Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken

Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021

(COM(2020) 575 final)

(tilläggsyttrande)

(2022/C 105/27)

Föredragande:

Gonçalo LOBO XAVIER

Beslut av kommitténs presidium	26.4.2021
Rättslig grund	Artikel 32.1 i arbetsordningen och artikel 29 a i arbetsordningens tillämpningsföreskrifter
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	05.10.2021
Antagande vid plenarsessionen	20 .10.2021
Plenarsession nr	564
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	168/0/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ser fortfarande med oro på att det i de flesta medlemsstater råder otillräcklig klarhet om styrningssystemen för de nationella planerna för återhämtning och resiliens och om fördelningen av ansvaret för deras genomförande mellan de centrala, regionala och lokala nivåerna. Naturligtvis råder det inte heller tillräcklig klarhet om de lämpliga mekanismerna för att involvera det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter i genomförandet, övervakningen och anpassningen av planerna. Detta nämndes i EESK:s resolution (1) från februari, och situationen förblir densamma trots kommissionens ansträngningar. EESK efterlyser med kraft ökad granskning av dessa avgörande aspekter för unionens återhämtning.

1.2

EESK framhåller att framstegen i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens måste mätas. Det krävs bra övervakningsindikatorer, eftersom de kommer att fungera som en kompass när man väljer inriktning på den fortsatta utvecklingen och återhämtningen. Medlemsstaterna måste ta sig an denna utmaning på ett lämpligt sätt, och det krävs mod för att göra medborgarna medvetna om de enorma svårigheter som väntar.

1.3

Kommittén är övertygad om betydelsen för unionen av nästa planeringstermin som ett nyckelinstrument för genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. Det finns två slags verktyg i de nationella planerna: medlemsstaterna kan genomföra radikala strukturförändringar med en dubbel omställning å ena sidan, och med investeringar och reformer för de medborgare (hushåll, arbetstagare, entreprenörer osv.) som drabbats mer direkt av krisen å andra sidan. EESK anser att båda dessa alternativ måste beaktas. De kräver olika verktyg och kan i vissa fall inte genomföras samtidigt. Det krävs återhämtning för att göra det ekonomiska systemet resilient.

1.4

Covid-19-krisen har belyst några av Europas farligaste svagheter: bristen på en samordningspolitik för industrin och beroendet av andra ekonomiska områden för många produkter och tjänster. EESK inser att det är svårt att förändra vanor och politik, och även att det tar flera år innan de verkliga effekterna av ny politik blir kännbara. Tiden är dock dyrbar om unionen vill förändras och återhämta sig. De ökande råvarupriserna (och svårigheterna med deras distribution), bristen på halvledare och de höga energipriserna visar också på unionens beroende av kritiska tillgångar. EESK vill se verkliga åtgärder från samtliga medlemsstater för investeringar i utbildning, infrastruktur och industripolitik som kan öka sysselsättningen och uppmuntra medborgarna att gynna den europeiska industrin.

1.5

EESK stöder investeringar i högkvalitativ utbildning, livslångt lärande och FoU, som är nödvändiga för att driva på och komplettera de ekonomiska och sociala förändringar som Next Generation EU främjar. Det står klart att investeringar som stärker hälso- och sjukvårdssystemen och folkhälsopolitiken i samhällen som drabbats hårt av covid-19-pandemin är av avgörande betydelse. Detta måste kombineras med en mycket stark industripolitik som kan främja produktion och utveckling av produkter och tjänster inom Europa, i syfte att undvika ett fullständigt beroende av andra ekonomiska områden.

1.6

EESK anser att tiden är mogen för en grundlig och djupgående reform av pakten. Det behövs en kraftfull rekommendation under denna nya, reviderade planeringstermin och en ny pakt som innehåller vissa bindande förfaranden och regler för samråd med det civila samhällets organisationer och de lokala myndigheterna. Detta kräver handling. Det är hög tid att ta fram bindande regler för deltagande i alla skeden, från förberedelse till genomförande, så att strukturella problem kan undvikas i framtiden.

1.7

EESK anser att en kort analys av de huvudsakliga prioriteringarna i planerna för återhämtning och resiliens visar att det finns ett tydligt fokus på målen för den gröna given. Detta är naturligtvis viktigt för EESK, som emellertid hyser vissa farhågor när det gäller genomförandet och effekterna av en del åtgärder som inte förefaller särskilt välgrundade. Medborgare, arbetstagare och företag måste få stöd för att ställa om, och målen måste fastställas på ett tydligt och rimligt sätt så att vi kan undvika en situation med imponerande politisk retorik men dåligt praktiskt genomförande, med oerhört stora bieffekter ”under ytan”.

1.8

EESK vill fästa uppmärksamheten på att ett av de mest värdefulla resultaten av planeringsterminen har ignorerats under årens lopp. De landsspecifika rekommendationerna ger faktiskt möjlighet till förbättringar och bygger på konsekventa uppgifter. Medlemsstaterna bör ompröva sin inställning till detta verktyg, särskilt efter covid-19-krisen och mot bakgrund av den möjlighet som faciliteten för återhämtning och resiliens ger att genomföra strukturreformer (beträffande utbildning, finanspolitik, arbetsmarknad och socialt skydd enligt den sociala pelaren och rekommendationerna från toppmötet i Porto) som är avgörande för de flesta medlemsstater. EESK rekommenderar starkt en ändrad inställning ur medlemsstaternas perspektiv, och det civila samhällets organisationer bör vara mycket aktiva och fungera som övervakare i processen.

1.9

EESK vill också uppmärksamma vissa medlemsstaters förmåga att absorbera medlen, med tanke på deras tidigare resultat. Hälften av strukturmedlen i den fleråriga budgetramen 2014–2020 hade inte utnyttjats i slutet av 2020 och bör användas under de kommande åren. Kommissionens erfarenheter och uppgifter bör ge medlemsstaterna varningar och hjälpa dem att bättre omfördela medlen i fråga om fördelning och tidsplan. Det är mycket viktigt att varna medlemsstaterna för att deras politiska val inte får undergräva återhämtningsprocessen och att vissa åtgärder måste vidtas för att undvika problem i systemet. Detta inbegriper inte bara behovet av att undvika byråkrati, utan även behovet av att ge rätt politiskt stöd för effektivitet.

1.10

EESK anser att den oundvikliga digitaliseringsprocessen, särskilt i samband med offentliga tjänster inom hälso- och sjukvården eller de sociala systemen, kommer att leda till att ett antal arbetstillfällen försvinner. Digitaliseringen kan också skapa problem för äldre medborgare med sämre förmåga att hantera digitaliseringsprocessen. EESK uppmärksammar behovet av att utforma program som verkligen kan stödja medborgarna och underlätta omställningen. Medlemsstaterna måste avsätta investeringsmedel för att omskola människor som påverkas av denna förändring, och politiskt mod behövs för att möta utmaningen, liksom god kommunikation med medborgarna för att klargöra politiken och målen.

1.11

EESK välkomnar initiativet till en ”resultattavla för återhämtning och resiliens”. Kommittén anser att detta kommer att bli ett mycket viktigt verktyg som kan främja investeringsprocessen och skapa mekanismer som kan vara av avgörande betydelse för unionen. EESK stöder också den föreslagna tidsplanen, med ett förväntat antagande av kommissionen i slutet av september (2). Kommittén insisterar dock på att det civila samhällets organisationer bör delta också i denna process. Det är inte en fråga om synlighet. Det är en fråga om vaksamhet, och EESK uppmärksammar också behovet av att stärka och förbereda det civila samhällets organisationer inför denna utmaning. Det är meningslöst att efterlysa åtgärder från det civila samhällets organisationer om de inte är förberedda eller inte har de resurser som krävs för att vara aktiva. Detta innebär ett enormt ansvar och en enorm möjlighet för det civila samhällets organisationer.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

EESK välkomnar framläggandet av kommissionens meddelande ”Samordning av den ekonomiska politiken 2021: få bukt med covid-19, stödja återhämtningen och modernisera ekonomin” (3). Världen står inför en stor kris som verkar undergräva alla planer och strategier för återhämtning. EU måste dock förbli resilient och starkt om vi ska kunna upprätthålla vår union.

2.2

Det är ett faktum att EU har vidtagit unika åtgärder för att bekämpa covid-19-pandemin, dämpa krisens effekter och få ekonomin att utvecklas i riktning mot stabil och hållbar tillväxt för alla. Det råder dock fortfarande stor osäkerhet om hälsopolitikens ändamålsenlighet, eftersom krisen har haft en oerhört stor inverkan på medborgarnas förtroende, som är nödvändigt för den ekonomiska och sociala återhämtningen. Målet att mer än 70 % av den europeiska befolkningen ska vaccineras kommer att ha en enorm inverkan på människors förtroende, och EESK välkomnar den samordning som utförts mellan medlemsstaterna för att uppnå detta mål. EESK vill också uppmärksamma behovet av att klargöra för medborgarna att dessa resultat är viktiga, men att försiktighet fortfarande är nödvändigt eftersom dessa åtgärder kanske inte är tillräckliga för att helt hejda hälsokrisen.

2.3

Den möjlighet att lägga fram nationella planer för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna erbjudits är en mycket viktig faktor som måste prioriteras. Kommittén är fast övertygad om att det civila samhällets organisationer kan spela en avgörande roll i genomförandet och övervakningen av dessa planer. Detta måste stå klart för alla medlemsstater. I EESK:s resolution sägs följande: ”Vi anser att alla reformer i omstruktureringsprocessen måste bygga på de principer som ligger till grund för EU: skydd av mänskliga och sociala rättigheter, demokratiska värden och rättsstatsprincipen. Investeringarna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens måste syfta till att frigöra den inre marknadens fulla potential, stärka EU:s ekonomiska motståndskraft, uppnå FN:s mål för hållbar utveckling, skapa en cirkulär ekonomi, uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050, uppmuntra innovation och modernisering i samband med digitaliseringen av ekonomin och samhället samt säkerställa ett effektivt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att trygga social sammanhållning, utrota fattigdom och minska ojämlikheten.” (4)

2.4

Next Generation EU, med en budget på 750 miljarder euro (varav 500 miljarder används nu), är ett viktigt verktyg för EU för att främja investeringar och återhämtning så att vi kan gå stärkta ur krisen med ökad motståndskraft.

2.5

EESK anser att handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter innehåller konkreta åtgärder för att stärka den sociala dimensionen i all EU-politik och kommer att bidra till en återhämtning där alla är med.

2.6

EESK bekräftar även sin ståndpunkt att miljömässig hållbarhet, produktivitet, skälig och rättvis fördelning samt makroekonomisk stabilitet är och förblir de vägledande principerna för EU:s ekonomiska agenda. Trots alla utmaningar förblir den gröna given en långsiktig prioritering och Europa måste ta tillfället i akt att ta ledningen i denna fråga.

2.7

Kommittén är övertygad om att säkerställandet av en ändamålsenlig politisk samordning inom ramen för den europeiska planeringsterminen förblir avgörande för att föra in EU:s ekonomi på vägen mot en starkare och hållbar tillväxt för alla efter pandemin. Detta har påpekats av EESK under de senaste månaderna och är fortfarande en prioriterad fråga.

2.8

EESK anser att det organiserade civila samhällets deltagande på det hela taget fortfarande är lågt i medlemsstaterna. Organisationer har informerats och i många fall hörts. Detta har dock bara lett till ett fåtal konkreta resultat. I de flesta medlemsstater har det inte hållits några konkreta samråd som lett till betydande ändringar av regeringens ursprungliga förslag, med bara några få undantag.

3.   Särskilda kommentarer

3.1

Tack vare åtgärder på EU-nivå och nationell nivå har pandemins inverkan på de europeiska arbetsmarknaderna begränsats. Det finns emellertid fortfarande olika åsikter och situationer inom unionen. EESK anser att differentierade tillvägagångssätt måste användas för att säkerställa återhämtning i de medlemsstater som drabbats hårdare av krisen än andra.

3.2

Kommittén håller med om att den ekonomiska politiken måste förbli stödjande under hela 2021 och 2022. Medlemsstaterna står inför en mycket svår kamp som är långt ifrån över. Unionen måste hålla ut och inse att det kommer att ta tid innan återhämtningsplanerna får effekt och att det krävs resiliens för att uppnå resultat. EESK efterlyser eftertryckligen strategier på kort och medellång sikt för att på ett lämpligt sätt ta itu med krisens negativa effekter och åstadkomma en stark och hållbar tillväxt under årens lopp.

3.3

Det finns en intressant tendens bland EU-medborgarna att spara mer. Denna tendens bör också ses som en positiv möjlighet att främja en kombination av privata och offentliga investeringar som kan göra skillnad för den ekonomiska och sociala återhämtningen. EESK efterlyser särskilda åtgärder i denna fråga och anser att kommissionen bör uppmuntra alla medlemsstater att anta en kraftfull finanspolitik. Kreativitet behövs för att anta strategier för att omvandla dessa besparingar till smarta investeringar, och ansvaret för detta måste delas med regeringar, berörda parter och finansinstitut.

3.4

EESK har för avsikt att, med aktivt stöd av och arbete i gruppen för den europeiska planeringsterminen, arbeta med sin nästa resolution under de kommande månaderna, med bidrag från våra 27 delegationer med tre medlemmar som inrättats för detta ändamål, och följa det civila samhällets deltagande i genomförandeprocessen och samtidigt analysera det politiska innehållet ur det civila samhällets perspektiv. För närvarande har endast en liten förbättring noterats, främst när det gäller formella informationsmöten, med mycket begränsade möjligheter att påverka planerna.

3.5

Det civila samhällets organisationer är mer positiva till utsikterna till att regeringarna använder medlen för att driva på investeringar än främjar tillväxtfrämjande reformer, och många medlemmar anser att deras länders nationella planer för återhämtning och resiliens saknar ambition eller engagemang när det gäller reformer, medan andra kritiserar avsaknaden av ytterligare investeringar som inte redan var planerade före covid-19-krisen.

3.6

EU ställdes inför en mycket stor svårighet med covid-19-krisen, som avslöjade en farlig svaghet i unionen: bristen på en samordningspolitik för industrin och beroendet av andra ekonomiska områden för många produkter och tjänster. Detta måste åtgärdas på ett samordnat sätt för att underlätta återhämtningen. En ordentlig industripolitik behövs mer än någonsin, och det är hög tid att agera. De ökade råvarupriserna visar också på unionens beroende av kritiska tillgångar. EESK vill se verkliga åtgärder från samtliga medlemsstater för investeringar i utbildning, infrastruktur och industripolitik som kan öka sysselsättningen och uppmuntra medborgarna att gynna den europeiska industrin.

3.7

En stor majoritet av det civila samhällets organisationer (71 %) anser att deras deltagande i utformningen av sitt lands nationella planer för återhämtning och resiliens varierade från något otillräckligt till ytterst begränsat.

3.8

EESK anser att digitaliseringsprocessen är grundläggande för att stimulera ekonomin och samhället, men det finns ett verkligt behov av att medlemsstaterna utformar program och anslår resurser för att undanröja hinder för denna process, särskilt för vissa delar av befolkningen: äldre och mindre kvalificerade personer. Behovet av att utveckla it-program med genomslag tillsammans med programvara som kan gynna alla medborgare är därför en prioritering. Digitalisering ja. Men inte till vilket pris som helst.

3.9

Kommittén är mycket nöjd med kommissionens initiativ till en ”resultattavla för återhämtning och resiliens”. Detta är ett viktigt steg när det gäller att övervaka genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens, och EESK anser att det utgör en möjlighet att främja investeringsprocessen och skapa mekanismer som kan vara av avgörande betydelse för unionen. Återigen kan det civila samhällets organisationer spela en avgörande roll i denna process och är redo att samarbeta.

4.   Återhämtningsplanerna och de olika strategierna

4.1

EESK anser att politik som har att göra med medlemsstaternas hållbara och inkluderande tillväxt samt budgetbalans måste prioriteras inom den nuvarande ramen. Det finns ett uppenbart behov av att anpassa sig till en ny fas, när den hälsorisk som covid-19-pandemin utgör väl har övervunnits. Det bör finnas ett alternativ till en alltför stor obalans som enda möjlighet efter den enorma ökningen av skulder och underskott i medlemsstaterna. EESK anser att tiden är mogen för en radikal och djupgående reform av ramen för finanspolitisk styrning, och varnar starkt för en återgång till de ”gamla” finanspolitiska reglerna. Vi behöver en kraftfull rekommendation för denna nya, reviderade planeringstermin och en ny pakt som innehåller vissa bindande förfaranden och regler för samråd med det civila samhällets organisationer och de lokala myndigheterna, och detta kräver handling. Det är hög tid att ta fram bindande regler för deltagande i alla skeden, från förberedelse till genomförande, och medlemsstaterna måste titta på nya mål för att minska underskottet med fokus på tillväxt och även styrning.

4.2

Det finns ett akut behov av att modernisera den finanspolitiska och ekonomiska ramen, genomföra en välståndsinriktad hållning och införa en gyllene regel. Kommissionen tittar nu också på utgiftssidan men även – med all rätta – på inkomstsidan. EESK rekommenderar att man ställer om från beskattning av arbete till miljöskatter, samtidigt som man även sörjer för en regressiv strategi och inte belastar låginkomsthushåll. EESK anser också att man bör bekämpa aggressiv skatteplanering och skattebedrägeri, eftersom de skulle kunna undergräva den ekonomiska och finanspolitiska återhämtningen i medlemsstaterna och i EU som helhet. Här behövs en smart strategi och även större konvergens i unionen för att gå vidare. Penning- och finanspolitik, eventuellt med progressiva miljöskatter, med gradvisa skattesänkningar måste också vara ett alternativ. Det står klart att skattekonkurrens med tredjeländer i stället för inom EU kan göra skillnad.

4.3

EESK betonar att det förutom pandemin finns ett tryck på råvarupriserna. Detta måste hanteras på ett mycket varsamt sätt. EESK tror på rättvis konkurrens och håller med om att det krävs lika villkor, men påpekar att situationen håller på att bli allvarlig och att det finns en risk för allvarliga skador på hela unionen. Råvarupriserna har ökat med mellan 30 och 120 % de senaste månaderna och trycket kvarstår.

4.4

Av de nationella planerna för återhämtning och resiliens framgår att medlemsstaterna ser olika på återhämtningen i varje ekonomi och varje social situation. Detta visar också på den ojämlikhet som råder i medlemsstaterna. EESK efterlyser en mer samordnad politik som kan stärka unionen. Det behövs samarbete mellan medlemsstaterna, och ”god praxis” skulle kunna utbytas för att undvika felsteg. Turistnäringen och tillverkningsindustrin hör till de sektorer som har drabbats hårdast och att hjälpa dem upp till en annan nivå bör prioriteras. Detta kommer att vara mycket viktigt för att skapa arbetstillfällen och anpassa arbetskraften till ekonomins verkliga behov samt involvera det civila samhällets organisationer i genomförandeprocessen.

4.5

Kommittén är bekymrad över att vissa medlemsstater hittills i stor utsträckning har ignorerat kommissionens landsspecifika rekommendationer, vilket har lett till en skepsis beträffande en eventuell framtida attitydförändring. Dessutom kan vissa medlemsstaters absorptionsförmåga och de omdanande effekterna av investeringarna genom faciliteten för återhämtning och resiliens ifrågasättas, vilket gör att det råder tvivel om deras potentiella effektivitet och ändamålsenlighet. EESK insisterar därför på att det behövs en noggrann övervakning.

4.6

EESK anser att genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens inte bara bör vara något som man bockar av, utan bör ske i enlighet med detta instruments egentliga anda: det civila samhällets organisationers roll bör erkännas och samråd bör äga rum i offentliga forum och inte bakom stängda dörrar.

4.7

Covid-19-krisen belyste och förvärrade långvariga klyftor i våra samhällen, och de mest utsatta har ofta drabbats hårdast. Förekomsten av covid-19-infektioner var störst bland de personer som har det sämst ställt, och flera delar av samhället får ofta ta stöten av konsekvenserna av de åtgärder som vidtas för att bekämpa krisen. Till följd av krisen minskade sysselsättningen i oproportionerligt hög grad bland lågutbildade och/eller ungdomar. Dessutom har mångas utbildning störts allvarligt. Risken för ojämlikhet ökar när det gäller de mindre kvalificerade grupperna av medborgare.

5.   Den inre marknaden som en styrka för den europeiska livsstilen

5.1

Covid-19-krisen har påverkat alla medlemsstater, men i olika stor utsträckning. Genom en samordnad vaccineringsstrategi har unionen kunnat uppnå mycket goda resultat. Målet att 70 % av unionens befolkning skulle vaccineras innebar en enorm uppgift, och EU tog sig an denna på ett mycket positivt sätt. Trots vissa problem (som man kan förvänta sig vid ett sådant projekt) var strategin en framgång och ett bra exempel på det ”fredsprojekt” som unionen har varit från första början.

5.2

Mer än någonsin måste den inre marknaden och dess integration prioriteras, och politiska tvister bör undvikas. Den politiska retorik i vissa medlemsstater som undergräver den inre marknaden har motsagts av fakta: bara genom en stark union och en samordnad strategi har det varit möjligt att förhandla fram och utarbeta planerna för återhämtning och resiliens med så kort varsel. Kommunikation är nödvändigt för att främja de europeiska värdena och den inre marknaden är en del av denna process. Alla EU-medborgare bör dra nytta av den inre marknaden, så att de kan vara stolta över EU:s förmåga att reagera på krisen, trots alla bakslag till följd av utmaningen att vidta samordnade åtgärder mot krisen.

5.3

EESK har förståelse för att medlemsstaterna valde olika strategier för sin hälsosituation, men betonar också att samordning och god praxis bör främjas i större utsträckning när vaccinationsinsatsen har avslutats. Unionen måste utnyttja sina tillgångar, i synnerhet den fria rörligheten för medborgare, produkter och kapital. EESK vill stödja denna frihet utan att undergräva medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem, och detta är endast möjligt genom samordning på den inre marknaden. Medlemsstaterna har flera gånger i historien visat att detta är möjligt. Nu är det dags att sätta in gynnsamma svarsåtgärder.

5.4

EESK stöder den inre marknaden och dess möjligheter i kombination med en stark social marknad som är nödvändig och ett ”kännetecken” för unionen. Detta är en landvinning som måste skyddas.

6.   Det civila samhällets organisationer och återhämtningsplanerna

6.1

EESK framhåller att deltagandet av det civila samhällets organisationer är avgörande för återhämtningen, särskilt som vi måste erkänna att de akuta återhämtningsåtgärderna, på både nationell nivå och EU-nivå, skulle kunna bli permanenta.

6.2

Det civila samhällets organisationer stöder investeringar av hög kvalitet i utbildning, livslångt lärande och FoU, som är avgörande för att driva på och komplettera de ekonomiska och sociala förändringar som Next Generation EU främjar, liksom investeringar som stärker hälso- och sjukvårdssystemen och folkhälsopolitiken i samhällen som har drabbats hårt av covid-19-pandemin. Mer än någonsin har organisationerna ”på fältet” en förmåga och ett ansvar att visa och föreslå sätt att ta itu med de verkliga utmaningarna, och medlemsstaterna måste ha modet att involvera dem i beslutsprocessen. EESK efterlyser ett sådant tillvägagångssätt främst på grund av de erfarenheter och den kunskap som har ackumulerats under årtionden av engagemang i olika frågor med mycket goda resultat.

6.3

I kristider är det civila samhällets organisationers röst viktigare än någonsin, inte bara på grund av dessa organisationers erfarenhet, utan främst på grund av att de har den direktkontakt med verkligheten som krävs för att övervaka och genomföra en politik med verklig inverkan.

---

(1)  Det organiserade civila samhällets deltagande i arbetet med de nationella planerna för återhämtning och resiliens – vad fungerar och vad fungerar inte? EUT C 155, 30.4.2021, s. 1.

(2)  Resultattavlan för återhämtning och resiliens samt gemensamma indikatorer, utkast till delegerad akt: Resultattavlan för återhämtning och resiliens – gemensamma indikatorer och beståndsdelar.

(3)  COM(2021) 500 final, 2.6.2021, ”Samordning av den ekonomiska politiken 2021: få bukt med covid-19, stödja återhämtningen och modernisera ekonomin”.

(4)  Det organiserade civila samhällets deltagande i arbetet med de nationella planerna för återhämtning och resiliens – vad fungerar och vad fungerar inte? (EUT C 155, 30.4.2021, s. 1).