EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.1.2020

COM(2020) 8 final

2020/0005(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det trettonde mötet i partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (CMS) i fråga om förslag från olika parter om att ändra bilagorna till konventionen, och om återkallande av ett förbehåll som anmälts till konventionen

MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser beslutet om fastställande av den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas vid det trettonde mötet i partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (nedan kallad konventionen) i samband med det planerade antagandet av beslut om ändring av bilagorna till konventionen och återkallandet av ett befintligt förbehåll till konventionen.

2.Bakgrund till förslaget

2.1.Konventionen om skydd av flyttande vilda djur

Syftet med konventionen om skydd av flyttande vilda djur är att skydda flyttande arter av landdjur, vattendjur och fåglar i hela deras utbredningsområde. Det är ett mellanstatligt avtal, som ingåtts inom ramen för Förenta nationernas miljöprogram, om bevarandet av vilda djur och livsmiljöer i hela världen. De flyttande arter som ska skyddas anges i bilaga I (hotade arter) och bilaga II (arter som ska bli föremål för överenskommelser) till avtalet. Avtalet trädde i kraft den 1 november 1983.

Europeiska unionen är part i avtalet 1 . Samtliga medlemsstater är parter i avtalet.

2.2.Partskonferensen

Partskonferensen är konventionens huvudsakliga beslutsfattande organ. Konferensens funktioner, som anges i artikel VII i konventionen, omfattar bland andra befogenhet att utvärdera bevarandestatusen för de flyttande arterna och, följaktligen, att ändra bilagorna till konventionen. Beslut vid ett möte i partskonferensen kräver två tredjedels majoritet av de parter som är närvarande och röstar, utom där annat fastställs i denna konvention.

Unionens ståndpunkt avseende ändringar av bilagorna fastställs genom ett beslut fattat av rådet på grundval av ett förslag från kommissionen. EU:s gemensamma ståndpunkter i fråga om andra utkast till beslut och resolutioner fastställs vid förberedande möten i den berörda rådsarbetsgruppen eller vid EU:s samordningsmöten på plats.

Partskonferensen för konventionen håller sitt trettonde möte i Gandhinagar (Indien) den 15–22 februari 2020.

Vid partskonferensens åttonde möte i Nairobi, Kenya den 20–25 november 2005 antogs ett beslut om att ta upp arten Cetorhinus maximus i bilaga I till konventionen.

2.3.Akter som planeras av partskonferensen

Den 15–22 februari 2020, vid sitt trettonde möte, ska partskonferensen anta beslut om ändringar av bilagorna till konventionen (nedan kallade de planerade akterna).

Syftet med de planerade akterna är att ändra bilaga I och bilaga II till konventionen, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel XI i konventionen.

I artikel III i konventionen föreskrivs att bilaga I till konventionen ska innehålla en förteckning över akut hotade flyttande arter och att parter som är utbredningsstater för de berörda arterna ska eftersträva att vidta olika bevarandeåtgärder och förbjuda fångst av djur som tillhör sådana arter.

I artikel IV i konventionen föreskrivs att bilaga II ska innehålla en förteckning över flyttande arter som har en ogynnsam bevarandestatus och som kräver internationella överenskommelser för bevarande och förvaltning såväl som arter vars bevarandestatus skulle gynnas av det internationella samarbete som kan uppnås genom en internationell överenskommelse. Om omständigheterna berättigar det, kan en flyttande art förtecknas både i bilaga I och bilaga II.

I enlighet med artikel XI i konventionen får alla parter lägga fram ändringsförslag. En ändring av bilagorna träder i kraft för samtliga parter nittio dagar efter det möte i partskonferensen vid vilket den antas, utom för de parter som anmäler ett förbehåll.

I enlighet med artikel XI i konventionen kan ett förbehåll mot en ändring dras tillbaka genom skriftlig underrättelse till depositarien, varefter ändringen träder i kraft för den parten nittio dagar efter det att reservationen har återkallats.

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

Vad gäller det trettonde mötet i partskonferensen för konventionen, och i enlighet med rådets beslut 2019/1581 av den 16 september 2019, har unionen föreslagit att konventionen ska ändras på följande sätt:

a)    En ändring av bilaga I till konventionen för att ta upp arten Tetrax tetrax.

b)    Ändringar av bilaga II till konventionen för att ta upp arterna Tetrax tetrax, Galeorhinus galeus och Sphyrna zygaena.

Andra parter i konventionen har lagt fram förslag om ändring av bilaga I för att ta upp följande arter: Elephas maximus indicus, Panthera onca, Ardeotis nigriceps, Houbaropsis bengalensis bengalensis, Diomedea antipodensis och Carcharhinus longimanus.

Andra parter i konventionen har lagt fram förslag om ändring av bilaga II för att ta upp följande arter: Panthera onca, Ovis vignei och Sphyrna zygaena (regional population som förekommer längs Brasiliens och Uruguays kuster, i Argentinas exklusiva ekonomiska zon och i angränsande internationella vatten).

Det är därför nödvändigt för rådet att fatta ett beslut för att fastställa vilken ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar inför partskonferensens trettonde möte med avseende på alla ändringsförslag.

Unionen bör i princip stödja alla förslag eftersom de är vetenskapligt grundade och förenliga med unionsrätten och unionens åtagande om att främja internationellt samarbete för skydd av den biologiska mångfalden, med hänsyn tagen till hur man på bästa sätt kan använda vetenskaplig information rörande såväl biologiska egenskaper som fiskets biologiska referensvärden.

Upptagandet av dessa arter i bilaga I eller II till konventionen, i enlighet med vad som föreslås, skulle inte kräva någon ändring av unionsrätten.

När det gäller Panthera onca, som i Europeiska unionen endast förekommer i Franska Guyana, där EU:s naturvårdslagstiftning inte är tillämplig, är jakt på denna art förbjuden genom ett beslut om en nollkvot, med undantagsordningar för människor som enligt tradition livnär sig på denna art och särskilda omständigheter som omfattas av artikel III.5 c och d i konventionen.

När det gäller förslaget att i bilaga II ta upp den regionala population av Sphyrna zygaena som förekommer längs Brasiliens och Uruguays kuster, i Argentinas exklusiva ekonomiska zon och i angränsande internationella vatten, innebär det en överlappning av unionens förslag att ta upp hela den globala populationen av denna art i bilaga II, och därför bör unionens förslag stödjas framför det förslag som lagts fram av den andra parten. Alla andra förslag bör stödjas villkorslöst.

När det gäller beslutet vid det åttonde mötet i partskonferensen att ta upp Cetorhinus maximus i bilaga I till konventionen, bör unionens nuvarande förbehåll 2 med avseende på upptagandet av Cetorhinus maximus i bilaga I återkallas, eftersom unionsrätten nu uppfyller skyldigheterna enligt konventionen när det gäller utbredningsstaternas skydd av denna art genom att den tas upp i bilaga I.

4.Rättslig grund

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1.Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.”.

Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 3 .

4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Partskonferensen är ett organ som inrättats genom ett avtal, det vill säga konventionen om skydd av flyttande vilda djur.

De akter som ska antas av partskonferensen utgör akter med rättslig verkan. De planerade akterna kommer att vara folkrättsligt bindande enligt artikel XI i konventionen om skydd av flyttande vilda djur.

De planerade akterna varken kompletterar eller ändrar konventionens institutionella ram.

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2.Materiell rättslig grund

4.2.1.Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör miljön.

Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 192.1 i EUF-fördraget.

4.3.Slutsats

Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

5.Offentliggörande av den planerade akten

Eftersom partskonferensens akter innebär ändringar av bilagorna I och II till konventionen om skydd av flyttande vilda djur, är det lämpligt att offentliggöra dem i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.

2020/0005 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det trettonde mötet i partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (CMS) i fråga om förslag från olika parter om att ändra bilagorna till konventionen, och om återkallande av ett förbehåll som anmälts till konventionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Konventionen om skydd av flyttande vilda djur (nedan kallad konventionen) ingicks av unionen genom rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 4 och trädde i kraft den 1 november 1983.

(2)Enligt artikel XI i konventionen kan partskonferensen fatta beslut om att ändra bilagorna till konventionen.

(3)Partskonferensen bör anta beslut om att ändra bilagorna till konventionen vid sitt trettonde möte den 15–22 februari 2020.

(4)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i partskonferensen, eftersom besluten kommer att vara bindande för unionen.

(5)Unionen lade fram förslag om att ta upp arterna Galeorhinus galeus, Tetrax tetrax och Sphyrna zygaena i bilaga II till konventionen och arten Tetrax tetrax i bilaga I till konventionen; inget av dessa förslag skulle kräva någon ändring av EU-rätten.

(6)Andra parter lade fram förslag om att ta upp arterna Elephas maximus indicus, Panthera onca, Ardeotis nigriceps, Houbaropsis bengalensis bengalensis, Diomedea antipodensis och Carcharhinus longimanus i bilaga I och om att uppta arterna Panthera onca, Ovis vignei och Sphyrna zygaena (regional population som förekommer längs Brasiliens och Uruguays kuster, i Argentinas exklusiva ekonomiska zon och i angränsande internationella vatten) i bilaga II.

(7)Unionen bör stödja sitt eget förslag att ta upp den globala populationen av Sphyrna zygaena i bilaga II till konventionen, framför det förslag som lagts fram av en annan part om att endast inkludera den regionala population som förekommer längs Brasiliens och Uruguays kuster, i Argentinas exklusiva ekonomiska zon och i angränsande internationella vatten.

(8)Unionen bör stödja alla andra förslag eftersom de är vetenskapligt grundade, i linje med unionens åtagande om internationellt samarbete för skydd av biologisk mångfald i enlighet med artikel 5 i FN:s konvention om biologisk mångfald och beslut som fattas vid partskonferensen enligt den konventionen.

(9)EU är inte en utbredningsstat för arten Elephas maximus indicus, Ardeotis nigriceps och Houbaropsis bengalensis bengalensis, så upptagandet av dessa arter i bilaga I till konventionen skulle inte kräva någon ändring av unionsrätten.

(10)EU är inte en utbredningsstat för arten Ovis vignei, så upptagandet av denna art i bilaga II till konventionen skulle inte kräva någon ändring av unionsrätten.

(11)Arten Panthera onca förekommer i EU endast i Franska Guyana, som inte omfattas av tillämpningsområdet för rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 5 , vilket endast är tillämpligt på medlemsstaternas europeiska territorium där fördraget är tillämpligt. Skyddet av arter i Franska Guyana, inklusive Panthera onca, säkerställs därför genom nationell lagstiftning. Därmed skulle upptagandet av denna art i bilaga I till konventionen inte kräva någon ändring av unionsrätten.

(12)Fågelarten Diomedea antipodensis förekommer inte i unionen. Unionens gemensamma fiskeripolitik och de relevanta regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas reglering av fisket erbjuder unionen lämpliga instrument för att bidra till att förvalta skyddet av den, så upptagandet av denna art i bilaga I till konventionen skulle inte kräva någon ändring av EU-rätten.

(13)Unionens gemensamma fiskeripolitik och de relevanta regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas fiskeriregleringar erbjuder unionen lämpliga instrument för att bidra till att förvalta skyddet av fiskarten Carcharhinus longimanus. Vidare är fiske och behållande ombord av denna art förbjudet enligt rådets förordning (EG) 2019/124. Därmed skulle upptagandet av denna art i bilaga I till konventionen inte kräva någon ändring av unionsrätten.

(14)Fiske och behållande ombord av arten Cetorhinus maximus, som finns upptagen i bilaga I till konventionen, men för vilka unionen för närvarande har ett gällande förbehåll, är förbjudet enligt rådets förordning (EG) 2019/124. Att dra tillbaka detta förbehåll skulle därför inte kräva någon ändring av EU-lagstiftningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det trettonde mötet i partskonferensen ska vara följande:

(1)Att stödja införandet i bilaga I av följande arter:

(1)Tetrax tetrax

(2)Elephas maximus indicus

(3)Panthera onca

(4)Ardeotis nigriceps

(5)Houbaropsis bengalensis bengalensis

(6)Diomedea antipodensis

(7)Carcharhinus longimanus

(2)Att stödja införandet i bilaga II av följande arter:

(1)Tetrax tetrax

(2)Galeorhinus galeus

(3)Sphyrna zygaena (global population)

(4)Panthera onca

(5)Ovis vignei

Artikel 2

Kommissionen ska, på unionens vägnar, underrätta depositarien om återkallandet av förbehållet avseende upptagandet av Cetorhinus maximus i bilaga I till konventionen.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    Rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 om ingående av konventionen om skydd av flyttande vilda djur, EGT L 210, 24.6.1982, s. 10.

(2)    Fastställt 2006 på grundval av rådets beslut av den 21 februari 2006 om den ändring avseende upptagandet av Cetorhinus maximus i bilaga I till konventionen om skydd av flyttande vilda djur som antogs vid partskonferensens åttonde möte.

(3)    Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland/rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.

(4)    EGT L 210, 19.7.1982, s. 10.

(5)    EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.