Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020IP0372

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om hållbar bolagsstyrning (2020/2137(INI))

EUT C 445, 29.10.2021, p. 94–101 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Date of document:
17/12/2020; omröstningsdag
Date of vote:
17/12/2020
Date of debate:
14/12/2020
Author:
Europaparlamentet, Utskottet för ekonomi och valutafrågor, Utskottet för internationell handel, Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, Utskottet för rättsliga frågor, Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
Form:
Resolution på eget initiativ
Parliamentary term:
Nionde valperioden
Internal reference:
2020/2137(INI)
Session:
2020-2021

29.10.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 445/94

P9_TA(2020)0372

Hållbar bolagsstyrning

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2020 om hållbar bolagsstyrning (2020/2137(INI))

(2021/C 445/12)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av Förenta nationernas vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter från 2011 (1),

—

med beaktande av målen för hållbar utveckling (2),

—

med beaktande av riktlinjerna för multinationella företag från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (3),

—

med beaktande av OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande (4) och om ansvarsfullt företagande för institutionella investerare (5),

—

med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och socialpolitik (6),

—

med beaktande av Parisavtalet som antogs den 12 december 2015 (7),

—

med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) 2018 om en global uppvärmning på 1,5 oC (8),

—

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 4 mars 2020 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag) (COM(2020)0080),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (9),

—

med beaktande av EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt (COM(2018)0097),

—

med beaktande av den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—

med beaktande av kommissionens justerade arbetsprogram för 2020 (COM(2020)0440),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (10) (”redovisningsdirektivet”),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (11) (”direktivet om icke-finansiell rapportering”),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (12) (”direktivet om företagshemligheter”),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang (13) (direktivet om aktieägares rättigheter),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (14),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (15) (”upplysningsförordningen”),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (16) (”taxonomiförordningen”),

—

med beaktande av kommissionens riktlinjer för icke-finansiell rapportering (metod för rapportering av icke-finansiell information) (17) och kommissionens riktlinjer för icke-finansiell rapportering: Tillägg avseende rapportering av klimatrelaterad information (18),

—

med beaktande av slutrapporten från högnivåforumet om kapitalmarknadsunionen, A New Vision for Europe’s Capital Markets (19),

—

med beaktande av den studie som utarbetades för kommissionens räkning i juli 2020 om styrelseledamöters skyldigheter och hållbar bolagsstyrning,

—

med beaktande av FN:s ram för företag och mänskliga rättigheter, med titeln Protect, Respect and Remedy från 2008 (20),

—

med beaktande av den studie som utarbetades för kommissionen i maj 2020 med titeln Improving financial security in the context of the Environmental Liability Directive (21),

—

med beaktande av Osloprinciperna om globala skyldigheter att minska klimatförändringarna (22),

—

med beaktande av rekommendationerna från arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella informationskrav från juni 2017,

—

med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A9-0240/2020), och av följande skäl:

A.

Europeiska unionen vilar på de värden som anges i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, och dess miljöpolitik baserar sig på försiktighetsprincipen enligt artikel 191.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.

I ett företagssammanhang innebär en hållbarhetsstrategi att företagen vederbörligen beaktar allmänna samhälleliga och miljömässiga frågor, såsom deras anställdas rättigheter och respekt för planetens gränser, för att hantera de mest akuta riskerna som deras verksamhet medför för dessa frågor.

C.

De många internationella initiativen för att främja hållbar bolagsstyrning är enbart frivilliga icke-bindande instrument och har till stor del visat sig vara verkningslösa för att förändra företagens beteende när det gäller hållbarhet. I den studie som utarbetats för kommissionen om styrelseledamöters skyldigheter och hållbar bolagsstyrning i enlighet med handlingsplanen för hållbar finansiering understryks fördelarna med att klargöra styrelseledamöternas skyldigheter när det gäller hållbarhet och långsiktiga överväganden. Europaparlamentet framhåller problemen med kortsiktighet och påminner om att företagen måste ta med långsiktiga intressen för att EU ska kunna uppfylla sina egna hållbarhetsåtaganden. Studien pekar tydligt på behovet av att anta EU-lagstiftning i detta avseende.

D.

Under den senaste valperioden tog EU ett antal initiativ för att främja transparens och långsiktighet i finansiell och ekonomisk verksamhet, såsom direktivet om aktieägares rättigheter, handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt, upplysningsförordningen och taxonomiförordningen. Denna trend inleddes, bland annat, genom antagandet av direktivet om icke-finansiell rapportering. Redovisning av icke-finansiell information är nödvändig för att mäta, övervaka och hantera företagens resultat och deras långsiktiga inverkan på samhället och miljön.

E.

Direktivet om icke-finansiell rapportering är sammanflätat med hållbar bolagsstyrning och har varit ett viktigt steg framåt när det gäller att främja icke-finansiell rapportering i EU. Det har emellertid allvarliga brister som måste åtgärdas för att det ska bli mer användbart för investerare och intressenter.

F.

I enlighet med den europeiska gröna given måste företag och finansinstitut utöka sin redovisning av klimat- och miljödata så att investerare får fullständig information om hållbarheten i sina investeringar. Kommissionen har åtagit sig att se över direktivet om icke-finansiell rapportering i detta syfte. Enligt sitt justerade arbetsprogram för 2020 avser kommissionen att lägga fram ett förslag om översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering under första kvartalet 2021.

G.

Intressenterna har ofta uttryckt att den icke-finansiella information som tillhandahålls av företag i enlighet med direktivet om icke-finansiell rapportering är otillräcklig, otillförlitlig och oanvändbar för jämföranden. De personer som fått i uppdrag att sammanställa denna information har uttryckt sin förvirring över det stora antalet frivilliga ramar för rapportering och har efterlyst ett rättsligt klargörande och en rättslig standardisering. Det är nödvändigt att offentliggöra mer fullständig och tillförlitlig information för att minska all potentiellt negativ inverkan på klimatet, miljön och samhället. Förbättringar i den icke-finansiella rapporteringen skulle kunna öka företagens ansvarsskyldighet liksom förtroendet för dem. Dessa förbättringar bör inte skapa orättvisa konkurrensmässiga obalanser. Kraven på offentliggörande bör därför ta hänsyn till administrativa kostnader, stå i proportion till företagets storlek och vara förenliga med annan lagstiftning som är tillämplig på affärsverksamhet, såsom respekten för företagshemligheter och skyddet av visselblåsare.

H.

Den studie som utarbetats för kommissionens räkning om styrelseledamöters skyldigheter och hållbar bolagsstyrning visar på den ökande tendensen bland börsnoterade företag i EU att fokusera på aktieägarnas kortsiktiga intressen. I studien föreslås flera lagstiftningsalternativ på EU-nivå som avsevärt skulle förbättra företagens hållbarhet. Det finns ett behov av att anta en rättslig ram för europeiska företag, med full respekt för proportionalitetsprincipen och utan en alltför stor administrativ börda för de europeiska företagen. Denna ram måste säkerställa iakttagandet av rättssäkerhetsprincipen och förbättra rättssäkerheten på den inre marknaden och bör inte skapa konkurrensnackdelar.

I.

En hållbarhetsstrategi för bolagsstyrning omfattar både mänskliga rättigheter och miljöskydd. Ett rättsligt krav på att lämna ut information om miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor samt mänskliga rättigheter, mutor och korruption bör betraktas som en aspekt av ”företagens ansvar att respektera” enligt definitionen i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

J.

Parisavtalets mål är att hålla ökningen i den globala medeltemperaturen väl under 2 oC i förhållande till förindustriella nivåer och att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 oC i förhållande till förindustriella nivåer.

K.

Den ökade globala konkurrensen om naturtillgångar leder ofta till en ohållbar exploatering från företagens sida av den naturliga och den mänskliga miljön.

L.

Bolagsstyrning spelar en mycket viktig roll för EU:s åtaganden att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet.

M.

Klimatförändringarna utgör allvarliga risker för livsmedelsförsörjningen, särskilt när det gäller tillgången till livsmedel, livsmedelstillgängligheten, livsmedelsutnyttjandet och stabiliteten i livsmedelssystemen. Kvinnliga jordbrukare står nu för 45–80 % av all livsmedelsproduktion i utvecklingsländerna, som drabbas i oproportionerligt hög grad av klimatförändringar och miljöförstöring.

N.

I Århuskonventionen fastställs ett antal miljörelaterade rättigheter för allmänheten och för sammanslutningar, däribland rätten till tillgång till miljöinformation, rätten att delta i beslut som gäller miljöfrågor och rätten till tillgång till rättslig prövning.

O.

2017 fann FN:s kommitté för efterlevnad av Århuskonventionen att EU bröt mot konventionen genom att inte låta allmänheten bestrida beslut av EU-institutionerna inför EU:s domstolar.

P.

Kommissionen har höjt ambitionerna för perioden 2019–2024 genom att sätta upp en agenda för en europeisk grön giv där det heter att ”Europa måste leda övergången till en välmående planet”.

Q.

Styrelseledamöterna har en rättslig och lagstadgad skyldighet att agera i sitt företags intresse. Denna skyldighet har tolkats på olika sätt i olika jurisdiktioner och företagets intressen har ofta likställts med aktieägarens finansiella intressen. Vad som anses vara företagets intresse bör också omfatta relevanta intressenters intressen, däribland de anställdas, och samhällsintressen i vidare bemärkelse. En snäv tolkning av denna skyldighet med en överdriven inriktning på kortsiktig vinstmaximering är skadlig för företagets långsiktiga resultat och hållbarhet, och därmed för aktieägarnas långsiktiga intressen.

R.

För att uppnå konsekvens i EU:s lagstiftning om hållbar bolagsstyrning bör man fastställa konkreta skyldigheter och incitament att agera och inte bara att rapportera information. Det behövs därför ytterligare en ram som definierar bolagsstyrelsernas skyldigheter i fråga om hållbarhet.

S.

För att göra bolagsstyrningen i EU mer hållbar, transparent och ansvarsskyldig bör kommissionen, utöver förslagen om översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering, införa ny lagstiftning om tillbörlig aktsamhet och styrelseledamöters skyldigheter. Skyldigheterna när det gäller tillbörlig aktsamhet och styrelseledamöternas skyldigheter ska ingå i en enda rättsakt, men de bör vara tydligt åtskilda i två olika delar. Dessa skyldigheter kompletterar varandra men är inte utbytbara, och den ena är inte underordnad den andra.

Skyldigheter i fråga om icke-finansiell rapportering

1.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att när den föreslår nya åtgärder på området för bolagsrätt och bolagsstyrning göra en lämplig avvägning mellan å ena sidan behovet av att minska det kortsiktiga trycket på företagsledare och främja integreringen av hållbarhetsfrågor i företagens beslutsfattande, och å andra sidan behovet av tillräcklig flexibilitet, samtidigt som harmonisering säkerställs. Parlamentet betonar vikten av att stärka styrelseledamöternas roll när det gäller att tillvarata företagens långsiktiga intressen i framtida åtgärder på EU-nivå och att skapa en kultur inom företagens styrande organ som tar hänsyn till och tillämpar en hållbar bolagsstyrning.

2.

 Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att se över direktivet om icke-finansiell rapportering. Parlamentet betonar att en sådan översyn bör vara helt förenlig med kraven i upplysningsförordningen och taxonomiförordningen. Kommissionen uppmanas att ta hänsyn till de rekommendationer som ingår i denna resolution.

3.

 Europaparlamentet upprepar sin begäran om en utvidgning av tillämpningsområdet för direktivet om icke-finansiell rapportering till att omfatta alla börsnoterade och icke börsnoterade stora företag som är etablerade på EU:s territorium, enligt definitionen i artikel 3.4 i redovisningsdirektivet. Parlamentet betonar att för att skapa lika spelregler bör kraven avseende icke-finansiell rapportering även gälla för företag utanför EU som är verksamma på EU:s marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera högrisksektorer med ekonomisk verksamhet som har betydande konsekvenser för hållbarhetsfrågor så att små och medelstora företag i dessa sektorer kan inbegripas i tillämpningsområdet för direktivet om icke-finansiell rapportering. Parlamentet anser i detta avseende att kommissionen bör utnyttja extern oberoende expertis för att tillhandahålla en vägledande, icke-uttömmande och regelbundet uppdaterad förteckning över konfliktdrabbade områden och högriskområden samt särskild vägledning för små och medelstora företag. Parlamentet anser i synnerhet att man särskilt bör fokusera på investeringar och sektorer som ofta är kopplade till olaglig affärsverksamhet, såsom miljöbrott, olaglig handel med vilda djur och växter, korruption eller ekonomisk brottslighet. Parlamentet betonar att en översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering också behövs för att ge finansmarknadsaktörer tillgång till relevanta uppgifter så att de kan fullgöra skyldigheterna i upplysningsförordningen.

4.

 Europaparlamentet betonar att hållbar bolagsstyrning utgör en viktig pelare som gör det möjligt för EU att säkra en ekonomi som är både resilient och hållbar, skapa mer likvärdiga spelregler i syfte att upprätthålla och stärka EU-företagens internationella konkurrenskraft och skydda EU:s arbetstagare och företag mot illojal konkurrens från tredjeländer, och kan därför vara till nytta för EU:s handels- och investeringspolitik, förutsatt att tillämpningen är välavvägd och proportionerlig.

5.

 Europaparlamentet noterar att covid-19-pandemin har uppdagat sårbarheterna i globala leveranskedjor och visat att enbart frivilliga regler inte är tillräckligt, vilket till exempel har konstaterats i klädsektorn där produktionen avbröts under krisen, vilket fick negativa effekter i hela leveranskedjan. Parlamentet konstaterar att företag med bättre definierad praxis på miljöområdet, i sociala frågor och för bolagsstyrningen och med bättre riskbegränsningsprocesser kan hantera krisen på ett bättre sätt. Parlamentet bekräftar att OECD har förklarat (23) att företag som vidtar proaktiva åtgärder för att hantera riskerna med anknytning till covid-19-krisen på ett sätt som lindrar de negativa effekterna för arbetstagare och leveranskedjor sannolikt kan bygga upp mer långsiktigt värde och resiliens och förbättra sin livskraft på kort sikt och sina utsikter till återhämtning på medellång till lång sikt.

6.

 Europaparlamentet konstaterar att taxonomiförordningen fastställer en rad miljömål, särskilt om klimatförändringar, användning och skydd av vatten och marina resurser, övergången till en cirkulär ekonomi, förebyggande och kontroll av föroreningar samt biologisk mångfald och ekosystem. Parlamentet anser att begreppet miljöfrågor i direktivet om icke-finansiell rapportering bör tolkas i linje med taxonomiförordningen och inbegripa alla typer av föroreningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta rekommendationerna från arbetsgruppen för klimatrelaterad finansiell information och främja utvecklingen av innovativa redovisningstekniker som återspeglar ekosystemens värde. Parlamentet anser att det är lika viktigt att exakt definiera de övriga hållbarhetsfrågor som direktivet om icke-finansiell rapportering hänvisar till, såsom begreppen sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutbrott. Parlamentet anser att personalfrågor skulle kunna omfatta offentliggörande av företagens lönepolitik, vilket skulle kunna inbegripa att visa löner efter inkomstdecil och löneskillnader mellan könen.

7.

 Europaparlamentet anser att en hållbar bolagsstyrning är nyckeln till företagens långsiktiga inriktning på att anpassa sin verksamhet till EU:s övergripande miljömål, så som dessa fastslås i den europeiska gröna given, liksom EU:s åtagande att minska sina utsläpp av växthusgaser på vägen mot målet om klimatneutralitet 2050. Parlamentet understryker att alla sektorer bör bidra till att nå detta mål.

8.

 Europaparlamentet anser att definitionen av väsentlighet bör avse alla relevanta miljömässiga, människorättsrelaterade och styrningsmässiga konsekvenser för samhället som helhet, utöver värdeskapande och frågor som rör företagens rent finansiella resultat. Parlamentet vill att denna definition ses över i linje med principen om dubbel väsentlighet som infördes genom direktivet om icke-finansiell rapportering och som förklaras närmare i kommissionens riktlinjer för rapportering av klimatrelaterad information. Parlamentet anser att väsentlighetsbedömningen bör göras med deltagande av relevanta intressenter.

9.

 Europaparlamentet konstaterar att direktivet om icke-finansiell rapportering ger företag som omfattas av direktivet stor flexibilitet att lämna ut relevant information på det sätt de anser vara mest användbart. Parlamentet konstaterar att företagen för närvarande kan förlita sig på ett antal olika ramar efter eget gottfinnande. Parlamentet konstaterar att de fortfarande är osäkra på hur de bäst kan uppfylla sina upplysningskrav. Parlamentet anser att det, med vederbörligt beaktande av proportionalitetsprincipen, är nödvändigt att inrätta en övergripande EU-ram som täcker samtliga hållbarhetsfrågor som är relevanta för en heltäckande icke-finansiell rapportering. Parlamentet betonar i detta avseende att EU:s lagstiftningsram bör säkerställa att informationen är tydlig, balanserad, begriplig, jämförbar mellan företag inom en sektor, kontrollerbar och objektiv och att den inbegriper tidsbundna hållbarhetsmål. Parlamentet betonar att denna ram även bör omfatta obligatoriska standarder, både allmänna och sektorsspecifika. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens åtagande att stödja en process för att utveckla EU-standarder för icke-finansiell rapportering. Parlamentet betonar att särskilda obligatoriska rapporteringsskyldigheter och standarder bör fastställas i samband med översynen av direktivet om icke-finansiell rapportering, med lämpligt deltagande av alla berörda intressenter, såsom det civila samhället, miljöorganisationer och arbetsmarknadens parter.

10.

 Europaparlamentet anser att icke-finansiella rapporter bör ingå i de årliga förvaltningsrapporterna för att undvika ytterligare bördor för företagen. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande i sin handlingsplan för kapitalmarknadsunionen (COM(2020)0590) att senast under det tredje kvartalet 2021 lägga fram ett lagstiftningsförslag om en allmänt tillgänglig, EU-omfattande digital onlineplattform som ger fri tillgång till både finansiell och icke-finansiell information som rapporteras av företagen. Parlamentet anser att denna plattform bör göra det möjligt för användarna att jämföra de uppgifter som lämnas ut av företagen, genom att inkludera kategorier såsom inriktning, sektorer, länder, omsättning och antal anställda.

11.

 Europaparlamentet noterar att direktivet om icke-finansiell rapportering utesluter icke-finansiella rapporter från det krav på kvalitetssäkring av innehållet som företag i övrigt omfattas av. Parlamentet anser att icke-finansiella rapporter bör bli föremål för en obligatorisk revision, beroende på det berörda företagets storlek och verksamhetsområde. Parlamentet anser att leverantörer av kvalitetssäkringstjänster, med förbehåll för krav på objektivitet och oberoende, bör utföra sin revision i enlighet med den framtida EU-ramen. Parlamentet betonar mot bakgrund av ovanstående behovet av att ta itu med de felaktiga incitamenten inom den lagstadgade revisionen genom att se över direktivet om lagstadgad revision (24). Parlamentet anser att detta också skulle vara ett tillfälle att ta itu med den monopolställning som innehas av de fyra stora revisionsföretagen, som vanligtvis granskar de största börsnoterade företagen.

12.

 Europaparlamentet betonar att arbetstagarrepresentanterna bör involveras i utformningen av processen för rapportering av icke-finansiell information och i kontrollen av information, särskilt när det gäller målen för social hållbarhet och frågor som rör leveranskedjan, inbegripet utkontraktering och underentreprenader.

13.

 Europaparlamentet betonar vikten av att införa en skyldighet för vissa EU-företag att årligen utarbeta en landsspecifik rapport för varje skattejurisdiktion där de är verksamma. Parlamentet uppmanar rådet att anta sin allmänna riktlinje snarast för att kunna inleda förhandlingarna med parlamentet om kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information (COM(2016)0198).

14.

 Europaparlamentet anser att EU bör göra sitt yttersta för att säkerställa att de frihandelsavtal som de förhandlar om innehåller klausuler som ålägger partnerstaterna att fastställa jämförbara skyldigheter för sina företag, i syfte att undvika alla nya sätt att snedvrida konkurrensen.

Styrelseledamöternas aktsamhetsplikt och ytterligare åtgärder för att göra bolagsstyrningen mer inriktad på hållbarhet

15.

 Europaparlamentet betonar vikten av mångfald och delaktighet i företagen, vilket leder till bättre affärsresultat. Parlamentet uppmanar rådet att anta sin allmänna riktlinje så snart som möjligt för att inleda förhandlingar med parlamentet om förslaget om kvinnor i styrelser (25), som syftar till att få ett slut på den genomgripande obalansen mellan kvinnor och män på högsta beslutsnivåer i företagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka ytterligare förslag för att förbättra könsfördelningen bland högre chefer och personer som innehar inflytelserika befattningar i företag.

16.

 Europaparlamentet understryker behovet av större arbetstagarinflytande i företagens beslutsprocesser för att bättre integrera företagens långsiktiga mål och inverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att revidera direktivet om europeiska företagsråd (26) och inrätta en ny ram för information till, samråd med och medverkan av arbetstagare i europeiska företag.

17.

 Europaparlamentet betonar att den ekologiska omställningen och den ökande digitaliseringen kommer att få djupgående återverkningar på arbetskraften. Parlamentet anser därför att en hållbar bolagsstyrning bör erkänna och på ett verkningsfullt sätt garantera de anställdas rätt till fortlöpande fortbildning och livslångt lärande på arbetstid.

18.

 Europaparlamentet noterar att företagen inte är abstrakta enheter som är frikopplade från dagens miljömässiga och sociala utmaningar. Parlamentet anser att de bör bidra mer aktivt till hållbarhet eftersom deras långsiktiga resultat, resiliens och till och med överlevnad kan vara beroende av att de reagerar på miljömässiga och sociala frågor på ett lämpligt sätt. Parlamentet betonar i detta avseende att styrelseledamöternas aktsamhetsplikt gentemot företaget bör fastställas inte bara i förhållande till kortsiktig vinstmaximering i form av aktievärde, utan även i förhållande till hållbarhetsfrågor. Parlamentet konstaterar de verkställande direktörernas viktiga roll när det gäller att fastställa ett företags strategi och övervaka dess verksamhet. Parlamentet anser att verkställande direktörers rättsliga skyldigheter att agera i företagets intresse bör ses som en skyldighet att integrera långsiktiga intressen och hållbarhetsrisker, konsekvenser, möjligheter och beroendeförhållanden i företagets övergripande strategi. Parlamentet betonar att denna prioriteringsplikt skulle kunna innebära en övergång till hållbara investeringar från icke-hållbara investeringar.

19.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att säkerställa att styrelseledamöternas uppdrag inte kan misstolkas som att endast utgöra en kortsiktig maximering av aktieägarnas värde, utan i stället måste inbegripa företagets långsiktiga intressen och samhällsintressen i vidare bemärkelse, liksom de anställdas och andra relevanta intressenters intressen. Parlamentet anser vidare att ett sådant förslag bör säkerställa att ledamöterna i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, inom ramen för de befogenheter som de tilldelats genom nationell lagstiftning, har kollektivt ansvar för att fastställa, offentliggöra och övervaka en strategi för företagens hållbarhet.

20.

 Europaparlamentet betonar när det gäller den pågående översynen av direktivet om miljöansvar (27) att företag bör ha finansiella säkerheter för miljöansvar för miljöskador som drabbar individer och ekosystem.

21.

 Europaparlamentet anser att företagens hållbarhetsstrategier, i enlighet med deras skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet, bör identifiera och åtgärda å ena sidan väsentliga frågor i linje med kraven avseende icke-finansiell rapportering, och å andra sidan de betydande effekter som dessa företag skulle kunna ha på miljö, klimat, sociala frågor och personalfrågor, och konsekvenserna när det gäller mänskliga rättigheter, mutor och korruption till följd av deras affärsmodeller, verksamheter och leveranskedjor, inklusive utanför EU. Parlamentet anser att den aktsamhetsplikt som styrelseledamöterna har gentemot företaget också inbegriper skyldigheten att inte skada ekosystemen och att skydda intressena för relevanta intressenter, däribland anställda, som kan påverkas negativt av företagets verksamhet.

22.

 Europaparlamentet anser att den framtida lagstiftningens tillämpningsområde bör omfatta alla börsnoterade och icke börsnoterade stora företag som är etablerade på EU:s territorium, enligt definitionen i artikel 3.4 i redovisningsdirektivet. Parlamentet betonar att för att skapa lika spelregler bör denna lagstiftning även gälla för företag utanför EU som är verksamma på EU:s marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera högrisksektorer med ekonomisk verksamhet som har betydande konsekvenser för hållbarhetsfrågor som skulle kunna motivera att lagstiftningen tillämpas på små och medelstora företag i dessa sektorer. Parlamentet anser vidare att hållbarhetsstrategierna, efter den konsekvensbedömning som kommissionen för närvarande genomför, bör omfatta mätbara, specifika, tidsbundna och vetenskapligt baserade mål samt omställningsplaner som är anpassade till EU:s internationella åtaganden i fråga om miljö och klimatförändringar, särskilt Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald och internationella avtal om avskogning. Parlamentet anser att strategierna även skulle kunna omfatta en intern politik för en rättvis lön baserad på en lön som det går att leva på per land, en jämställdhetspolitik och en politik som säkerställer att arbetstagarnas rättigheter integreras bättre i affärsverksamheten. Parlamentet understryker att innehållet i denna interna politik bör fastställas av företagen själva, med vederbörlig hänsyn till och i samråd med deras anställda. Parlamentet anser att denna politik bör beakta sektorsspecifika och/eller geografiska frågor och rättigheterna för personer som tillhör särskilt utsatta grupper eller samhällen. Parlamentet anser att en koppling mellan den rörliga delen av de verkställande direktörernas ersättning och uppnåendet av de mätbara målen i strategin skulle bidra till att anpassa styrelseledamöternas intressen till företagens långsiktiga intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja sådana ersättningssystem för de högsta chefstjänsterna.

23.

 Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater har infört begreppet ”lojalitetsaktier” i sin lagstiftning, vilket innebär att långsiktigt aktieinnehav belönas genom rösträtter och skatteförmåner. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa nya mekanismer för att främja hållbar avkastning och företagens långsiktiga resultat. Parlamentet framhåller att balanserade vinstmedel kan bidra till att bygga upp tillräckliga reserver.

24.

 Europaparlamentet anser att direktivet om aktieägares rättigheter också bör ändras för att ge incitament till ”tålmodiga” aktieägare, särskilt genom att belöna långsiktigt aktieinnehav genom rösträtter och skatteförmåner.

25.

 Europaparlamentet uttrycker oro över att vissa internationella investeringsavtal, såsom energistadgefördraget, sätter multinationella bolags finansiella intressen över miljö- och klimatprioriteringar. Kommissionen uppmanas kraftfullt att agera snabbt för att säkerställa att befintliga och framtida handels- och investeringsavtal är helt förenliga med EU:s miljö- och klimatmål, och att lägga fram förslag för att motverka markrofferi och skogsskövling av företag inom ramen för den kommande översynen av direktivet om icke-finansiell rapportering.

26.

 Europaparlamentet anser att företagen i samband med fastställandet och övervakningen av sina hållbarhetsstrategier bör vara skyldiga att informera och samråda med relevanta intressenter. Parlamentet anser att begreppet intressent bör ges en vid tolkning och omfatta alla personer vars rättigheter och intressen kan påverkas av företagets beslut, såsom anställda, fackföreningar, lokalsamhällen, ursprungsbefolkningar, medborgarorganisationer, aktieägare, det civila samhället och miljöorganisationer. Parlamentet anser dessutom att det är viktigt att samråda med nationella och lokala offentliga myndigheter som arbetar med den ekonomiska verksamhetens hållbarhet, särskilt de som ansvarar för den offentliga sysselsättnings- och miljöpolitiken.

27.

 Europaparlamentet anser att detta engagemang, beroende på det berörda företagets storlek och verksamhetsområde och med undantag för små och medelstora företag som inte är verksamma inom högrisksektorer (sektorer som bör definieras av kommissionen), bör ske genom rådgivande kommittéer som omfattar intressenternas företrädare eller talespersoner, däribland anställda och oberoende experter, vars övergripande syfte ska vara att ge råd om hållbarhetsstrategins innehåll och genomförande. Parlamentet anser att dessa rådgivande kommittéer bör ha rätt att begära, om det stöds av en stor majoritet, en oberoende revision om rimliga farhågor väcks avseende det korrekta genomförandet av hållbarhetsstrategin.

28.

 Europaparlamentet anser att företag som får statligt stöd, EU-finansiering eller andra offentliga medel, eller företag som genomför uppsägningsplaner, bör sträva efter att bevara arbetstagarnas jobb och erbjuda dem skydd, anpassa ersättningen till styrelseledamöterna därefter, betala sin skäliga andel av skatterna, genomföra sin hållbarhetsstrategi i linje med målet att minska företagets koldioxidavtryck och avstå från att betala ut utdelningar eller erbjuda återköpsprogram för aktier i syfte att ersätta aktieägare.

o

o o

29.

 Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)  https://www.ohchr.org/documents/publications/guidingprinciplesbusinesshr_en.pdf

(2)  https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/

(3)  http://mneguidelines.oecd.org/guidelines/

(4)  https://www.oecd.org/investment/due-diligence-guidance-for-responsible-business-conduct.htm

(5)  https://mneguidelines.oecd.org/RBC-for-Institutional-Investors.pdf

(6)  https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_emp/---emp_ent/---multi/documents/publication/wcms_094386.pdf

(7)  https://unfccc.int/files/essential_background/convention/application/pdf/english_ paris_agreement.pdf

(8)  https://www.ipcc.ch/2018/10/08/summary-for-policymakers-of-ipcc-special-report-on-global-warming-of-1-5c-approved-by-governments/

(9)  EUT L 150, 20.5.2014, s. 195.

(10)  EUT L 182, 29.6.2013, s. 19.

(11)  EUT L 330, 15.11.2014, s. 1.

(12)  EUT L 157, 15.6.2016, s. 1.

(13)  EUT L 132, 20.5.2017, s. 1.

(14)  EUT L 305, 26.11.2019, s. 17.

(15)  EUT L 317, 9.12.2019, s. 1.

(16)  EUT L 198, 22.6.2020, s. 13.

(17)  EUT C 215, 5.7.2017, s. 1.

(18)  EUT C 209, 20.6.2019, s. 1.

(19)  https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/business_economy_euro/growth_and_investment/documents/200610-cmu-high-level-forum-final-report_en.pdf

(20)  http://www.undocs.org/A/HRC/8/5

(21)  https://ec.europa.eu/environment/legal/liability/pdf/Final_report.pdf

(22)  https://climateprinciplesforenterprises.files.wordpress.com/2017/12/osloprincipleswebpdf.pdf

(23)  http://www.oecd.org/coronavirus/policy-responses/covid-19-and-responsible-business-conduct-02150b06/#:~:text=A%20responsible%20business%20conduct%20(RBC,both%20government%20and%20business%20response

(24)  EUT L 158, 27.5.2014, s. 196.

(25)  Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 14 november 2012 om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (COM(2012)0614).

(26)  EUT L 122, 16.5.2009, s. 28.

(27)  EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.

Top