This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020IR4749
Opinion of the European Committee of the Regions — A new European Research Area (ERA) for research and innovation
Yttrande från Europeiska regionkommittén – En ny era för det europeiska forskningsområdet
Yttrande från Europeiska regionkommittén – En ny era för det europeiska forskningsområdet
COR 2020/04749
EUT C 106, 26.3.2021, p. 31–37
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
- Date of document:
- 05/02/2021; omröstningsdag
- Date of vote:
- 05/02/2021
- Author:
- Europeiska regionkommittén, Utskottet för socialpolitik, utbildning, sysselsättning, forskning och kultur
- Responsible body:
- Commission for Social Policy, Education, Employment, Research and Culture, COR_SEDEC
- Rapporteur:
- Christophe CLERGEAU
- Form:
- Yttrande på eget initiativ
- Term of office:
- VII (2020-2025)
- Internal reference:
- SEDEC-VII/010
- Session:
- 142
- Treaty:
- Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
- Legal basis:
-
- 12016E179 - P1
- Link
- Link
- Link
- Select all documents mentioning this document
- Earlier related instruments:
-
- 52020DC0628 COR Opinion
- Instruments cited:
- Link
- EUROVOC descriptor:
- Subject matter:
- Directory code:
|
26.3.2021 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 106/31 |
Yttrande från Europeiska regionkommittén – En ny era för det europeiska forskningsområdet
(2021/C 106/07)
|
POLITISKA REKOMMENDATIONER
EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
|
1. |
Europeiska regionkommittén (ReK) erinrar om slutsatserna i kommitténs yttrande ”Horisont Europa: nionde ramprogrammet för forskning och innovation”:
|
|
2. |
ReK välkomnar den möjlighet som erbjuds genom detta meddelande att föreslå en sammanhängande strategi för att mobilisera alla berörda parter i syfte att stärka Europas forsknings- och innovationsinsatser, men noterar samtidigt en obalans i meddelandet, som i alltför hög grad gör det europeiska forskningsområdet till en förlängning av Horisont Europa på bekostnad av andra saker som måste beaktas. |
|
3. |
Kommittén stöder de ambitiösa initiativ som presenteras i meddelandet och som kommer att hjälpa till att göra Europa rustat att ta sig an de globala utmaningarna, och som kan omvandla forskningslandskapet och stärka Europa genom kunskapsutveckling. Forskning och innovation (FoI) måste spela en viktig roll för att stödja de ekologiska, digitala, sociala och ekonomiska omställningar som Europa står inför. Dessa omställningar ska också hjälpa Europa att komma igenom covid-19-krisen, vilket framgår av den pågående handlingsplanen ERAvsCorona. |
|
4. |
ReK välkomnar kommissionens nya fokus på medborgardeltagande i FoI-frågor och yrkar på att detta deltagande, med respekt för den vetenskapliga friheten, ska omfatta samtliga etapper när dessa strategier utformas, genomförs och övervakas och inte begränsas till bara ”upplysning” eller ”information” till medborgarna, som tvärtemot önskar delta aktivt. Detta medborgardeltagande bör först och främst organiseras lokalt, och städerna och regionerna är nyckelaktörer i fråga om att underlätta och utveckla deltagandet och spelar en viktig roll när det gäller att harmonisera FoI med samhällets värderingar, behov och förväntningar. Regionala och lokala aktörers deltagande i utformningen av och medansvar för FoI-processen och dess resultat ökar samhällets anammande av och acceptans för FoI. Regionerna och städerna tillhandahåller också viktiga resurser för att göra den bredare agendan för öppen vetenskap operativ, vilket är avgörande för utvecklingen av ett välfungerande europeiskt forskningsområde. |
|
5. |
ReK välkomnar kommissionens ambition att uppnå en andel på 3 % av BNP för forskning och utveckling och att fastställa ett mål på 1,25 % för offentliga insatser 2030 (jämfört med nuvarande 0,81 %), men undrar hur dessa mål ska kunna uppnås, eftersom återhämtningsplanen inte innehåller någon massiv satsning på FoI utan t.ex. rör sig bort från programmet ”EU för hälsa” som kommissionen föreslagit. |
|
6. |
Kommittén beklagar att det, trots en gemensam kommissionsportfölj för politikområdena FoI, utbildning och ungdomsfrågor, inte har varit möjligt att föreslå en ny strategi för ett ”europeiskt utbildnings- och forskningsområde”. Det är nödvändigt att inta ett övergripande förhållningssätt till dessa frågor, som är nära kopplade till regionalpolitiken. Vi hyser förhoppningar om att det meddelande om en global strategi för FoI, utbildning och ungdomsfrågor som kommissionen har aviserat i sitt arbetsprogram för 2021 kommer att gå i den riktningen. |
|
7. |
Meddelandet är bara ett första steg i riktning mot nya konkreta åtgärder och antagandet av en pakt för forskning och innovation. ReK begär att få delta i förberedelserna av dessa nya steg. Denna pakt bör vara ett tillfälle att försvara den akademiska friheten, universitetens frihet, lärarnas, forskarnas, studenternas och de intellektuellas yttrandefrihet och deras fria rörlighet såväl inom unionen som mellan unionen och alla partnerländer. Vi anser härvidlag att politiken för internationellt samarbete inom ramen för det europeiska forskningsområdet måste rätta sig efter just dessa principer och ser med oro på den snabba urholkningen av den akademiska friheten i många länder världen över. |
|
8. |
För att politiken ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt är en korrekt övervakning och uppföljning av innovationen och forskningen avgörande. ReK påminner i detta sammanhang om yttrandet om den regionala resultattavlan för innovation och dess inverkan på regionala platsbaserade strategier, där det påpekas att resultattavlan är ett viktigt verktyg för att jämföra hur resultaten av regionala innovationsstrategier utvecklas, och att dess inflytande över det regionala beslutsfattandet bör stärkas för att förbättra de regionala ekosystemen för innovation och smart specialisering. |
|
9. |
Vi välkomnar de framsteg som detta meddelande innebär med en mer strategisk vision av partnerskapet mellan kommissionen och medlemsstaterna, med deltagande av de regionala myndigheterna, som ofta har befogenheter att främja denna politik, en mer integrerad ansats vad gäller FoI-frågor och ett större beaktande av de mål som dessa strategier ska uppnå samt deras inverkan på våra samhällen. Vi välkomnar även att kommissionen i sitt meddelande undersöker möjligheterna till ett bredare och öppnare flernivåstyre, att man med naven för det europeiska forskningsområdet (ERAHubs) föreslår ett sätt att ge ökat erkännande av de roller som de regionala ekosystemen och innovationsnaven har att spela, samt att man stärker samordningen med högre utbildning, digital utbildning och digital kompetens och strävar efter ett mer inkluderande europeiskt forskningsområde, något som skulle underlätta tillgången till vetenskaplig excellens och spridning av forskningsresultat. |
|
10. |
Kommittén betonar hur viktigt det är att utveckla delningsekonomin och rörligheten för kunskap. Principer och praxis för spridning av resultaten av FoI-program och FoI-projekt – idéer, upptäckter, metoder, prototyper, uppfinningar och andra liknande kunskapsresultat – bör finansieras så att resultaten kan hittas igen, göras tillgängliga och tillämpas aktivt i hela Europa. |
|
11. |
ReK stöder förslaget om att utveckla inkluderande jämställdhetsplaner för att främja den jämställdhet som EU förespråkar inom FoI, och anser att städerna och regionerna bör delta i detta arbete. Kommittén påminner i detta sammanhang om att åtgärderna inom det nya europeiska forskningsområdet omfattar åtgärd 12, jämställdhet, för att stärka EU:s FoI-potential, och betonar behovet av att överbrygga könsklyftorna när det gäller den digitala omställningen och innovationen, genom att främja ett ökat deltagande av kvinnor i studier och anställningar inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik samt IKT. |
|
12. |
Vi uppskattar särskilt att Europeiska regionkommittén uttryckligen nämns som en viktig aktör inom det europeiska forskningsområdet, särskilt genom plattformen för kunskapsutbyte och initiativet ”Vetenskapen möter regionerna”. |
|
13. |
Kommittén protesterar dock mot en strategi för styrning som fortfarande är inriktad på förhållandet mellan kommissionen och medlemsstaterna, något som i de flesta fall gör städer och regioner till mål och inte aktörer för offentliga åtgärder, och som hänskjuter de lokala och regionala utmaningarna till medlemsstaterna. ReK begär därför återigen att städerna och regionerna helt och fullt erkänns som berörda parter som ska delta i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av EU:s FoI-politik i enlighet med principen om ”aktiv subsidiaritet” (1). |
En ny ansats för det europeiska forskningsområdet
|
14. |
ReK understryker vikten av de ståndpunkter som utarbetats av Erac (kommittén för det europeiska forskningsområdet och innovation) (2) (17.12.2019) och av Errin (3) (de europeiska regionernas forsknings- och innovationsnätverk), och försvarar en ny ansats för det europeiska forskningsområdet som går
|
|
15. |
ReK föreslår ett starkare fokus på förhållandet mellan forskningen och företagen, samtidigt som de lokala och regionala myndigheternas nyckelroll när det gäller att utveckla entreprenörsmiljöer och underlätta kontakter för kunskapsöverföring erkänns: sponsring av grundforskning från företagens sida, främjande av vetenskapligt entreprenörskap, i enlighet med transparenskraven, privata investeringar, stöd till företag för innovationsutveckling. |
|
16. |
När det gäller inrättandet av ”kompetensplattformen för det europeiska forskningsområdet” bör kommissionen redogöra bättre för hur man avser att a) säkerställa kontinuiteten med Euraxess-initiativet och den personalpolitiska strategin för forskare (HSR4R), som har utvecklats fram tills nu för att underlätta forskares rörlighet och karriärutveckling i syfte att bidra till upprättandet av en inre marknad för kunskap, FoI, och b) stimulera erkännandet av forskningspersonal i samband med dessa initiativ och främja mekanismer för stöd till regioner som är engagerade i att locka till sig och behålla begåvningar (HRS4R-strategin) och stöd till forskningsinstitutionernas och forskarnas behov. |
|
17. |
Det är nödvändigt att arbeta med en god lokal/regional samordning och tillhandahålla instrument som ger lokala och regionala myndigheter möjlighet att spela en ledande roll, såsom enheter för politiskt stöd (Policy Support Facilities), synergier mellan regionalpolitik och Horisont Europa samt spetskompetensstämpeln. Det är avgörande att underlätta tillgången till information och data för att öka synergierna och komplementariteten mellan EU-medel och göra det möjligt för olika offentliga myndigheter att arbeta på ett mer samordnat sätt. |
|
18. |
Kommittén efterlyser ett förtydligande av begreppet excellens där man gör tydlig åtskillnad mellan vetenskaplig excellens, effekternas excellens – som är intimt förknippad med kopplingen mellan vetenskap och innovationsekosystem, särskilt lokala och regionala, och själva ekosystemens excellens med deras specifika områden med vetenskaplig excellens, men också deras strategiska kapacitet och samordningskapacitet (4). |
|
19. |
ReK föreslår att man – samtidigt som man återigen eftertryckligen bekräftar vikten av åtgärderna för att stödja vetenskaplig excellens inom Horisont Europa, som ett kompletterande mål för det europeiska forskningsområdet – fullt ut erkänner tillgången till högkvalitativ vetenskap i EU:s alla städer och regioner, som kan mobiliseras för att stimulera innovation och hjälpa samhället och företagen att möta utmaningarna kopplade till målen för hållbar utveckling och hantera aktuella kriser. |
|
20. |
Kommittén är positiv till att kommissionen vill underlätta investeringar och reformer för att genomföra EU:s prioriteringar, särskilt den gröna och digitala omställningen, som är avgörande efter covid-19-krisen. |
|
21. |
Vi anser att det europeiska forskningsområdet måste dra nytta av de förbindelser som ska etableras mellan strategierna för smart specialisering, det europeiska forskningsområdets prioriteringar och deras allmänna genomförande. Vi anser också att det europeiska forskningsområdet bör bidra till en bättre balans mellan å ena sidan den nödvändiga vetenskapliga excellensen och å andra sidan det brådskande behovet av att minska skillnaderna i FoI-resultat mellan medlemsstaterna, regionerna och städerna i EU. |
Det europeiska forskningsområdet, smart specialisering och regionalpolitik
|
22. |
Ett nytt europeiskt forskningsområde bör vara ett tillfälle att fullt ut erkänna den roll som smart specialisering och dess kollektiva och entreprenörsmässiga process har som en av hörnstenarna för nuvarande och framtida europeiska prestationer inom FoI. Smart specialisering sammanför lokala och regionala myndigheter, forskningsinstitutioner, den privata sektorn och det civila samhället och hjälper regionerna att vinna konkurrensfördelar, stimulera privata investeringar och skapa arbetstillfällen. ReK framhåller dessutom regionernas centrala roll i EU:s strategi för smart specialisering och behovet av att bevara det särskilda tillvägagångssättet i de regionala strategierna för smart specialisering, även när det finns nationella strategier för smart specialisering. Kommittén föreslår i detta sammanhang att regionerna, medlemsstaterna och unionen tillsammans genomför en dynamisk och övergripande kartläggning av fördelningen av den vetenskapliga excellensen och den smarta specialiseringen. Man bör även beakta den nödvändiga utvecklingen av S3-strategierna mot hållbara strategier för smart specialisering (S4) och mot en bättre tillämpning av quadruple helix-modellen, som gör det möjligt för samhället att bli en aktör i strategin. |
|
23. |
Det är viktigt att denna kartläggning dels bidrar till byggande av nätverk med regional smart specialisering som bygger på vetenskaplig excellens, dels underlättar transregionala samarbeten, såväl via Interreg, i synnerhet dess transregionala innovationsinvesteringar, som inom ramen för Horisont Europa, genom konkreta kollektiva projekt under hela programmet och framför allt i dess andra pelare, särskilt inom uppdragen och de europeiska innovationspartnerskapen samt i den övergripande delen ”Förstärkning av det europeiska forskningsområdet”. Det är viktigt att knyta städerna och regionerna till styrningen av uppdragen och partnerskapen. |
|
24. |
Vi stöder kommissionens avsikt att vägleda utvecklingen av gemensamma tekniska färdplaner med industrin för att inkludera investeringsprogram för FoI, men är förvånade över att de endast kopplas till medlemsstaterna och industrin i förbindelse med de europeiska partnerskap som planeras inom ramen för Horisont 2020. Detta måste göras med beaktande av regionernas smarta specialisering och den roll som regionala innovationsekosystem och innovationsnav har, vilka också påverkar de industriella värdekedjorna. |
|
25. |
Rek bekräftar städernas och regionernas roll som partner i utvecklingen av och byggandet av nätverk mellan forsknings- och teknikinfrastruktur och Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri). De har en central roll att spela i uppkomsten, främjandet och nyttjandet av denna infrastruktur (5). Lokala och regionala myndigheter är dessutom centrala aktörer i skapandet av effektiva regionala ekosystem och innovationsnav (6). |
|
26. |
Kommittén föreslår en övergång till partnerskapsavtal mellan regionerna, medlemsstaterna och EU, för att mobilisera alla berörda parter kring gemensamma mål för FoI och högre utbildning, digital utbildning och digital kompetens och kring kompletterande planer för områden som är föremål för smart specialisering där alla slags EU-åtgärder kan tas i anspråk utan att begränsas av reglerna för hur Eruf kan användas. Detta skulle kunna bli föremål för en pilotåtgärd. |
|
27. |
Utnyttjandet av Eruf för FoI har ökat avsevärt under programperioderna för att uppgå till mer än 100 miljarder euro under perioden 2014–2020. Under samma period har städernas och regionernas ekonomiska mobilisering av egna budgetmedel totalt motsvarat nästan två gånger de medel som det europeiska ramprogrammet för forskning har mobiliserat. Dessa uppgifter belyser de utmaningar som finns vad gäller samordningen mellan europeisk, nationell, lokal och regional politik samt synergierna mellan interventionsverktygen. |
|
28. |
Kommittén uttrycker oro över de begränsade framsteg som har kunnat konstateras vad gäller synergier, bland annat på grund av den långsamma utvecklingen av regelverk för statligt stöd, och upprepar sin önskan om ”att alla medel som mobiliseras för att samfinansiera en åtgärd eller ett åtgärdsprogram inom ramen för Horisont Europa ska omfattas av de rättsliga bestämmelserna för detta program, särskilt dem som gäller statligt stöd” (7), och bekräftar sin syn på synergier som frivilliga samarbeten kring principerna om enhetlighet, komplementaritet, förenlighet, gemensam utformning och erkännandet av den roll som kollektiv av lokala aktörer spelar (8). ReK betonar än en gång behovet av dels en ändamålsenlig strategi för gemensam utformning, dels kontroll av eventuella finansiella överföringar från förvaltningsmyndigheten. |
|
29. |
Mot bakgrund av dessa faktorer och med tanke på både de samarbets- och samordningsutmaningar som måste hanteras och de lokala aktörernas roll i genomförandet av agendan för omvandling i samband med kriser och övergångar är det mycket viktigt att städer och regioner deltar fullt ut i det europeiska forskningsområdets forum för omställning. |
Regionala ekosystems och innovationsnavs bidrag till dynamiken i det europeiska forskningsområdet
|
30. |
ReK rekommenderar att lokal och regional god praxis följs upp och utvecklas som ett led i utarbetandet av kriterier för uppfyllandet av det nödvändiga villkoret för strategier för smart specialisering, i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser för strukturfonderna. Det bör framhållas att varje lokal eller regional myndighet i samband med utarbetandet av de regionala Eruf-programmen ska tillämpa god styrning av den nationella, regionala eller lokala strategin för smart specialisering, där de ska visa vilka framsteg de gjort i genomförandet av sina strategier för smart specialisering, bland annat åtgärder för internationellt samarbete. Detta är ett utmärkt tillfälle att utveckla och dela med sig av god praxis, till exempel genom plattformar som ”Vetenskapen möter regionerna” eller plattformen för kunskapsutbyte. |
|
31. |
ReK ställer sig entusiastiskt bakom konceptet ”ERAHub” (nav för det europeiska forskningsområdet) med tanke på att det handlar om ett tillfälle att institutionellt erkänna och ge konkret form åt begreppet ”regionalt ekosystem och innovationsnav”, som kommittén har verkat för sedan flera år tillbaka, samt fullt ut erkänna en platsbaserad strategi för vetenskap och innovation. Kommittén anser att detta förslag bör genomföras snabbt och föreslår att plattformen för kunskapsutbyte (KEP) används för att klargöra uppdragsbeskrivningen och underlätta framväxten av pilotprojekt. Kommittén välkomnar också kommissionens avsikt att i samarbete med ReK lyfta detta initiativ till en strategisk nivå, främja synergier mellan FoI-instrumenten och instrumenten för utbildning, kompetensutveckling och omskolning samt uppbåda sammanhållningsmedel. Vi manar till att inte låta detta initiativ begränsas till ett enda syfte, att underlätta tillgången till excellens. |
|
32. |
ReK fäster uppmärksamheten på några fallgropar som man bör undvika: i diskussionerna bör man beakta de erfarenheter som de digitala innovationsnaven eller Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) har, men naven för det europeiska forskningsområdet bör inte begränsa sig till dessa referenspunkter eller till att organisera ett sammanlänkat kunskapsutrymme med fokus på utbyte av god praxis och spridning av kunskap. Europa behöver för övrigt inget ”nav av nav”. Naven för det europeiska forskningsområdet får inte inskränkas till att fungera som verktyg för att minska innovationsklyftan, och inte heller användas för att återigen bara framhålla de universitet som är av världsklass och som redan åtnjuter stort stöd från medlemsstaterna och ramprogrammet. |
|
33. |
Kommittén föreslår tvärtom att naven för det europeiska forskningsområdet ska erkänna kollektiv av aktörer, regionala (eller interregionala) ekosystem och innovationsnav med följande kumulativa kriterier:
|
|
34. |
Dessa nav för det europeiska forskningsområdet bör få direktstöd av EU, inbegripet ekonomiskt stöd, genom ett partnerskap som vilar på följande tre pelare:
|
|
35. |
Kommittén hyser förhoppningar om att åtminstone 50–100 platser i Europa ska erkännas som nav för det europeiska forskningsområdet, och att detta nätverk i stor utsträckning ska vara öppet för framväxande ekosystem i EU-13 och de mest missgynnade regionerna. |
|
36. |
ReK framhåller den viktiga roll som städerna och regionerna spelar som initiativtagare till och organisatörer av omfattande samarbetsprojekt som syftar till att utveckla samhällsinnovationer för att hantera samhällsutmaningar. Naven för det europeiska forskningsområdet bör fungera som instrument för att utveckla kompetens och metoder som behövs för att påskynda dessa framsteg. |
|
37. |
Nätverket av nav för det europeiska forskningsområdet skulle kunna bli en utmärkt ram för framväxten av kollektiva FoI-projekt som kombinerar flera regionala ekosystem och innovationsnav i en nedifrån och upp-strategi, Dessa konsortier skulle med fördel kunna mobilisera det rättsliga verktyget för medfinansieringsinsatser inom ramen för Horisont Europa, som också kan användas inom ramen för den andra pelaren, som är perfekt anpassad för att utveckla synergier mellan ramprogrammet, regionalpolitiken och städernas och regionernas budgetar. |
Covid-19-krisen, innovationsklyftan, spridningen av excellens: sammanhållningen i centrum för det europeiska forskningsområdet
|
38. |
ReK varnar för konsekvenserna av de nuvarande kriserna för de mest sårbara och drabbade regionerna, och påminner om att den ekonomiska och finansiella krisen 2008 ledde till att investeringarna i FoI kollapsade i vissa regioner, särskilt i länderna i södra Europa. Kommittén insisterar därför på att återhämtningsinstrumentet Next Generation EU och nästa fleråriga budgetram ska ge starkare stöd till högre utbildning, digital utbildning, livslångt lärande inklusive kompetensutveckling och omskolning, FoI till stöd för målen för det europeiska forskningsområdet, och att programmet ReactEU och Fonden för en rättvis omställning i detta sammanhang också ska mobiliseras i överensstämmelse med de operativa program som antagits av regionerna och deras strategier för smart specialisering. Detta är viktigt eftersom regionerna behöver mer stöd för återhämtning innan de kan bli motståndskraftiga. |
|
39. |
Kommittén uppmanar kommissionen att förklara hur de medlemsstater vars investeringar i FoI ligger under EU-genomsnittet, i nuvarande läge och utan förstärkt stöd, skulle kunna uppnå målet att under de kommande fem åren öka dessa investeringar med 50 %, ett mål som kommittén också stöder. |
|
40. |
Det europeiska forskningsområdet är splittrat: EU-medlen räcker inte för att finansiera samverkan mellan de regionala innovationsekosystemen, och forskningsresultaten delas sällan med den breda allmänheten och andra regioner ens inom en och samma medlemsstat. Kommittén beklagar samtidigt att de överstatliga FoI-programmen traditionellt sett gynnar små och relativt slutna nätverk av framstående universitet, forskningscentrum, stora industrier och huvudstadsregioner, som i många fall redan har deltagit i tidigare omgångar av ramprogrammet eller har en stark närvaro i Bryssel. |
|
41. |
Vi håller med om att takten i genomförandet av det europeiska forskningsområdet har mattats av och att det fortfarande råder stora skillnader mellan länder och regioner, såsom framgår av 2018 års lägesrapport om det europeiska forskningsområdet. Konvergensen mellan europeiska, nationella och regionala FoI-system är otillräcklig, vilket leder till en skadlig koncentration av platser med FoI-excellens i hela Europa, något som gör att hela regioner hamnar på efterkälken. Detta leder också till en obalanserad miljö för rörlighet för kunskap som strider mot det europeiska forskningsområdets politiska mål. |
|
42. |
ReK anser att det finns en bred samsyn kring dessa konstateranden och att de påtalas med jämna mellanrum, men att ingen politisk lärdom dras av dem, och att de nuvarande budgetprioriteringarna, om de bibehålls, inte kommer att göra det möjligt att råda bot på dessa brister, utan göra talet om att minska innovationsklyftan till en önskedröm och göra mekanismerna för att sprida excellens och bredda användningen av olika verktyg otillräckliga för att kunna uppnå de önskade politiska målen. |
Bryssel den 5 februari 2021.
Apostolos TZITZIKOSTAS
Europeiska regionkommitténs ordförande
(1) COM(2018) 703.
(2) Eracs yttrande om framtiden för det europeiska forskningsområdet (https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-1201-2020-INIT/en/pdf, på engelska).
(3) Errins rekommendationer för framtiden för det europeiska forskningsområdet (https://errin.eu/system/files/2020-06/200608%20ERRIN_recommendations_for_the_future_of_the_European_Research_Area_approved.pdf, på engelska).
(4) Enligt European University Association: ”Excellence is not limited to highly cited publications but needs to be based on the many and diverse contributions of the research community, notably including Open Science practices, citizen engagement, and impact on society.” (Excellens begränsar sig inte till ofta citerade publikationer utan måste bygga på många och olika bidrag från forskarsamhället, t.ex. på öppen forskning, medborgarengagemang och påverkan på samhället.)
(5) Yttrande från Europeiska regionkommittén – Forskningsinfrastruktur: Framtiden för det europeiska forskningsområdet ur ett regionalt och gränsöverskridande perspektiv (EUT C 39, 5.2.2020, s. 68).
(6) Yttrande från Europeiskaregionkommittén om En förnyad EU-agenda för forskning och innovation – EU:s tillfälle att forma sin framtid (EUT C 168, 16.5.2019, s. 4).
(7) Yttrande från Europeiska regionkommittén – Horisont Europa: nionde ramprogrammet för forskning och innovation (EUT C 461, 21.12.2018, s. 79).
(8) Yttrande från Europeiska regionkommittén – Den lokala och regionala dimensionen av Horisont 2020 och det nya ramprogrammet för forskning och innovation (EUT C 342, 12.10.2017, s. 1).
(9) Yttrande från Europeiska regionkommittén – Den regionala resultattavlan för innovation och dess inverkan på regionala platsbaserade strategier (EUT C 440, 18.12.2020, s. 87).
