—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt resolutionen av den 31 januari 2019 (1), där Juan Guaidó erkänns som Venezuelas interimspresident,

—

med beaktande av uttalandena om Venezuela från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, särskilt uttalandet av den 9 januari 2020 på EU:s vägnar om den senaste utvecklingen i nationalförsamlingen och uttalandet av den 5 januari 2020 från hans talesperson om händelserna i Venezuelas nationalförsamling,

—

med beaktande av uttalandet av den 9 januari 2020 från den internationella kontaktgruppen för Venezuela,

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2019/1893 av den 11 november 2019 om ändring av beslut (Gusp) 2017/2074 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Venezuela (2), som förlänger de nuvarande riktade restriktiva åtgärderna till och med den 14 november 2020,

—

med beaktande av uttalandet av den 5 januari 2020 från Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekretariat om situationen i Venezuela och resolutionen av den 10 januari 2020 om den senaste tidens händelser i Venezuela, som antogs av Amerikanska samarbetsorganisationens ständiga råd,

—

med beaktande av Limagruppens uttalande av den 5 januari 2020,

—

med beaktande av Venezuelas konstitution,

—

med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

—

med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

EU, dess medlemsstater och Europaparlamentet har upprepade gånger påpekat att nationalförsamlingen är det enda legitima och demokratiskt valda organet i Venezuela. Enligt artikel 194 i Venezuelas konstitution ska nationalförsamlingen bland sina ledamöter välja en talman och ett presidium för en period av ett år.

B.

I januari 2019 valdes Juan Guaidó till talman för nationalförsamlingen, och svors senare in som Venezuelas interimspresident, i enlighet med artikel 233 i Venezuelas konstitution. Han har erkänts som Venezuelas interimspresident av över 50 länder, däribland 25 av EU:s medlemsstater, och av EU självt.

C.

Händelserna kring det planerade valet av talman för Venezuelas nationalförsamling den 5 januari 2020 var en parlamentarisk statskupp iscensatt av Nicolás Maduros olagliga regim som kännetecknades av allvarliga oriktigheter och gärningar mot nationalförsamlingens demokratiska och konstitutionella funktion.

D.

Nationalförsamlingens talman Juan Guaidó hindrades på ett brutalt sätt av beväpnade styrkor från att leda sammanträdet, flera parlamentsledamöter från oppositionen fick inte komma in i nationalförsamlingen och pressen nekades också tillträde till byggnaden.

E.

Försöket att utse Luis Parra till ordförande för ett nytt presidium som stöder Maduro var ogiltigt, eftersom sammanträdet aldrig formellt öppnades, det inte fanns någon ordförande för sammanträdet, ledamöterna aldrig räknades för att säkerställa beslutsförhet och ingen formell omröstning med namnupprop kontrollerades, såsom krävs enligt artiklarna 7, 8 och 11 i nationalförsamlingens arbetsordning och artikel 221 i Venezuelas konstitution.

F.

Flera timmar senare, på grund av de tvingande omständigheterna, höll en överväldigande majoritet av parlamentsledamöterna ett extra sammanträde i tidningen El Nacionals huvudkontor, i enlighet med Venezuelas konstitution och nationalförsamlingens arbetsordning, som tillåter att sammanträden hålls utanför nationalförsamlingens lokaler. Av de 167 ledamöterna röstade 100 för att åter välja Juan Guaidó och hans presidium till ledare för det sista året av valperioden 2015–2020, och de uppfyllde kraven för beslutsförhet och omröstning med namnupprop enligt artikel 221 i Venezuelas konstitution.

G.

Den 7 januari 2020 hölls ett formellt sammanträde i nationalförsamlingen som avslutades med att Juan Guaidó avlade ämbetseden som talman, trots försök från styrkor som är lojala mot Maduros regim att förhindra sammanträdet, bland annat genom att spärra av ingången till byggnaden och stänga av elen inomhus.

H.

Nationalförsamlingens ledamöter måste kunna utöva det parlamentariska mandat som de fått av det venezuelanska folket utan att utsättas för hot eller repressalier.

I.

Presidentvalet som hölls den 20 maj 2018 uppfyllde inte de internationella miniminormerna för en trovärdig process. EU och andra regionala organisationer och demokratiska länder erkände varken valet eller de myndigheter som inrättades genom denna illegitima process.

J.

Nationalförsamlingens konstitutionella arbete hindras av de pågående gärningarna mot dess ledamöter, däribland trakasserier och hot mot 59 ledamöter utförda av irreguljära grupper och säkerhetsorgan, 29 fall av godtyckliga frihetsberövanden och 27 fall av påtvingad exil, liksom tortyr och påtvingade försvinnanden.

K.

Läget för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin i Venezuela har försämrats kraftigt under flera år, och särskilt sedan Nicolás Maduro kom till makten efter det omtvistade valet 2013. Den politiska, ekonomiska, institutionella och sociala krisen samt den flerdimensionella humanitära krisen i landet håller på att försämras avsevärt.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.