EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.1.2021
COM(2020) 835 final/2
COM(2020) 835 final of 10.12.2020 downgraded on 27.1.2021
Förslag till
RÅDETS BESLUT
i enlighet med artikel 218.9 i EUF-fördraget om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom artikel 164 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen vad gäller jordbrukssubventioner
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Kommissionen föreslår att rådet godkänner den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat utträdesavtalet) om ett beslut av gemensamma kommittén om undantag för jordbrukssubventioner, inbegripet åtgärder till stöd för handel med fiskeri- och vattenbruksprodukter, från tillämpningen av unionens regler om statligt stöd, som gjorts tillämpliga på och i Förenade kungariket med avseende på Nordirland i enlighet med artikel 10.1 i protokollet om Irland och Nordirland till utträdesavtalet (nedan kallat protokollet) i enlighet med artikel 10.2 i protokollet. Enligt artikel 10.2 jämförd med bilaga 6 till protokollet bör det i detta beslut fastställas åtminstone i) den maximala totala årliga stödnivån och ii) den minimiandel för förenlighet med WTO:s gröna box som föreskrivs i artikel 10 i protokollet om Irland/Nordirland.
2.Bakgrund till förslaget
Enligt artikel 10 i protokollet ska Förenade kungarikets åtgärder till stöd för produktion av och handel med jordbruksprodukter i Nordirland omfattas av unionens regler om statligt stöd som förtecknas i bilaga 5 till protokollet, om dessa åtgärder påverkar handeln mellan Nordirland och unionen. Samtidigt föreskrivs ett undantag från tillämpningen av unionsrätten upp till en fastställd maximal total årlig stödnivå, förutsatt att en fastställd minimiandel av det undantagna stödet uppfyller bestämmelserna i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk.
Gemensamma kommittén ska fastställa den inledande maximala undantagna totala årliga stödnivån och den inledande minimiandelen, med beaktande av de senaste tillgängliga uppgifterna, i enlighet med bilaga 6 till protokollet.
Vid fastställandet av den inledande maximala undantagna totala årliga stödnivån för jordbrukssektorn föreskrivs i protokollet att bland annat utformningen av Förenade kungarikets framtida jordbruksstödordning samt Nordirlands årliga genomsnittliga totala utgifter inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under den nuvarande fleråriga budgetramen 2014–2020 ska beaktas.
Vid fastställandet av den inledande minimiandel som ska tillämpas på den maximala undantagna totala årliga stödnivån för jordbrukssektorn föreskrivs i protokollet att bland annat utformningen av Förenade kungarikets jordbruksstödordning ska beaktas samt den andel av de totala utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken i unionen som uppfyllde bestämmelserna i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk enligt anmälan för den berörda perioden.
3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar
Fastställande av den maximala totala årliga stödnivån och den minimiandel som uppfyller bestämmelserna i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk.
Den maximala totala årliga stödnivån fastställs på grundval av anslagen för utgifter för både pelare I och II inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
För den första pelaren (Europeiska garantifonden för jordbruket – EGFJ) har den relevanta utgiftsnivån beräknats på grundval av två huvuddelar: Förenade kungarikets anslag för utgifter för direktstöd samt utgifter för marknadsstödjande åtgärder, på grundval av årliga förklaringar om avslutande av räkenskaperna för budgetåren 2014–2019. Det senare omfattar utgifter inom ramen för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna som det brittiska utbetalningsstället för Nordirland ådragit sig. I avsaknad av räkenskapsuppgifter som redan avslutats för budgetåret 2020 har det genomsnittliga årliga beloppet beräknats med hänsyn till perioden 2014–2019, vilket innebär att det totala beloppet divideras med sex år.
För den andra pelaren (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) baseras det berörda beloppet på det genomsnittliga anslaget på sju år i det godkända landsbygdsutvecklingsprogrammet (inklusive ytterligare nationell finansiering och ytterligare finansiering utanför tillämpningsområdet för artikel 42 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).
För ett år då det har rått en allvarlig och oförutsedd kris bör den maximala totala årliga stödnivån höjas.
Den maximala nivån på det undantagna stödet till fiske är också beroende av de genomsnittliga utgifterna inom den fleråriga budgetramen (2014–2020). Den fastställs som en maximal stödnivå under en femårsperiod, med ett årligt tak.
För att säkerställa att det kvantitativa undantaget avseende en viss stödnivå från tillämpningen av unionens regler om statligt stöd inte på ett kvalitativt sätt undergräver de materiella krav för stöd inom fiskerisektorn som fastställs i unionsrätten, återspeglar det gemensamma beslutet kriterierna för stödberättigande när det gäller den typ av insatser som får stöd i enlighet med unionsrätten genom att vissa insatser som ska finansieras undantas från det undantagna beloppet.
Den minimiandel för undantaget stöd som måste vara förenlig med bestämmelserna i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk baseras på den genomsnittliga andel EU-stöd som uppfyller kraven. Andelen har beräknats på grundval av EU:s anmälningar om internt stöd till WTO för EU:s budgetår 2014–2018, de senaste åren inom den nuvarande fleråriga budgetramen för vilka anmälningar finns tillgängliga (i genomsnitt fem år).
4.Rättslig grund
4.1.Förfarandemässig rättslig grund
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.”.
Det beslut som ska antas av gemensamma kommittén utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten ska vara bindande för parterna i enlighet med artikel 166 i avtalet.
Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
4.2.Materiell rättslig grund
I beslutet om jordbrukssubventioner fastställs villkoren för genomförandet av utträdesavtalet, som ingicks på grundval av artikel 50. Eftersom protokollet om Nordirland är ett handelsavtal mellan EU och Förenade kungariket med avseende på Nordirland är den rättsliga grunden också artikel 207 i EUF-fördraget.
Den materiella rättsliga grunden för förslaget till beslut är därför artikel 50 i EU-fördraget och artikel 207 i EUF-fördraget.
4.3.Slutsats
Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 50 i EU-fördraget och artikel 207 i EUF-fördraget jämförda med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
5.Offentliggörande av den planerade akten
Eftersom den gemensamma kommitténs beslut genomför vissa bestämmelser i utträdesavtalet är det lämpligt att offentliggöra det i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.
Förslag till
RÅDETS BESLUT
i enlighet med artikel 218.9 i EUF-fördraget om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom artikel 164 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen vad gäller jordbrukssubventioner
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 50.2,
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat utträdesavtalet) ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2020/135 av den 30 januari 2020 och trädde i kraft den 1 februari 2020.
(2)Genom artikel 166 i utträdesavtalet ges den gemensamma kommittén befogenhet att anta beslut i alla frågor som omfattas av avtalet. Protokollet om Irland och Nordirland till utträdesavtalet (nedan kallat protokollet) utgör en integrerad del av det avtalet.
(3)Enligt artikel 10.1 i protokollet om Irland och Nordirland ska de åtgärder som vidtas av Förenade kungariket till stöd för produktion av och handel med jordbruksprodukter, inbegripet stöd till fiskeri- och vattenbruksprodukter, i Nordirland omfattas av unionens regler om statligt stöd som förtecknas i bilaga 5 till protokollet, om dessa åtgärder påverkar handeln mellan Nordirland och unionen. Samtidigt föreskrivs det i artikel 10.2 ett undantag från tillämpningen av unionsrätten upp till en fastställd maximal total årlig stödnivå, förutsatt att en fastställd minimiandel av det undantagna stödet uppfyller bestämmelserna i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk.
(4)Den maximala totala årliga stödnivån och minimiandelen bör fastställas med beaktande av de överväganden som anges i bilaga 6 till protokollet.
(5)Vid beräkningen av den maximala totala årliga stödnivån för andra jordbruksprodukter än fiskeri- och vattenbruksprodukter har hänsyn tagits till de genomsnittliga utgifter som uppstått och planerats i Nordirland inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under den nuvarande fleråriga budgetramen 2014–2020.
(6)Vid fastställandet av minimiandelen har hänsyn tagits till den genomsnittliga nivån på EU-stöd som är förenlig med bestämmelserna i bilaga 2 till WTO-avtalet om jordbruk, i förhållande till EU:s totala stödanmälningar till WTO under de senaste fem åren, vilket är den period då anmälningar har gjorts till WTO inom den nuvarande fleråriga budgetramen.
(7)Den maximala totala årliga stödnivån bör därför fastställas till 429 miljoner euro för stöd inom jordbrukssektorn.
(8)För fiskeri- och vattenbruksprodukter bör den maximala stödnivån, med utgångspunkt i de genomsnittliga utgifterna inom den europeiska fleråriga budgetramen (2014–202019), fastställas till 19,5 miljoner euro under en femårsperiod, med ett tak på 4,5 miljoner euro per år.
(9)För att undvika att det undantagna stödet används för att finansiera insatser som annars inte berättigar till stöd inom fiskerisektorn bör gemensamma kommitténs beslut återspegla att vissa insatser som föreskrivs i unionsrätten inte är stödberättigande.
(10)Det är därför lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma kommittén.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom artikel 164 i utträdesavtalet om ett beslut som ska fattas i enlighet med artikel 10 i protokollet ska grunda sig på det utkast till beslut av gemensamma kommittén som bifogas detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till kommissionen.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande