom den rapporterats av medlemsstaterna 16 . De utgifter som medlemsstaterna rapporterar motsvarar utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure. Vissa medlemsstater har kompletterat Sure-stödet med nationell finansiering eller EU:s strukturfonder, därför kan utgifterna överskrida det belopp som stöds av Sure. Rapporteringen gör det lättare att mäta utnyttjandet av det ekonomiska stödet inom ramen för Sure, jämfört med det belopp som beviljats av rådet.

90 % av de totala planerade offentliga utgifterna för stödberättigande åtgärder hade redan genomförts i slutet av maj 2021 17 . Sure-förordningen tillåter att det ekonomiska stödet används för planerade ökningar av de offentliga utgifterna för sådana åtgärder som omfattas av Sure. I juni 2020 var andelen planerade utgifter 54 % (enligt rapporten från augusti 2020). I slutet av 2020 var denna andel 20 % (såsom anges i den första rapporten). De återstående planerade utgifterna är nu mindre än 10 % (se diagram 2).

Den senaste rapporteringen visar att de totala offentliga utgifter som öronmärkts för 2021 har ökat betydligt sedan den första rapporten. 14 medlemsstater rapporterade högre planerade offentliga utgifter för 2021 än förväntat i januari–februari 2021, i linje med att infektionerna återigen ökade, utvidgningen av ekonomiska stöd som syntes i Europa 2021 och de ansökningar om tilläggsbelopp som beviljades i april 2021. De försumbara offentliga utgifter som planerades för 2022 i tre medlemsstater minskade eftersom vissa utgifter fördes fram till 2021.

Utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure följde som förutsägbart pandemins takt. Diagram 2 visar att profilen för stödberättigande offentliga utgifter som kommer från den senaste rapporteringen kännetecknas av tre toppar, nämligen i maj 2020, i december 2020 och i april 2021, vilket är förenligt med de tre epidemiologiska vågor som noterades före rapportens brytdatum. Den andra och tredje vågens inverkan på de offentliga utgifter som berättigar till Sure var mindre stark än under den första vågen, troligen på grund av anpassningen av ekonomierna efter den första vågen, att de åtföljande smittskyddsåtgärderna var mindre strikta och eventuellt på grund av det faktum att vissa ursprungliga ansökningar om Sure-stöd redan förutsåg att pandemin skulle öka igen efter sommaren 2020.

De totala offentliga utgifterna för stödberättigande åtgärder förväntas nu uppgå till 114 miljarder euro, vilket överstiger det belopp som direkt stöds av Sure (94 miljarder euro). Detta belopp är exklusive utgifter som finansieras med de europeiska struktur- och investeringsfonderna och är en ökning med 15 % sedan den första rapporten, då 99 miljarder euro förväntades gå till stödmottagande medlemsstater. Detta är större än det totala belopp som beviljats inom ramen för Sure, eftersom ett antal medlemsstater planerar att satsa mer på åtgärder som är stödberättigande inom ramen för Sure än det ekonomiska stöd de ansökt om 18 . Detta bevisar ytterligare relevansen hos omfattningen av Sure ur medlemsstaternas perspektiv. 

2.1.2 Utnyttjandenivå av finansieringen

Utnyttjandenivån för de medel som lånats ut inom ramen för Sure till medlemsstaterna verkar vara hög för de allra flesta medlemsstater. 16 av 19 medlemsstater har redan spenderat eller planerar att spendera minst det ekonomiska stöd de beviljats från Sure för stödberättigande åtgärder (se diagram 3). 13 av dessa planerar till och med att spendera mer än det beviljade beloppet, bland annat genom att finansiera resten nationellt.

Utnyttjandenivån av medel är potentiellt låg i en medlemsstat och kommer att övervakas närmare i vissa medlemsstater, som har uttryckt sitt åtagande att lösa eventuella problem. Rumänien, Portugal och Cypern har nu rapporterat lägre totala offentliga utgifter för de åtgärder som föreskrivs i rådets respektive genomförandebeslut än det belopp som beviljats av rådet inom ramen för Sure. På grundval av en preliminär analys verkar Cypern inte stå inför något verkligt utnyttjandeproblem 19 . I Portugal har de nationella myndigheterna identifierat ytterligare åtgärder som kommissionen kommer att bedöma vid lämplig tidpunkt och som förväntas utnyttja hela det belopp som beviljats medlemsstaten. I Rumäniens fall skulle den låga utnyttjandenivån bero på en svagare effekt än förväntat av pandemin och en starkare återhämtning än väntat, vilket har inneburit att utgifterna för åtgärder för att bevara sysselsättningen har varit lägre än väntat. Klyftan mellan de faktiska offentliga utgifterna hittills och det finansiella stöd på 3 miljarder euro som redan har betalats ut till Rumänien är fortfarande hög (nästan två tredjedelar av det utbetalade beloppet). Kommissionen har samarbetat med de rumänska myndigheterna för att diskutera möjliga lösningar och kommer att fortsätta dialogen.

Diagram 3: Överskridande av planerade och faktiska offentliga utgifter för stödberättigade åtgärder i förhållande till lånebeloppet (% av lånebeloppet)

Anm. De offentliga utgifterna avser de utgifter som rapporteras, utan justering för koncentrationsgränsen, för de åtgärder som föreskrivs i rådets genomförandebeslut, exklusive de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna).

2.2 Nationella åtgärder: system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som stöds av Sure

Mer än hälften av de totala offentliga utgifter som stöds av Sure förväntas gå till system för korttidsarbete. Detta bygger på kommissionens analys, där de åtgärder som rapporterats av medlemsstaterna kategoriseras efter typ. 53 % av de offentliga utgifterna för åtgärder som berättigar till Sure-stöd används för system för korttidsarbete, med ytterligare 33 % för ”liknande åtgärder” för egenföretagare. 7 % anslås till lönesubventioner, medan 5 % förväntas användas till hälsorelaterade åtgärder 20 . Övriga 2 % av utgifterna anslås till ”andra” liknande åtgärder till stöd för bibehållande av arbetstillfällen och arbetstagarnas inkomster. Nio medlemsstater använde endast ekonomiskt stöd från Sure för system för korttidsarbete och liknande åtgärder (se diagram 4).

Diagram 4: Offentliga utgifter för åtgärder som berättigar till Sure-stöd per utgiftstyp

Anm. Se Sure-rapporten från mars 2021 för närmare uppgifter om Ungerns hälsorelaterade utgifter.

Av de 19 medlemsstater som fått stöd från Sure har 16 medlemsstater använt stödet för att finansiera system för korttidsarbete. Detta inbegriper Estland, som beviljades ekonomiskt stöd inom ramen för Sure i mars 2021. Särskilt under 2020 införde Estland ett nytt (tillfälligt) system för korttidsarbete som svar på pandemin, tillsammans med åtgärder som liknar korttidsarbete och hälsorelaterade åtgärder.

De sex medlemsstater som i början av 2021 ansökte om tilläggsbelopp från Sure har antingen ändrat utformningen av de system som redan omfattas av Sure eller infört nya åtgärder. Ändringarna av utformningen av åtgärderna bestod framför allt i att göra systemen mer generösa eller att lätta på villkoren för stödberättigande 21 . 

Under första halvåret 2021 förlängde många medlemsstater med stöd från Sure sina system för korttidsarbete för att reagera på nya vågor av pandemin. Åtgärder som redan upphört har antingen återaktiverats (t.ex. i Estland och Lettland) eller ändrats (t.ex. genom ökad generositet). Italien förlängde den stödberättigande perioden för covid-relaterad användning av system för korttidsarbete. Cypern, Tjeckien, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Spanien ökade generositeten i sina system, t.ex. genom att stödja en större andel av arbetstagarnas löner, sänka taken eller underlätta tillgången till systemen. 

De flesta medlemsstater som använde Sure för att finansiera system för korttidsarbete har ännu inte avvecklat krisstödet. Elva av de 16 länder som använder sig av korttidsarbete har fortfarande sina system igång (se bilaga 1 för närmare detaljer), men många hade som mål att fasa ut sina system sommaren 2021 (Bulgarien, Litauen och Rumänien), september 2021 (Belgien, Grekland, Slovenien och Spanien) eller senare 2021 (Cypern, Kroatien, Slovakien). Irland och Malta, som erhåller Sure-stöd för sina lönesubventionsprogram, förlängde dessa till slutet av 2021 22 . Italien har förlängt flera covid-relaterade anpassningar av sina system för korttidsarbete fram till slutet av 2021, medan vissa särskilda bestämmelser redan har fasats ut. I enlighet med kommissionens meddelande om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder införde Spanien och Portugal, för att stödja återhämtningen, utbildningsåtgärder eller incitament för övergångar på arbetsmarknaden inom ramen för sina system för korttidsarbete 23 . 

Vissa medlemsstater har redan upphört att använda sina system för korttidsarbete. Tjeckien, Estland, Lettland och Polen avslutade sina program i maj eller juni 2021. Tidsfristerna för att avbryta system för korttidsarbetet är dock vanligtvis preliminära och kan uppdateras i takt med att pandemin utvecklas.

2.3Sure-instrumentets täckning när det gäller sysselsättning och företag

Sure beräknas ha hjälpt 31 miljoner människor under 2020, vilket motsvarar en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta i de mottagande medlemsstaterna. Denna uppskattning motsvarar personer som vid någon tidpunkt omfattades av system för korttidsarbete eller liknande åtgärder som stöds av Sure. Den omfattar cirka 22,5 miljoner anställda och 8,5 miljoner egenföretagare 24 . Med tanke på att Sure har en bredare räckvidd (inklusive liknande åtgärder, särskilt för egenföretagare) kan denna siffra ungefär jämföras med runt 19 miljoner personer som omfattas av system för korttidsarbete i de stödmottagande medlemsstaterna och 35 miljoner i hela EU under 2020 25 . En uppdelning av Sures täckning av arbetstagarna per medlemsstat visas i diagram 5. Dessa uppskattningar tar inte hänsyn till Sure-stöd för hälsorelaterade åtgärder och kan därför betraktas som försiktiga 26 .

Sure-täckningen förväntas förbli icke-försumbar under 2021, och motsvara nästan 10 % av sysselsättningen. De ekonomiska konsekvenserna av följande vågor av pandemin förväntas bli mycket mindre än i den första vågen, medan vissa medlemsstater inte kommer att använda Sure för offentliga utgifter 2021 på grund av den förväntade ekonomiska återhämtningen. Trots detta beräknas minst 5 miljoner människor dra nytta av Sure under 2021, mot bakgrund av en ojämn återhämtning mellan länder och ekonomiska sektorer 27 .

Uppskattningsvis stödde Sure över 2,5 miljoner företag under 2020. Detta omfattar minst en femtedel av företagen i de stödmottagande medlemsstaterna (se diagram 6) 28 . År 2021 skulle omkring 8 % av företagen fortfarande få stöd i samband med den förväntade men ojämna ekonomiska återhämtningen. I de flesta stödmottagande medlemsstater var företag inom tjänstesektorn de främsta mottagarna av stöd, särskilt i) grossist- och detaljhandel och ii) inkvarterings- och livsmedelstjänster (se tabell 3) 29 . Tillverkningen fick också en stor del av stödet.

Både små och medelstora företag och stora företag har fått stöd från Sure. Före covid-19-krisen användes korttidsarbete främst av stora företag inom industrin 30 . Stora företag stod vanligtvis inför högre kostnader för anställning och avskedande. Företagen inom tjänstesektorn justerade främst sysselsättningen genom uppsägningar eller större beroende av visstidsanställning och icke-standardiserad anställning. Med pandemin förändrades detta mönster och användningen av korttidsarbete blev särskilt relevant för tjänstesektorn (främst hotell och restauranger) och detaljhandeln. I vissa medlemsstater ökade andelen mikroföretag som deltog i systemen avsevärt i mars 2020 31 . I de flesta mottagarmedlemsstater var de allra flesta företag som omfattades av Sure små företag (diagram 7). Med tanke på medlemsstaternas heterogena rapportering om företagstäckningen är det dock svårt att göra detaljerade uppskattningar av sammansättningen av företag för denna rapport.

Kvinnors och ungdomars deltagande i korttidsarbete ökade under covid-19-krisen. Detta återspeglar i första hand förändringen av den sektoriella sammansättningen av stödet, bort från tillverkning och bygg- och anläggningsverksamhet till tjänster och detaljhandel, dvs. sektorer med en relativt större andel kvinnor och ungdomar på arbetsmarknaden 32 . 

Tabell 3: Sektoriell täckning av Sure

Källa: Medlemsstaternas rapportering

III.Preliminär analys av effekterna av Sure

I detta avsnitt uppdateras den analys som presenteras i den första halvårsrapporten om Sure om hur Sure påverkar sysselsättningen och de offentliga finanserna.

3.1Uppskattning av Sures inverkan på arbetslösheten

I detta avsnitt ges en uppdaterad bedömning av Sures inverkan på arbetslösheten i de stödmottagande medlemsstaterna. Syftet med Sure är att hjälpa medlemsstaterna att skydda sysselsättningen för arbetstagare och egenföretagare under covid-19-pandemin, och därigenom skydda arbetsinkomsterna och underlätta en snabb återhämtning när pandemin klingar av. Den bedömning som presenteras här är inriktad på förhållandet mellan produktion och arbetslöshet sedan pandemin bröt ut. Resultaten är informativa, men siffrorna bör tolkas med försiktighet av metodologiska skäl. För det första är det svårt att utforma ett ”kontrafaktiskt” scenario med utvecklingen på arbetsmarknaden utan Sure. För det andra påverkas förhållandet mellan produktion och sysselsättning av en rad olika faktorer, däribland Sure. Andra faktorer hänger samman med det faktum att människor inte har kunnat eller avskräckts från att aktivt söka arbete på grund av nedstängningen av stora delar av ekonomin.

Arbetslösheten ökade betydligt mindre under det första året av covid-krisen i de mottagande medlemsstaterna än under den globala finanskrisen, trots en kraftigare nedgång i BNP. Den reala BNP-tillväxten sjönk med 6,8 % i de länder som fick stöd från Sure under Covid-krisens första år 2020 (se diagram 9). Denna minskning är större än den minskning på 4,1 % som observerades under den globala finanskrisen 2009. Samtidigt ökade arbetslösheten med endast 0,2 procentenheter 2020, jämfört med en ökning på 2,8 procentenheter 2009.

Diagram 9: Förändringar i real BNP och arbetslöshet i de mottagande medlemsstaterna

Anm. Diagrammet visar den årliga tillväxten för BNP och förändringen i arbetslöshetsnivån för de medlemsstater som omfattas av SURE, viktad med deras andel av nominell BNP. Källa: Eurostat, Ameco.

Denna begränsning av den stigande arbetslösheten 2020 beräknas stödja återhämtningen av tillväxten under 2021. Om man tittar på 2020–2021 tillsammans, baserat på kommissionens vårprognos 2021, är en liknande bild som den som återges i diagram 9 giltig: arbetslösheten i de medlemsstater som omfattas av Sure förväntas stiga i mycket långsammare takt (+0,6 procentenheter 2021 jämfört med 2019) än under den globala finanskrisen (+2,0 procentenheter 2009 jämfört med föregående år). Men det finns en märkbar skillnad: på grund av den starka ekonomiska återhämtningsprognosen för 2021 kommer de genomsnittliga förlusterna av BNP under de två åren att bli lägre än under den globala finanskrisen (–1,1 % jämfört med –1,5 %). Detta tyder på att det också har hjälpt till att stödja en allmänt snabb återhämtning om man behåller den tillgängliga personalstyrkan hos företagen via system för korttidsarbete och liknande åtgärder.

Ökningen av arbetslösheten 2020 var betydligt svagare än väntat i de stödmottagande medlemsstaterna. Med tanke på minskningen av BNP 2020 förväntades arbetslösheten öka avsevärt, men detta skedde inte. De snabba och betydelsefulla politiska åtgärder som vidtogs 2020 för att ta itu med covid-krisen mildrade effekterna av den minskade produktionen på arbetslösheten jämfört med den tidigare förväntade reaktionen från arbetslösheten på BNP (se diagram 10) 33 . Ökningen av arbetslösheten var i de flesta länder lägre än väntat 34 . Dessa resultat bekräftar de tidigare resultat som presenterades i den första halvårsrapporten om Sure 35 .

De politiska stödåtgärder som antogs, inklusive Sure, skyddade effektivt 1,5 miljoner människor mot arbetslöshet 2020. Den lägre än väntade ökningen av arbetslösheten kan delvis tillskrivas den utbredda användningen av system för korttidsarbete och liknande åtgärder, även i de medlemsstater som fick stöd från Sure-instrumentet. På landsnivå gäller att ju högre det belopp som tas emot genom Sure under 2020 är, desto måttligare är ökningen av arbetslösheten (diagram 11). Dessa arbetsmarknadsåtgärder beräknas, tillsammans med andra politiska svar på pandemin, ha minskat arbetslösheten i de medlemsstater som omfattas av Sure med cirka 1 procentenhet jämfört med den förväntade ökningen av arbetslösheten. Detta motsvarar omkring 1,5 miljoner människor som undvek arbetslöshet under covid-19-utbrottet 36 .

De kanaler som förklarar hur Sure effektivt möjliggjorde en mildare ökning av arbetslösheten diskuteras i detalj i den första halvårsrapporten om Sure. Dessa omfattar att förtroendet har stärkts inom hela EU, att man gett stöd till och uppmuntrat system för korttidsarbete och att medlemsstaterna har kunnat spendera mer på att stötta sysselsättningen och annan pandemirelaterad politik. Undersökningsdata som visas i den första rapporten visade att Sure spelade en roll i beslutet från en majoritet av de stödmottagande medlemsstaterna att anta ett nytt system för korttidsarbete eller att ändra ett befintligt system, och gjorde det möjligt för vissa medlemsstater att vara mer ambitiösa när det gäller åtgärder som liknar system för korttidsarbete. Sure bidrog också till att medlemsstaterna ökade generositeten eller längden på sina system för bibehållande av anställning, eftersom det underbyggde medlemsstaternas förtroende för att ta större lån och utgifter än de annars skulle ha gjort, och att de kunde dra nytta av de räntebesparingar som EU erhållit trots deras lägre kreditbetyg.

3.2Den direkta ekonomiska effekten: beräknade räntebesparingar

Medlemsstaterna beräknas ha sparat totalt 8,2 miljarder euro på räntebetalningar genom att få ekonomiskt stöd genom Sure. Detta belopp baseras på de sju första emissionerna av Sure fram till utbetalningen den 25 maj 2021, som var den sista utbetalningen före rapporteringsdatumet. De uppskattade räntebesparingarna kommer därför sannolikt att öka i och med de slutliga utbetalningarna 37 . Dessa besparingar genererades eftersom Sure-lån erbjöd medlemsstater lägre räntor än de som de skulle ha betalat om de själva hade emitterat statspapper. Detta beror på EU:s kreditbetyg AAA och obligationernas likviditet. Tabell 4 innehåller en uppdelning av räntebesparingar per medlemsstat 38 .

Tabell 4: Räntebesparingar per medlemsstat

Anm. Räntebesparingarna beräknas per obligation och summeras över emissionsdatum och löptid.

* Ungern har endast emitterat två tioåriga och trettioåriga eurodenominerade obligationer sedan 2020, båda i november 2020. Med hjälp av dessa två obligationer extrapolerades spreaden mellan avkastningskurvan i nationell valuta och i euro vid andra löptider och andra emissionsdatum.

** Estland har endast emitterat en utestående tioårig obligation, inga uppgifter fanns tillgängliga för andra löptider. Spreaden med EU:s sociala obligation under Sure vid dessa andra löptider antas vara nära noll.

IV. Fortsättningen av de osedvanliga händelser som motiverar tillämpningen av Sure-förordningen

I detta avsnitt rapporteras om fortsättningen av de exceptionella händelser som motiverar tillämpningen av Sure-instrumentet, i enlighet med kraven i Sure-förordningen 39 .

Osäkerheten kring pandemins utveckling kvarstår, med ett ökande antal fall i medlemsstaterna under sommaren. Särskilt delta-varianten av SARS-CoV-2 har spridit sig snabbt och framstegen i vaccinationskampanjerna har saktat ned i vissa länder. Vissa medlemsstater har skärpt åtgärderna något allteftersom kampen mellan infektioner och vaccinationer fortsätter. Den 5 september 2021 kännetecknades den övergripande epidemiologiska situationen i EU enligt Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) av en hög, långsamt minskande anmälan av fall och en låg, men långsamt ökande dödsfrekvens. Fallen i åldersgruppen 15–24, den mest drabbade gruppen, har fortsatt att minska, även om fallen ökar bland barn under 15 år. I flera länder har det konstaterats en ökning av antalet fall i äldre åldersgrupper, liksom av sjukhus- och dödlighetsindikatorer 40 . Under tiden väcker erfarenheterna från vissa länder utanför EU med hög vaccinationstakt (t.ex. Israel, Island) viktiga frågor om den globala vaccinationssatsningen och utsikterna för kampen för att begränsa covid-19-pandemin.

Den ekonomiska återhämtningen har ökat i takt och de närliggande utsikterna för den europeiska ekonomin är nu ljusare än under våren 2021. Enligt kommissionens sommarprognos 2021 beräknas EU:s BNP nu öka med 4,8 % under 2021 och 4,5 % under 2022. Även om nivån på den ekonomiska verksamheten förväntades återgå till sin nivå före krisen (fjärde kvartalet 2019) under sista kvartalet 2021, skulle den ligga runt 1 % under den förväntade nivån om pandemin inte hade inträffat, och återhämtningstakten förväntas variera mellan medlemsstaterna. De senaste beläggen visar att den reala BNP-tillväxten i EU under andra kvartalet 2021 kraftigt återhämtade sig till 1,9 % och översteg förväntningarna. Även om tillväxttakten minskar något och prispressen kvarstår, ger de senaste undersökningsuppgifterna (PMI för augusti) inte mycket bevis för att farhågorna för att spridningen av Deltavarianten och de ihållande försörjningsproblemen håller tillbaka återhämtningen.

Osäkerheten kring de ekonomiska utsikterna är fortfarande hög, även om riskerna i stort sett är balanserade. Uppkomsten och spridningen av virusvarianter är en klar risk. Ett förhastat tillbakadragande av det politiska stödet skulle kunna påverka återhämtningen, liksom en ojämn återhämtning som hämmar samordningen av politiken i medlemsstaterna. Samtidigt skulle en snabbare återhämtning än väntat i andra utvecklade ekonomier kunna förbättra utsikterna.

Återhämtningen på arbetsmarknaden kommer, typiskt nog, sannolikt att halka efter återhämtningen i produktionen. Sysselsättningsindikatorerna har förbättrats, men den nedgång på arbetsmarknaden som ackumulerades under krisen är fortfarande betydande. Antalet anställda i EU under första kvartalet i år låg 1,7 % under nivån för det fjärde kvartalet 2019. De kontaktintensiva sektorer som drabbades hårdast av pandemin kommer sannolikt att ta längst tid på sig för att återhämta sig. Enligt kommissionens vårprognos 2021 skulle arbetslösheten ligga kvar på 7 % år 2022, jämfört med 6,7 % år 2019, förutsatt att politiska stöd inte dras tillbaka i förtid.

Återhämtningen kommer så småningom kräva att finanspolitiken övergår från tillfällig nödhjälp, t.ex. från Sure, till mer målinriktade återhämtningsåtgärder. I kommissionens finanspolitiska rekommendationer från våren 2021 rekommenderades medlemsstaterna att fortsätta att stödja återhämtningen 2022, i synnerhet genom att utnyttja faciliteten för återhämtning och resiliens för att främja investeringar och reformer. Detta skulle inbegripa aktiv arbetsmarknadspolitik, såsom incitament för anställning och stöd till entreprenörer, möjligheter till kompetensutveckling och omskolning samt ökat stöd från arbetsförmedlingar, i enlighet med Ease-rekommendationen.

Eftersom instrumentet kommer att fortsätta att vara tillgängligt under hela 2022 kan Sure även fortsättningsvis användas för att hantera allvarliga ekonomiska störningar orsakade av covid-19-pandemin. Nästan 6 miljarder euro finns fortfarande tillgängliga inom ramen för Sure just nu, vilket är mer än de ansökningar om tilläggsbelopp som sex medlemsstater lämnade in i början av 2021.

V. Rapporteringsskyldigheter enligt EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet

Denna rapport sträcker sig längre än rapporteringsskyldigheten i Sure-förordningen, och uppfyller även rapporteringskravet i EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet 41 . Det senare kräver rapportering om fördelningen av intäkter från Sure, typ av utgifter och effekterna av Sure. Jämfört med den första halvårsrapporten har denna rapport ytterligare utvecklat relevant information för investerare, till exempel om specifika framgångshistorier (se ruta 1) och sammansättningen av anställda och företag som drar nytta av instrumentet.

Fördelningen av intäkter från Sure per stödmottagande medlemsstat och per typ av stödberättigande sociala utgifter anges i avsnitt 1.1 respektive 2.2. I augusti 2021 hade 95 % av de 94 miljarder euro som anslagits betalats ut till medlemsstaterna och 90 % av detta har redan använts. En ny fördelning av utgifterna per system för korttidsarbete och liknande åtgärder tillhandahålls.

De offentliga utgifterna med stöd från Sure är också väl anpassade till FN:s mål för hållbar utveckling. De mest relevanta är mål 3 (hälsa och välbefinnande) och mål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt). Diagram 12 innehåller en fördelning av de offentliga utgifterna med stöd från Sure efter stödberättigande sociala utgifter enligt Ramverket för sociala obligationer: 95 % används för att minska risken för arbetslöshet och inkomstbortfall, medan 5 % används för hälsorelaterade åtgärder. Dessa kategorier ligger nära målen för hållbar utveckling 3 och 8, såsom framgår av diagram 12.

Effekterna av Sure beskrivs också i avsnitt 2.3 och 3.1 i denna rapport. Det uppskattade antalet personer och företag som stöds av Sure 2020 har ökat sedan den första Sure-rapporten, på grund av uppdaterad och förbättrad rapportering från medlemsstaterna. Sure bidrog till att skydda nästan 1,5 miljoner arbetstillfällen som räddades 2020, vilket framgår av avsnitt 3.1. Medlemsstaterna har nu också sparat uppskattningsvis 8,2 miljarder euro i räntebetalningar.

Diagram 12: Ramverket för sociala obligationer och förhållandet till målen om hållbar utveckling

BILAGA

Bilaga 1: Ytterligare detaljer om nationella åtgärder

Tabell A1: Utveckling av system för korttidsarbete eller lönesubventioner i Sure-länderna

Anm. Generositet i systemen för korttidsarbete bedöms till nominellt värde genom de rättsliga förändringarna av täckningen och nivån på inkomststödet.

Bilaga 2: Närmare uppgifter om transaktioner och utbetalningar inom ramen för Sure

Tabell A2: Statistik över EU:s lånetransaktioner under Sure (euro)

Anm. Denna statistik avser kommissionens upplåning på unionens vägnar. Med rabatt vid nyemission avses den premie som betalas till investerare som köper en nyemitterad obligation över den spread vid vilken motsvarande obligationer skulle förväntas handlas på andrahandsmarknaden.

Tabell A3: Utbetalningar till medlemsstaterna från Sure (i miljarder euro)

(1)   https://ec.europa.eu/info/publications/commission-recommendation-effective-active-support-employment-ease_sv .

(2) Sure är ett resultat av kommissionens politiska riktlinjer för 2019–2024 där det föreslogs ett europeiskt system för arbetslöshetsersättning för att skydda EU-medborgarna och minska belastningen på de offentliga finanserna vid externa chocker. Efter utbrottet av covid-19 i Europa inrättades det genom antagandet av rådets förordning (EU) 2020/672 den 19 maj 2020 på grundval av kommissionens förslag av den 2 april 2020.

(3) Rådets förordning (EU) 2020/672 av den 19 maj 2020 om inrättande av ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 159, 20.5.2020, s. 1 ( https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020R0672&from=en ).

(4) Enligt artikel 14 i förordningen ska kommissionen rapportera om användningen av ekonomiskt stöd, inbegripet utestående belopp och den tillämpliga tidsplanen för återbetalning, samt om de osedvanliga händelser som motiverar tillämpningen av Sure-förordningen (covid-19-pandemin) kvarstår. 

(5) I detta sammanhang definieras utnyttjande som i vilken utsträckning en medlemsstat använder den finansiering som rådet beviljat för stödberättigande åtgärder.

(6) Avsnitten I och II handlar om användningen av ekonomiskt stöd från Sure i enlighet med artikel 14.1 i Sure-förordningen.

(7)   https://ec.europa.eu/info/strategy/eu-budget/eu-borrower/eu-borrowing-activities/eu-sure-social-bond-framework_en .

(8) Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/513 av den 22 mars 2021 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Estland för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 103, 24.3.2021, s. 6.

(9) Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/681 av den 23 april 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/1342 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Konungariket Belgien för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 144, 27.4.2021, s. 24.

(10) Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/680 av den 23 april 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/1344 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Cypern för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 144, 27.4.2021, s. 19.

(11) Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/679 av den 23 april 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/1346 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Grekland för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 144, 27.4.2021, s. 16.

(12) Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/678 av den 23 april 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/1350 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Litauen för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 144, 27.4.2021, s. 12.

(13) Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/677 av den 23 april 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/1351 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Lettland för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 144, 27.4.2021, s. 7.

(14) Rådets genomförandebeslut (EU) 2021/676 av den 23 april 2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2020/1352 om beviljande av tillfälligt stöd enligt förordning (EU) 2020/672 till Republiken Malta för att minska risken för arbetslöshet i krissituationen till följd av covid-19-utbrottet, EUT L 44, 27.4.2021, s. 3.

(15) Irland och Estland ansökte endast om Sure för faktiska offentliga utgifter, och rapporteringen har därför inte ändrats sedan mars 2021.

(16) Nya åtgärder som medlemsstaterna föreslog vid tidpunkten för den uppdaterade rapporteringen har ännu inte beaktats, eftersom det fortfarande inte har prövats om de är stödberättigande.

(17) Stödberättigande åtgärder är de som beskrivs i artikel 3.2 i förordningen: nationella system för korttidsarbete eller liknande åtgärder och, som en komplettering, hälsorelaterade åtgärder.

(18) För Spanien, Italien och Polen beror detta också på koncentrationsgränsen (på 60 % av det högsta belopp på 100 miljarder euro som gäller för de tre största stödmottagande medlemsstaterna).

(19) När det gäller Cypern beror underskottet i de offentliga utgifterna på över 3 miljoner euro (0,6 % av lånet) på att medlemsstaten får mer finansiering från ESF än förväntat. Cypern har endast rapporterat planerade utgifter fram till juni 2021, i linje med åtgärdernas rättsliga giltighet vid tidpunkten för rapporteringen, men dessa åtgärder förväntas förlängas. Därför förväntas underskottet vara tillfälligt på grund av ännu ej rapporterade utgifter efter juni 2021. Situationen kommer att fortsätta att övervakas.

(20) System för lönesubventioner är system för kvarhållande av arbetstillfällen som liknar korttidsarbete, men som skiljer sig åt i fråga om att betalningarna inte beräknas i timtal (ej arbetade) utan snarare motsvarar ett schablonbelopp eller en andel av den totala lönen.

(21) Cypern, Lettland och Litauen begärde ytterligare stöd för alla (eller nästan alla) av de åtgärder för vilka de redan fått stöd från Sure. Grekland begärde stöd för förlängningen av sina befintliga system för korttidsarbete. Belgien och Malta ansökte om stöd för åtgärder som liknar system för korttidsarbete, som redan finansierats genom Sure (t.ex. stöd till egenföretagare, lönesubventioner, stöd till särskilda sektorer eller kategorier av arbetstagare). Slutligen införde Belgien och Lettland nya system som skulle finansieras genom Sure. Dessa nya system är åtgärder som liknar korttidsarbete: förmåner vid sjukdom för föräldrar och anhörigvårdare (Lettland) och mikrokrediter till företagare (Belgien) och hälsorelaterade åtgärder som omfattar ersättningar till sjukvårdspersonal (Lettland).

(22) Irland mottog ekonomiskt Sure-stöd för sitt tillfälliga system för lönesubventioner, som löpte ut i augusti 2020 och ersattes med det system för nödlönesubventioner som för närvarande är i kraft fram till slutet av 2021.

(23)   https://ec.europa.eu/info/publications/commission-recommendation-effective-active-support-employment-ease_en . Bland de medlemsstater som inte förlitar sig på finansiering från Sure införde eller stärkte Österrike, Frankrike, Nederländerna och Sverige stödet till utbildning i sina system för korttidsarbete eller liknande åtgärder.

(24) Denna siffra har ökat från den första Sure-rapporten, eftersom medlemsstaterna har tillhandahållit uppdaterade uppskattningar med förbättrad datakvalitet.

(25) Siffran 19 miljoner baseras på medlemsstaternas rapporteringstabeller, som omfattar system för korttidsarbete som inte stöds av Sure, men inte liknande åtgärder. För de tre medlemsstater som inte rapporterade någon siffra antog man att det genomsnittliga förhållandet mellan omfattning av system för korttidsarbete och omfattning av Sure skulle gälla.

(26) Dessutom har det i vissa medlemsstater förekommit en betydande överlappning mellan stödmottagarna i olika åtgärder som inte kunde justeras för. I sådana fall uppmanades medlemsstaterna att endast rapportera omfattningen av de största åtgärderna för att undvika dubbelräkning. Därmed kan den verkliga täckningen vara ännu högre.

(27) Denna uppskattning bygger på ofullständig rapportering eftersom vissa medlemsstater (Italien, Polen, Slovakien) inte rapporterade några täckningsuppgifter för 2021.

(28) Med tanke på medlemsstaternas mycket heterogena rapportering av företagstäckning antas de totala företagen omfatta företag utan anställda, för att säkerställa en konsekvent behandling av uppgifter i medlemsstaterna. Detta kan underskatta täckningsgraden eftersom vissa egenföretagare kan räknas i nämnaren, men inte täljaren.

(29) Av de 19 stödmottagande medlemsstaterna tillhandahöll 5 inte information om uppdelningen mellan tillverkning och tjänster, medan tre rapporterade att stödet delades lika.

(30) Europeiska kommissionen (2020): Labour Market and Wage Developments in 2020, Chapter 3, Policy developments. (Ej översatt till svenska). https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=23268&langId=en .

(31) Till exempel Belgien och Italien. Källa: Datainsamling från sysselsättningskommittén 2020 och 2021. Information finns inte tillgänglig för alla länder som omfattas av Sure.

(32) Europeiska kommissionen (2020): Labour Market and Wage Developments in 2020, Chapter 3, Policy developments. (Ej översatt till svenska). https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=23268&langId=en . I Italien och Belgien fördubblades andelen kvinnor som deltog i systemen efter mars 2020, medan andelen unga arbetstagare ökade från 1,6 % till 5,7 % i Italien och från 6,7 % till 7,6 % i Belgien. Andelen kvinnor och unga arbetstagare som deltog i korttidsarbete var också hög i Lettland, Rumänien, Portugal och Estland.

(33) Sambandet mellan arbetslöshet och förändringar i den ekonomiska tillväxten kallas i den ekonomiska litteraturen ofta för Okuns lag. Okuns lag är snarare en empirisk tumregel än ett förhållande som grundar sig på teorin och menar att en nedgång i produktionstillväxten på mellan 2 % och 3 % hänger samman med en ökning av arbetslösheten med en procentenhet (se Okun, A.M., ”Potential GNP: Its measurement and signifincance, Proceedings of the Business and Economic Statistics Section”, American Statistical Association, 1962).

(34) I Italien, Grekland och Polen minskade arbetslösheten till och med under 2020.

(35) Våra viktigaste resultat ligger också kvar när vi ersätter förändringen i arbetslöshetsnivån med förändringen i sysselsättningsgraden (dvs. sysselsättningen i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder). Denna specifikation är ett sätt att korrigera för den förändrade arbetskraften, vilket påverkar arbetslöshetsindikatorerna. Ytterligare uppgifter finns i Europeiska kommissionen (2021), Quarterly Report on the Euro Area, avsnitt III, vol. 20, nr 2. (Ej översatt till svenska).

(36) Denna slutsats har tagits fram utifrån den regressionsmodell som presenteras i diagram 11. Den förutsätter att den faktiska och förväntade arbetskraften är densamma.

(37) Dessa uppskattningar utesluter eventuella ytterligare förtroendeeffekter som nya krisinstrument, däribland Sure, kan ha haft på de ekonomiska aktörernas förtroende och räntespreaden för medlemsstaternas upplåning av statspapper.

(38) Ytterligare uppgifter om metoden finns i avsnitt III i Quarterly Report on the Euro Area, vol. 20, nr 2 (2021) (ej översatt till svenska).

(39) Artikel 14.1 i Sure-förordningen. Under alla omständigheter ska den period under vilken instrumentet är tillgängligt och under vilken rådets genomförandebeslut får antas löpa ut den 31 december 2022, i enlighet med artikel 12.3 i Sure-förordningen. Efter detta datum kan detta stöd förlängas av rådet var sjätte månad (om finansiella resurser fortfarande finns tillgängliga), enligt artikel 12.4.

(40) Se ECDC Weekly Sureveillance Report (vecka 35), https://www.ecdc.europa.eu/en/covid-19/surveillance/weekly-surveillance-report .

(41) I EU:s ramverk för sociala obligationer som emitteras under Sure-instrumentet fastställs en standard som ger investerare garantier för att de EU-obligationer som emitteras inom detta ramverk avser projekt som tjänar ett verkligt socialt syfte. Ramverket är därför i linje med internationella kapitalmarknadsorganisationens principer för sociala obligationer.

(42) Läs fler framgångshistorier om Sure här: https://ec.europa.eu/info/strategy/recovery-plan-europe/recovery-coronavirus-success-stories/jobs-and-economy/shoring-up-economy-across-EU_sv .

(43) Irlands lönesubventionssystem pågår sedan 1 september 2020, om än med andra specifikationer än det system som stöds av Sure.