This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020PC0451
Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL amending Regulation (EU) No 1303/2013 as regards exceptional additional resources and implementing arrangements under the Investment for growth and jobs goal to provide assistance for fostering crisis repair in the context of the COVID-19 pandemic and preparing a green, digital and resilient recovery of the economy (REACT-EU)
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)
COM/2020/451 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.5.2020
COM(2020) 451 final
2020/0101(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Sedan början av covid-19-pandemin har kommissionen lagt fram ett antal förslag för att se till att all tillgänglig finansiering i programmen för 2014–2020 som finansieras genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonderna) kan mobiliseras för omedelbara insatser mot de direkta och indirekta effekterna av krisen. Dessa ändringar gjorde det möjligt att mobilisera tillgänglig finansiering för att tillgodose de behov som uppstått på grund av det ökade trycket på hälso- och sjukvårdssystemen samt för att ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare för att hantera denna extraordinära situation. Medlemsstaterna och regionerna fick omedelbar likviditet och flexibilitet för att kunna rikta ESI-fonderna dit de behövdes mest. Möjligheten att använda 100 % unionsfinansiering till dessa åtgärder under det räkenskapsår som inleds 2020 kommer att bidra till att minska bördan på de offentliga finanserna.
Spridningen av coronaviruset mellan länderna har föranlett många regeringar att införa åtgärder som saknar motstycke för att begränsa pandemin, t.ex. tillfälliga nedstängningar av affärsverksamheter eller omfattande restriktioner av resor och rörelsefriheten. Detta har i sin tur lett till en kraftig minskning av produktionen i många ekonomier med allvarliga sociala konsekvenser. Det kommer att innebära stora utmaningar för de offentliga finanserna och skuldförvaltningen under de kommande åren, vilket i sin tur kan begränsa de offentliga investeringar som krävs för den ekonomiska återhämtningen. Den nationella och regionala kapaciteten att hantera krisens effekter varierar dessutom mellan medlemsstaterna och regionerna på grund av de olika ekonomiska strukturerna och de offentliga finanserna. Om inga åtgärder vidtas kan sådana skillnader leda till en asymmetrisk återhämtning och till ökade regionala skillnader, vilket i sin tur kan undergräva den inre marknaden, den finansiella stabiliteten i euroområdet och unionen som helhet.
Situationen håller långsamt på att förändras och många regioner och medlemsstater förbereder sig inför att försiktigt lätta på restriktionerna för sina samhällen och företag och återstarta sina ekonomier. De direkta och indirekta effekterna av krisen har dock redan påverkat många sektorer svårt, återhämtningen kommer att ta tid och behovet av ytterligare åtgärder kan inte uteslutas. Ekonomin krymper och arbetslösheten ökar. Osäkerheten i situationen kan leda till en långsammare återhämtning.
För att förhindra att skillnaderna ökar och för att undvika en ojämn återhämtningsprocess är det därför nödvändigt att ge medlemsstaterna och regionerna ytterligare stöd på kort och medellång sikt, särskilt till dem vars ekonomi har drabbats hårdast av pandemin och som har minst kapacitet att återhämta sig, för att stärka deras krishanteringskapacitet, hjälpa deras ekonomier och samhällen att klara av situationen och för att förbereda en snabb återhämtning av deras ekonomier.
De extraordinära åtgärder som ger största möjliga flexibilitet och finansiering från ESI-fonderna har spelat en viktig roll när det gäller att stödja medlemsstater och regioner i hanteringen av krisens omedelbara effekter. Det står dock klart att deras omfattning begränsades av tillgången till icke anslagna medel i slutet av programperioden 2014–2020. I detta sammanhang måste mer göras och detta är bara möjligt genom att ställa ytterligare medel till förfogande.
Kommissionen föreslår att EU-budgetens hela potential tas till vara för att mobilisera investeringar och tidigarelägga ekonomiskt stöd under de första avgörande åren av återhämtningen. Dessa förslag bygger på två pelare. Å ena sidan en reviderad flerårig budgetram för 2014–2020 och ett extraordinärt europeiskt återhämtningsinstrument som tillfälligt kommer att stärka EU-budgetens finansiella kapacitet genom att använda marginalen i budgeten för att öka den ytterligare finansieringen på finansmarknaderna. Å andra sidan en förstärkt flerårig budgetram för 2021–2027. Kommissionen föreslår att stärka centrala program med hjälp av det europeiska återhämtningsinstrumentet för att snabbt styra investeringarna dit de behövs bäst, stärka den inre marknaden, utöka samarbetet inom bl.a. hälsa och krishantering samt förse unionen med en skräddarsydd långtidsbudget som driver på den långsiktiga omställningen till ett mer resilient, grönt och digitalt Europa, samtidigt som principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter stöds. Detta förslag ingår i den första pelaren som nämns ovan.
Dessa ytterligare medel kan endast sättas in snabbt i den reala ekonomin om de görs tillgängliga inom ramen för de pågående programmen under programperioden 2014–2020.
Det föreslås därför att ytterligare medel på 58 272 800 000 EUR i löpande priser görs tillgängliga för strukturfonderna för perioden 2020–2022 1 . De ytterligare medlen för 2020 härrör från en ökning av de samlade medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och utgör ytterligare samlade medel för Eruf och ESF för den aktuella perioden. De ytterligare medlen för 2021 och 2022 utgör externa inkomster avsatta för särskilda ändamål härrörande från det europeiska återhämtningsinstrumentet.
Dessa belopp kommer att fördelas mellan medlemsstaterna med beaktande av deras relativa välstånd och omfattningen av den nuvarande krisens konsekvenser på deras ekonomier och samhällen. Genom undantag från de regler som är tillämpliga på externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt budgetförordningen kommer dessa ytterligare medel att följa de tillämpliga reglerna i förordningen om gemensamma bestämmelser när de har avsatts till operativa program, inbegripet reglerna om åtaganden och återkrav.
Medlemsstaterna kan använda dessa belopp inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning i Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) eller Europeiska socialfonden (ESF) för att stödja insatser för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin i de regioner vars ekonomi och sysselsättning har drabbats hårt och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av deras ekonomier, eller för att öka anslagen till program som får stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead).
I syfte att göra det möjligt att rikta dessa medel till de geografiska områden där de behövs som mest, som en undantagsåtgärd och utan att det påverkar de allmänna reglerna för tilldelning av medel från strukturfonderna, bör de ytterligare beloppen inte delas upp per regionkategori. Medlemsstaterna förväntas dock ta hänsyn till de olika regionala behoven och utvecklingsnivåerna för att säkerställa att fokus ligger på mindre utvecklade regioner, i enlighet med målen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Medlemsstaterna bör också involvera lokala och regionala myndigheter samt relevanta organ som företräder det civila samhället, i enlighet med principen om partnerskap.
Dessutom kommer ett nytt övergripande tematiskt mål, Främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin, att göras tillgängligt för att förenkla programplaneringen och möjliggöra ett så brett tillämpningsområde som möjligt. Detta tematiska mål kommer endast att vara tillgängligt för programplaneringen och genomförandet av de ytterligare medlen. Dessa kan inte kombineras med något annat tematiskt mål och det kommer inte att vara möjligt att överföra medlen från den ”ordinarie” tilldelningen enligt detta nya särskilda tematiska mål. Eftersom det i de landsspecifika rekommendationerna i samband med Europeiska planeringsterminen 2020 anges särskilda prioriterade områden för tidigareläggning av offentliga investeringar för att underlätta ekonomisk återhämtning, uppmuntras medlemsstaterna att ta hänsyn till dessa prioriterade områden när de planerar de ytterligare medlen.
För att möjliggöra snabb återbetalning och förenklad tillgång till de ytterligare medlen föreslås det att 50 % av de ytterligare medlen för 2020 efter godkännande av berörda program eller programändringar görs tillgängliga omedelbart som inledande förskott som bara kommer att behöva avräknas först när programmen avslutats. Medlemsstaterna och regionerna uppmuntras att använda dessa medel till förskottsbetalningar till stödmottagare för att stärka deras finansiella likviditet. Det föreslås också att årliga förskott under 2021, 2022 och 2023 betalas för de ytterligare medel som anslås till programmen. Med tanke på behovet av att se till att dessa ytterligare medel snabbt sätts in för investeringar på fältet och får effekt i den reala ekonomin föreslås ingen förlängning av slutdatumet för stödberättigande, vilket kommer att förbli – även för de ytterligare medlen – den 31 december 2023 (för stödmottagarnas utgifter). Det framhålls dock att de åtaganden som är kopplade till de ytterligare medlen kommer att återkrävas i enlighet med reglerna för avslutande av programmen (dvs. under 2025 efter inlämnandet av de nödvändiga dokumenten i enlighet med artikel 141 i förordningen om gemensamma bestämmelser).
Det är också tänkt att det elektroniska system som används för officiella utbyten mellan kommissionen och medlemsstaterna i enlighet med artikel 74.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser anpassas för att ge medlemsstaterna möjlighet att lämna in ansökningar om operativa program eller ändringar av operativa program för tilldelningen av de ytterligare medlen för 2020, 2021 och 2022 utan dröjsmål. 0,35 % av de ytterligare medlen behöver anslås till tekniskt stöd på kommissionens initiativ.
Dessutom föreslås det att de ytterligare medlen kan användas för att medfinansiera stödberättigande utgifter på upp till 100 % från EU:s budget. För att möjliggöra detta är det nödvändigt att dessa medel planeras inom ramen för ett eller flera nya särskilda prioriterade områden eller, där så är lämpligt, inom ett nytt särskilt operativt program.
Det klargörs att kraven på tematisk koncentration, inbegripet krav på att anslå en viss andel av Eruf till hållbar stadsutveckling, förhandsvillkor eller bestämmelser om resultatreserven, tillämpning av resultatramen och kommunikationsstrategier inte gäller för dessa ytterligare medel. Med tanke på det ytterligare stödet, som kan finansieras helt genom EU-budgeten utan nationell medfinansiering, är det rimligt att kräva att medlemsstaterna och förvaltande myndigheter informerar allmänheten, potentiella stödmottagare, stödmottagare, deltagare och slutmottagare av finansieringsinstrument om att detta ytterligare stöd finns och var det kommer ifrån.
För att undvika ytterligare administrativ börda och för att säkerställa att erfarenheterna från genomförandet av de ytterligare medlen analyseras ordentligt, föreslås det att varje medlemsstat som får ytterligare medel gör en enda utvärdering av medlens ändamålsenlighet, effektivitet och verkan. Inga gemensamma indikatorer föreslås fastställas på EU-nivå för att säkerställa jämförbarheten och möjligheten att på EU-nivå aggregera den output som får stöd, men medlemsstaterna uppmanas att använda de programspecifika indikatorer som kommissionen gör tillgängliga för spårning av covid-19-relaterade åtgärder som finansieras genom fonderna.
Dessa exceptionella ändringar bör inte påverka tillämpningen av de regler som skulle gälla under normala omständigheter och bör inte utgöra ett prejudikat för de regler som är tillämpliga på programperioden 2021–2027.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Förslaget är begränsat till de riktade ändringar som är nödvändiga för att fastställa regler för tillhandahållande av de ytterligare medlen och styra användningen av dem. Förslaget är förenligt med den allmänna rättsliga ram som fastställts för ESI-fonderna och är begränsat till en riktad ändring av förordning (EU) nr 1303/2013. Förslaget kompletterar de senaste ändringarna 2 om införande av särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid‑19-pandemin, och de särskilda åtgärderna för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av ESI-fonderna för att hantera covid-19-utbrottet (investeringsinitiativet mot coronaeffekter) samt alla andra åtgärder som syftar till att hantera den nuvarande exempellösa situationen. Åtgärderna är förenliga med kommissionens förslag om ett europeiskt återhämtningsinstrument och förslag om revidering av den fleråriga budgetramen.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Förslaget grundas på artiklarna 177 och 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
•Subsidiaritetsprincipen
Förslaget ändrar inte genomförandesättet för strukturfondsprogrammen, vilka fortsätter att omfattas av delad förvaltning.
Delad förvaltning bygger på subsidiaritetsprincipen, eftersom kommissionen delegerar strategisk programplanering och genomförandeuppgifter till medlemsstater och regioner. Det begränsar också EU:s åtgärder till vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen.
Förslaget syftar till att göra det möjligt att tillhandahålla ytterligare medel och förtydliga reglerna för användningen av dessa medel i samband med programmen under den nuvarande programperioden.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget är begränsat till och inriktat på att fastställa de nödvändiga regler som ska följas för att göra de ytterligare medlen tillgängliga. Dessa regler går inte utöver vad som är nödvändigt för att göra de ytterligare medlen tillgängliga och föreskriver vilka bestämmelser som gäller för användning av medlen.
•Val av instrument
Europaparlamentets och rådets förordning väljs som instrument, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet enligt artikel 177 i fördraget.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Ej tillämpligt.
•Samråd med berörda parter
Det har inte skett något samråd med externa berörda parter. Förslaget har dock föregåtts av omfattande samråd med medlemsstaterna och Europaparlamentet under de senaste veckorna och beaktar de mer än 400 frågor som de nationella myndigheterna har ställt angående hanteringen av krisåtgärder genom arbetsgruppen för investeringsinitiativet mot coronaeffekter.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Ej tillämpligt.
•Konsekvensbedömning
En konsekvensbedömning genomfördes i samband med utarbetandet av förslaget till förordning (EU) nr 1303/2013. Dessa begränsade och riktade ändringar kräver ingen separat konsekvensbedömning eftersom de endast rör fastställandet av regler för de ytterligare medel som görs tillgängliga i samband med covid-19-pandemin.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Ej tillämpligt.
•Grundläggande rättigheter
Ej tillämpligt.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget kommer att leda till ytterligare åtaganden under 2020, som finansieras genom en ökning av taket för den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Det kommer också att leda till ytterligare åtaganden för 2021 och 2022, som finansieras genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Det kommer att leda till ytterligare betalningar under 2020–2025.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Det föreslås att förordning (EU) nr 1303/2013 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser) ändras för att säkerställa att särskilda ytterligare medel från strukturfonderna görs tillgängliga för medlemsstaterna för att tillhandahålla stöd för att främja krisreparation i samband med covid-19-pandemin för de geografiska områden i Europa vars ekonomi och arbetsmarknad har drabbats hårdast och för att förbereda en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin.
Det föreslås att de ytterligare medlen görs tillgängliga för budgetåtaganden från strukturfonderna inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för 2020, 2021 och 2022. De ytterligare medlen för 2020 härrör från en ökning av de samlade medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och utgör ytterligare samlade medel för Eruf och ESF för den aktuella perioden. De ytterligare medlen för 2021 och 2022 utgör externa inkomster avsatta för särskilda ändamål härrörande från det [europeiska återhämtningsinstrumentet]. Kommissionen kommer att bemyndigas att i ett genomförandebeslut fastställa fördelningen av de totala ytterligare medlen för varje medlemsstat för 2020 och 2021 på grundval av en tilldelningsmetod som bygger på senast tillgängliga objektiva statistiska uppgifter om medlemsstaternas relativa välstånd och omfattningen av den nuvarande krisens konsekvenser på deras ekonomier och samhällen. Med tanke på den särskilda sårbarheten i de yttersta randområdenas ekonomier och samhällen bör tilldelningsmetoden omfatta ett särskilt avsatt ytterligare belopp för dessa regioner. För att ta hänsyn till den föränderliga karaktären hos krisens effekter föreslås att kommissionens genomförandebeslut revideras 2021 för att fastställa de ytterligare medlen för varje medlemsstat för 2022 på grundval av samma tilldelningsmetod, med hjälp av de senaste statistiska uppgifter som finns tillgängliga den 19 oktober 2021.
Ytterligare medel behöver delas upp mellan Eruf och ESF genom programplanering av medel utan några begränsningar. Medlemsstaterna kommer också att ha möjlighet att använda en del av dessa ytterligare för Fead. De ytterligare medlen kommer att anslås till en eller flera separata prioriterade områden inom ett eller flera befintliga program genom en ansökan om ändring av det eller de program som berörs eller till ett nytt särskilt program genom utarbetandet och inlämningen av ett nytt operativt program.
De ytterligare medlen kan endast användas för att stödja insatser för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin eller förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin genom investeringar i insatser som bidrar till omställningen till en digital och grön ekonomi inom ramen för ett nytt tematiskt mål som kompletterar de tematiska mål som avses i artikel 9 samt till tekniskt stöd. De ordinarie reglerna i förordningen om gemensamma bestämmelser kommer att gälla för startdatumet för stödberättigande och urvalet av insatser som får stöd från dessa ytterligare medel.
Det kommer att tillåtas att upp till 4 % av de ytterligare medel som förblir tillgängliga för programplanering inom ramen för Eruf och ESF (exklusive de belopp som används för stöd till Fead, i tillämpliga fall) anslås till tekniskt stöd, antingen till befintliga prioriterade områden för tekniskt stöd eller till program som får finansiering från Eruf eller ESF, eller till ett eller flera nya prioriterade områden för tekniskt stöd.
De ytterligare medel som inte anslagits till tekniskt stöd och Fead kommer uteslutande att stödja insatser från både Eruf och ESF inom ramen för det nya målet Främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin. Vid programplaneringen och genomförandet kommer detta tematiska mål också att utgöra en enda investeringsprioritering.
För Eruf kommer de ytterligare medlen i första hand användas för att stödja investeringar i produkter och tjänster för hälso- och sjukvårdstjänster och för att tillhandahålla stöd i form av rörelsekapital eller investeringsstöd till små och medelstora företag, inbegripet drifts- och personalkostnader samt hälso- och säkerhetsåtgärder.
För ESF kommer de ytterligare medlen i första hand att användas för att stödja bibehållande av arbetstillfällen, inbegripet genom system för korttidsarbete och stöd till egenföretagare, skapande av arbetstillfällen, särskilt för personer i utsatta situationer, stöd till sysselsättningsåtgärder för unga, utbildning, kompetensutveckling och för att förbättra tillgången till sociala tjänster av allmänt intresse, inbegripet för barn.
50 % av de ytterligare medlen för 2020 kommer att betalas ut som inledande förskott till de berörda programmen. Det inledande förskottet behöver vara helt avräknat i kommissionens räkenskaper senast när programmet avslutas. De ytterligare medlen kommer också att beaktas vid beräkningen av beloppet för det årliga förskott som betalas i enlighet med standardreglerna under 2021, 2022 och 2023.
Genom undantag från normala medfinansieringskrav bör det vara tillåtet att de prioriterade områden som får stöd från de ytterligare medel som planeras inom ramen för det nyligen fastställda särskilda tematiska målet medfinansieras från fonderna med upp till 100 %.
Medlemsstaters ansökningar om ändring av ett befintligt operativt program i fråga om ytterligare medel måste vederbörligen motiveras och de behöver särskilt ange de förväntade effekterna av ändringarna av programmet avseende främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin.
Om ett särskilt operativt program inrättas måste motiveringen ange de förväntade effekterna av ändringarna av programmet avseende främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin. Om ett särskilt operativt program inrättas kan endast särskilt utsedda programmyndigheter i pågående program anges av medlemsstaterna.
Det är nödvändigt att medlemsstaterna säkerställer att minst en utvärdering genomförs senast den 31 december 2024 för att bedöma de ytterligare medlens ändamålsenlighet, effektivitet och verkan samt hur de bidragit till att uppnå syftet i det nya särskilda tematiska målet. Det är också nödvändigt att säkerställa att medlemsstaterna och förvaltande myndigheter vid fullgörandet av deras skyldigheter i fråga om information, kommunikation och synliggörande använder alla rimliga medel för att säkerställa att potentiella stödmottagare, stödmottagare, deltagare, slutmottagare av finansiella instrument och allmänheten är medvetna om förekomsten, omfattningen och det ytterligare stödet härrörande från de ytterligare medlen. När det gäller dessa krav är det nödvändigt att föreskriva att hänvisningen till fonderna kompletteras eller ersätts med en hänvisning till [”React-EU”].
Det är dessutom nödvändigt att förtydliga att bestämmelserna om kraven på tematisk koncentration, förhandsvillkor, resultatreserven och tillämpningen av resultatramen och behovet av att utarbeta en kommunikationsstrategi inte gäller för dessa ytterligare medel.
2020/0101 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 177 och 322.1 a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 3 ,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande 4 ,
med beaktande av revisionsrättens yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Medlemsstaterna har drabbats av krisen på grund av följderna av covid-19-pandemin på ett aldrig tidigare skådat sätt. Krisen hämmar tillväxten i medlemsstaterna, vilket i sin tur förvärrar de allvarliga likviditetsbristerna på grund av den plötsliga och betydande ökningen av nödvändiga investeringar i hälso- och sjukvårdssystem och andra sektorer i deras ekonomi. Detta har skapat en extraordinär situation som kräver särskilda åtgärder.
(2)För att hantera effekterna av krisen ändrades förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1301/2013 den 30 mars 2020 för att ge större flexibilitet vid genomförandet av de operativa program som får stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden (nedan kallade fonderna) och från Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Men eftersom de allvarliga negativa effekterna för unionens ekonomier och samhällen försämrades ändrades båda förordningarna på nytt den 23 april 2020 för att ge exceptionell ytterligare flexibilitet så att medlemsstaterna får möjlighet att koncentrera sig på de åtgärder som krävs för att hantera denna exceptionella kris genom att öka möjligheten att mobilisera outnyttjat stöd från fonderna och förenkla förfarandekraven i samband med genomförande och revisioner av program.
(3)För att avhjälpa de enorma påfrestningarna på ekonomin till följd av de exceptionella restriktioner som införts av medlemsstaterna för att begränsa spridningen av covid-19 och riskerna med en asymmetrisk återhämtning som härrör från de olika nationella medel som finns tillgängliga i olika medlemsstater och som får allvarliga konsekvenser för den inre marknadens funktion, godkände Europeiska rådet den 23 april 2020 färdplanen för återhämtning med en stark investeringskomponent, uppmanade till inrättandet av en europeisk återhämtningsfond och gav kommissionen i uppdrag att analysera behoven så att medlen kan riktas till de sektorer och geografiska delar av unionen som påverkats mest, och samtidigt klargöra kopplingen till den fleråriga budgetramen för 2021–2027.
(4)I enlighet med förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument] och inom ramen för de medel som anslagits i den bör åtgärder för återhämtning och resiliens inom de europeiska investerings- och strukturfonderna genomföras för att hantera de aldrig tidigare skådade effekterna av covid-19-krisen. Sådana ytterligare medel bör användas på ett sådant sätt som säkerställer överensstämmelse med de tidsfrister som finns i förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument]. Dessutom bör ytterligare medel för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning göras tillgängliga genom en revidering av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
(5)Ett ytterligare exceptionellt belopp på 58 272 800 000 EUR (i löpande priser) för budgetåtaganden från strukturfonderna inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för åren 2020, 2021 och 2022 bör göras tillgängligt för att stödja de mest drabbade medlemsstaterna och regionerna i krisreparationen i samband med covid-19-pandemin eller i förberedandet av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin, i syfte att snabbt sprida medel till den reala ekonomin genom de befintliga operativa programmen. Medlen för 2020 härrör från en ökning av de tillgängliga medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, medan medlen för 2021 och 2022 härrör från Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Delar av de ytterligare medlen bör anslås till tekniskt stöd på kommissionens initiativ. Kommissionen bör fastställa fördelningen av de återstående ytterligare medlen för varje medlemsstat på grundval av en tilldelningsmetod som bygger på senast tillgängliga objektiva statistiska uppgifter om medlemsstaternas relativa välstånd och omfattningen av den nuvarande krisens konsekvenser på deras ekonomier och samhällen. Tilldelningsmetoden bör omfatta ett särskilt avsatt ytterligare belopp för de yttersta randområdena, med tanke på den särskilda sårbarheten i deras ekonomier och samhällen. För att ta hänsyn till den föränderliga karaktären hos krisens effekter bör fördelningen revideras 2021 på grundval av samma tilldelningsmetod med hjälp av de senaste statistiska uppgifter som finns tillgängliga den 19 oktober 2021 för att tilldela 2022 års del av de ytterligare medlen.
(6)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av de finansiella aktörernas ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget avser även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig EU-finansiering.
(7)För att medlemsstaterna ska få så stor flexibilitet som möjligt för att skräddarsy krisreparationsåtgärder i samband med covid-19-pandemin eller förberedandet av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin bör kommissionen fastställa anslagen på medlemsstatsnivå. Möjligheten att använda ytterligare medel för att ge stöd till dem som har det sämst ställt bör också föreskrivas. Det är dessutom nödvändigt att fastställa tak för anslaget till tekniskt stöd på medlemsstaternas initiativ, samtidigt som medlemsstaterna ges största möjliga flexibilitet i fråga om tilldelning inom operativa program som får stöd från Eruf eller ESF. Det bör klargöras att det inte finns något behov att iaktta ESF:s minimiandel för de ytterligare medlen. Med tanke på det förväntade snabba utnyttjandet av de ytterligare medlen bör de åtaganden som är kopplade till dessa ytterligare medel endast dras tillbaka när de operativa programmen avslutas.
(8)Möjligheter till ekonomiska överföringar inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning mellan Eruf och ESF bör också införas för de ytterligare medlen, vilket redan har skett för den del av de samlade medlen som finns tillgänglig för programplanering under 2020 i enlighet med artikel 25a i förordning (EU) nr 1303/2013. Sådana överföringar bör varken påverka de medel som finns tillgängliga inom målet Europeiskt territoriellt samarbete eller det särskilda anslaget för sysselsättningsinitiativet för unga.
(9)För att komplettera de insatser som redan finns tillgängliga inom Erufs tillämpningsområde för stöd, utvidgat genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2020/460 och (EU) 2020/558 5 , bör medlemsstaterna även fortsättningsvis tillåtas använda de ytterligare medlen i första hand för investeringar i produkter och tjänster för hälso- och sjukvårdstjänster, för tillhandahållande av stöd i form av rörelsekapital eller investeringsstöd till små och medelstora företag, i insatser som bidrar till omställningen till en digital och grön ekonomi, infrastruktur som tillhandahåller grundläggande tjänster till medborgarna eller ekonomiska stödåtgärder till de regioner som är mest beroende av de sektorer som drabbats hårdast av krisen. Tekniskt stöd bör också stödjas. Det är lämpligt att de ytterligare medlen endast används inom det nya tematiska målet Främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin, vilket också bör utgöra en enda investeringsprioritering för att möjliggöra förenklad programplanering och ett förenklat genomförande av de ytterligare medlen.
(10)För ESF bör medlemsstaterna i första hand använda de ytterligare medlen för att stödja bibehållande av arbetstillfällen, inbegripet genom system för korttidsarbete och stöd till egenföretagare, skapande av arbetstillfällen, särskilt för personer i utsatta situationer, stöd till sysselsättningsåtgärder för unga, utbildning, kompetensutveckling och för att förbättra tillgången till sociala tjänster av allmänt intresse, inbegripet för barn. Det bör klargöras att under de nuvarande exceptionella omständigheterna kan stöd till system för korttidsarbete för anställda och egenföretagare i samband med covid-19-pandemin ges även när stödet inte kombineras med aktiva arbetsmarknadsåtgärder, såvida inte sådana åtgärder föreskrivs i nationell lagstiftning. Unionsstöd till dessa system för korttidsarbete bör vara tidsbegränsat.
(11)För att säkerställa att medlemsstaterna har tillräckliga finansiella medel för att snabbt vidta krisreparationsåtgärder i samband med covid-19-pandemin och förbereda en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin är det nödvändigt att tillhandahålla ett högre belopp med inledande förskott för ett snabbt genomförande av åtgärder som stöds av de ytterligare medlen. Det inledande förskott som ska betalas bör säkerställa att medlemsstaterna har möjlighet att vid behov göra förskottsbetalningar till stödmottagare och att återbetala stödmottagarna snabbt efter det att betalningsansökningar lämnats in.
(12)Medlemsstaterna bör ha möjlighet att fördela de ytterligare medlen till nya särskilda operativa program eller nya prioriterade områden inom befintliga program. För att möjliggöra ett snabbt genomförande är det endast tillåtet att ange redan utsedda myndigheter i befintliga operativa program som får stöd från Eruf, ESF eller Sammanhållningsfonden för nya särskilda operativa program. Medlemsstaterna bör inte behöva göra någon förhandsutvärdering och de uppgifter som krävs för att lämna in det operativa programmet för kommissionens godkännande bör vara begränsade.
(13)I syfte att minska den belastning på de offentliga budgetarna som krisreparationsåtgärderna i samband med covid-19-pandemin och förberedandet av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin innebär, bör medlemsstaterna som ett undantag ges möjlighet att begära en medfinansieringsgrad på upp till 100 % som ska tillämpas på de separata prioriterade områdena för operativa program som tillhandahåller stöd från de extra medlen.
(14)För att göra det möjligt för medlemsstaterna att snabbt sätta in de ytterligare medlen för krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedandet av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin inom den nuvarande programperioden, är det berättigat att undantagsvis befria medlemsstaterna från skyldigheten att följa förhandsvillkor och att uppfylla kraven på resultatreserven och tillämpningen av resultatramen, på tematisk koncentration, även i förhållande till de trösklar som fastställts för hållbar stadsutveckling för Eruf, samt på utarbetande av en kommunikationsstrategi för de ytterligare medlen. Det är dock nödvändigt att medlemsstaterna genomför minst en utvärdering senast den 31 december 2024 för att bedöma de ytterligare medlens ändamålsenlighet, effektivitet och verkan samt hur de bidragit till att uppnå det nya särskilda tematiska målet. För att göra det lättare att få tillgång till jämförbar information på unionsnivå uppmuntras medlemsstaterna att använda de programspecifika indikatorer som kommissionen tillhandahåller. Dessutom bör medlemsstaterna och förvaltande myndigheter vid fullgörandet av sina skyldigheter i fråga om information, kommunikation och synliggörande göra de exceptionella åtgärder och medel som unionen inför synligare, särskilt genom att säkerställa att potentiella stödmottagare, stödmottagare, deltagare, slutmottagare av finansiella instrument och allmänheten är medvetna om förekomsten, omfattningen och det ytterligare stödet härrörande från de ytterligare medlen.
(15)I syfte att göra det möjligt att rikta dessa ytterligare medel till de geografiska områden där de behövs som mest, som en undantagsåtgärd och utan att det påverkar de allmänna reglerna för tilldelning av medel från strukturfonderna, bör de ytterligare medel som tilldelas Eruf och ESF inte delas upp per regionkategori. Medlemsstaterna förväntas dock ta hänsyn till de olika regionala behoven och utvecklingsnivåerna för att säkerställa att fokus ligger på mindre utvecklade regioner, i enlighet med de mål för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som anges i artikel 173 i EUF-fördraget. Medlemsstaterna bör också involvera lokala och regionala myndigheter samt relevanta organ som företräder det civila samhället, i enlighet med principen om partnerskap.
(16)För att underlätta de överföringar som tillåts enligt de ändringar som införs genom denna förordning bör artikel 30.1 f i budgetförordningen om användningen av anslag för samma ändamål inte gälla för de överföringarna.
(17)Eftersom målen för denna förordning, nämligen att hantera effekterna av folkhälsokrisen genom att införa åtgärder för ökad flexibilitet i samband med tilldelningen av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(18)Eftersom situationen i samband med covid-19-pandemin är akut bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
(19)Med beaktande av covid-19-pandemin och hur brådskande det är att hantera den därmed sammanhängande folkhälsokrisen anses det nödvändigt att föreskriva ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
(20)Förordning (EU) nr 1303/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.
(21)I artikel 135.2 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 6 föreskrivs att ändringar av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 7 eller rådets beslut 2014/335/EU, Euratom 8 som antas på eller efter dagen för det avtalets ikraftträdande inte ska tillämpas på Förenade kungariket, i den utsträckning ändringarna påverkar Förenade kungarikets ekonomiska skyldigheter. Stödet enligt denna förordning för 2020 finansieras genom en ökning av taket för den fleråriga budgetramen, och för 2021 och 2022 genom en ökning av unionens tak för egna medel, vilket skulle påverka Förenade kungarikets ekonomiska skyldigheter. Denna förordning bör därför inte tillämpas på eller i Förenade kungariket.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 1303/2013 ska ändras på följande sätt:
1.I artikel 91 ska en ny punkt införas som punkt 1a:
”1a. Utöver de samlade medel som anges i punkt 1 ska ytterligare medel på 5 000 000 000 EUR i löpande priser göras tillgängliga för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning för budgetåtaganden för 2020 och tilldelas Eruf och ESF.”
2.Följande artiklar ska införas som artiklarna 92a och 92b:
”Artikel 92a
Medel från Europeiska unionens återhämtningsinstrument
De åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument] ska genomföras inom ramen för strukturfonderna till ett belopp på 53 272 800 000 EUR i löpande priser av det belopp som anges i artikel 3.2 a i i den förordningen, om inte annat följer av artikel 4.3, 4.4 och 4.8 i samma förordning.
Dessa ytterligare medel för 2021 och 2022 ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda åtgärder i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.
Artikel 92b
Exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)
1. De ytterligare medel som avses i artiklarna 91.1a och 92a (nedan kallade de ytterligare medlen) ska göras tillgängliga inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU). De ytterligare medlen ska användas för att genomföra tekniskt stöd i enlighet med punkt 6 i denna artikel och de insatser som genomför det tematiska målet i punkt 10 i denna artikel.
2. Ytterligare medel ska göras tillgängliga för budgetåtaganden för åren 2020 och 2022 utöver de samlade medel som anges i artikel 91 enligt följande:
–2020: 5 000 000 000 EUR.
–2021: 42 434 400 000 EUR.
–2022: 10 820 400 000 EUR.
De ytterligare medlen för 2020 ska göras tillgängliga från de ytterligare medel som anges i artikel 91.1a.
De ytterligare medlen för 2021 och 2022 ska göras tillgängliga från de ytterligare medel som anges i artikel 92a. De ytterligare medel som anges i artikel 92a ska också stödja administrativa utgifter på upp till 18 000 000 EUR i löpande priser.
3. 0,35 % av de ytterligare medlen ska anslås till tekniskt stöd på kommissionens initiativ.
4. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett beslut om fördelningen av de ytterligare medlen som anslag från strukturfonderna för 2020 och 2021 för varje medlemsstat i enlighet med de kriterier och den metod som anges i bilaga VIIa. Det beslutet ska ses över 2021 för att fastställa fördelningen av de ytterligare medlen för 2022 på grundval av uppgifter som är tillgängliga den 19 oktober 2021.
5. Genom undantag från artikel 76 första stycket ska budgetåtagandena för de ytterligare medlen avseende varje operativt program göras för varje fond för åren 2020, 2021 och 2022.
Det rättsliga åtagande som avses i artikel 76 andra stycket för åren 2021 och 2022 ska träda i kraft den dag som avses i artikel 4.3 i förordning [Europeiska unionens återhämtningsinstrument].
Artikel 76 tredje och fjärde styckena ska inte tillämpas med avseende på de ytterligare medlen.
Genom undantag från artikel 14.3 i budgetförordningen ska de regler om återkrav som anges i del II avdelning IX kapitel IV och i artikel 136 tillämpas på de budgetåtaganden som grundas på de ytterligare medel som avses i artikel 92a. Genom undantag från artikel 12.4 c i budgetförordningen får de ytterligare medlen inte användas för efterföljande program eller åtgärd.
Genom undantag från artiklarna 86.2 och 136.1 ska åtagandena för ytterligare medel återkrävas i enlighet med reglerna för avslutande av programmen.
Varje medlemsstat ska anslå de ytterligare medel som är tillgängliga för programplanering inom Eruf och ESF till operativa program.
Genom undantag från artikel 92.7 får en andel av de ytterligare medlen också föreslås att användas till att öka stödet till fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) innan eller samtidigt som tilldelningen till Eruf och ESF görs.
Efter den ursprungliga tilldelningen får de ytterligare medlen genom en medlemsstats ansökan om ändring av ett operativt program enligt artikel 30.1 överföras mellan Eruf och ESF, oaktat de procentsatser som anges i artikel 92.1 a, b och c.
Artikel 30.5 ska inte vara tillämplig på de ytterligare medlen. Dessa medel ska undantas från beräkningsgrunden vid tillämpning av de tak som fastställs i den punkten.
Vid tillämpning av artikel 30.1 f i budgetförordningen ska villkoret att anslag ska ha samma ändamål inte gälla för dessa överföringar. Överföringar kan endast gälla innevarande år eller kommande år i finansieringsplanen.
De krav som fastställs i artikel 92.4 ska inte tillämpas på den ursprungliga tilldelningen eller efterföljande överföringar.
Belopp som anslagits till sysselsättningsinitiativet för unga i enlighet med artikel 92.5 inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning ska inte påverkas.
De ytterligare medlen ska användas i enlighet med reglerna för den fond till vilken de tilldelas eller överförs.
6. Upp till 4 % av de totala ytterligare medlen inom Eruf och ESF får anslås till tekniskt stöd inom ramen för befintliga operativa program som får stöd från Eruf eller ESF eller det nya operativa program som avses i punkt 11.
7. Genom undantag från artiklarna 81.1 och 134.1 ska det inledande förskott som ska betalas efter kommissionens beslut om antagande av ett operativt program eller om godkännande av ändring av ett operativt program för tilldelning av de ytterligare medlen vara 50 % av de ytterligare medel som anslås till program för år 2020 inom det nya tematiska mål som avses i punkt 10 i den här artikeln.
Vid tillämpning av artikel 134.2 för det årliga förskottet under åren 2021, 2022 och 2023 ska stödbeloppet från fonderna för hela programperioden till det operativa programmet innefatta de ytterligare medlen.
Det belopp som betalats ut som det ytterligare inledande förskott som avses i första stycket ska vara helt avräknat i kommissionens räkenskaper senast när det operativa programmet avslutas.
8. De ytterligare medel som inte anslagits till tekniskt stöd ska användas inom det tematiska mål som anges i punkt 10 för att stödja insatser för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin eller förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin.
Medlemsstaterna får anslå de ytterligare medlen antingen till ett eller flera separata prioriterade områden inom ett eller flera befintliga operativa program eller till ett nytt operativt program enligt punkt 11. Genom undantag från artikel 26.1 ska programmet omfatta perioden till och med den 31 december 2022, med förbehåll för punkt 4 ovan.
För Eruf ska de ytterligare medlen i första hand användas för att stödja investeringar i produkter och tjänster för hälso- och sjukvårdstjänster, för att tillhandahålla stöd i form av rörelsekapital eller investeringsstöd till små och medelstora företag, investeringar som bidrar till omställningen till en digital och grön ekonomi, investeringar i infrastruktur som tillhandahåller grundläggande tjänster till medborgarna och ekonomiska åtgärder i de regioner som är mest beroende av de sektorer som drabbats hårdast av krisen.
För ESF ska de ytterligare medlen i första hand användas för att stödja bibehållande av arbetstillfällen, inbegripet genom system för korttidsarbete och stöd till egenföretagare, även när stödet inte kombineras med aktiva arbetsmarknadsåtgärder, såvida inte sådana åtgärder föreskrivs i nationell lagstiftning. De ytterligare medlen ska också stödja skapandet av arbetstillfällen, särskilt för personer i utsatta situationer, sysselsättningsåtgärder för unga, utbildning, kompetensutveckling, särskilt för att stödja den gröna och digitala omställningen, och förbättrad tillgång till sociala tjänster av allmänt intresse, inbegripet för barn.
9. Med undantag för det tekniska stöd som avses i punkt 6 och de ytterligare medel som används för Fead som avses i punkt 5 sjunde stycket, ska de ytterligare medlen stödja insatser inom det nya tematiska målet Främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin, som kompletterar de tematiska mål som anges i artikel 9.
Det tematiska mål som avses i första stycket ska uteslutande vara tillgängligt för programplaneringen av de ytterligare medlen. Genom undantag från artikel 96.1 b, c och d ska det inte kombineras med andra investeringsprioriteringar.
Det tematiska mål som avses i första stycket ska också utgöra den enda investeringsprioriteringen för programplaneringen och användningen av de ytterligare medlen från Eruf och ESF.
Om ett eller flera separata prioriterade områden fastställs motsvarande det tematiska mål som avses i första stycket inom ett befintligt operativt program, ska de uppgifter som anges i artikel 96.2 b v och vii inte krävas för beskrivningen av det prioriterade området i det reviderade operativa programmet.
Den reviderade finansieringsplan som föreskrivs i artikel 96.2 d ska ange tilldelningen av de ytterligare medlen för åren 2020, 2021 och, i tillämpliga fall, 2022 utan att ange belopp för resultatreserven och utan fördelning per regionkategori.
Genom undantag från artikel 30.1 ska ansökningar om ändring av program som lämnats in av en medlemsstat vederbörligen motiveras och ska särskilt ange de förväntade effekterna av ändringarna av programmet avseende främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin. Ansökningarna ska åtföljas av det ändrade programmet.
10. Genom undantag från artikel 26.4 får medlemsstaterna utarbeta ett nytt särskilt operativt program inom ramen för det nya tematiska mål som avses i punkt 10. Ingen förhandsutvärdering enligt artikel 55 ska krävas.
Genom undantag från artikel 96.2 a ska, om ett sådant nytt operativt program inrättas, motiveringen ange de förväntade effekterna av ändringarna av programmet avseende främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin.
Om ett sådant nytt operativt program inrättas får endast myndigheter som utsetts inom pågående operativa program som får stöd från Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden anges av medlemsstaterna vid tillämpning av artikel 96.5 a.
De uppgifter som anges i artikel 96.2 första stycket b v och vii, 96.4, 96.6 b och c samt 96.7 ska inte krävas för ett sådant nytt operativt program. De uppgifter som anges i artikel 96.3 ska endast krävas om motsvarande stöd tillhandahålls.
11. Genom undantag från artikel 120.3 första och andra styckena får en medfinansieringsgrad på upp till 100 % tillämpas på det eller de prioriterade områden som får stöd från de ytterligare medel som planerats inom det tematiska mål som avses i punkt 10 i den här artikeln.
Genom undantag från artiklarna 56.3 och 114.2 ska medlemsstaterna säkerställa att minst en utvärdering av användningen av de ytterligare medlen genomförs senast den 31 december 2024 för att bedöma deras ändamålsenlighet, effektivitet och verkan samt hur de har bidragit till det tematiska mål som avses i punkt 10 i den här artikeln.
12. Följande bestämmelser ska inte gälla för de ytterligare medlen:
a)Krav på tematisk koncentration, inbegripet tröskelvärden för hållbar stadsutveckling enligt denna förordning eller de fondspecifika reglerna, genom undantag från artikel 18.
b)Förhandsvillkor, genom undantag från artikel 19 och de fondspecifika reglerna.
c)Krav på resultatreserven och tillämpning av resultatramen, genom undantag från artiklarna 20 respektive 22.
d)Det undantag som föreskrivs i artikel 65.10 andra stycket där den 1 februari 2020 fastställs som datum för inledande av stödberättigande för insatser i syfte att främja krishanteringsförmågan inom ramen för covid-19-utbrottet.
e)Det undantag som föreskrivs i artikel 25a.7 för urval av insatser som främjar krishanteringsförmågan avseende covid-19-utbrottet enligt vad som avses i artikel 65.10 andra stycket.
f)Krav på att utarbeta en kommunikationsstrategi, genom undantag från artiklarna 116 och 115.1 a.
13. Medlemsstaterna och förvaltande myndigheter ska vid fullgörandet av sina skyldigheter i fråga om information, kommunikation och synliggörande i enlighet med artikel 115.1 och 115.3 och med bilaga XII säkerställa att potentiella stödmottagare, stödmottagare, deltagare, slutmottagare av finansiella instrument och allmänheten är medvetna om förekomsten, omfattningen och det ytterligare stödet härrörande från de ytterligare medlen.
Hänvisningen till ”fonden”, ”fonderna” eller ”ESI-fonderna” i avsnitt 2.2 i bilaga XII ska antingen ersättas eller kompletteras med en hänvisning till [React-EU], om ekonomiskt stöd ges till insatser från de ytterligare medlen.”
3.I artikel 154 ska följande stycke läggas till:
”Artiklarna 91.1a, 92a och 92b ska inte tillämpas på eller i Förenade kungariket. Hänvisningar till medlemsstaterna i dessa bestämmelser ska förstås så att de inte inbegriper Förenade kungariket.”
4. En ny bilaga ska läggas till som bilaga VIIa.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets beteckning
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin
1.2.Berörda politikområden (programkluster)
4 Sysselsättning, socialpolitik och inkludering (2020) – 7 Investera i människor, social sammanhållning och värden (2021–2027)
13 Regional- och stadspolitik (2020) – 5 Regional utveckling och sammanhållning (2021–2027)
1.3.Förslaget eller initiativet avser
◻ en ny åtgärd
◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 9
X en befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden
◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4.Motivering till förslaget eller initiativet
1.4.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Det föreslås att förordning (EU) nr 1303/2013 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser) ändras för att säkerställa att särskilda ytterligare medel från strukturfonderna görs tillgängliga för medlemsstaterna för att tillhandahålla stöd för att främja krisreparation i samband med covid-19-pandemin för de geografiska områden i Europa vars ekonomi och arbetsmarknad har drabbats hårdast och för att förbereda ekonomins återhämtning. Det föreslås att de ytterligare medlen görs tillgängliga för budgetåtaganden från strukturfonderna inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för 2020, 2021 och 2022 10 .
1.4.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Sedan början av covid-19-pandemin har kommissionen lagt fram ett antal förslag för att se till att all tillgänglig finansiering i programmen för 2014–2020 som finansieras genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonderna) kan mobiliseras för omedelbara insatser mot de direkta och indirekta effekterna av krisen. Dessa förslag gjorde det möjligt att mobilisera tillgänglig finansiering för att tillgodose de behov som uppstått på grund av det ökade trycket på hälso- och sjukvårdssystemen samt för att ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare för att hantera denna extraordinära situation. Medlemsstaterna och regionerna fick omedelbar likviditet och flexibilitet så att de fick möjlighet att rikta stödet från fonderna dit det behövdes mest. Möjligheten att använda 100 % unionsfinansiering till dessa åtgärder under det räkenskapsår som inleds 2020 kommer att bidra till att minska bördan på de offentliga finanserna.
Spridningen av coronaviruset mellan länderna har föranlett många regeringar att införa åtgärder som saknar motstycke för att begränsa pandemin, t.ex. tillfälliga nedstängningar av affärsverksamheter eller omfattande restriktioner av resor och rörelsefriheten, och har lett till ökad osäkerhet och oro på finansmarknaderna. Detta kan i sin tur leda till en kraftig minskning av produktionen i många ekonomier med allvarliga sociala konsekvenser. Det kommer att innebära stora utmaningar för de offentliga finanserna och skuldförvaltningen under de kommande åren, vilket i sin tur kan begränsa de offentliga investeringar som krävs för den ekonomiska återhämtningen. Den nationella och regionala kapaciteten att hantera krisens effekter varierar dessutom mellan medlemsstaterna och regionerna på grund av de olika ekonomiska strukturerna och de offentliga finanserna. Om inga åtgärder vidtas kan sådana skillnader leda till en asymmetrisk återhämtning och till ökade regionala skillnader, vilket i sin tur kan undergräva den inre marknaden, den finansiella stabiliteten i euroområdet och unionen som helhet.
1.4.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder
1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter
Förslaget är begränsat till de riktade ändringar som är nödvändiga för att fastställa regler för tillhandahållande av de ytterligare medlen och styra användningen av dem. Förslaget är förenligt med den allmänna rättsliga ram som fastställts för ESI-fonderna och är begränsat till en riktad ändring av förordning (EU) nr 1303/2013. Förslaget kompletterar de senaste ändringarna om införande av särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid‑19-pandemin, och de särskilda åtgärderna för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av ESI-fonderna för att hantera covid-19-utbrottet (investeringsinitiativet mot coronaeffekter) samt alla andra åtgärder som syftar till att hantera den nuvarande exempellösa situationen. Åtgärderna är förenliga med kommissionens förslag om ett europeiskt återhämtningsinstrument och förslag om revidering av den fleråriga budgetramen.
1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen
X begränsad tid
–◻ verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
–X Det påverkar resursanvändningen från 2020 till 2022 för åtagandebemyndiganden 11 och från och med 2020 till och med 2025 för betalningsbemyndiganden.
◻ obegränsad tid
–Efter en inledande period från 2021
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.6.Planerad metod för genomförandet 12
X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen (för 0,35 % av de anslag som rör tekniskt stöd)
–X inom dess tjänstegrenar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer
–◻ av genomförandeorgan
X Delad förvaltning med medlemsstaterna
◻ Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till
–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett
–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden
–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
–◻ offentligrättsliga organ
–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten
2.FÖRVALTNING
2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder
Förslaget är begränsat till och inriktat på att fastställa de nödvändiga regler som ska följas för att göra de ytterligare medlen tillgängliga. Dessa regler går inte utöver vad som är nödvändigt för att göra de ytterligare medlen tillgängliga och föreskriver vilka bestämmelser som gäller för användning av medlen.
2.2.Administrations- och kontrollsystem
Förslaget är begränsat till och inriktat på att fastställa de nödvändiga regler som ska följas för att göra de ytterligare medlen tillgängliga. Dessa regler går inte utöver vad som är nödvändigt för att göra de ytterligare medlen tillgängliga och föreskriver vilka bestämmelser som gäller för användning av medlen. Om medlemsstaterna beslutar att inrätta nya operativa program som finansieras med de ytterligare medlen, får endast de myndigheter som redan utsetts inom pågående program som får stöd från Eruf, ESF eller Sammanhållningsfonden anges.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.
Förslaget är begränsat till och inriktat på att fastställa de nödvändiga regler som ska följas för att göra de ytterligare medlen tillgängliga. Dessa regler går inte utöver vad som är nödvändigt för att göra de ytterligare medlen tillgängliga och föreskriver vilka bestämmelser som gäller för användning av medlen.
3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
|
Rubrik i den fleråriga
|
Budgetrubrik |
Typ av
|
Bidrag |
|||
|
1b Smart tillväxt för alla: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (2014–2020) – 2 Sammanhållning och värden (2021–2027) |
Diff./Icke-diff. ( 13 ) |
från Efta-länder 14 |
från kandidat-länder 15 |
från tredje-länder |
enligt artikel [21.2 b] i budget-förordningen |
|
|
1b/2 |
04 01 04 01 Stödutgifter för Europeiska socialfonden och icke-operativt tekniskt stöd |
Icke-diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
1b/2 |
13 01 04 01 Stödutgifter för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) |
Icke-diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
1b/2 |
04.02.XX – ESF som finansieras genom React-EU (2020) |
Diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
1b/2 |
13.03.XX – Eruf som finansieras genom React-EU (2020) |
Diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
1b/2 |
04 02 63 01 Europeiska socialfonden – Operativt tekniskt stöd |
Diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
1b/2 |
13 03 65 01 Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – Operativt tekniskt stöd |
Diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
1b/2 |
04 01 04 05 Stödutgifter för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) |
Icke-diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
1b/2 |
04 06 02 Operativt tekniskt stöd (Fead) |
Diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
1b/2 |
04 06 XX Fead som finansieras genom React-EU |
Diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
3.2.Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Rubrik i den fleråriga
|
1b |
Smart tillväxt för alla (2014–2020): Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
Den totala årliga fördelningen av åtagandebemyndiganden enligt förordning (EU) nr 1303/2013 påverkas för år 2020 och förlängs även till 2021 och 2022 16 .
Förslaget kommer att leda till ytterligare åtaganden under 2020, som finansieras genom en ökning av taket för den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Det kommer också att leda till ytterligare åtaganden för 2021 och 2022, som finansieras genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. De ytterligare åtagandena för 2021 och 2022 samt betalningar under 2021–2025 finansieras genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Alla belopp kommer att finnas tillgängliga som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen, härrörande från unionens upplåning enligt [förordningen om det europeiska återhämtningsinstrumentet]. Av de externa inkomsterna avsatta för särskilda ändamål får upp till 18 000 000 EUR avsättas för administrativa utgifter, inbegripet kostnader för extern personal.
Den preliminära fördelningen av de ytterligare utgifterna för 2020 är följande:
|
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
Totalt |
|||
|
React-EU ytterligare operativa utgifter för 2020 |
Åtaganden |
(1) |
5 000,000 |
5 000,000 |
|||||
|
Betalningar |
(2) |
2 500,000 |
275,000 |
475,000 |
1 700,000 |
50,000 |
5 000,000 |
Den preliminära fördelningen av utgifterna från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål är följande:
|
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
TOTALT |
|||
|
Operativa utgifter som finansieras genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för det europeiska återhämtningsinstrumentet |
Åtaganden |
(1) |
42 434,400 |
10 820,400 |
53 254,800 |
|||
|
Betalningar |
(2) |
2 716,139 |
10 067,880 |
15 442, 79 |
22 150,126 |
2 878, 76 |
53 254,800 |
|
|
Administrativa stödutgifter som finansieras genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för det europeiska återhämtningsinstrumentet |
Åtaganden = betalningar |
(3) |
3,600 |
3,600 |
3,600 |
3,600 |
3,600 |
18,000 |
|
Totala utgifter som finansieras genom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för det europeiska återhämtningsinstrumentet |
Åtaganden |
=1+3 |
42 438,000 |
10 824,000 |
3,600 |
3,600 |
3,600 |
53 272,800 |
|
Betalningar |
=2+3 |
2 719,739 |
10 071,480 |
15 445,879 |
22 153, 26 |
2 881,976 |
53 272,800 |
|
|
7 |
”Administrativa utgifter” |
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
Efter 2027 |
TOTALT |
||
|
Personalresurser |
0,750 |
0,750 |
0,750 |
2,250 |
||||||
|
Övriga administrativa utgifter |
||||||||||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen |
(summa åtaganden = summa betalningar) |
0,750 |
0,750 |
0,750 |
2,250 |
|||||
3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur
–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
År |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
TOTALT |
|
RUBRIK 7
|
|||||||
|
Personalresurser |
0,750 |
0,750 |
0,750 |
2,250 |
|||
|
Övriga administrativa utgifter |
|||||||
|
Delsumma RUBRIK 7
|
0,750 |
0,750 |
0,750 |
2,250 |
|
utanför RUBRIK 7
17
|
|||||||
|
Personalresurser |
2,800 |
2, 800 |
2,800 |
3, 00 |
3,200 |
14,800 |
|
|
Andra utgifter
|
0,800 |
0,800 |
0,800 |
0,400 |
0,400 |
3,200 |
|
|
Delsumma
|
3,600 |
3,600 |
3,600 |
3,600 |
3,600 |
18,000 |
|
TOTALT |
4,350 |
4,350 |
4,350 |
3,600 |
3,600 |
20,250 |
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.2.1.Beräknat personalbehov
–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
|
År |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
|
|
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) |
||||||||
|
Vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna |
5 |
5 |
5 |
|||||
|
Vid delegationer |
||||||||
|
Forskningsåtgärder |
||||||||
|
• Extern personal (i heltidsekvivalenter) – kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna 18 Rubrik 7 |
||||||||
|
Som finansieras genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen |
- vid huvudkontoret |
|||||||
|
- vid delegationer |
||||||||
|
Som finansieras genom ramanslagen för programmet 19 |
- vid huvudkontoret |
|||||||
|
- vid delegationer |
||||||||
|
Forskningsåtgärder |
||||||||
|
Annat (inkomster avsatta för särskilda ändamål) |
35 |
35 |
35 |
40 |
40 |
|||
|
TOTALT |
40 |
40 |
40 |
40 |
40 |
|||
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Ytterligare extern personal och kommer uteslutande att finansieras genom inkomster avsatta för särskilda ändamål.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
|
Tjänstemän och tillfälligt anställda |
|
|
Extern personal |
Kontraktsanställda till stöd för förhandlingarna om de nya/reviderade programmen, övervakning av genomförandet, inbegripet revision och ekonomisk förvaltning, deltagande i avslutandet av programmen. |
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
–X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
–◻ Påverkan på egna medel
–◻ Påverkan på andra inkomster
ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: |
Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna |
||||||
|
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|
|
Artikel …………. |
|||||||
För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.5.2020
COM(2020) 451 final
BILAGA
till
förslaget till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller exceptionella ytterligare medel och genomförandebestämmelser inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU)
BILAGA
En ny bilaga ska läggas till som bilaga VIIa:
”BILAGA VIIa
Tilldelningsmetod för exceptionella ytterligare medel inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin per medlemsstat – artikel 92b.4
Tilldelningsmetod för exceptionella ytterligare medel
De exceptionella ytterligare medlen ska fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande metod:
1.Varje medlemsstats preliminära andel av de ytterligare medlen fastställs som den viktade summan av de andelar som fastställs på grundval av följande kriterier som viktas på angivet sätt:
a)En BNP-faktor (viktning av 2/3) som erhålls genom tillämpning av följande steg:
(I)Varje medlemsstats andel av den totala förlusten av säsongsrensad BNP i fasta priser uttryckt i EUR mellan första halvåret 2019 och slutet av den tillämpliga referensperioden för alla berörda medlemsstater.
(II)Anpassning av de därigenom erhållna andelarna genom att de delas med medlemsstatens BNI per capita uttryckt som en procentandel av genomsnittligt BNI per capita i EU-27 (genomsnitt uttryckt som 100 %).
b)En arbetslöshetsfaktor (viktning av 2/9), uttryckt som det viktade genomsnittet av
(I)medlemsstatens andel av det totala antalet arbetslösa (viktning av 3/4) för alla berörda medlemsstater i januari 2020, och
(II)medlemsstatens andel av den totala ökningen antalet arbetslösa (viktning av 1/4) mellan januari 2020 och slutet av den tillämpliga referensperioden för alla berörda medlemsstater.
c)En ungdomsarbetslöshetsfaktor (viktning av 1/9), uttryckt som det viktade genomsnittet av
(I)medlemsstatens andel av det totala antalet unga arbetslösa (viktning av 3/4) för alla berörda medlemsstater i januari 2020, och
(II)medlemsstatens andel av den totala ökningen antalet unga arbetslösa (viktning av 1/4) mellan januari 2020 och den tillämpliga referensperioden för alla berörda medlemsstater.
Om medlemsstatens säsongsrensade BNP i fasta priser uttryckt i EUR för den tillämpliga referensperioden är högre än under det första halvåret 2019, ska den medlemsstatens uppgifter undantas från beräkningarna i led a strecksats i.
Om antalet arbetslösa (åldersgruppen 15–74 år) eller unga arbetslösa (åldersgruppen 15–24 år) i medlemsstaten för den tillämpliga referensperioden är lägre än i januari 2020, ska den medlemsstatens uppgifter undantas från beräkningarna i led b strecksats i och led c strecksats i.
2.De regler som fastställts i punkt 1 får inte leda till att anslagen per medlemsstat för hela perioden 2020–2022 överstiger följande:
a)För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (i köpkraftsstandard) för perioden 2015–2017 är över 109 % av genomsnittet för EU-27: 0,07 % av deras BNP i fasta priser 2019.
b)För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (i köpkraftsstandard) för perioden 2015–2017 är lika med eller under 90 % av genomsnittet för EU-27: 2,60 % av deras BNP i fasta priser 2019.
c)För medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (i köpkraftsstandard) för perioden 2015–2017 är över 90 % och lika med eller under 109 % av genomsnittet för EU-27: procentandelen erhålls genom en linjär interpolering mellan 0,07 % och 2,60 % av deras BNP i fasta priser 2019, vilket leder till en proportionell minskning av den övre gränsen i linje med ökningen i välstånd.
De belopp som överstiger den nivå som föreskrivs i leden a–c per medlemsstat omfördelas proportionellt till anslagen för alla andra medlemsstater vars genomsnittliga BNI per capita (i köpkraftsstandard) är under 100 % av genomsnittet för EU-27. BNI per capita (i köpkraftsstandard) för perioden 2015–2017 är den som används för sammanhållningspolitiken i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2021–2027.
3.Vid beräkning av fördelningen av de exceptionella ytterligare medlen för 2020 och 2021 gäller följande:
a)För BNP ska referensperioden vara första halvåret 2020.
b)För antalet arbetslösa och antalet unga arbetslösa ska referensperioden vara genomsnittet av juni–augusti 2020.
c)Det högsta anslag som beräknats genom tillämpning av punkt 2 multipliceras med den andel som de ytterligare medlen för 2020 och 2021 utgör av de totala ytterligare medlen för 2020, 2021 och 2022.
Innan den metod som föreskrivs i punkterna 1 och 2 avseende ytterligare medel för 2020 tillämpas, ska ett belopp motsvarande en stödintensitet på 30 EUR per invånare tilldelas de yttersta Nuts 2-områdena från anslaget. Det anslaget kommer att fördelas per region och medlemsstat på ett sätt som står i proportion till den totala befolkningen i dessa regioner. Det återstående beloppet för 2020 ska fördelas mellan medlemsstaterna i enlighet med den metod som beskrivs i punkterna 1 och 2.
4.Vid beräkning av fördelningen av de exceptionella ytterligare medlen för 2022 gäller följande:
a)För BNP ska referensperioden vara första halvåret 2021.
b)För antalet arbetslösa och antalet unga arbetslösa ska referensperioden vara genomsnittet av juni–augusti 2021.
c)Det högsta anslag som beräknats genom tillämpning av punkt 2 multipliceras med den andel som de ytterligare medlen för 2022 utgör av de totala ytterligare medlen för 2020, 2021 och 2022.”
