Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Vuxenutbildning

(förberedande yttrande på begäran av det slovenska rådsordförandeskapet)

(2021/C 374/04)

Föredragande:

Tatjana BABRAUSKIENĖ

Remiss från det slovenska rådsordförandeskapet	Skrivelse, 19.3.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Presidiets beslut	23.3.2021
Ansvarig sektion	Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	21.6.2021
Antagande vid plenarsessionen	8.7.2021
Plenarsession nr	562
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	233/3/5

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK uppskattar det ökade fokus på vuxenutbildning, fortbildning och kompetensutveckling som kommissionen upprepar i sina senaste initiativ, främst i den europeiska kompetensagendan. EESK anser att välriktade politiska åtgärder som åtföljs av incitament omedelbart bör utformas och genomföras för att stödja medlemsstaterna, vilket EESK redan har påpekat i yttrandet ”Stödjande utbildningssystem för att undvika kompetensglapp – vilka förändringar krävs?” (1).

1.2

EESK påpekar att den snabba utvecklingen och spridningen av ny teknik måste åtföljas av en effektiv kompetenshöjning och omskolning. EESK understryker att covid-19-krisens effekter på Europas samhälle och ekonomi ytterligare har belyst vikten av en ändamålsenlig utbildningspolitik och högkvalitativa arbetstillfällen för att bidra till en hållbar och rättvis social och ekonomisk återhämtning och motståndskraft, vilket är avgörande för att hjälpa Europa att hantera konsekvenserna av pandemin. Investeringar i vuxenutbildning och kompetensutveckling kan spela en avgörande roll för den ekonomiska återhämtningen och ett socialt Europa.

1.3

EESK rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna stärker vuxenutbildningspolitiken genom att anlägga ett helhetsperspektiv och förbättra dess tillgänglighet och kvalitet och göra den mer inkluderande samtidigt som nationella befogenheter och subsidiaritetsprincipen respekteras. EESK anser att vuxenutbildningspolitiken bör förbättras i vid bemärkelse, med beaktande av ändamålsenliga strategier, som bör skräddarsys för lokala behov, för att uppfylla de nya kompetenskraven. EESK understryker vikten av att förbättra pedagogik och andragogik i vuxenutbildningen med grundläggande utbildning av god kvalitet, fortsatt yrkesmässig utveckling samt förbättrade och rättvisa arbetsvillkor och en stödjande arbetsmiljö för vuxenutbildarna.

1.4

EESK betonar att vuxenutbildning är avgörande för att hjälpa vuxna att förbättra och skaffa sig medborgarfärdigheter och spela en aktiv roll i samhället. Livslångt lärande bör bli en livsstil för alla för att överbrygga skillnader och ojämlikheter i samhället, och det bör också bli en realitet på arbetsplatsen. I detta avseende är användningen av ”färdigheter” ytterst viktig i begreppets vidare bemärkelse och förståelse när det gäller arbetsplatsen, där det sociala livet och privatlivet ingår i en helhetssyn på kompetensutvecklingsprocessen.

1.5

EESK understryker betydelsen av vuxenutbildning och beklagar att EU-institutionerna och flera medlemsstater inte betraktar det som en politisk prioritering trots att vuxenutbildningen är avgörande för att utnyttja den fulla potentialen när det gäller sysselsättning och social inkludering och för att ge vuxna möjlighet att aktivt delta på arbetsmarknaden och vara demokratiska medborgare. EESK rekommenderar att medlemsstaterna stärker politiken, styrningen och finansieringen av vuxenutbildning i enlighet med principerna i Unescos fyra pelare för utbildning (2): lära för att veta, göra, vara och leva tillsammans. För att mål 4 för hållbar utveckling ska kunna genomföras måste det finnas ett effektivt stöd till det civila samhället för att bygga upp ett partnerskap om tillhandahållande av vuxenutbildning i informella och icke-formella sammanhang och för att se till att man faktiskt når människor.

1.6

EESK föreslår att kommissionen och medlemsstaterna fastställer realistiska långsiktiga mål och inrättar ett system för kontinuerlig övervakning av deltagandet i vuxenutbildning och tillgängligt livslångt lärande av hög kvalitet, inklusive personalutbildning, för varje medlemsstat, med beaktande av regionala skillnader. Detta system bör syfta till att säkerställa att alla har de kunskaper och färdigheter samt den kompetens och inställning som krävs för att Europa ska kunna skapa ett rättvist, sammanhållet, hållbart, digitalt och välmående samhälle. Det är också viktigt att förbättra forskning och kompetensinventering på sektorsnivå och nationell nivå om kompetensbehov och kompetensprognoser för att uppdatera vuxenutbildningen för personer som står inför omställningar, förbättra uppgifterna om medlemsstaternas investeringar i vuxenutbildning och säkerställa frekvent övervakning och insamling av uppgifter om anställdas lärande och utbildningskurser. Arbetsmarknadens parter och det civila samhället bör aktivt delta i arbetet med att förbättra den nationella kompetensinventeringen, bland annat genom att analysera, prognostisera och förutse kompetensbehov.

1.7

Medlemsstaterna måste påskynda genomförandet av rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna (3) för att se till att alla lågutbildade och lågkvalificerade vuxna utvecklar sina grundläggande färdigheter och får vägledning och motivation att delta i utbildning för att förbättra sitt liv och sin anställbarhet. För att säkerställa att 80 % av de vuxna har grundläggande digitala färdigheter uppmanar EESK kommissionen och medlemsstaterna att stödja vuxna så att de kan tillägna sig ett minimum av grundläggande digitala färdigheter utan kostnad för att hjälpa dem att förvärva färdigheter för arbetet och det dagliga livet.

1.8

EESK påpekar att alla vuxna, oavsett kvalifikationer och socioekonomisk bakgrund, behöver stöd för att få tillgång till högkvalitativt och inkluderande livslångt lärande och för att få sina färdigheter och sin kompetens validerad. De offentliga arbetsförmedlingarna bör öka och underlätta bättre tillgång till rättvis och kostnadsfri vägledning och rådgivning och se till att alla vuxna informeras om möjligheterna till livslångt lärande samt att arbetstagarna informeras om hur arbetstillfällena kommer att förändras och vilka färdigheter som krävs för nya arbeten och uppgifter.

1.9

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda informations- och upplysningskampanjer tillsammans med arbetsmarknadens parter för vuxna och arbetstagare som påverkas av den gröna och digitala omställningen för att hjälpa arbetskraften att förvärva de färdigheter som behövs. Kommissionen bör anordna årliga evenemang med temaveckan för yrkesutbildning som förebild för att informera vuxna om vuxenutbildning och vidareutbildning och motivera dem att delta och för att bistå den nationella politiken.

1.10

EESK understryker vikten av subsidiaritet när det gäller vuxenutbildningspolitiken så att man respekterar den roll som arbetsmarknadens parter spelar på nationell nivå och branschnivå när det gäller att fastställa kompetenskrav och förvalta nationella system för att finansiera och säkerställa tillgång till vuxenutbildning och personalutbildning. EESK noterar att genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör säkerställa att alla företag har rätt och förmåga att inrätta kompetensstrategier för innovationsbehov och att stödja en rättvis omställning för arbetstagare och högkvalitativa lärlingsutbildningar för ungdomar och vuxna i samband med den gröna och digitala omställningen. I rådets sysselsättningsriktlinjer (4) (2020) görs en tydlig åtskillnad mellan att säkerställa rättigheter till utbildning och att tillhandahålla individuella utbildningskonton som ett av de möjliga verktygen, vilket gör det möjligt för länderna att besluta hur sådana rättigheter ska garanteras. Individuella utbildningskonton är verktyg som kan garantera rätten till utbildning. Alla vuxna och arbetstagare bör – i enlighet med kollektivavtal och nationell lagstiftning – ha rätt att få tillgång till personalutbildning av hög kvalitet, betald studieledighet, kvalifikationer, validering av informellt och icke-formellt lärande samt kvalitetssäkrad och flexibel vägledning och rådgivning. EU:s medlemsstater måste inrätta finansiella mekanismer och verktyg för att underlätta vuxnas – särskilt arbetstagares – tillgång till lärande och utbildning, med deltagande av arbetsmarknadens parter.

1.11

EESK påminner medlemsstaterna om att se till att alla vuxna, särskilt de från en mindre gynnad socioekonomisk bakgrund, har lika tillgång till livslångt lärande som gynnar deras personliga eller yrkesmässiga utveckling. Målinriktat stöd måste ges till unga som varken arbetar eller studerar, migranter och flyktingar, missgynnade och utsatta grupper samt äldre människor för att säkerställa ett aktivt och hälsosamt åldrande. EESK uppmanar kommissionen att se till att fokus på utbildning i EU:s nya strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning omfattar studerande i alla åldrar och inriktas på att göra vuxenutbildningen tillgänglig och kostnadsfri för alla studerande med funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter i fysiskt tillgängliga miljöer, och se till att lärare får utbildning om hur de kan anpassa sina lektioner och hur de även kan göra nätbaserat lärande tillgängligt.

1.12

EESK understryker att demokratisk samhällsstyrning är avgörande för utbildningssystemen, inbegripet en effektiv social dialog och meningsfulla samråd med det civila samhällets organisationer, för att stödja kompetensutveckling hos alla vuxna, särskilt arbetstagare och arbetslösa, samtidigt som man uppnår EU:s mål för deltagande i vuxenutbildning i enlighet med handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, rådets rekommendation om yrkesutbildning och Osnabrückförklaringen, och för att bidra till rådets kommande resolution om en agenda för vuxenutbildning. EESK påpekar att den sociala dialogen och samspelet mellan fackföreningar och arbetsgivare är avgörande för att öka tillgången till vuxenutbildning för alla, främja flexibilitet och vägledning, anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov, säkerställa utbildningens kvalitet och finansiera utbildning.

1.13

EESK framhåller att alla vuxna, särskilt arbetstagare, måste få bättre tillgång till aktuell information om erkännande- och valideringsförfaranden. Detta kan uppnås genom ett effektivt genomförande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (5) och genom att se till att valideringssystemen får tillräcklig offentlig finansiering i alla EU-länder. Genom att se till att utbildning erkänns kan arbetsgivare och fackföreningar stödja en höjning av arbetstagarnas kvalifikationsnivåer och bidra till deras karriärutveckling och en rättvis omställning på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsparternas deltagande i styrningen av vuxenutbildning, personalutbildning och system för betald studieledighet är av avgörande betydelse, bland annat genom att främja gemensamma åtgärder av arbetsmarknadens parter.

1.14

EESK understryker att kompetenshöjning och omskolning är av yttersta vikt för att stödja industrins gröna och digitala omställning och att de måste ses som ett socialt och ekonomiskt ansvar för att säkerställa inkluderande utbildning för arbetstillfällen av god kvalitet och en rättvis omställning för alla. Framåtblickande industristrategier, inbegripet en effektiv kompetenspolitik, behövs för att stödja kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften. Dessa kan genom att balansera arbetsmarknaden bidra till en rättvis och socialt jämlik omställning till en klimatneutral ekonomi, som bidrar till inkluderande digitalisering och arbetstillfällen av hög kvalitet. Företagen behöver effektivt stöd för att stärka och finansiera sina strategier för kompetenshöjning och omskolning av sin arbetskraft för att främja innovation. Samtidigt bör det övergripande ekonomiska och sociala intresset respekteras. I kollektivavtal bör tillgången till olika typer av betald studieledighet fastställas för arbetstagarnas personliga och yrkesmässiga behov. EESK påminner EU:s medlemsstater om att så snart som möjligt anpassa arbetstagarnas tillgång till betald studieledighet till ILO:s konvention nr 140 om betald ledighet för studier genom nationella åtgärder och kollektivavtal och att, med stöd av arbetsmarknadens parter, se till att den faktiskt tillämpas.

1.15

EESK förespråkar en hållbar nationell finansiering av vuxenutbildning, kompletterad med en effektiv användning av EU-medel, inbegripet faciliteten för återhämtning och resiliens, för att stödja ekonomisk tillväxt och ett motståndskraftigt samhälle inom ramen för den digitala och gröna omställningen av ekonomin, genom att säkerställa inkluderande vuxenutbildning av hög kvalitet för alla, inbegripet arbetslösa och andra personer som står utanför arbetsmarknaden, där man särskild ser till att utbildningen är tillgänglig för alla arbetstagare. Detta kräver ett tydligt åtagande på europeisk och nationell nivå om att avsätta en lämplig andel av de tillgängliga resurserna för att främja utvecklingen av systematiska och samordnade system för vuxenutbildning som en viktig del av de nationella planerna.

1.16

EESK understryker vikten av att säkerställa kvalitet, relevans, ändamålsenlighet och inkludering när det gäller vuxenutbildning och fortbildning. EESK föreslår att medlemsstaterna uppmuntras att se till att alla utbildningsprogram och läroplaner, även för personalutbildning, tydligt fastställer läranderesultat och nyckelkompetenser, och kommissionen bör främja arbetet med att genomföra rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (6) och stödja gemensamma åtgärder av arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att förbättra systemen för kvalitetssäkring av vuxenutbildning och vidareutveckla kommissionens Eqavet-nätverk så att det kan tillämpas på vuxenutbildning, fortsatt yrkesutbildning, lärlingsutbildning och personalutbildning. I detta sammanhang bör man ta hänsyn till att ekonomins, arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov omsätts i program och läroplaner för vuxenutbildning.

1.17

EESK uppmanar med kraft medlemsstaterna att i största möjliga utsträckning involvera företag och fackföreningar i utarbetandet av strategier för kompetensutveckling för industrins digitala och gröna omställning. EESK föreslår att miljöpolitiken kopplas till utbildningspolitiken och att nationella strategier för gröna färdigheter och grön kompetens utarbetas för att göra alla vuxna medvetna om klimatförändringar, miljöansvar och hållbar utveckling som en del av det livslånga lärandet genom att man utser nationella samordnare.

1.18

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka vuxenutbildningspolitiken för att göra inkluderande vuxenutbildning i livskunskap av hög kvalitet till en rättighet för alla vuxna och att uppnå och öka målet på 60 % deltagande i vuxenutbildning per år genom att åtgärda kompetensglapp och förbättra styrning och finansiering av vuxenutbildning, inbegripet personalutbildning. EESK uppmanar kommissionen att återinföra öppna samordningsmetoder mellan berörda ministerier som arbetar med vuxenutbildning i EU:s medlemsstater, arbetsmarknadens parter och det civila samhället inom ramen för en arbetsgrupp och att se till att det givande arbete som utförts av tidigare arbetsgrupper om vuxenutbildning fortsätter. EESK anser också att en plattform bör inrättas för nationella vuxenutbildningssamordnare, arbetsmarknadens parter och intressenter, som bör vara skild från Epale (7), och att dessa olika aktörer bör sammanträda regelbundet som ett nätverk.

2.   Bakgrund

2.1

Covid-19-krisen, demografiska förändringar, digitaliseringen av arbetsmarknaden och utfasningen av fossila bränslen i ekonomin ger upphov till enorma förändringar av arbeten och uppgifter. Redan före pandemin förutspåddes det att vissa uppgifter skulle ändras i två av fem arbetstillfällen och att 14 % av arbetstillfällena skulle ändras på grund av digitaliseringen (Cedefop). Fram till 2030 skulle upp till 20 miljoner arbetstillfällen kunna skapas i hela världen på grund av industrins gröna omställning (OECD). Omkring 128 miljoner vuxna (8) – 46,1 % av Europas vuxna befolkning – behöver kompetenshöjning och omskolning. De effekter som digitalisering, robotisering, nya ekonomiska modeller såsom Industri 4.0, den cirkulära ekonomin och delningsekonomin får på nya kompetenskrav kräver samordnade åtgärder för att stimulera ytterligare vuxenutbildning i Europa.

2.2

EU-ländernas ledare möttes vid det sociala toppmötet i Porto den 7 maj 2021 för att stärka den europeiska pelaren för sociala rättigheter. De åtgärder som föreslås i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter syftar till att skapa ”fler och bättre arbetstillfällen”, främja ”kvalifikationer och jämlikhet” och förbättra ”socialt skydd och social inkludering”. Ledarna fastställde mål för 2030, t.ex. att minst 60 % av de vuxna ska delta i vuxenutbildning varje år och att 80 % av de vuxna ska ha åtminstone grundläggande digitala färdigheter. Dessa mål avser den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, där det fastställs att ”alla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att behålla och tillägna sig färdigheter som gör att man kan delta fullt ut i samhället och klara omställningar i arbetslivet”, samt de rättigheter som nämns i den fjärde principen, bland annat hjälp med att utbilda eller omskola sig, särskilt unga människors tillgång till fortbildning, lärlingsplats och praktik.

2.3

Genomförandet av kommissionens senaste politiska initiativ (9) om livslångt lärande, kompetenshöjning och omskolning måste bidra till att nå målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter för vuxenutbildning genom en ändamålsenlig social dialog med arbetsmarknadens parter och samråd med det civila samhället. I enlighet med kommissionens rekommendation (EU) 2021/402 (10) måste systemen för vuxenutbildning kompletteras genom att man inrättar effektiva system för livslång vägledning och rådgivande och medvetandehöjande åtgärder, integrerar utsatta grupper och inför effektiva system för validering av icke-formellt och informellt lärande för alla.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Stärkta demokratiska europeiska och nationella styrelseformer och utnyttjande av arbetsmarknadsparternas potential att identifiera kompetensbehov och bidra till att förbättra integrationen på arbetsmarknaden är avgörande för att man ska kunna utforma och genomföra mer tillgängliga och högkvalitativa system för vuxenutbildning i syfte att förbättra livskunskaperna och de sociala färdigheterna för alla vuxna, bland annat öka medvetenheten om hållbar utveckling, miljöansvar, demokratiskt medborgarskap, tolerans och europeiska värden. Det är viktigt att stärka vuxenutbildningspolitiken i vid bemärkelse och att beakta effektiva strategier för att uppfylla de nya kompetenskraven.

3.2

En ändamålsenlig social dialog med arbetsmarknadens parter och samråd med det civila samhället är avgörande för att se till att vuxenutbildningspolitiken kan utformas och genomföras på ett framgångsrikt sätt. Arbetsmarknadens parter spelar en nyckelroll när det gäller att fastställa kompetensbehov och uppdatera kvalifikationsprofiler eftersom företag och arbetstagare dagligen upplever att arbetstillfällen och uppgifter förändras. Företag och arbetstagare måste vara fullt delaktiga i utarbetandet av strategier för att utveckla färdigheter för industrins digitala och gröna omställning.

3.3

För att göra systemen för vuxenutbildning mer tillgängliga för alla krävs starka nationella strategier och ytterligare politiskt samarbete mellan EU-länderna, särskilt mellan ministerier, arbetsmarknadsparterna inom utbildning och berörda parter i det civila samhället. Det är viktigt att knyta samman politik på EU-nivå och nationell, regional och lokal nivå så att människor faktiskt får tillgång till vuxenutbildning och personalutbildning och att koppla samman olika politikområden så att social-, miljö-, digitaliserings- och finanspolitiken kan förbättra vuxenutbildningen.

3.4

Det ambitiösa mål för deltagande i vuxenutbildning som fastställs i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter kan uppnås om ett EU-initiativ som stöds av en rådsrekommendation uppmuntrar regeringarna att säkerställa bättre tillgång till och tillräcklig finansiering för vuxenutbildning och personalutbildning genom olika finansiella verktyg. EESK hänvisar till sitt yttrande ”Hållbar finansiering för livslångt lärande och kompetensutveckling i samband med brist på kvalificerad arbetskraft” (11) och understryker att hållbara offentliga investeringar i vuxenutbildning och ändamålsenliga privata investeringar i personalutbildning är förutsättningar för att de politiska åtgärderna för social och ekonomisk inkludering av studerande i alla åldrar och stöd till företag ska lyckas. Därför måste återhämtningsplanen, Next Generation EU och andra EU-fonder (t.ex. ESF+ och Fonden för en rättvis omställning) användas effektivt och konsekvent för att stödja utbildningspolitiken inom den europeiska planeringsterminen.

3.5

EESK noterar (12) vikten av att förbättra färdigheterna samt kompetensen och attityden hos alla i Europa när det gäller miljön och ta itu med kompetensbehoven. EU:s medlemsstater måste koppla miljöpolitiken till utbildningspolitiken och utarbeta nationella strategier för gröna färdigheter och grön kompetens för att göra alla vuxna medvetna om klimatförändringar, miljöansvar och hållbar utveckling som en del av livslångt lärande och se till att arbetstagarna också har de gröna färdigheter och den gröna kompetens som krävs för en rättvis omställning av industrin.

3.6

Utbildningsstöd måste finnas tillgängligt för dem som är i störst behov av det, såsom lågutbildade och atypiska arbetstagare. Personalutbildning och utbildning utanför men finansierad av företag måste stödja kompetensutveckling för att tillgodose företagens och arbetstagarnas behov. För att säkerställa att alla arbetstagare, oavsett kompetensnivå och avtalssituation, har tillgång till kompetenshöjning och omskolning måste avtal på nationell nivå samt bransch- och företagsnivå slutas för att fastställa utbildningsbehov och utbildningsutbud. Kollektivavtal måste ingås för att säkerställa att arbetstagare genom olika incitament har tillgång till vuxenutbildning och betald studieledighet.

3.7

EESK hänvisar till rådets resolution om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande (13) och betonar att medlemsstaterna med medverkan av lärare måste göra mer för att förbättra kvaliteten på undervisningen inom vuxenutbildningssektorn genom att förbättra grundutbildningen och den fortsatta yrkesutvecklingen, genom att underlätta rörligheten för lärare, utbildare och annan personal inom vuxenutbildning och genom att säkerställa goda arbetsvillkor och en stödjande arbetsmiljö för personal inom vuxenutbildning. Det krävs en effektiv social dialog med deras fackföreningar så att man kan komma överens om åtgärder för att göra yrket mer attraktivt och förbättra rekryteringen och bibehållandet av personal.

3.8

Inrättandet av en europeisk utbytesplattform för digitalt material och digitala kurser inom ramen för handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 och europeiska standarder för mikromeriter kan vara till nytta för att förbättra tillgången till och förtroendet för vuxenutbildningskurser. Studerande behöver utförlig information om huruvida kurser leder till fullständiga eller partiella kvalifikationer eller till mikromeriter, om vem som validerar och säkerställer kursernas kvalitet, huruvida och hur de erkänns och hur de kan omvandlas till fullständiga kvalifikationer.

---

(1)  EUT C 228, 5.7.2019, s. 16.

(2)  https://en.unesco.org/themes/education/research-foresight/revisiting-learning

(3)  EUT C 484, 24.12.2016, s. 1.

(4)  Sysselsättningsriktlinjer.

(5)  EUT C 398, 22.12.2012, s. 1

(6)  EUT C 189, 4.6.2018, s. 1, https://ec.europa.eu/education/education-in-the-eu/council-recommendation-on-key-competences-for-lifelong-learning_sv.

(7)  https://epale.ec.europa.eu/sv.

(8)  Cedefop: Empowering adults through upskilling and reskilling pathways. Volume 1: adult population with potential for upskilling and reskilling, februari 2020.

(9)  Dessa initiativ omfattar meddelandet ”Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft”, rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (EUT C 417, 2.12.2020, s. 1), meddelandet ”Stöd till ungdomssysselsättning – en väg till jobb för nästa generation”, förslaget till rådets rekommendation om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti samt handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

(10)  Kommissionens rekommendation (EU) 2021/402 av den 4 mars 2021 om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen (Ease-åtgärder) (EUT L 80, 8.3.2021, s. 1).

(11)  EUT C 232, 14.7.2020, s. 8.

(12)  EUT C 56, 16.2.2021, s. 1.

(13)  EUT C 372, 20.12.2011, s. 1.